Filial, kopia eller vidareutveckling? - Kulturverkstan

Utredande Rapport för LIA III
2010-01-18 – 2010-05-15
-Jessica Byrskog-
-Filial, kopia eller vidareutveckling-
Strukturella omvandlingars inverkan på en
organisations självbild
Fall: Loesje International

Index
2(13)
JESSICA BYRSKOG
KULTURVERKSTAN 08
2010-05-12
1. Inledning......................................................................................... sid 3
2. Sammanfattning .............................................................................. sid 3
3. Introduktion & bakgrund ................................................................. sid 3
4. Frågeställning.................................................................................. sid 4
5. Metod ............................................................................................. sid 4
6. Resultat ........................................................................................... sid 5
a. Är vi politiska?...................................................................... sid 5
b. Hierarkier............................................................................. sid 6
c. Logga eller signatur? ............................................................. sid 6
7. Reflektion........................................................................................ sid 6
a. Vad har jag för material?
b. Var står jag själv?
c. Vilka konsekvenser får materialet?
8. Diskussion ...................................................................................... sid 7
a. Debaser
b. Pustervik
9. Slutsatser......................................................................................... sid 7
10. Källhänvisningar.............................................................................. sid 9
11. Bilagor .......................................................................................... sid 10
a. ”Loesje”.............................................................................. sid 10
b. Identity workshop material ................................................. sid 10

3(13)
JESSICA BYRSKOG
KULTURVERKSTAN 08
2010-05-12
1. Inledning
Under perioden 2010-01-18 – 2010-05-15 spenderade jag, Jessica Byrskog, min LIA III
period hos Loesje International, Karl Kunger Strasse 55, Alt-Treptow Berlin. Där deltog
jag i det dagliga arbetet med projekt, workshops, produktion av månatlig bulletin, osv.
Parallellt ägnade jag mig åt att ta en närmare titt på Loesjes identitet och utveckling som
organisation. I följande skriverier finner du en analys av den emancipatoriska process
som Loesje gått igenom. Här behandlas även dess konsekvenser. Håll till godo.
2. Sammanfattning
Loesjes historia ligger till grunden för en analys av vad som händer med en organisation
där en strukturell omvandling bidrar till kommunikationssvårigheter. Vad händer med
organisationens självbild, identitet och arbete? Materialet är baserat på workshopprocesser
som jag fört med två olika grupper inom Loesje, samtal med Carola Ståhl,
litteratur producerad av Loesje och personliga reflektioner. Resultatet är djuplodade
skillnader i hur man uppfattar organisationens identitet och således hur man styr
riktningen på det praktiska arbetet.
3. Introduktion och bakgrund
Loesje är en organisation som är snart 30 år gammal. Historien började i Arnhem,
Holland den 23e november 1983, då en löst sammansatt grupp av gatu-aktivister
tröttnade på den negativa atmosfär som genomsyrade den tidens politiska frågor. 1 Det
rörde sig om kärnkraftverk, järnridån, öst-staterna, osv. Ganska tunga ämnen. Man ville
sprida positiva budskap som omväxling. Gruppen började tillverka texter ihop som
sedan blev affischer. Typsnittet var enkelt, färgerna var svart och vitt, budskapen glada,
kittlande och de retade framförallt till eftertanke. Signaturen ”Loesje” sattes på alla
affischer (se bilaga 1).
”Loesje” är ett typiskt Nederländskt flicknamn. Den fiktiva personen skapades för att ge
budskapen på affischerna en personlig prägel och därmed tyngd.
(Senare utarbetades de kollektiva metoderna för att skapa texter. Man kallar dem
”Loesjes Creative Text Writing”. Dessa workshops utgör i dag större delen av Loesje
Hollands verksamhet. I grupp skapar man tillsammans texter som genomgår en specifik
process. Därefter väljs ett par texter ut och redigeras av personer som behärskar den
utarbetade metoden. Slutligen formges de till affischer och signaturen Loesje sätts som
avsändare. I en affisch kan allt från fyra till 25 personer vara involverade i
framställandet. På så vis fungerar signaturen i förlängningen som ett verktyg för att
dekonstruera kreatörens ego. Ingen och alla ges äran för affischen.)
1 Loesje International: ”The Seminar Book”, Berlin, 2008.

