Tekniskt utlåtande om gårdsbjälklag, Kv Båtsmannen större 3 ...

STOCKHOLM 2007-03-10
BRF Båtsmannen större 3
Fredrik Jörgensen
Södermannagatan 12
116 23 STOCKHOLM
Tekniskt utlåtande om gårdsbjälklag, Kv Båtsmannen större 3, Stockholm
Uppdrag
Uppdraget består i första hand i att bedöma gårdens status mht hållfasthet och täthet.
Föreningen har önskemål om att modifiera gården för att öka trivselfaktorn och vill därför även veta
hur mycket de kan belasta gården.
Underlag
Till vårt förfogande har vi haft ritningar från föreningens databas samt kompletterat med vissa
handlingar från Stadsbyggnadskontoret (SBK). Dessa beskriver gårdens bärande system och
stommens uppbyggnad. Vi har även haft BINAB på plats, som hjälpt oss att ta upp en provgrop för
att vi ska kunna bekräfta stålbalkars dimensioner och mäta stålbalkarnas avrostning.
Besiktning av gården
Besiktningen av gården har utförts i två delar.
I den första delen okulärbesiktades tätskikt och anslutningar uppe och under gården.
I den andra delen besiktades material och stålbalkar i provgropen.
Okulärbesiktning ovan och under bjälklag
• Fastighetens orginalritningar är daterade 1929.
• I ritningsunderlaget ser vi att gården omprojekterats 1989.
• På gården finns ett fläkthus, en trä-terass med blomlådor och sandlåda, 5st blomlådor fritt
ute på gårdsplan.
• På gården mynnar 4st stuprör från fastigheten och ett stuprör från fläkthuset.
• Från vindsvåningen mot Södermannagatan ser vi även 2st bräddavlopp från takterasser.
Runt det vänstra bräddavloppet ser vi tydligt fuktkoncentrationer (se bild 4) som tyder på att
det inte står rätt till. Antingen läcker tätskikt/anslutning eller så har röret bakfall.
• Gården har 3 moderna brunnar av typ Icopal Terassbrunn TG. (se bild 5, 6)
• Gården har bra lutning mot brunnarna. Höjdskillnaden på gårdsytan är 15-16cm.
• Alla trösklar på dörrar till gården har en relativt bra höjd.
• Bakom trä-terassen är grannens mur klädd med diagonal trall. Bakom beklädnaden syns en
illa sargad putsad mur med bristfällig plåtanslutning både i över- och underkant.(se bild 7-9)
Plåten i överkant borde rå över den diagonala beklädnaden. (se bild 8)
• Anslutningar mot fasad ser bra ut, men vi har inte tittat bakom dessa. Vid ett hörn saknas en
liten bit puts. Detta medför risk för fukttransport bakom plåten.
• Räckets anslutning mot grannfastigheten bakom fläkthuset är illa sargat. (se bild 10, 11)
Detta beror förmodligen på s.k. frostsprängning.
Frostsprängning kan förklaras med att fukt kommer in i konstruktionen. Fukten fryser till is vid
minusgrader och utvidgar sig med bortsprängning av material som följd. Varje gång detta
inträffar blir skadan värre och drar åt sig mer fukt och problem. Detta är inte bra, vare sig för
grannen eller för ert gårdsbjälklag/källarlokal. Det är grannens fasad som är förstörd, men vi
gissar att ansvaret ligger på den som satte upp staketet.
• Den lägre gården (åt väster) har en längsgående rabatt mot er källarvägg. Denna rabatt
sväljer mängder av vatten som transporteras ned längs er källarvägg. (se bild 12-14)
I rabattens lågpunkt finns två hål i jorden som förmodligen avdränerar rabatten vid stora
ZIZ AB
Adress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro Reg. nr
Hammarby Fabriksväg 19 +46 (0)8 653 05 51 +46 (0)8 651 72 70 355646-1 5654-8076 556 383-6179
S-120 33 Stockholm
p:\2007_306 båtsmannen 3 gård\utskick\tekniskt utlåtande.doc

Stockholm 2008-03-10 Sid 2
mängder vatten. Detta är med stor sannolikhet ingen anordnad / tillverkad dränering, utan
vattnet färdas ned längs er källarvägg.
