Nr 1/2006 - Ålands Sjöfart

FOTO: DANIEL ERIKSSON
Fem kvinnor på väg
att bli sjökaptener
ÅLANDSTIDNINGENS TEMABILAGA FREDAGEN DEN 13 OKTOBER 2006
De är kvinnor och de studerar till sjökaptener på
Ålands Sjöfartsläroverk.
Möt Ira Örthén, Henrietta Sippus, Sanne Friman,
Anna Alhfors och Linda Lindblom.
Alla trivs de på sjön även fast de ibland måste jobba
dubbelt för att visa att de är lika bra som killarna.
Sidan 4
Gustavssons familjeliv
är varannan vecka
Hemma hos familjen Gustavsson är onsdagen den speciella
dagen i veckan. Det är då pappa Peter antingen
kommer hem eller åker iväg på en veckas arbete.
När Peter är hemma försöker han tillbringa så mycket
tid som möjligt med frun Sari och döttrarna Emelye
och Ellinor.
Sidan 14
Riksdagsmannen
tror på shippingen
– Få bort båten därifrån, gör
vad du vill, sa sjöfartsrådet
Stig Lundqvist till troubleshootern
Jan Sundström.
Så räddade 33-åringen den havererade supertankern
från ett jättehaveri. Sidorna 6-7.
Sjöfarten mot framtiden
Sjöfarten är Ålands i särklass viktigaste näringsgren. De
åländska fartygen sysselsätter massor av sjöfolk. Rederikontoren
likaså.
Dessutom tillkommer alla de kringfunktioner som
behövs i ett servicesamhälle. Det åländska rederiklustret
är störst i hela Östersjön.
Inte minst syntes det i torsdags då Sjöfartens dag lockade
horder av intresserade till lagtingshuset. Från Åland och
från Finland och utlandet.
I Sjöliv möter du människorna som finns ombord. Men inte
bara.Vi har också kartlagt den åländska sjöfarten, fartyg
för fartyg. Och mycket annat! God läsning!
– Rederinäringens utveckling skapar förutsättningar
för en fördubbling av Ålands befolkning. Men då
krävs det att de finländska rederierna får samma
konkurrensbetingelser som omvärlden, säger riksdagsman
Roger Jansson.
Sidorna 22–23

2
KRÖNIKA
JÖRGEN PETTERSSON
jorgen.pettersson@alandstidningen.ax
Sjöfarten finns på
andra sidan gatan
Min far jobbade som lotsålderman fram till pensionen,
en av mina yngre bröder är maskinmästare. Bland mina
vänner finns massor av sjömän och rederianställda. Jag
är kort sagt en rätt normal företrädare för ålänningarna.
Sjön och sjöfarten är aldrig längre bort än andra sidan
gatan.
Det borde vi aldrig glömma. Utan allt ålänningarna
lärt sig från fram- och motgångar inom sjöfarten vore
vårt samhälle inte lika utvecklat som det är i dag. Inte
heller lika internationellt präglat.
Tack vare de åländska redarnas mod och djärvhet och
ekonomiska sinne har hela Åland i dag möjlighet att
blomstra.
Tack vare sjöfartens behov av finansieringslösningar
är våra banker mer vässade än många, hotell- och restaurangskolan
kan fortsätta att spruta ut högklassigt
restaurangfolk tack vare efterfrågan från färjorna.
Vår sjöutbildning håller extremt hög klass och det så
kallade klustret inom sjöfarten är på Åland starkare än
någon annanstans i Norden.
Men det är just när det mesta ser rätt bra ut som det
är livsfarligt att slå sig till ro.
Krisen bor som bekant granne med självgodheten.
Det har syskonen Dan Mikkola och Eva Mikkola-Karlström
insett. Vid sidan av jobbet inom Godby Shipping
har de sparkat liv i det tidigare insomnade Förbundet
för Främjandet av Ålands sjöfart.
Med hjälp av förbundet har syskonen målmedvetet
skapat positiv spin (normalt sett förbehållet den tuffa
och extremt öppna politiska världen) inom den traditionellt
sett tysta och slutna sjöfartsvärlden.
Hoppas alla fattar hur lysande det är. Utan att synas
kommer man inte så långt nuförtiden. Tag bara de tre
sidorna i Lloyds List, världens kanske tyngsta shippingtidning.
Sån bevakning får man inte om man inte anstränger
sig.
Även Ålandstidningen har i år gjort en särskild sjöfartsbilaga.
Vi bjuder på en unik insyn i den vardag som
människorna till sjöss lever i.
Vi har kartlagt hela den åländska shippingen, fartyg
för fartyg, rederi för rederi. Vi har också granskat betydelsen
av sjöfarten i landskapet. Vi har träffat familjen
som lever och trivs med det typiska sjöfartslivet.
För att inte tala om de fem kvinnor som just nu kämpar
hårt med att en dag, snart, få ut sina kaptensbrev.
Men ingen riktig tidning utan ett rejält scoop. Vi har
vid sidan av framtiden även ägnat oss åt dåtiden, närmare
bestämt 1993. Tack vare stort mod och imponerande
beslutsamhet lyckades en då 33-årig ålänning
rädda en redlös supertanker från att driva in i miljonstaden
Bombay!
Läs den dramatiska berättelsen inne i Sjöliv, en tidning
med fokus på framtiden byggd på lärdom av historien.
(Kan du inte hejda dig, bläddra fram till uppslaget
6-7!)
ÅLANDSTIDNINGENS TEMABILAGA
FREDAGEN DEN 13 OKTOBER 2006
Ansvarig utgivare: Niklas Lampi
Redaktör: Jörgen Pettersson
Redaktion: Ålandstidningen
Layout: Sidverkstan/ Jessica Ekholm
Upplaga: 15.000 ex.
Tryck: Tidnings-tryckarna på Åland Ab.
Sjöfartsmässan, rekryteringssatsningen
Välj sjön
och seglingspraktiken för
skolungdomar.
Det har syskonen Dan
Mikkola och Eva Mikkola-
Karlström från Godby
shipping skapat för att
främja sjöfarten.
Förbundet för främjandet av
Ålands sjöfart grundades 1939 och
tidningen Ålands sjöfart och handel
varit förbundets främsta produkt.
Det vill säga, tills syskonen Mikkola
från Godby shipping engagerade
sig. De har fått förbundet att
vakna till liv ordentligt.
– Det var ju välbehövligt, säger
Dan Mikkola och skrattar.
Välj sjön
Det hela började när Dan hamnade
med i förbundets styrelse. Strax
efter fick förbundet ett stort testamente
på en miljon euro och en
årlig avkastning på 50.000 euro.
– Då började jag fundera på vad
man kunde göra och kom på att
man borde satsa på rekrytering för
att få ungdomar att bli sjömän, säger
Dan Mikkola.
Och så blev det. Satsningen Välj
sjön hade kommit till året innan
men utvecklades och blev större.
– I dag exponeras en niondeklassist
för tre dagar med sjöfart
som tema och de tycker att det är
roligt. De är inte ens sjuka de dagarna,
säger Mikkola.
Satsningen har också gett frukt.
Antalet sökande till sjömansskolan
har tredubblats sedan år 2000.
Delvis är det förbundets förtjänst.
– Vi kände tidigt att vi verkligen
kunde göra en skillnad där.
Startade mässa
2001 drog de också igång sjöfartens
dag med en stor rekryteringsmässa.
– Skolorna hade innan små rekryteringskampanjer,
men när det
bara var omkring 10-12 elever som
kom var det inte roligt, säger Eva
Mikkola-Karlström.
Så hon kom med förslaget att slå
ihop alla till en stor mässa. I går
hölls den största mässan hittills
med 43 utställare och massor av
besökare.
– Under sjöfartens dag vill vi visa
alla aspekter inom sjöfarten.
Även om ungdomarna kanske inte
tycker att det är så intressant att
Det norske Veritas är här ser de i
alla fall att det är folk och fläkt. Det
visar att sjöfarten är en sektor med
liv och rörelse, säger Dan Mikkola.
Fredag 13 oktober 2006
Syskonen som har satt
fart på shipping-Åland
Så väckte de liv i en sovande branschförening
Tre sidor om finländsk sjöfart
varav en sida om bara
Åland. Det har sjöfartstidningen
Lloyds List den 5
oktober.
Lagom till Sjöfartens dag tog världens
kanske mest kända sjöfartstidning,
Lloyds List, ett grepp om
den finländska sjöfarten.
På tre sidor skriver de bland annat
om Östersjötrafiken, om
Ålands sjöfartstradition och om
det Åbobaserade rederiet Engship.
Åländsk sjöfart får en hel sida
där även den ”stormiga historien
om Åland” beskrivs.
I den stora artikeln om Åland
har tidningen intervjuat Hans
Ahlström, vd för Ålands redarförening,
och kartlagt rederier och fartyg.
Dessutom belyser de taxfreesituationen.
Entusiastiska. Syskonen Dan Mikkola och Eva Mikkola-Karlström brinner för att få
flera ungdomar att utbilda sig inom sjöfartsbranschen.Tillsammans har de väckt liv i
Förbundet för främjandet av Ålands sjöfart och dragit igång sjöfartens dag med den
stora rekryteringsmässan. Även när det gäller Godby shipping tar de ett steg längre
än många andra när de vill rekrytera folk till deras fartyg.
FOTO: JACOB SAURÉN
En sida Åland i världens
viktigaste sjöfartstidning
Åländska notiser
Även de åländska rederiernas planerade
nybyggen tas upp; Viking
Lines färja för Tallinntrafiken och
Godby shippings två nya fartyg.
Notiser om Birka Cargo, Lundqvist
rederierna, Rederi Ab Lillgard,
Eckerölinjen och försäkringsbolaget
Alandia ryms också.
Att ett rederi, som i det här fallet
Godby shipping, arbetar hårt för
hela sjöfarten är ovanligt. Men
syskonen är undantaget och de
har lagt ned mycket tid på förbundet.
– Vi hoppas självklart att något
annat rederi också ska hjälpa till. I
och med rekryteringen hjälper vi
ju alla rederier, säger Eva Mikkola-
Karlström.
Men trots att de ger mycket får
de också mycket ut av engagemanget.
– Det ger faktiskt mycket. Och vi
har ju också nytta av att det finns
folk med sjöutbildning, säger Dan
Mikkola.
MATILDA ANDERSSON
matilda.andersson@alandstidningen.ax
tel:26661
En sida
Åland.
Tidningen
Lloyds List har
en hel sida
om åländsk
sjöfart den
5 oktober.
Framtiden
ser ljus ut
om man får
tro dem.
FOTO: JÖRGEN
PETTERSSON
Ӂland har ett rykte om sig att
ha starka sjöfartsförbindelser,
starka traditioner och en oberoende
anda. Det gör att framtiden ser
ljus ut.” Så avslutas artikeln om
åländsk sjöfart i tidningen Lloyds
List.
MATILDA ANDERSSON