4(13)
JESSICA BYRSKOG
KULTURVERKSTAN 08
2010-05-12
Loesje blir större och större. Så småningom sprids affischerna och konceptet bortom
nationella gränser. Grupper börjar poppa upp och det klistras upp affischer på gatorna
överallt. I Sverige, Tyskland, Belgien, Spanien, och så småningom även bortom Europas
domäner kan man se Loesjes budskap på gatorna.
Loesje har alltid varit baserat på självorganiserad aktivism. Tidigt lade man ut
affischerna på Internet för allmänheten att använda. Tanken var och är att vem som
helst kan skriva ut och klistra upp en affisch. En tidig form av ”Do It Yourself”. Detta
möjliggjorde att Loesje spreds utan förbehåll.
Den internationella spridningen krävde ett samordningskontor. 1990 kom ett första
försök till en internationell avdelning i Slovakien. Det nyfödda kontoret överlevde inte
sina första år. 1995 flyttar man till Linköping, Sverige där man stannar i fem år fram till
år 2000. Efter den här perioden flyttade kontoret till Arnhem, Holland. Tillbaka till
rötterna för att dela kontor med Loesje Holland.
Så småningom kom röster och viljor som strävade efter att bryta sig loss från den
Holländska traditionen. Det internationella samordningsorganet behövde ligga på
annan ort sade man. Så flyttade man slutligen den internationella avdelningen år 2005
till Berlin. Där har den legat sedan dess, gör det fortfarande och det är där jag sitter i
skrivande stund.
4. Frågeställning
Mina tankar under perioden här i Berlin har ofta cirkulerat kring hur relationen ser ut
mellan Loesje Holland och Loesje International. Finns det skillnader i visioner,
arbetssätt, inställningar och identitet som går att koppla till det internationella kontorets
emancipation? Det är detta jag ämnar undersöka. Just brytet, frigörelsen och hur detta
har påverkat organisationen. Relevansen i detta fenomen ligger i att många
organisationer/projekt förr eller senare står inför strukturella omvandlingar. Mina
tidigare erfarenheter från t ex Debaser Malmö har visat på att det finns olika sätt att
hantera dessa omvandlingar (se avsnitt 8). Pustervik i Göteborg står nu inför ett liknande
paradigmskifte. En ny avdelning föds och man har samtidigt den anrika
Pustervikstraditionen på hörnan av Järntorget att relatera till.
5. Metod
Jag har under min tid här genomfört en undersökning av hur vi som arbetar med Loesje
uppfattar organisationens identitet. Jag har använt mig av material som jag har hämtat
från boken ”Marknadsplanen” 2 och från Robert Bau 3 . Efter sammanställning och
2 Leif Andberg & Bengt Eliasson: ”Marknadsplanen - praktisk handledning för
marknadsplanerare”, Liber ekonomi, Malmö, 2002.

5(13)
JESSICA BYRSKOG
KULTURVERKSTAN 08
2010-05-12
framförallt omarbetning av materialet (se bilaga 2) har jag sedan fört grupp-processer
inom organisationen. En med personerna som utgör det internationella teamet i Berlin
samt en med personerna som utgör det holländska teamet i Arnhem.
Utöver det har jag haft kontinuerliga samtal med min handledare Carola Ståhl om
Loesjes utveckling genom åren. Carola är sedan många år involverad i Loesje. Hon
började med att klistra upp affischer i ungdomen. Hon hade EVS (”European Voluntary
Service” - ett europeiskt finansierat utbytesprojekt) 4 på Loesje International i Berlin och
är nu sedan år 2006 anställd som ”Project Coordinator” på Loesje International i Berlin.
Jag har även använt mig av litteratur producerad av Loesje. En bok som heter ”The
Seminar Book” 5 som beskriver Loesjes historia, utveckling och aktiviteter genom åren.
6. Resultat
Det finns tre huvudsakliga skillnader som jag tydligast lagt märke till då jämförelsen
gjorts mellan det Holländska och det Internationella Loesjes identitet och arbete.
a) Är vi politiska?
Loesje har sju stycken ledord. Dessa är ”Initiative, Solidarity, Anti-Authoritarian,
Sexually Free, Decisive, A-religious and Independent”. De är sprungna ur en
gemensam förståelse för vad Loesje ska stå för, för vad organisationens texter ska
förmedla och för vilket fokus arbetet ska ha. Dessa finns etablerade både hos Loesje
Holland och Loesje International.
Trots det finns en grundläggande skillnad mellan de två grupperna av arbetande
människor; synen på hur pass politiskt arbetet är.
I Holland vill man inte kalla sig för en politisk organisation. Man anser sig inte ha
med politik att göra utan ställer sig utanför dessa strukturer som redan finns. Man
erbjuder istället ett andhål, en paus från den tunga politiken och ser sig framförallt
som en spridare av glada budskap. Till detta hör att Loesje Holland vid två tillfällen
ställt upp i partipolitiska val. Mest av allt ur ett kritiskt perspektiv samt som en
medveten PR-strategi om jag har förstått det hela rätt.
I Berlin råder en relativt gemensam postmodern syn på politik hos individerna på
kontoret. Man erkänner att allt arbete som görs faktiskt är politiskt. Med den insikten
kommer ytterligare en insikt om organisationens och den egna personens ansvar.
Ansvar för sättet vi väljer att leva våra liv på och hur vi tar med våra personliga
erfarenheter och intressen in i arbetet vi gör hos Loesje International.
3 Robert Bau, varumärkesstrateg och marknadskommunikatör verksam i London:
”Kulturverkstan Varumärke och marknadsföring Robert Bau 2009”, Föreläsning, Kulturverkstan,
Göteborg, 13-15 oktober 2009.
4 http://ec.europa.eu/youth/youth-in-action-programme/doc82_en.htm
5 Loesje International: ”The Seminar Book”, Berlin, 2008.