• Källarväggens murkrön i denna region har stor algpåväxt. (se bild 13, 14)
Detta vittnar om att krönet ofta står blött.
• På andra sidan muren är skyddsplåten bristfälligt ditsatt. (se bild 15)
• Beläggningen är av typ gjutasfalt med en övre beläggning av infärgat grus.
• Vi ser djupa spår i asfaltsbeläggningen på flera ställen. Dessa beror på att blomlådornas
längsgående syll har för liten area i förhållande till den mjuka asfalten.
Syllen har sjunkit ned 4cm (5cm – 1cm) i beläggningen. (se bild 17-20)
• I källarlokalen ser vi inte balkarna i bjälklaget. Dessa är ingjutna i valvet. Vi kan dock se lite
sprickor som avslöjar var balkarna ligger. Det är inte ovanligt med dessa sprickor under
stålbalkarna.
• På ett par ställen kan vi se missfärgning i taket som vittnar om ett tidigare läckage.
Vi kan mäta en viss höjning av fukt i de aktuella områdena. Detta kan tyda på att läckan är
aktiv.
• Butikspersonalen visar på ett utrymme bakom lokalen (se bild 16). Här påstås det läcka in
vid störtskurar. I utrymmet finns en gammal igenlagd trappa och här står en tunna med
vatten och pump. Väggarna har förhöjda fuktvärden, men eftersom det är en yttervägg med
inget eller åldersförbrukat tätskikt är det inte så konstigt. Läget för detta utrymme
överrenstämmer bra med bild 13, där grannen har lågpunkten i sin rabatt.
Besiktning i provgrop
Vanligtvis försöker vi att placera provgropen på en plats där vi underifrån kan se att en balk har stor
avrostning. I detta fall är balkarna kringgjutna och avrostningen avslöjas inte.
Vi valde att ta hålet på en plats där primärbalken möter en sekundärbalk, på detta sätt kan vi
besiktiga 2st. balkar av olika dimensioner.
I hålet kan vi se bjälklagets uppbyggnad och räkna fram dess tyngd samt bekräfta balkarnas
orginaldimensioner (Se bilaga 3). Vi kan också mäta och räkna oss fram till hur mycket balkarna
rostat under årens lopp.
Vi ser att uppbyggnaden av bjälklaget skiljer sig en del från de handlingar som togs fram 1989.
I provgropen är materialet mycket torrt, vilket betyder att tätskiktet i denna punkt är intakt, men
rosten på balkarna vittnar om att de tidigare legat i en fuktig miljö.
Generellt kan nämnas att vi ser rostangrepp på balkarna men, vi anser att de klarat sig relativt bra.
Det är viktigt att tänka på att vi endast har besiktigat och kontrollmätt 0,5m balk av totalt ca: 140m.
Det kan mycket väl finnas både sämre och bättre balkar än just där vi tagit vår provgrop.
Resultat från kontrolldimensionering av bärande konstruktion (Se bilaga 4)
Ett nytt gårdsbjälklag skall enligt dagens norm beräknas för en s.k. ”Nyttig last” på 400 kg/m 2 , detta
utöver egentyngd. När denna gård byggdes gällde Nyttig last på 300 kg/m 2 .
Gårdens egentyngd beräknas till ca: 580 - 610 kg/m 2 (skillnaden beror på tjockleken för att skapa
fall mot brunnar).
Enligt orginalritningar och våra uppmätningar är primärbalken av typ DIP 26, det är en äldre profil
som ungefär motsvarar en modern HEB 260. Sekundären är av typ DIP 20, den motsvarar en
modern HEB 200.
Enligt de gamla orginalritningarna kan vi se att primärbalken skarvas en bit ut i fält. Detta är positivt
m.h.t. spänningar och deformationer eftersom den kan kontrolleras som en kontinuerlig balk med
s.k. Gerberskarv.
Vi har kontrollräknat primär- och sekundär-balk i avrostat skick med en ”Nyttig last” på 300 kg/m 2 .
