Nedanstående är annons från Paroc Panel System AB - Husbyggaren

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING 

710 

Nedanstående är annons från Paroc Panel System AB

nr 7 B 2010 husbyggaren 1

2 husbyggaren nr 7 B 2010



ISSN 0018-7968 

Organ för SBR–Svenska 

Byggingenjörers Riksförbund 

AnsvArig utgivAre 

Lars Hedåker 

redAktör 

Margot Granvik, Granvik Produktion 

Lövholmsgränd 12, 117 43 Stockholm 

Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 

e-brev: redaktionen@husbyggaren.se 

AnnonsAvdelning 

Björn Mårtenson 

Lena Rösund 

Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 

e-brev: husbyggaren@mediarum.se 

Djursholmsvägen 62 

183 52 Täby 

PrenumerAtionsärenden 

Tfn: 08-462 17 90 

e-brev: pren@fc.bygging.se 

PrenumerAtionsPriser 

Prenumeration, kronor per år 395:– 

Lösnummer, plus porto 70:– 

Samtliga priser exkl moms. 

Plusgiro: Bankgiro: 

55 34 25-0 241-0058 

utgivningsPlAn 2010 

Nr 1 v 5 Nr 5 v 37 

Nr 2 v 11 Nr 6 v 43 

Nr 3 v 17 Nr 7 v 49 

Nr 4 v 22 

tryckeri 

Prinfo Ystads Centraltryckeri 

Box 82, 271 22 Ystad 

Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 

e-brev: cty@cty.se 

Husbyggaren är medlem 

i Sveriges Tidskrifter 

Upplagan är 11 200 ex. 

Kontrollerad av 

Husbyggaren uttrycker SBRs officiella 

uppfattning endast då det särskilt 

anges. 

Redaktionen ansvarar inte för 

material som inte beställts. 

Bilaga medföljer 

nr 7 · 2010 | Årgång 52 

SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING 

Sidan 24 Gruppen OK Go bad ett gäng tekniker att sätta upp en händelsekedja till sin 

låt. När denna tidning görs hade musikvideon över 18 miljoner träffar på Youtube. Husbyggaren 

tror att det är så enkelt som att rörelser roar. Så vi passar på att utlysa en tävling som 

avslutning på publiceringarna av tekniska lösningar till kedjor. Fram till den 1 maj tar vi 

emot länkar på roliga och smarta, samt nyproducerade, händelsekedjor. Därefter utser vi en 

vinnare! Detalj ur illustration: Jessica Palmgren 

innehåll 

6 Fyrdubblade oljepriser kan följa Peak Oil 

10 Branschen saknar kunskap bygga nära nollenergihus 

14 Hållbart byggande kräver nytänkande 

16 NCCs tekniska plattformar förenklar projekteringen 

18 LED-lampans livslängd kan variera kraftigt 

22 Kunskap om akustik behövs för lätta byggsystem 

24 Händelsekedja med hävert och vattenhjul 

28 Juridik: Villfarelser och misstag vid totalentreprenad 

30 IT: Varning för legal nedladdning! 

32 Form & Teknik: 

36 Debatt: Bygg skolor som möter behoven hos alla barn! 

38 Noterat 

42 Marknadsnytt 

51 Nytt från SBR 

i nästa nummer: 

Industri- och kontorsbyggande 

Tidningen utkommer i vecka 4, 2011 


Byggmetoder Världen är på väg mot Peak Oil, en oljetopp. Oljepriserna kommer 

att öka. En utmaning är att se över hur den olja som finns skulle kunna användas för att lägga om 

energisystem – och byggmetoder – inför framtiden. Och det brådskar. 

Fyrdubblade oljepriser 

kan följa Peak oil 

Av jan carlson, konsult, Sipu 

den västerländska civilisationen 

av idag bygger inte enbart 

på vetenskap och hårt arbete. 

Sedan andra världskriget 

är tillgången till oljan, ”det svarta guldet”, 

en avgörande faktor för utvecklingen av 

västvärldens ekonomi. 

Oljan har kunnat användas till drivmedel 

för bilar, bussar och flygplan men 

också som bas för plastråvaror och nya 

textilier. Vi har kunnat åka på vägar belagda 

med asfalt eller oljegrus och bo i 

betonghus. Även vår mat produceras med 

hjälp av olja genom att den används till 

konstgödsel och bekämpningsmedel. 

Kort sagt har vi gjort oss beroende av 

oljan. Men nu talas om Peak Oil – ”oljetoppen”. 

Vad innebär den och när är den 

här? är de frågor som denna artikel behandlar. 

hälften kvar 

Olja är träd och växtdelar som för miljontals 

år sedan pressades ihop så att kolet 

tog formen av olja. Av detta följer att oljan 

Framtida oljeutvinning i miljarder fat. En pessimistisk projektion. 

Källa: The Association for the Study of Peak Oil and Gas (ASPO), 2004. 

är en ändlig resurs. Nybildning av olja under 

överskådlig tid är inte möjlig. Vi har 

den olja som finns i berggrunden. 

Under de 150 år vi hittills använt olja 

har mänskligheten förbrukat ungefär ett 

tusen miljarder fat (ett fat är 159 l). Ungefär 

lika mycket beräknas finnas kvar i 

berggrunden. Världens förbrukning är 

cirka 30 miljarder fat per år. Reserverna 

skulle alltså räcka i 30 år till, säger optimisten. 

Kanske kan tjärsand och oljeskiffer 

ge ytterligare något decennium. 

oljefält producerar mindre 

Problemet kan uttryckas som skillnaden 

mellan reserverna i djupet och möjligheterna 

att få upp dem. En årlig översikt ges 

av OECD-ländernas energirådgivningsorgan 

IEA. I november 2008 gjorde IEA 

en chockerande uppställning som visade 

kraftiga nedgångar i utvinningen av existerande 

oljefält. 

Budskapet drunknade i finanskrisen. 

IEAs chefsanalytiker Fatih Birol upprepar 

sedan dessa varningar. Här är en ur 

Jan carlson är samhällsvetare och ekonom. 

Han arbetar som konsult på Sipu där 

han bland annat genomfört seminarier om 

Kontoret och klimatet. Han är även ordförande 

i energigruppen hos Klimataktion – 

Stockholm. 

Independent den 2 augusti. 

”En allvarlig energikris kan vara på väg 

eftersom de flesta av världens större oljefält 

har nått sin produktionstopp. En sådan 

oljekris inom de kommande fem åren 

skulle kunna hota återhämtningen från 

den nuvarande djupa lågkonjunkturen 

genom högre oljepriser på grund av ökad 

efterfrågan och stagnerad, eller till och 

med minskad, produktion. (...) En utvärdering 

av mer än 800 av världens större oljefält 

har kommit fram till att flertalet av de 

allra största redan har nått sin högsta kapacitet. 

Takten i produktionsminskningen 

går nu nästan dubbelt så fort som man 

räknade med för två år sedan.” 

Birol är ingalunda den förste som pekat 

på nedgången av oljeutvinningen. I själva 

verket finns grupper av pensionerade 

geologer och en mindre organisation, 

ASPO, som ägnat stor tid åt att påvisa nedgången 

i oljetillgången. Professor Kjell 

Aleklett vid Uppsala universitet är den 

mest kände svensken i sammanhanget. 

Förutsåg prischock 

Jeremy Leggett heter en av dessa geolo- 

6 husbyggaren nr 7 B 2010 

FÖRFATTAREN

Paradoxalt nog kräver nya energikällor energi för att tillverkas. Det väcker frågan hur den kvarvarande oljan bör användas? Lillgrund vindkraftpark 

mellan Malmö och Köpenhamn. Foto: Hans Blomberg 

ger med lång erfarenhet av oljeindustrin. 

I sin bok ”Till sista droppen” som skrevs 

år 2005 driver han tesen att minskningen 

i utvinningen av existerande källor samt 

svårigheterna att exploatera de nyupptäckta 

gjorde att man borde räkna med en 

prischock ungefär år 2008. 

Profetian stämde väl. Från en nivå på 

20–30 dollar fatet i början av 2000-talet 

bröt priserna under våren 2008 igenom 

100-dollarsvallen och spekulanter var 

under några veckor sommaren 2008 beredda 

att betala 150 dollar per fat. 

Sedan bröt finanskrisen ut och den allmänna 

efterfrågan föll och med det priset 

som nu är tillbaka på drygt 80 dollar, samtidigt 

som en del analytiker varnar för att 

vi åter kommer över 100 dollar per fat 

inom några månader. Så hur anpassar vi 

oss till ett oljepris fyra gånger högre än 

vid seklets början? 

nya källor kräver energi 

I många länder har man infört program 

för att minska förbrukningen av drivmedel 

hos fordonsparken. USA hade till exempel 

”Cash for clunkers” som syftade 

till att skrota de törstigaste bilarna. EU 

har infört utsläppstak för koldioxid för 

europeiska bilar. I många länder satsas på 

förnybara energikällor som vindkraft, 

solceller, solvärme, biobränsle och vågkraft. 

Men Kina och Indien tar i sina ansträngningar 

att nå välstånd hand om den 

energi som sparas i väst av bensinsnålare 

bilar och andra åtgärder. Och de nya energikällorna 

tar tid att utveckla och kräver 

energi för att kunna tillverkas. 

Man kunde tro att de högre oljepriserna 

skulle stimulera till exploatering och 

utvinning av nya oljefält. Så har också 

skett. Men eftersom de flesta reserver ligger 

flera tusen meter under havsytan tar 

det tid och är förenat med risker. BP var 

det oljebolag som ansågs mest framstående 

i djuphavsborrning. Katastrofen i 

Mexikanska Golfen visade att kompetensen 

hade sina luckor. 

Två och ett halvt år efter prischocken 

år 2008 ligger den dagliga produktionen 

på ungefär samma nivå eller lägre, det vill 

säga cirka 85 miljoner fat om dagen. 

usA förbrukar mest 

Det land vars oljeproduktion först nådde 

toppen och sedan minskade var USA på 

1970-talet. Redan tidigare hade USA importerat 

olja men nu ökade andelen inköpt 

olja. USA är världens största förbrukare 

av olja med mer än en femtedel av 

världsförbrukningen. Därför handlade 

den amerikanska valkampanjen 2008 

bland annat om oljeborrning till havs och 

i naturreservat. Beroendet framkallar 

desperation även när det kläds i rationella 

termer. 

På nära håll kan vi se nedgången av 

olje- och gasutvinningen ur Nordsjön 

som ett exempel. Den norska utvinningen 

har sjunkit med över hälften och oljebolagen 

satsar nu på gas som ska utvinnas 

under svåra förhållanden i havet norr om 

Norge. Fiskare och miljövänner är gemensamt 

skeptiska. 

nyupptäckter täcker inte 

Utvinning av olja har skett sedan mitten 

på 1800-talet med start i Pennsylvania. 

När fördelarna med oljan blev klara startade 

en intensiv kamp för att finna nya 

oljefält. Geologer med oljeprospektering 

som specialitet besökte alla jordens län- 

Fortsättning s. 8 P 


P 

Peak oil per land. Källa: Ludwig - Böchow Systemtechnik, 2007. 

der. Provborrningar skedde även i länder 

som Sverige. 

Resultatet var tidigt att de stora reserverna 

fanns i Mellersta Östern, USA, 

Ryssland, Venezuela och Nord-Afrika. 

För 40 år sedan kompletterades det med 

Nordsjön och Alaska och sedan med utvinning 

till havs på många håll i världen. 

Nyupptäckterna globalt är dock sedan år 

1970 mindre än den årliga förbrukningen. 

Men hur är det med oljereserverna i 

arabvärlden? Världens största fält Ghawar 

i Saudiarabien upptäcktes år 1948, tio 

år efter Kuwaits stora Burganfält: Alla 

övriga större fält har varit upptäckta och 

exploaterade i ungefär ett halvt sekel nu. 

Det senaste större fynd som gjorts är 

Kazakstan för tio år sedan med tio miljarder 

fat. Skulle man kunna utvinna det 

väntar intäkter på kanske 800 miljarder 

dollar, en ofattbar summa. Men för världen 

fyra månaders förbrukning. 

Irak har nyligen i ett försök att locka till 

sig investerare skrivit upp sina reserver 

till fyra gånger tidigare storlek. Men dessa 

uppskattningar bör tas med en nypa salt. 

Det finns många exempel på hur statliga 

bolag eller myndigheter angett att reserverna 

ökat samtidigt som privatägda bolag 

noterade på börser och med hårda 

krav på fakta samtidigt skrivit ned sina 

reservers storlek. 

exploaterar tjärsand 

Det stigande oljepriset har gjort det intressant 

för Statoil med flera att planera 

för exploatering av tjärsand i Alberta och 

bitumen i andra länder. Men då bör man 

betänka mängden energi som går åt för att 

exploatera dessa fyndigheter. Som illustrerats 

i Mexikanska Golfen kan det miljömässiga 

priset vara högt. Utvinningen av 

oljesand i Alberta efterlämnar något som 

kan liknas vid ett månlandskap. 

När vi blickar framåt ser vi således ett 

USA som är oförmöget att minska sin oljeförbrukning, 

Kina och Indien som kommer 

att öka energianvändningen samtidigt 

som oljeindustrin kommer att få svårigheter 

att ens under det närmaste decenniet 

klara dagens volymer. IEAs Fatih 

Birol säger så här: 

”En dag kommer oljan att ta slut. Det 

händer inte i dag och inte i morgon, men en 

dag tar oljan slut och vi måste överge oljan 

innan den överger oss. Vi måste förbereda 

oss för den dagen. Ju tidigare vi börjar, desto 

bättre, eftersom alla våra ekonomiska 

och sociala system bygger på olja.” 

sverige har skog 

Vad är då konsekvenserna för Sverige? 

Här har vi sedan 1970-talet haft ett antal 

satsningar och program för att minska 

oljeanvändningen. Vår förra statsminister 

Göran Persson tillsatte till och med en 

utredning med uppgift att göra Sverige 

helt oberoende av oljan. 

Vad är då resultatet av alla dessa ansträngningar? 

Jo, Sverige har minskat användningen 

av olja. Idag kommer cirka 40 

procent av vår energi från oljan och andra 

fossila bränslen vilket är en internationellt 

sett låg siffra. Förklaringen är att vi 

har gott om skog som står för ungefär 30 

procent av vår använda energi. Vatten- 

Det finns risker med djuphavsborrning. Oljeriggen 

Deepwater Horizon i Mexikanska Golfen. 

Källa: Youtube 

kraften står för cirka 15 procent och kärnkraften 

ett normalår för nästan lika mycket. 

Satsningarna på vindkraft gör att 

denna under nästa år troligen kommer att 

producera 1 procent av vårt energibehov. 

mest från ryssland 

Den olja vi använder i Sverige har under 

de senaste decennierna huvudsakligen 

kommit från Nordsjön via Danmark eller 

Norge. De volymerna sjunker. Redan nu 

är Ryssland vår största leverantör med en 

tredjedel. 

Om vi vill öka vår import från Ryssland 

ska vi vara medvetna om att det finns konkurrenter. 

Kina söker säkra sina leveranser 

av olja och gas genom långsiktiga avtal 

med ett antal länder. Nu i oktober 2010 

signalerade Gazprom som levererar en 

fjärdedel av EU-ländernas gas att prisbilden 

måste bli mer attraktiv om man inte 

ska börja sälja mer till Asien i stället. 

Priset kan fyrdubblas 

En självklar slutsats är att vi måste förbereda 

oss för att oljepriserna kommer att 

öka. Produkter som innehåller olja eller 

produceras med hjälp av olja blir dyrare. 

Lantbrukarna råkade ut för drastiskt höjda 

priser på konstgödsel under år 2008 

vilket också drog upp priserna på vete och 

andra livsmedel. 

Förra högkonjunkturen 2002–2008 

medförde en fyrdubbling av oljepriset. 

Med tanke på svårigheterna att ersätta 

oljan i många industriella processer kan 

vi befara något liknande. Då kommer vi 

att undra över hur någon kunde använda 

den värdefulla oljan till något så enkelt 

som att värma ett hus. D 



Byggmetoder Boverket och byggbranschen ser inte till husägarens kostnader. De 

ser bara till initialkostnaden. Det är därför inget händer med lågenergihus. Det säger Åke Mård, 

byggmästare i Sundsvall och pionjär för att använda spunnet glas som byggmaterial. 

Branschen saknar kunskap 

bygga nära nollenergihus 

Av fredrik lundberg, frilansjournalist 

en procent av Sveriges nybyggnad 

är lågenergihus, mot 10 procent 

i till exempel Norge och Danmark. 

Varför är det så? 

Husbyggaren frågar lågenergibyggaren 

Åke Mård med företaget MRD och 

den egna framtagna byggtekniken Koljern, 

som gör anspråk på att vara fuktsäker, 

energisnål och hållbar. 

– Boverket och byggbranschen fokuserar 

på initialkostnaderna. De bryr sig inte 

om att husägaren tjänar tusenlappar på 

lägre energikostnader i sitt boende. 

ger lån för extrakostnad 

Att bygga ett lågenergihus är dyrare, men 

sen blir det billigare i drift på grund av 

lägre energikostnader. 

Privatpersoner förstår detta, förklarar 

Åke Mård, men de har svårt att säga emot 

hussäljarens argument. Tidigare har husköparna 

också haft svårt att få lån för 

högre byggkostnader. 

Men där har Mård goda nyheter. Sedan 

ett par veckor har Nordea och Swedbank 

i Umeå bestämt sig för att ge lån för extrakostnaderna 

– och dessutom till några 

hundradels procent lägre ränta. 

Det ger säkrare utlåning för bankerna 

då ett vanligt hus tappar i värde på tio år. 

Man måste så småningom isolera om och 

byta energiteknik. Ett hus byggt med cellglas 

har en klimatskärm som ska hålla 

husets hela livslängd, och cellglaset kan 

då även återanvändas. Se faktaruta om 

Koljerns teknik. 

– Boverket säger bara att man ska bygga 

billigt. Det är helt fel språk. De borde 

göra som EU har sagt: nära nollenergihus. 

(Se faktaruta) 

lobbar mot skärpning 

Boverkets energibyggregler står just nu 

inför en skärpning till nästa höst. 

– Men trähusbranschen, med de sju 

största hustillverkarna, lobbar för att för- 

Åke Mård, tillsammans med drottningmodern Ashi Dorji Wangmo Wangchuk från Bhutan. 

Hon besökte Njurunda för att studera kretsloppsanpassat byggande. Foto: Lars Ling 

hindra en skärpning, säger Åke Mård och 

tillägger: 

– Sådan är branschen. Det är hela klon. 

Jämför med bilbranschen. De arbetar hela 

tiden på att få fram nya bättre modeller. 

I byggbranschen är det annorlunda, 

menar han: 

– Kvalitet existerar inte. Kompetensen 

finns inte på konsultsidan, inte på byggsidan 

och definitivt inte i jobbarledet. En 

blind leder en blind, det slutar med att de 

ramlar i gropen båda två. 

Han noterar att Skanska och NCC har 

planer på att höja kvaliteten, men att de 

har långt kvar och att de har svårt att uppnå 

nära-nollenergihuskrav med rimliga 

kostnader. 

– Skanska flyttar fram positionerna 

mer och mer och jag tror att de kommer 

att kunna bygga NNE byggnader år 2020. 

Ambitionerna tycks finnas i deras organisation. 

De har redan nu planer på att bygga 

NNE hus i södra Sverige, tillfogar han. 

mer forskning behövs 

Forskning och utveckling är underutvecklat 

inom branschen, menar han vidare. 

– Det är bara små företag som försöker 

ta fram nya lösningar. 

Åke Mård menar att egentligen tjänar 

alla på energieffektiva hus: inte bara användaren 

utan också byggaren och byggherren. 

Och klimatet! 

Så här räknar han: Om en vanlig villa, 

135 m 2 , kostar 2,5 miljoner att bygga (energiförbrukning 

110 kWh/m 2 ) så kostar 

det 300 000 extra för lågenergiutförande 

55 kWh/m 2 . Ökad räntekostnad för det, 

med 5 procents ränta, blir 15 000, med 30 

procents räntesubvention 10 500. Energikostnaden, 

vid 1,75 kr/kWh, minskar 

med 14 437 kr/år. Med mindre ränta och 

minskad försäkringspremie sparar man 


Väggar i ett lätt och fuktsäkert material som ska isolera extra effektivt monteras. Foto: MRD sälj och bygg 

nästan en tusenlapp i månaden i kostnader 

för ränta + energi. 

– En långsiktig fastighetsägare kan 

tjäna mycket pengar, säger Mård. 

Men detta är svårt att få fastighetsägare 

att tro. Åke Mård drev en övning med sju 

projektledare från HSB-Göteborg. De 

fick själva välja alla parametrar: hur 

mycket energi som förbrukas i olika alternativ, 

elpris, ränta och så vidare. Övningen 

visade att det blev 6 000 kronor billigare 

per år med lågenergialternativet. 

– Men de vägrade att tro på resultatet, 

med argumentet att ett dyrare hus inte 

kan bli billigare att bo i. I det resultatet 

ingick ändå inte de lägre räntekostnaderna. 

återvinn energi från gråvatten 

Byggnadens energiprestanda beror på två 

saker: 

– Klimatskärmens påverkan är cirka 

50 procent, resterande är installationsteknik: 

elinstallation, värme, ventilation 

och kyla. 

Värmeåtervinning från ventilationsluft 

och gråvatten kan göras på olika sätt, 

till exempel genom att frånluften sugs ut 

genom golvbrunnarna så att man kan tillvarata 

värmen i ånga och vatten. 