6(13)
JESSICA BYRSKOG
KULTURVERKSTAN 08
2010-05-12
Det internationella kontoret består i dagsläget av tre stycken anställda, fyra stycken
EVS-volontärer och mig. Med andra ord är majoriteten av oss här temporärt.
Personerna byts ofta ut. På gott och ont. Arbetet blir dynamiskt och tar hänsyn till
allas behov. Ingen jobbar för något som de inte tror på och alla tankar om ickehierarkier,
jämlikhet, solidaritet, osv. praktiseras de facto i det dagliga arbetet.
Nackdelen blir spretighet och jag saknar en tydlig agenda hos Loesje International.
Ett fokus och en strävan där ”en bättre värld” kan kokas ner till något lite mer
konkret.
b) Hierarkier
Internaliseringen av politiska ställningstaganden resulterar i en platt demokrati här.
På Loesje International värderas olika åsikter och personliga behov lika högt oavsett
vem du är. Medvetna samtal förs kring politiska värdegrunder och dessa realiseras
sedan i vardagsarbetet. EVS-volontärer lagar mat lika ofta som anställda. Anställda
tar ut soporna lika ofta som EVS-volontärer.
Min erfarenhet av och min vänskap med EVS-volontärerna på Loesje Holland säger
mig att så är inte fallet där. Man anser det nödvändigt med tydliga hierarkier och
uppdelningar.
c) Signatur eller logga?
Loesje (se bilaga 1) är som sagt ett klassiskt Nederländskt flicknamn. Mitt första möte
med en Loesje affisch på gatan i Malmö lämnade mig förvirrad. Signaturen sa mig
ingenting. Jag förstod den inte. Den blev ett ord. En bild som man kände igen likt en
logga. Signaturen har kommit att bli mer av en logga på de platser där det
nederländska namnet inte känns igen. Det finns diskussioner om att översätta
namnet Loesje till bland annat det kyrilliska alfabetet i öst. Man vill ta ett lokalt
erkänt flicknamn typiskt för regionen där affischen ska sitta. Åsikterna kring detta är
motstridiga och många. 6
När signaturen blir en logga försvinner grundtanken som beskrevs i avsnitt 3. När
signaturen anpassas till det lokala språket försvinner konnotationerna till det
”ursprungliga” Loesje.
7. Reflektion
Mina resultat och min upplevelse av relationen mellan Loesje Holland och Loesje
International är med stor säkerhet färgad av att jag haft min LIA III-period just på det
internationella kontoret. Därtill har mina samtal, som ligger till grund för denna rapport,
färgats av den utspridda opinionen att Loesje Holland behöver se över saker som
hierarkier, arbetsfördelningar, och sist men inte minst konventionerna kring Loesje.
Jag önskar att jag kunnat finna mera teoretiskt material och/eller tidigare
undersökningar gällande liknande fenomen.
6 Loesje International: ”The Seminar Book”, Berlin, 2008.

