02.09.2013 Views

14 reportage och texter till MILAs mässbilaga. - Hans Jonsson

14 reportage och texter till MILAs mässbilaga. - Hans Jonsson

14 reportage och texter till MILAs mässbilaga. - Hans Jonsson

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Mila 2007 på MalmöMässan.<br />

Mila<br />

7–10 februari<br />

MalmöMässan<br />

www.milamassan.se<br />

MÖTESPLATSEN för alla inom jordbruk, skogsbruk & djurhållning<br />

B<br />

SVERIGE<br />

PORTO BETALT<br />

PORT PAYÉ


Mila 2007 på MalmöMässan.<br />

Framtiden är här. Mathilda Blomqvist 13 år <strong>och</strong> Simmentalkvigan Agnes ännu ej fyllda ett år, men god för 500 kilo<br />

muskler, trivs <strong>till</strong>sammans. Ett av Ungdomsklubbens många härliga uppvisningspar på Mila.<br />

Ungdomarna räds inte<br />

tusen kilo muskler<br />

Mila har ännu en gång glädjen att kunna visa<br />

upp lantbrukets framtid: entusiastiska <strong>och</strong><br />

duktiga ungdomar med sina välskötta <strong>och</strong> fi na<br />

favoritdjur. Missa inte Föreningen Köttrasungdom<br />

Showmanship i hall B!<br />

Gustav Blomqvist:<br />

– Jag fastnade för Lola, för hon kom fram <strong>och</strong> gosade <strong>och</strong><br />

ville bli klappad!<br />

Mathilda Blomqvist:<br />

– Jag gillar Agnes, hon är underbar! Hon är känslig <strong>och</strong><br />

mysig <strong>och</strong> passar mig perfekt!<br />

Precis så här ska det vara, relationen mellan människa <strong>och</strong><br />

djur. Men här handlar det inte om vilka gosedjur som helst.<br />

Lola <strong>och</strong> Agnes är Simmentalkvigor, goda för nästan ett<br />

halvt ton vardera. Gustav <strong>och</strong> Mathilda är 11 <strong>och</strong> 13 år<br />

gamla, syskon, <strong>och</strong> bor på gården Högseröd Simmental<br />

mitt i Skåne.<br />

Bedömning ungdomsklubben<br />

På Mila ska de <strong>till</strong>sammans med ett gäng jämnåriga entusiaster<br />

i föreningen Köttrasungdom visa upp sina färdigheter<br />

i Showmanship. I visningsringens strålkastarljus, inför stor<br />

publik, ska man efter noggrann regelbok leda <strong>och</strong> ställa<br />

upp sin kviga. Men det kan väl inte vara så svårt? Jo, det<br />

kan det faktiskt, eftersom det ska genomföras med stil,<br />

kontroll <strong>och</strong> fi ness.<br />

– Precis som i Let´s Dance, måste samspelet vara perfekt<br />

samtidigt som kontakten med domaren ska vara den bästa,<br />

säger Annette Blomqvist. Hon är mamma <strong>till</strong> syskonen, <strong>till</strong>lika<br />

ordförande i Föreningen Köttrasungdom.<br />

– Föreningens främsta mål är att skapa samhörighet <strong>och</strong><br />

glädje mellan framtidens lantbrukare. Det är viktigt att börja<br />

i tid <strong>och</strong> att man trivs <strong>och</strong> har kul.<br />

Det handlar om en gyllene mix av lek <strong>och</strong> allvar. Det årliga<br />

sommarlägret på Bollerup är mycket uppskattat.<br />

– Det är jättekul <strong>och</strong> jag har fått många kompisar, berättar<br />

Gustav som redan avverkat tre läger.<br />

Showmanship<br />

Allvaret, som samtidigt är tjusningen med Showmanship,<br />

är att lära sig hantera djuren som man kanske kommer att<br />

arbeta med yrkesmässigt hela livet. Det första ungdomarna<br />

lär sig är att välja rätt ungdjur – kemin måste stämma. Sen<br />

börjar grovjobbet.<br />

– Man måste lära kalven att ”gör du som jag vill – då får<br />

du frihet”, fl ikar pappa Patrik, hängiven avelsuppfödare in.<br />

Efter en sommar i frihet på bete ska ungdjuren tämjas<br />

<strong>och</strong> då får man inte ge efter en tum. Det börjar lite lätt med<br />

att man bekantar sig men <strong>till</strong> slut måste man sätta ner foten<br />

