Här - lab - Gleerups

huvudräkningsstrategier lyfts fram som t.ex. att utgå från det största talet, att använda
kunskaper om dubbelt/hälften eller att tänka ”nästan tio”. Här följer vi de steg som t.ex.
Skolverkets diagnosmaterial Diamant utgår ifrån men som också ligger nära de tankemodeller
som McIntosh listar. I subtraktion presenterar vi redan från början modellerna ”ta bort” och
”jämföra” för att eleverna ska kunna välja den lämpligaste modellen beroende på de ingående
talen.
Som skriftlig räknemetod vid addition och subtraktion har vi valt uppställning. Denna
introduceras med tips på konkreta genomgångar och med bildstöd för att betona vikten av
förståelsen av processen. I kopieringsunderlag finns det redan från början med uppgifter som
kräver växling, detta är något som McIntosh lyfter fram som viktigt för att eleverna ska förstå att
de olika talsorterna påverkar varandra vid räkneoperationer.
I multiplikation försöker vi att snabbt gå till att se den tvådimensionella bilden av multiplikation
som arean av en rektangel istället för att fastna i upprepad addition. Vi utnyttjar även den
kommutativa lagen och presenterar tabellerna så att eleverna kan dra nytta av tidigare
kunskaper: t.ex. att när man multiplicera med fyra kan man tänka dubbelt och dubbelt igen, när
man multiplicerar med åtta kan man tänka dubbelt, dubbelt och dubbelt igen och när man
multiplicerar med fem är produkten hälften så stor som när du multiplicerar med tio. I division
arbetar vi både med delnings- och innehållsdivision parallellt för att eleverna ska kunna välja
den effektivaste modellen beroende på de ingående talen.
I samtliga räknesätt finns de öppna utsagorna med redan från början för att stärka arbetet med
likhetstecknets betydelse och ge en god grund för algebra.
Vid arbete med tal i bråkform arbetar vi både med bråk som del av helhet och del av antal och
utmanar elevernas tankar genom att redan från början gå åt ”båda hållen” med bråken, d.v.s. hur
många halvor får jag om jag delar 3 hela och hur många hela räcker 6 halvor till?
När bråken introduceras använder vi parallellt matematiska symboler (2/3) och skriver bråket
som två tredjedelar, detta för att underlätta att eleverna ska se bråket som en helhet och inte
som två separata tal. Genom att arbeta med bråk på tallinjen får eleverna också öva sig i att
storleksordna bråk.
Miniräknaren finns med så att eleverna får bekanta sig med dess funktioner men också för att
träna positionssystemet och för tabellträning.
Mönster
Arbetet med mönster innebär i Prima både arbete med talmönster och geometriska mönster,
upprepande mönster och växande mönster, eleverna ska även kunna beskriva mönstret och
formulera en regel för hur mönstret fortsätter. Arbetet med talmönster är också nära förknippat
med tabellerna och generaliseringen av dessa.
Taluppfattning
Taluppfattning är en grund för all matematik och modellerna jag beskrivit ovan är alla avsedda
för att stärka taluppfattningen. Ett annat sätt att stärka taluppfattningen är att arbeta med
rimlighetsbedömningar och uppskattningar vilket lyfts fram både i grundboken och i
Lärarhandledningen med tips på bland annat veckans gissning. Vi arbetar även med uppgifter
där det finns flera möjliga svar, detta leder till att eleverna måste fundera över vilka av dessa
svar som är rimliga.
Förmågorna
Förmågorna har stått i fokus när vi har jobbat med Prima och det hoppas jag märks i hur
begrepp, metoder, problemlösning, kommunikation och resonemang lyfts fram!
© Åsa Brorsson och Gleerups Utbildning AB. Detta dokument ingår som en del i Prima Matematik.
Materialet får skrivas ut, kopieras och användas inom skolenheten.