Årsredovisning 2012 Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund

Årsredovisning 2012
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
Färgelanda Mellerud Trollhättan Vänersborg
1

Innehåll
Förord 4
Direktionens ordförande
Året som gott
Direktion 6
Revision 7
Norra Älvsborgs 8
Räddningstjänstförbund
Vårt uppdrag
Uppdrag, vision
Organisation
Förebyggande, förberedande,
genomförande, följa upp
Verksamheten 2012 10
Barn och ungdomar
Vår framtid
Förebygga
Rådgivning, tillsyn, externutbildning,
mässor och liknande evenemang,
julkampanj
Förbereda, genomföra och
följa upp
Ny organisation, marginellt ökning av
antalet räddningstjänstuppdrag,
driftsättning av nytt höjdfordon,
dygnetruntbemanning av förbundets
ledningscentral, all radiokommunikation
överförd till Rakelsystemet
Administration och ekonomi
Revidering av kontoplan och
transaktionsflöde i ekonomisystemet,
vidareutveckling av ekonomisystem,
översyn av dokumenhanteringsplan
Medarbetare 16
Personalpolitik, arbetsmiljöarbete,
förebyggande hälsoarbete, utbildning,
antalet anställda och ålderstruktur,
personalrörlighet, personalkostnader
Ekonomi 18
Ekonomiskt resultat +6 059 tkr, god
ekonomisk hushållning, finansiella mål,
intäkter och kostnader, investeringar
Resultaträkning 21
Balansräkning
Kassaflödesanalys
Investeringsredovisning
Noter
Revisionsberättelse
Jämförelsetal, övergripande
3

Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund har under
2012 fortsatt att utvecklas i sin roll som central aktör i
samhällets olycksförebyggande och skadeavhjälpande
arbete. Förbundet är en viktig del av samhällets krishantering
och samverkar med medlemskommunerna
för att skapa ett tryggare samhälle. En god ekonomisk
hushållning har lett till en stark finansiell situation vilket
är en viktig förutsättning för fortsatt utveckling av verksamheten.
Förbundets nya organisation med nya ledningsfunktioner
och en operativ ledningscentral med Inre befäl som
strategisk ledningsfunktion, har visat sig vara en lyckad
satsning och nu är förhoppningen att kommunerna ska
ta nästa steg och utnyttja den resursen fullt ut även
som larmcentral för kommunernas samtliga larm och
beredskapsfunktioner.
Lilla Edet har under året närmat sig frågan om ett eventuellt
medlemskap i NÄRF och räddningschefsfunktionen
har tillsammans med tillsynsuppdraget under stora
delar av året upprätthållits av NÄRF genom avtal. Arbetsmiljöverket
har lämnat förelägganden på lokalerna
i Vänersborg och i Vargön när det gäller arbetsmiljön
och arbetet påbörjades under 2012 och kommer att färdigställas
under år 2013.
Jag vill tacka alla anställda och direktionen för det arbete
som ni har lagt ner under det gångna året.
2013-03-13 Hallstorp i snöstorm
Bo Carlsson
Direktionens ordförande
4
Direktionens ordförande
Bo Carlsson
Direktionens ordförande

Året som gått
Samhället förändras hela tiden och förmågan att värna
liv och hälsa och samhällsviktiga funktioner måste
därför anpassas och stärkas. Räddningstjänstens förändrade
organisation har under 2012 inneburit ökade
möjligheter att aktivt medverka i samhällets krishantering
på ett mer kvalitativt sätt än tidigare. Begreppet
”vattenbyte i akvariet” har etablerats som ett sätt att
beskriva den kontinuerliga process av utveckling som
ständigt måste pågå i en frisk och sund organisation.
Förbundets roll som myndighet i det olycksförebyggande
och operativa arbetet har utvecklats genom tydligare
ledningsstruktur, metodutveckling av tillsyn samt
genom nyorientering av verksamheten utifrån ett nytt
ledarskap. Våra styrkeledare har utbildats i sina roller
som verksamhetsföreträdare och arbetsgivarrepresentanter
och viktiga politiska beslut har fattats, med
inriktning på effektivisering av det olycksförebyggande
och kompetenshöjande arbetet. Vi ser med spänning
fram emot denna förändringsprocess som kommer att
gynna den enskilde kommuninvånaren i våra medlemskommuner.
NÄRF´s ledningscentral (LC), med ett Inre befäl för
strategisk ledning, har skapat förutsättningar för en
tydligare och mer effektiv ledning av förbundets räddningsinsatser
och en daglig ”checkpoint” har inrättats
för att säkerställa den löpande informationen mellan
operativ, skiftgående personal. Arbetet med den interna
arbetsmiljön har resulterat i en ombyggnad av köket
i Trollhättan samt pågående och planerade ombyggnader
av brandstationerna i Vänersborg och Vargön.
Ett samverkansavtal har tecknats mellan arbetsgivare
och fackliga parter för att skapa ökad delaktighet för
individen i den löpande utvecklingen av verksamheten.
Åtgärder har vidtagits för att kvalitetssäkra den fysiska
träningen och i förlängningen även de operativa insatsernas
genomförande.
Per Anderson
Förbundschef/Räddningschef
IVPA-frågan (I Väntan På Ambulans) har varit föremål
för utredning och i avvaktan på medlemskommunernas
beslut så kommer förbundet att satsa på att varje släckbil
utrustas med defibrillator, för den egna personalens
behov av säkerhet och trygghet. Brålanda kör sedan
några år tillbaka IVPA-insatser som ett utvärderingsprojekt.
Jag vill i denna årsberättelse passa på och tacka all
personal för goda insatser och för det positiva engagemang
som finns och som är nödvändigt för att utveckla
verksamheten.
Per Anderson
Förbundschef/Räddningschef
5

Direktionen är förbundets beslutande organ, med sex
ordinarie ledamöter och sex ersättare. Presidiet, som
består av ordföranden och vice ordföranden, är direktionens
arbetsutskott. Trollhättans och Vänersborgs
kommun har vardera två representanter medan Färgelanda
och Melleruds kommun har vardera en representant.
Direktionen fastställer budget och beslutar i
övergripande och principiellt viktiga frågor avseende
6
Direktionen
Direktionens ledamöter
förbundets verksamhet. Den beslutar även i andra
ärenden av större vikt. Direktionen leder och samordnar
planeringen och uppföljningen av förbundets ekonomi
och verksamhet.
Under år 2012 har direktionen haft fem sammanträden,
varav ett i Färgelanda, ett i Mellerud, två i Trollhättan
och ett i Vänersborg.
Ordförande Vice ordförande Ledamot
Bo Carlsson (C) Monica Hansson (S) Tobias Bernhardsson (C)
Vänersborg Trollhättan Färgelanda
Ledamot Ledamot Ledamot
Roland Björndahl (M) Gösta Davidsson (M) Marie Dahlin (S)
Mellerud Trollhättan Vänersborg
Ersättare Ersättare Ersättare
Kerstin Fredriksson (S) Johnny Stucken (S) Margreth Johnsson (S)
Färgelanda Mellerud Trollhättan
Ersättare Ersättare Ersättare
Britt Hallgren (FP) Hans-Erik Aronsson (M) Lars-Göran Ljunggren (S)
Trollhättan Vänersborg Vänersborg