för att visa vem som bestämmer.<br />

– Det har hänt att jag har haft halvtimmeslånga ”dragkamper”<br />

innan jag har visat att det är jag som bestämmer<br />

berättar Mathilda.<br />

Grovjobbet har gett utdelning <strong>och</strong> nu är syskonen redo<br />

för Mila. Missa inte visningen (se program på sidan 17)! ■<br />

Föreningen Köttrasungdom<br />

Köttrasungdom är ett samarbetsorgan för<br />

barn <strong>och</strong> ungdomar i Sveriges Köttrasföreningar<br />

i NAB, Nordiska avelsföreningen för<br />

biffraser. Alla djurintresserade barn <strong>och</strong><br />

ungdomar är välkomna, man måste alltså<br />

inte ha köttdjur själv.<br />

Föreningens främsta mål är att skapa<br />

samhörighet <strong>och</strong> glädje mellan framtidens<br />

lantbrukare, oavsett vilken ras man har<br />

hemma på gården.<br />

Mer information www.kottrasungdom.se<br />

Omslagskille. Avelshingsten Taytacha har en<br />

svårslagen ullkvalitet, är otroligt stilig <strong>och</strong> har<br />

dessutom ett jättemysigt temperament,<br />

berättar Ann Marie Gerber-Santesson vid<br />

Österlen Alpacka. Taytacha prydde för ett år<br />

sedan tidskriften Alpaca Worlds omslag.<br />

Vem har<br />

finast ull?<br />

Alpackan, med den fantastiska ullen vinner<br />

terräng hos uppfödare i Sverige. Nu<br />

ska Sveriges bästa alpackasto <strong>och</strong> alpackahingst<br />

koras på Mila.<br />

Gissa vad följande påståenden beskriver: världens<br />

fi naste ull, kallas av vissa för ”Guds varma gåva <strong>till</strong><br />

människan”, fi nns i 250 färgnyanser, ett meterhögt<br />

kameldjur från Anderna, ökande uppfödning i Sverige,<br />

är förnöjsam <strong>och</strong> lättskött, nyfi ken <strong>och</strong> intelligent.<br />

Tja, det kan inte vara något annat än… alpackan.<br />

Detta gudabenådade djur ska nu för första<br />

gången i Skandinavien tävla om vem som verkligen<br />

är bäst i klassen, best of the best! Självklart är det<br />

på Milamässan det händer. Till skillnad från Misstävlingar<br />

handlar det inte om ytlig skönhet utan om<br />

verklig skönhet i form av kvalitet <strong>och</strong> känsla.<br />

Internationell bedömning<br />

Ann Marie Gerber Santesson på Österlen Alpacka,<br />

är eldsjälen bakom arrangemanget.<br />

– Vi har lyckats få hit Paul Cullen, ett verkligt domarproffs<br />

med alpackabedömningar som specialitet,<br />

berättar hon entusiastiskt.<br />

Han bedömer alpackorna efter brittiskt mönster.<br />

Överlägset viktigast är ullkvalitén. Den ska vara tät<br />

med fi na, tunna vågiga fi brer, också ska den växa<br />

fort. En knepig kombination. Men varför ska det<br />

vara lätt för en som redan är världsbäst inom sitt<br />

gebit.<br />

Därefter kommer exteriör-bedömningen. Djuret<br />

ska vara proportionerligt <strong>och</strong> fi nt, på ett sätt som<br />

kanske bara de initierade har full insikt i. Men tack<br />

vare den erfarna konferencieren Christel Wiberg<br />

kommer publiken tryggt ledas genom bedömningarna<br />

av de mer än 30 djuren.<br />

Unikt på fl era sätt<br />

Bedömningen av djuren är <strong>till</strong> hjälp för uppfödarna<br />

att avla på ännu bättre svenska alpackor. Trots att<br />

arten är relativt oförädlad <strong>och</strong> jungfrulig är den genetiska<br />

variationen inte alls så stor som för många<br />

andra djur, <strong>till</strong> exempel får. Anledningen är att det<br />

inte fi nns så många alpackor globalt sett vilket ställer<br />

höga krav på uppfödarna för att undvika inavel.<br />

– Trots mitt förfl utna som växtförädlare så vet<br />

jag aldrig säkert vilken färg det blir på fölen, konstaterar<br />

Ann Marie med ett skratt. Till exempel kan ett<br />

svart sto få ett vitt föl <strong>och</strong> det är en av anledningarna<br />

<strong>till</strong> att alpackaavel är så spännande.<br />

Denna nyckfullhet kompenserar hon genom att<br />

kunna erbjuda något helt unikt.<br />

– Vi särhåller ullen minutiöst <strong>och</strong> erbjuder handspunnet<br />

garn där vi garanterar att det kommer från<br />

ett visst enskilt djur.<br />

En verkligt exklusiv produkt från en meterhög<br />

exklusiv <strong>och</strong> charmig världsmästare. ■<br />

3


Mila 2007 på MalmöMässan.<br />

Öppet fält för biogas. Gårdsbaserad biogasproduktion hos Krister Andersson på Hagavik utanför Malmö.<br />

Här produceras det värme, el <strong>och</strong> gödsel <strong>till</strong> gårdens ekologiska odling.<br />

Biogas Syd på offensiven<br />

Biogas är en nygammal energikälla som blir<br />

allt intressantare. Den får rejäl draghjälp av<br />

Biogas Syd, ett samverkansprojekt som syftar<br />

<strong>till</strong> att skapa förbättrade förutsättningar för<br />

biogasanvändning <strong>och</strong> biogasproduktion i<br />

Skåne <strong>och</strong> södra Sverige.<br />

”Ensam är stark”. Talesättet gäller sannerligen inte inom<br />

energiområdet som är stort, komplext <strong>och</strong> ganska trögt.<br />

Att lansera nya energisystem som <strong>till</strong> exempel biogas tar<br />

mycket kraft <strong>och</strong> kräver samverkan. Glädjande kan konstateras<br />

att Biogas Syd nu är i full gång. Ett samverkansprojekt<br />

som syftar <strong>till</strong> att skapa förbättrade förutsättningar<br />

för biogasanvändning <strong>och</strong> biogasproduktion i<br />

Skåne <strong>och</strong> södra Sverige.<br />

Kurser <strong>och</strong> rådgivning för lantbrukare<br />

Lantbruket är potentiellt den största biogasproducenten<br />

<strong>och</strong> skulle kunna stå för cirka 15 procent av transportsektorns<br />

