FLS-aktuellt Nr 1 2010 - FLS - Lärare

Recommendations

Info

för att samtala. Den andra uppfattningen ser våldsamheterna i Kenya som ett bevis på fortsatt demokratisk mognad. Oroligheterna blossade upp som ett resultat av att ett uppretat folk vägrat acceptera valfusk och odemokratiska inslag i politiken. Vilken uppfattning som är riktig går inte att svara klart på, men båda sidor ger alternativa perspektiv på något som omvärlden klassade som ett riktigt krig mellan grupper som inte kom överens. Globalisering i Kenya Globaliseringen har medfört en tydlig skillnad mellan industri- och utvecklingsländer. I industriländerna vägrar många ta lågbetalda fabriksjobb, som dock ändå ger en inkomst, medan utvecklingsländerna välkomnar sådan sysselsättning, då det oftare är mindre ansträngande och bättre betalt än att fortsätta i det agrara livet. Globaliseringen har också gett möjligheter till utbildning i allt högre grad. Kenya är ett bra exempel, där gratis utbildning i grundskolan infördes år 2002. Familjer som tidigare inte haft råd att låta sina barn gå i skola fick nu en möjlighet som tidigare varit stängd. När man talar om demokratins förutsättningar i ett land måste den sociala och ekonomiska utvecklingen beaktas. Den så kallade ”moderniseringsskolan” ledd av beteendevetarna Lerner och Lipset målar upp betydelsen av modernisering, urbanisering, globalisering (ekonomisk utveckling) och industrialisering som viktiga faktorer för demokratisk uthållighet och stabilitet i ett land. Dessa faktorer, menar moderniseringsskolan, har haft positiva effekter på demokratin. Modernisering och globalisering skapar frigörelse från det traditionella agrara samhället och leder till ett uppbrott från de gamla, slutna och hierarkiska samhällsformerna. En ny politisk struktur växer då fram. Detta i sin tur, enligt moderniseringsskolan, leder till att framtida resurser läggs på folkbildning och därmed följer ökning av den allmänna politiska medvetandenivån. Med globaliseringen följer också ett bredare och öppnare informationsutbud, ökad omflyttning och blandning av olika grupper människor vilket naturligt leder till ökad förståelse och tolerans gentemot andra gruppers uppfattningar och beteenden. Detta är viktigt för ett land som Kenya, där folkgruppernas etniska identitet skiljer sig mycket ifrån varandra. Muren av främlingskap och misstro kan därmed sakta men säkert rivas ned. I unga demokratier som Kenya kommer integrationen att få större utrymme eftersom den ekonomiska tillväxten leder till en större ”kaka” att dela på. Globaliseringen kommer också att föra med sig en ny social struktur där en medelklass kommer att få ökat inflytande. Denna medelklass kommer att fungera som en länk mellan över- och underklass samt allmänt verka för politiska reformer. Medelklassens inflytande kommer då att radera ut de skarpa klassgränserna och motverka den tidigare så framträdande politiska polariseringen. Att förstärkning och spridning av inflytande på gräsrotsnivå jämte vidgat politiskt deltagande är integrationsökande och konfliktdämpande är de två teser som moderniseringsskolan bygger sina argument på. Moderniseringsskolans teser är användbara för att se fördelarna med globaliseringens framväxt i utvecklingsländer, 24 | fls-aktuellt nr. 1/2010 men man skall vara medveten om att den globalisering som de talar om främst handlar om den ekonomiska globalisering som för med sig sociala fördelar och inte tvärtom. Storlekens paradoxala betydelse Daniel Bell, professor i sociologi vid Harvard University, beskriver globaliseringen som att nationerna har blivit för små för att lösa de stora problemen men också för stora för att lösa de allra minsta problemen. Globaliseringen har fört med sig en renässans när det gäller att framhäva sin nationalpatriotism och kulturella identitet. Då de europeiska kolonialisterna inte tog hänsyn till de kulturella identiteterna, när man mer eller mindre med linjal drog de afrikanska landsgränserna, blev Kenya ett land med 42 olika kulturella identiteter (stammar), 42 olika språk och 42 olika historiska bakgrunder. Kenya har lyckats ypperligt att hålla samman landet även om de kulturella skillnaderna kan vara påfallande från by till by. Kenya är också ett land som