Elinstallationen spelar också roll för 

energiförbrukningen till exempel genom 

att man sätter in LED-ljus på 3–6 watt 

istället för lågenergilampor på 9–15 watt. 

Långsiktigt är det sol för värme och el 

som är nummer ett, enligt Mård. 

Men finns det bra lagringsteknik? 

– Nej, det gör det inte. Det måste utvecklas. 

Jag har nog idéer men detta kan inte 

lämnas åt små företag. 

krävs kunnig tekniker 

Problemet idag är att lagring i mark ger 

stora förluster, medan lagring i ackumulatortank 

visserligen är relativt förlustfri 

men har en alldeles för liten volym. Att 

lagra värmen under huset i sten och vatten 

behöver inte bli så dyrt, men det krävs 

kunniga tekniker på VVS-sidan för att 

Planiavägen 13, 131 54 NACKA • Tel: 08-718 32 45 • Fax: 08-718 29 07 • E-post: ted@finisterra.se 

räkna på detta. Mård har inte funnit någon 

sådan, ”även om de säkert finns”. 

En annan teknisk utveckling som kräver 

stora insatser är solceller där Mård 

pekar på lovande utveckling i Lund (med 

nanotrådar) och möjligheten att höja 

verkningsgraden från 10–15 procent idag 

till 30–40 procent. 

Han pekar också på möjligheten att 

producera el från varmvatten, en teknik 

som bland annat utvecklas av Opcon. 

minskar utsläpp 

Ibland finns det gott om resurser för utveckling. 

Mård hänvisar till ett projekt 

där A-hus, Vattenfall och Volvo bygger en 

demonstrationsvilla. Där satsar man 50 

miljoner kronor för att minska koldioxidutsläppen 

från 7 000 kg/år till 1 000 kg, 

något som skulle kunna göras med ganska 

enkla medel, menar Åke Mård. 

Han nämner också byggnadsfysikern i 

Lund, Karin Adalbert och hennes plusenergihus 

i Åkarp, och menar att det skulle 



P 

behövas mer erfarenhetsutbyte mellan 

lågenergihusbyggare eftersom det finns 

lite olika lösningar med olika för- och 

nackdelar, särskilt för värmeåtervinning. 

– Det finns två värmeslukare i ett lågenergihus: 

ventilationsluft och avloppsvatten 

och vi måste finna de bästa sätten 

att få tillbaka den värmen. 

Själv söker han inga pengar från energimyndigheten: 

– Det är ingen mening med att lägga 

kraft och tid på att söka bidrag som man 

ändå inte får. Det är bättre att lägga kraft 

och tid på sånt som genererar nytta. 

Mård är skeptisk till termen ”passivhus”. 

– Den som säger att man inte behöver 

tillföra värme till ett hus i Sverige, den 

ljuger! 

solen viktig källa 

Nära nollenergihus tolkar han som att 

inte är någon konst att få noll i medelhavsklimat, 

men att man måste ta hänsyn till 

att ”EU är avlångt” och att man måste tillföra 

energi i Kiruna. Mest beroende på 

skillnad i soltimmar, men också utetemperatur. 

Men tilluftstemperaturen in går enkelt 

att höja genom att dra in tilluften genom 

rör i backen: 

– Då kan man få Stockholmsklimat i 

Kiruna, och det kostar inte mycket, och 

kan även ge kyla under den varma sommaren. 

Biobränsle kan ge en del, men det är 

inte en oändlig resurs, slår han fast. Solen 

är den energikälla som kan ge oss all den 

energi vi behöver utan att påverka vårt 

klimat. 

industrin kan spara 

Kommunernas planarkitekter har ett 

stort ansvar, som de inte tar. Man planlägger 

inte så att nya hus lätt kan sätta in sol- 

Faktaruta 

Koljern-tekniken 

Åke Mård har i tio år arbetat 

för lågenergihus med kol- 

jern-tekniken. Isolermaterial 

i först grundbottenplattan 

och på senare år också i väg- 

gar och tak, är cellglas, spun- 

net glas. Det är ett lätt mate- 

Faktaruta 

Nära-Noll-Energi, NNE, i EU 

I EU:s direktiv om byggna- 

ders energiprestanda som 

antogs den 19 maj står bland 

annat följande (i artikel 9): 

”1. Medlemsstaterna ska se 

till att 

a) alla nya byggnader 

senast den 31 december 

2020 är nära-nollenergi- 

byggnader, och 

b) nya byggnader som 

används och ägs av 

offentliga myndigheter 

är nära-nollenergibygg- 

fångare och solceller på södertak. 

På industrisidan finns ännu mer att 

spara än i bostäder, hävdar Mård. 

– Industrin har haft så billig el och olja 

att dom inte behövt tänka på energikostnaderna. 

Det är enkelt att spara hälften 

med installationsteknik, kanske 80–90 

procent om man också ser till klimatskalet. 

Problemet i branschen är ju att de långsiktiga 

fastighetsägarna typ stat, landsting, 

kommuner och offentliga upphandlare 

inte förstår vinsterna med att bygga 

energisnålt. 

saknar kompetens ställa krav 

– Tag Storfors som byggde en lågenergiskola 

och kunde anställa tre lärare till 

rial med densitet 125 kg per 

kubikmeter och värmekon- 

duktivitet 0,042 W/m°C. Det 

ger en helt fuktsäker kon- 

struktion som kan användas 

som grund, väggar och tak i 

element-form. 

Mårds byggföretag MRD 

nader efter den 31 

december 2018.” 

Boverket har nyligen gjort 

bedömningen att direktivet 

inte bör påverka byggreg- 

lerna (där energikraven slås 

fast) och inte innebär så 

stora förändringar överhu- 

vudtaget. Men det återstår 

att se om regeringen och EU- 

kommissionen kommer att 

gå på samma linje. 

– Byggindustrin vill ha 

långsiktiga regler från myn- 

digheterna och 10 år är i och 

har uppfört ett antal villor. 

En villa i Örebro har av äga- 

ren försetts med solceller 

och annan installationstek- 

nik så att den är självförsör- 

jande på elenergi. Den är 

inte ens uppkopplad mot 

elnätet. 

för sig ingen lång tid för en 

bostad men att som Bover- 

ket och Energimyndigheten 

prata om fyra års cykler 

tyder på att visioner helt 

saknas. EU:s direktiv är bra 

långsiktigt och ger en viss 

flexibilitet i kravet på ener- 

giförbrukningen, jämför 

med bilindustrin. Uppnår 

byggindustrin NNE-målet så 

har branschen uppnått 

balans med klimatet. Plus- 

energihus behövs inte, kom- 

menterar Åke Mård. 

utan merkostnader. Är inte det en vinst? 

Problemet är att beställarna bedömer 

inkomna anbud på en entreprenad efter 

anbudssumman och inte efter kvaliteten 

i den produkt man efterfrågat, där har beställarna 

inte kunnat precisera kraven på 

sin produkt så att man verkligen får den 

produkt man vill ha, menar Åke Mård. 

– Många skyller på LOU men där är 

inte problemet, problemet sitter hos dem 

som skriver kraven i upphandlingen. De 

har inte har rätt kompetens, säger Åke 

Mård. D 


Ny entré? 

Det är enkelt att byta 

plats för 

automatisk 

dörröppnare 

visuell 

markering 

klämfri 

bakkant 

personsäkra glas 

e-karm med 

elektronik 

porttelefon 

brytsskydd 

Våra specialister hjälper dig med 

dörrlösningar till bostäder 

De hjälper dig med idéer och tips, tillverkning och 

montage av nya entrépartier och dörrar. Behöver 

befi ntliga dörrar tas om hand, får du hjälp med det 

också. Välkommen med din förfrågan. 

Din närmaste tillverkare hittar du under support på: 

sapabuildingsystem.se 

Sapa Building System AB 

574 81 Vetlanda Tel. 0383-942 00 Fax 0383-76 19 80 


Byggmetoder Det finns stora vinster att göra för svensk byggindustri när 

det gäller att bygga hållbart och klara framtida energikrav. Men olika åtgärder behövs 

för de olika byggmaterialslagen för att uppnå ett hållbart byggande. 

hållbart byggande 

kräver nytänkande 

Av per kämpe, professor, Lunds universitet 

vad är det som driver fram 

krav på nya produkter och 

därmed nya arbetsmetoder? 

De olika aktörerna vill ju 

alltid ge bästa möjliga bidrag till sin egen 

produkt och därmed måste man hitta de 

bästa metoderna. Allt är egentligen en 

växelverkan mellan många faktorer. 

Kravbilden ändras på grund av ändrad 

användning av den egna produkten. Produkten 

kan vara en nyskapelse eller en 

förbättring av en gammal. 

Här kommer det klassiska uttrycket 

”kunden i centrum” in. Kunden styr utvecklingen. 

Det gäller ny design, nya konstruktioner 

och nya material som ska utvecklas 

och sedan kunna användas på rätt 

sätt. Det gäller att lyssna av och känna 

trenderna. 

sustainable production 

Alla företag kämpar med att skapa lönsamhet 

vilket ska leda till bestående konkurrenskraft 

och tillväxt. Detta resonemang 

är en sanning som nu förstärks med 

de senaste decenniernas utveckling. 

Till denna ”egna drivkraft” adderas nu 

drivkrafter som vuxit fram ur ett samhällsperspektiv. 

Konkurrensdrivkrafter 

som idag driver företagen är: 

• att ha minst miljöpåverkan, 

• att kunna hantera resursbristerna i 

världen, samt 

• att kunna hantera den globala befolkningstillväxten. 

Detta innebär att över hela världen 

görs omfattande satsningar för att skapa 

hållbar produktion – sustainable production. 

Produktionen ska utformas till att vara 

ekonomiskt och ekologiskt rätt. Vidare 

ska produktionen möjliggöra goda sociala 

villkor när det gäller välfärd och resurser, 

på såväl företags- som global nivå. 

Varje byggnad måste energideklareras 

och efter år 2020 enligt ett nytt EU-direktiv 

byggas som ett nollenergihus. 

vad gör branschen? 

Vad gör då byggbranschen? En titt i backspegeln 

visar att vi redan har klarat av att 

nå den reduktion av koldioxid som vi åtog 

Olika materialslag kräver olika åtgärder för att bidra till hållbart byggande. 

Foto: Per Kämpe, Cementa, SSAB 

Per kämpe är professor vid institutionen 

för byggvetenskaper vid Lunds universitet 

samt VD för företaget Prefabutveckling 

i Norden AB. 

oss i Kyotoöverenskommelsen. Men det 

räcker inte. 

Byggbranschen står för ungefär 40 

procent av Sveriges energianvändning. 

På produktnivå och komponentnivå försöker 

vi få fram alltmer klimatsmarta och 

resurssnåla lösningar (lean). Vi utvecklar 

bland annat passivhus – ett steg mot EUdirektivet 

att till 2020 nå målet om nollenergibyggnader. 

Samtidigt ska vi bygga våra bostäder 

och uppfylla ställda funktionskrav för att 

ge goda sociala miljöer. De dominerade 

materialen stål, trä, betong och glas har 

alla sina egenskaper och påverkar såväl 

våra byggprodukter som våra byggmetoder 

och har goda utvecklingspotentialer 

när det gäller u-värdet. 

Var står vi då idag när det till exempel 

gäller trä, stål och betong? 

träet suger upp koldioxid 

Genom fotosynten (växtlighetens drivkraft) 

suger träd upp koldioxid och avger 

sedan syre. Att använda träet så mycket 

det går som förstahandsval eller som substitutmaterial 

i våra byggnader kan påverka 

att koloxidutsläppen minskas kraftigt. 

Träprodukternas livslängd kan där- 


FÖRFATTAREN

för vara så lång som möjligt innan de 

totala utsläppen närmar sig stål och betong. 

Träets kretslopp slutar med att det 

används som bränsle och blir då energi. 

De tekniska kraven på en byggnad – exempelvis 

spännvidder och väggtjocklekar 

– påverkar och avgör materialval. I 

valet mellan trä, betong och stål gäller det 

att tolka vilket som är det bästa valet. 

minskar energiåtgång 

När det gäller glas kan känd kunskap ge 

mycket, om den bara utnyttjas rätt. Glas 

har fram till nu haft sitt höga u-värde 

(”mått på energiläckage”) som en nackdel. 

De stora glasytor som har varit ett 

arkitektmode har medfört en utveckling 

av glasets egenskaper. 

100 000 villor (eller lägenheter i samma 

storlek) som byter fönster från tvåglasfönster 

till bästa möjliga treglas kan 

minska energiförbrukningen med 300– 

400 miljoner kWh per år enbart i Sverige. 

Detta motsvarar en tiondedels årsproduktion 

från en mindre kärnreaktor, eller 

koldioxidutsläpp från tiotusentals ton kol. 

Också vid nyproduktion av bostäder 

och lokaler kan man nå en besparing på 

flera miljoner kWh per år genom att välja 

fönsterlösningar från bra treglas till 

marknadens bästa treglas. 

transparanta solceller 

Utvecklingsarbete pågår också på flera 

håll för att producera transparanta solceller 

med hög genomskinlighet som 

också kan integreras i fönster. Nästa steg 

i teknikutvecklingen är helt transparenta 

solceller, som både ska kunna släppa in 

eller stänga ute solvärmen. 

Tanken är att de transparanta solcellerna 

för fönsterglas framförallt ska utnyttja 

det osynliga infraröda solljusspektrat 

för att producera energi utan att 

påverka färgtemperaturen och den optiska 

genomskinligheten i för hög grand. 

Forskarna vid Ångströmslaboratoriet 

har utvecklat ett nytt material som automatiskt 

blockerar oönskad solstrålning 

när det blir för varmt och släpper in solvärmen 

när det är kallt. Upptäckten kan 

få stor betydelse för möjligheten att uppnå 

klimatmålen inte minst i länder med 

kallare klimat. 

U-värdet för glas kan kraftigt reduceras. 

I laboratorieförsök kan u-värden 

nedåt 0,5 nås. Glasets produktionsmeto- 

En floatglaslinje där det kontinuerliga glasbandet transporteras från smältugn och tennbad 

fram till skärning. Foto: Alf Rolandsson 

der – glassmältan i vannan och floatglaslinjen 

– kommer inom en snar framtid 

förmodligen att som slutprodukt leverera 

glas med nya egenskaper. 

klimatpåverkan kan minska 

Betongens klimatpåverkan kan reduceras 

med förändrad cement. 

Den globala cementanvändningen 

uppgår till cirka 594 miljoner ton år 1970 

och ökade till 2 200 miljoner ton år 2005 

(Källa: Betongforum). Kina står för hälften 

av denna ökning. Sverige tillverkar 

cirka två miljoner ton cement per år. 

Globalt koloxidutsläpp är idag cirka 

850 kg/ton cement. Sverige släppte år 

2007 ut 799 kg/ton cement, vilket är en 

minskning med 11 procent sedan år 1990. 

Det är vid tillverkningen av cement 

som det bildas koldioxid som släpps ut i 

atmosfären. När kalkstenen upphettas 

och blir cementklinker frigörs koldioxiden. 

Koldioxidutsläppen från cementtillverkning 

kan reduceras. Nettoutsläppen 

kan på kortare sikt minskas framförallt 

genom att: 

– öka användningen av alternativa 

bränslen, 

– minska klinkerinnehållet i cementen, 

och 

– öka användningen av tillsatsmedel 

som flygaska och slagg, som också har 

en bindande förmåga. 

återanvändning av skrot 

Stålets tekniska fördelar är stora. Man 

kan ha långa spännvidder och balkarna 

kan vara mindre utrymmeskrävande vid 

stombyggnation. Men malmbaserad tillverkning 

innebär stora koldioxidutsläpp. 

Skrotbaserad ståltillverkning har bara 

cirka 30 procent utsläpp av koldioxid i 

jämförelse med det malmbaserade stålet. 

Stålet kräver brandisolering alternativt 

grövre dimensioner för att klara ställda 

normkrav. 

komplementmaterial 

När det gäller komplementmaterial till en 

byggnad kräver montagedetaljer, isolering 

(väggtjocklekar), fönsterkarmar, beslag, 

med mera, goda tekniklösningar för 

att dels undvika köldbryggor, och dels ge 

god byggbarhet med våra ”dominerande” 

material stål, betong och trä. 

Samtliga dessa material trä, stål och 

betong kan bidra till att ge den sustainable 

production som vi eftersträvar för att bygga 

hållbart. D 


Byggmetoder Kan tekniska bostadsplattformar med standardiserade 

lösningar bli svaret på utmaningen att minska byggkostnader och öka kvaliteten? 

NCCs tillämpning hittills visar bland annat att projekteringen blir enklare. 

nccs tekniska plattformar 

förenklar projekteringen 

Av frida haglund, civilingenjör, NCC 

Byggsektorn står idag inför 

en stor utmaning: att reducera 

byggkostnaderna genom industrialisering, 

samtidigt som kvalitet 

och kundvärde står i fokus. 

Unika kundkrav, kvalitet och lägre produktionskostnader 

är något som inte alltid 

går hand i hand. Denna kombination, 

som består av otroligt viktiga parametrar, 

sätter press på byggföretagens utveckling 

för att hitta fungerande lösningar som är 

anpassade för dagens önskemål. Bostäderna 

måste både kunna variera med detaljplanernas 

krav, målgruppen och platsen. 

NCC:s svar på utmaningen är att utveckla 

och införa tekniska bostadsplattformar. 

Plattformarna utgör en bas för standardiserade 

lösningar som integreras i det 

specifika projektet för att skapa kostnadseffektivitet 

samtidigt som en öppenhet 

finns mot kundens krav och gestaltningsmöjligheter. 

Blir plattformen accepterad 

För att en teknisk bostadsplattform ska 

kunna nyttjas till fullo är det viktigt att 

den introduceras tidigt i projekteringen. 

Samtidigt som det finns en öppenhet mot 

kundens krav måste det finnas en förståelse 

för de styrande projekteringskraven. 

En plattform bryter mot invanda arbetssätt 

och det är väsentligt att alla parter 

i projektet tar hänsyn till de krav som 

Figur 1. Olika aktörer har delat med sig av sina erfarenheter och synpunkter från sina respektive 

projekt. 

Frida haglund är civilingenjör i arkitektur 

med inriktning byggande vid Luleå 

tekniska universitet. Idag arbetar hon som 

projektkoordinator för NCCs tekniska plattformar. 

plattformen ställer. Men hur ser erfarenheterna 

och acceptansen ut i projekt 

kring tillämpning av en teknisk bostadsplattform? 

I mitt examensarbete har jag studerat 

fem olika flerbostadshusprojekt i tre olika 

städer. Alla har gemensamt att de tillämpat 

NCCs tekniska bostadsplattform. Det 

har både ingått projekt i egen regi, samt 

projekt med en extern beställare för NCC. 

Genom intervjuer med de personer som 

varit aktiva i projekteringen har studien 

nått ett resultat. Figur 1 visar de personer 

som tillfrågats i respektive projekt. 

extern beställare avvek mest 

Hur används och tillämpas den tekniska 

bostadsplattformen i projekteringens tidiga 

skede och bygghandlingsskede? 

Plattformen har funnits med från ett 

tidigt skede i de studerade projekten. Vid 

egenregi projekt har den funnits med från 

början av projekten. Vid extern beställare 

inkluderades plattformen i anbuden från 

NCC. 

Tillämpningen av plattformen har varit 

relativt hög i projekten. När avsteg 

tagits har de vanligaste orsakerna varit 


FÖRFATTAREN

Ett av NCC:s flerbostadshus där den tekniska bostadsplattformen har tillämpats. Foto: Industrifotografen AB 

krav från beställare, gestaltningskrav från 

exempelvis planarkitekt och stadsbyggnadskontor, 

detaljplaner och myndighetskrav. 

Projekt med extern beställare 

från grunden är de projekt som minst tilllämpat 

plattformen. 

När konsulter tillämpat plattformen i 

flera projekt beskriver de fördelar så som 

att den bidrar till ett stöd vid tekniskt 

svåra detaljer samt att en enkelhet skapas 

under projekteringsprocessen. 

De konsulter som tillämpat plattformen 

för första gången i de studerade projekten 

har beskrivit att det är svårt att 

uppnå en snabbare projektering i första 

projektet. Det är en omfattande plattform 

där en genomgång av dess innehåll och 

betydelse är viktig för att minska risken 

för onödiga revideringar. 

gör projekteringen enklare 

De intervjuade i projekten har beskrivit 

att den tekniska plattformen förenklar 

projekteringen genom att: 

• De styrande projekteringskraven och 

typlösningarna utgör en bra grund för 

projekteringen. 

• Den bidrar till en tydlighet vid diskussioner 

med konsulter. 

• Den fungerar som ett hjälpmedel vid 

tekniskt svåra detaljer. 

• Den ger konkreta förslag på lösningar 

till externa beställare. 

stöd för tekniska detaljer 

Vilken acceptans finns det bland inblandade 

aktörer för utnyttjande av en teknisk 

bostadsplattform? 

Resultatet av studien visar att det finns 

en hög acceptans hos aktörerna kring användning 

av en teknisk plattform för flerbostadsbyggande. 

Merparten av de involverade 

i projekten har beskrivit att plattformen 

bidrar till ett stöd vid tekniskt 

svåra detaljer samt att en enkelhet skapas 

under projekteringsprocessen. 

Den oro som har funnits är om en plattform 

klarar samma utveckling som uppnås 

vid traditionell projektering. Den får 

inte begränsa projektet när det gäller att 

utnyttja nya teknikval och inköpskanaler. 