Revision
Förbundets revisorer ska enligt kommunallagen, reglemente
och med iakttagande av god redovisningssed
granska all verksamhet som bedrivs inom förbundet.
Den kommunala revisionen kan delas in i två huvudområden:
redovisningsrevision samt förvaltnings- och
miljörevision.
Redovisningsrevisionen syftar i huvudsak till att bedöma
om god redovisningssed tillämpas och om räkenskaperna
är rättvisande. Förvaltningsrevisionen syftar
till att bedöma om direktionens beslut efterlevs och om
verksamheten, inom budgetramarna och med avsedd
kvalitet, uppnår de politiska målen.
Ekonomiskt utfall
Resultaträkning Årets- Utfall Budget-
Tkr budget 2012 avvikelse
Verksamhetens intäkter 1 046 364 -682
Medlemsavgifter från kommuner 69 850 69 850 0
Summa intäkter 70 896 70 214 -682
Personalkostnader -1 512 -1 381 131
Övriga kostnader -1 262 -1 215 47
Summa kostnader -2 774 -2 596 178
Resultat 68 122 67 618 -504
Inför varje räkenskapsår görs en analys som ligger till
grund för vilka granskningsinsatser som ska göras.
Resultatet av granskningarna ska sammanfattas i rapporter.
Under år 2012 har förbundets revision granskat
bokslut och Årsredovisning 2011 och delårsbokslutet
2012. Resultatet av granskningen har sammanfattats
i rapporter som överlämnats till direktionen för kännedom
och beaktande. Revisorerna har till direktionen
lämnat en revisionsrapport som innehåller en redogörelse
vilken ligger till grund för prövning av ansvarsfriheten.
7

Vårt uppdrag
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund,
bestående av Färgelanda, Mellerud,
Trollhättan och Vänersborgs kommuner. Förbundet
svarar i dessa kommuner för räddningstjänst och förebyggande
brandskydd, utifrån lagen om skydd mot
olyckor (LSO).
Uppdraget är att förhindra och begränsa olyckor, förbereda
och genomföra räddningsinsatser samt vidta åtgärder
efter olyckor. Verksamheten och våra resurser
är anpassade efter samhällets risk- och hotbilder. Våra
kunniga och engagerade medarbetare arbetar aktivt
med att identifiera risker och förebygga olyckor genom
samverkan på lokal och regional nivå.
Vision
Vårt arbete ska präglas av att allmänheten står i fokus
och att vi som organisation är fokuserade på trygghet,
säkerhet, omtanke och kvalité. Vi arbetar för att skapa
trygghet och säkerhet för människor som bor, arbetar
eller besöker våra medlemskommuner och vi vill att de
människor vi dagligen möter ska känna att vår personal
präglas av omtanke, engagemang, öppenhet, närhet
och allas lika värde.
Organisation
Förbundet är organiserat utifrån vårt uppdrag och består
av tre avdelningar, Administrativa avdelningen,
Tillsynsavdelningen och Räddningstjänstavdelningen.
Vår organisation är anpassad för att stödja och driva
vårt uppdrag utifrån fyra skeden; skadeförebyggande
arbete, förberedande av räddningsinsatser, genomförande
av räddningsinsatser och slutligen uppföljning
och analys efter räddningsinsats.
8
Norra Älvsborgs
Räddningstjänstförbund
Vad är förbundets uppdrag och hur ser organisationen ut? Hur ser vår vision ut och hur
arbetar vi för att nå våra mål?
Vi arbetar för att skapa trygghet och säkerhet
för människor som arbetar, besöker och
bor i våra medlemskommuner och vi vill att
de människor vi dagligen möter ska känna
vår omtanke.
Förebyggande
De bästa bränderna är de som aldrig uppstår och förbundets
skadeförebyggande arbete fokuserar därför
på information, rådgivning, utbildning och tillsyn, med
syfte att stärka allmänhetens förmåga att förebygga
bränder. Vi riktar oss till såväl privatpersoner, företagare,
verksamhetsansvariga föreningar och liknande.
Förbundet ger även råd, information och utbildning till
både myndigheter och enskilda kring riskhänsyn och
samhällsplanering. Räddningstjänsten svarar även på
remissyttranden till andra myndigheter angående evenemang,
alkoholservering och brandfarliga och explosiva
varor.
Tillsynsverksamheten riktas mot de verksamheter där
vi bedömer att en tillsyn över det systematiska brandskyddsarbetet
har störst effekt och där risker och behovet
av tillsyn är uppenbart.
I en värld som ständigt förändras blir omvärldsbevakning
allt viktigare.
Förberedande
I en värld som ständigt förändras blir riskbedömning
och omvärldsbevakning allt viktigare. Förbundet inventerar
och analyserar den rådande riskbilden i vårt
område och analysen blir sedan ett viktigt verktyg för

att kvalitetssäkra förmågan att genomföra räddningsinsatser
och dimensionera våra utryckande enheter. Allmänheten
kan ta del av den sammanfattande risk- och
olycksanalysen i förbundets handlingsprogram.
Förberedelserna är avgörande för resultatet av räddningsinsatserna.
Utbildning, övning och insatsplanering
är därför en del av arbetet för medarbetare i utryckande
tjänst.
Genomförande
Vid en olycka sker utlarmning av förbundets resurser
initialt via SOS Alarm och nödnumret 112. Förbundets
ledningscentral (LC) bedömer situationen och larmar
en eller flera enheter beroende på olyckans art och
omfattning. Den planering och de förberedelser som
gjorts i det förberedande skedet är avgörande om en
räddningsinsats ska kunna påbörjas i rimlig tid och genomföras
på ett effektivt sätt.
Följa upp
Utvecklingen av verksamhetens kvalité är kopplad till
vår förmåga att lära av våra egna misstag och erfarenheter.
Förbundet följer därför upp verksamheten genom
att dokumentera, utvärdera och utreda de insatser som
görs och de händelser som orsakat olyckorna. Information
från fördjupade utredningar utgör underlag för
det olycksförebyggande arbetet och erfarenheterna tas
tillvara på ett sådant sätt att risken för liknande olyckor
minskas.
Förebygga Förbereda Genomföra Följa upp
9

Barn och ungdomar - vår framtid
Ungdomar från hela NÄRF´s upptagningsområde har
möjlighet att söka till Ungdomsbrandkåren. Sammanlagt
tio ungdomar har varit verksamma under år 2012;
fem flickor och fem pojkar i åldern 12 till 16 år. Ungdomarna
har haft 28 sammankomster med varierat
innehåll t.ex.
Brandkunskap
• Vad händer när det brinner?
• Vad ska man göra när det brinner?
• Hur ska man minska risken för bränder?
• Släcka bränder med handbrandsläckare
• Säkra olyckplatsen
• Larma
• Varna
• Ta hand om skadade
10
Verksamheten 2012
Verksamhetsåret 2012 går till historien som det år då en ny organisation sjösattes och fokus
riktades mot delaktighet i verksamhetsutvecklingen från alla personalkategorier. Den
utryckande verksamheten har under året haft fokus på driftsättande av ledningscentralen,
arbetsmiljöfrågor och samverkansfrågor. Den förebyggande verksamheten har trots vakanta
tjänster under året nått sina mål och startat upp ett nytt arbetssätt för tillsynsverksamheten,
vilket är oerhört positivt. Under året fortsatte vi att sätta barn och ungdomar i
fokus för att öka deras riskmedvetenhet och utveckla det förtroendefulla förhållande vi har
sedan tidigare och som förhoppningsvis kan leda till ett minskat antal bränder.
Under höstlovet har ungdomsbrandmännen besökt följande
verksamheter:
• Brandoffers anhörigförening (BOA) Backaplan i
Göteborg
• Övningsfält Guttasjön i Borås
Polisen, ambulansen och sjöräddningen
Genom att få till ett möte mellan brandmännen
och ungdomarna skapas en god
relation och fortsatt starkt förtroende.
Utbildning i brandskydd av elever i årskurs 5 syftar till
att förhindra och begränsa antalet anlagda bränder och
olyckor runt bostäder och skolor. Under år 2012 nåddes
90 % av alla elever i årskurs 5 i förbundets medlemskommuner
av denna utbildning.