Fredag 13 oktober 2006 3
“Hej älskling!
Lilla Emma har lärt sig gå nu, å’ vi e’
bjudna till Anderssons i helgen. Kan du köpa
en flaska gott vin till middagen? Saknar dig...”
Finlands
bästa
täckning
Trafik på
Sverige alla
vardagar!
via GSM Åland
(genom samarbete med operatörerna
Elisa och Finnet/DNA)
– gör kontakten till
släkt och vänner möjlig
även när du är ombord!
Sjövädret
via SMS
– ett samarbete mellan ÅMT och Foreca
Prognosen för åländska, svenska och
finska kommuner och sjödistrikt
(över 110.000 orter!)
Skriv önskad plats, t.ex.
SJÖ ÅLANDS HAV
skicka som SMS till nummer
173 019
Svar kommer inom någon minut
för endast 0,74€/SMS.
Sweden, here we come!
Vi har utökat trafiken på Sverige!
Alla vardagar kör vi till Stockholms
terminal, som har förbindelse med
övriga orter i Sverige.
Vi sköter speditioner,
förtullningsärenden snabbt
och enkelt.
– Din leverantör i Sverigetrafiken –
Tel: 018-27 011, fax: 018-22 200 • Mail: fornamn.efternamn@transmar.fi
Obs!
Oavsett var i världen du
befinner dig fungerar SMS-
tjänsterna med nedan nämnda
kortnummer (utlands/inrikesprefixer
behövs ej)
Hur får jag reda på
Mats adress och telefon
i Täby kommun?
Ex. Skicka texten Mats Andersson
Täby som SMS till nummer
16 481
och du får svaret för endast
0,84€/SMS. Gäller hela Sverige.
018 26 026...hmmm
vem har sökt mig?
Ex. Skicka avsändarnumret 01826026
som SMS till nummer
16 505
och du får svaret för endast
0,65€/SMS.
Gäller Åland och hela Finland.
Ålands Mobiltelefon Ab
www.gsm.aland.fi • info@gsm.aland.fi • Kundtjänst: 0800-93 553
utbildar servicekunniga, internationellt orienterade yrkesmänniskor
Hösten 2007 antas studerande
till följande utbildningar:
Servitör (40 sv) Kock (40 sv)
Gymnasiebaserad utbildning:
Servitör (40 sv)
Hotell- och konferenspersonal (40 sv)
Påbyggnadsutbildning:
Bagare – restaurangkonditor (40 sv)
Ansökningstiden utgår den 6 juni 2007.
Diana Axén, rektor
Prospekt och ansökningsblanketter: Kansliet: tel. 018-26 044, fax 018-26 849.
Postadress: PB 54, AX-22101 Mariehamn. Besöksadress: Strandgatan 1A, Mariehamn.
info@ahrs.aland.ax www.ahrs.aland.ax

4
Möt fem blivande kaptener.
Ambitiösa. Kvinnor. Ganska fula
i munnen. Och än viktigare, de
vet vad de vill.
Som ensam kvinna bland femton grabbar
ombord tar det oftast ett tag innan
hon accepteras som en i gänget.
Men som de fem kvinnliga sjömännen
konstaterar med skratt:
Ӏr du blyg och pryd har du ingenting
att göra ombord.”
Eller som Henrietta Sippus ser på saken:
”Det gäller bara att visa var skåpet
ska stå och sen brukar det ordna sig.”
Kort sagt: det kan vara ett tufft jobb
men de här fem gillar att göra det.
– Största fördelen är att man är ledig
så långa tider i sträck. Vill jag sticka till
Spanien en vecka mitt i vintern så kan
jag göra det, säger Henrietta Sippus.
– Jag gillar också att man får åka ut i
världen och kan jobba nästan var som
helst. Det är en väldigt internationell
utbildning, säger Sanne Friman.
– Det finns en humor till sjöss som
jag gillar. Alla är liksom sig själva, säger
Anna Ahlfors.
För Henrietta Sippus är det dessutom
självutvecklande.
– Livet till sjöss gör mig modigare, säger
hon.
Nackdelarna tycker alla fem är att
man missar saker i land.
– Under jul och midsommar kan det
kännas svårt när man får sms från kompisar
om hur kul de har, säger Linda
Lindblom.
– Vissa kompisar accepterar att man
är borta under långa tider, andra försvinner,
säger Ira Örthén.
– Men det är ju kul på jobbet också.
Ibland är det så skönt gäng och vi har
det skitkul, säger Henrietta Sippus.
Fimpjägare
Anna Ahlfors och Sanne Friman går sista
året på kaptensutbildningen. Henrietta
Sippus och Ira Örthén är på tredje
året och Linda Lindblom på det andra.
I skolbänken läser de allt från ekonomi
och juridik till mekanik, elektronik
och navigation. Ombord får de lasta
och lossa, planera rutter, styra och
agera fimpjägare.
– Det blir roligare uppgifter ju högre
upp man kommer för som praktikant är
man ju inte värd så mycket. Allra minst
som tjej, fick jag höra av en jämnårig
som jag jobbat med. På lastfartyget
handlar det om att måla och slipa. På
kryssningsfartygen mer att plocka fimpar,
städa och ha koll på solstolarna, säger
Linda Lindblom och skrattar.
– Arbetsuppgifterna varierar enormt
beroende på om du jobbar på last- eller
kryssningsfartyg, men speciellt beror
det på vad du har för befattning. Vi kan
under utbildningentgå som
praktikant, eller jobba som lättmatros
eller styrman. Som lättmatros känner
jag mig faktiskt mer som en städerska
än någonting annat, konstaterar Henrietta
Sippus med en suck.
Barnträdgårdslärare
Vägen till sjöss tycks har varit tidigt utstakad
för dem alla.
– Tanken dök upp i högstadiet och var
ganska naturlig eftersom jag kommer
från skärgården, säger Anna Ahlfors.
– Samma här. Jag är också från skärgården
på den finska sidan och många
av mina kompisar jobbar till sjöss, säger
Sanne Friman.
– Jag också, säger Ira Örthén och
Henrietta Sippus instämmer och fortsätter:
– Min gudfar är kapten, min pappa
jobbar till sjöss och alla familjebekanta
är ute på sjön.
Den enda som inte tagit den raka vägen
är Linda Lindblom.
– Jag utbildade mig först till barnträdgårdslärare
och jobbade ett tag
som speciallärare men kände att det inte
riktigt var rätt för mig. Jag har alltid
trivts i båtar så jag bestämde mig för att
prova på att jobba till sjöss. Pedagogiken
får jag i alla fall användning för helt
säkert, säger hon och skrattar.
Balettdansös
Omgivnings reaktioner på deras yrkesval
är nästan alltid den samma.
– Folk brukar säga wow när de får höra
att jag går till kapten, säger Anna Ahlfors.
– Och nästa kommentar brukar vara:
Där är det ju bara karlar, fyller Henrietta
Sippus i.
– Min mamma var nog den som var
mest fundersam när jag for ut till sjöss
första gången, säger Anna Ahlfors.
– För mig var det storebrorsan som var
helt nervös. Han ville komma med och
inte skicka lillasyrran ensam. Han själv är
sjöbevakare, berättar Sanne Friman.
Henrietta Sippus fick en annan reaktion:
– Min mamma försökte få mig att
dansa balett när jag var liten men jag
hoppade av det och gick med i frivilliga
brandkåren istället. När jag sedan valde
att gå vid sjöfartsläroverket sade hon
bara: Jaha.
Papparoll
Det finns även olika åsikter och reaktioner
ombord.
– Många sjömän uppskattar att ha en
kvinna på båten. De tycker ofta att vi
jobbar mycket bättre än många av killarna,
säger Ira Örthén.
– Visst är det ganska grabbigt men
det är nog mer bland de yngre killarna,
säger Sanne Friman.
– De äldre tar mera rollen som en
pappa. De vill liksom ta hand om en lite
och visa att de är stora och starka karlar,
berättar Anna Alhfors.
Eller så kan man beskriva det som
Henrietta Sippus gör:
– Det är ju inte så stor skillnad mellan
oss. Den största är väl att grabbarna är
lite starkare men det spelar inte så stor
roll i dag. Det finns ju modern teknik,
säger hon och fortsätter:
– Och så lyssnar de på hårdrock och
dricker ganska mycket öl, men det gör
jag också. Nu.
Ovana med tjejer
Totalt säkra på yrkesvalet har de ändå
inte varit hela tiden.
– Under första praktiken när sjö-
Fredag 13 oktober 2006
Livet till sjöss gör dem modigare
PERSONLIGT
SANNE FRIMAN
Ålder: 26
Bor: i Mariehamn
Familj: föräldrar i Nagu och en
äldre bror i Mariehamn.
Intressen: skolan tar väldigt mycket tid,
så jag försöker prioritera mina nära och
kära så mycket som möjligt på fritiden!
Kommer från: Nagu i Åbolands
skärgård.
Blivande kaptener. Sanne Friman, Henrietta Sippus, Linda Lindblom, Anna Alhfors och Ira Örthén ska alla bli kaptener. De säger att på sjön kan man
vara sig själv. FOTO: SEBBA SÖDERGÅRD
ANNA AHLFORS
Ålder: 23
Bor: Mariehamn men är mycket
hemma i Kimito på loven.
Familj: sambo och föräldrar, en
lillebror och min mormor.
Intressen: mina vänner och mina djur.
LINDA LINDBLOM
Ålder: 28 år
Bor: Mariehamn
Familj: särbo Robert, bror, syster, mor
och far med respektive sambos
+ fyra bonussyskon.
Intressen: frivilliga sjöräddningen,
plocka svamp (just nu), dansa, träna,
läsa och umgås med vänner.
Kommer från: Lumparland, Åland
IRA ÖRTHÉN
Ålder: 20
Bor: i en etta i Mariehamn.
Familj: tre yngre systrar + mamma och
pappa förstås.
Intressen: allt en normal ungdom gör
på fritiden.
Kommer från: Borgå
sjukan satte in kände jag mig mest
bortkommen i hela världen. Jag tänkte
för mig själv att jag inte är riktigt klok
men sen kom jag in i det och plötsligt
kändes allt riktigt bra, berättar Sanne
Friman.
De andra instämmer.
– Knäckebröd och surmjölk är fina
grejer när det gungar för mycket, tillägger
Linda Lindblom med ett skratt.
Sanne Friman nickar mot oss kring
bordet.
– Det här känns så konstigt. Jag är inte
van vid att vara så här många tjejer
kring ett bord.
– Nej, inte jag heller. Också privat har
jag mest killkompisar. De snackar
mindre skit, säger Anna Alhfors.
Sjökapten på land
Maten är uppäten. De fem blivande
kaptenerna måste vidare. Men först
svarar de på frågan om framtiden.
– Jag tar det som det kommer. Jag
känner många som har familj och jobbar
till sjöss, säger Henrietta Sippus.
– Om jag skaffar barn så är det fullt
möjligt att jag går i land. Jag och Annas
slutarbete handlar faktiskt om det. Vad
en sjökapten kan jobba med i land, berättar
Sanne Friman.
De andra vet inte utan ser tiden an.
En sak är i alla fall säker.
De här fem vet hur de ska styra dit de
vill.
LIZ LINDVALL
liz.lindvall@alandstidningen.ax
tel:26642
HENRIETTA SIPPUS
Ålder:21
Bor: etta i Strandnäs
Familj: Mor, far och två bröder
(äldre och yngre)
Intressen: rida, brandkåren och
kickboxning.
Kommer från: Pampas-Vasa.