bränslebehov. Under 2006 såldes det fordonsgas<br />

motsvarande 44 miljoner liter bensin i Sverige, vilket<br />

är en ökning med nästan 25 procent jämfört med 2005.<br />

Andelen biogas var drygt 50 procent, vilket är en fördubbling<br />

jämfört med 2005.<br />

I stort sett allt biologiskt material kan användas som<br />

råvara, men inom jordbruket är det främst energigrödor,<br />

restprodukter från växtodling samt gödsel från animalieproduktion.<br />

Svensk skog –<br />

ingen träig bransch<br />

Parfym av terpentin, vanillinsocker av sulfi tlut,<br />

fettersättning av cellulosa, läppstift av<br />

bioplast. Exemplena är otaliga på skogens<br />

mindre kända nyttoprodukter. Forskning<br />

visar att vi i framtiden har mycket mer att<br />

förvänta oss från våra svenska skogar.<br />

Man behöver inte bege sig <strong>till</strong> någon tropisk regnskog<br />

för att fascineras av naturens fantastiska resurser. Det<br />

räcker att traska ut i våra svenska skogar, eller varför<br />

inte <strong>till</strong> Mila. Södra Skogsägarna bjuder där på en exposé<br />

över resultat från de senaste årens forskning <strong>och</strong><br />

utveckling inom skogskemin.<br />

– Vi vet nu att trädens bark innehåller 40 000 kemikalier.<br />

Och bland det mest fascinerande just nu inom<br />

skogsforskningen är barkens utvecklingspotential tack<br />

vare alla dessa ämnen, berättar Therese Thelin, informatör<br />

vid Södra Skogsägarna.<br />

Nu är det ”bara” att sätta igång <strong>och</strong> forska på ämnena<br />

<strong>och</strong> vilken nytta de kan göra för oss människor.<br />

Man har redan sett indikationer på att vissa ämnen påverkar<br />

cancer <strong>och</strong> HIV, men här återstår givetvis massor<br />

av arbete innan man kan erbjuda produkter för<br />

behandling.<br />

– I framtiden kommer biogasproduktion att ha ett<br />

stort ekonomiskt värde för lantbruksföretagen, både<br />

genom försäljning <strong>och</strong> för egen användning, berättar<br />

Anders Nylander, projektchef för Biogas Syd.<br />

Där<strong>till</strong> kan läggas den högkvalitativa biogödsel som<br />

också har ett ekonomiskt <strong>och</strong> miljömässigt värde. Ekologiska<br />

gårdar <strong>och</strong> stora djurproducenter är intressantast<br />

för biogasproduktion. Men intresset är jättestort bland<br />

många lantbrukare med varierande inriktning.<br />

– Under Milamässan planerar vi att lansera ett kurspaket<br />

på åtta dagar för lantbrukare, berättar Kjell Christensson<br />

som ansvarar för biogasfrågor med lantbruksanknytning<br />

i Biogas Syd. Efter kursen ska man kunna<br />

sätta igång biogasverksamhet på den enskilda gården.<br />

Biogaspusslet pedagogisk framgång<br />

Men biogas är mer än produktion. Det handlar om restprodukter,<br />

distribution, råvaror, klimathotet, miljövänliga<br />

fordon <strong>och</strong> mycket annat. Biogas Syd har på ett suveränt<br />

sätt skapat ett pedagogiskt verktyg som visar <strong>och</strong><br />

förklarar alla dessa delar <strong>och</strong> sammanhang. Det kallas<br />

Biogaspusslet <strong>och</strong> kan studeras på Mila, men även på<br />

Biogas Syd hemsida www.biogassyd.se.<br />

– När alla bitarna faller på plats, det är då man kan<br />

börja jobba, konstaterar Kjell Christensson nöjsamt.<br />

Så oavsett om du är lantbrukare, politiker, eller bara<br />

”vanlig” medborgare som bekymrar dig om bilkörningen<br />

<strong>och</strong> klimatet, så är detta av största intresse nu när<br />

oljeepoken verkar gå mot sitt slut. ■<br />

Månfacetterade specialprodukter<br />

från skogen<br />

Louise Staffas är projektledare<br />

vid FoU-avdelningen<br />

<strong>och</strong> berättar gärna om alla<br />

de produkter som redan<br />

fi nns eller är på gång ut i<br />

marknaden, där skogsråvara<br />

på något sätt används.<br />

Ett exempel är ämnet sitosterol<br />

som utvinns ur<br />

tallolja <strong>och</strong> som aktivt<br />

Delvis från skogens<br />

träd. På något sätt, i någon<br />

form, används träråvaror<br />

i dessa produkter.<br />

minskar kolesterolhalten i blodet. Man <strong>till</strong>sätter ämnet<br />

i margarin <strong>och</strong> yoghurt <strong>och</strong> vips har man fått en functional<br />

food-produkt. Ett annat omvandlingsnummer i<br />

den högre skolan är när sulfi tlut från massa<strong>till</strong>verkning<br />

förvandlas <strong>till</strong> ljuvt doftande <strong>och</strong> smakande vanillinsocker.<br />