Förebygga
I enlighet med Lag (2003:778) om skydd mot olyckor
(LSO) har personalen arbetat för att bereda människor
ett tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor.
Detta har skett genom tillsyn vid byggnader och anläggningar
i medlemskommunerna samt genom att förbundet
arbetat aktivt med information och rådgivning
till medborgarna, i syfte att underlätta för den enskilde
att fullgöra sina skyldigheter enligt LSO.
Under året 2012 har vi utvecklat arbetet i tillsynsprocessen
genom att införa föreläggandeprotokoll och
tjänsteanteckningar i tillsynsarbetet. Med denna delvis
nya metodik och tydligare krav på ägare och nyttjanderättshavare,
är vi övertygade om att brandskyddet
kommer att förbättras och att risker och skador i händelse
av brand minimeras ytterligare.
De olycksförebyggande arbetsuppgifterna omfattas av;
Tillsyn LSO och LBE, Tillsyn Farlig verksamhet, Tillstånd
brandfarlig vara, Tillstånd explosiv vara, Brandskydd
i byggprocessen, Olycksundersökning, Extern
utbildning, Utbildning barn och ungdomar, Remissärenden,
Information och rådgivning.
Vidareutbildning är en viktig del av vårt arbete, därför
har personalen under året kompetensutbildats inom
olika områden så som; tillsynsmetodik, bedömning vid
tillsyn, vidareutbildning i brandfarlig vara och olycksundersökning.
Samhällets komplexa riskbild medför
att vår personal ständigt är i behov av ny kunskap och
utbildning inom tillsynsavdelningens verksamhetsområden.
Nytt för året var att förbundet ansvarat för olycksundersökning,
där syftet med arbetet varit att i skälig omfatt-
Ekonomiskt utfall
ning undersöka, klarlägga orsaker till olyckor, olycksförlopp
samt att utvärdera våra egna insatser. Utvärdering
av egen insats och att lära av inträffade olyckor ser vi
som mycket utvecklande för vår egen organisationen
samt även för våra medlemskommuner i arbetet med
skydd mot olyckor.
Under hösten 2012 har förbundet utökat sitt verksamhetsområde,
genom att förebyggande arbete har utförts
i Lilla Edet, på uppdrag av Lilla Edets kommun.
Förbundets förändrade organisation medför ökade
möjligheter till samverkan mellan olika personalgrupper
i förbundet och möjliggör både effektivisering samt
utveckling av medarbetarna genom delaktighet i olika
projekt. Att utveckla nya samarbetsformer är högt prioriterat
i förbundet, för att skapa en tydlig helhetsbild
över vårt uppdrag och öka tryggheten för kommuninvånarna.
Mål/verksamhetsuppdrag
Resultaträkning Årets- Utfall Budget-
Tkr budget 2012 avvikelse
Verksamhetens intäkter 3 102 2 528 -574
Medlemsavgifter från kommuner 0 0 0
Summa intäkter 3 102 2 528 -574
Personalkostnader -4 429 -4 215 214
Övriga kostnader -240 -295 -55
Summa kostnader -4 669 -4 510 159
Resultat -1 567 -1 982 -415
Genomföra minst 225 regelbundna tillsynen enligt
tillsynsplanen
Målet är uppfyllt.
Genomföra minst 3 regelbundna tillsynen på ”farlig
verksamhet” enligt tillsynsregister
Målet är inte uppfyllt.
Kunna tillhandahålla information till verksamheter
som inte omfattas av krav på skriftliga redogörelser
enligt LSO
Målet är uppfyllt.
Ge information och rådgivning till allmänheten i
brand- och riskfrågor
Målet är uppfyllt.
11

Förbereda, genomföra och följa upp
Året inleddes med en ny operativ organisation bestående
av en räddningsavdelning indelad i två enheter,
en utryckningsenhet och en teknikenhet. Inrättande
av inre befäl med inriktning på strategisk ledning och
yttre befäl med inriktning på operativ ledning har varit
spännande och utvecklande. Skiften är som tidigare
organiserade med styrkeledare som närmsta chef för
brandmannen. På deltidssidan finns platsbefäl för stationerna
Vargön, Brålanda och Sjuntorp, stationsbefäl
för Melleruds och Färgelanda kommuner. Uppdraget
utifrån Lag om skydd mot olyckor (LSO) är att planera
för och kunna genomföra räddningsinsatser vid inträffade
olyckor eller överhängande fara för sådana.
Organisation och personal med erforderlig kompetens
tjänstgör i beredskap där kompetensbehovet är kopplat
till den aktuella riskbilden inom vårt geografiska ansvarsområde.
Fördelning av ansvar och resurser inom
avdelningen har inneburit att vi i större utsträckning än
tidigare kunnat planera för olika händelser samt vid inträffade
händelser kunnat agera på ett mer slagkraftigare
sätt. När sedan räddningstjänstuppdraget avslutats
har organisationen idag en väl utvecklad rutin för
hur uppdraget ska utredas och följas upp.
Vi bör stärka vår roll i samhällets krishantering och allt
ifrån vardagsolyckan till den stora katastrofen kräver
ett bredare samarbete med våra medlemskommuner
och dess verksamheter. Utifrån ett trygghetsperspektiv
där medborgare ska känna en trygghet och kunna
vistas i en säker miljö, ska räddningstjänsten bidra till
att minska den otrygghet som bränder, skadegörelse
och andra brott skapar. Vem vill etablera företag eller
flytta till ett område med stor otrygghet, många bränder
och hög brottslighet? Räddningstjänsten måste bli mer
synlig i samhället och delaktig i den planering och de
aktiviteter som sker i vardagen för att skapa en trygg
och säker miljö. Inriktningen är att räddningstjänsten
arbetar mer förebyggande mot olyckor i hem och fritidsmiljö.
För att i framtiden stärka vår roll i samhället,
allt ifrån vardagsolyckan till den stora
katastrofen krävs det ett bredare samarbete
med våra medlemskommuner och dess
verksamheter.
12
Insatser/räddningstjänstuppdrag
Totalt genomfördes 1 380 (1 430) utryckningar förorsakade
av 1 236 (1 192) räddningstjänstuppdrag i förbundet
under år 2012. Siffror inom parentes avser år 2011.
Figur 1 visar fördelningen av uppdrag inom olyckor .
Antalet räddningstjänstuppdrag har under året ökat
marginellt jämfört med 2011. Det gäller alla typer av
insatser förutom ”Skog natur” (brand ej i byggnad) som
istället har minskat något. Det totala antalet insatser
vid trafikolyckor ligger fortfarande relativt högt och utgör
19 % (17 %) av räddningstjänstuppdragen. Automatlarm
– ej brand utgör precis som förra året 41 % av
räddnings-tjänstuppdragen.
Förbundet har varit skonade från större händelser under
året. En händelse som ändå är värd att nämnas är
branden på Karlstorpsvägen i Trollhättan där ett flerfamiljshus
brann ner till grunden. Här visade det sig att
byggnadskonstruktionen till stora delar bestod av cellplast,
en byggnadskonstruktion som blir allt mer vanlig
i dagens fastigheter vilket i sin tur innebär ett hastigt
brandförlopp där branden blir väldigt svårsläckt.
Utryckningsstyrkorna är strategiskt placerade i förbundsområdet
där även specialisering för specifika
händelser finns på olika stationer. Vi har 9 styrkor i vårt
upptagningsområde där Trollhättan och Vänersborg är
bemannade med heltidspersonal. Sjuntorp, Vargön,
Brålanda, Färgelanda, Högsäter, Mellerud samt Åsensbruk
är bemannade med arvodesanställd personal.
Förbundet strävar efter en god yttäckning för att inom
godtagbar tid komma fram till alla tänkbara brand- och
olycksplatser. Vi ska snabbt och effektivt kunna ingripa
när en olycka inträffar för att begränsa konsekvenserna
av den inträffade händelsen. Personalens kompetens
ska tillvaratas och utnyttjas så att man är väl förberedd
och kan genomföra och avsluta insatser på ett professionellt
sätt.
Utryckningsstyrkornas primära uppgift är att se till så
våra kommuninvånare och de som vistas inom kommunernas
gränser kan känna sig trygga. Vår huvuduppgift
är att vid olyckor och överhängande fara för
olyckor ansvara för att hindra och begränsa skador på
människor, egendom och miljö.