Många i projekten beskriver vikten av att 

det läggs ner tillräckliga resurser för att 

upprätthålla plattformen med aktuella 

tekniker och utformningar. Så länge detta 

åstadkoms kan plattformen tillämpas 

fullt ut och erbjuda lösningar som företaget 

står bakom. 

Beställarna är överens om att plattformen 

ska nyttjas men att den måste granskas 

kritiskt inför varje nytt projekt. Detta 

för att inte arbeta in onödiga kvaliteter 

och försäkra sig om att de bäst lämpade 

lösningarna används för projektet. 

vill ha fler förslag på lösningar 

Inom NCC:s producerande enheter visar 

sig acceptansen hög utifrån alla parter. 

Entreprenadchefer, projekteringsledare, 

inköpare, kalkylatorer och installationsledare 

är alla överens om att plattformen 

ska nyttjas i så hög grad som möjligt. 

Majoriteten av konstruktörerna ser att 

plattformen bidrar till en förenklad projektering 

där de tycker att NCC ska fortsätta 

satsa på plattformen. Arkitekter, 

men även flera beställare, anser att plattformen 

ska innehålla fler alternativ på 

lösningar så den kan användas utifrån 

många scenarion. Exempelvis efterfrågar 

arkitekter fler typlösningar gällande detaljer. 

Ett par arkitekter kan se risker för 

att en spännande arkitektur kan gå förlorad 

om plattformen blir för strikt när det 

gäller synliga delar. 

Andra aktörer, exempelvis installationsledare, 

samt även projekteringsledare, 

inköpare och kalkylatorer, vill att 

plattformen stramas åt och att en högre 

standardisering skapas. 

Det som alla parter är överens om är att 

plattformen ska sträva efter att vara så 

användarvänlig och lätthanterlig som 

möjligt. 

Behöver hitta balans 

Det krävs en noggrann avvägning för att 

hitta rätt balans i plattformen när det gäller 

standardisering, öppenhet och valmöjlighet 

för kunden. Fortsättningsvis 

behöver plattformen sträva efter den optimala 

balansen mellan kundens unika 

krav, kvalitet och reducerade produktionskostnader. 

D 

Fotnot: 

Artikeln baserar sig på examensarbetet 

Tekniska bostadsplattformar – erfarenheter 

av användning och tillämpning i projek- 

teringen. 


innemilJö Än är LED-tekniken inte fullt utvecklad, men produkterna blir hela tiden 

bättre. Om en LED-lampa monteras så att den kyls för dåligt håller den kanske bara 2 000 i stället 

för utlovade 70 000 timmar. Undvik även att montera så man ser rakt in i ljuskällan. 

led-lampans livslängd 

kan variera kraftigt 

Av per olof hedekvist, forskare, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut 

den 1 september 2009 fick 

Sveriges befolkning upp ögonen 

för hur mycket energi vi 

lägger på belysning. Ett EUreglerat 

förbud mot försäljning av matta 

glödlampor, samt de starkaste klara lamporna, 

kändes av många som alltför kraftigt 

och plötsligt, men det har skapat ett 

nytt intresse för alternativen. Samtidigt 

har nya tillverkare av ljuskällor vuxit 

fram, som sett den nya marknaden spira. 

Det finns många bra lösningar, men 

också flera mindre bra, och missnöjet när 

den sämre produkten väljs kan ge tekniken 

ett oförtjänt dåligt rykte. 

lyser i blått 

Lysdioden – Light Emitting Diode, LED 

– är en liten halvledarkomponent som avger 

ljus när en ström leds genom den. 

En schematisk bild av en LED-ljuskälla 

visas i figur 1. Själva dioden består av två 

lager av samma halvledarmaterial, där 

det ena lagret ges ett överskott av negativa 

laddningar och det andra får ett underskott 

och därmed blir mer positivt. 

När ström leds igenom denna, kommer 

det att frigöras energi i form av ljus. Siffrorna 

som anges är exempel, men det typiska 

är låg spänning och relativt hög 

ström genom komponenten. 

De lysdioder som finns idag lyser vid 

endast en färg, och den teknik som utvecklas 

mest är komponenter som lyser 

blått. Genom att merparten av det blå ljuset 

sprids i ett fosforescerande skikt, som 

påminner om ytan på ett lysrör, skapas 

gulrött ljus som tillsammans med det blå 

som är kvar uppfattas som vitt av det 

mänskliga ögat. 

ström omvandlas 

Tidiga vita LED hade kvar mycket blått i 

ljuset, vilket ökade ansträngningen på 

färgseendet hos ögat. Efter att till exem- 

pel ha läst en bok i skenet av en LED-lampa, 

kunde omgivningen upplevas gultonad 

eftersom ögats känslighet för blått 

hade mättats. I de moderna lysdioderna 

har denna effekt i stort sett försvunnit. 

Som synes måste även växelspänningen 

i elnätet först omvandlas till likspänning, 

vilket kan göras i en separat transformator 

eller i kretsar som är inbyggda i 

lampan, på samma sätt som vid installation 

av halogenspotlights. 

Eftersom det är en elektronikkomponent 

uppbyggd av halvledare mår lysdioden 

bäst om den inte blir för varm. Även 

om den är oerhört energieffektiv, så är 

ytan så liten att den effekt som är kvar 

värmer upp dioden till skadliga temperaturer 

om den inte monteras på en bra kylare. 

Det som händer om temperaturen är 

för hög, är att livslängden begränsas. I 

vissa fall kan diodens 70 000 timmar gå 

ner till under 2 000 timmar i en montering 

där kylningen är för dålig. 

Det viktigaste att komma ihåg är att 

LED är en ny teknik, under ständig utveckling 

och förbättring. De tips och tankar 

som tas upp här är i viss mån färsk- 

Figur 1. En schematisk bild över hur en vit 

belysningsLED är uppbyggd. 

Teckning: Sten-Åke Johansson, SP 

Per olof hedekvist är forskare på SP 

Sveriges tekniska forskningsinstitut. Genom 

kundnära utveckling inom allt som handlar 

om ljus bygger han tillsammans med sina 

kollegor upp kunskap inom belysning från 

ett mättekniskt perspektiv. 

varor, och bör tas med en nypa salt ju 

längre tid som gått sedan tidningens 

pressläggning. 

lumen ersätter Watt 

Glöm effekt (Watt-talet). Nu måste man 

lära sig ljusflöde, se faktaruta. Skälet är 

enkelt. En glödlampa ger en ljusmängd 

direkt proportionell mot effekten, och vi 

har under 100 år vant oss att prata om ljus 

och belysning som 40W eller 60W. 

När LED-tekniken utvecklas är ett 

huvudområde att få mer ljusflöde för en 

given effekt, med ständiga förbättringar. 

Därför måste vi lämna effektförbrukningen 

åt sidan och prata om vilket ljus vi 

vill ha. Nu blir det istället viktigt med ljusflöde, 

färgtemperatur och spridningsvinklar, 

för att få vårt önskade ljus i rummet. 

När vi använder LED för belysning kan 

vi dela upp produkterna i tre kategorier: 

1) Ersättning för rundstrålande glödlampor. 

2) Ersättning för eller alternativ till halogen 

spotlights. 

3) Nya ljusmontage anpassade för LED. 



FÖRFATTAREN


P 

En LEDinstallation i en hotelllobby. Foto: Per Olof Hedekvist 

Som ersättning av rundstrålande lampor 

är det användaren som får prova sig 

fram i sina gamla armaturer, men de andra 

kategorierna kräver en del kunskap av 

installatören. 

Både varmt och kallt ljus 

Som ersättning, eller alternativ, till halogenspotlights, 

finns det bra LED-lösningar. 

Det lever kvar ett oförtjänt dåligt rykte 

om obehagligt kallt ljus och smala ljuskoner. 

Sanningen är den att tekniken har utvecklats 

betydligt sedan de första produkterna, 

och nu finns LED med ljusspridning 

som liknar halogenspotens och 

med både varmt och kallt ljus. En skillnad 

mellan halogen och LED kvarstår, och det 

är att utanför ljuskonen från en halogenspot 

finns det en del ströljus, men från 

LED-spoten är det mörkt i periferin. Detta 

kan vara både en önskad eller oönskad 

effekt, men den måste tas med i beräkningen. 

Eftersom en LED lyser från en väldigt 

liten yta, är luminansen mycket hög, vilket 

innebär att det finns en betydande risk 

för bländning om man kan se in i lampan. 

Detta blir framförallt viktigt vid installationer 

av väggarmaturer eller belysning i 

taket som är vinklad åt sidan istället för 

rakt ner. Även vid trappor, både ovanför 

och nedanför, bör hänsyn tas till hur 

blicken rör sig hos en människa som passerar. 

Man bör alltid dimensionera som för 

halogenspot, främst för att en framtida 

användare kan byta LED mot halogen, 

och då måste resten av installationen tåla 

detta. 

Sedan finns det även fallgropar, såsom 

att en LED är markerad med sin medelförbrukning, 

men drar mer vid starttillfället. 

En transformator som är vald utifrån 

märkeffekten kommer att bli överlastad 

vid tändning. Koppen ovanför armaturen 

behövs också, men till skillnad 

mot installationen med halogen, där temperaturhöjningen 

utgör en brandrisk, behövs 

luften runt LED-spoten för att den 

inte ska bli för varm i sig själv. 

mängden ljus kan varieras 

Själva lysdioden, den lilla halvledarkomponenten, 

ger en variabel mängd ljus be- 

LEDspotlights för att ersätta halogen, och 

nya LEDarmaturer som öppnar för nya möjligheter. 

Tänk på att användarna kan ändra 

på lamptyp i efterhand. Foto: Per Olof Hedekvist 

roende på strömmen och den lämpar sig 

därmed väl för dimring. 

Begränsningarna sitter i drivkretsarna, 

som omvandlar 230 V växelspänning till 

den lägre likspänningen. Det visar sig att 

de vanligaste svenska dimrarna fungerar 

dåligt i kombination med de nya LEDkällorna. 

Därför bör de tillverkare som 

anger att en produkt är dimbar även ge en 

rekommendation vilka dimrar som bör 

användas. Väljs andra dimrar så bör man 

prova sig fram. Det kan hända att ljuset 

flimrar eller att drivkretsarna surrar. 

LED-tillverkarna friskriver sig också från 

den utlovade livslängden om man använder 

annan dimmer. 

livslängden varierar 

Det är stor skillnad på de produkter som 

säljs till proffs genom grossister och de 

som säljs till konsumenter, även från samma 

tillverkare. Framförallt beror detta på 

att grossistvarorna säljs till kommersiella 

aktörer, där kraven är högre och budgeten 

rymligare. Dessutom är det främst livslängden 

som är kortare på konsumentprodukterna, 

vilket kan motsvara samma 

tid i kalenderdagar eftersom privatbelysningen 

är släckt stora delar av dygnet. 

En annan viktig parameter vid stora 

installationer är jämnheten mellan ljuskällorna. 

Om färgen hos ljuset skiljer sig i 

ett tak med 10–100 lysande punkter så 

kommer ögat att uppfatta detta med all 

önskvärd tydlighet. Därför är det dyrare 


proffssortimentet bättre kontrollerat att 

hålla samma färgtemperatur på samma 

lampor, än det som säljs till privatmarknaden. 

Skulle någon enstaka gå sönder, 

kan den ersättas med en ny som kommer 

att smälta in väl. 

Det kan dock bli nödvändigt att kontrollera 

med tillverkaren vilken lampa 

man ska välja, för i dagens läge säljs en 

LED-produkt ofta bara cirka 6–12 månader, 

innan den ersätts med en annan som 

ger samma ljus, men med lägre effektförbrukning 

och till billigare pris. 

Flera års livslängd 

En lysdiod har en förväntad livslängd på 

70–90 000 timmar, men vid montering 

kan livslängden kortas om kylningen är 

dålig. Dessutom kommer produkten att 

ha en mängd elektronik med kortare livslängd. 

Bland spotlights med rimlig riktningsverkan 

finns det både alternativ med en 

stark LED, eller tre stycken som är en 

tredjedel så starka, om ljusflödet ska vara 

jämförbart. Den ensamma LEDn har ett 

större behov av att kylningen är korrekt 

utformad i sin inkapsling, medan trillingen 

antagligen kommer att dömas ut när 

den första dioden går sönder. Eftersom 

båda lösningarna kommer att lysa länge, i 

jämförelse med halogenlampor, är det 

viktigast att göra bedömningen vad som 

passar i rummet, då risken för bländning 

är högre med en punktkälla än med tre. 

Kan inköpskostnaden försvaras av besparingar? 

I ett privatboende, där lamporna bara lyser 

delar av dygnet och ett byte inte kostar 

Nu med 

Eurokod 

Faktaruta 

Ljusflöde är den mängd ljus 

som kommer från ljuskällan, 

anpassad till ögats varierande 

känslighet för ljus vid 

olika färger. Ljusflöde mäts i 

lumen (lm). 

Luminans är värdet på det 

ljusflöde som kommer från 

en ljuskälla, dividerat med 

utstrålningsvinkeln och ytan 

hos det lysande objektet. En 

spotlight med samma ljusflöde 

och samma spridnings- 

något i arbetstid, tar det lång tid att räkna 

hem ett byte till LED. Den största vinsten 

görs i kommersiella fastigheter, där det 

finns många ljuskällor, och där en trasig 

lampa måste bytas snabbt. 

I rum med hög takhöjd behövs stegar, 

eller i vissa fall till och med sky-lifts, för 

att byta en trasig lampa, och i kombination 

med att de lyser 12–24 timmar om 

dygnet är det LED-lampans livslängd 

som utgör vinsten, och den minskade energiförbrukningen 

är en bonus. 

öppnar för ny ljussättning 

LED ger helt nya möjligheter till ljussättning 

som inte tidigare har varit möjliga. 

De små punktformade ljuskällorna kan 

fällas in i inredningen och sprida ljus mot 

väggar och tak. De monteras i slangar som 

kan hänga i rummet eller ledas längs väggarna. 

I realiteten kan de skräddarsys till i 

stort sett vilken färgtemperatur och färgåtergivningsindex 

som helst, vilket kan 

vinkel kan ändå ha olika 

luminans om det skapas av 

en glödtråd eller ett halvledarchip. 

Färgtemperatur är den 

temperatur angett i Kelvin 

(K) som till exempel en 

metalltråd skulle ha för att 

lysa med den färg som det 

beskrivna ljuset har. Man 

brukar kalla 3 000 K eller 

lägre för varmvitt, och 4 000 

K eller högre för kallvitt. 

Färgåtergivningsindex är 

medelvärdet av hur olika 

färger återges vid belysning. 

Det kallas ibland Ra-index 

eller Color Rendering Index 

(CRI). Om alla färger uppfat- 

tas korrekt är index 100, och 

om värdet är under 80 kom- 

mer man att uppleva att det 

rum eller objekt som är 

belysta ger en försämrad 

färgupplevelse. 

utnyttjas till att förstärka eller försvaga 

upplevelsen av den övriga inredningen. 

En viktig regel för en amatör är att inte ta 

i för mycket. Det är lätt att förlora sig i de 

tekniska möjligheterna och skapa ett ljusmässigt 

kaos av färger och ljusformer. 

Övning ger färdighet, och det kan löna 

sig att studera andra installationer, eller 

pröva sig fram till en lösning. Viktigast är 

att se till att man inte riskerar att se rakt 

in i ljuskällan då blicken rör sig naturligt 

i rummet, eftersom detta upplevs som 

bländande och obehagligt. 

LED är garanterat en ljuskälla att räkna 

med i dagens installationer, men det gäller 

att inte slå sig till ro med vad man redan 

kan, utan räkna med att tekniken och 

produkterna ständigt utvecklas. Genom 

att hålla en regelbunden dialog med sin 

elgrossist, eller dennes leverantörer, kan 

man känna sig i belysningsteknikens 

framkant och slippa bli frånseglad. D 

DIMENSIONERING AV PELARE OCH BALKAR – ENLIGT EUROKOD. 

StatCon Structure Post&Beams – ett helt NYTT PROGRAM. 

Är Du förberedd för Eurokod från januari 2011? 

Det är idag 100-tals konstruktörer som använder 

vårt program StatCon Post&Beams för att på ett 

smidigt sätt dimensionera pelare och balkar. 

Nu lanserar vi StatCon Structure Post&Beams 

– ett helt nytt program för alla som arbetar med 

trä- och stålkonstruktioner enligt Eurokod. 

Programmet hjälper Dig att snabbt komma igång 

med Eurokod och att samtidigt bli ännu effektivare 

i Ditt vardagsarbete. 

Kontakta oss så ordnar vi en personlig Internetvisning 

vid Din egen dator. 20 minuter är allt som krävs, 

sedan är Du igång. 


innemilJö Intresset är stort för att öka kunskapen om akustiken när man 

bygger med lätta byggsystem. Ju mer komplexa systemen blir, ju viktigare att förhindra 

låga frekvenser och vibrationer. Därför behöver forskningen spetsas till! 

kunskap om akustik behövs 

för lätta byggsystem 

Av klas hagberg, sektionschef, ÅF, och projektledare, SP Trätek 

Behovet av akustisk forskning 

på lätta byggnadsstommar har 

berörts många gånger tidigare 

och nu är det dags att visa vart vi 

är på väg inom projektet AkuLite. 

Sakta men säkert börjar en del resultat 

nå dagens ljus. Dock har det faktiskt gått 

nästan fyra år sedan den verkliga starten, 

då forskargruppen formerades hos SP 

Trätek i Stockholm i januari 2007. Orsaken 

till denna breda samling och gemensamma 

satsning var att få till ett stort 

forskningsprojekt eftersom behovet var 

så uppenbart och påtagligt, åtminstone 

bland forskare inom akustik. 

Alltjämt är osäkerheten och mystiken 

kring vad som faktiskt görs inom forskningsprojektet 

stort, och som projektledare 

känns det angeläget att redovisa 

några av de aktiviteter som pågår och resultat 

som tagits fram. 

klarar höga krav 

Lätt byggteknik utförs idag på flera olika 

sätt som klarar relativt höga akustiska 

krav. Det kan ske genom industriellt tillverkade 

byggsystem, såsom: 

• volymer som staplas ovanpå varandra 

till färdiga byggnader 

• platta balkelement som sammanfogas 

på plats i en väl fungerande process 

• platta element bestående av homogena 

träkonstruktioner (alternativt volymer) 

• stålbalksbjälklag 

• platsbyggda konstruktioner av olika 

slag 

Inom forskningsprojektet ska vi ge förutsättningar 

för att ytterligare vässa konstruktionerna 

och kunna ge säkrare projekteringsverktyg 

och därigenom stärka 

Sveriges konkurrenskraft inom området. 

Systemen är alla utvecklade för att 

möta ett högre krav än vad som finns an- 

givet i BBR. Men hur länge kommer en 

växande skara tillverkare att fortsätta utveckla 

sina system mot ett krav som vida 

överstiger Sveriges, och inte minst andra 

länders miniminivå i byggregleringen, 

och de värderingsmetoder som finns i 

olika länder? 

Och hur ska man kunna konkurrera på 

sikt när det inte går att förutsäga eller projektera 

på lika villkor som andra stomsystem? 

Det krävs oerhört mycket mer kunnande 

för att möta framtidens behov! Det 

är därför viktigt att ny forskning fokuseras 

på lättbyggnadstekniken, som stått 

utanför det som varit tillåtet för flervåningsbyggnader 

under alla år. 

nådde god ljudisolering 

Redan när brandkraven förändrades år 

1994 började utvecklingen av lätta stomsystem 

i flerfamiljshus. Då talade man 

mycket om brand och ljud. 

De tidiga flervånings bostadsbyggnaderna 

hade då tilläggskrav som gick långt 

utanför dåvarande minimikrav i BBR, 

inte för att någon myndighet krävde det, 

utan för att all tillgänglig kunskap visade 

att ljudisoleringen var en enskild teknisk 

aspekt som måste lösas för att inte riskera 

att en framtida industrigren stjälptes redan 

innan den fått en chans. 

Juryn motiverar bland annat samhällsbyggarpriset 

med att teknikstudier visat att man 

klarar högt ställda krav på ljudisolering och 

frihet från vibrationer. Foto: Martin Johansson 

klas hagberg är sektionschef på ÅF 

Ingemansson, speciellt inriktad på byggnadsakustik. 

Han arbetar med regelverk och 

standardisering, samt inom området projektering 

och produktutveckling. 

Såväl Orgelbänken som Wälludden, i 

Linköping respektive Växjö, byggdes 

med tilläggskravet att stegljudsnivån LB 

(Bodlunds index) skulle understiga: 

L B ≤ 62 dB 

Ett krav som sträckte sig ner till 50 Hz 

men ändå ett ytterst måttligt krav som 

närmast kan sägas svara mot nuvarande 

minimikrav i BBR. 

Men redan då var det uppenbart att 

detta måste beaktas om lättbyggandet ska 

ha en rimlig chans till en framtida god utveckling. 

Man visade emellertid att det 

gick att bygga lätt och skapa en god ljudmiljö, 

väl i klass med vilket traditionellt 

stomsystem som helst. 

nya system dyker upp 

Nu finns dock mer kunskap och nya system 

dyker upp hela tiden. De som antar 

utmaningen och bygger ”lätt” satsar ofta 

en betydande peng på att utveckla god 

akustik och frihet från besvärande vibrationer 

och de får ett försprång som betalar 

sig. 