– För den riktigt moderna <strong>och</strong> miljömedvetna kvinnan<br />

fi nns det snart läppstift där både stift <strong>och</strong> hölje har<br />

sitt ursprung i ved, berättar Louise.<br />

Vid förra Milamässan överskuggade Gudrun det<br />

mesta. Nu blickar skogen, Sveriges viktigaste bransch,<br />

framåt igen. Med bräder, massa, bioenergi <strong>och</strong> en<br />

mängd andra spännande produkter i bagaget. ■<br />

Svensk djungel. Roger Jerrhagen, Larsgården i<br />

Bohuslän, förevisar ett imponerande ekologiskt odlat<br />

hampabestånd.<br />

Svensk hampa<br />

växer så det knakar<br />

Det står utom allt tvivel att jordbruket har en<br />

mycket intressant framtid som energiproducent.<br />

Allt som växer är ju biomassa vilken kan omvandlas<br />

<strong>till</strong> värme <strong>och</strong> el. Den senaste tiden har<br />

det pratats mycket om hampa <strong>och</strong> regelverket<br />

kring grödan.<br />

Men nu har hampa äntligen godkänts som energigröda i<br />

EU <strong>och</strong> plötsligt blir det helt okomplicerat för svenska lantbrukare<br />

att dra nytta av denna spännande gröda.<br />

– Jag har följt hampan <strong>och</strong> propagerat för den i över 20<br />

år. Äntligen förstår makthavarna vilken energijuvel vi kan<br />

dra nytta av, utbrister Rune Ekman entusiastiskt.<br />

Han driver företaget Bionic som bland annat marknadsför<br />

hamputsäde. Rune Ekman är som ett levande uppslagsverk<br />

från minsta lilla hampfrö <strong>till</strong> lösningen av de globala<br />

klimatproblemen.<br />

Kan odlas långt norrut<br />

Hampa har den absolut högsta avkastningsförmågan av<br />

alla ettåriga grödor i den tempererade zonen, påpekar<br />

Rune med emfas <strong>och</strong> fortsätter:<br />

– Hushållningssällskapet har uppmätt avkastningsnivåer<br />

på 20 <strong>till</strong> 25 ton torrsubstans per hektar i Närke!<br />

Ända upp i Jämtland har man uppmätt 19 ton per hektar.<br />

Det är många gånger högre produktion än för andra<br />

energislag. Tillväxt i all ära, men bra logistik är A <strong>och</strong> O för<br />

storskalig energiproduktion. Fördelen med hampan är att<br />

den kan skördas under en lång period.<br />

– Hampan är tålig, växer länge <strong>och</strong> kan skördas frystorkad<br />

under hela vintern, ända fram <strong>till</strong> det att vårsolen<br />

suger den sista fukten ur grödan.<br />

Växthuseffektens fi ende<br />

Denna fantastiska bioenergiproduktion <strong>till</strong>sammans med<br />

goda fi beregenskaper, gör hampan <strong>till</strong> ett verkligt hett alternativ<br />

för Sveriges lantbrukare i linje med Agenda 21/<br />

Kyoto. Den ska också ses som ett led i försöken att fånga<br />

upp allt fossilt kol som fi nns i atmosfären, en av huvudorsakerna<br />

<strong>till</strong> den globala uppvärmningen som just nu vänder<br />

upp <strong>och</strong> ner på vädret. ■<br />

5


Mila 2007 på MalmöMässan.<br />

Kombinationsko. Känns den igen? Denna ko kunde mycket väl ha prytt en schweizisk chokladkaka.<br />

Detta fi na exemplar av Fleckvieh/Mjölksimmental fi nns dock i Sverige, närmare bestämt hos lantbrukare<br />