Fredag 13 oktober 2006 5

6
Ålands hittills största fartyg, den 329
meter långa Sanna, var inte direkt någon
penningdrake för Lundqvistrederierna
under de 14 år rederiet ägde henna.
Därtill var tiderna hårda.
Men vad få känt till hittills är den dramatiska
sommaren 1993 då den väldiga
tankerns huvudmaskin stannade i det
sämsta av lägen. Med full last olja utanför
den indiska miljonstaden Bombay.
Etnisk smältdegel
på jättetankern
Sanna visade sig på 1990-talet svår att
hitta lönsamma laster till. I dag hade
fartyget tjänat grova pengar på de höga
raterna, då var det andra tider.
Bristen på laster gjorde att fartyget
blev liggande sysslolöst under långa perioder.
När sedan folk kom ombord var inte
alltid kunskapen om de två ångturbinerna
som drev supertankern
framåt direkt väldiga. Ångturbiner var
överlag omoderna om än med normalt
mycket stor driftsäkerhet.
Men en man kunde ångmaskineriet
bättre än alla andra, den tekniske inspektören
Jan Sundström. Då Sanna efter
en lång tids vila i Fujeira vid Förenade
Arabemiraten skulle till sjöss igen
flög han ner för att hjälpa den nya besättningen
starta den vilande jätten.
Den väldiga ångturbinen genererade
sammanlagt 36.000 hästkrafter.
– Det var delvis erfarna killar och delvis
… lite mindre erfarna killar, säger
Jan Sundström i dag.
Besättningen utgjorde en etnisk
smältdegel med filippinare, indoneser
och indier. Befälhavaren var dock finländsk,
Christoffer Ingberg, i dag bosatt
i Lemland.
En supertanker på drift är
extremt dåliga nyheter
Sannas turbiner gick i gång och fartyget
stävade mot Rastanura i Persiska viken
för att lasta full last råolja till Singapore.
Färden gick bra liksom lastningen. När
all olja var ombord mönstrade Jan
Sundström av för att ta sommar hemma
i Mariehamn. Det var den 24 juli
1993. Han hade väldigt fel.
I Persiska viken började Sanna sin
långa färd mot Singapore medan Jan
Sundström flög hem till kontoret och
fortsatte där han slutat före avfärden.
Lugnet varade i fem dagar. Den 29
juli kom larmet. Ångturbinerna ombord
på Sanna stod stilla och fartyget
drev redlöst omkring. I Arabiska sjön,
en del av det väldiga Stilla havet.
Värre än så blir det inte. Inte just så
Fredag 13 oktober 2006
Från olja till passagerare. Maskinisten Jan Sundström har arbetat upp sig från de mörka maskinrummen på de stora tankfartygen till det luftiga chefsrummet vid Eckerölinjen. Där jobbar han i dag
som teknisk chef. Men sommaren 1993 finns för alltid i hans minne. Då lyckades han med mod och list rädda den havererade supertankern Sanna som redlöst flöt omkring i Indiska oceanen.
Så räddade Sundström den drivande
Tänk dig följande: du sitter på ett kontor i Mariehamn och
får reda på att en oljetanker med 250.000 råolja i lasten
driver redlöst.
Du vet att bara du kan få igång maskinen igen.
Problemet är att fartyget ligger i Arabiska sjön, inte
väldigt långt från miljonstaden Bombay.
Det hänger på timmar.
För att ta dig till platsen måste du genom Indien. Utan
visum.
Kalla aldrig mer ditt jobb stressigt. Detta var exakt
vad som händer mariehamnaren och maskinchefen
Jan Sundström.
mycket dyrare heller. Om rederiet
tvingas till bärgning har bärgarna per
automatik rätt till en stor del av såväl
fartygets som lastens värde.
En supertanker på drift är alltså
extremt goda nyheter för bärgningsbolag
och väldigt dåliga nyheter för rederier
och, inte minst, försäkringsbolag.
Rederiets dåvarande ledare, sjöfartsrådet
Stig Lundqvist tvekade inte. Tankern
måste räddas.
– Få bort båten därifrån, gör vad du
vill, löd budskapet till tekniske inspektören
Jan Sundström.
På fredagsmorgonen den 30 juli satte
Sundström sig på pyjamasplanet som
Finnairs morgontur kallades.
Satt i Indien och
var rädd för stryk
Resan till den drivande Sanna blev ett
minne för sig. Jan Sundström hade
aldrig varit i Indien förut. Inte hade han
heller något visum, vilket landet var
noga med 1993. Han flög till Bombay
och möttes av mäklaren från Gulf
Agency Company, ett av de äldsta och
mest pålitliga bolagen i branschen.
– Tack och lov, annars hade det nog
aldrig gått vägen, säger Sundström i dag.
Men att utan visum försöka komma
in i Indien var nervkittlande. I kön till
emigration hörde han hur en sikh som

Fredag 13 oktober 2006 7
stod två platser framför honom i kön
misshandlades svårt av vakterna.
– Jag var helt säker på att jag stod näst
i tur för stryk, säger han.
Men så blev det inte. Mirakulöst nog
lyckades han blidka byråkratin och fick
med hjälp av en handskriven anteckning
i passet tillstånd att vistas 24 timmar
i det på sina platser kaotiska landet.
För att komma igenom fick han
uppbåda all fantasi han hade. Att säga
sanningen var otänkbart.
– Då hade det snabbt kunna bli statliga
ingripanden, länder gillar sällan
manöverodugliga tankfartyg …
Väldiga dyningar
knäckte navigatören
Efter dramatiken på flygplatsen åkte
Jan Sundström tillsammans med
skeppsmäklaren ner mot Bombays
hamn för att ragga någon med en bra
båt som kunde köra ut dem till haveristen.
Sanna var någonstans 200 sjömil
rakt ut i Arabiska sjön, en del av det
väldiga Indiska oceanen.
Lösningen blev en bogserbåt, ungefär
i storlek med den nya Algot Johansson
som Ålands sjöräddningssällskap
fick av Alfons Håkans. Med i båten
följde ägaren, Jan Sundström och
mäklaren samt en pensionerad lots
som navigatör.
JACOB SAURÉN
Olycksfartyg. Turbintankern Sanna var med sina 254.000 ton det största fartyg som någonsin ägts av åländska redare. Hon var besvärlig
från dag ett och höll sånär på att skapa ett jättelikt försäkringsfall 1993 då hennes ångturbiner stannade mitt på havet med full last
olja ombord. 1995 skrotades hon. FOTO: LUNDQVISTREDERIERNA
FAKTA
SUPERTANKERN SANNA I KORTHET
Byggdes som Lembulus 1974 i Holland av Shell Tankers UK.
Köptes av Lundqvistrederierna 1981 och döptes till Annie.
Fick 1986 nytt namn efter en intern affär och blev Sanna.
1995 skrotades fartyget.
Sanna är det i särklass största fartyg som ägts av ålänningar.
Dödvikt: 254.146 ton.
Längd: 329 meter.
Bredd: 55 meter.
Djup: 22 meter.
Höjd: 26 meter.
Det tog en timme efter att man lämnat
hamnområdet innan navigatören
gav upp. De väldiga dyningarna på Arabiska
sjön knäckte honom och han lade
sig i hytten.
De övriga tre fortsatte ut mot horisonten
utan nautisk hjälp. Eller för den
delen radare …
– Men vi hade VHF och befälhavaren
Ingberg på Sanna hade radare. Han guidade
oss rätt, berättar Jan Sundström.
Alldeles enkelt var inte heller det. På
grund av dyningarna studsade radarvågorna
tillbaka till Sannas brygga bara
när bogserbåten var på vågtopparna. I
dalarna syntes inget alls. Omsider kom
bogserbåten fram till haveristen som
låg stor och väldig och tyst i dyningarna.
Det fanns inte en chans att lägga sig
intill. Vågtopparna var uppemot fem
meter höga.
– Hade vi försökt hade vi antingen
blivit mosade eller så hade vi sköljts
upp på däck.
Men i nöden prövas uppfinningsrikedomen.
Lösningen blev proviantkranen.
Slängde sig över
till nätet i kranen
Från den jättelika överbyggnaden
skickade man ut kranarmen där ett så
kallat proviantnät hängde. Genom att
fira ner nätet kunde Jan Sundström
först hiva över väskan och i nästa försök
slänga sig själv ner i nätet för att sedan
firas upp på däck.
– Det var faktiskt lite pirrigt just det,
säger han.
No shit.
Väl ombord gick det undan. Efter ett
inledande snack över en kopp kaffe, gick
trouble-shooter Sundström resolut ner i
maskinrummet. Två timmar senare
mullrade de 36.000 hästarna igång igen.
Felet var ett mer än lovligt simpelt
problem. En ventil som borde varit fast
stod öppen.
– Det är inte helt ovanligt. När det
uppstår oförklarliga fel är det lätt att
gripas av panik. Folk ser inte myggen
för alla elefanter, förklarar Sundström
som med Sanna på banan igen valde att
stanna ombord.
Maskinbefälet som han innan avfärd
från lastningen frågade om de ”verkligen
hade allt under kontroll” svarade
”jaja, åk hem nu”, såg han inte mycket
av under resten av resan. De höll en låg
profil.
I slutet av augusti kom Jan Sundström
hem till Mariehamn igen från
lossningshamnen i Singapore.
I Mariehamn bar det iväg direkt till
kontoret där sjöfartsrådet Stig Lundqvist
stod och väntade med en rejäl
bonuscheck.
Vägen in i Indien. Att åka utan pass till Indien
var enligt alla förståsigpåare omöjligt.
Men det visste inte Jan Sundström som
aldrig varit dit innan han tvingades på akut
trouble-shooting till Bombay. I passet antecknade
inresemyndigheterna att vistelsen bara
fick vara högst en dag.
supertankern i Indiska oceanen
– Jag har nog aldrig känt mig så betydelsefull
som då, minns Sundström.
I dag är varken Sundström eller
Sanna kvar hos Lundqvist-rederierna.
Fartyget skrotades 1995, Jan Sundström
bytte till Eckerölinjen 1997.
– Inte för att jag inte trivdes vid Lundqvistarna,
det gjorde jag. Men jag kände
att jag ville jobba med något annat än
tankbåtar också, avslutar Jan Sundström.
JÖRGEN PETTERSSON
jorgen.pettersson@alandstidningen.ax
tel:26640
Har du en sjömanshistoria,
ring mig!
Ålandstidningens uppdrag är att berätta
historien om Åland. I går, i dag och i framtiden.
En stor del av det som händer på land
är ett resultat av vad som utspelat sig till
sjöss.
För att lyckas med den sanna historien
behöver vi din hjälp.Vet du nåt som vi inte
vet, ring mig! Har du nån bekant som
känner en syssling som hört något spektakulärt,
ring mig! Ålandstidningen kollar upp
det. Publicerade tips belönas alltid .
JÖRGEN PETTERSSON
TEL: 26640

8
Alandia-Bolagen, PB 121, AX-22101 Mariehamn, Åland.
Tel. +358 (0)18 29 000, marine@alandia.com
Fredag 13 oktober 2006
Specialist på
Marinföräkringar
»Mer information på
www.alandia.com
Kompetens Engagemang
Pålitlighet Stabilitet
KASKO-, INTRESSE-, TIDSFÖRLUST-, TRANSPORT-, OLYCKSFALLS-,
ANSVARS-, KRIGS- OCH P&I FÖRSÄKRING M.FL.