Kvarteret Limnologen i Växjö, som är 

uppfört med Martinsons byggsystem, 

vann nyligen stora samhällsbyggnadspri- 


FÖRFATTAREN

Bostadsprojektet Limnologen i Växjö vann stora samhällsbyggnadspriset 2010. Kvarteret omfattar fyra bostadshus med åtta våningar uppförda 

av trä. Foto: Ole Jais 

set, bland annat med motiveringen att 

man klarar högt ställda krav på ljudisolering 

och frihet från vibrationer. Den tekniska 

utvärderingen har skett med hjälp 

av Linnéuniversitetet, SP Trätek samt 

Lunds tekniska högskola och finansierats 

av Linnéuniversitetet och CBBT – Centrum 

för byggande och boende med trä. 

Andra byggbolag driver systemutveckling, 

parallellt med sitt engagemang inom 

forskningsprojektet, och bygger nya flervåningsbostadshus 

med fokus på god 

ljudisolering och frihet från vibrationer. 

Några exempel som är värda att nämnas 

är: 

• Nytt elevhem i Lindesberg – Masonite 

Lättelement AB 

• Kv Kullen i Nordmaling – Masonite 

Beams AB 

• Kv Fullriggaren i Malmö – Derome 

• Ny universitetsbyggnad i Växjö – Moelven 

Töreboda AB 

• Flera volymbyggen i trä – Lindbäcks 

bygg och Setra 

Alla dessa byggsystem, byggmetoder och 

processer utvecklas ständigt. Det som 

tydligast visar sig i utvecklingen är att: 

• Systemen utvecklas och optimeras för 

att sänka kostnader. 

• Konkurrerande system kommer in från 

utlandet. 

• Det kommer fram flexibla byggsystem 

som baseras på platta element som kräver 

ett större mått av processtänkande. 

Och det går fort – riktigt fort. Tillväxten 

av nya tillverkare av lätta byggsystem går 

fortare än vad forskningen kan leverera i 

form av nya rön, även om forskning pågår 

parallellt. 

Trots alla goda exempel ovan så famlar 

branschen delvis fortfarande i mörker – 

vi vet alltför lite om vilka målvärden som 

ska användas och kanske än mindre hur 

vi tar oss dit, exempelvis hur byggdelar 

ska sammanfogas. Detta är säkert också 

en av orsakerna till att säkra system baserat 

på industriellt tillverkade volymelement 

har blivit populära, eftersom riskerna 

annars kan bli stora för byggindustrin. 

Ju mer komplexa system, och ju lättare 

dessa blir, så hamnar alltmer fokus på låga 

frekvenser och vibrationer och på tänkbara 

tekniska lösningar för att nå målen. 

väcker uppmärksamhet 

Mycket görs och har gjorts i andra länder. 

Detta försöker vi naturligtvis fånga upp 

och ta vara på. En av flera artiklar som visar 

riskerna med lätta stommar skrevs av 

en amerikan för snart 20 år sedan 1 . Amerikanerna 

är också några bland flera som 

lovordar Sveriges – Vinnovas och Formas´ 

– satsningar när det gäller akustikforskningen 

inom lättbyggnadstekniken. 

Det känns kul. 

För att citera John Lo Verde från ett 

konsultbolag i USA under ICA 2010 konferensen 

i Sydney i augusti 2010, som efter 

att ha lyssnat på ett av våra svenska 

föredrag, säger: 

”Finally – this is exactly the way the research 

has to take in order to move forward 

within building acoustic research”. 

Sveriges satsning skapar ett stort intresse 

utomlands. 

mer forskning behövs 

Detta faktum gör att vår forskning kommer 

att göra en, redan i många stycken 

framgångsrik lättbyggnads industri, ännu 

vassare. Det gagnar hela byggindustrin 

eftersom det driver utvecklingen på flera 

håll. Ett stort engagemang från de olika 

forskningsinstitutionerna men också 

hela den svenska lättbyggnadsindustrin, 

inklusive byggentreprenörer, borgar för 

ett framgångsrikt projekt. 

Att lättbyggnadstekniken och dess framtida 

utmaningar är intressant inte bara 

för Sverige kan konstateras genom att ett 

Europeiskt projekt (AcuWood) på samma 

tema nyligen startat. Liksom AkuLite ska 

AcuWood utveckla värderingsprinciper 

för ljudisolering i byggnader med trästommar, 

men då också ta hänsyn till olika 

nationella byggsätt och eventuella kulturella 

skillnader. Projektet finansieras av 

WoodWisdomNet och startar under november 

2010. Det ska pågå i tre år. D 

1 Warren E. Blazier, Jr Russell B. DuPree, 

Investigation of low-frequency footfall 

noise in wood-frame, multifamily building 

construction, p. 1521–1532, J. Acoust. S oc. 

Am., Vol. 96, No. 3, September 1994. 

Fotnot: 

Idag är ett 30-tal företag, däribland tillverkare, 

entreprenörer och konsulter, involverade 

i forskningsprojektet, som därmed 

är helt finansierat. 


händelsekedJor 18 618 072 träffar! Det hade gruppen OK Go med 

”This too shall pass” på Youtube i slutet av oktober. Vi konstaterar: 18 miljoner personer 

kan inte ha fel! Det är helt enkelt väldans roligt att se en händelsekedja. 

tävlA med er 

händelsekedja! 

Av margot granvik, redaktör 

i 

fyra nummer har Husbyggaren presenterat olika förslag 

på tekniska lösningar som kan användas för att sätta 

upp en händelsekedja. 

Så varför inte sätta igång? 

Husbyggaren inbjuder nu till en tävling. 

Vi förväntar oss kanske inte en så avancerad och omfattande 

uppbyggd kedja, eller Rube Goldbergs maskin som det också 

kallas, som OK Go. De hade trots allt anlitat en hel grupp tekniker 

som jobbade i flera månader! 

Men eftersom vi tycker att detta är roligt, vill vi att fler ska få 

ha det roligt. Så passa på och njut under vägen, det är i misstagen 

som mycket av lärandet sker! 

tävling 

så här går det till: 

Bygg en händelsekedja. 

Filma in den. 

Lägg ut filmen på Youtube. 

Skicka länken till oss: 

redaktionen@husbyggaren.se (Observera! Enbart länken, inte 

hela filmen.) 

Berätta samtidigt lite om hur ni tänkte och vad som hände 

under tiden ni höll på. 

vem vinner? 

Vi bedömer bland annat hur rolig och smart kedjan är. Vi väger 

också in beskrivningen av vad ni lärde under vägen. Vidare om 

ni har använt flera olika tekniska lösningar. 

Ni får dessutom några extra poäng om ni lyckats pricka in 

http://www.youtube.com/watch?v=qybUFnY7Y8w 

några av de lösningar som vi har föreslagit i de publicerade händelsekedjorna 

i Husbyggaren (ja, vi är naturligtvis lite partiska). 

Observera dock att er händelsekedja måste vara ”ny” för tävlingen. 

Den får alltså inte tidigare ha publicerats på nätet. 

vad är priset? 

Tävlingen pågår fram till den 1 maj 2011. Husbyggaren lägger ut 

länkarna till era tävlingsbidrag på vår hemsida. När vi fått in 

tävlingsförslagen utser en jury hos oss en vinnare. 

Priset blir att vi följer upp vinnaren med en intervju! Plus en 

överraskning, som än så länge är hemlig! 

här får du idéer 

Fyra händelsekedjor, med 

utförliga beskrivningar över 

olika tekniska lösningar, har 

publicerats i Husbyggaren: 

www.husbyggaren.se 

Välj Kolla vad som händer 

i vänsterspalten. 

Sök på OK Go på Youtube. 

Sök på Internet, använd sökord som Rube Goldberg eller 

Goldbergs machines D 


! 

Gör en slunga av en träkloss 

med ribbor på sidorna. 

START 

Trä på en bunt 

gummi-snoddar 

och stick skeden 

emellan dem. 

gaffatejp 

Skjut kulan mot 

den röda plattan. 

Vrid runt skeden flera varv och stöd den 

med en pinne. 

stödpinne 

sprint 

Sätt fast brädan med gaffatejp. 

Häll 1 msk vatten i 

ballongen och trä 

den över flaskans 

mynning. 

sladdclips äpple med 

grov nål 

plastfolie 

med vatten 

Använd en 3 dl mjölkförpackning. 

Gör en tratt av 

en petflaska. Sätt ihop två 

böjbara sugrör och trä in 

dem som på bilden. Lägg 

en plastfolie över tratten 

och häll i extra vatten. 

hävert 

Gör ett vattenhjul 

av en äppelskiva 

med engångsskedar. 

Sätt runda spikar 

i båda ändar 

av vattenhjulets 

pinne. 

Gör fyra ramper med 

kulor i. Balansera dem 

med lite risgryn om 

de inte hänger rakt. 

Använd en pappskiva som lock. 

Klistra fast pappret i locket. 

Gör en banderollhållare av en 

ask. Trä en ståltråd igenom 

Fäst snöret 

på pinnen. 

5 teskedar 

bakpulver 

ballong med 

lite vatten 

bild © jessica palmgren 

rullen av toapapper. 

idé och text © harriet aurell

1 

5 

Vattenhjulet i händelsekedjan är ett så 

kallat ”överfallshjul”. Det betyder att 

vattnet kommer ovanifrån. Det är den 

effektivaste varianten av vattenhjul och 

användes förr om man hade en höjdskillnad 

i vattendraget. I Barbegal i Frankrike 

byggdes en kvarn på 200-talet som hade 

åtta överfallshjul efter varandra! Det 

fanns även vattenhjul som drevs av att 

vattnet rann på undersidan av hjulet. De 

kallas ”underfallshjul”. Den sortens hjul 

krävde bara strömmande vatten och ingen 

speciell fallhöjd för vattnet. Den tredje 

sortens vattenhjul kallades ”bröstfallshjul” och innebar 

att vattnet kommer i höjd med mitten på hjulet. 

I Sverige användes ytterligare en typ på 1200-talet. Det 

var hjul som bönderna byggde själva och som bestod av 

en upprättstående axel med skovlar på. Vattnet som 

kom från sidan drev då runt hjulet och ovanpå axeln 

fanns kvarnstenarna som säden maldes emellan. Den 

sortens hjul kallades ”skvalthjul”. De var inte särskilt 

effektiva men eftersom de var lättbyggda och inte krävde 

att vattnet hade någon speciell fallhöjd så var de populära. 

5 

4 

3 

2 

1 

Ballistik handlar om kastade kroppars 

rörelse genom luften. I vårt fall gäller det 

rörelsen på kulan som skjuts iväg med 

slungan. Den bästa skottvidden lär man 

få om vinkeln som skottet avfyras med är 

45 grader. Redan Gallilei intresserade sig 

på 1600-talet för ballistik och räknade ut 

hur den bana ser ut som en projektil rör 

sig med. Han kom fram till att den såg ut 

som en parabel. Ungefär som den kurva 

som bildas av repet då man hoppar hopprep. 

långa eller också göra dem lika tunga på annat sätt. Förr 

användes olika tunga vikter men i vårt fall kan vi använda 

risgryn för att få armarna att väga jämt. 

4 

Hävert används då man vill överföra vätska från ett 

ställe till ett annat. En förutsättning är att man har ett 

rör eller en slang med ett ”knä”, det vill säga ett U-format 

rör med olika långa skänklar. 

Häverten gör att vattnet i behållaren strömmar ut av 

egen kraft och utan pump då vattennivån når upp till 

”knänivån”. Rörets utloppsnivå måste då vara lägre än 

vätskekärlet. Effekten beror på lufttrycket och tyngdkraften. 

Hävert används bland annat inom byggindustrin, men 

redan på 100-talet f. Kr. gjordes ett vattenur som byggde 

på hävertprincipen. 

2 

Då bakpulver och vatten får kontakt med varandra 

utvecklas koldioxid. Den viktigaste beståndsdelen i 

bakpulvret är bikarbonat men för att få en kraftigare 

reaktion finns en syra blandad i pulvret. Vatten får de 

två beståndsdelarna att reagera. Bakpulver ger en jäsningseffekt 

som i vårt fall hjälper till att blåsa upp ballongen. 

3 

Att få de fyra ramperna att balansera liknar det sätt 

man använde förr då man vägde med balansvåg och en 

så kallad bessman. Det gäller att de två armarna är lika 

tunga då en kula ligger på den vänstra sidan. Man kan 

antingen prova sig fram genom att göra armarna olika 


Övningen tar upp ballistik, jäsningseffekt, balansering med vikter, hävert och vattenhjulet.


Begreppet totalentreprenad innebär 

inte att ”allt ingår” i entreprenörens 

åtagande! Att allt 

skulle ingå i entreprenörens åtagande 

i en totalentreprenad är en vanlig 

missuppfattning som vi entreprenadjurister 

stöter på då och då. 

Totalentreprenad innebär att entreprenören, 

förutom utförande, svarar för en 

väsentlig del av projekteringen. Totalentreprenad 

innebär däremot inte att ”allt 

ingår” i entreprenörens åtagande. 

krav ska framgå av handlingar 

Regeln om att kontraktsarbetena bestäms 

av kontraktshandlingarna är liksom vid 

utförandeentreprenad huvudregeln och 

följer av portalparagrafen i ABT 06. Utgångspunkten 

är således att de arbeten 

som ska omfattas av entreprenörens åtaganden 

ska framgå uttryckligen av kontraktshandlingarna, 

låt vara i form av 

funktionskrav. 

Viss möjlighet till ”utfyllnad” finns i 

den meningen att entreprenörens åtagande 

också kan omfatta arbeten som inte 

är uttryckligen föreskrivna. Om kontraktshandlingarna 

inte utvisar krav, ska 

arbetena nämligen utföras så att de motsvarar 

vad som kan fordras med hänsyn 

till den planerade användning som beställaren 

redovisat för entreprenören. 

Räckvidden av denna utfyllnadsregel 

ska dock inte överskattas. En beställare 

bör därför inte utgå från att otydligheter 

eller ofullständigheter i beställarens krav, 

annat än undantagsvis, ”läks” av det faktum 

att det aktuella projektet upphandlas 

som totalentreprenad. 

Ansvar för beställarlösningar 

Det gäller att vara tydlig när det handlar 

om tekniska lösningar som föreskrivits av 

beställaren. Särskilda regler om ansvaret 

för beställarens tekniska lösningar, ”styrd 

Juridik Vid totalentreprenad på ABT 06 förekommer missuppfatt- 

ningar och misstag som en beställare bör undvika för att minimera risken 

för tvister om tid, pengar och kvalitet. Nedan presenteras några vanligt 

förekommande exempel på sådana missuppfattningar och misstag. 

Av jacob hamilton, advokat, Foyen Advokatfirma 

villfarelser och misstag 

vid totalentreprenad 

totalentreprenad”, finns i ABT 06 kap. 

1 § 8. 

Huvudregeln är att beställaren svarar 

för de tekniska lösningarnas riktighet, 

vilket inskränker entreprenörens ansvar 

till ett utförandeansvar i de delar som beställaren 

har föreskrivit tekniska lösningar. 

Entreprenören är skyldig att göra viss 

utredning för att kunna anpassa sina lös- 

§§§ 

ningar till vad beställaren föreskrivit, 

men entreprenörens utredningsansvar är 

begränsat till konsekvenser som en fackman 

rimligen kunnat sluta sig till. 

Projektering kan halta 

Det händer då och då att en beställare som 

ursprungligen tänkt göra en upphandling 

som en utförandeentreprenad ändrar sig 

under projekteringsfasen och istället väljer 

totalentreprenadformen. Detta påverkar 

det fortsatta arbetet i projekteringen 

eftersom beställarens krav, åtminstone 

till del, nu blir utformade som 

funktionskrav och inte som tekniska lösningar. 

Vid tidpunkten när beställaren ändrar 

sig är projekteringen ofta olika långt 

framskriden i olika discipliner. Beställaren 

förväntar sig att entreprenören ska 

lägga det befintliga projekteringsunderlaget 

till grund för den fortsatta projekteringen. 

Frågan är dock vad det närmare bestämt 

är som entreprenören lägger till 

grund för fortsatt projektering. Är beställarens 

projektering i olika discipliner 

olika långt framskriden – föreligger då 

problem med ”haltande” projektering? 

Är projekteringen i olika discipliner tillräckligt 

samordnad? 

entreprenören är inte synsk 

Om man som beställare önskar lägga om 

kursen på detta sätt är det viktigt att tydligt 

informera anbudsgivarna om bakgrunden 

till och möjliga komplikationer i 

den befintliga projekteringen. Det är 

svårt för anbudsgivare att under en kort 

anbudstid upptäcka och prissätta risker i 

en haltande projektering. 

Detta kan leda till förseningar och merkostnader 

när problem i den befintliga 

projekteringen kommer i tydlig dager, 

vilket ofta sker först under byggtiden. 

Som förklarats ovan är entreprenörens 

utredningsansvar avseende beställarens 

tekniska lösningar begränsat till konsekvenser 

som en fackman rimligen kunnat 

sluta sig till, och som beställare kan man 

inte räkna med att entreprenören ska 

kunna ”se runt hörn” när det gäller befintlig 

projektering. 

Avsteg ska vara tydliga 

Även avsteg från ansvarsfördelningen 

som avser beställarens tekniska lösningar 

måste vara tydliga. 

Ibland önskar beställare föra över ansvaret 

för de egna tekniska lösningarna 

till entreprenören. Önskan att förändra 

ansvarsfördelningen genom avsteg från 

regeln att beställaren svarar för riktigheten 

i egna tekniska lösningar kan uttryckas 

på olika sätt. Vanliga, mindre tydliga, 

varianter är att entreprenören ska ”överta 

handlingar som sina egna”, att entreprenören 

åläggs en ”granskningsskyldighet” 

eller att beställarens tekniska lösningar 

benämns som ”exempel” eller 

”förslag”. 

Som beställare är det viktigt att minnas 

att avsteg från grundläggande ansvars- 

och riskfördelningsregler i ABT 06 måste 


göras på ett tydligt sätt för att gälla före 

reglerna i ABT 06. Att så sker är i beställarens 

eget intresse. 

Bra med aktiv beställare 

En totalentreprenad innebär inte att beställaren 

bör vara passiv. När det gäller 

genomförandefasen av en totalentreprenad 

är beställarens deltagande i det dagliga 

arbetet med entreprenaden mycket 

viktigt. Detta gäller särskilt om förfrågningsunderlaget 

huvudsakligen är baserat 

på funktionskrav och beställaren vill 

ha möjlighet att på nära håll följa vilka 

tekniska lösningar som entreprenören 

använder för att uppfylla beställarens 

funktionskrav. 

Det finns inte sällan en obefogad rädsla 

på beställarsidan för att ”lägga sig i” totalentreprenörens 

arbete och därigenom 

orsaka en förändring av ansvarsfördelningen. 

Detta leder i sin tur lätt till passivitet 

på beställarsidan och osäkerhet på 

entreprenörsidan. 

Totalentreprenadformen hindrar dock 

inte att beställaren aktivt tar del i och följer 

det dagliga arbetet med entreprenaden 

och löpande diskuterar olika frågor 

med entreprenören. 

§§§ 

överdriven rädsla 

Denna typ av delaktighet leder inte automatiskt 

till en förskjutning av ansvar och 

risk från entreprenören till beställaren, 

utan brukar tvärtom vara ett bra sätt att 

undvika den så kallade ”snöbollseffekten” 

där problem som inledningsvis varit 

små till slut har blivit närmast oöverstigliga 

hinder för ett lyckat genomförande av 

entreprenaden. 

Regler om effekter av beställarens godkännande 

av tekniska lösningar som föreslagits 

av entreprenören finns i ABT 06 

kap. 2 § 12. Reglerna innebär att entrepre- 

nören inte ”befrias” från funktionskrav 

genom att beställaren godkänner en av 

entreprenören föreslagen teknisk lösning, 

såvida inte beställaren har accepterat 

en av entreprenören gjord reservation 

mot ett visst funktionskrav. Sådana reservationer 

måste vara tydliga för att kunna 

åberopas av entreprenören. 

De nyssnämnda reglerna visar att rädslan 

för sammanblandning av parternas 

ansvar ofta är överdriven och att en beställare 

inte behöver undvika godkännanden 

i alla dess former. D 


som stressad medelålders 

människa hinner jag inte hålla 

koll på alla nya digitala tjänster. 

Jag är lite efter. Och det är lika så 

bra det, har jag insett. 

För när jag sent omsider insåg att jag 

kan ha mycket mer glädje av mobilen än 

vad jag insett, genom att använda den för 

att lyssna på musik, då råkade jag ut för 

den digitala tidens bristfälliga affärsmodell, 

bristfällig för oss vanliga konsumenter 

också, men förmodligen bättre för leverantörerna 

av digitala produkter. 

Ute på nätet är det nämligen inte bara 

tjuvar som tar pengarna utan vanliga företag 

kan åderlåta oss utan att vi har särskilt 

mycket att sätta emot. 

massor av besvär 

Det började med att jag upptäckte en digital 

butik för musik i mobiltelefonen och 

tänkte att ”wow, nu är det ju jättelätt att 

få hem bra låtar att lyssna på”. Glad i hågen 

klickade jag hem lite musik, debiterades 

15 kronor per melodi och såg fram 

emot att njuta av Iggy Pops ”The Passenger” 

och andra ljuva toner. 

Men ack nej! Det tog mig två månader 

och en väldig massa besvär innan jag kunde 

höra ”And I ride and I ride … I see the 

stars come out…” i hörlurarna. Två månader 

av alltmer uppretade brev till den epostadress 

som var angiven som support. 

Det blev fel gång på gång på gång och de 

som skulle ge mig hjälp ställde istället 

idiotiska frågor. En gång fick jag frågan 

om jag hade rätt inställningar i min mobil. 