Lennart Linnarsson i Vedum.<br />

Mjölkchoklad-ko på Mila<br />

Alla känner vi väl <strong>till</strong> den lila kon på<br />

omslagspappret på Schweizisk choklad.<br />

Kon är av rasen Fleckvieh som är mycket<br />

stor i Mellaneuropa. Med 1,2 miljoner<br />

mjölkkor är det den näst största mjölkkorasen<br />

i Tyskland medan den står för över<br />

80 procent av den Österrikiska kostammen.<br />

Under de senaste tio åren har rasen<br />

sakta men säkert etablerat sig även på<br />

den svenska marknaden.<br />

Det började med 15 kor hos lantbrukare Georg<br />

Brunner utanför Falköping. Intresset för rasen blev<br />

såpass stort att han i slutet av 90-talet sålde sin lilla<br />

besättning <strong>och</strong> startade Bayern Genetic. Företaget<br />

direktimporterar sperma av rasen. Georg har bott<br />

större delen av sitt liv i Sverige men är född i<br />

Schweiz. Så känslan för rasen fi nns i blodet.<br />

Mjölksimmental först på Mila<br />

Som första större lantbruksmässa i Sverige kommer<br />

nu rasen att visas på Mila! Ta chansen att titta på<br />

den klassiska mjölkchokladkon. Även om Alper,<br />

<strong>och</strong> bjällror lyser med sin frånvaro.<br />

– Jag brukar kalla den Fleckvieh/Mjölksimmental,<br />

så är det enklare att förstå vad det är för en ras,<br />

berättar Gerorg Brunner entusiastiskt.<br />

Fleckvieh/Mjölksimmental är världens främsta<br />

kombinationsko (mjölk/köttko) med god hållbarhet,<br />

låga celltal <strong>och</strong> högt köttutbyte vid slakt. ■<br />

Uppåt för<br />

ekologiska lamm<br />

– Det fi nns mycket som talar för<br />

lamm just nu, säger Ingela<br />

Löfquist entusiastiskt.<br />

Ingela är en erfaren ekologisk rådgivare<br />

vid Hushållningssällskapet Kristianstad<br />

med nöt-, svin-, får- <strong>och</strong> foderfrågor<br />

som specialiteter. Bredden avspeglas i<br />

inställningen <strong>till</strong> ekologisk lammproduktion.<br />

– Man ska inte se den som en konkurrent<br />

<strong>till</strong> konventionell produktion,<br />

betonar hon.<br />

För ekologiska lamm är bara en av<br />

många intressanta produktionsgrenar<br />

för lantbrukaren. Från att ha dominerats<br />

av glada entusiaster så sker produktionen<br />

nu mycket mer marknadsmässigt<br />

<strong>och</strong> rationellt. De ekologiska<br />

besättningarna är i genomsnitt faktiskt<br />

större än de konventionella. Det krävs<br />

inga jätteinvesteringar för att sätta<br />

igång. Men man måste utgå från gårdens<br />

egna förutsättningar för att hamna<br />

på rimlig <strong>och</strong> rätt kurs.<br />

Miljö- <strong>och</strong> hälsomervärden<br />

Ekologiska lamm har mervärden inom<br />

områdena hälsa <strong>och</strong> miljö. Just nu pratas<br />

det mycket om omega 3-fettsyror.<br />

– Lamm som idisslare <strong>och</strong> betesdjur<br />

har en högre halt av goda fettsyror, berättar<br />

Ingela.<br />

Kockarnas favorit<br />

Det magra <strong>och</strong> goda köttet vinner terräng<br />

hos såväl den yngre generationen<br />

som professionella kockar. Svenska<br />

Kocklandslaget använde ekologiskt<br />

lamm som huvudingrediens i ”Det varma<br />

köket” vid World Cup-tävlingen i<br />

Luxemburg tidigare i höstas. Och det<br />

gav en överlägsen seger! ■<br />

Tekniken jobbar – kossan<br />

vilar. DeLavals nya celltalsräknare<br />

(OCC), innebär en rejält<br />

förbättrad kvalitetsstyrning av<br />

mjölken. Det gagnar såväl<br />

kossa, lantbrukare som<br />

konsument.<br />

Minutsnabb mjölkanalys –<br />

snacka om effektivisering!<br />

Milamässan blir först i Sverige med att visa deLavals nya<br />

mjölkningsrobot, VMS 2007, med bland annat OCC. Ett<br />

litet underverk som kan analysera mjölk minutsnabbt.<br />

– Tidigare tog celltalsanalysen några veckor, nu med vår nya OCC<br />

fi xar vi det på en minut, berättar en mycket stolt Lars Assarsson,<br />

marknadschef anläggning vid DeLaval.<br />

Hela mjölkkedjan gynnas<br />

Men vad är nu OCC för något? Jo, en förkortning av ”Online Cell<br />

Counter”, men det kanske inte gör oss mycket klokare. Vi benar ut<br />

det hela. Vad det hela handlar om är ny teknik som möjliggör för<br />

lantbrukaren att hålla stenkoll på mjölkens viktigaste kvalitetsfaktor<br />

– celltalet. Höga celltal ger sämre ekonomi för lantbrukaren <strong>och</strong> sämre<br />

utbyten för alla inblandade parter i mjölkkedjan. Inte bra för någon<br />

således. Råkar man ut för höga celltal gäller det att agera snabbt<br />

– skilja bort mjölken eller vidta andra åtgärder.<br />

Tidigare skickades mjölkprover för analys med svar några veckor<br />

senare. Nu med den nya celltalsräknaren får man svaret inom en<br />

minut, i samband med mjölkningen. Med online menas att analysutrustningen<br />

<strong>och</strong> datorn som övervakar mjölkningen är sammankopplade.<br />

Celltalsvärdet visas <strong>till</strong>sammans med alla andra lagrade värden<br />

på kon <strong>till</strong> exempel mjölkmängd <strong>och</strong> foderförbrukning.<br />

Passar även äldre mjölkrobotar<br />

Celltalsräknaren går att komplettera <strong>till</strong> äldre versioner av VMSmjölkningsrobotar<br />

framöver. Vill man ta prov från kor som inte mjölkas<br />

i VMS så går det också bra. Ganska smart eftersom ungefär två<br />

tredjedelar av Sveriges kor fortfarande är uppbundna. Den andra<br />

tredjedelen går i lösdrift <strong>och</strong> mjölkas med olika tekniker. Grovt skattat<br />

mjölkas cirka tio procent av de svenska korna med någon typ av<br />

mjölkrobot. Alla kan de nu på något sätt ta del av den nya tekniken.<br />

Mer information fi nns på www.delaval.se. ■<br />

Prisbelönt, magert kött på grönbete. Ekologisk lammproduktion har framtiden för sig.<br />

7


Mila 2007 på MalmöMässan.<br />

Uppförsbacke i företagandet? Besök Milas miniseminarier för<br />

att komma över krönet <strong>till</strong> den eftertraktade nerförsbacken.<br />

Miniseminarierna arrangeras av LRF som en viktig del deras<br />

kraftsamling inför visionen: att de gröna näringarna år 2010 ska<br />

vara ledande när det gäller <strong>till</strong>växt, lönsamhet <strong>och</strong> attraktionskraft!<br />