Fredag 13 oktober 2006 9
Folkmyller på
Sjöfartens dag
Varken vågor i håret eller vatten i
knäna. Men däremot brinnande
intresse och framtidstro.
Sjöfartens dag har på kort tid blivit
en av höstens höjdpunkter för dem
VIMMELBESÄTTNING: MATILDA ANDERSSON, ZANDRA LUNDBERG OCH DANIEL ERIKSSON.
Varför är ni med på mässan?
Agneta Bergman
och Arvid Lindholm,
Wallenius Marine:
– Vi har varit med tidigare
år och tycker att det är kul
att träffa branschen och
skolorna. Men mest av allt
är vi med för att visa att vi
finns och visa upp företagets
verksamhet.
Var dagen bra organiserad?
Leif Lindberg, Jan
Karlsson och Lasse
Selander, Ålands
sjömansskola:
– Ja, jättebra!
Vad har ni fått
för respons?
Stefan Bergström, Navidec:
– De som har varit mest
intresserade har varit rederier.
Vi håller ju på med
radiokommunikation.
– Den här dagen har
kanske inte gett oss några
kontrakt men vi har fått
kontakter i alla fall.
Vad har varit
bäst i dag?
Peik Aalto, besökare:
– Att träffa bekanta.
Vad ska du göra nu?
Gunnar Silander, vice
sjöbevakningschef:
– Jag ska precis just
gå och lyssna på en
föreläsning om
trötthetens inverkning
på sjöolyckor.
Det ska bli intressant.
som får sin utkomst från shippingen
eller annars bara är intresserad.
Sjöliv slängde sig in i vimlet vid
gårdagens sjöfartsfest i Ålands
lagting.
Varför ska man välja ett sjöyrke?
Annina Rosenqvist,
Sydväst sjöfart:
– För att det är ett
yrke där man får
resa och se
världen.
Hur har intresset
varit för att
jobba hos er?
Ruth Skaglund,
Eckerölinjen:
– Vi har haft många
intresserade. Alla våra
ansökningsblanketter
har tagit slut.
På vilket sätt skiljer sig inställningen till sjöfart
om man jämför Åland och Jakobstad?
Benita Norrbäck och
Göran Fors, Yrkesskolan
Optima från Jakobstad:
– Det är en helt annan
inställning. Jakobstad
är en gammal sjöfartsstad
men vi värnar
inte om sjöfarten på
samma sätt som er.
Vad tycker ni om
sjöfartens dag?
Liza Häggblom, Katapult:
– Det är intressant att få en
inblick i sjölivet. Vi är här för
att inspektera arbetsmarknaden.
Elever, Medis
svenskakurs:
– Mycket
intressant!
Vad är det bästa
med att jobba
på sjön?
Johan Östergren:
– Att det är så stor skillnad
mellan arbete och fritid. Har
man ett landjobb är gränserna
mer diffusa.
Hur har den här dagen förbättrats?
Eva Mikkola-Karlsström,
arrangör:
– Sedan den första Sjöfartens
dag 2001 har vi vuxit
och fått fler utställare. Vi har
också många fler yngre
besökare nu än tidigare år.
Vad har ni sysslat med i dag?
Linda Jansson, Sara-
Li Mattsson, Anna
Eriksson och Therese
Danielsson:
– Vi har informerat
om seminariet
som har pågått
under dagen och
delat ut tidningar.
Hur har sjöfartens dag varit för dig?
Per-Åke Björkvall, Husell:
– Helt ok, precis som väntat.
Vi har varit med alla år och
skillnaden mot tidigare år är
att det är fler deltagare och
fler besökare i år.
Har du någon gång
varit sjösjuk?
Les Husell,
Ålands sjösäkerhetscentrum:
– Ja, lite
grann. Men
då är det bara
att bita ihop.
Vad hade du för
förväntningar på
Sjöfartens dag?
Carola Maxelius-Mickelsson,
Högskolan på Åland:
– Att få träffa mycket
branschfolk och knyta
kontakter med sjöfolk.

10
Bättre och säkrare på världshaven …
I takt med ökat miljömedvetande har
även sjöfarten ryckt upp sig rejält. I hela
världen har antalet totalhaverier sjunkit
stadigt de senaste åren. I slutet av 1990talet
havererade över 220 fartyg bortom
ekonomisk räddning. I fjol bara 150.
TEXT: ANNA SELANDER
anna.selander@alandstidningen.ax
tel:26624
22. Kryssningschef. Ansvarar för att underhållningen
ombord löper som den ska.
23. AV-tekniker. Sköter ljud och ljus på
scener och dansgolv.
24. Croupier. Sköter om spelverksamheten
och spelautomaterna.
25. Kryssningsvärd. Sköter om passagerarunderhållningen,
till exempel
tävlingar och karaoke.
1993 gick 139.000 ton till sjöss, i fjol betydligt
mindre 17.000 ton. Jämfört med
flygfrakt är sjöfrakt rena hälsokuren. En
747 jet bränner cirka 550 gram per ton
och kilometer. Motsvarande siffra till
sjöss är kring 40!
FOTO: SEBBA SÖDERGÅRD
sebba.sodergard@alandstidningen.ax
tel:26650
51. Barmästare. Ansvarar
för de olika barerna
ombord.
FARTYGSBILDEN KOMMER
FRÅN VIKING LINE
11. Teknisk chef. Har det övergripande ansvaret för
maskinavdelningen.
12. 1:e fartygsingenjör. Övervakar att fartygets
maskiner fungerar som de ska tillsammans med 13.
13. 2:e fartygsingenjör.
14. Elektroingenjör. Sköter till exempel underhåll
av hissar och annan elektrisk apparatur tillsammans
med 15.
15. 1:e elektriker.
16. 1:e reparatör. Sköter underhåll av fartygets
maskiner tillsammans med 17.
17. Motorman.
… men sämre i vår egen Östersjö
År 2005 inträffade 151 fartygsolyckor i Östersjöregionen,
varav 13 orsakade mindre utsläpp, rapporterar
Svensk sjöfartstidning. Det är mer än en fördubbling
jämfört med de första åren på 2000-talet
då antalet olyckor låg runt 60–70 per år. Kollisioner
och grundstötningar är de vanligaste olyckorna.
30. Konferenschef. Ansvarar
för konferensavdelningen.
31. Servitör. Hjälper till med
konferensutrustning och
servering.
32. Cateringbiträde konferens.
Sköter till exempel servering.
33. AV-tekniker. Hjälper till
exempel till med overhead
och mikrofoner.
46. Butikschef. Ansvarar för taxfreeavdelningen,
till exempel arbetsledning
och produktsortiment.
47. Shoppinghost. Sköter den aktiva
försäljningen i butiken, till exempel
genom erbjudanden och provsmakningar.
48. Försäljare. Försäljning och kundservice.
49. Lagerchef. Ansvarar för varuflödet
ombord.
50. Lagerbiträde. Fyller på varor.
Fredag 13 oktober 2006
Ombord på färjan finns 51
På kryssningfärjan Cinderella arbetar 180 personer per vakt.
De är indelade i 51 olika befattningar. Mika Mäkinen, purser på Cinderella, ger
exempel på vad de olika yrkesgrupperna kan syssla med i ett givet ögonblick.
Sedan gör de anställda förstås en hel massa annat också. En servitör kan till
exempel servera frukost på ett ställe, lunch i en annan restaurang och så jobba
i baren på kvällen.
Trenden är att kollisionernas andel av olyckorna
ökar medan grundstötningarnas andel minskar.
Den mänskliga faktorn låg bakom 42 procent av
olyckorna. Under perioden 2000–2005 har 8–9
procent av olyckorna lett till utsläpp. Östersjön trafikeras
av cirka 50.000 fartyg per år.
39. Köksmästare. Ansvarar för
köksavdelningen, till exempel
planering av menyer och
arbetsledning.
40. 1:e man kock. Lagar varm
mat tillsammans med 41.
41. 1 kock.
42. 1:e man kallskänka. Gör
bland annat efterrätter och
förrätter tillsammans med 43.
43. 1 kallskänka.
44. 1:e man proviant. Sköter om
leveranser av proviant (matvaror).
45. Cateringbiträde kök. Diskar.
9. Sjukskötare.
Tar hand om
både personal
och passagerare.

Fredag 13 oktober 2006 11
Estniskt rederi byter flagg till billigare
Estniska Tallink har rönt framgångar till
största delen tack vare de för rederierna
förmånliga estniska lönerna. Men det
räcker inte för Tallink. Från och med den
28 augusti seglar ”Regina Baltica” på linjen
Riga-Stockholm under lettisk flagg.
yrken
Färjan är registrerad i Cypern och antecknad
i Lettlands bareboatregister.
Därmed får rederiet tillgång till lettiskt
sjöfartsstöd. Den största skillnaden är
återbetalningen av skatt och sociala avgifter,
vilket innebär att rederiernas kost-
5. Båtsman. Arbetsledare. Jobbar med underhåll av fartygets
däck och inredning tillsammans med 6, 7 och 8.
6. Reparatör. Reparerar till exempel lås och byter klinkers.
7. Matros. Sköter till exempel underhåll av bildäck och målningen
av fartygets insida och utsida tillsammans med 8.
8. Lättmatros.
18. Intendent. Har det
övergripande ansvaret
för serviceverksamheten.
19. Purser. Sköter personaladministration,
till exempel
arbetsavtal.
26. 1:e receptionist. Ansvarar för
receptionen tillsammans med 27.
27. Receptionist. Växlar pengar,
ger information, säljer hytter, med
mera.
20. Husfru.
Ansvarar för
städfunktionen
och för att allt
är helt och rent.
21. Ekonomibiträde.
Städar.
10. Fartygsvärd.
Ser efter ordning
och säkerhet ombord.
nad motsvarar bara något mer än nettolöner.
Tallink kommer att utöka den
lettiska delen av besättningen och sparar
då ännu mer.
Flaggbytet sparar 127.800 euro per för rederiet,
medan de lettiska ombor-
34. Restaurangchef. Ansvarar för restaurangverksamheten.
35. Hovmästare. Ansvarar för sin restaurang, arbetar bland
annat med arbetsledning, personal och försäljning.
36. 1:e man servitör. Sköter bland annat bordsreservationer.
37. Servitör. Försäljning och kundservice.
38. Cateringbiträde restaurang. Plockar disk, torkar bord.
danställda får 160.000 euro mer per år,
enligt Svensk sjöfartstidning.
Regeringen i Estland har diskuterat rederistöd
två gånger, men vid båda tillfällena
avslagit närings- och kommunikationsministeriets
förslag.
1. Befälhavare. Har det övergripande ansvaret
för fartyget. Ansvarar även för framförandet av
fartyget tillsammans med 2, 3 och 4.
2. 2:e styrman.
3. Lotsstyrman.
4. Överstyrman.
28. 1:e man spa. Ansvarar
för spa-avdelningen tillsammans
med 29.
29. Terapeut. Ger de olika
behandlingarna, till
exempel massage.