Som om jag var den som borde svara på 

den frågan! Vilka inställningar borde jag 

ha, var en relevant fråga till kundtjänsten. 

Då hade det hela alltså inte bara kostat 

mig 15 kronor och åtskilliga dagars mobilsurf, 

utan också flera timmars obetalt arbete. 

Jag hade till och med varit inne i en 

butik och fått hjälp av en som verkligen 

it Nedladdning utan betalning har vi alla hört talas om. Men en dag 

råkade jag ut för motsatsen, och betalade utan att något laddades ner. 

Om det finns ingen debatt! Det finns heller ingen lag som ger ett 

vettigt skydd! Det säkraste är att avstå från helt digitala produkter. 

Av kerstin lundell, frilansjournalist 

varning för legal 

nedladdning! 

borde kunna hämta hem låtar, men utan 

att nå framgång. 

Betala utan att få något 

”Ifall du behöver ytterligare hjälp så hör 

av dig.” Det är det sista jag hört från den 

digitala kundtjänsten. Efter det skrev jag 

ett argt brev och undrade om det här skulle 

kallas hjälp överhuvudtaget eller om 

det kanske handlade om att jag skulle 

tröttna, betrakta min tid och mina pengar 

som förlorade och låta saken bero, varpå 

operatören och musiksäljaren hade lyckats 

tjäna några kronor utan att ens ha 

behövt leverera. 

Jag fick inget svar på det brevet. Jag 

kände mig som om jag råkat ut för spegelbilden 

av en nätpirat. Här handlade det 

om betalning utan nedladdning, istället 

för den mer kända och omvända situationen 

med nedladdning utan betalning. 

kan bli stora pengar 

De femton kronor jag förlorade på affären 

är en alldeles för liten summa för att en 

normal människa ska göra sak av det hela. 

Men istället för att låta saken bero gjorde 

jag en snabb överslagsberäkning i huvudet. 

Jag kom fram till att om operatörerna 

gör så här ofta – säljer tjänster för småsummor 

utan att säkra leveransen – så 

kan det bli mycket pengar. 

Vi är många som handlar digitalt numera. 

Om mina 15 kronor i betalning för 

The Passenger plussas på med debiterad 

surftid via mobilen och sedan multipliceras 

med någon miljon människor som 

förmodligen också drabbats – i alla fall 

om man räknar globalt – då blir slutsumman 

betydligt mer intressant. 

Fick aldrig något tillbaka 

De som säljer låtarna behöver inte bekymra 

sig om att jag inte får den musik jag 

köpt. De smäller upp någon sorts under- 

målig kundtjänst som sänder ut automatgenererade 

meddelanden – vilket jag 

misstänker det är frågan om – och till slut 

tröttnar de missbelåtna kunderna och 

provar någon annan lösning. Pengarna 

blir kvar hos den som säljer musiken eller 

hos operatören. Jag blev utlovad att få 

pengarna tillbaka men det fick jag aldrig. 

Eftersom jag bevakat it-branschen under 

lång tid och skrivit om it-relaterad 

brottslighet innan det ens fanns poliser 

som arbetade med saken tycker jag att det 

är mycket intressant att jag varken får 

tjänsten jag köpt eller pengarna tillbaka. 

en verklig virtuell affär 

Det här verkar vara fröet till en strålande 

affärsidé; en verkligt virtuell affär. Virtuellt 

var ett modeord för några år sedan, 

det var vad som gällde. Men det som är 

virtuellt finns inte, i likhet med låten jag 

köpte. Det som erbjöds på min mobil var 

bara ett återsken av något verkligt. 

Om det omsätts i stor skala kan mycket 

pengar läcka ut i sprickan i moderna köpmönster, 

mellan alltmer stressade kunder, 

som inte hinner eller orkar följa upp 

alla småinköp via mobil och dator, och 

alltfler lättflyktiga tjänster. Dag ut och 

dag in gör vi små misstag eller råkar ut för 

tekniska problem när vi utnyttjar de moderna 

betaltjänsterna. Varje misstag och 

problem kostar en struntsumma. Vi är 

alla stressade, vi hinner inte bry oss och 

företagen får sina pengar trots att de inte 

levererat. 

De måste förstås leverera ibland, annars 

blir missnöjet för stort. Men de kan 

kosta på sig att slarva. De har bra system 

för att få in pengar från konsumenterna 

men sämre och billigare system för leveranserna. 

Och någon gång någonstans 

kommer någon säkert att komma på ett 

sätt att utnyttja den här sprickan mer systematiskt, 

för att roffa åt sig medvetet av 


Vill man ha koll på sina affärer är det säkrast att avstå från att exempelvis klicka hem musik av Iggy Pop. Foto: Virgin Records 

konsumenter som har gett upp inför informationsfloden 

som väller in. 

svårt utkräva ansvar 

På företaget som förmedlade den virtuella 

affären säger man sig inte ens veta 

vem som borde ha levererat musiken. Uppenbarligen 

är flera företag inblandade, 

vilket knappast underlättar utkrävandet 

av ansvar. Företaget som jag trott att jag 

köpt musiken av hade inte hört talas om 

den här sortens problem förut. Ingen annan 

hade klagat, hävdade den jag talade 

med. Problemet var total okänt. 

Men faktum är att det till och med finns 

en statlig utredning om saken, DS 2007:29, 

”Musik och film på Internet – hot eller 

möjlighet?”. Utredningen handlar inte 

bara om de numera kriminaliserade ungdomar 

som stjäl från musikindustrin, 

alltså nätpirater som använder Kazaa och 

liknande tjänster, utan om stora etablerade 

företag som säljer motsvarande 

tjänster men aldrig levererar dem. 

lagen släpar efter 

När jag ringer upp Konsumentverket får 

jag också höra att lagstiftningen inte 

hänger med och att vi köpare har väldigt 

svårt att få rätt. Inköp av musik regleras 

varken av konsumentköplagen eller av 

konsumenttjänstlagen, de lagar som ska 

se till att privatpersoner kan få vår rätt 

gentemot säljande företag. Om jag hade 

velat hävda min rätt juridiskt hade jag behövt 

gå till domstol. Det hade kostat orimligt 

mycket förstås. 

– Vi tycker inte alls att det här är bra, 

berättar Cecilia Norlander, jurist på Konsumentverket. 

Så nog måste fler än jag ha drabbats av 

problemet. Att företaget förnekar att det 

ens existerar bådar inte gott. 

slutet gott trots allt 

Men när jag anlitade hjälp i den verkliga 

världen, i en riktig butik i ett stenhus in 

RL, och pratade med verkliga människor 

av kött och blod, fick jag faktiskt hjälp, och 

till slut lyckades jag ladda ner den åtråvärda 

musiken. Till slut kunde jag äntligen 

höra den gamle punkrockaren Iggys 

stämma i telefonens hörlurar. 

Självklart fick jag pengarna tillbaka av 

de här vänliga verkliga människorna och 

en liten summa att ringa eller handla 

tjänster för som plåster på såren. 

Jag bör kanske nämna att det här skedde 

utan att jag sa något om att jag var journalist 

med intresse för it. De som hjälpte 

mig gjorde det inte för att de var rädda för 

skriverier utan för att de var vanliga hyggliga 

människor som kände vad som var 

rätt att göra. 

På grund av deras insatser nämner jag 

inte namnet på företaget som varit en bov 

i det här vardagliga dramat. De enskilda 

anställda som gjorde det rätta räddade 

företaget från negativ publicitet den här 

gången. 

mötas på riktigt 

Den viktigaste slutsatsen av det hela blir 

alltså inte att det kommer nya brott med 

ny teknik, utan den blir som så många 

gånger förr när jag skriver krönikor: När 

det handlar om ogripbara värden som rätt 

och fel, omtanke och moral, då är det levande 

livet ”off line” överlägset! 

Än en gång inser jag att jag återkommer 

till åsikten att vi inte får irra bort oss i det 

digitala så till den milda grad att vi försummar 

att mötas på riktigt, öga mot öga 

i riktiga hus, byggda med den omsorg om 

andra som man helt naturligt uppbådar 

när man känner att vi alla delar något 

stort och lever med alldeles verkliga och 

dödliga kroppar. D 


Form & teknik Att bli berövad ett av sina sinnen, temporärt 

eller permanent, öppnar de övriga sinnena för betydelsen av det för- 

lorade. När vi går miste om något inser vi vad det verkligen betyder. Men 

sker en förändring gradvis märker vi kanske inte alls vad som händer. 

Av andreas falk, ateljefalken@yahoo.se 

uppfattar vi förändring 

i klimatet korrekt 

en upplevelse är beroende av 

tiden. Om en hörselnedsättning 

inträder snabbt reagerar vi, men 

om den kommer successivt under 

en lång period noteras den inte alls lika 

lätt. 

Om förändringen och berövandet sker 

gradvis är det svårt att uppfatta vad som 

är på väg att hända, minnet som vi har att 

jämföra med förändras steglöst och ursprunget 

bleknar. Detsamma gäller vår 

tillvänjning till förändringar av våra livsbetingelser. 

knappt märkbar 

Människans sinnen har bildats och evolverat 

genom årtusenden och utrustar oss 

med en uppsättning av känsliga instrument 

för att ta in, bedöma och reagera på 

vår omvärld. Människan är också mycket 

anpassningsbar, en förmåga som kan anges 

som en av orsakerna till att vi har kunnat 

ta vårt nuvarande herravälde över 

jord och natur. 

Vår anpassbarhet kan dock göra bedömningen 

av våra sinnesförnimmelser 

högst bedrägliga. Eftersom vi hela tiden 

anpassar oss tenderar vi att glömma bort 

hur det varit tidigare och vi får allt som 

oftast förlita oss på statistik för att kunna 

utvärdera våra nuvarande levnadsförhållanden 

– ett mannaminne är därtill i sammanhanget 

en mycket kort tidsperiod. 

En skillnad som vid ett drastiskt skifte 

skulle upplevas mycket starkt upplevs 

ibland som knappt märkbar, i andra sammanhang 

än de statistiska, där skalorna 

på x- och y-axeln avgör kurvans lutning 

och där allt sålunda, ändå, är relativt. 

statistiska förnimmelser 

Men vad säger statistik över noterade 

mätvärden om hur vi uppfattar effekten 

av de noterade mätvärdena? Statistik 

över rena mätvärden kan ge en bild av lik- 

heter och skillnader, liksom ange tendenser 

i pågående skeenden. 

Men statistiskt sett är det tvivels utan 

så att både det globala, regionala och inomhusrelaterade 

klimatet varierat under 

historien med både korta, snabba och 

långa, dröjande förändringar och perioder 

och genom denna berg- och dalbana 

har naturen och dess arter, inklusive 

människan, överlevt genom anpassning. 

Det är förvisso också tydligt att byggskick 

och tekniska lösningar idag möjliggör en 

helt annan komfortnivå än för, säg, 100 år 

sedan. 

Men faktiska mätvärden är trots detta i 

vissa perspektiv av underordnad betydelse 

för graden av vårt faktiskt upplevda 

välmående och det som mätvärden och 

statistik säger behöver inte ha med korrektheten 

av ett uppfattat klimat att göra. 

villkorad anpassning 

Människan är anpassningsbar men det är 

en villkorad anpassningsbarhet. Hon 

vänjer sig lätt vid en förhöjd levnadsstandard 

men blir synnerligen lätt ovillig att 

ändra livsföring på ett sätt som innebär en 

upplevd försämring. 

Människans hjärna är välutrustad med 

belöningssystem, vilka driver fram reflexmässiga 

handlingar som medför ökad 

positiv stimulans. Sålunda agerar människan 

som instinktivt handlande varelse, 

statistiskt sett, genom att söka ökad komfort 

för stunden, även vid medvetande om 

eventuell vansklighet med detta på sikt, 

medan benägenheten att sänka sina krav 

oftast kommer först som en tilltvingad 

reaktion när inget val längre finns. 

övertygelse och rädsla 

Tro kan försätta berg, heter det, och övertygelse 

och rädsla kan få en människa att 

välja och att härda ut under mycket svåra 

livsomständigheter. I den dokumentära 

boken ”Eremiterna i tajgan” skildras en 

gammalkristen familj som på tidigt 1900tal 

flydde undan befarad förföljelse av 

den nya regimen efter den ryska revolutionen. 

Familjen begav sig långt ut i vildmarken 

och levde av vad skogen och den 

mödosamt röjda och uppodlade jorden 

gav, fram till att de år 1978 upptäcktes av 

en geologisk expedition med syfte att 

kartlägga en svårtillgänglig del av den 

ryska tajgan. 

Familjen kom att leva helt avskuren 

från samhälle, omvärld och 1900-talets 

snabba utveckling, och mötet som boken 

beskriver, förmedlar vittnesbörd om hur 

människan är kapabel att finna sätt att 

överleva, både avseende materiell standard 

och sociala mönster. 

stark misstro 

De hade det inte lätt, i sin självvalda isolering, 

men härdade ut under missväxtår, 

svält och bistra vintrar, och de överlevande 

visade till en början stark misstro mot 

besökarna utifrån. 

Det främmande bedömdes utifrån det 

kända. Övertygelsen om sakernas tillstånd 

utanför den egna tillvarons hägn 

vägdes mot den bild som de främmande 

besökarna beskrev. 

Berättelsen visar därmed även hur 

starkt värnandet om det befintliga, kända 

kan vara, inför möjligheten att byta bort 

det mot något okänt, som man gärna 

misstror. Den sista kvarlevande avstod 

länge från att lämna platsen. 

lösningar och övertygelse 

Hur kan vi då utifrån detta resonera kring 

klimatfrågorna? Hur kan vi hantera vårt 

statistiskt sett eskalerande energibehov? 

Hur kan vi åstadkomma förändring lokalt, 

regionalt och globalt? 

Det är nog fråga om en kombination av 

tekniska lösningar och mänsklig överty- 


gelse – men det gäller inte vilka tekniska 

lösningar eller vilken övertygelse som 

helst. 

Det finns belägg i en studie – som nyligen 

belönades med årets IgNobelprize i 

kemi – för att olja kan finfördelas i vatten 

på 800 meters djup, dock utan att den försvinner 

eller blir mindre giftig. Mänsklig 

övertygelse kan innebära att envist bo 

kvar i sitt kontaminerade hem nära en 

brusten gruvdamm. Varken sådan vetenskap 

eller sådan övertygelse löser våra 

aktuella problem. 

Övertygelsen måste i stället gälla möjligheten 

till en strukturell förändring, 

vare sig den kommer uppifrån genom politiska 

beslut eller underifrån som reaktion 

på sakernas ohållbara tillstånd. 

Tekniska lösningar måste grunda sig på 

förutsättningen att de ska stödja den utveckling 

som den mänskliga övertygelsen 

gäller. Och där det finns övertygelse, där 

finns det en marknad, oavsett vad det 

handlar om. 

skillnader i klimat 

Medeltida kyrkorum har av antikvariska 

skäl studerats i fråga om uppvärmning för 

att göra det möjligt för församlingar och 

tillfälliga besökare att ta del av och nyttja 

Gavel på en av flyglarna till en renoverad kalkstensmurad gård i Bro socken, Gotland. 

Foto: Andreas Falk 

byggnaden som helgedom och sevärdhet. 

Vid högskolan på Gotland hölls i början 

av oktober 2010 ett 20-årsjubileum för 

utbildningarna i kulturvård som utgör en 

viktig del av högskolans verksamhet. Inomhusklimat 

i känsliga miljöer, exempelvis 

uppvärmning av medeltida kyrkorum, 

var där tidigt i fokus för ett långt forskningsprojekt 

och tar grepp om konsekvenserna 

av skillnaden i levnadsstandard 

som tillkommit under 800 år. 

Tjocka stenmurverk medför värmetröghet. 

Kyrkorum som är råkalla vintertid 

togs förmodligen för givna oundvikligheter 

på 1200-talet, men ses som mindre 

attraktiva av dagens församlingar, 

som förvisso uppskattar byggnadsarvet 

och den medeltida prägeln, men har helt 

andra krav på komfort. De flesta nutidsmänniskor 

reagerar med en rysning när 

tröskeln överskrids mellan nutiden utomhus 

en vinterdag och i förekommande fall 

ett medeltida inomhusklimat. Träinventarier 

däremot, far illa av hastiga temperatursvängningar 

orsakade av tillfällig 

uppvärmning för exempelvis en midvintergudstjänst. 

lokal temperaturkontroll 

Exempel på tekniska lösningar för att 

hantera detta problem är i sammanhanget 

med de medeltida kyrkorna infravärme, 

golvvärme och andra lokala uppvärmningsmetoder, 

vilka kan ge en ökad 

komfort lokalt, samtidigt som den omgivande 

temperaturen är bibehållet låg, 

exempelvis vid väggar där temperaturkänsliga 

föremål och detaljer finns. 

Människans sinnen är förfinade men 

samtidigt bedrar de oss på de i sammanhanget 

mest lyckosamma vis. Människokroppen 

har zoner med olika känslighet 

mot temperaturskillnader, däribland huvud 

och fötter. Har vi det för varmt eller 

för kallt upptill eller nedtill får vi lätt intryck 

av att vi är för varma eller fryser, 

oavsett omgivande lufttemperatur. Därför 

är golvvärme så effektivt och gör att 

man vanligtvis kan hålla en lägre lufttemperatur 

så länge golvets yttemperatur är 

hög nog. 

korrekt uppfattat 

Vi kan således utnyttja vår förmåga att 

bedra våra sinnen, att manipulera våra 

reaktioner genom att utveckla och an- 



P 

Kontorskomplex och plattformstak vid Berlin Hauptbahnhof, färdigställt år 2006. Foto: Andreas Falk 

passa tekniska lösningar och termisk 

komfort så att vi i viss grad upplever något 

annat än de faktiska förhållandena. 

Frågan om det korrekt uppfattade kan 

även appliceras på vår ljudmiljö, där buller 

från något som vi uppskattar upplevs 

som positivt och därmed kan vara lättare 

att uthärda och vänja sig vid, medan buller 

från något vi inte tycker om vanligtvis 

klassas som störande oväsen och ge upphov 

till fysiskt upplevt obehag i långt 

större utsträckning. 

Så vad uppfattar egentligen männi- 

skan? Förvisso tecken på fysiska komfortbrister, 

men till viss del är det subjektiva 

tolkningar som beror av inställningen till 

sammanhanget, av övertygelsen. Med utvecklade 

lösningar för specifika kravställningar 

kan vi hantera och gestalta vår 

ljudmiljö genom att bearbeta förutsättningarna 

för våra sinnesintryck. 

Om vi är medvetna om våra sinnens natur 

kan vi också medvetet manipulera 

upplevelsen av vår omgivning och därmed 

i viss utsträckning förbättra en miljö 

som annars skulle kunna upplevas som 

obekväm. Därmed torde vi, trots allt, uppleva 

även en statistiskt säkrad minskning 

av exempelvis lufttemperaturen inomhus 

som fullt uthärdlig. D 

Referenser: 

Peskov, Vasilij ”Eremiterna i tajgan”, 

nyutgiven av Labyrint Förlag 2007 

http://improbable.com/ig/winners/ 

#ig2010 


ETA GODKÄNDA 

OCH CE-MÄRKTA BESLAG 

Joma godkända byggbeslag följer 

kraven enligt ETAG 015 och verifieras 

genom ETA godkännande. Hålplattor 

och hålband uppfyller kraven enligt 

den harmoniserade standarden 

EN-14545:2008. 

CE-märkning utföres med stöd av 

ett EG-intyg gällande fabrikens 

t illverkningskontroll utfärdat av 

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 

anmält organ nr 0402. 

För ytterligare information kontakta: 

Joma AB 

Målskog 

335 91 Gnosjö 

info@joma.se www.joma.se 


med nya plan- och bygglagen 

(PBL) nästa vår följer 

att en byggnads tillgänglighet 

ska bedömas redan vid 

bygglovsprövningen. Då ska man granska 

användbarheten för personer med nedsatt 

rörelse- eller orienteringsförmåga. 

Är inte verksamhetens behov tydligt 

beskrivna inför ny- och ombyggnad av 

skolor slår det mot både undervisning 

och ekonomi. 

Fysisk miljö påverkar koncentration 

Det fanns två övergripande syften med 

den doktorsavhandling vars resultat ligger 

till grund för boken ”Bygga skolor för 

fler”: 

Ett syfte var att kartlägga vilka faktorer 

i den fysiska miljön som påverkar barn 

och elever med ADHD, autism, eller 

Downs syndrom, och deras förmåga att 

koncentrera sig i sin lärmiljö i skolan. 

Det andra syftet var att se närmare på 

hur miljöfaktorerna förhåller sig till 

byggprocessen. Anledningen till att det är 

just de här funktionsnedsättningarna 

som har undersökts, är att det är tre av de 

vanligast förekommande diagnoserna i 

svenska skolor som har samband med 

koncentrationssvårigheter. 

skolan ska inkludera 

En uttalad målsättning inom den svenska 

utbildningspolitiken är att organisera en 

inkluderande skola, vilket betyder att 

skolor ska kunna möta behoven hos alla 

barn, oberoende av deras kapacitet och 

förutsättningar. 

Det finns dock inga särskilda riktlinjer 

för hur skolan ska utformas som lärmiljö 

med tanke på barn med uttalade koncentrationssvårigheter. 

I den svenska skollagstiftningen och i 

den Handikappolitiska handlingsplanen, 

som är baserad på FN:s deklaration om 

deBAtt Mellan 5–7 procent av dagens elever har diagnoser, som 

ADHD och autism, som gör det svårt för dem att koncentrera sig, eller 

att tolka syn- och hörselintryck. När en skola ska byggas måste alla från 

brukare till byggherre samarbeta för att skapa en tillgänglig skola. 