accepterat och assimilerat immigranter, från arabernas första intåg till dagens typiska resenärer, även om vägen dit har inneburit en hel del kringelkrokar. Det globala finansiella systemet, där frihandel är galjonsfiguren på globaliseringsskeppet, har inte alls visat sig vara till fördel för utvecklingsländer. Att helt öppna upp ett land för global frihandel kan leda till allvarliga brister i utveckling av den lokala ekonomin. Ett område, som är beroende av endast några få varor, oavsett om de är för export på världsmarknaden eller till för inhemskt bruk, är väldigt känsligt för prisvariationer och teknologisk utveckling. Handeln i utvecklingsländerna behöver ett ramverk av fungerande institutioner vid sidan av andra former för finansiell utveckling. Marknaden är inte enbart ekonomi, utan den behöver tydliga regler att rätta sig efter och ”noter” att spela efter. Detta beskriver Kenyas ekonomi i ett nötskal, då exporten främst består av te och kaffe. Dessa två varor som är starkt konkurrenskänsliga har haft svårt att väga upp den merkantilistiska vågskålen där exportens värde alltid skall överstiga importens. Även om Kenya tillsammans med många andra av de icke-socialistiska afrikanska länderna lyckats frambringa förhållandevis demokratiska statsmän (i de afrikanska exemplen finns uteslutande bara män) och en någorlunda stabil budget med kontrollerad inflation har landet haft väldigt svårt att attrahera enskilda privata investerare. Och utan dessa investeringar ingen hållbar ekonomisk utveckling. Att gå vilse Stiglitz har med sin kritik av den rådande globaliseringen sett tydliga skillnader från hur Kenyas framtidsutsikter såg ut på 60-talet med hur de ser ut idag. Stiglitz var tidigare chefekonom på världsbanken och senare ekonomisk rådgivare åt president Bill Clinton innan har beslöt sig för att lämna den banan och istället undervisa på Columbia University. År 2001 fick han nobelpriset i ekonomi och har med sin bok Globalization and its discontents riktat hård kritik mot den ekonomiska världsordningen, som han delvis varit med att skapa. Under 60-talet besökte Stiglitz Kenya och såg där ett rikt och blomstrande land med alla möjligheter att utvecklas. När han för några år sedan besökte Kenya
igen, fick han en helt annan bild. Den östafrikanska ekonomin hade utvecklats i helt fel riktning och de en gång så goda utsikter som landet rent ekonomiskt hade var som bortblåsta. Hur kom detta sig? 1960-talets Kenya levde mycket under valspråket Harambee (gemenskap och självhjälp) och Uhuru (frihet). Landet hade med tydlig struktur, mycket fortfarande styrt från Storbritannien, och attraktiva exportvaror, lyckats göra sig ett namn på den dåvarande världshandelsarenan. Sedan 1960-talet har framförallt två saker påverkat den ekonomiska utvecklingen negativt. För det första så resulterade självständigheten på 1960-talet till att korruption blev allt vanligare. Kenya blev på många sätt ett offer för ekonomins svängningar på gott och ont. Detta menar Stiglitz framförallt var en inhemsk konstruktion av den nya kenyanska regeringen. Det andra som drabbade den östafrikanska ekonomin negativt var IMF:s (International Monetary Fund) sätt att behandla den östafrikanska ekonomin och styra den på ett sätt som inte tog hänsyn till de lokala förhållanden och omständigheter som den var grundad på. Kenyas grannland Uganda var den mest uppenbara ljusglimten i det östafrikanska området. Hoppet om att Uganda skulle kunna smitta av sig på sina grannar grusades dock när militären Idi Amin tog makten från den demokratiskt valde Milton Obote, och vände den ljusnande framtiden för Uganda till folkmord och ekonomiskt sönderfall. Den kenyanska ekonomin skulle efter detta fortsätta att gå åt helt fel håll tillsammans med de andra östafrikanska staternas, även om Kenyas politiska arv från Storbritannien underlättade den lokala produktionen mer än vad exempelvis socialismen gjorde i Tanzania. Den ekonomiska prognosen idag visar på en dyster framtid där Kenyas BNP fortsätter att försvagas för varje år. Ett tydligt symptom på globaliseringens negativa effekter på utvecklingsländerna är att västvärlden fått utvecklingsländerna att avlägsna sina handelshinder för import och export men fortsatt