Med dessa förutsättningar kommer vi fram till att primären har en nyttjandegrad på 105% och
sekundärerna runt 100%.
D.v.s. primärbalken är överbelastad med 5% och sekundärbalken är precis på gränsen.
Slutsats
Alla tätskikt har en begränsad livslängd.

Stockholm 2008-03-10 Sid 3
Er beläggning borde haft en längre livslängd än till i dag om den hade utförts på ett riktigt sätt.
Den beläggning som ligger på er gård idag är en mjuk asfaltsmastix hela vägen igenom.
Under sommarhalvårets varma dagar blir denna asfalten extremt mjuk och de tunga planteringslådorna
sjunker rakt igenom tätskiktet. De djupa spåren efter blomlådorna är nästan lika djupa som
beläggningens tjocklek. (se bilaga 3 och bilaga 1, bild 19) Med stor sannolikhet har beläggningens
stenar tryckts genom den kvarvarande tunna delen av beläggningen, om inte är det bara en
tidsfråga innan det händer.
Livslängden på gårdens bärande konstruktionen är i detta fall starkt beroende av tätskiktet ovanför.
Reservkapaciteten i gårdens bärande konstruktion är uppäten av avrostning på balkar på grund av
tidigare läckage. Om vatten tränger ned i konstruktionen så kommer stålbalkarnas avrostning att
fortsätta.
Vi anser att gårdens bärande delar, trots sin höga nyttjandegrad kan accepteras ur hållfasthetssynpunkt.
Gården bör inte belastas av några större folksamlingar och om gården ska belastas av
tyngre planteringslådor el. dyl. bör dessa placeras ovanpå eller direkt i anslutning till pelarna i
källarlokalen. På detta sätt belastas aldrig gården av 300 kg/m 2 .
Rekommendationer
Eftersom reserverna i hållfasthet är borta är det av stor vikt att det inte kommer ned mer fukt i
bjälklaget. Det finns anslutningarna som är i behov av justeringar för att säkra att inte fukt kommer i
bjälklaget.
Vi rekommenderar:
• Att man byter tätskiktet.
Ett nytt tätskikt med en bitumenmatta i botten och en beläggningsasfalt ovanpå skulle även
minska egenvikten på konstruktionen. Observera att man bör ha ett vädertak under
entreprenaden.
• Att man tätar anslutningar mot fasad, trapp, entre mm i samband med det nya tätskiktet.
• Att man ordnar en fullgod anslutning mot norra grannens mur. Förmodligen är muren
grannens men det är ni som far illa av den. Kanske kunde man se till att dela dessa
kostnader med grannen.
• Att man återställer grannfasaden bakom fläkthuset innan den ger upphov till större
skadestånd från grannen.
• Att man påtalar grannen till väster att deras rabatt förmodligen ger upphov till fuktskador i
lokalen under er gård. Detta är en juridisk fråga som vi inte kan. Men det bästa skulle vara
att grannen gräver ur rabatten, fyller igen denna och skapar ett ytskikt som leder bort
ytvattnet till sin brunn.
• Att man riktar mynningen på stupröret (vid grillen) från muren, in mot gården.
• Att läckaget från terassen på vindsvåningen åtgärdas. Vi vill än en gång påpeka att det är av
stor vikt att åtgärda detta problem så fort som möjligt. Tack vare den milda vintern har ni
klarat er ifrån frostsprängning med dyrare reparationer som följd.
• Att ni fortsättningsvis gör en regelbunden syning av gården och att man är uppmärksam för
minsta lilla läckage.
Hör gärna av er om ni har några frågor på utredningen eller när ni kommit vidare i diskussioner ang.
gård och problem med grannfastigheter för att titta på detaljlösningar.
Mvh Tord Wikenståhl ZIZ AB
Bilagor
Bilaga 1 Bilder (1 – 25)
Bilaga 2 Bärsystem i gårdsbjälklag (från 1929)
Bilaga 3 Uppmätning av konstruktion i provgrop
Bilaga 4 Kontrolldimensionering