12
Taina trivs med
att träffa folk i
butiken ombord
”Jag hoppas snuset får bli kvar i sortimentet”
Taina Eriksson från Hastersboda
i Föglö hoppas att snusförsäljningen
ombord kan fortsätta på
svenskt vatten.
– Jag tror att en del passagerare
väljer fartyg som säljer
snus. Också många finskspråkiga
passagerare frågar efter
snus, säger hon.
Taina Eriksson jobbar som försäljare i
tax free-butiken på Viking Lines färja
Isabella. När vi träffas är hon tredje passet
på jobb efter vårdledigheten med
lille Samuel som blir tre år i mars.
– Det är en del att ta igen. Vi har fått
nya varor, sortimentet lever, säger hon.
Hon sitter i kassan men ansvarar också
för det är snyggt och prydligt kring
de kläder som säljs i tax free.
Taina Eriksson kom till Viking Line
1990. Hon seglade först som däcksstäderska
på Amorella och kom sedan
till Rosella där hon arbetade både som
hyttvärdinna, städerska, glassförsäljare
och i caféet.
1997 bytte hon till Helsingforslinjens
Gabriella där hon jobbade både i caféet
och tax free. I augusti 2003 kom hon till
Isabella på Åbo–Stockholm-linjen och
fick jobb i tax free-butiken. Där trivs
hon förträffligt.
– Jag får träffa folk. Också arbetsgemenskapen
är viktig för mig liksom
att känna att jag har ett eget arbete att
gå till som jag får lön för.
Två små barn
Taina är gift med Dan Eriksson och
mamma till tre barn: Tony, snart 25 år,
Evelyn, snart 6 år och Samuel, 3 år i
mars.
Hur är det att jobba på sjön med två så
små barn hemma?
– Saknaden kommer nog men jag litar
på att det går bra och att Dan klarar av
allt därhemma.
– Och jag är mer tillsammans med
barnen då jag är en vecka här och en
vecka hemma än om jag skulle pendla
till Mariehamn varje dag.
Via Israel till Föglö
Taina Eriksson är hemma från Himanka
i mellersta Österbotten. Som ung
och äventyrslysten åkte hon till Israel
och jobbade på kibbutz.
– Tillsammans med en kamrat enades
vi om att efter det söka jobb i Helsingforstrakten.
Jobb fanns det men inga
bostäder. Då fick vi veta att det fanns
jobb på Ålands fiskförädling i Föglö.
Till Föglö kom de två väninnorna
hösten 1980.
– Det var mörkt och det regnade.
Dessutom var det färjstrejk och bara en
liten färja gick till Föglö, minns hon.
Tyst första året
Men hon blev kvar, trivs och har dessutom
lärt sig ett nytt språk, svenska.
– Jag kunde knappt någon svenska
när jag kom till Föglö och jag var tyst
det första året. Men sedan dess har jag
pratat.
Enda kvinnan
Taina är den enda kvinnan från Åland
på sin vakt på Isabella.
– Ibland undrar jag varför inte fler
...med fart för framtiden!
ms Birka Exporter 5.765 dwt
ms Birka Transporter 5.743 dwt
ms Birka Shipper 5.755 dwt
BIRKA CARGO AB LTD
STORAGATAN 11, PB 175, AX-22101 MARIEHAMN, FINLAND
TELEFON +358 18 27 320, TELEFAX +358 18 23 223, E-POST
info@birkacargo.com
www.birkacargo.com
ms Birka Carrier 8.853 dwt
ms Birka Express 8.843 dwt
ms Birka Trader 8.853 dwt
Moderna Ro-Ro fartyg för säkra, effektiva, ekonomiska
och miljövänliga sjötransporter
åländska kvinnor jobbar på färjorna.
Det är alltid en massa karlar och så jag.
Kanske är det språket, ålänningarna
väljer väl Birka och Eckerölinjen, funderar
hon.
Fortsätter du jobba ombord?
– Ja. Inte kan jag ju lita på att arbetet
finns kvar tills jag blir pensionär men
jag är glad så länge det varar.
Pratar ni anställda om utflaggningshotet?
– Sällan, vi vet att vi inte kan göra något
När Du vill äta riktigt gott!
Fredag 13 oktober 2006
På sin arbetsplats. Taina Eriksson i kassan i tax free-butiken ombord på Isabella.Totalt 19 personer jobba
på Tainas vakt. ”Det är bra gäng på den här båten. Jag trivs”, säger hon.
åt det. Och Viking Line har ju varit stabilt.
Taina hoppas att lagtingets beslut att
tillåta snusförsäljning ombord på
svenskt vatten går igenom.
– Det köps mycket snus ombord. Passagerarna
frågar oss hur länge snuset
får vara kvar.
TEXT OCH FOTO:
KERSTIN ÖSTERMAN
kerstin.osterman@alandstidningen.ax
tel:26638
Skeppsmiddag
Dagens färska fisk
alt. dagens kötträtt
14,50
Biff Rydberg
16,50
Serveras måndag–fredag fram till kl. 18
Hamngatan 2, boka bord tel. 19 931
Vardagar 11–01, lördagar 17–01
www.goaland.net/nautical
restaurang@nautical.inet.fi
FA
M
By
Lä
B
Pa
H
Pe
Pe

i butiken
AKTA
S ISABELLA
Fredag 13 oktober 2006 13
yggd: 1989
ngd: 171,2 meter
redd: 27,6 meter
ssagerare: 2.480
yttplatser: 2.166
rsonbilar: 364
rsonal: 157 per vakt.
Prost för oktober till sjöss!
Siv och Susanne har sin arbetsplats i puben
Siv Wilén från Pargas och Susanne
Grundström från Hangö har
haft Viking Lines Isabella som
arbetsplats ända sedan färjan
kom i trafik 1989.
– Det är bra att jobba här. Det bästa är att
varannan vecka är ledig, säger de.
Lönen då?
– Den har gått ner men är fortfarande
konkurrenskraftig jämfört med jobb i
land. Och den som jobbar på restaurang i
land är sällan ledig på helgerna, säger Susanne.
Lite jobbigt är det däremot att de nästan
aldrig hinner gå ut i friska luften under
arbetsveckorna ombord.
– För att hinna krävs det att man är väldigt
tidigt uppe på morgnarna i Stockholm.
Och det kanske inte lockar, särskilt inte
om man haft kvällspasset. Siv har sin arbetsplats
i puben, Susanne växlar mellan
restaurangen Food Garden och puben.
Huvudet på kudden
Efter jobbet blir det ofta att de sitter ner
en stund och pratar med arbetskamraterna.
– Inte kan man ju gå och lägga sig direkt.
Men några problem att somna har
jag inte – det är huvudet på kudden
och så bär det iväg, vilken tid
på dygnet som helst, säger
Susanne.
– Så måste det vara, annars
orkar man inte jobba
här, inflikar Siv.
God sammanhållning
De beskriver sammanhållningen
bland personalen
som god.
Pratar ni med arbetskamraterna
om utvecklingen i branschen
och de hot som kan dyka upp?
– Det är mer passagerarna som talar med
oss om det än att vi pratar om det
sinsemellan.
– Det som händer, det händer. Det ordnar
sig, jobb finns alltid, säger Siv.
Pubtjejer. När Ålandstidningen hälsar på ombord på Isabella är det oktoberfest med öltema. Därför
är Siv Wilén till vänster och Susanne Grundström skrudade i hattar med Bayernstuk.
Är det stökigt att jobba i puben?
– Vanligtvis inte. Blir det bråk kallar vi på
vakterna.
Finns det stamkunder som återkommer?
– Javisst, det finns de som dyker upp regelbundet
och dem lär man känna.
Som spårvagn på sommaren
Siv och Susanne beskriver färjan som ett
transportmedel, en spårvagn, på sommaren.
Med hösten kommer kryssnings-
resenärerna. I början på veckorna är det
mycket pensionärer ombord och vid
skollov barnfamiljer.
Festas det mycket bland personalen?
– Nja, yngre personer festar kanske lite
mer i början. Det är väl nyhetens behag.
TEXT OCH FOTO:
KERSTIN ÖSTERMAN
kerstin.osterman@alandstidningen.ax
tel:26638

14
10.000 rederier sköter 50.000 fartyg i världen Svenska fartyg både större och yngre
Sjöfart är extremt konkurrensutsatt. Inte
bara från den egna nationen eller ens egna
världsdelen. Fartyg känner inga gränser.
De cirka 10.000 rederierna med sina sammanlagt
cirka 50.000 fartyg i världen slåss
vilt med varandra, oberoende hemland.
Hemma hos familjen Gustavsson
är onsdagen den speciella
dagen i veckan.
Det är då pappa Peter antingen
kommer hem eller åker iväg
på en veckas arbete.
– Men, varför måste pappa vara där ibland
och ibland inte? Vem kör båten när
han inte är där?, frågar Ellinor Gustavsson,
3 år, sin mamma Sari Gustavsson.
Pappa Peter Gustavsson jobbar på
Amorella som styrman varannan vecka
och spenderar sin lediga tid tillsammans
med familjen i Dalkarby.
När vi besöker familjen är det onsdag
och Peter har kommit hem från en
veckas arbete.
Ända sedan i söndags har Ellinor och
hennes syster Emelye, 2 år frågat och
undrat när pappa kommer hem.
– Flickorna har egentligen inget begrepp
om veckodagarna, men de vet att
på onsdag, då kommer pappa hem och
det berättar de till alla sina vänner, säger
Sari.
Äntligen hemma
Tidigare jobbade Peter på lastfartyg.
Han kunde då vara borta i upp till en
Bortsett från lokala avvikelser råder öppen
konkurrens. Det bästa sättet att försäkra
sig om att vinna är kvalitet och snabbhet i
så många led som möjligt. Det duger inte
längre att bara vara bra på en sak när det
gäller sjötransporter. Allt ska klaffa.
månad i sträck.
– Det var lite jobbigt, nu funkar det
bättre när han bara är borta i en vecka,
dessutom vet jag att han är nära hela tiden,
säger Sari.
Peter har kontakt med sin familj nästan
varje dag när han är på jobb.
– Ofta är det flickorna som ringer och
vill säga något litet.
Fler fördelar
Onsdagarna då Peter kommer hem försöker
familjen att samlas tillsammans
och äta middag.
De onsdagar när han åker försöker
Sari att göra något kul för barnen för att
de inte ska fokusera så mycket på att
pappa åker iväg.
– De får träffa kompisar eller så far vi
ut på en utflykt tillsammans.
Sari tycker inte att det är jobbigt att
vara ensam med barnen en hel vecka.
Hon ser tvärtom fler fördelar är nackdelar.
– Jag förlitar mig inte enbart på att
Peter ska ta hand om barnen utan jag
skaffar mig ett annat nätverk också.
Dessutom tror jag att det är bra att
längta efter varandra emellanåt.
Men visst finns det gånger då det inte
är så kul att ha familjefadern ute på
Medelåldern i den svenskflaggade handelsflottan
var, mätt i antalet fartyg, 16,2
år den 1 juli enligt statistik från Sjöfartens
analysinstitut. Det är en minskning
med 1,4 år under det första halvåret i år.
13 fartyg lämnade det svenska registret
Leker. ”Under den veckan då Peter är borta leker barnen Emelye och Ellinor mycket rollekar, bland annat att de packar sina väskor och ska åka på jobb”, berättar mamma Sari.
Familjen Gustavsson
har en delad vardag
sjön. Under högtider och födelsedagar
till exempel.
– Förra julen var Peter på jobb, då firade
vi innan han åkte och sen en gång
till tillsammans med släkten. Ur barnens
synvinkel kanske man kan säga
att det blev dubbelt så roligt …
Ensam på sjukhuset
Dagen då äldsta dottern Ellinor föddes
var Peter på jobb.
– Jag jobbade på lastbåt då och vi
trodde att jag skulle få komma hem i tid
till förlossningen, men hon föddes för
tidigt och när jag kom hem från arbetet
var hon elva dagar gammal, berättar
Peter.
På den tiden Peter jobbade på långfart
kunde Sari vara orolig om hon såg
på nyheterna att det blåste storm. Nu
för tiden, när hon vet att han är nära är
hon inte orolig längre.
– Händer det så händer det, jag
menar det kan lika bra hända när han
går till butiken och handlar. Varför ska
man sitta och oroa sig hela tiden?, säger
Sari.
TEXT: ZANDRA LUNDBERG
zandra.lundberg@alandstidningen.ax
tel:26671
Fredag 13 oktober 2006
under årets sex första månader och 12
nyregistrerades. Totalt bestod den svenska
handelsflottan av 562 fartyg (568 vid
årsskiftet), varav 225 var svenskflaggade.
Den totala dödvikten har ökat något, från
11,8 miljoner ton till 11,9 miljoner.
Inte omvänt. Att situationen skulle vara omvänd.
Att Sari skulle jobba vecka vecka skulle
inte familjen kunna tänka sig. På bilden
pappa Peter, mamma Sari och barnen
Emelye och Ellinor.
FAKTA
FAMILJEN GUSTAVSSON
Familjen Gustavsson är: pappa Peter,
mamma Sari, Ellinor, 3 år och Emelye, 2 år.
Bor: Dalkarby.
Husdjur: nej.
Yrken: Peter jobbar som styrman på
Amorella och Sari är vårdledig sjuksköterska.
FOTO: SEBBA SÖDERGÅRD
sebba.sodergard@alandstidningen.ax
tel:26650