Finn framtiden<br />

i foajén<br />

Miniseminarier. Missa inte denna nyhet på Mila i år.<br />

Redan några meter innanför entrén möts du av en<br />

scen, en mikrofon <strong>och</strong> ett antal stolar. Under mässdagarna<br />

kommer här ett 50-tal korta föredrag att avlösa<br />

varandra.<br />

– Det ska vara tempofyllt, intressant <strong>och</strong> berikande berättar Lisa<br />

Germundsson vid LRF i Skåne som arrangerar miniseminarierna.<br />

Hon är företagarcoach <strong>och</strong> betonar att man lägger största vikt<br />

vid den företagsekonomiska nyttan för dig som besökare. Några<br />

ämnen: Energieffektivisering på gårdsnivå, Bättre lönsamhet i svinproduktion,<br />

Kraftsamling skog, Bygga för hästverksamhet.<br />

– Den lilla intima skalan i kombination med korta koncisa föredrag<br />

hoppas vi ska bidra <strong>till</strong> att intressera många besökare, säger<br />

Lisa Germundsson.<br />

Så se inte trötta Mila-ben som en belastning utan slå dig ner en<br />

stund, lyssna <strong>och</strong> refl ektera. Sedan kan du fortsätta mot nya mål!<br />

Här bredvid fi nns hela programmet. Välkommen! ■<br />

LRF satsar offensivt<br />

– Vi ser Mila som en utmärkt<br />

arena för att lyfta fram LRFs vision<br />

2010, menar Åsa Odell,<br />

ordförande LRF Skåne.<br />

De gröna näringarna ska<br />

vara ledande när det gäller<br />

<strong>till</strong>växt, lönsamhet <strong>och</strong> attraktionskraft.<br />

Landsbygden<br />

rymmer många outnyttjade<br />

affärsmöjligheter inom företag<br />

med bas i jord, skog <strong>och</strong> <strong>till</strong>hörande<br />

vatten. Inom såväl<br />

traditionella som nya områden, den växande efterfrågan av<br />

bioenergi är bara ett av många exempel på detta.<br />

Detta vill LRF Skåne synliggöra på Mila inte minst som arrangör<br />

av miniseminarierna. Vi vill genom dessa inspirera <strong>och</strong><br />

ge nya infallsvinklar på hur man kan fördjupa <strong>och</strong> vidareutveckla<br />

den traditionella jordbruksproduktionen eller att satsa<br />

på ”nya” verksamheter <strong>och</strong> därmed fl er ben att stå på.<br />

– Vi kraftsamlar nu för att förverkliga visionen. Jordbruket<br />

har en strategisk roll när vi skall utveckla ett grönare <strong>och</strong><br />

långsiktigt hållbart samhälle. Med rimliga spelregler kan företagen<br />

inom de gröna näringarna bidra aktivt i Sveriges fortsatta<br />

utveckling. ■


Mila 2007 på MalmöMässan.<br />

Hästharmoni. Jannike Plym <strong>och</strong> det ståtliga stoet Remi, trivs på Gamlegårdens hästinackordering. Likaså gör<br />

ägaren Anders Odell som med snart tio års goda erfarenheter, ser framtiden an.<br />

Ett hett stalltips<br />

Ut med mjölkkorna <strong>och</strong> in med hästarna.<br />

Det blev framgångsreceptet för Anders Odell<br />

på Gamlegården utanför Trelleborg. Inackorderingsstallet<br />

för hästar har varit fullbelagt<br />

sedan starten för snart tio år sedan. Ett bra<br />

komplement på den i övrigt traditionella<br />

växodlingsgården på slätten.<br />

För snart tio år sedan föll den sista mjölk-bastionen på<br />

slätten. Då sålde Anders Odell på Gamlegården, en mil<br />

öster om Trelleborg, mjölkkorna. Tanken hade funnits<br />

där länge, varför inte satsa på något annat som komplement<br />

<strong>till</strong> växtodlingen. Något som ger liv <strong>och</strong> rörelse<br />

på gården <strong>och</strong> som är intressant <strong>och</strong> givande. Sagt <strong>och</strong><br />

gjort – kostall blev häststall. Det ensamma slitet med<br />

korna ersattes med inackordering av 20 hästar.<br />

– Jag trivs jättebra med hyresgästerna, <strong>och</strong> då menar<br />

jag både hästarna <strong>och</strong> hästägarna, berättar Anders<br />

Odell med ett leende.<br />

För att lyckas med inackordering måste man kunna<br />

handskas med både människor <strong>och</strong> djur.<br />

– Med jämna mellanrum bjuder jag in alla hyresgäster<br />

<strong>till</strong> diskussionsträffar för att allt ska bli så bra som<br />

möjligt <strong>och</strong> att inga konfl ikter ligger <strong>och</strong> gror i stallet,<br />