Av catrin tufvesson, FoU-samordnare, Specialpedagogiska skolmyndigheten 

och joel tufvesson, arkitekt SAR/MSA 

Bygg skolor som möter 

behoven hos alla barn! 

mänskliga rättigheter, står det att undervisningen 

ska vara tillgänglig för alla. Arbetsmiljöverket 

föreskriver att skolans 

arbetsmiljöer ska vara anpassade till 

människors olika fysiska och psykiska 

förutsättningar. Boverket har tagit fram 

föreskrifter och allmänna råd för hur man 

kan göra skolmiljöer tillgängliga för personer 

med fysiska, medicinska, auditiva 

och visuella funktionsnedsättningar. 

Däremot saknas som sagt riktlinjer för 

att göra skolan – och därmed utbildningen 

– tillgänglig för de med kognitiva 

orienteringshinder, exempelvis uttalade 

koncentrationsnedsättningar som ADHD, 

autism och Downs syndrom. 

generella riktlinjer 

En av våra ambitioner har varit att komma 

lite närmare utvecklingen av kunskap 

som kan omsättas i riktlinjer. Det finns 

mängder med väl dokumenterad forskning 

som beskriver hur känsliga barn 

med ADHD, autism och Downs syndrom 

är för olika inslag i omgivningen. 

Det finns exempel på reaktioner som är 

både positiva och negativa oberoende av 

funktionsnedsättning. Det finns exempel 

på att barn med en viss funktionsnedsättning 

reagerar på ett sätt som de andra inte 

gör. Och det finns exempel på att vissa 

miljöfaktorer utlöser reaktioner som är 

positiva för en grupp och negativa för en 

annan. 

Målet är att ta fram något som kan beskrivas 

som generella riktlinjer utifrån de 

förutsättningarna. Det har varit möjligt 

att kartlägga skillnader och likheter mellan 

barnens beteenden och göra kopplingar 

mellan funktionsnedsättningar 

och miljöfaktorer, samt hur miljöfaktorerna 

förhåller sig till byggprocessen. 

svårt klara många intryck 

Boken ”Bygga skolor för fler” riktar sig 

främst till dem som arbetar med skolplanering, 

till exempel politiker och verksamhetsansvariga 

tjänstemän, fastighetsförvaltare, 

arkitekter, projektledare, 

skolledare, specialpedagoger och pedagoger. 

Modern pedagogik ställer nya krav; på 

personal och elever men också på skolans 

fysiska utformning. 

Utbildningen är i dag inte tillgänglig 

för alla. De 5–7 procent av eleverna som 

har ADHD, Downs syndrom och autism/ 

autismliknande drag har problem med att 

stänga ute intryck, vilket gör det mycket 

svårt att koncentrera sig. Likaså har de 

svårt att tolka syn- och hörselintryck. 

Dagens skola skulle kunna utformas 

för att möta dessa elevers behov. Samarbete 

från brukare till byggherre är nyckeln 

till framgång. För att skapa en lärmiljö 

som fungerar för fler måste personer 

med kunskap om funktionsnedsättningar 

ta en större del i planeringsarbetet. 

Det gäller särskilt i byggprocessens tidiga 

skeden, men också i underhållsplanen. 

Beskriv verksamheten 

Alla inblandade måste samarbeta och 

verksamhetsbehovet beaktas före projekteringsstadiet, 

sedan blir det mycket 

svårare att påverka projektet. 

Byggherrens projektledare är den som 


vanligtvis har störst möjlighet att se till 

det. Han eller hon ska se till att det blir en 

skola enligt de krav som ställts vid beställningen, 

och även ta in konsulter, arkitekt 

och byggare som behövs för att utföra 

uppdraget. 

En verksamhetsbeskrivning berättar 

hur dagens verksamhet ser ut, och vilka 

förändringar som man tror kommer att 

ske framöver och som det planerade projektet 

ska ta hänsyn till. Den bör innehålla 

information om hur organisationen 

ser ut (hur många elever? hur mycket personal?), 

och ge en så uttömmande bild 

som möjligt av hur det dagliga arbetet ser 

ut och vilka utrymmen det kräver. 

Är inte verksamhetens behov tydligt 

beskrivna så kommer de inte med i den 

vidare processen på ett enkelt sätt. Det får 

stora följder, inte bara för undervisningens 

kvalitet utan också för de reella kostnaderna. 

Men beställaren, som ofta är en 

kommun, måste också ställa kraven och 

visa på viljeinriktningen! 

Skolverksamhetens närvaro under 

byggprocessen varierar. Representanter 

från skolans personal kan vara minimalt 

tillfrågad, och de kan vara exceptionellt 

närvarande. 

involvera skolpersonal 

Hur det blir beror på flera faktorer. Det är 

oroande när byggherrerepresentanter 

har inställningen att verksamheten ska 

involveras så lite som möjligt i skolprojekt. 

Det är en direkt oansvarig hållning, eftersom 

resultatet i sämsta fall blir skolor 

som verksamheterna måste anpassas till, 

i stället för tvärtom, vilket innebär negativa 

konsekvenser för utbildningsresultat, 

personal- och elevhälsa, och samhällets 

krav på hållbart byggande. Detta leder 

till dyra lösningar både på kort och 

lång sikt, och man bör sträva efter att undvika 

dem. 

Man brukar som bekant säga att förhållandet 

mellan projekterings- och byggkostnader 

är 1 till 10 och mellan projekterings- 

och förvaltningskostnader 1 till 

100. Om verksamhetens erfarenheter tas 

till vara under projekteringsskedet ökar 

inte bara möjligheterna att realisera en 

skola som fungerar för alla – det minskar 

också risken att förvaltningskostnaderna 

skenar i framtiden. 

entydig lag 

Den nationella Handikappolitiska handlingsplanen 

har satt som mål att samhället 

ska vara tillgängligt redan i år. Lagen 

är entydig; skolan ska göras tillgänglig för 

alla. 

Nu måste energi och resurser också 

läggas på lösningar för att förverkliga målet. 

Kompetens behövs vid myndighetsprövningen, 

annars blir nya PBL helt 

verkningslös. D 

Fotnot: 

Catrin Tufvesson och Joel Tufvesson är 

författare till boken ”Bygga skolor för fler” 

(2009), AB Svensk Byggtjänst. 

Se www.byggtjanst.se. 


Noterat 

Arbetar med AmA hus 11 

Nu har arbetet med AMA Hus 

11 startat. Målsättningen är att 

materialet ska skickas på remiss 

under april 2011 och att 

den färdiga versionen ska vara 

tillgänglig i december 2011. 

– Viktiga områden att se 

över i AMA Hus är bland annat 

standarder, ny teknik, byggmaterial, 

isolering och fasta 

inredningar, säger Bo Samuelsson, 

projektledare för AMA 

och en av huvudutredarna för 

AMA Hus 11. D 

satsar på att förstå förbränning 

För att komma till rätta med 

miljöproblemen behövs effektivare 

och bränslesnålare förbränningsprocesser.Energimyndigheten 

satsar 60 miljoner 

kronor på det svenska 

forskningscentrat Cecost, 

Centre for Combustion Science 

and Technology. En viktig 

utmaning för forskarna är 

att få en bättre uppfattning om 

vad som händer i själva förbränningsögonblicket. 

– Det kan tyckas konstigt, 

men trots att vi har använt oss 

av förbränning i snart hundra 

år vet vi fortfarande ganska lite 

om hur förbränningen går till. 

Den kemiska reaktionen, när 

bränslet förenas med syre, är 

oerhört komplex och består av 

flera hundra reaktionssteg. Att 

kunna blicka in och förstå förloppet 

är avgörande för att se- 

dan kunna förbättra tillämpningar 

av förbränningar, till 

exempel i motorer, gasturbiner 

och pannor med mera, 

konstaterar Marcus Aldén, 

programdirektör för Cecost 

och professor i förbränningsfysik 

vid Lunds tekniska högskola, 

där forskningscentrat 

har sitt huvudsäte. Verksamheten 

bedrivs även vid KTH 

och Chalmers. 

Ett nytt område för förbränningsforskarna 

blir oxyfuelförbränning. 

Med oxyfuelmetoden 

används ren syre 

istället för vanlig luft, och eftersom 

kvävgas då blir den 

enda restprodukten blir det 

enklare att avskilja koldioxiden 

från avgaserna. D 

skola väver in lärlingstid 

Elteknikbranschens gymnasium, 

ETG, i Nyköping drivs sedan 

år 2007 som friskola och 

ägs av branschens organisationer 

och Nyköpings kommun. 

Elteknikbranschens organisationer 

Elektriska installatörsorganisationen 

EIO och 

Svenska elektrikerförbundet, 

SEF, har nu gemensamt beslutat 

att starta etablering av 

branschens egna gymnasiekoncept 

ETG i Sverige. 

– Grundidén med ETG är att 

skolan ska ge grundläggande 

yrkeskunskap och kompetens 

inom området elteknik. Det 

unika med konceptet är att lärlingstiden 

är målstyrd och ingår 

i utbildningen. De som 

uppfyller kraven med godkänt 

resultat erhåller ett yrkescertifikat. 

Man slipper alltså lärlingstiden 

efter avslutad 

grundutbildning med vårt 

koncept, säger EIO:s VD Jan 

Siezing. D 

dyr fjärrvärme i stockholm 

Fjärrvärmepriset i Stockholms 

kommun har ökat med 

cirka 60 procent på tio år. Samtidigt 

är utvecklingen av KPI 

endast 16 procent. Det visar 

årets Nils Holgerssonrapport. 

Sedan år 2000 har både 

prishöjningar och priser legat 

på nivåer som tyder på att leverantörerna 

av fjärrvärme har 

använt sin dominerande ställning 

på ett sätt som inte gynnar 

de boende. 

I Stockholms kommun levereras 

fjärrvärmen av AB Fortum 

Värme, samägt med 

Stockholms stad. I en jämförelse 

mellan de tio största 

kommunerna i landet visar det 

sig att Stockholm är den enda 

stora kommun som har ett 

fjärrvärmepris som ligger över 

medelpriset. Även i de andra 

kommunerna i länet där Fortum 

värme levererar fjärrvärmen 

är priset högt, trots att 

fjärrvärmepriset från Fortum i 

princip ligger stilla från förra 

året. 

Nynäshamn har den dyraste 

fjärrvärmen, tätt följt av 

Värmdö (Vattenfall, där priset 

har ökat med hela 3,8 procent). 

I landet i stort finner man de 

lägsta fjärrvärmekostnaderna 

i de etablerade fjärrvärmestäderna 

som har byggt ut sina nät 

under lång tid. I större städer 

ger den högre kundtätheten 

lägre kostnader. Stockholm 

borde ur detta perspektiv ha 

en mycket bättre prisbild. Men 

medan fjärrvärmepriset har 

ökat med 40 procent i övriga 

landet, har det ökat med 60 

procent i Stockholm. 

– Hyresgäster, bostadsrättsinnehavare, 

villaägare; alla 

drabbas när Fortum utnyttjar 

sin monopolställning på marknaden 

för att ta ut sin vinst, 

säger Terje Gunnarson, ordförande 

i Hyresgästföreningen 

region Stockholm. 

Prisjämförelser mellan kommuner 

samt mellan leverantörer 

finns på 

www.nilsholgersson.nu D 


Noterat 

handbok för samordnare 

Från och med januari 2011 behöver 

varje byggarbetsplats en 

utbildad byggarbetsmiljösamordnare. 

Personen behöver 

finnas på plats redan i planerings- 

och projekteringsfasen. 

I en ny handbok från SIS, Swe- 

dish Standards Institute finns 

praktisk och teoretisk kompetens 

för att klara uppgiften. 

Författare är Benny Halldin 

och Yngve Levin. Se mer på 

www.sis.se D 

Byggbranschen på väg upp 

Enligt Konjunkturbarometern 

från oktober 2010 går det bättre 

för bygg- och anläggningsverksamheten. 

Såväl byggproduktion 

som sysselsättning 

har ökat och företagen rapporterar 

om fortsatta rekryte- 

ringssvårigheter. Vart tredje 

företag uppger att bristen på 

arbetskraft utgör främsta 

hind ret för verksamheten. 

Förväntningarna på ett års 

sikt indikerar fortsatt stark 

tillväxt för byggsektorn. D 

Fasad i skiftande nyanser 

Glasbygge som skiftar i grönt och blått. Foto: Sten Jansin 

Vid Henriksdalshamnen i 

Hammarby sjöstad i Stockholm 

står Pirhuset, ritat av 

ÅWL arkitekter, nu klart för 

inflyttning. Glasbyggnaden 

skiljer sig från omgivande bebyggelse. 

Pirhuset är täckt av 

1 150 kvadratmeter glas i flera 

olika färger. 

– Fasaden är utformad som 

längsgående fjällpanel. Glaset 

skiftar i fem olika gröna och 

grå nyanser. Den ändrar karaktär 

efter vädret. Speglingar 

från vattnet och himlen bidrar 

till intrycket, säger Tomas Åsberg, 

ansvarig arkitekt, ÅWL 

Arkitekter. 

Glasfasaden är helt underhållsfri. 

Pirhuset har betongstomme. 

Byggnaden kragar ut över 

en smal bas. 

– Vi har eftersträvat ett intryck 

av slankhet och lätthet 

trots att det i grunden är en betongbyggnad. 

Den smala basen 

och pelarna bidrar till 

detta, säger Tomas Åsberg. 

Byggnaden är lätt kilformad, 

smalare på baksidan och 

bredare ut mot vattnet. JM är 

beställare till Pirhuset och övriga 

delar av Sjöstadspiren. D 

vill ha förbud mot enstegstätat 

Enstegstätade fasader har totalförbjudits 

vid nybyggnation 

i delstaten Oregon i USA med 

hänvisning till medborgarnas 

hälsa och säkerhet. I Sverige 

vill Villaägarnas riksförbund 

ha ett liknande totalförbud 

mot nybyggnation av fasaderna. 

Enstegstätade putsade fasader 

är en fuktkänslig väggkonstruktion 

med puts på bakomliggande 

träregelvägg. Det 

saknas luftspalt, som kan leda 

bort regn och fukt. Avsaknaden 

av luftspalt gör att fasaderna 

är mycket känsliga för 

fukt, om fogar inte håller tätt 

eller sprickor uppstår i putsen. 

Vid en undersökning av enstegstätade 

fasader, utförd av 

SP, visade sig 99 procent av 821 

undersökta byggnader ha otätheter 

i fasaderna, vilket medför 

risk för fukt- och mögelskador. 

Kostnaden för att åtgärda 

skadorna på ett enskilt hus kan 

uppgå till 100 000-tals kronor. 

Kostnaden för att reparera 

fukt- och mögelskadorna på de 

110 000–160 000 bostäderna i 

Sverige uppförda med enstegstätade 

fasader uppgår till 

miljardbelopp. 

Det är inte heller hälsobefrämjande 

att bo i fukt- och 

mögelskadade hus. 

Trots att enstegstätade fasader 

är en undermålig fasadtyp, 

som inte borde användas i nyproduktion, 

byggs nya bostäder 

med enstegstätade fasader. 

Villaägarnas riksförbund ser 

därför ingen annan utväg än 

ett totalförbud vid nybyggnation 

mot enstegstätade fasader 

med puts på bakomliggande 

träregelvägg. 

– Enstegstätade fasader har 

krossat tillräckligt många konsumenters 

villadrömmar i 

Sverige. Det finns inga tungt 

vägande skäl som talar för att 

nyuppförande av fasadtypen 

ska fortsätta tillåtas. Omsorgen 

om konsumenterna väger 

tyngre, säger Ulf Stenberg, 

chefsjurist på Villaägarnas 

riksförbund. D 

eu-förbud mot illegal avverkning 

I oktober antogs den så kallade 

Timmerförordningen av Ministerrådet 

i EU, som innebär 

ett förbud mot illegalt avverkat 

virke inom EU. 

Sverige var det enda landet 

som röstade nej. Sveriges regering 

och flera svenska parlamentariker 

har arbetat hårt för 

att kravet ska skapa så lite byråkrati 

som möjligt för företag 

inom träindustrin. 

– Ett tag var det tal om att 

alla aktörer i värdekedjan 

skulle tvingas visa upp avancerade 

spårbarhetssystem. För 

mindre träföretag skulle detta 

bli mycket kostsamt. Med nuvarande 

modell ser det ut att 

räcka med att företag som köper 

timmer inom EU endast 

sparar fakturan, säger Daniel 

Wennick, chef Bygga inom 

TMF. 

Nu återstår en del arbete för 

kommissionen och medlemsländernas 

regeringar med att 

utforma detaljerna kring förordningen. 

När texterna har 

bearbetats har medlemsländerna 

27 månader på sig att 

införa kravet nationellt. Kravet 

på tillbörlig aktsamhet riktas 

mot importörer och de som 

sedan köper av en importör 

ska endast behöva uppvisa en 

faktura som ändå måste sparas 

i företagets bokföring. D 


Noterat 

underhållsarbetet ska bli säkrare Prisad för stomme i stål 

Alltför många av arbetsplatsolyckorna 

inom EU är relaterade 

till underhållsarbete. I 

vissa länder utgör de nästan 20 

procent. Under åren 2010 och 

2011 pågår en EU-kampanj inriktad 

mot säkert underhållsarbete. 

Parallellt med EU:s kampanj 

startar Prevent ett projekt för 

att öka medvetenheten om 

vilka möjligheter som finns för 

att utföra underhåll på ett säkert 

sätt. 

– Vi måste jobba för en nollvision 

mot olyckor och sjukdomar 

inom arbetslivet. Tyvärr 

finns det alldeles för mycket 

okunskap och omedvetenhet 

om de konsekvenser som dåligt 

eller felaktigt underhåll 

kan föra med sig. Därför vill vi 

satsa på att öka kunskapen 

kring frågorna. Vi kommer 

också att presentera några bra 

och enkla hjälpmedel som vi 

tror kan vara till nytta för företagen, 

säger Maria Schönefeld, 

vd på Prevent. 

Prevents kampanj innehåller 

olika aspekter av säkerhet 

kopplat till underhållsarbete. 

Det handlar om allt från upphandling 

av underhållstjänster 

och konstruktion av maskiner, 

till hur man skapar en organisation 

med ändamålsenliga 

rutiner och individers kompetens. 

Prevents kampanj kommer 

främst att pågå under 2011 

med bland annat seminarier 

på sex orter i Sverige. Målgruppen 

är företagsledningar, 

skyddsombud, samordningsansvariga,underentreprenörer 

som utför underhåll och 

andra som organiserar, planerar 

eller genomför underhåll. 

Jan Frånlund är ordförande 

för Utek, riksorganisationen 

för driftsäkerhet och underhåll. 

Han är en av de personer 

som är involverad i Prevents 

kampanj. 

– Tio till femton procent av 

dödsolyckorna på arbetsplatser 

i Europa kan kopplas till 

arbetet med underhåll. Generellt 

sett är underhållsverksamheten 

inte prioriterad 

inom företagen. Det är frestande 

för dem att skära i sådana 

kostnader för att på så vis få 

en kortsiktig vinst. Men det 

kan få konsekvenser. Både för 

dem som utför arbetet, övriga 

anställda och för tredje man 

som kan drabbas, till exempel 

av farliga ämnen som släpps ut 

i naturen om inte de tekniska 

skyddsanordningarna underhålls 

på rätt sätt, säger Jan 

Frånlund. 

Läs mer på www.prevent. 

se/sakertunderhall D 

Stålbyggnadsinstitutets ordförande Mikael Nyquist delar ut Silverbalken 

till Rolf Nyström. 

Silverbalken är Stålbyggnadsinstitutets 

utmärkelse för speciellt 

framträdande insatser 

för stålbyggandets utveckling. 

Det delades i oktober ut för 

36:e året i rad i samband med 

Stålbyggnadsdagen som hölls i 

Göteborg. 

Årets mottagare är Rolf Nyström. 

Rolf Nyström är 67 år och 

idag verksam som styrelseledamot 

i Contiga AB. Han var 

en av grundarna till Norrtälje 

Svets år 1973 och har sedan 

dess utvecklat företaget från 

”bondsmedja” till att idag vara 

en av Nordens ledande leverantörer 

av prefabstommar i 

stål och betong, under namnet 

Contiga. 

informerar studenter 

En av flera utmaningar för företag 

verksamma i samhällsbyggnadssektorn 

är att säkra 

den framtida kompetensförsörjningen. 

Som ett led i det 

arbetet satsar ett antal organisationer 

i nätverket Samhällsbyggarna 

på att gemensamt 

marknadsföra sektorns yrken 

och utbildningar. 

Organisationerna Elektriska 

installatörsorganisationen 

EIO, Lantmäteriet, Svensk energi, 

Svenska teknik- och de- 

Det första stora projektet till 

byggbranschen blev Arlanda 

Inrikes år 1981 där tankarna på 

att bygga med slankare dimensioner 

föddes. Tillsammans 

med kreativa konstruktörer 

vidareutvecklade man konceptet 

för stålstomme och håldäck 

till i första hand kontorshus. 

Juryns motivering till priset 

är bland annat att Rolf Nyström: 

”.. starkt ha bidragit till utvecklingen 

av konceptet med 

stålstomme och betongelement 

från en speciallösning till den 

idag totalt dominerande stomlösningen 

för kontorsbyggnader 

i Norden.” D 

signföretagen, Sveriges byggindustrier, 

Trafikverket och 

VVS Företagen medverkar under 

hösten och vintern 2010/ 

2011 gemensamt på ett antal 

studentmässor landet runt. 