Fredag 13 oktober 2006 15
Eskadersegling
I KROATIEN 22.9 2007
“ I Marco Polos kölvatten
– en mat- och kultursegling”
Kom med och njut av en underbar segling i
den kroatiska övärlden. Njut av god mat och
vin, kristallklart vatten, historiska platser
och mycket mer. I samarbete med Navigare
Yachting i Sverige planeras en eskadersegling
i den Kroatiska övärlden.Antalet båtar i
eskadern är 6–8 st. De båtar vi seglar med
är nya och moderna Elan, Bavaria och
Salona från 33 till 44 fot.
Pris ca 800€/person inkl. plats i båt, flyg
Arlanda–Split, transfers i Kroatien, en
gemensam middag, reseledning o. guidning.
Eskaderseglingen går bl.a. till öarna Miljet,
Korcula, Hvar och Drevnik Veli.
Jag kan även erbjuda chartersegling under
andra tider i både Kroatien och Grekland.
Är du intresserad, tag kontakt med:
TÄRNAN MARIN
Henrik Beckman
Tärnebolstadvägen 80, 22410 Godby
GSM 0400 721 221
henrik.beckman@aland.net
www.navigare-yachting.com
HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND
Sjöbefäl
Ingenjör
Elektroteknik 240 sp
(ECTS)
Fartygsautomation
Studietiden är fyra år. Utbildningen ger
behörighet som elmästare till sjöss efter
föreskriven sjötjänst, och med kompletterande
studier och praktik även behörighet som
vaktmaskinmästare. Högskolan på
Åland är den enda högskolan i Finland
som är specialiserad på fartygsautomation.
Våra studerande är efterfrågade på
arbetsmarknaden.
www.ha.ax
Vill du arbeta inom
sjöfart?
Kontakta oss !
Ålandsvägen 31, tel. 25 000, e-post: aland@mol.fi
www.ams.ax
-med världen som arbetsfält
Ingenjör
Maskinteknik 270 sp
(ECTS)
Vaktmaskinmästare, 148 sp (ECTS)
Studietiden är ca fyra år, varav de första 2,5
åren är vaktmaskinmästarutbildning.
Utbildningen till ingenjör leder till
behörighet som övermaskin mästare till
sjöss efter föreskriven sjötjänst. Vi tar även
in studerande till den 2,5-åriga utbildningen
till vaktmaskinmästare.
Sjökapten 270 sp
(ECTS)
Studietiden är 4,5 år eller 3,5 år om
du redan har sjömans utbildning på
gymnasialstadiet och minst sex månaders
praktik.
Högskolan på Åland, Neptunig. 17, Pb 1010, AX-22111 Mariehamn, Åland
tel: +358 (0)18-537000, fax: +358 (0)18-16913, e-post: ansokan@ha.ax

16
Ny färja mellan Sverige-Estland
Den senaste spelaren i frakttrafiken
mellan Sverige och Estland
är fartyget Via Mare och rederiet
Baltic Scandinavian Lines
som ägs av estniska placerare. Via
Mare trafikerar mellan Kapellskär
och Paldiski från den 1 september
i år. Fokus ligger på last men
Via Mare kan också ta 60 passagerare.
På fartyget finns 14 mo-
derna dubbelhytter och 8 fyrbäddshytter,
bastu, bar och buffé
med enklare rätter, främst avsett
för lastbilschaufförer. Baltic Scandinavian
Lines grundades den 8
december 2004. Företaget tillhör
Pakri Marine Investments grupp,
som är baserad på estniskt kapital
för att förvalta företag med anknytning
till sjöfart.
Åländsk sjöfart skall inte
tvingas flagga ut
– vi gör allt för att stärka dess konkurrenskraft!
traditioner – utbildning – arbetsplatser – välfärd
Oy Thunship Ab
Founded 1954
Shipbrokers
Phone: +358-9-622 6060
Fax: +358-9-655 492
E-mail: thunship@thunship.fi
Fredag 13 oktober 2006
Här är Viking Line bara en liten plutt
Viking XPRS som byggs vid Aker
Yards i Åbo går lös på cirka 120
miljoner euro. Men ställt mot de
två jättar som varvets franska
gren ska bygga till Star Cruises
dotterbolag Norwegian Cruise
Line är det inte mycket. Rederiet
har beställt två kryssningsfartyg
för sammanlagt 1,5 miljarder euro
för leverans 2009 och 2010.
Ordern innebär ett arbetsinnehåll
motsvarande 7.800 manår fram
till 2010. I beställningen ingår en
option på ett tredje fartyg för leverans
2011. De får ett brutto på
cirka 150.000, blir 325 meter
långa och 40 meter breda och får
kapacitet för 4.200 passagerare
och en besättning på 2.200 personer.
www.portofhelsinki.fi

Fredag 13 oktober 2006 17
PB 327, Nylandsgatan 16 A, 00121 Helsingfors
Telefon 010 633 990 • Telefax 010 633 9939
www.sjomanspensionskassan.fi
TRYGGHET I LIVETS
Sjögång Sjö ång
1956 – 2006
Klipp Upp, ScanTube och
Nya Åland har vunnit ära,
berömmelse och 1.000 euro
– är det er tur nu?
För fjärde året arrangerar vi nu tävlingen Årets arbetsplats i samarbete med Ålands
Ömsesidiga Försäkringsbolag och Alandia Bolagen. En tävling där vi lyfter fram det positiva
och där din arbetsplats får god PR. Samla dina arbetskamrater och fundera på varför just er
arbetsplats är så bra, och förtjänar titeln Årets arbetsplats 2006.
Berätta vad som bidragit till att arbetsglädjen ökat på din arbetsplats och hur ni på olika
sätt arbetar med kvalitet i arbetsmiljön.
Det viktiga är att medarbetarna i ett företag, en organisation, enhet, byrå m.m. känner att
det har skett en positiv förändring och att ni själva har deltagit i utvecklingen! Målet är att
de goda exemplen ska inspirera och motivera fl era arbetsplatser att utveckla strategier för
att förbättra arbetsmiljön.
Anmäl din arbetsplats nu! Senast fredagen den 15 december vill vi ha ert bidrag!
Fyll i tävlingsformuläret eller skicka in en fritt formulerad e-post till: info@ams.ax
Till Årets arbetsplats föreslår jag/vi
Därför att
Inlämnat av
Telefon/GSM
Adress
Lämnas till AMS tävlingslåda senast 15 december. Bidraget kan också postas till AMS, Pb 2026, AX-22111 Mariehamn.
RES BEKVÄMT
MED BUSS OCH BÅT
Visste du att landsortsbussens linjer 2, 3 och 4 kombinerar med
Ålandsfärjans 08.00-tur Mariehamn–Kapellskär?
Detta gäller måndag till fredag, ej helgdagar.
Boka ditt busspaket Mariehamn–Stockholm t/r för EUR 12.
Ifall du stannar i Norrtälje är priset EUR 6 t/r.
Nu har vi busstransfer mellan Mariehamn och Långnäs till och
från nattrutterna. Sundqvists buss avgår från Viking Lines resebutik
på Storagatan en timme innan avgångarna från Långnäs till
Stockholm och Åbo. Bussen avgår efter fartygens ankomst till
Långnäs direkt till Mariehamn. Pris: vuxen EUR 10, barn EUR 5.
Köp biljetten direkt på bussen!
Läs mera om höstens resor i tidningen Resglädje
som du hittar hos Viking Line,
Sundqvists buss och på Ålandsfärjan.
Trevlig resa!
Huvudsponsor i år:

18
Redare ser ljuset efter borgarnas seger i valet
De finländska rederierna log i
smyg då det stod klart att den
borgerliga alliansen vann i Sverige.
Virpa Puisto (sdp), säger, enligt
Svensk sjöfartstidning, att regeringen
är medveten om det
Rederi
Slätskonaren
Linden Öb
Linden (1993)
segelfartyg
Subsea
Åland
Subsea III & IV
bogserbåt
Birka Line
Birka Paradise (2004)
passagerarfartyg
Oct shipping
Oct Challenger (1980)
lastfartyg
Lundqvistrederierna
Oljetankers
under Bahamas flagg
Penelope (2006)
Alfa Italia (2002)
Sarpen (2002)
Thornbury (2001)
Alfa Britannia (1998)
Alfa Germania (1998)
Hildegaard (1999)
Katja (1995)
Fredag 13 oktober 2006
Här är de åländska
Linden
Subsea III
Paradise
Oct Challenger
akuta behovet av att revidera tonnageskatten
i Finland.
Läget har drastiskt förändrats efter
det att Sverige förbereder sig
för att införa en betydligt mer
konkurrenskraftig tonnageskatt
än den som Finland tog i bruk för
ett par år sedan.
Endast ett mindre rederi har utnyttjat
den finska tonnageskatten.
”Det är viktigt att tonnageskattelagstiftningen
förnyas
Nestorn. Pommern som numera är museifartyg i Västerhamn såg ut så här i sin
krafts dagar under fulla segel.
Birka Cargo
Lastfartyg
Birka Trader (1998)
Birka Carrier (1998)
Birka Express (1997)
Birka Shipper (1992)
Birka Exporter (1991)
Birka Transporter (1991)
Alfa Italia
Alfa Britannia
Birka Trader
Birka Shipper
snabbt, för om fartygen en gång
flaggas ut kommer de knappast
mer tillbaka under finsk flagg”,
sade Puisto i ett tal i samband
med att Aker Yards inledde stålarbetena
till Viking XPRS.
Sjöfarten är Ålands viktigaste näringsgren.
Det finns totalt närmare 20 renodlade
rederier i landskapet. De sysselsätter över
4.000 personer.
Därtill kommer många underleverantörer.
Inte bara rederierna drar nytta av framgångar
inom sjöfarten. Ålands bankväsende
och finansiella sektor i övrigt är mycket
beroende av affärer med och omkring
sjöfarten.
Shippingen på Åland, inklusive finanssektorn,
har stått för hela tre
fjärdedelar av hela förädlingsvärdet
för landskapets privata näringsliv.
Nästan hälften av alla de privata
jobben på Åland utgörs av sjöfart
och banker.
Tack vare sjöfarten har en unik
försäkringsbransch vuxit upp på
Åland.
Antalet banker är unikt stort tack
vare sjöfarten.
Runtom i landskapet kryllar av
olika tjänsteföretag med koppling
till sjöfarten. Management, elarbeten,
kassasystem, inredning, tvätt,
bunker, varv, marknadsföring, etc.
Ålands penningautomatförening
har tack vare sitt monopol på de
åländska fartygen byggt upp en
Sarpen Thornby
Hildegaard Katja
Birka Carrier
Birka Exporter
kunskap som nu ger avkastning i
hela världen genom internet.
Det går att fortsätta länge. Sjöliv
har kartlagt alla åländska fartyg
just nu.
Och vi kunde inte låta bli att sätta
med en bild av Pommern under
segel på den tid det begav sig. Ska
bli kul att se om 50 år vilken av dagens
verksamma fartyg som då är
utsällt i Mariehamn.
TEXT JÖRGEN PETTERSSON
jorgen.pettersson@alandstidningen.ax
tel:26640
SAMMANSTÄLLT AV PETTER LOBRÅTEN
petter.lobraten@alandstidningen.ax
tel:26633
OCH SEBBA SÖDERGÅRD
sebba.sodergard@alandstidningen.ax
tel:26650
Birka Express
Birka Transporter