betonar Anders.<br />

Fullservice erbjuds<br />

Gamlegården erbjuder fullservice i veckorna vilket<br />

bland annat innefattar utfodring, mockning <strong>och</strong> rastning<br />

av hästarna. Men på helgerna dundrar ägarna in i<br />

stallet <strong>och</strong> tar hand om sina älskade hästar.<br />

Hästverksamheten för med sig fl era positiva bieffekter<br />

på gården. Naturgödseln är ett välbehövligt <strong>till</strong>skott<br />

på de 100 hektaren åker som hör <strong>till</strong> Gamlegården.<br />

Höet odlar Anders själv <strong>och</strong> vallen är suverän som<br />

strukturförbättrare.<br />

Satsar mer<br />

Efterfrågan på bra hö är stort. Därför utökar Anders<br />

vallodlingen, som ekonomiskt faktiskt slår samtliga övriga<br />

grödor på gården.<br />

– Jag tror detta är framtiden, kanske blir det fl er<br />

stall, vem vet, avslutar Anders <strong>och</strong> skyndar vidare bland<br />

hästar <strong>och</strong> hö mot nya mål. ■<br />

Stort intresse. Med arbetsglädje <strong>och</strong> intresse når man<br />

långt – en god entreprenör når ännu längre!<br />

Så blir du en<br />

framgångsrik<br />

hästentreprenör!<br />

– Investera i kunskap, kompetens <strong>och</strong> företagande.<br />

Så lyder Carola Sedins uppmaning <strong>till</strong><br />

hästentusiaster, såväl anställda som företagare.<br />

Du som brinner för hästar, men som känner att det där med<br />

pengar <strong>och</strong> business känns lite obekvämt <strong>och</strong> jobbigt – se<br />

hit! Några mil söder om Jönköping fi nns framtiden för dig.<br />

På Fenix Kunskapscentrum i Vaggeryd erbjuder man sedan<br />

några år <strong>till</strong>baka en utbildning för hästentreprenörer.<br />

– Den vänder sig <strong>till</strong> både anställda <strong>och</strong> egenföretagare<br />

berättar Carola Sedin, programansvarig för utbildningen.<br />

Inte minst anställda kan dra stor nytta av utbildningen,<br />

menar Carola <strong>och</strong> fortsätter:<br />

– Det är en stor fördel om man som hästskötare även<br />

kan rycka in <strong>och</strong> jobba med kundkontakter <strong>och</strong> andra delar<br />

i företaget.<br />

Ju mer man förstår av hur ens eget arbete påverkar resultatet<br />

för företaget, desto bättre för alla parter. Att känna sig<br />

delaktig i det lilla företaget <strong>och</strong> kunna hjälpa <strong>till</strong> med så<br />

mycket som möjligt, det är lite av småföretagandet i ett nötskal.<br />

Lärande i arbete<br />

Givetvis måste det <strong>till</strong> en del bänknötande. I lektionssalen<br />

lär man sig bland annat affärsplanering, marknadsföring,<br />

branschorientering <strong>och</strong> omvärldsanalys. Men en tredjedel<br />

av utbildningen är så kallat ”lärande i arbete”. Här arbetar<br />

eleven med ett projekt ute ”i verkligheten” på ett utvalt<br />

företag. Här erbjuds fantastiska möjligheter <strong>till</strong> fördjupning<br />

i något område som man är speciellt intresserad av.<br />

– Förutom traditionell hästuppfödning fi nns det en<br />

mängd kringprodukter <strong>och</strong> tjänster som är jätteintressanta<br />

för den driftiga företagaren, betonar Carola.<br />

Det kan gälla hästturism, trav, inackordering, friskvård<br />

<strong>och</strong> mycket, mycket mer. ■<br />

Om Hästen i Sverige<br />

Med 300 000 hästar i landet behövs nästan 300 000<br />

hektar eller 600 000 fotbollsplaner för att försörja<br />

dem med foder – nästan halva Skånes åkerareal!<br />

Hästnäringen i Sverige är en mångmiljardindustri<br />

som skapar sysselsättning motsvarande 28 000<br />

helårsarbeten.<br />

Den omsätter årligen 20 miljarder <strong>och</strong> genererar<br />

upp <strong>till</strong> 26 miljarder i ytterligare samhällelig<br />

omsättning.<br />

Hästnäringen utgör 0,34% av BNP <strong>och</strong> genererar<br />

över 4 miljarder i skatteintäkter.<br />

Källa: Hästen i Sverige – betyder mer än du tror.<br />

Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande<br />

11


Mila 2007 på MalmöMässan.<br />

Giganternas kamp<br />

Dags att kora Sveriges<br />

Starkaste Dräng<br />

Magnus Samuelsson in action på Mila 2005.<br />

Småländsk<br />

urkraft med<br />

kalenderkvalitéer<br />

Sebastian Davidsson, 190 cm, 95 kilo, 26 år.<br />

Deltidsdräng på föräldragården i Kärvaryd<br />

<strong>och</strong> brandman.<br />

”<br />

Jag ser mig som en modern dräng med lantbruksarbetet<br />

som livsstil. Våra 200 hektar skog kräver en<br />

hel del arbete med motorsågen något som både<br />

ger både uthållighet <strong>och</strong> styrka. Vi bedriver även<br />

nötköttsproduktion på gammaldags vis, vilket ger<br />

mycket kroppsarbete.<br />

Annars tror jag att jag är ganska allround. Jag<br />

jobbar ju också som brandman <strong>och</strong> då krävs det att<br />

man är vältränad. Till exempel måste man kunna<br />

lyfta <strong>och</strong> fl ytta på skadade människor vid livräddning.<br />

Så att bära sandsäckar på tävlingen tror jag<br />

kan bli min bästa gren.<br />

För en tid sedan stukade jag foten <strong>och</strong> det är<br />

inte länge sedan gipset åkte av, så sista tiden fram<br />

<strong>till</strong> tävlingen har jag verkligen hårdtränat. Man vill<br />

ju kunna ge sitt bästa, inte minst med Magnus<br />

Samuelsson som konferencier. Han är en stor idol<br />

<strong>och</strong> förebild för mig. Det ska bli kul att tävla!<br />

Torsdagen den 8 februari blir det svällande<br />

muskler, svett <strong>och</strong> kamp på Mila. Då ska<br />

Sveriges Starkaste Dräng koras. Det ska bäras<br />

sandsäckar <strong>och</strong> traktortyngder, vältas traktordäck,<br />

dras bilar också blir det en runda på den<br />

mekaniska tjuren.<br />

Världens Starkaste Man, Magnus Samuelsson, förgyller<br />

tävlingen som konferencier, <strong>och</strong> ser <strong>till</strong> så att grabbarna<br />

