Tekniskt utlåtande om gårdsbjälklag, Kv Båtsmannen större 3 ...

Stockholm 2008-03-10 Sid 2
mängder vatten. Detta är med stor sannolikhet ingen anordnad / tillverkad dränering, utan
vattnet färdas ned längs er källarvägg.
• Källarväggens murkrön i denna region har stor algpåväxt. (se bild 13, 14)
Detta vittnar om att krönet ofta står blött.
• På andra sidan muren är skyddsplåten bristfälligt ditsatt. (se bild 15)
• Beläggningen är av typ gjutasfalt med en övre beläggning av infärgat grus.
• Vi ser djupa spår i asfaltsbeläggningen på flera ställen. Dessa beror på att blomlådornas
längsgående syll har för liten area i förhållande till den mjuka asfalten.
Syllen har sjunkit ned 4cm (5cm – 1cm) i beläggningen. (se bild 17-20)
• I källarlokalen ser vi inte balkarna i bjälklaget. Dessa är ingjutna i valvet. Vi kan dock se lite
sprickor som avslöjar var balkarna ligger. Det är inte ovanligt med dessa sprickor under
stålbalkarna.
• På ett par ställen kan vi se missfärgning i taket som vittnar om ett tidigare läckage.
Vi kan mäta en viss höjning av fukt i de aktuella områdena. Detta kan tyda på att läckan är
aktiv.
• Butikspersonalen visar på ett utrymme bakom lokalen (se bild 16). Här påstås det läcka in
vid störtskurar. I utrymmet finns en gammal igenlagd trappa och här står en tunna med
vatten och pump. Väggarna har förhöjda fuktvärden, men eftersom det är en yttervägg med
inget eller åldersförbrukat tätskikt är det inte så konstigt. Läget för detta utrymme
överrenstämmer bra med bild 13, där grannen har lågpunkten i sin rabatt.
Besiktning i provgrop
Vanligtvis försöker vi att placera provgropen på en plats där vi underifrån kan se att en balk har stor
avrostning. I detta fall är balkarna kringgjutna och avrostningen avslöjas inte.
Vi valde att ta hålet på en plats där primärbalken möter en sekundärbalk, på detta sätt kan vi
besiktiga 2st. balkar av olika dimensioner.
I hålet kan vi se bjälklagets uppbyggnad och räkna fram dess tyngd samt bekräfta balkarnas
orginaldimensioner (Se bilaga 3). Vi kan också mäta och räkna oss fram till hur mycket balkarna
rostat under årens lopp.
Vi ser att uppbyggnaden av bjälklaget skiljer sig en del från de handlingar som togs fram 1989.
I provgropen är materialet mycket torrt, vilket betyder att tätskiktet i denna punkt är intakt, men
rosten på balkarna vittnar om att de tidigare legat i en fuktig miljö.
Generellt kan nämnas att vi ser rostangrepp på balkarna men, vi anser att de klarat sig relativt bra.
Det är viktigt att tänka på att vi endast har besiktigat och kontrollmätt 0,5m balk av totalt ca: 140m.
Det kan mycket väl finnas både sämre och bättre balkar än just där vi tagit vår provgrop.
Resultat från kontrolldimensionering av bärande konstruktion (Se bilaga 4)
Ett nytt gårdsbjälklag skall enligt dagens norm beräknas för en s.k. ”Nyttig last” på 400 kg/m 2 , detta
utöver egentyngd. När denna gård byggdes gällde Nyttig last på 300 kg/m 2 .
Gårdens egentyngd beräknas till ca: 580 - 610 kg/m 2 (skillnaden beror på tjockleken för att skapa
fall mot brunnar).
Enligt orginalritningar och våra uppmätningar är primärbalken av typ DIP 26, det är en äldre profil
som ungefär motsvarar en modern HEB 260. Sekundären är av typ DIP 20, den motsvarar en
modern HEB 200.
Enligt de gamla orginalritningarna kan vi se att primärbalken skarvas en bit ut i fält. Detta är positivt
m.h.t. spänningar och deformationer eftersom den kan kontrolleras som en kontinuerlig balk med
s.k. Gerberskarv.
Vi har kontrollräknat primär- och sekundär-balk i avrostat skick med en ”Nyttig last” på 300 kg/m 2 .
Med dessa förutsättningar kommer vi fram till att primären har en nyttjandegrad på 105% och
sekundärerna runt 100%.
D.v.s. primärbalken är överbelastad med 5% och sekundärbalken är precis på gränsen.
Slutsats
Alla tätskikt har en begränsad livslängd.