Statistik år 2012
Antal utryckningar
800
700
600
500
400
300
200
100
0
Färgelanda Mellerud Trollhättan Vänersborg Annan räddnings-tjänst
2012 96 92 612 417 19
2011 82 106 617 374 13
2010 85 125 722 401 16
2009 83 128 804 361 4
NÄRF 700 har varit förskonat från större händelser
600 under året. En händelse som är värd
500 att nämnas är branden på Karlstorpsvägen
400 i Trollhättan där ett flerfamiljshus brann
300
ner till grunden. Här visade det sig att
200
byggnadskonstruktionen till stora delar be-
100
stod av cellplast. En byggnadskonstruktion
0
Räddnings-
som blir uppdrag allt mer vanlig i dagens fastigheter
2012 133 161 238 167 29 508
vilket 2011 i sin 130 tur innebär 159 210 ett hastigt 175 brandför-
26 492
2010 159 172 233 228 19 539
lopp där branden blir väldigt svårsläckt.
Antal utryckningar
800
Regionalt oljeskyddsförråd
NÄRF har ett uppdrag från staten att hålla beredskap
med förstärkningsresurser för oljeskador. Under år
2012 har det inte inträffat oljeutsläpp av någon större
omfattning inom oljeskyddsförrådets geografiska ansvarsområde,
vilket i huvudsak är södra och västra
Sverige. Förrådet har under året samverkat med medlemskommuner,
kustbevakning och Länsstyrelsen. Vidare
har vi arbetat med återställning efter saneringsarbetet
vid Tjörn.
Teknik
Utryckningar per kommun
Typ av objekt
Trollhättan, Vänersborg, Mellerud, Färgelanda
annan räddningstjänst
Byggnad Trafikolycka Skog natur Kemikalier Automatlarm
2009 165 179 237 249 18 532
Under året har personalen arbetat med inriktning
på drift och underhåll av förbundets lokaler, fordon,
0
Färgelanda Mellerud Trollhättan Vänersborg Annan räddnings-tjänst
2012 96 92 612 417 19
2011 82 106 617 374 13
2010 85 125 722 401 16
2009 83 128 804 361 4
Antal utryckningar
800
700
600
500
400
300
200
100
0
Räddningsuppdrag
Typ av objekt
Trollhättan, Vänersborg, Mellerud, Färgelanda
annan räddningstjänst
Byggnad Trafikolycka Skog natur Kemikalier Automatlarm
2012 133 161 238 167 29 508
2011 130 159 210 175 26 492
2010 159 172 233 228 19 539
2009 165 179 237 249 18 532
skyddsutrustning samt brandmateriel. Målsättningen
var att säkerställa en god kvalité på förbundets fordon
och materiel inom fastställd budget. Arbete har även
pågått med planering och genomförande av förbundets
investeringsplan inom ansvarsområde fordon, lokaler
och brandmateriel. Teknik gruppen har utökats med en
ny medarbetare vilket ökat förmågan att i vårt arbete
uppnå en hög kvalité och samtidigt utveckla förbundets
förmåga att leva upp till de krav som ställs på en modern
och effektiv räddningstjänst. Ett urval av viktiga
händelser under året var driftsättning av nytt höjdfordon
samt arbetet med förslag till ny fordonsplan. Arbetet
med arbetsmiljöfrågor har fokuserats på att stärka
förbundets förmåga att hantera kontaminerad andningsskyddsutrustning
efter larm. Skyddsronder har
genomförts i förbundets lokaler samt i nära samarbete
med medlemskommunernas fastighetsägare vilket har
lett till att betydande förbättringar av arbetsmiljön påbörjats.
Operativt ledningsstöd
Den för året nya rollen inre befäl (IB) innebär att förbundet
nu har dygnetruntbemanning i förbundets ledningscentral
(LC-NÄRF). Nya roller och mycket ny teknik har
inneburit ett intensivt utbildningsår för IB-personalen.
Förbundets målsättning med LC-NÄRF är att ytterligare
kunna effektivisera genomförandet av räddningstjänstinsatser
och att öka förmågan att samverka vid andra
svåra störningar eller påfrestningar på samhället. Ett
13

konkret exempel på detta är införandet av ”Medlyssning”,
vilket innebär att IB har medlyssning på alla till
SOS Alarm inkommande 112-samtal som rör NÄRF.
Syftet är att förkorta larmbehandlingstiden samt att
snabbare kunna larma ut rätt resurser.
Förbundets medlemskommuner har tidigare fått
information om möjligheten att ansluta sina automatiska
brandlarmsobjekt m.m. till förbundets ledningscentral.
En Sambruksanalys har startats upp
och genomförs av NÄRF i samverkan med MSB och
Ernst&Young. Analysen beräknas vara klar i slutet av
maj 2013.
All radiokommunikation i förbundet är under året
överförd till Rakelsystemet och tidigare analogt system
för reservalarmering är utbytt mot Rakelteknik.
LC-NÄRF har under året försetts med Rakel-teknik
för ledningscentraler, sk. KC-terminaler. Denna teknik
medför att IB kan sköta och ha överblick/kontroll
över förbundets och samverkande enheters Rakelkommunikation.
Denna teknik är till 50 % bekostad
av MSB.
Ekonomiskt utfall
14
Mål/verksamhetsuppdrag
Mål/verksamhetsuppdrag
Planering för räddningsinsatser ska ske med
prioritering på trafikolyckor, olyckor som kräver
rökdykning i hög riskmiljö, brand i byggnad samt
olyckor med farliga ämnen
Målet är uppfyllt.
Aktuella insatsplaner ska finnas för samtliga objekt
som omfattas av den högre kravnivå i Sevesolagen
Revidering av insatsplaner och utalarmeringsplaner
pågår. Uppdraget bedöms som mycket omfattande
och kommer att fortgå under år 2013 och 2014.
Det digitala radiokommunikationssystemet RA-
KEL ska införlivas i ledningscentralen och som
reservägsfunktion för utalarmering
Målet är uppfyllt.
Verka för att förbundet ska kunna erbjuda främst
medlemskommunerna anslutning av automatiska
brandlarm och andra driftlarm till ledningscentralen
Målet är uppfyllt.
Resultaträkning Årets- Utfall Budget-
Tkr budget 2012 avvikelse
Verksamhetens intäkter 3 902 5 401 1 499
Medlemsavgifter från kommuner 0 0 0
Summa intäkter 3 902 5 401 1 499
Personalkostnader -48 858 -47 120 1 738
Övriga kostnader -9 833 -11 277 -1 444
Summa kostnader -58 691 -58 397 294
Resultat -54 789 -52 996 1 793

Administration och ekonomi
Uppdraget är att vara beredningsfunktion för direktionen
och förbundschefen avseende budget, bokslut och
löpande redovisning, sammanställning av årsredovisning,
inkommande ärenden och förfrågningar till direktionen,
utredningar och remisser samt att lämna service
till övriga verksamhetschefer i ekonomiska frågor,
personalfrågor och löneadministration mm. Dessutom
har avdelningen ansvar för gemensamma uppgifter
som posthantering, diarieföring, arkiv- och försäkringsfrågor.
Vad har hänt under året?
I samband med implementering av den nya organisationen
har ett omfattande arbete med revidering av
kontoplan och transaktionsflöde i ekonomisystemet genomförts.
Arbetet krävde mycket tid och genomfördes
på ett mycket professionellt sätt.
Vidareutveckling av ekonomisystemet pågår kontinuerligt
och översyn av blanketter kommer att fortgå tills
blankettförrådet är fullständigt. Personalen har även
påbörjat översyn av förbundets dokumenthanteringsplan
och har som mål att fullfölja den under år 2013.
Inom avdelningen pågår ett fortlöpande arbete med att
aktualisera rutiner och system, för att säkerställa att
åtaganden utförs på ett professionellt sätt. Personalen
bör vara uppdaterad inom alla förekommande områden
vilket kräver flexibilitet för att arbetet ska fungera
Ekonomiskt utfall
utan större problem vid eventuell frånvaro. Avdelningen
är p.g.a. sin låga bemanning sårbar men sårbarheten
har minskat väsentligt under det gångna året. Medarbetarna
har ett utbyggt nätverk och samarbetar med
andra förbund och medlemskommuner som kan bistå
vid problem.
Mål/verksamhetsuppdrag
Resultaträkning Årets- Utfall Budget-
Tkr budget 2012 avvikelse
Verksamhetens intäkter 0 67 67
Medlemsavgifter från kommuner 0 0 0
Summa intäkter 0 67 67
Personalkostnader -1 627 -1 768 -141
Övriga kostnader -955 -941 14
Summa kostnader -2 582 -2 709 -127
Resultat -2 582 -2 642 -60
Kvalitetssäkra ekonomisystem och lönehantering
Målet har uppnåtts. Under år 2012 har funktionen upprättat
1 127 kundfakturor (värt att notera att det blev
färre fakturor p.g.a. möjlighet i ekonomisystem att upprätta
samlingsfakturor), betalt 2 871 leverantörsfakturor
samt utbetalt 2 648 löner.
Arbetet med digital inläsning av förbundets avtal
Arbetet har pågått kontinuerligt under det gångna året.
Vidareutveckling av rutiner för arkivering och diarieföring
Arbete har påbörjats. Målet kvarstår till år 2013.
Översyn och uppdatering av förbundets blanketter
och upprättande av ett blankettregister
Arbete med översyn pågår.
15