Mässbesökarna, som gymnasieelever, 

föräldrar, lärare, 

studie- och yrkesvägledare, får 

veta mer om eftergymnasiala 

utbildningsvägar och jobbmöjligheter 

inom samhällsbyggnadssektorn. 

D 


Platsannons 


Marknadsnytt 

Pumpbil blandar spackel 

Bostik levererar golvspackel 

till nya köpcentret Emporia i 

Malmö under cirka ett år. Färdigblandat 

golvspackel körs ut 

av en pumpbil, som fungerar 

som blandningsfabrik. För 

Dyra och långa 

sjukskrivningar 

är följden av 

många fallolyckor 

vid arbete på 

hög höjd. Wibe 

Ladders stödben 

har konstruerats 

för att ge stegen 

ökad stabilitet 

både på jämn 

och på ojämn 

mark, samt att så 

långt som möjligt 

eliminera 

vältriskerna som 

följer med stegar. 

Stödbenen 

monteras, fälls 

ut och in med ett 

enkelt handgrepp och kräver 

ingen borrning eller annan 

åverkan i stegsidan. D 

golvavjämningen svarar Makasi 

Produkter. D 

Bostik 

04219 50 00 

evripidis.vadarlis@bostik.com 

stödben ökar stabiliteten 

Wibe Ladders 

073663 84 61 

emma.gustafsson@hultafors.se 

Bussar värmestyrs trådlöst 

Med ny teknik från Datatronics 

kan värmesystem hos bussar 

i linjetrafik styras trådlöst 

istället för att bussen kopplas 

till en ramp. Det sparar upp till 

80 procent av uppvärmningskostnaderna. 

Den nya tekniken bygger på 

att använda de bränsledrivna 

värmare som värmer bussen 

framför allt under färd, på ett 

smartare sätt. Genom att 

koppla det nya systemet eHeater 

mellan värmarna och driftledningssystemet 

kan inlagda 

tidtabeller reglera när värmaren 

ska starta och stänga av. D 

KG Knutsson AB 

0892 30 00 

ingemar.soderqvist@kgk.se 

tyst fläkt passar våtrum 

Pax passad lanseras av Pax 

Electro Products AB. Den nyutvecklade 

fläktserien, som 

ersätter företagets tioåriga 

storsäljare PAX 200-serien, är 

förbättrad. Bland annat är 

fläktarna tystare, med max 21 

dB vid fullt varvtal. 

Med nya inbyggda funktioner 

har antalet fläktmodeller 

reducerats till fem. För installatören 

innebär förbättringarna 

att fläkten blir enklare att 

installera. 

Passad kan direkt ersätta en 

uttjänt Pax 200 då den nya 

fläkten passar i tidigare skruvhål, 

något som är en fördel i 

Malmö Stad tog hem årets Miljöpris. 

Detta bland annat tack 

vare Starka Betongindustriers 

luftrenande betongplatta 

EcoNox. Plattorna omvandlar 

tillsammans med solen hälsovådliga 

kväveoxider till 

ofarliga salter, vilka sköljs bort 

vid regn. 

Plattornas funktion mättes 

av Malmö Stad under hösten 

våtrumssäkrade miljöer som 

badrum. D 

Pax Electro Products AB 

0157756 00 

mikaelb@pax.se 

Betongplatta ger bättre luft 

2009 och våren 2010. Resultatet 

visar på minskad kvävedioxidhalt 

med 15 procent under 

dagtid. D 

Starka Betongindustrier 

04420 25 37 

sussie.schwab@starka.se 


Marknadsnytt 

Bullerplank bryter ned kväveoxider rör om i reningsverk 

Uppsalaföretaget 

butong ab 

har utvecklat 

och patentsökt 

en metod för att 

gjuta fiberförstärkt 

betong 

mellan två lager 

av bubbelplast, 

som kan formas i 

princip hur som 

helst. När betong 

pressas 

mellan två lager 

av en flexibel 

matris, bubbelplast, 

skapas en 

skiva som tillåter 

ljuset att vandra 

igenom. Skivan 

kan lätt formas, 

ungefär som en disktrasa. 

Nu utvecklar man bullerplank 

i materialet och tillsätter 

titandioxid till betongen. Titandioxid 

har förmågan att 

bryta ned kväveoxider som 

uppkommer vid förbränning i 

larmar vid inbrott 

Siemens Security Products 

kommer med nästa version av 

inbrottslarmsserien Intrunet 

SPC, MP 2.0. Lanseringen 

innefattar nya centralenheter, 

manöverpaneler och mjukvaror. 

Intrunet SPC är en SBSCgodkänd 

serie centralapparater 

från Siemens. Serien består 

till exempel bensinmotorer. 

Genom butongmetoden blir 

bullerplanken effektivare på 

att bryta ned kväveoxider. D 

butong ab 

070230 45 96 

av centraler från 8 sektioner 

upp till 512. Samtliga centralapparater 

och tillbehör är 

kompatibla med varandra vilket 

gör det möjligt att uppgradera 

eller bygga ut befintlig 

anläggning efter behov. D 

Siemens AB 

08629 0422 

rebecca.neuman@siemens.com 

Nu lanserar ITT den 

toppmonterade Flygtomröraren 

som är specialkonstruerad 

för krävandeomrörningsapplikationer 

inom denitrifiering, 

rötning och slamhantering. 

Omrörarna kan fås 

med två olika bladtyper: 

hydrofoilblad i rostfritt 

stål eller bananblad i 

kompositpolyuretan, 

som redan används på långsamgående 

Flygt-omrörare. 

En fördel med bananbladspropellern 

är att textiler och fibermaterial 

inte fastnar tack vare 

propellerns utformning. Hyd- 

mäter via bredband 

Intresset för mätning och debitering 

av vatten- och energiförbrukningen 

i lägenheter 

ökar snabbt. KTC Controls 

hemnodsystem använder fastighetens 

bredband för överföring 

av mätvärden från lägenheterna 

till en mätinsamlingscentral. 

Med KTC Hemnodsystem 

kopplas hemnoden till 

elmätare via M-Bus och till 

vattenmätare via Z-Wave Radio®. 

Via bredbandet går förbrukningsdata 

till mätinsam- 

Marknadsplatsen alltompelletskaminer.se 

samlar det 

svenska utbudet av pelletskaminer. 

Den omfattar just nu ett 

30-tal återförsäljare med ett 

utbud på cirka 150 pelletskaminer. 

Syftet är att skapa en 

lättillgänglig kanal som underlättar 

för energikonsumenter 

att köpa eller sälja pelletskaminer 

och tillbehör. Marknadsplatsen 

är ett initiativ av 

bioenergiföretaget Neova. D 

Neova 

070325 41 15 

rofoiltypen är särskilt effektiv 

vid drift i temperaturer över 

50–60 grader Celsius. D 

ITT Water & Wastewater 

08475 61 01 

magnus.spens @itt.com 

lingssystemet och tillbaks igen 

för visning i lägenhetens SBox. 

All kommunikation sker via 

standardiserade protokoll. 

Varje lägenhet kan konfigureras 

individuellt. Systemet är 

även plattform för anslutning 

av internetbaserade service- 

och trygghetstjänster, så kalllade 

smarta hem. D 

KTC Control 

031712 50 05 

magnus.berbres@ktc.se 

samlat om pelletskaminer 


BYGGLEVERANTÖRER 

Betong 

ett naturligt val 

www.kc-betong.se 

0150-34 99 00 

TAKCENTRUM 

Unika tätskiktsystem för 

plana • låglutande • branta • gröna tak 

www.takcentrum.se 

www.svenskbetong.se 


EUROTAK AB 

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. 

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. 

eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com 


www.pordran.se 



Tel +46 (0)10 78 78 000 - E-post infrasweden@ruukki.com 


Annonsörer 


Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 

Djursholmsvägen 62 Fax 08-643 11 60 

183 52 Täby husbyggaren@mediarum.se 

Sid 

Abetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 

Bluebeam Software . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 

Bostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 

Consultec System . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 

Finisterra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 

GBR Service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 

H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 

Joma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 

Kåbe mattan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 

Martinsons . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag 

Nordtec Instrument . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 

Paroc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1:a omslag, 4 

Pittsburgh Corning Scandinavia Foamglas . . . . . . . . . . . 29 

Post och telestyrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 

nr 7 B 2010 husbyggaren 47 

Sid 

Proffice . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 

Promonord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 

REC-indovent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 

SAPA Building System . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 

SBR Byggingenjörerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 

Skandinaviska Byggelement . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 

SP Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 

Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 

Säker Vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 

Teliasonera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag 

Tyréns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 

Uppsala Universitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 

ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

BORLÄNGE 

ESKILSTUNA 

Tel 016-51 80 10 

Fax 016-51 80 44 

Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna 

• BYGGPROJEKTERING 

• KONTROLLER 

• BESIKTNINGAR 

• KVALITETSANSVARIG-K 

GÖTEBORG 

Mårtensson & Håkanson AB 

B Y G G R Å D G I V A R E 

Tänker du bygga om eller bygga nytt? 

Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! 

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, 

kostnadsberäkningar och besiktningar. 

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg 

Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33 

BKN - KONSULT 

BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR 

E A Rosengrens gata 27 

421 31 V. Frölunda 

Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 

e-post: bkn@swipnet.se 

HELSINGBORG 

Gudmundson Byggråd AB 

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR 

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch 

överlåtelsebesiktningar 

Byggskadeutredningar 

e-post: byggrad@comhem.se 

Domaregatan 1 C • 256 59 Helsingborg 

Tel 042-18 19 10 

KONSULTERANDE INGENJÖRER 

HELSINGBORG 

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, 

TEL. 042-12 00 10 

www.akermans.se 

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING 

KONSTRUKTIONER 

HUDIKSVALL 

Arkitekter o Ingenjörer 

Arkitekt- och byggprojektering 

Byggadministration 

Ljusdal: 0651-105 00 • Hudiksvall:0650-160 50 

www.cao.se • cao@cao.se 

KARLSKRONA 

LUND 

STOCKHOLM 

Av SBSC cert. besiktningsföretag 

Av SP SITAC cert. besiktningsman 

för entreprenadbesiktningar 

Besiktning/Konsultation/Utbildning 

• Sprinkler 

• Brandlarm 

• Gassläcksystem 

www.brandskyddsbesiktning.com 

Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS 

info@brandskyddsbesiktning.com 

08 - 510 104 70 



STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM 

Öppenhet-Mod-Utveckling 

Projektledning 

Byggledning 

Projekteringsledning 

Kvalitetsansvar 

Besiktningar 

Taggsvampsvägen 11 141 60 Huddinge 

Tel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36 

E-post konsult.kenth.stahl@telia.com 

Mark-, Väg-, Trafik-, 

Järnväg-, 

VA-projektering, 

Landskapsplanering, 

Projektledning, Kontroll och 

Besiktningar. 

Kanalvägen 17 

183 30 Täby 

Växel 08-638 23 30 

Fax 08-768 23 70 

info@markstyrkan.se 

www.markstyrkan.se 

ETT MEDLEMSFÖRETAG I 

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00 

WWW.TQI.SE 

Kontroll, Besiktning, 

Måleribeskrivning, 

Inventering m.m. 

Kontakta 

Tel 08-580 321 49 

info@selia.se 

Medlem i 

Sveriges Målerikonsulters Förening 

NITRO CONSULT AB 

Box 32058, 126 11 Stockholm 

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 

Spräng- och bergteknisk rådgivning 

Planering och projektering av berg och markanläggningar 

Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys 

Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan 

Instrument (hyra och försäljning) 

Utbildning och Träning 

Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, 

Karlstad, Karlskrona, Göteborg 

UMEÅ 

UPPSALA 

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45 

Genvägen 14 fax 018-37 06 83 

740 30 BJÖRKLINGE 

E-mail: j.k.ingbyra@telia.com 

www.jankallman-ingbyra.se 


VISBY 

www.projektengagemang.se 

www.projektengagemang.se 

Byggnadsingenjörer SBR 

Arkitekter SAR / MSA 


Certifierade besiktningsmän – SBR 

Arkitekter SAR / MSA 

Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL 

Certifierade besiktningsmän – SBR 

Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL 

• Projektering 

• Projektering 

Byggadministration 

• Byggadministration 

Box 47146 (Årstaängsvägen 19B) 

100 74 STOCKHOLM 

Box Tel: 08-15 47146 40 (Årstaängsvägen 30 

19B) 

100 Fax: 74 08-15 STOCKHOLM 40 36 

Tel: 08-15 40 30 

Fax: 08-15 40 36 

Box 1344 (Söderväg 3A) 

621 24 VISBY 

Box Tel: 0498-21 1344 (Söderväg 63 50 3A) 

621 Fax: 24 0498-21 VISBY66 

20 

Tel: 0498-21 63 50 

Fax: 0498-21 66 20 

Marknadsnytt 




Repslagaregatan 12 

602 25 NORRKÖPING 

Repslagaregatan Tel: 011-18 60 95 12 

602 Fax: 25 011-18 NORRKÖPING 60 95 

Tel: 011-18 60 95 

Fax: 011-18 60 95 

VISBY 

stilfullt betonggolv för flyg 

I stadsdelen Malmslätt i utkanten 

av Linköping ligger 

Flygvapenmuseumet. 

I en omfattande renovering 

och utbyggnad har en 5 100 m² 

stor utställningshall fått ett 

golv i högglansigt HTC Superfloor. 

D 

HTC Sweden AB 

012129 400 

mats.tikkanen@htc.se 

Bosch lanserar två nya luft/ 

vatten värmepumpar: Bosch 

EHP AW 12 och Bosch EHP 

AW 15. Pumparna kommer 

med förbättrad kylkrets och 

uppgraderad kompressor. 

Båda modellerna utvecklas 

och tillverkas i Tranås. 

Värmepumparna producerar 

upp till 65-gradigt varmt 

vatten till radiatorerna och ger 

ÖSTERSUND 

Arkitekt SAR/MSA 


- Arkitektur - Inredning 

- Byggteknik - Byggledning 

- Värderingar - Kontroll 

- Riksbehörighet 

som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K 

Tullgatan 35, 831 35 Östersund 

Tel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40 

www.mansson-hansson.se 

uppgraderade värmepumpar 

värme när det är ned mot minus 

20 grader Celsius. Avfrostning 

och kondensvattenavledning 

är inbyggd. Höljet är i 

galvad lackad stålplåt och 

toppdelen är tillverkad av 

komposit, som också bidrar till 

en låg ljudnivå. D 

Bosch Thermoteknik 

014038 41 05 


Nytt från SBR 

Kansli 

Byggingenjörerna SBR 

Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm 

Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: info@sbr.se 

Styrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 96 

Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97 

Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 

Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 

Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93 

Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 

Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 

Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 

Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se 

Förbundsstyrelsen 

Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande 

Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, vice ordförande 

Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen 

Björn Selling, Stockholmsavdelningen 

Veronica Jensen, Malmöavdelningen 

Anders Nordström, Umeåavdelningen 

Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen 

Byggingenjörerna SBR 

som bildades 1951 är en ideell yrkes- 

organisation med kompetenskrav på 

sina medlemmar. Förbundet ger till- 

gång till en tvärfacklig mötesplats för 

diskussion och fortbildning som tar 

sikte på att stödja medlemmarnas 

yrkesroll. Byggingenjörerna SBR har 

2 600 medlemmar och anslutna för- 

delade på 27 lokalavdelningar. 

Kraven för medlemskap är: 

• Ingenjörs- eller fastighetsföretagar- 

examen. 

• Ett aktat namn. 

• Att efter examen under minst två 

år ha utövat självständiga och 

kvalificerade arbetsuppgifter in- 

om byggverksamhet, alt hög- 

skoleexamen från 3 års studier. 

• Rekommendationer från med- 

lemmar och lokalavdelningar. 

Blanketter för medlemsansökan 

kan beställas från kansliet eller 

hämtas via förbundets hemsida, 

www.bygging.se 

Förbundsverksamheten 

Rymmer en mängd olikartade aktivi- 

teter, t ex information och råd- 

givning till medlemmar och allmän- 

heten, remissyttranden, myndig- 

hetsuppvaktning, kontakter med 

lokalavdelningarna och systerorgani- 

sationer utomlands. 

Försäkringar 

Förmedlas såsom sjukvård-, liv-, 

olycksfall-, barn och sjukförsäkring 

men också kontors- och konsultan- 

svarsförsäkringar. 

Kursverksamheten 

Omfattar kurser i allmänna ämnen i 

branschen, för energiexperter, 

samt projektledarutbildning, entre- 

prenad- och överlåtelsebesiktning, 

miljöinventering och utbildning till 

kvalitetsansvarig enligt PBL. De fyra 

sistnämnda kurserna leder till certi- 

fiering. 

Husbyggaren 

är en etablerad facktidning som 

prenumereras och läses av bransch- 

folk, medlemmarna i Byggingen- 

jörerna SBR, Svenska Byggmästare- 

och ingenjörsförbundet i Finland 

r f, Ålands Byggmästareförbund, 

Arkitektservice m fl. 

Konsultgruppen 

med 250 företag och sammanlagt 

1 000 anställda har till uppgift att 

tillvarata de mindre konsultföre- 

tagens möjligheter och problem. 

Övriga grupperingar 

Entreprenadbesiktning 

Överlåtelsebesiktning 

Kvalitetsansvariga enligt PBL 

Dessa anordnar symposier för fortbildning 

och utger en medlemsförteckning 

som också kan nås via 

Internet. 

nya medlemmar 

Tobias Brandt, ingenjör, 

Östersund 

Kent Brunkvist, egen företagare, 

Brunkvists Kvalitets- 

och Målerikonsult AB, 

Huddinge 

Jonas Carlsten, ingenjör, 

Trelleborg 

Per-Olof Eiman, egen företagare, 

Konstark Trelleborg AB, 

Trelleborg 

Lars Ewers, säljare, H+H 

Sverige AB, Malmö 

José Escobar, energiexpert, 

Save Energy AB, Saltsjö-Boo 

Claes Johansson, Energibyrån, 

Visby 

Ola Lindborg, besiktningsman, 

Byggnadsundersökningar AB, 

Malmö 

Anders Medin, uppdragsansvarig, 

L.E.B Consult AB, 

Johanneshov 

Anders Nyberg, ingenjör, 

Byggkvalitet i Mellansverige 

AB, Ludvika 

Bo-Magnus Olsson, byggnadsingenjör, 

White Arkitekter, 

Malmö 

Patrik Olsson, statiker, LB-hus 

AB, Bromölla 

kalender 

Överlåtelsebesiktningsgruppen 

8 december, 2010 

2 februari, 2011 

13 april, 2011 

8 juni, 2011 

Stefan Olsson, egen företagare, 

Nordprojektering VVS 

AB, Luleå 

Hans Romehed, energiexpert, 

Energibyrån Q AB, Visby 

Lars Rosendahl, egen företagare, 

RMM Byggplåt AB, 

Järfälla 

Ola Rubertsson, egen företagare, 

Energibyrån Nord AB, 

Umeå 

Johan Runmark, byggnadsingenjör, 

Dahlström 

Arkitekter, Kalmar 

Bernt Sjöland, egen företagare, 

Byggledning Bernt Sjöland, 

Anderstorp 

Martin Östin, byggchef, 

OK-Q8 AB, Stockholm 

Nya anslutna 

Ole Frimand, Oskarshamn 

Stefan Nilsson, Kalmar 

Pier Rinaldi, Uppsala 

Frida Sahlqvist, Stockholm 

Veronica Johansson, Ljungbyholm 

Förbundsstyrelsen 

3–4 februari, 2011 

rabatt på facklitteratur 

Beställ facklitteratur och handböcker 

direkt från Svensk Byggtjänst 

www.byggtjanst.se 

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procents 

rabatt! 

Gå in på Svensk Byggtjänst och registrera dig. 

Har du glömt din rabattkod? 

Ring SBRs kansli, 08462 17 90 



nordiskt möte tog upp byggfel 

Det årliga Nordiskt Byggposiumet 

har i år ägt rum i Oslo 

den 3–5 september. Värd för 

tillställningen var Nito Takst. 

Fem ingenjörsorganisationer 

deltog: Konstruktörsföreningen 

från Danmark, RKL från 

Finland, SBIF från Finland, 

SBR från Sverige och Nito 

Takst från Norge. 

Deltagare från SBR var förbundsordförande 

Lars Hedåker 

och vice förbundsordförande 

Urban Tjernström. Förbundsdirektören 

var i sista 

stund tvungen att lämna återbud. 

Interiör från Operan. 

Foto: Lars Hedåker 

Norrmännen hade komponerat 

ett gediget och tidsmässigt 

stramt program och vi 

startade med att få en inblick i 

Oslos utbyggnad mot Oslofjorden. 

I utbyggnaden ingår den 

nya operan, samt det som kalllas 

Oslopakke 3. En ombygg- 

Aktuella kurser 

Entreprenadbesiktningssymposium 

24–25 mars, Helsingborg 

12–13 maj, Stockholm 

Överlåtelsebesiktningssymposium 

16–17 februari, Stockholm 

2–3 maj, Malmö 

Entreprenadbesiktning, 

grundkurs 

28–29 mars, Stockholm 

2–3 maj, Helsingborg 

Entreprenadbesiktning, 

steg 2 och prov 

17 maj, Stockholm 

31 maj, Helsingborg 

nad av vägsystemet har utförts, 

och omfattar en tunnel under 

fjorden från östra till västra sidan, 

samt en stängning av en 

fyrfilig väg som hindrar bebyggelsens 

närmande till fjorden. 

Dagen avslutades med ett 

studiebesök och guidad tur i 

den nya operan som kostade 

fyra miljarder norska kronor 

att bygga. 