7(13)
JESSICA BYRSKOG
KULTURVERKSTAN 08
2010-05-12
8. Diskussion
Jag ställer mig frågan hur detta stora glapp mellan Loesje Holland och Loesje
International kom sig. Jag tror inte att det var ämnat från början. Jag tror att man ville
skapa ett högre tak för vad Loesje är och kan vara, men inte komma så långt ifrån
rötterna som man gjort i dagsläget. Jag misstänker en bristande kommunikation mellan
de två kontoren samt brist på samarbeten dem emellan. Det fysiska avståndet mellan
Holland och Berlin är inte monstruöst, men ändock betydande. Kanske har även ett
generationsskifte spelat en märkbar roll.
Under min tid på Debaser (31/3 - 24/4 2009) lade jag märke till hur tydligt det var att
Debaser Malmö var en filial, ett duplikat av Debaser Slussen 7 . Man hade hämtat allt
från arbetsfördelning till inredning och event-koncept från den första Debaser lokalen i
Stockholm. Jag minns också en känsla av trångboddhet och hur nya tankar, koncept,
idéer och visioner inte riktigt fick plats inom ramarna för ”vad som är Debaser”. Jag
känner raka motsatsen här på Loesje International.
Pustervik verkar för mig vara ett ypperligt aktuellt exempel på en inrättning/organisation
som står inför en tydlig strukturell förnyelse i och med utvidgandet till Lagerhuset på
Heurlins Plats 1, Göteborg. 8
Jag frågar mig om det ”nya Pustervik” kommer bli ett duplikat, en filial eller en
vidareutveckling av den så väl etablerade identiteten. Detta är något för vidare samtal
och undersökning.
9. Slutsatser
Jag tror att de positiva effekterna av glappet mellan Loesje Holland och Loesje
International är just det högre taket. Det blir en vidare förståelse för vad Loesje kan
arbeta med. Arbetet kommer från individerna själva och inte från en högre uppfattning
om vad Loesje borde vara. Det individuella engagemanget och ansvarskänslan stärks
därmed.
Om relationen mellan de båda kontoren hade varit starkare och mer sammanflätad
hade det varit svårare för Loesje International att börja om. Det hade varit svårare att bli
ett barn av sin egen tid istället för en traditionsbunden filial. Jag tror även att många av
de (för mig) negativa strukturerna och arbetsmönstren hos Loesje Holland då hade
reproducerats i Loesje International.
7 http://www.debaser.se/debaser/historia/
8 http://sandmark-kultur.blogspot.com/2009/02/pustervik-till-lagerhuset.html

8(13)
JESSICA BYRSKOG
KULTURVERKSTAN 08
2010-05-12
Vidare står att undersöka hur man bibehåller en god kommunikation, relation och
gemensam identitet med sitt ”moderskepp”, samtidigt som man tar tillfället i akt och
öppnar upp för nya möjligheter och nya sätt att arbeta. Kanske lyckas Pustervik?

10. Källhänvisningar
9(13)
JESSICA BYRSKOG
KULTURVERKSTAN 08
2010-05-12
• Böcker
o Leif Andberg & Bengt Eliasson: ”Marknadsplanen - praktisk handledning
för marknadsplanerare”, Liber ekonomi, Malmö, 2002.
o Loesje International: ”The Seminar Book”, Berlin, 2008.
• Hemsidor
o Björn Sandmark, chef för Kulturförvaltningen i Göteborg: ”Pustervik till
Lagerhuset?”, 8 februari 2009.
http://sandmark-kultur.blogspot.com/2009/02/pustervik-tilllagerhuset.html
o Debasers Hemsida: http://www.debaser.se/debaser/historia/
o European Commission Youth Hemsida: http://ec.europa.eu/youth/youthin-action-programme/doc82_en.htm
• Övrigt
o Robert Bau, varumärkesstrateg och marknadskommunikatör verksam i
London: ”Kulturverkstan Varumärke och marknadsföring Robert Bau
2009”, Föreläsning, Kulturverkstan, Göteborg, 13-15 oktober 2009.

11. Bilagor
a) ”Loesje”
10(13)
JESSICA BYRSKOG
KULTURVERKSTAN 08
2010-05-12
b) Identity workshop material
Materialet som följer på nästa sida är det jag tagit fram för att göra en analys av
Loesjes olika självbilder. Det är samma material som jag använt mig av vid
grupp-processen med de olika Loesje kontoren.

11(13)
JESSICA BYRSKOG
KULTURVERKSTAN 08
2010-05-12

12(13)
JESSICA BYRSKOG
KULTURVERKSTAN 08
2010-05-12

13(13)
JESSICA BYRSKOG
KULTURVERKSTAN 08
2010-05-12