Personalpolitiken inom förbundet
Direktionen för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
har fastställt ett flertal olika policys bl.a. personal-,
alkohol-, drog-, och arbetsmiljöpolicy samt policy
för kamratstöd. Dessa handlingar ska vara levande
dokument som ska vara väl kända i organisationen
och som ska efterlevas. Förbundet har även en jämställdhetspolicy
med handlingsplan samt en policy mot
kränkande särbehandling som godkänts av Jämo. Alla
policys finns tillgängliga på förbundets intranät och har
delgivits personal och arbetsledare.
Den stora tillgången som personalen med
sin samlade kompetens utgör, framgår inte
av den ekonomiska redovisningen. Det är
därför viktigt att tänka på att synliggöra
den i andra sammanhang.
Arbetsmiljöarbete
Vid förbundet genomförs sammanträden med skyddskommittén
regelbundet. Under år 2012 har fyra sammanträden
genomförts. Vid varje station finns minst ett
skyddsombud. Förbundet prioriterar inköp som hänför
sig till arbetsmiljön. Under året har ett Samverkansavtal
tecknats enligt FAS 05 vilket är mycket glädjande.
Förebyggande hälsoarbete
Förbundet erbjuder alla anställda företagshälsovård
genom avtal. Personal i utryckningstjänst genomgår
årligen läkarundersökning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter
och övrig personal erbjuds årlig hälsokontroll.
Företagshälsovården kan även användas vid arbetsrelaterade
sjukdomar och skador samt medverka, vid
behov, i förbundets arbete med rehabiliteringsärenden
och personalrekrytering.
16
Medarbetare
Förbundet arbetar med förebyggande hälsoarbete såsom kamratstöd och personalvårdande
aktiviteter. Under året påbörjades kompetensutbildning av styrkeledare heltid. En
frisk och välmående personal är en tillgång för NÄRF.
Antalet anställda
Per den 31 december 2012 fanns det totalt 219 personer
anställda inom förbundet. Med anställd avses heltids-
och timanställda, vikarier och räddningspersonal i
beredskap. Av de anställda var 135 personer anställda
som arvodesanställd räddningspersonal i beredskap
vid någon av förbundets sju s.k. deltidsstationer. Totalt,
vid årsskiftet, fanns det 10 kvinnor anställda inom förbundet.
Det fanns två kvinnliga brandmän heltid, fem
kvinnliga arvodesanställda brandmän och tre kvinnor
återfanns inom administration.
Idag har vi sju brandmän som är kvinnor;
två kvinnliga brandmän heltid och fem
kvinnliga arvodesanställda brandmän.
Åldersstruktur
Genomsnittsåldern i förbundet är relativt hög. I tabellen
nedan redovisas åldersfördelning mellan den heltidsanställda
personalen respektive räddningstjänstpersonal
i beredskap.
Antal % av Antal Antal
Ålder Totalt total heltid arv.anst.
- 29 23 10 % 7 16
30 - 39 49 22 % 19 30
40 - 49 65 30 % 18 47
50 - 59 63 29 % 31 32
60 - 19 9 % 9 10
Totalt 219 100 % 84 145

Medelåldern för en brandman i heltidsstyrka var 45
år. Medelåldern för räddningstjänstpersonal i beredskap
var 43 år. För dagtidspersonalen var medelåldern
49 år.
Personalrörlighet
Under 2012 har förbundet anställt 12 personer på
heltid. Fyra av tjänsterna var föranledda av omorganisationen
och var en utökning av organisationen.
Övriga åtta tjänster var återbesättningar.
Arbetet med att rekrytera arvodesanställd räddningspersonal
i beredskap pågår mer eller mindre året om.
Den kraftiga globala lågkonjunkturen har påverkat
och kommer att påverka möjligheten att nyrekrytera
arvodesanställd personal. För att kunna bevilja den
ordinarie utryckningspersonalen sin huvudsemester
rekryterade och anställde förbundet 13 semestervikarier,
under sommaren. P.g.a. sjukdom, interna
vikariat, projektarbeten, tjänstledigheter och andra
ledigheter samt genomförda kompetensutbildningar
har förbundet även haft några vikarier anställda under
övriga delar av året.
Under året har förbundet tagit emot sammanlagt åtta
SMO-elever under deras praktikperiod (LIA). Under
sommaren 2012 har förbundet haft en praktikant vilkas
arbetsuppgifter har varit att förstå och tillämpa
brandmannens roll i samhället.
Sjukfrånvaro
Arbetsgivaren ersätter de första 14 dagarna vid sjukfrånvaro.
Dag ett är karensdag då ingen ersättning
utgår. För tiden 15-90 dagar är kostnaden för arbetsgivaren
10 % av lönen.
Sjukfrånvaro fördelat per åldersgrupp och kön framgår
av tabellen nedan:
Sjukfrånvaro i % av total bruttoarbetstid
Grupp 2012 2011
29 år eller yngre 0,46 2,23
30-49 år 3,72 1,02
50 år eller äldre 3,23 1,70
Sjukfrånvaro i % av respektive köns totala bruttoarbetstid
Fördelning 2012 2011
Kvinnor - -
Män 3,02 1,21
Total sjukfrånvaro av total bruttoarbetstid uppgick
till 3,2 % (1,3 %). Andelen sjukfrånvaro 60 dagar eller
mer i förhållande till total sjukfrånvaro uppgår till
54,16 % (43,22 %).
Personalkostnader
Personalkostnaderna uppgick till drygt 72,9 % av förbundets
totala kostnader. Att bedriva räddningstjänst
är således en mycket personalintensiv uppgift. Med
personalkostnader avses löne- och pensionskostnader,
sjuklön samt personalomkostnader.
Den stora tillgången som personalen utgör, med sin
samlade kompetens, framgår inte i den ekonomiska
redovisningen. Det är därför viktigt att tänka på att
synliggöra den i andra sammanhang vilket görs i de
olika avdelningars redovisning.
I tabellen nedan redovisas personalkostnader för år
2012. Samtliga belopp redovisas i tkr inklusive personalomkostnadspålägg.
Personal 2012 2011
Heltid, inklusive semesterlön 35 190 31 970
Räddningstj.personal i beredskap 13 899 14 050
Övertid, fyllnadstid 1 386 1239
OB-tillägg, beredskap 3 875 3 983
Arvode/förtroendevalda 171 205
Pensionsutbet. inkl. skatt 2 467 1 319
Förändr. sem- & övertidsskuld 277 309
Totalt 57 265 53 075
Semesterskulden
Förbundets skuld till de anställda avseende inarbetad,
ej uttagen, semester samt inarbetad, ej uttagen
övertid, har ökat med 277 tkr och uppgick till 3 895 tkr
vid 2012 års slut. Ett aktivt arbete med personalplanering
har möjliggjort semesteruttag vilket har bidragit
till att skuldökningen har hållits nere.
17