ha kvar sina egna. Detta sätter käppar i hjulen för den livsviktiga kenyanska exporten, där de agrara produkterna fortsätter att dominera. Sammanfattningsvis kan vi se att det finns två olika sidor i globaliseringsdebatten, där varje sida lyfter fram påtagliga konsekvenser av globaliseringen, både i positiv och i negativ riktning. Utan att värdera åsikternas giltighet mot varandra är globaliseringen en företeelse som kräver debatt och värderingar presenterade från båda sidorna. Vi kan se att det är framförallt åsikterna om frihandelns positiva respektive negativa effekter som diskuteras, där den ena sidan ser nationsgränsernas utraderande som ett framgångsrikt led i en utveckling som kommer att gynna både stora och små ekonomier. Den andra sidan framhåller frihandeln som gynnsam för västvärlden på bekostad av de redan fattiga och svaga ekonomierna. Globaliseringen och demokratins samband Man kan hoppas att kosmopolitiska inställningar kommer att växa sig fast och få ny vind i seglen. Tolerans av kulturell mångfald, där Kenya utgör ett lysande exempel, och demokrati är nära sammanlänkade. Demokrati sprids över hela världen och enligt Giddens så ligger globaliseringen bakom demokratins expansion. Samtidigt finns här en paradox, då globaliseringen utgör en gräns för demokratispridningen, speciellt när man pratar om den parlamentariska demokratin. Kenya måste fortsätta att demokratisera sina existerande institutioner och göra det på ett sådant sätt att både kvinnor och män ska kunna känna demokratisk delaktighet, något landet hittills har visat sig ha stora problem med. Stämmer den så kallade ”moderniseringsskolans” teser i praktiken? Både ja och nej, blir svaret! När BNP i ett land ökar så har historien kunnat visa att demokratin också ökat. Om demokratin istället stöter på ekonomisk tillbakagång så tenderar demokratin att minska. Undersökningar och forskningsrapporter från 1950-talet och framåt har påvisat positiva samband mellan demokrati och modernisering, eller globalisering. Dessa resultat stämmer emellertid inte alltid då fattiga länder som Indien eller Botswana har en relativ stabil demokrati, medan rika oljestater som Kuwait eller Saudiarabien är rena autokratier. Den viktigaste felkällan i moderniseringsskolans teori tycks vara att, moderniseringsskolans teser utgår primärt från individens sätt att hantera demokrati. Men demokratins grundläggande förutsättning bygger på hur man i ett civilt samhälle agerar tillsammans med andra människor. Globaliseringskritikern Naomi Klein menar att globaliseringen inte alls ger automatisk demokrati. Hon riktar stark kritik framförallt mot sina amerikanska landsmän som enligt henne, förlitar sig alltför mycket på den automatiska demokrati som kommer i och med frihandeln. Globaliseringen som den ser ut idag för inte med sig frihet. Äkta demokratier med riktiga beslut fattade utifrån folkets bästa och folkets vilja kräver alltid väldigt mycket mer – den kan aldrig automatiskt garanteras eller tas för given. Klein menar att ”demokrati inte är resultatet av den fria marknadens osynliga hand utan ett resultat av ’riktiga’ händers arbete”. Fredrik Hultberg, fredrik_hultberg@hotmail.com Läs mer om Kenyas problem i Michaela Wrongs bok It is our turn to eat: The Story of a Kenyan Whistleblower (Forth Estate) Om Kenyanska valet kan du läsa på www.landguiden.se eller www.Kenya.go.ke fls-aktuellt nr. 1/2010 | 25
Page 1 and 2: FLS-aktuellt Nr MEDLEMSTIDNING FÖR
Page 3 and 4: Är våran skola med? Vill du lära
Page 5 and 6: ledare Reform och representativitet
Page 7 and 8: På väg in i EU. En väsentlig fö
Page 9 and 10: Ett minnesvärt studiebesök i EU:s
Page 11 and 12: LÄRARLYFTET HÖSTEN 2010 LUNDS UNI
Page 13 and 14: Malmöelever vann Koll på cashen 2
Page 15 and 16: LOKALA PROGRAM SkåneFLS inbjuder
Page 17 and 18: tankar Friedrichplatz, Mannheim SA
Page 19 and 20: demokratipåverkan. Begreppen demok
Page 21 and 22: gäller framför allt kvinnans frig
Page 23: en intresseorganisation av kikuyisk
Page 27 and 28: Månadens NÖT En nöt att knäcka!
Page 29 and 30: Peter Kadhammar Fru Anna och genera
Page 31 and 32: Lyft EU på nya sätt! ❢ Verktyge

FLS-aktuellt Nr 1 2010 - FLS - Lärare

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?