sköter sig. Han om någon vet vad som krävs av en Champion.<br />

– Den som har rätta inställningen <strong>och</strong> kan plåga sig rejält,<br />

han kan vinna tävlingen.<br />

Sagt av en två meter lång lantbrukare med 150 kilo<br />

stålmuskler, som enkelt jonglerar med 120-kilos säckar<br />

<strong>och</strong> naturstenar på 170 kilo. Hur ser då Magnus idealdräng<br />

ut? Jo, det är inte säkert att mest muskler vinner.<br />

– Det ska vara en tuffi ng, smidig <strong>och</strong> uthållig, men med<br />

hjärta!<br />

Vi låter två utmanare <strong>till</strong> titeln Sveriges Starkaste Dräng<br />

presentera sig. ■<br />

Skånsk kille<br />

med drag<br />

Marcus Nilsson, 178 cm, 70 kilo, 17 år.<br />

Går på Östra Ljungby Naturbruksgymnasium,<br />

Greenkeeperutbildningen.<br />

”<br />

”<br />

Det är fl era på skolan som tidigare ställt upp i<br />

tävlingen <strong>och</strong> nu tyckte mina kompisar att jag<br />

skulle ställa upp i år. Och varför inte – det ska bli<br />

spännande <strong>och</strong> kul att tävla <strong>och</strong> föra skolans tradition<br />

vidare.<br />

Jag har ridit i sex år så ”Den mekaniska hästen”<br />

bör jag klara av ganska bra. Men bästa gren<br />

kan nog bli ”Dra en bil”. Min gamla Volvo Duett<br />

har gett mig en hel del ofrivillig träning…! Den<br />

har en benägenhet att stanna titt som tätt – <strong>och</strong><br />

då är det bara att ut <strong>och</strong> putta!<br />

Jag laddar upp inför tävlingen med rått kött<br />

<strong>och</strong> Bier! Skämt åsido, fyra gånger i veckan styrketränar<br />

jag. Egentligen mest för skojs skull. Men<br />

nu kanske jag får någon verklig nytta av träningen.<br />

Det ska bli kul att se hur långt det räcker.<br />

”<br />

Unna dig<br />

känslan av<br />

full kontroll<br />

Tänk dig följande: Du sitter på traktorn<br />

<strong>och</strong> mobilen plingar <strong>till</strong>. Av SMSet<br />

framgår det att en utmatningsskruv<br />

stannat i silon hemma på gården.<br />

Några enkla knappningar på mobilen<br />

så startar skruven igen <strong>och</strong> du kan<br />

fortsätta köra på fältet. Mobilen<br />

plingar <strong>till</strong> igen: hög temperatur hos<br />

grisarna <strong>och</strong> för höga halter ammoniak<br />

i stallet. Inte bra – bäst att åka<br />

hem <strong>och</strong> fi xa <strong>till</strong> det.<br />

Dessa fjärrstyrnings- <strong>och</strong> kontrollfunktioner är<br />

några av många, läckra funktioner på ASC,<br />

Agro System Control, som just nu lanseras på<br />

den svenska marknaden. Och som kommer att<br />

visas på Mila.<br />

– Det som verkligen är grejen med vårt system<br />

är helhetstänkandet där vi förenar övervakning,<br />

driftstyrning, dokumentation <strong>och</strong> inte<br />

minst hänsynstagande <strong>till</strong> de nya hårda miljökraven<br />

EU ställer på lantbrukaren, berättar Roland<br />

Johansson entusiastiskt.<br />

Tvärvillkoren måste uppfyllas<br />

Han driver det relativt nystartade företaget<br />

ABCsystem som tagit fasta på några fundamentala<br />

förändringar som de svenska lantbrukarna<br />

står inför. Det gäller främst införandet av<br />

tvärvillkoren som innebär att lantbrukaren måste<br />

uppfylla en mängd EU-krav inom djurskyddsområdet.<br />

Uppfyller inte lantbrukaren kraven<br />

kan det bli dyrt. Mellan 1–5 procent dras av<br />

från gårds- <strong>och</strong> miljöstödet. Det är stora pengar<br />

det handlar om konstaterar Roland Johansson.<br />

– När djurskyddsinspektören kommer på besök,<br />

då ska det kännas skönt att veta att allt<br />

fungerar som det ska.<br />

Det kan gälla strömavbrott, larmanordningar<br />

<strong>och</strong> olika typer av ventilation. Företagets fi -<br />

losofi är att lantbrukaren kan hantera detta<br />

genom kompletteringar, inte genom ombyggnation.<br />

ABCsystem jobbar brett <strong>och</strong> kan appliceras<br />

på alla lantbrukets system <strong>och</strong> produkter.<br />

Även försäkringsbolagen ser fördelar i systemet<br />

vilket i många fall kan ge lägre försäkringstaxor<br />

för anslutna. ■<br />

15

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!