God ekonomisk hushållning
Med stöd av kommunallagen ska alla Sveriges kommuner,
landsting och kommunalförbund arbeta enligt
god ekonomisk hushållning. Kravet på en god ekonomisk
hushållning innefattar inte enbart att den ekonomiska
ställningen ska vara i balans utan även att verksamheten
bedrivs ur ett hushållningsperspektiv, det vill
säga att verksamheten är effektiv, att resurserna används
optimalt och att målen formas och uppnås med
medborgarnas bästa i fokus. Överfört i konkreta termer
innebär detta att vi ska planera, organisera och utföra
vårt arbete på ett så effektivt sätt som möjligt.
Finansiella mål
Syftet med kommunal verksamhet är inte att få ekonomisk
avkastning på skattebetalarnas pengar, utan
att bedriva den verksamhet man politiskt har beslutat
att genomföra. Finansiella mål behövs för att betona
att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning.
Mål och riktlinjer för verksamheten behövs för
att visa hur mycket av de olika verksamheterna som
ryms inom de finansiella målen, d.v.s. kopplingen mellan
ekonomi och verksamhet. Dessa behövs också för
att främja en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet
samt för att göra uppdraget gentemot medborgarna
tydligt. De finansiella målen och riktlinjerna för
verksamheten har en central roll för den ekonomiska
förvaltningen enligt kommunallagen.
Finansiella mål för förbundet
Resultatets andel av totala intäkter bör öka
Förbundet redovisade ett positivt resultat för år
2012.
Soliditeten bör förbättras
Soliditeten förbättrades om man jämför med bokslut
2011.
Låneskulden ska uppgå till högst 20 mkr
Vid årsskiftet hade förbundet enbart 6 700 tkr i låneskuld.
18
Ekonomisk översikt
Förbundet redovisade ett positivt resultat om 6 059 tkr. Föregående år var resultatet
6 976 tkr. Medlemsavgifterna räknades upp med 3,47 % inklusive en ramhöjning om
658 tkr som avsåg finansiering av investering i höjdfordon.
Årets resultat
Resultatet för år 2012 uppgick till 6 059 tkr inklusive
1 527 tkr som avsåg återbetalning från FORA av premier
för Avtalsgruppsförsäkring (AGS) för år 2007 och
2008. Verksamhetens resultat exklusive återbetalningen
uppgick till 4 532 tkr, vilket är mycket glädjande. Av
år 2012 överskott reserverar förbundet 1 000 tkr för att
använda under år 2013. Förbundet skall genomföra
Sambruksanalys, kompetensutbildning av befäl och
brandmän samt utbildning av heltids anställd personal
när det gäller samverkan, arbetsplatsträffar och medarbetaresamtal.
Förbundet kommer att fortsätta ställa krav på budgetdisciplin,
tydliga prioriteringar och effektiviseringar för
att klara målet med ett positivt resultat. All erfarenhet
visar att först när ekonomin är i balans kan en trygg
utveckling ske i verksamheten.
Intäkter och kostnader
Förbundets totala intäkter under år 2012 uppgick till
84 537 tkr och totala kostnader uppgick till 78 478 tkr.
Avgiften från medlemskommunerna är förbundets
dominerande inkomstkälla och uppgick under året till
69 850 tkr exklusive pensionsutbetalningar.
Personalens idoga arbete har lett till, att förbundets
intäkter är högre än budgeterade, trots lågkonjunkturen.
Vidare har förbundets personal genomfört en utvärdering
av en insats i Uddevalla kommun och varit
behjälpligt med tillsynsarbete i Lilla Edets kommun,
vilket har genererat intäkter för förbundet. I verksamhetens
intäkter ingår medel från medlemskommunerna
som avser ersättning för utbetalda pensioner inklusive
särskild löneskatt.
Den positiva avvikelsen mot budgeten när det gäller
personalkostnader beror bl.a. på, att förbundet under
delar av året har haft två vakanta heltidstjänster. Dessa
tjänster har tillsatts under hösten 2012. Vidare har för-

undet inte haft några större personalkrävande insatser.
Personalen har arbetat ihärdigt med personalplanering
för att undvika onödiga inkallningskostnader
och övertid, vilket har inneburit minskade kostnader
för extra inkallningar. Under våren genomfördes ganska
få vidareutbildningar p.g.a. att förbundet har inte
fått tilldelat utbildningsplatser. Lägre kostnader för
avskrivningar och ränta under perioden bidrar starkt
till det positiva resultatet.
Den negativa budgetavvikelsen återfanns i övriga
kostnader som avsåg materiel, drivmedel, uppvärmning
och el. Ett annat område som visar på ökade
kostnader och ökad sårbarhet är den allt högre graden
av IT-beroende i allt från kartdatabaser, insatsplaner
till säkerhetsfunktioner på utryckningsfordon
m.m. Allt högre IT-beroende och komplicerad kommunikationsutrustning
ökar mer-kostnaderna för konsulttjänster.
Dessa kostnader ökar ständigt, vilket är
bekymmersamt. Ett avtal har tecknats med Trollhättans
Stad för löpande IT-support.
Vid föregående års bokslut gjordes en felaktig bokföring
vid rättelse av korrektiv post om 353 tkr. Rättelse
har skett i redovisningen år 2012 och har positiv
resultatpåverkan.
Finansnetto
Finansnetto, det vill säga skillnaden mellan kostnadsräntor
och intäktsräntor, uppgick för år 2012 till
251 tkr. Kostnadsräntor om 315 tkr avsåg i princip
kostnader för upptagande av långfristiga lån för att
finansiera investeringar. Förbundet har erhållit ränteintäkter
om 64 tkr från sina kunder.
Materiella anläggningstillgångar
För år 2012 har det redovisade värdet på transportmedel,
maskiner och inventarier minskat med 184 tkr
till 38 932 tkr. Nyinvesteringar uppgick till 5 414 tkr
och avskrivningar till 5 598 tkr.
19

Betalningsberedskapen
Under året har förbundet haft betydligt bättre likviditet
än under år 2011. Likvida medel uppgick vid årets
slut till 8 723 tkr. Förbundet har inte utnyttjat checkräkningskredit
under det gångna året.
Låneskulden
Den långfristiga låneskulden var vid årsskiftet 6 700
tkr och avser lån som förbundet har upptagit från externa
aktörer för att finansiera investeringar. Under år
2012 har förbundet amorterat 4 400 tkr.
Intäkter och kostnader
Diagram visar fördelning av totala intäkter och kostnader för år 2012.
20
Soliditet
Soliditet visar hur stor del av tillgångarna som finansieras
med egna medel och utgör den långsiktiga
betalningsförmågan. Soliditetens utveckling beror på
två faktorer, dels förändring av eget kapital och dels
tillgångarnas värdeökning respektive minskning. Soliditeten
vid 2012 års slut uppgick till 20,45 % vilket
är en väsentlig förbättring från år 2011 då soliditeten
uppgick till 17,55 %. Förbättring av soliditeten beror
främst på det positiva resultatet som förbundet redovisar
för år 2012.
Intäktsstruktur 2012 Kostnadsstruktur 2012

Resultaträkning
Budget Bokslut Bokslut
Tkr 2012 2012 2011
Verksamhetens intäkter (not 1) 10 933 11 593 11 310
Jämförelsestörande poster (not 1) 0 1 5270 0
Verksamhetens kostnader (not 2) -71 839 -71 062 -65 902
Jämförelsestörande poster 0 0 0
Avskrivningar (not 3) -7 485 -5 598 -5 614
Uppräkning av pensionskostnader (not 2) -4 500 -1 503 -4 284
Verksamhetens nettokostnader -72 891 -65 043 -64 490
Medlemsavgifter från kommuner 69 850 69 850 67 505
Upplupen medlemsavgift pensioner (not 1) 4 500 1 503 4 284
Finansiella intäkter (not 4) 0 64 92
Finansiella kostnader (not 5) -1 458 -315 -415
Årets resultat 1 6 059 6 976
(Förändring av eget kapital)
Balansräkning
Budget Bokslut Bokslut
Tkr 2012 2012 2011
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar (not 6) 39 000 38 932 39 116
Maskiner och inventarier
Finansiella anläggningstillgångar (not 7) 53 000 42 353 40 850
Långfristiga fordringar
Summa anläggningstillgångar 92 000 81 285 79 966
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar (not 8) 4 500 5 774 3 792
Kassa och bank (not 9) 500 8 723 4 260
Summa omsättningstillgångar 5 000 14 497 8 052
Summa tillgångar 97 000 95 782 88 018
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital
Ingående eget kapital 8 470 15 446 8 470
Årets resultat 1 6 059 6 976
Summa eget kapital 8 471 21 505 15 446
Avsättningar
Avsättningar pensioner (not 10) 53 000 50 985 48 705
Skulder
Långfristiga skulder (not 11) 16 000 6 700 11 100
Kortfristiga skulder (not 12) 19 529 16 592 12 767
Summa skulder 35 529 23 292 23 867
Summa eget kapital, avsättningar och skulder 97 000 95 782 88 018
21