Nästa dags första punkt var 

en föredragning av temat 

byggfel. Egil Skavang från 

Byggkostnadsprogrammet talade 

om en stor norsk undersökning 

och insatser mot fel 

och brister. Projektet har sedan 

år 2005 använt 160 miljoner 

NOK. Då ingår också att 

försöka hitta metoder för att 

skapa bättre byggherrekompetens, 

öka produktiviteten 

och skapa bättre ledning av 

byggprojekt och större ansvarkänsla 

i alla led. 

Fel och brister i norskt byggande 

svarar för nio procent av 

omsättningen i branschen. 60 

procent av alla fel och brister 

hänför sig till problem i samband 

med projekteringen. 

Utan att gå in på för många detaljer 

så är det direkta fel och 

okunnighet, för snålt tilltagna 

Överlåtelsebesiktning, 

grundkurs 


Överlåtelsebesiktning, prov 

25 mars, Stockholm 

ABK 09 

11 april, Stockholm 

Eurokoder 

15 mars, Halmstad 


Nya PBL Nyhet! 


12 maj, Göteborg 

resurser, för lite pengar och att 

projekterarna överlåter beslut 

till arbetsplatsen – vem känner 

inte till formuleringen ”Löses 

på arbetsplatsen”? 

Egil Skavang pekade i sin redogörelse 

på följande orsaker 

till felen: 

- 20 procent överordnande 

ramvillkor och därunder 

bristande resurser till projektering. 

- 20 procent underlåtelse att 

projektera, förenklad projektering. 

- 20 procent fel i projekteringsunderlaget. 

- 10 procent fel i material och 

produkter. 

- 30 procent fel under utförandet. 

Alltså 60 procent av felen 

kan sägas komma från brister i 

projekteringen. 

För att råda bot på problemet 

satsas på digitala metoder 

och Lean konstruktioner. Man 

har dessutom upptäckt att 

specialiseringen lett till att 

ingen längre verkar ha kompetens 

att ha överblick över det 

samlade byggprojektet. 

Ett annat inslag under dagen 

var punkten Att träffa 

Från Operans tak, från vänster Urban Tjernström, SBR, Kenneth Koskinen, 

ordf SBIF, Sami Hassinen, förbundssekr, SBIF och Ahti Juntilla, 

RKL. Exempel på den nya bebyggelse och vägen som ska rivas i 

bakgrunden. 

Plåt i teori och i verklighet 


Putsade fasader 


Fuktmätning – 

fukt och mögelskador 

3–4 maj, Stockholm 

Fogfria golv – 

besiktningsman och konsult 


AMA Hus 08, grundkurs* 

3 februari, Stockholm 

10 februari, Göteborg 

AMA Anläggning 07* 

3 maj, Malmö 

9 maj, Luleå 



MER Anläggning 07* 

4 maj, Malmö 

10 maj, Luleå 



Byggarbetsmiljösamordnare, 

Grundutbildning, steg 1* 

19–20 jan, Stockholm 

26–27 jan, Visby 

1–2 feb, Göteborg 

8–9 feb, Karlstad 



medlemmarna. Vi fick en inblick 

i intern kommunikation, 

vilket är något som vi i SBR 

också har ett projekt på gång 

om. 

Dagen avslutades med besök 

på Holmenkollen och i 

centrala Oslo med besök på 

Tjuvholmen, som är ett nytt 

bostadsområde söder om 

Akers Brygge. Tala om exklusivt 

byggeri! Bostadshusen 

står på pålar i fjorden och har 

garage i nedsänkta kasuner. 

Priserna är därefter och kan få 

en svensk att rodna av blygsamhet. 

Symposiet avslutades med 

diskussioner om aktuella ämnen, 

bland annat togs frågan 

om takrasen i vintras upp, det 

talades om bygg- och fastighetsbranschenspersonalkompetens, 

om svårigheten att rekrytera 

nya medlemmar, samt 

AEEBC´s roll för validering av 

examen och yrkeskompetens. 

Nästa år är det SBR´s tur att 

arrangera Nordiskt Byggsymposium 

och det kommer att 

äga rum i Stockholm i september 

månad. 

Av Lars Hedåker, 

förbundsordförande 

14–15 feb, Luleå 

15–16 feb, Malmö 


21–22 mars, Göteborg 

Byggarbetsmiljösamordnare, 

Fördjupningspaketet, steg 2* 

21 feb, Stockholm 

10 mars, Malmö 

28 mars, Karlstad 

28 mars, Luleå 

5 april, Göteborg 


Entreprenadjuridik, grundkurs* 

24 januari, Malmö 

3 februari, Örnsköldsvik 

8 februari, Stockholm 

sBr i shanghai och Beijing 

I oktober samlades ett nittiotal 

förväntansfulla resenärer på 

Arlanda för att följa med på 

SBRs studieresa till världsutställningen 

i Shanghai och ett 

besök i Beijing. 

Resan blev intensiv och bjöd 

på stort som smått, från skyskrapor 

till att det går att få 1,6 

km silkestråd från en enda 

puppa. 

Naturligtvis besökte den 

svenska gruppen även historiens 

största världsutställning i 

Shanghai, Expo 2010. Gunnar 

Edebrand föll pladask för Islands 

paviljong, ”en pärla”, 

men även de övriga nordiska 

länderna, och Sverige, fann nåd. 

Läs mer om hans levande 

berättelse från SBRs mycket 

lyckade resa. 

Du kan läsa hela hans text, 

och se fler foton, på 

www.sbr.se/kinaresa 

”Framför huvudentrén stod 

en stor sten för att förhindra de 

onda andarna att komma in i 

huset. Andarna kan bara gå 

rakt fram, men som extra säkerhet 

finns också en hög tröskel 

vid entrén eftersom den onda 

anden inte kan passera denna 

höjd. De olika husen kunde ha 

två ingångar, en pampigare för 

15 februari, Gävle 

17 mars, Luleå 

22 mars, Göteborg 

Entreprenadjuridik, 

fortsättningskurs* 

26 januari, Stockholm 

10 februari, Luleå 

9 februari, Göteborg 


Kvalitetsansvarig enligt PBL* 

Nivå N 

8, 9, 15 mars, Malmö 

23, 24, 29 mars, Stockholm 

4, 5, 11 maj, Göteborg 

17, 18, 24 maj, Luleå 

Den svenska paviljongen. 

Foto: Gunnar Edebrand 

Den ”Förbjudna staden”, med världens största bostadskomplex på 

720 000 kvm och med 9 999,5 rum, är naturligtvis ett måste för Kinaresenärer. 


männen och en enklare för kvinnorna. 

(…) 

Efter sedvanligt prutande 

kom man överens om 10 yuan. 

Vår medlem fick tillbaka 90 

yuan, trodde han, men det var 

Nivå K 




25 maj, Luleå 

LOU – upphandling av byggentreprenader 

och tjänster* 

23 februari, Härnösand 




Projektledning* 

17–18 feb, Stockholm 

8–9 mars, Göteborg 

29–30 mars, Luleå 

5–6 april, Malmö 

Sidenfrabriken Yuanhou. 


’monopolpengar’. Flertalet av 

oss blev lurade vid sådana här 

erbjudande.” 

Läs mer av 

Gunnar Edebrands 

berättelse från Kina på 

www.sbr.se/kinaresa 

*Kurser markerade med* 

genomför SBR i samarbete med 

EGA 

Företagsanpassade kurser 

SBR anordnar företagsanpassade 

kurser. Vi skräddarsyr en 

kurs för just ditt företag. 

Kontakta SBR, 

tfn 08-462 17 94. 

För ytterligare information 

och kursanmälan, se 

www.sbr.se/kurser 

eller ring 08-462 17 94. D 



Har du plats för en praktikant eller behövs tillfällig personal till företaget? Eller söker du 

praktikplats eller tillfälligt jobb? Nu kan du som är med i SBR söka rätt person och plats via SBR. 

sök praktikanter eller praktikplats via sBr 

Tidigt i höstas frågade några 

SBR-anslutna byggingenjörsstudenter 

vid Malmö högskola 

om SBR kunde hjälpa till att 

hitta praktikplatser eller jobb. 

Eftersom många inom SBR 

har eller arbetar i företag som 

kan behöva tillfällig personal, 

så skulle en förmedling av kontakter 

mellan studenter och 

företag kunna vara bra för 

båda parter, ansåg de. 

SBRs förbundsdirektör 

Magnus Janson tyckte att idén 

lät mycket intressant: 

– Satsningen på att värva 

studentmedlemmar kan på 

detta sätt ge våra företagare en 

intressant rekryteringsbas. 

Därför beslutade vi att dra 

igång projektet så snabbt som 

möjligt. 

– I nuläget har vi drygt 200 

byggingenjörsstudenter i SBR 

och antalet växer i takt med att 

vi presenterar oss på olika 

högskolor. Kan vi dessutom 

erbjuda studenterna hjälp att 

söka praktikplatser och presumtiva 

arbetsgivare så borde 

SBRs förbundsdirektör Magnus 

Janson 

intresset öka ännu mer. 

Magnus Janson tror också 

att de SBR-anslutna studenterna 

är lite vassare och extra 

intressanta att rekrytera. 

Ansvaret hos parterna 

– Många har redan hunnit ta 

del av äldre kollegors kunskaper 

och varit med på flera av 

våra seminarier och studiebe- 

sök. Dessutom visar deras intresse 

för SBR att de är alerta 

och ser framåt. 

SBRs roll är enbart att tillhandahålla 

en kontaktyta. 

Därefter är det upp till respektive 

part att komma överens 

om formerna för praktiken eller 

anställningen. Vissa högskolor 

kan ha särskilda regler 

för praktikplatser, särskilt om 

praktiken ingår i kursplanen. I 

det fall det är frågan om en anställning 

gäller arbetsmarknadens 

regler. 

Hur går det till? 

Den som har en plats att erbjuda 

mailar till (praktik@sbr. 

se). Kansliet ser sedan till att 

erbjudandet går ut till alla anslutna 

medlemmar i hela landet, 

eftersom många pluggar 

på annan ort än hemorten. Blir 

platsen inte tillsatt inom några 

veckor går erbjudandet vidare 

till de närmast belägna högskolorna 

och läggs upp på 

SBRs hemsida. 

På motsvarande sätt kan 

med fyrhjuling över sanddyner i dubai 

”En eftermiddag gjorde vi en 

biltur till och i öken. Alla hade 

sett hur de fyrhjulsdrivna 

bilarna kör över dynerna men 

aldrig deltagit. Nu fick vi 

chansen – en trevlig upplevelse 

med möte även med kameler 

– vem har inte sett 

Paris-Dakarrallyt på TV. Vi 

trodde att vi var rätt ensamma 

ute i öknen men vi misstog 

oss. Det var fredag och helgdag 

så Dubaiborna gjorde 

utflykt till öknen – kanske lite 

som våra utflykter till fjällen 

och skidåkning.” 

Så skriver Lennart Wågström 

från sin Dubairesa. 

Du har väl inte missat att 

nästa år går SBRs resa till 

ökenstaden?! 

Låt dig bli inpirerad av Wågströms 

äventyr och utförliga 

redogörelse för både höga och 

låga och sneda och raka byggnader. 

Läs mer om vad man kan upptäcka 

i den föränderliga ökenstaden 

på 

www.sbr.se/dubai 

SBR-anslutna studenter som 

söker praktik eller tillfälligt 

jobb anmäla detta till kansliet. 

Ansökan läggs då upp direkt 

på hemsidan. 

– Vi gjorde ett test med förmedlingen 

i vårt nyhetsbrev i 

oktober. Det tog inte många 

minuter innan vi fick in den 

första lediga praktikplatsen 

från en medlem som har ett 

företag i norra Storstockholm, 

så jag tror att detta kan bli en 

uppskattad medlemsförmån. 

Mer information finns på 

sbr.se/praktik D 

Segelhotellet Burj Al Arab är ett av Dubais kännetecken. Hotellet 

ligger på en konstgjord ö ute i havet. Foto: Lennart Wågström 



SBR lanserar en ny medlemsförmån i form av en mentorskapsförmedling. Den ska ge 

yngre medlemmar chansen att ta del av den kunskapsbank som finns hos äldre kollegor. 

nu kan du bli eller söka en sBr-mentor 

Att sprida äldre byggingenjörers 

erfarenheter vidare till 

yngre kollegor har alltid varit 

ett av SBRs främsta syften. 

Hittills har det huvudsakligen 

skett genom kurser, seminarier 

och olika former av nätverkande 

men nu tillkommer 

även en mentorskapsförmedling. 

En enkät som nyligen 

gjordes bland nyare medlemmar 

visade att det finns ett 

mycket stort intresse för att få 

tillgång till mentorer såväl 

som att ställa upp som mentor. 

Förmedlingen sker via SBRs 

hemsida där anslutna och 

medlemmar som vill ha respektive 

vill vara mentorer kan 

presentera sig. Utöver kravet 

på medlemskap är formerna 

fria. 

– Mentorskap kan fungera 

på många olika sätt och vi vill 

inte styra för mycket eller göra 

det administrativt tungrott, 

säger SBRs förbundsdirektör 

Magnus Janson. 

– Det viktiga är att vi kan erbjuda 

chansen för dem som är 

intresserade att hitta varandra 

och ge dem lite inspiration om 

hur det kan fungera. Vi kommer 

också att ha koll på vilken 

typ av mentorer som efterfrågas 

och uppmuntra medlemmar 

med sådana kunskaper att 

ställa upp om det behövs. 

– Dessutom är vi angelägna 

om att få återkoppling och 

idéer om hur vi kan utveckla 

och förbättra mentorskapsförmedlingen. 

Vem kan ha en mentor? 

Någon precis åldersgräns 

finns inte. Men i första hand är 

möjligheten tänkt för yngre 

SBR-medlemmar, antingen 

man precis är klar med sin utbildning 

eller hunnit jobba 

några år. Det kan också vara 

medlemmar som jobbat lite 

längre men som står inför en 

större förändring eller utmaning. 

Vad gör en mentor? 

En mentor är en person med 

erfarenheter och kunskap som 

sami är ny förbundssekreterare 

Sami Hassinen är ny förbundssekreterare 

i SBRs motsvarighet 

i vårt östra grannland; 

SBIF. 

SBIF står för Svenska Byggmästare- 

och Ingenjörsförbundet 

YH i Finland r.f. Tidigare 

förbundssekreteraren 

Jonas Ström har gått vidare till 

nya uppgifter och Sami Hassinen, 

36 år, tog över arbetsuppgifterna 

på kansliet i Helsingfors 

i september 2010. 

Sami Hassinen är född, uppvuxen 

och bosatt i Helsingfors 

med sambo. Han har studerat 

företagsadministration vid 

Hanken och visuell marknadsföring 

vid yrkesinstitutet 

Prakticum i Helsingfors. 

Under de senaste åren har 

han bland annat arbetat med 

butiksreklam och marknadsföring 

vid Stockmann, som 

närmast motsvarar NK i 

Stockholm, samt fungerat som 

servicerådgivare vid GoExcellent. 

Sami är tvåspråkig men har 

genomfört sin skolgång och 

sina studier på svenska. Dessutom 

har han kunskaper i engelska 

och tyska. Datakunskaperna 

omfattar de vanligaste 

kontorsprogrammen samt 

olika bildbehandlings- och ombrytningsprogram. 

Han har 

tidigare framställt olika bro- 

man som ung byggingenjör 

kan ha nytta av. Mentorn kan 

vara stöd och bollplank i tekniska 

och andra praktiska frågor, 

men kan också genom sin 

erfarenhet av arbetsliv och/eller 

företagande ge ett värdefullt 

stöd för den som är i början 

av karriären. Ett mentorskap 

är också ett utbyte. Adepten 

får tillgång till mentorns 

kunskapsbank, och mentorn 

får en chans att fortsätta följa 

det som händer i arbetslivet 

och branschen. Dessutom 

tycker en mentor ofta att det är 

kul att se sitt kunnande föras 

vidare och se hur unga kollegor 

utvecklas. En mentor tar i 

allmänhet inte betalt utan ställer 

upp ideellt. Det betyder att 

mentorn bjuder på erfarenhet 

och kunskap, men kanske inte 

åtar sig att hjälpa till med specifika 

arbetsuppgifter. 

Hur kommer man igång? 

De som vill vara mentorer anmäler 

detta till (mentor@sbr. 

se). SBR-kansliet förmedlar 

schyrer och är därför bekant 

med layout och redigering. 

På fritiden vistas Sami 

Hassinen gärna ute i skärgår- 

sedan erbjudandet via lokalavdelningen 

eller SBRs hemsida. 

Den som är intresserad tar 

själv kontakt med mentorn 

och bokar ett möte där man får 

lära känna varandra och se om 

personkemin stämmer. Sedan 

får adept och mentor själva 

komma överens om hur de går 

vidare. 

Hur länge pågår det? 

Allt från några enstaka möten 

till en mångårig kontakt. Det 

avgör parterna själva. En vanlig 

situation är när man står 

inför ett vägval i karriären eller 

funderar på att starta eget. 

Eller om man står inför nya yrkesutmaningar 

och kan behöva 

moraliskt och kunskapsmässigt 

stöd i ryggen under en 

period. 

Mer information finns på 

sbr.se/mentor D 

Sami Hassinen, ny förbundssekreterare i vårt östra grannland. 

den med båten. 

På kontoret nås Sami Hassinen 

på sbif@byggarna.net D 


Marknadsnytt 

vit fasad i fibercement 

Just nu renoveras Hammarkulletorget 

i Göteborg i en av 

de största pågående renoveringarna 

av miljonprogrammets 

bostäder. Vita fasader i 

fibercement från Cembrit och 

nya fönster ger hela området 

ett nytt ansikte samtidigt som 

tilläggsisolering gör husen 

Envic-Sense AB:s mätinstrument 

detekterar tungmetaller 

i realtid direkt på plats. Detta 

sker med hjälp av Quartz Crys- 

mer energieffektiva. Efter renoveringen 

kommer husen att 

dra 30–35 procent mindre energi 

än de gör idag. 700 lägenheter 

berörs i renoveringen 

som väntas vara klar år 2012. D 

Cembrit 

070736 47 67 

anna.ranow@cembrit.se 

Bärbar miljögiftsdetektor 

tal Microbalance (QCM) teknik, 

som har inneslutits i en 

mätcell. Genom olika ytbehandling 

på kristallen ändras 

kristallens frekvens och genom 

detta kan olika ämnen 

detekteras. 

En mätcell för kvicksilver 

finns framme och en mätcell 

för arsenik lanseras snart. D 

EnvicSense AB 

076880 88 10 

glasull ger bättre brandskydd 

Ett nytt produktprogram för 

ventilationsisolering, Ultimate 

Protect, ger enligt Saint- 

Gobain Isover AB en hög 

brandsäkerhet i kombination 

med låg vikt. Produkterna bygger 

på ny teknologi från Saint- 

Gobain Isover. En ny generation 

glasull har en patenterad 

sammansättning som gör att 

ventilationskanaler kan isoleras 

enligt kraven för brandklasserna 

EI 15, EI 30 och EI 60 

med nätmattor som är 10 mm 

tunnare än tidigare. D 

SaintGobain Isover AB 

04284 000 

staffan.tigerfeldt@saintgobain.com 

utelampa med led som ljuskälla 

Fox Designs serie Nyx har fått 

en ny version med ljuskällan 

LED. Företaget framtidssäkrar 

sina armaturer genom att 

LED-ljuskällan och tillhöran- 

Megamans lågenergilampor 

innehåller amalgam, som är en 

legering av kvicksilver och andra 

metaller. Det har en fast 

form i rumstemperatur och 

inget kvicksilver läcker ut 

även om lampan går sönder. 

Amalgamet gör det säkrare att 

återvinna lamporna, enligt företaget. 

När lampan tänds omvandlar 

elektronströmmen en liten 

del av amalgamet till kvicksilverånga, 

men bara precis det 

som används för att kunna ge 

ljus. D 

Den stapelbara karmstolen 

Lite är resultatet av en design 

de drivdon enkelt kan bytas ut 

och ersättas med den elektronik 

som är mest miljövänlig 

och energibesparande vid en 

given tidpunkt. 

Avstånden mellan pollarna 

kan med den nya versionen 

LED vara upp till 14 meter vilket 

är dubbelt så långt som 

med tidigare kompaktlysrör 

eller metallhalogen. Detta 

innebär en lägre materialkostnad. 

Ljuskällans genomsnittliga 

livslängden ligger på 50 000 

timmar med 70 procent av ljuset 

kvar. D 

Fox Design AB 

08440 85 41 

tore@foxdesign.se 

läcker inte kvicksilver 

Megaman Sverige AB 

070229 65 58 

malin@egma.se 

Bredryggad stol kan staplas 

brief från företaget Offecct. 

Uppdraget var att ta fram en 

stapelbar stol som kombinerar 

en tilltalande estetik med en 

rationell funktion och konstruktion. 

Utmaningen gick 

till Broberg & Ridderstråle. 

Den stapelbara stolen kännetecknas 

av en tunn sittprofil 

med en bred välvd rygg. D 

Offecct 

0504415 24 

ulrika.darheden@offecct.se 


thermisol.se 

TÄTA TAK 

DERBIGUM 

www.tata-tak.com 

w 

EUROTAK AB 

masonite 

lättelement 

www.m-l.se

Posttidning B 

Husbyggaren 

Folkungagatan 122 

116 30 Stockholm 

1 1 1 0 9 6 2 0 0

Nedanstående är annons från Paroc Panel System AB - Husbyggaren

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?