FLS-aktuellt Nr 1 2010 - FLS - Lärare

demokratipåverkan.
Begreppen demokrati och globalisering
I denna artikel kommer begreppen ”demokrati” och ”globalisering”
att användas frekvent och då det finns åtskilliga
uppfattningar om vad de olika begreppen innebär, redogör
jag här för vilken uppfattning av respektive begrepp, som jag
kommer att använda.
Demokrati
Eftersom demokrati är ett stort och omfattande begrepp
använder jag mig av Axel Hadenius utgångspunkt. I hans
bok Demokrati – en jämförande analys från 2006, har han
på ett enkelt men övergripande sätt etablerat en god grund
att utgå ifrån.
Demokrati betyder ordagrant folkstyre (demos, grekiska
för folk och krati, grekiska för styre). Demokratin står
för suveränitet genom folket, istället för att som hos en
diktatur, syfta på en eller ett fåtal personer. Demokrati är
folkets styre och skall därmed utgå uteslutande från folket.
Styret i ett land med demokrati finner sin legitimitet
hos folket.
Folket och frihetes princip
Alla människor skall kunna vara delaktiga i en demokrati.
Detta kallas för den politiska jämlikhetens princip, men
det finns olika uppfattningar om vilka som skall räknas till
”folket”. Alla demokratier har vissa förbehåll för rösträtten.
Att rösta, menar Hadenius, är det främsta sättet att demokratiskt
uttrycka sin vilja. Alla får inte rösta, uteslutningen
av vissa grupper av ”folket” är baserat framförallt på ålder.
En minderårig räknas inte med i ”folket” när man diskuterar
demokratin. Den specifika åldern för minderårig kan
dock skifta från land till land (mellan 15 och 20 år är det
vanligaste). I Kenya måste man vara 18 år för att få rösta.
Inskränkningar i den politiska jämlikhetsprincipen kan
skilja från land till land. Andra inskränkningar är att brottslingar,
icke-medborgare, mentalt handikappade och vissa
statschefer inte har rätt att rösta.
En annan av demokratins grundstenar är frihetens princip,
som bygger på att alla typer av åsikter skall få framföras
och verka fritt. Friheten skall möjliggöra för folket, medborgarna,
att uttrycka och framföra sina åsikter utan begränsningar.
Men även här finns olika inskränkningar. I många
länder får till exempel inte partier eller organisationer som
uttrycker anti-demokratiska ståndpunkter agera fritt. Tyskland
är ett exempel, och där beroende på landets historiska
bakgrund. Ett av demokratins problem är då att man gör
dessa antidemokratiska partier och/eller organisationer till
martyrer. I andra länder (som exempelvis de skandinaviska)
bemöter man istället dessa anti-demokrater med argument
och åsiktsutbyte och med vissa inskränkningar som regleras
i lag om hets mot folkgrupp. Frihetens princip bygger på att
staten inte får upprätta förbud som går emot yttrande- och
pressfrihet.
Hur de ovan nämnda grundläggande demokratiska principerna
tillämpas ser olika ut runt om i världen, beroende
på vilket röst- och valsystem länderna använder sig av. Vanligast
är majoritetsregeln. Beslut fattas om majoriteten står
bakom det. Ibland är det en definitionsfråga om vad majoriteten
skall vara. Är 51 % verkligen en majoritet över 49 %?
Vissa beslut kan kräva så kallad kvalificerad majoritet, som
oftast innebär att 2/3 av de röstande måste bifalla ett beslut.
Demokratimätning
Med hjälp av dessa grundläggande principer och andra
fls-aktuellt nr. 1/2010 | 19