Kassaflödesanalys
Bokslut Bokslut
Tkr 2012 2011
Den löpande verksamheten
Årets resultat 6 059 6 976
Justering för av- och nedskrivningar (not 3) 5 598 5 614
Justering för gjorda avsättningar (not 10) 2 280 4 947
Medel från verksamheten före förändring 13 937 17 537
av rörelsekapital
Ökning/minskning av kortfristiga fordringar (not 8) -1 983 516
Ökning/minskning av kortfristiga skulder (not 12) 3 825 -318
Kassaflöde från den löpande verksamheten 15 779 17 735
Investeringsverksamheten
Investering i materiella anläggningstillgångar -5 414 -11 401
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 0
Kassaflöde från investeringsverksamheten -5 414 -11 401
Finansieringsverksamheten
Nyupptagna lån (not 11) 0 0
Amortering av skuld (not 11) -4 400 -1 400
Ökning långfristiga fordringar (not 7) -1 503 -4 284
Minskning av långfristiga fordringar 0 0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -5 903 -5 684
Årets kassaflöde/förändring av likvida medel 4 462 650
Likvida medel vid årets början (not 9) 4 261 3 611
Likvida medel vid årets slut (not 9) 8 723 4 261
4 462 650
Investeringsredovisning
Budget Inkomster Utgifter Netto Budget-
Tkr 2012 avvikelse
Fordon 4 800 0 1 962 1 962 2 838
Teknisk utrustning 1 800 0 556 556 1 244
Fastigheter 700 0 444 444 256
Friskvård 100 0 91 91 9
Kommunikation/IT 700 0 2 056 2 056 -1 356
Diverse inventarier 100 0 0 0 100
Rakel 0 0 1 1 -1
Höjdfordon 7 000 0 304 304 6 696
Totalt 15 200 0 5 414 5 414 9 786
22

Under år 2012 har förbundet investerat 5 414 tkr.
Höjdfordon som var budgeterad år 2012 var levererad
under hösten 2011 och utgiften har belastat år
2011. Förbundet har införskaffat teknisk utrustning
som pumpar, kompressor, kemskyddsutrustning
andningsskydd samt IT- och kommunikationsutrustning.
När det gäller friskvård har förbundet investerat
i rullband och två ergometercyklar. I samband
med implementering av den nya organisationen har
man genomfört kontorsanpassning och införskaffat
två mobila kontor. Investeringar i fordon omfattade
resebil och brandsäkring av utryckningsfordon. På
grund av en revidering av fordonsplan flyttas inköp
av släckbil fram till år 2013. Ombyggnation av stationen
i Vänersborg p.g.a. olika omständigheter flyttas
till 2013.
23

Noter Noter
Resultaträkning, tkr tkr 2012 2012 2011 2011 Balansräkning, tkr tkr 2012 2012 2011 2011
Not 1 Not Verksamhetens 1 Verksamhetens intäkter intäkter Not 6 Not Materiella 6 Materiella anläggningstillgångar
Intäkter Intäkter 11 593 11 593 11 310 11 310 Pågående Pågående arbete arbete 1 756 1 756 8 106 8 106
Medlemsavgifter från från kommuner kommuner 69 850 69 850 67 505 67 505 Fordon Fordon
varav varav preliminärt preliminärt betald betald pensionsförskott 777 777 663 663 Anskaffningsvärde 43 770 43 770 37 089 37 089
Upplupen Upplupen medlemsavgift,pensionsåtagande 1 503 1 503 4 284 4 284 Ackumulerade avskrivningar -22 955 -22 955 -19 898 -19 898
Jämförelsestörande poster poster 1 527 1 527 0 0 Bokfört Bokfört värde värde 20 815 20 815 17 191 17 191
Återbetalning av försäkringspremier av försäkringspremier Maskiner, Maskiner, inventarier
Summa Summa 84 473 84 473 83 099 83 099 Anskaffningsvärde 38 727 38 727 33 645 33 645
Ackumulerade avskrivningar -22 366 -22 366 -19 826 -19 826
Not 2 Not Verksamhetens 2 Verksamhetens kostnader kostnader Bokfört Bokfört värde värde 16 361 16 361 13 819 13 819
Löner Löner och personalomkostnader och personalomkostnader 57 265 57 265 53 075 53 075 Anskaffningsvärde totalt totalt 84 253 84 253 78 840 78 840
Jämförelsestörande poster poster 0 0 0 0 Ackumulerade avskrivningar totalt totalt -45 321 -45 321 -39 724 -39 724
Varav Varav Summa Summa 38 932 38 932 39 116 39 116
Pensionsutbetalningar inkl. inkl. Skatt Skatt 2 467 2 467 1 319 1 319
Förändring Förändring semester- semester- & övertidsskuld & övertidsskuld 277 277 309 309 Not 7 Not Finansiella 7 Finansiella anläggningar
Uppräkning av pensionsåtagande av pensionsåtagande 1 503 1 503 4 284 4 284 Långfristiga fordringar, fordringar, medl.kommuner 42 353 42 353 40 850 40 850
Inventarier Inventarier 382 382 504 504 Pensionsåtagande
Material Material 4 642 4 642 4 690 4 690 Summa Summa 42 353 42 353 40 850 40 850
Tjänster, Tjänster, köpt köpt verksamhet, avgifter avgifter 8 477 8 477 7 335 7 335
Leasingavgifter, hyror hyror bilar bilar 150 150 39 39 Not 8 Not Kortfristiga 8 Kortfristiga fordringar fordringar
Övriga Övriga kostnader kostnader 146 146 259 259 Kundfordringar 1 349 1 349 692 692
Summa Summa 72 565 72 565 70 186 70 186 Fordringar Fordringar medlemskommuner
Individuell Individuell del inkl del skatt inkl skatt
2 482 2 482 2 263 2 263
Förbundet Förbundet har erhållit har erhållit ersättning ersättning från från medlemskommuner för för Övriga Övriga kortfristiga kortfristiga fordringar fordringar 1 943 1 943 836 836
pensionsutbetalningar i enlighet i enlighet med med finansiell finansiell överenskommelsen
melsen mellan mellan förbundet förbundet och medlemskommunerna.
och medlemskommunerna.
Summa Summa
Not 9 Not Kassa 9 Kassa och och bank bank
5 774 5 774 3 791 3 791
Not 3 Not Avskrivningar 3 Avskrivningar Bank Bank och postgiro och postgiro 8 723 8 723 4 261 4 261
Planenliga Planenliga avskrivningar beräknas beräknas på anläggninstillgångarnas på anläggninstillgångarnas
anskaffningsvärde i enlighet i enlighet med med Kommunförbundets
Summa Summa 8 723 8 723 4 261 4 261
rekomendationer. Not 10 Not Avsättningar 10 Avsättningar pensioner pensioner
Den Den totala totala pensionsskulden uppgår uppgår till 50 till 985 50 tkr. 985 Enligt tkr. Enligt finansiell finansiell
Not 4 Not Finansiella 4 Finansiella intäkter intäkter överenskommelse mellan mellan förbundet förbundet och medlemskommuner
och medlemskommuner
Räntor Räntor likvida likvida medel medel 64 64 92 92 angående angående pensionsåtagande, kvarstår kvarstår personalens intjänade intjänade
Summa Summa 64 64 92 92 pensionsrätt t o m t 1997 o m 1997 som som skuld skuld hos medlemskommunerna.
hos medlemskommunerna.
Intjänade Intjänade pensionsrätt f o m f 1998 o m 1998 belastar belastar NÄRF NÄRF som som en direkt en direkt
Not 5 Not Finansiella 5 Finansiella kostnader kostnader pensionsskuld och indirekt och indirekt medlemskommunerna .
Räntor Räntor långfristig långfristig upplåning upplåning 315 315 415 415
Räntor Räntor kortfristig kortfristig upplåning upplåning 0 0 0 0 Not 11 Not Långfristiga 11 Långfristiga skulder skulder
Summa Summa 315 315 415 415 SE-banken, Kommunivest 6 700 6 700 11 100 11 100
24
Summa Summa 6 700 6 700 11 100 11 100
Av år Av 2012 år 2012 överskott överskott reserverar reserverar förbundet förbundet 1 000 1 tkr 000 för tkr år för 2013. år 2013.
Not 12 Not Kortfristiga 12 Kortfristiga skulder skulder
Leverantörsskulder 6 224 6 224 3 113 3 113
Förbundet Förbundet skall skall genomföra genomföra Sambruksanalys, kompetensutbildning Arbetsgivaravgift & prel.skatt & prel.skatt 2 243 2 243 2 008 2 008
av befäl av befäl och brandmän och brandmän samt samt utbildning utbildning av heltid av heltid personal personal när det när det Särskild Särskild löneskatt löneskatt 508 508 274 274
gäller gäller samverkan, arbetsplatsträffar och medarbetaresamtal. och medarbetaresamtal. Upplupen Upplupen särskild särskild löneskatt löneskatt individuell individuell del del 485 485 442 442
Upplupen Upplupen pensionskostnad individuell individuell del del 1 997 1 997 1 821 1 821
Semesterlöne- och övertidsskuld och övertidsskuld 3 895 3 895 3 618 3 618
Övriga Övriga kortfristiga kortfristiga skulder skulder 1 240 1 240 1 491 1 491
Checkkredit 0 0 0 0
Summa Summa 16 592 16 592 12 767 12 767