Fredag 13 oktober 2006 19
Tallink blickar också mot Gotlandstrafiken
Rikstrafikens styrelse har fattat beslut
om principerna för upphandlingen av
Gotlandstrafiken. Bland annat kan
man komma att acceptera en något
längre överfartstid på Oskarshamnslinjen,
uppger svensk sjöfartstidning.
rederiernas hela flotta
Godby
Shipping Ab
Lastfartyg
Mimer (1990)
Midas (1990)
Mistral (1999)
Miranda (1999)
Link Star (1989)
Rederi Ab
Lillgaard
Lastfartyg
Kent Trader
Largo
Tanja
Wilja (1977)
Christa (1983)
Fjärdvägen (1972)
Breant (1979) under brittisk flagg
Forte/Ms Largo (1989/1999) under holländsk flagg
Tanja (1986) under holländsk flagg
Kent Explorer (1986) under holländsk flagg
Rederi Ab
Eckerö
Passagerarfartyg
Eckerö (1979)
Roslagen (1972)
Nordlandia (1981)
Translandia (1976)
Viking Line
Landskapets
trafikavdelning
Passagerarfärjor
Alfågeln (1990)
Doppingen (1984)
Ejdern (1977)
Gudingen (1980)
Knipan (1985)
Skiftet (1985)
Viggen (1998)
Ms Eckerö
Passagerarfartyg
Mariella (1985)
Gabriella (1992)
Amorella (1988)
Isabella (1989)
Rosella (1980)
Cinderella
Cinderella (1989) under svensk flagg
Ålandsfärjan (1972) under svensk flagg
Kortare överfartstid samt bränslesnåla
fartyg kommer dock att premieras i
upphandlingen. Man fortsätter också
förhandlingarna med Visby hamn om
muddring för att öka konkurrensen genom
att öppna upp för annat tonnage.
Mimer Midas
Mistral
Miranda
Christa Fjärdvägen Breant Lillgaard
Forte
Wilja
Roslagen
Ålandsfärjan
Amorella
Alfågeln Doppingen Ejdern Gudingen
Knipan
Nu har en ny aktör visat intresse för
trafiken. ”Vi kommer att överväga betingelserna
för konkurrens för Gotlandslinjen
och därefter bestämma
om vi ska delta i anbudsrundan”, sade
Tallinks marknadsdirektör Peter
Kent Explorer Kent Trader Largo
Nordlandia
Mariella
Isabella
Gabriella
Rosella
Skiftet Viggen
Roose till SST. Han sade
också att Tallink Group är
intresserad av allt som rör
sjöfarts- och turismverksamhet
i Östersjöområdet.
ms Translandia
Linkstar
ASP-Ship
Management
Scandinavia
Global Freighter 1977
lastfartyg
KCL Ballerina 2006
lastfartyg
Tankers:
Amanda (2005)
Portugal flagg
Baltic Claire 1991 Norsk
Betty Theresa 1995 Norsk
Ebony Point 2004
Kroatien
FR8 Adria 2005 Kroatien
Pula 2006 Kroatien
Rederiaktiebolaget
Gustaf
Erikson
Lastfartyg
Finnoak (1991)
Green Selje (1989)
under Bahamas flagg

20
Shipping, Offshore and Oil Services
www.nordea.fi
Nordea Bank Finland Abp
Fredag 13 oktober 2006
Roligast ombord
Enklast på nätet
Spel så in i Norden
Åland är en knutpunkt i nordiskt nöjesliv. Här fi nns unika
förutsättningar för turism och upplevelser, inte minst när
det gäller spel. PAF är åländskt. I 40 år har vi roat och
bjudit många människor på ett spännande tidsfördriv. Vi
skapar spel som är utmanande och underhållande. Men
spel är en form av underhållning som ställer krav. PAF
spelar alltid schysst - ombord, på nätet och på Åland.
Fråga DNV om...
kompetens för tekniska inspektörer
Kontrollerar man hur effektiv skolningen är?
Mäter man kompetensnivån?
Jämför man företagets mål med behovet av kompetens?
Tekniska inspektörerna spelar en viktig roll vid skötseln av fartygen.
DNV har tillsammans med branschexperter definierat
kompetenskraven för en framgångsrik teknisk inspektör.
Vi kan nu vid våra testcenter globalt erbjuda certifiering av personal
enligt kompetensstandard för tekniska inspektörer.
Det Norske Veritas Oy/Ab
Kägelhamnen 5, 02150 Esbo
Auragatan 18, 20100 Åbo
tel. 09 - 681 691
www.dnv.fi

Fredag 13 oktober 2006 21
En som följt den åländska sjöfarten
mer än de flesta är shippingjournalisten
Pär-Henrik
Sjöström med säte i Åbo.
Han kallar Åland för ett sällsynt
undantag i finländsk politik.
Skulle Åland få sköta shippingen
på egen hand skulle det
inte dröja länge innan hela Finlands
sjöfart drevs från landskapet,
skriver han i en exklusiv
artikel för Sjöliv.
Åländsk sjöfart omfattar många intressanta
segment, som backas upp av en
stark, landbaserad verksamhet inkluderande
utbildning, finansiering, sjöförsäkring
och varv. Rederierna är en
del av ett sjöfartssamhälle som är unikt
i Norden och antagligen i hela norra
Europa.
Trendsättare
Den synligaste och bäst kända sektorn
inom åländsk sjöfart är passagerartrafiken.
I flera decennier har de åländska
rederierna varit trendsättande inom
passagerarsjöfart med sina innovativa
lösningar.
Det intressantaste projektet just nu
är Viking Lines nybygge med arbetsnamnet
Viking XPRS, som i början av år
2008 kommer att
sättas i trafik på
Finska viken. XPRS
är inte vilket nybygge
som helst, det är
resultatet av ett flerårigtutvecklings-
arbete som bygger
på kunnande från 45
års oavbruten verksamhet.
Nytänkande representerar
också
Birka Lines nybygge
Birka Paradise som
introducerades för
två år sedan. Det
tredje betydande
åländska färjerederiet
Eckerö Linjen
satte i vintras nyförvärvet
Eckerö i trafik
efter en omfattande
renovering.
Hotet från Estland
De åländska passagerarrederierna
har
alla möjligheter till fortsatt framgång
trots den pressade marknadssituationen.
Även om konkurrensen är hård
mellan de åländska aktörerna är det
nog från Estland som de verkliga utmaningarna
kommer under de närmaste
åren.
Den estniska kostnadsnivån är
visserligen på väg uppåt – i Estland
diskuteras redan på fullt allvar sjöfartsstöd
enligt EU-modell – men ändå
kommer Estland ett bra tag att vara ett
”Men åländsk sjöfart är mycket mer än bara färjor.
Ålands lastfartygsrederier koncentrerar sig på det
väsentliga – att äga och driva fartyg – vilket
de behärskar suveränt”.
Därför blomstrar
åländsk sjöfart
Kronan på verket. Viking XPRS är en föregångare
i branschen utvecklad med hjälp
av 45 års erfarenhet.
Gasen i botten. Tallinks investeringstakt
saknar motstycke. Men hur länge håller det?
Nytänkande rederi. Bror Husell Chartering
byggde om Transgard till biltransportfartyg.
lågkostnadsland jämfört med Finland.
Silja Line har alltid varit den argaste
konkurrenten till Viking Line och så är
det fortfarande. Nu har dock utgångsläget
förändrats. Under så gott som hela
1990-talet har Silja Line kämpat med
ekonomiska svårigheter medan det väl
skötta Viking Line har haft ett klart
övertag.
Den hisnande investeringstakten inom
Tallink saknar motsvarighet och det
verkar att finnas mycket kapital bakom
Siljas nya ägare. Frågan är hur det överhuvudtaget
är möjligt att göra investeringar
på över en miljard inom loppet av
ett par år på en marknad som definitivt
inte är densamma som på 1980-talet.
Kommer Tallink att lyckas med det
som Silja inte klarade av under hela
1990-talet – att tjäna pengar på sin
färjetrafik?
Detta får tiden utvisa. Men Viking
Line gör helt säkert klokt i att ta det
lugnt och noga analysera marknaden
för att undvika överinvesteringar som
skulle begränsa det ekonomiska svängrummet.
Lastredare på gång
Men åländsk sjöfart är mycket mer än
bara färjor. Ålands lastfartygsrederier
koncentrerar sig på det väsentliga – att
äga och driva fartyg – vilket de behärskar
suveränt. Vanligtvis idkar de inte
trafik i egen regi utan chartrar ut sina
fartyg på långa kontrakt.
Kontinuiteten
möjliggör långtidsplanering
och investeringar
i nya fartyg.
En hel del investeringar
har också gjorts
på senare tid. Godby
Shipping har två nybyggen
i order för
UPM:s trafik. Birka
Cargo har nyligen
köpt ett ro-rofartyg på
andrahandsmarknaden
som skall chartras
ut till Holmen Paper.
Rederi Ab Lillgaard
har skaffat flera modernaandrahandsfartyg
som tidsbefraktas
till linjeoperatörer.
Även om tanksjöfarten
inte längre är så
stor som den en gång
varit på Åland förs
kunnandet vidare av
Lundqvist Rederierna
på bästa möjliga sätt
med en av världens absolut modernaste
flottor av tankfartyg i 100000-tonsklassen.
Samtliga är nybyggda med
dubbelt skrov. Det senaste nyförvärvet
är endast några månader gamla Penelop,
som är det första i flottan med isklass
IA.
Stark framtidstro
Åländsk sjöfart intresserar även investerare
utanför landskapet. Bror Husell
Chartering togs i fjol över av Bore, som
Sjöfartskännare. Pär-Henrik Sjöström är en av Finlands mest pålästa sjöfartsskribenter. Han
bor i Åbo men jobbar som korrespondent för anrika Svensk sjöfartstidning. I går var han i Mariehamn
för att delta i Sjöfartens dag och träffa folk. Han skriver exklusivt för Ålandstidningen
om åländsk sjöfart. FOTO: ZANDRA LUNDBERG
nu integrerar det
åländska kunnandet
inom sin organisation.
Kontoret i Mariehamn
kommer
att ha en central position
i Bores nya organisation.
BHC
gick också i bräschen
för branschen
då de byggde om
Transgard till ett
specialkonstruerat
biltransportfartyg.
Det råder en stark
framtidstro inom
den åländska sjöfarten.
Generellt är de
åländska rederiernas
ekonomi stabil
trots att statsmakten
emellanåt verkar
sakna förståelse
för sjöfartens specifika
problem i en
hårt konkurrensutsatt
global verksamhetsmiljö.
Inom Finland är det
Dubbelt så stark. Penelop är Lundqvistrederiernas
första tanker med isklass 1A.
Bara som konst. Godby Shippings nya
fartyg levereras från Tyskland i oktober
och december 2007.
självstyrda landskapet Åland den enda
region där även beslutsfattarna på allvar
är engagerade i sjöfartsfrågor.
Många av de politiska initiativ som
presenteras är både seriösa och genomförbara.
Exempelvis frågan om ett
åländskt register har då och då tagits
upp utan att väcka genklang i Helsingfors.
Om Åland skulle ha fria händer att
på alla nivåer besluta om verksamhetsförutsättningarna
för sin sjöfart skulle
Bättre och lyxigare. Birka Paradise är ett
exempel på vidareutveckling av traditionell
kryssning.
det knappast dröja
länge innan hela Finlands
handelsflotta
skulle vara registrerad
på Åland.
Kreativa affärsmän
I nuläget gäller det
alltså att klara sig med
de spelregler som Helsingfors
serverar.
Åländska redare har i
alla tider varit kreativa
och haft näsa för affärer.
Därför mår sjöfarten
bra på Åland, även
om det kunde finnas
fler nya företagare i
branschen.
Var är dagens motsvarigheter
till redare
som Bror Husell, Alpo
Mikkola och Gunnar
Eklund – entreprenörer
som börjat med
andrahandsfartyg och
sakta men säkert bygger
upp en livskraftig
rederiverksamhet?
Det finns gott om utmaningar för rederierna
– inte minst då det blir allt svårare
att få tag på arbetskraft. Om det
görs kloka beslut om sjöfartens framtida
verksamhetsförutsättningar kan
man ändå helt säkert sporra nya företagare
att etablera sig inom rederinäringen
så att även återväxten inom rederisektorn
är tryggad.
PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM

