Äntligen en skatt som alla vill ha a v Er ic a No r m a N ”Tonnageskatt! Tonnageskatt!” har likt ett mantra ekat genom Europas maritima kretsar i flera år. Det är paradoxalt att en skatt kan vara efterlängtad, men tonnageskatten tillhör undantagen. Och sent omsider har Finlands regering beslutat att införa skatten, som inger sjöfartsnäringen hopp. Nu kan vi konkurrera på likvärdiga skattevillkor med andra europeiska rederier. Det var grekerna som började, som så många gånger förr. I mitten av 80-talet, efter en tid av utflaggningar från Grekland, skapade den grekiska regeringen tonnageskatt i ett försök att få de grekiska redarna att behålla Grekland som flaggstat. Succén var ett faktum, och en efter en följde andra europeiska stater det grekiska exemplet. Med några undantag, vill säga. Som ett av de sista länderna att införa tonnageskatt har nu Finland antagit en reviderad tonnageskattelag som skapar nya förutsättningar för de finländska rederierna att utveckla verksamheten – och behålla flottan under finsk eller åländsk flagg. Hans Ahlström, vice verkställande direktör på Rederierna i Finland rf, har ansvarat för tonnageskattelagens slutberedning och riksdagslobbying. Det är inte långt ifrån att han utbrister ”Äntligen!” över att arbetet med den nya skatten är klar. Det tog några år att övertala den finska regeringen att tonnageskatterevideringen är ett absolut måste om den finländska flottan ska stå sig konkurrensmässig gentemot andra europeiska länder. – Alla konkurrerande länder inom Europa har tonnageskatt, Tyskland, Danmark, Norge, Storbritannien, Holland, Frankrike, Spanien, Portugal - och grekerna som införde den först. Kvar var nästan bara Finland och Sverige, av de länder man kan räkna till sjöfartsnationer. För de finländska rederierna handlar tonna- Hans Ahlström var tidigare vd för <strong>Ålands</strong> rederiförening, och är efter bildandet av Rederierna i Finland rf, vice verkställande direktör på RIF med ansvar för bland annat skattefrågor. Ett av de tyngsta ärendena på hans bord under lång tid har varit frågan om revidering av tonnageskatten i Finland. Ett arbete som har resulterat i att tonnageskatt nu införs i Finland. f o t o: Er i c a No r m a N geskatten om överlevnad. Vi måste konkurrera på lika villkor inom Europa, säger Hans Ahlström och understryker därmed skattens betydelse. Det huvudsakliga syftet med skatten är att möjliggöra anskaffningen av nya fartyg och därmed förnya rederiernas flottor. – Tonnageskatten ska gynna tillväxten och moderniseringen av tonnaget och trygga sjöfolkets sysselsättning, förklarar Hans Ahlström. Inom EU har tonnage-beskattningen blivit en standard och norm för rederiernas beskattning. Skapad för lastrederier Finland är helt beroende av sjötransporter. Ungefär 80 procent av Finlands utrikeshandel sker sjövägen. Utlandstrafiken i Finlands hamnar har ökat ständigt, men andelen av de finska fartygen som bidrar till denna handel har minskat. På 1990- talet stod finländska fartyg för över 30 procent av exporten, medan motsvarande andel år 2008 hade minskat till drygt 20 procent. Samma utveckling visar andelen anställda inom sjöfartssektorn, under de senaste fem åren har de personer som arbetar inom sjöfartssektorn minskat med cirka 1 400 personer, för att idag sysselsätta ungefär 7 000 personer. Så samtidigt som sjöfarten i Östersjöområdet stadigt har ökat, har andelen finländska fartyg och sjömän minskat. Den finländska handelsflottans konkurrensförmåga har således stadigt försämrats. Genomsnittsåldern för Finlands utrikesgående flotta har stigit till nästan 20 år. Motsvarande ålder för världshandelsflottan är omkring 12 år. – Till stor del är den nya tonnageskatten skapad för lastrederierna. De konkurrerar på den internationella marknaden om transporterna och därför måste deras konkurrenskraft förbättras, säger Hans Ahlström. Finns det några nackdelar med den nya skatten? – Nej, i princip inte för lastrederierna som går i utrikestrafik. Vi har fått bort de uppenbara nackdelarna, till exempel stora skattekonsekvenser ifall ett rederi vill lämna skatteregimen. Men systemet är ganska komplicerat, så det kommer att medföra en egen byråkrati, med mer ingående och utförligare redovisning. Nya regler har alltid en inbyggd osäkerhet som man kan testa först när systemet tillämpas, säger Ahlström. Vad händer om ett rederi går med – Tonnageskatten ska gynna till- växten och moderniseringen av tonnaget och trygga sjö- folkets sysselsättning förlust? – Samma tonnageskatt betalas oberoende av om rederiet går med förlust eller vinst. Passagerarrederiernas verksamhet passar däremot inte det här skatteupplägget, eftersom inkomsterna från försäljning av varor för försel iland inte omfattas av tonnageskattelagen. Passagerarfärjors inkomster härrör sig mest från taxfreeförsäljning som således beskattas normalt även fortsättningsvis. Rederierna i Finland har påpekat för den finska regeringen att man bör skapa möjligheter även för dessa rederier att reservera medel för fartygsanskaffningar och miljöinvesteringar. En utredning kring den här frågan kan tillsättas inom kort. Mer planering Den nya skatten innebär även att rederierna kommer att planera sin verksamhet på annat sätt än i dag, till exempel avseende fartygsköp och fartygsförsäljningar. Rederierna har också fyra år på sig att studera skattens konsekvenser för det egna företaget innan man behöver besluta sig för att delta eller inte. – En del rederier kommer att gå med direkt, medan andra behöver se över sin verksamhet och utvärdera systemet utifrån sina egna ekonomiska förutsättningar. Av rederiets totala tonnage ska 60 % vara under europeisk flagg varav 25 % segla under finländsk flagg. Enbart 40 % får således vara registrerat under en tredjelandsflagga. För åländsk del innebär detta till exempel att Lundqvistrederierna, som har hela sin flotta registrerad på Bahamas inte kommer att kunna ta del av tonnage-skatten, såvida man inte flaggar tillbaka fartyg till Åland eller Finland. Nya tider EU har rekommenderat sina medlemsländer att införa tonnageskatt. Om man jämför den tonnageskatt som Finland nu får med vad EU-regelverket faktiskt tillåter, hur väl utnyttjar Finland möjligheterna? – Den nu reviderade tonnageskattelagen är konkurrenskraftig i jämförelse med motsvarande europeiska tonnageskatte-regimer. Vad hade hänt om Finland inte hade beslutat att införa tonnageskatten? – Svaret på det är ju rent hypotetiskt. Men, man kan anta att Finland skulle ha förlorat jobben i sjöfartsindustrin och att många rederier så småningom skulle ha flaggat ut. 4 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 5