Redovisningsprinciper
Syfte med den finansiella redovisningen är att den ska ge en
rättvisande bild av förbundets finansiella ställning. Förbundet
följer de grundläggande redovisningsprinciper som framgår av
den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed.
God redovisningssed
God redovisningssed ska medverka till att redovisningen är
tillförlitlig och kan utgöra ett objektivt beslutsunderlag för aktörer
inom och utom förbundet. God redovisningssed bygger
på ett antal grundläggande principer. I förbundets verksamhet
är balansräkningen underordnad resultaträkningen. Värdering
av tillgångar och skulder bygger på att resultatet i verksamheten
ska vara rättvisande. Resultatmätningen är viktig. Därför
måste inkomster och utgifter hänföras till rätt period och intäkter
matchas mot de kostnader som uppstått. Principen om
öppenhet i redovisningen är speciellt viktig för förbundet som
är en demokratiskt styrd organisation.
Periodisering
Kostnader och intäkter på väsentliga belopp som är hänförliga
till redovisningsåret har periodiserats och belastar 2012 års
resultat. Personalkostnaderna periodiseras genom att arbetad
men ej utbetald övertid och andra ersättningar avseende
december skuldförs. Detta gäller också intjänad ej uttagen
semester.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar är upptagna i balansräkningen till anskaffningsvärdet
minskat med investeringsbidrag och avskrivningar.
Avskrivningar har beräknats på objektens anskaffningsvärde
t.o.m. innevarande år. Avskrivningar sker linjärt,
d.v.s. med belopp som är lika stora under objektets beräknade
ekonomiska livslängd. Avskrivningstider följer i huvudsak
Kommunförbundets rekommendationer.
Kortfristig upplåning
Till kortfristig upplåning har hänförts lån som förfaller inom ett
år från balansdagen.
Pensioner
Enligt finansiell överenskommelse mellan förbundet och medlemskommunerna
angående pensionsåtagandet, kvarstår
personalens intjänade pensionsrätt t.o.m. 1997 som skuld
hos medlemskommunerna. Intjänad pensionsrätt fr.o.m. 1998
belastar förbundet som en direkt skuld och medlemskommunerna
som indirekt skuld. Skuldökning tas upp i resultaträkningen.
Ord och begreppsförklaringar
Anläggningstillgångar
Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas.
Avskrivningar
Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar.
Avsättningar
Avsättningar är ekonomiska förpliktelser vilkas storlek eller
betalningspunkt inte är helt bestämd.
Balansräkningen
Balansräkningen visar totala tillgångar, skulder, avsättningar
och eget kapital på bokslutsdagen.
Eget kapital
Eget kapital definieras som totala tillgångar minus totala avsättningar
och skulder.
Finansieringsanalysen/kassaflödet
Finansieringsanalysen redovisar betalningsflödena uppdelade
på sektorerna löpande verksamhet, investeringar, finansiering
och mynnar ut i förändring av likvida medel.
Kortfristiga skulder
Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten
och som förfaller till betalning inom ett år.
Långfristiga skulder
Skulder som förfaller senare än ett år efter räkenskapsårets
utgång.
Nettoinvesteringar
Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag.
Omsättningstillgångar
Tillgångar avsedda att omsättas, förbrukas för framtagandet
av en vara/tjänst eller på annat sätt användas för förbundets
verksamhet, t.ex. kontanter eller fordringar hos kunder.
Periodisering
Intäkter och kostnader ska hänföras till den period under vilken
de intjänas respektive förbrukas. Ändrade principer för
periodisering kan medföra resultatpåverkan.
Resultaträkning
Resultaträkningen sammanfattar årets intäkter och kostnader
och visar hur förändringen av förbundets eget kapital framkommit.
Rörelsekapital
Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.
Rörelsekapitalet avspeglar förbundets finansiella styrka.
Soliditet
Andelen eget kapital av de totala tillgångarna d.v.s. graden av
självfinansierade tillgångar.
Årets resultat
Förändring av eget kapital.
25

Jämförelsetal, övergripande
2012 2011 2010 2009 2008
Antal invånare i förbundet, 31 december 108 212 108 135 107 938 107 696 107 664
Antal utryckningar 1 380 1 192 1 351 1 371 1 349
Antal automatlarm 510 492 526 513 576
Utförda tillsyner 227 225 252 348 282
Medlemsavgift/invånare, kr 645 624 602 576 553
Externa intäkter, tkr 13 120 11 310 10 911 10 727 10 394
Årets resultat, tkr 6 059 6 976 5 498 2 033 895
Tillgångar, tkr 95 782 88 018 77 813 72 243 64 571
Nettoinvesteringar, tkr 5 414 11 401 3 808 9 310 6 497
Soliditet, % 22,45 17,55 10,89 4,11 1,45
Personalkostnader, tkr 57 265 53 075 52 757 52 846 53 132
Antal anställda, 31 december 219 225 227 225 226
27

28
Trygghet • Säkerhet • Omtanke • Kvalité
Trygghet • Säkerhet • Omtanke • Kvalité
Högsäter
Högsäter
Färgelanda
Färgelanda
Vänersborg
Vänersborg
Brålanda
Brålanda
Åsensbruk
Åsensbruk
Mellerud
Mellerud
Vargön
Vargön
Trollhättan
Trollhättan
Sjuntorp
Sjuntorp
Inre befäl i LC
Inre befäl i LC
Yttre befäl
Yttre befäl
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
Färgelanda Mellerud Trollhättan Vänersborg
Larmvägen 1, 461 38 Trollhättan
Tel. 0521-26 59 00
E-post: info@brand112.se
www.brand112.se
Räddningschef i beredskap
Räddningschef i beredskap
FIP i Mellerud
FIP i Mellerud
JustNu Trollhättan 2013