22
Sjöfarten viktig för hela världsekonomin
Den internationella shippingen står för 90
procent av världshandeln och utgör därmed
själva märgen inom den globala ekonomin.
Utan sjöfarten och dess transporter av råvaror
fram och tillbaka över jorden skulle
halva världen frysa och den andra svälta.
Sjöfarten stormasten
i Ålands ekonomi
Rederinäringen står för
nästan 40 procent av Ålands
bruttonationalprodukt och
sysselsätter var femte
arbetsför ålänning.
Utan sin sjöfart hade
Åland i dag befunnit sig
i en situation sämre än
Gotlands, säger riksdagsman
Roger Jansson som
länge följt sjöfartsbranchens
utveckling.
Trots den ökande konkurrensen
om Östersjöns kryssningspassagerare,
trots taxfree-handelns nedgång
och trots ogynnsamma
finska rederi-
beskattningsregler i
jämförelse med
konkurrenterna,
tror Roger Jansson
bergfast på den
åländska rederinäringens
fortsatta
betydelse.
– Sjöfarten producerar
mer för den åländska
ekonomin än vad hela Finlands
industri producerar för den finländska.
Och det finns faktiskt ingenting
som tyder på en nedgång.
Istället kommer vi att se en ökning,
säger riksdagsman Roger
Jansson.
Han menar att rederinäringens
utveckling skapar förutsättningar
för en fördubbling av Ålands befolkning.
Men då krävs det att de
finländska rederierna får samma
konkurrensbetingelser som omvärlden.
– Det området är politiskt lite
misskött just nu. Östersjön tillhör
de mest expansiva områdena och
de finländska rederierna hänger
inte med, säger Roger Jansson och
syftar på den av rederibranschen
efterlysta beskattningsreformen
som skulle låta rederierna reservera
oskattade medel för nyinvesteringar.
Ålands motor
I sin senaste konjunkturbedömning
skriver Åsub att en reform av
rederibeskattningen i Finland
möjligen kan bli aktuell efter riksdagsvalet
i mars nästa år, och efter
att Sverige beslutit sig för en rederibeskattningsreform.
Roger
Jansson försäkrar dock att det kan
hända saker och ting innan dess.
Sjöfarten fungerar som motor
för hela det åländska näringslivet.
– Jag tror inte alls på talet om att
vi måste hitta ersättningar till sjöfarten.
Istället ska vi differentiera
den. Se på hur många andra näringar
som den knoppar av, säger
Jansson och räknar upp:
• Den starka åländska bank- och
försäkringsbranschen skulle inte
”Östersjön
tillhör de mest
expansiva områdena
och de finländska
rederierna hänger
inte med”.
Men taket är långt ifrån nått. Internationell
sjöfart blir bara viktigare och viktigare för
varje år som går. Och allt svårare att förutse.
Bakom oss ligger den längsta perioden av
”goda tider” någon kan minnas. Framför oss
ligger bara framtiden.
existera utan sjöfarten.
– Istället skulle vi bara ha haft
fastländska banker och försäkringsbolag
här.
• Behovet av teknisk service för
fartygen har skapat en mängd nya
teknikföretag. Två exempel är SAJ
instruments och Optinova som
utvecklats till exportframgångar.
Turismens förutsättning
• Den viktiga turistnäringen är ett
resultat av färjetrafikens start
1959. Antalet inresande till Åland
har under de senaste åren legat
kring 1,8 miljoner personer per år.
De flesta kommer över dagen och
cirka 540.000 övernattningar
registreras varje år, enligt Åsub.
• Tack vare turismen har
lantbrukare kunnat
komplettera inkomsterna
genom stuguthyrning.
• Handeln har
blommat tack vare
fartygens inköp.
Den stora skeppshandeln
MR-group är
baserad i Mariehamn.
– Pengarna som kommit
Åland till del via löneutbetalningar
och dividender uppgår till en
stor summa per sysselsatt person.
Pengarna som har gått ut i samhället
och satsats på andra sektorer.
– Sjöfarten är kort sagt en
enormt viktig näring för lilla Åland
och en näring som dessutom ökar
över hela världen. EU har beslutat
att satsa på just sjöfarten tillsammans
med järnvägen eftersom de
är miljövänliga näringar. Åland
sitter i en guldsits, konkluderar
Roger Jansson.
Genererar samhällsmedel
Sjöfarten är även grund för en stor
del av utbildningssektorn. Den
behörighetsgivande sjöfartsutbildningen
på Åland
skötts av Ålands sjömansskola,Högskolan
på Åland,
Ålands sjösäkerhetscentrum
och
Mariehamns
räddningsverk.
Ålands penningautomatförening
har monopol
på spel ombord på
åländska fartyg. Av 2005
års totala omsättning på
47,3 miljoner euro stod spelandet
på fartyg under åländsk/finländsk
flagg samt den åländska kasinoverksamheten
för 22,7 miljoner
euro.
Samma år delade Pafs ut bidrag
och lån till den åländska allmännyttan
till en summa av 9 miljoner
euro. 13 miljoner euro togs vidare
upp i landskapsbudgeten för utdelning
2006.
”Det åländska
sjöfartsklustret står
i dag för runt 38 procent
av den åländska bruttonationalprodukten.
Det har enorm
betydelse och
tyngd”.
När Åsubs direktör Bjarne Lindström
2002 i den så kallade
Klusterutredningen studerade
den åländska sjöfartens betydelse
förbluffades många av hans slutsatser.
– Det åländska sjöfartsklustret
står i dag för runt 38 procent av
den åländska bruttonationalprodukten.
Det har enorm betydelse
och tyngd, säger Lindström.
Största sjöfartsklustret
Även om Klusterutredningen har
ett par år på nacken bedömer han
att siffrorna i stort ännu gäller.
– Sjöfartsklustrets relativa tyngd
i jämförelse med det övriga näringslivet
har kanske sjunkit någon
procent. Birka har exempelvis sålt
ett fartyg och andra branscher har
växt till sig. Men i övrigt har inga
drastiska strukturförändringar inträffat,
säger Bjarne Lindström.
Relativt sett har Åland det största
sjöfartsklustret i norra Östersjöregionen.
Dess årliga bruttoförsäljning
uppgår till hela fem procent
av den sammanlagda
bruttoförsäljningen i Rotterdam/
Amsterdams sjöfartskluster som
räknas till världens mest utvecklade.
I en ny rapport om det svenska
sjöfartsklustret gör forskarna på
Jönköpings internationella handelshögskola
stor poäng av vilken
enorm betydelse det svenska sjöfartsklustret
har med sin omsättning
på 9 miljarder kronor.
– Då kan vi konstatera att det
åländska sjöfartsklustrets del av
BNP uppgår till en tredjedel av
hela Sveriges, säger Lindström.
Sysselsätter många
Förutom omfattningen är det
åländska sjöfartsklustret speciellt
också för att det har behållit sin
renodlat maritima profil. Övriga
sjöfartskluster som det holländska
har sin största
omsättning från
landbaserad verksamhet.
År 2004 sysselsatte
den
åländska sjöfarten
3.106 ombordanställda,
varav 756 ålänningar.
Kringeffekterna på
de anknutna landbaserade
förtagen beräknas till
minst 400 arbetsplatser, enligt
Ålands sjöfartsarbetsgrupps betänkande
från 2003.
– Sjöfartens betydelse är större
än vad många människor förstår,
som Bjarne Lindström säger.
PETTER LOBRÅTEN
petter.lobraten@alandstidningen.ax
tel:26633
Fredag 13 oktober 2006
Sjöfrakt märks knappt alls på priset i butiken
Mellan tummen och pekfingret kostar en
personbiljett med flyg över Atlanten lika
mycket som att köra en 20 tons container
samma sträcka. Om en dammsugare
kostar 150 euro i butiken har den kostat
1 euro i sjöfrakt.
Under de senaste 50 åren har sjöfrakten
stigit med bara 70 procent. I land har
priserna under samma period, i alla fall i
USA, stigit med 700 procent. 38 procent
av världshandeln sköts med containerfartyg.
Blickar framåt. Riksdagsman Roger Jansson förklarar att sjöfarten
”Och det finns faktiskt ingenting som tyder på en nedgång. Istället

Fredag 13 oktober 2006 23
Lastmärket som räddade sjömän
Lastmärket som du ser på flera ställen i Sjöliv är resultatet
av en mans hårda arbete, Samuel Plimsoll.
Han kunde inte som andra se på hur överlastade
fartyg gav sig ut med en enda avsikt: att sjunka så
snabbt som möjligt och inkassera försäkringspengar
till sina redare.
producerar mer för den åländska ekonomin än vad hela Finlands industri producerar för den finländska.
kommer vi att se en ökning.” FOTO: SEBBA SÖDERGÅRD
1875 antog brittiska parlamentet den lag som gjorde
lastmärket obligatoriskt på alla fartyg. Märket
som kallas plimsollmärke anger hur djupt ett
fartyg får ligga under olika omständigheter.
Ett icke-sjövärdigt fartyg går alltjämt under
namnet ”plimsollare”.
Sjöfarten sysselsätter
var fjärde
på Kökar
Var fjärde arbetsför Kökarsbo
är sysselsatt inom sjöfartssektorn.
– Det är mest i hela landet,
säger Kökars kommundirektör
Kurt Forsman.
Genom historien har sjöfarten betytt
allt för skärgårdskommunen
Kökar. Betydelsen består ännu i
dag även om Kökar saknar egna
rederier eller varv.
Enligt Åsub är 25 procent av hela
Kökars arbetsföra befolkning
sysselsatt inom sjöfarts-
näringen. Och tack vare
sjöfarten nås Kökar av alla
de turister som är så viktiga
för ekonomin.
– De omsätter väldigt
mycket pengar under
några sommarmånader.
Turismen är en motor, säger
Kurt Forsman.
Sprider ringar på vattnet
Han räknar upp allt kommunen
har turismen att tacka för:
• den är den grund som butiken
vilar på.
• det är förutsättningen för att
Kökar ska ha sin egen post och
egen bank.
• Taxin skulle troligen inte finns
utan turismen.
– Sjöfartsnäringen sprider ringar
på vattnet i hela samhället.
PETTER LOBRÅTEN
petter.lobraten@alandstidningen.ax
tel:26633
”Sjöfartsnäringen
sprider ringar
på vattnet
i hela
samhället”
Kökars kommundirektör Kurt
Forsman
Turistföretagare.Tack vare sjöfarten
blommar turismen på Kökar, den kommun
som är mest sjöfartssysselsatt i hela
landet. Förra året öppnade Katrin Finnerman
en kiosk och kaffestuga på Estholm.
FOTO: JACOB SAURÉN

24
Material costs
Scheduling
Productivity
Innovation
Technical solutions
Communication
Support matters
Availability
Market knowledge
Impartiality
Trust
Rule clarity
Fredag 13 oktober 2006
Life is about reaching new heights.
Our design and build expertise can
help take your ship construction to
new peaks of productivity without
compromising safety, thanks to our
in-depth knowledge of emerging
technologies, markets and designs.
If you need a hand up, trust us –
when support matters.
LIFE MATTERS
www.lr.org
Services are provided by members
of the Lloyd’s Register Group.
Lloyd’s Register is an
exempt charity under
the UK Charities Act 1993.