9789140676627_SMAKPROV_inlaga_laguppl - lab - Gleerups
9789140676627_SMAKPROV_inlaga_laguppl - lab - Gleerups
9789140676627_SMAKPROV_inlaga_laguppl - lab - Gleerups
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
INSIKTER<br />
I SVENSKA<br />
fredrik harstad · iben tanggaard skoglund<br />
svenska 2–3<br />
Till sommaren 2013 kommer en ny del i serien Insikter i svenska<br />
för svenska 2–3. Boken kommer att täcka in svenskämnets<br />
kurs 2 och 3 i enlighet med Gy2011.<br />
Det här häftet är ett smakprov från bokens första kapitel, Tala.<br />
Text och bild kan förändras något i den slutgiltiga versionen.<br />
Om du har frågor kring materialet är du mycket<br />
välkommen att kontakta mig.<br />
Vänliga hälsningar,<br />
Jessica Jonsson<br />
Läromedelsutvecklare<br />
040–20 98 09, jessica.jonsson@gleerups.se
smakprov insikter i svenska tala<br />
2<br />
”Det tar vanligtvis mer än tre veckor att<br />
förbereda ett bra improviserat tal” mark twain
TALA<br />
Det här kapitlet handlar om konsten att tala på ett genomtänkt<br />
och förberett sätt. I tusentals år har man varit medveten om<br />
vilken påverkan talet har på andra människor. Att tala är en<br />
konstart, precis som måleri, arkitektur och litteratur.<br />
Det finns många knep att ta till när du ska påverka eller övertyga<br />
andra människor. I det här kapitlet har vi försökt att täcka in så<br />
mycket det bara går om det du behöver tänka på. Hur lägger du<br />
upp talet? Vilka hjälpmedel kan du använda? Vad vill du att den<br />
som lyssnar ska minnas av det du säger?<br />
Förr eller senare kommer du att hamna i en situation där du<br />
ska presentera något som du har jobbat med. Då gäller det att<br />
vara förberedd!<br />
vad står det i ämnesplanen?<br />
I ämnesplanen står det att du i kursen Svenska 2 ska hålla en<br />
muntlig framställning av utredande och argumenterande slag<br />
både i en grupp och för en grupp. I ämnesplanen för Svenska 3<br />
står det att du ska hålla en muntlig framställning utifrån en fördjupad<br />
kunskap om den retoriska arbetsprocessen för att kunna<br />
använda dig av de kunskaper som den ger både när du förebereder<br />
och håller ett tal men också för att analysera andras tal.<br />
I båda ämnesplanerna ska du kunna använda presentationstekniska<br />
hjälpmedel som ett stöd när du håller en muntlig<br />
framställning.<br />
kapitel ett<br />
retorik<br />
3
smakprov insikter i svenska tala<br />
4<br />
Retorik<br />
fem<br />
begrepp<br />
Argument<br />
Retorisk fråga<br />
Tes<br />
Metafor<br />
Alliteration<br />
Du har tankar och åsikter som är viktiga.<br />
Men hur får du andra att förstå vad du menar?<br />
Att tala handlar inte bara om vad du säger,<br />
utan också om hur du säger det. Du måste<br />
förmedla dina åsikter på ett bra sätt – och det<br />
är vad retorik handlar om. Behärskar du<br />
grunderna i retorik får du andra att lyssna.<br />
Då ökar chansen för att just dina tankar<br />
och åsikter blir tagna på allvar.<br />
tänk efter: Tänk på ett tal som du har hört. Kanske från ett 50-årskalas eller<br />
ett bröllop. Eller rektorns tal från skolavslutningen. Fundera på om det var något<br />
särskilt från talet som du kommer ihåg. Varför kommer du ihåg det?
Cicero (106–43 f.Kr.)<br />
Den retoriska arbetsprocessen<br />
I Svenska 1 läste du om hur man håller föredrag. Kanske stötte du<br />
på begreppen etos, logos och pathos, som beskriver föredragets<br />
tre delar. Etos betyder karaktär eller personlighet och handlar<br />
om inledningen. Här måste du väcka intresset hos dina lyssnare,<br />
kanske med en personlig historia eller en egen fundering. Logos<br />
betyder kunskap och handlar om föredragets huvuddel, helt<br />
enkelt det innehåll som du vill förmedla. Patos betyder känsla<br />
och är föredragets avslutning. Med hjälp av känslor kan du återanknyta<br />
till lyssnarnas intresse, exempelvis genom att koppla<br />
tillbaka till inledningen. Det signalerar också att du har nått<br />
fram till slutet.<br />
Så byggs de flesta föredrag eller tal upp. Men det finns mycket<br />
mer att jobba med för den som vill bli en bättre talare.<br />
retorik<br />
5
smakprov insikter i svenska tala<br />
6<br />
Den klassiska retorikens<br />
6 delar<br />
6<br />
Vår taltradition har sina rötter i grekisk och romersk<br />
retorik. Därför finns det latinska namn som beskriver<br />
hur du förbereder dig inför ett tal. Detta är<br />
den klassiska retorikens sex delar:<br />
intellectio Innan du börjar ska du ta reda<br />
på så mycket som möjligt om den aktuella<br />
kom munikationssituationen. Med hjälp<br />
av den formulerar du syftet med din muntliga fram -<br />
ställning. Den fasen kallas för intellectio på latin.<br />
inventio När du förbereder ett tal måste du finna (eller<br />
uppfinna!) lämpliga argument. De behöver inte vara sanna<br />
men väl sannolika för att övertyga. Det som heter inventio<br />
på latin skulle kallas för brainstorming idag.<br />
dispositio Enligt den klassiska dispositionen – eller dispositio<br />
på latin – består ett tal av sex delar: en inledning<br />
som väcker intresse och välvilja, en berättelse som tecknar<br />
bakgrunden, ett påstående, en rad argument som bekräftar påståendet,<br />
ett bemötande av de argument som riktas mot påståendet<br />
och till sist en sammanfattning och en sista kraftfull vädjan till<br />
åhörarna.<br />
elocutio Elocutio handlar om språket. Det ska vara kort,<br />
klart och korrekt så att inte lyssnarna blir trötta eller irriterade.<br />
Men det ska också vara engagerande. Ett sätt är att<br />
ersätta vardagligt språk mot ovanliga och överraskande uttryck,<br />
så kalladestilfigurer. Det kan vara antiteser, metaforer, paradoxer,<br />
ironi, utrop, frågor och hundratals andra. Stilen kan vara<br />
både hög och låg, men det är viktigt att den passar ämnet, åhörarna<br />
och situationen.<br />
memoria Grekerna och romarna förberedde säkert sina<br />
tal med penna eller skrivstift (så kallat stilus, därav ordet<br />
stil), men för att göra dem mer äkta och levande lärde de sig<br />
också talet utantill. Därför är memorerandet av argument – eller<br />
memoria, som det heter på latin – en viktig konst.<br />
actio Actio handlar om själva framförandet. Det är samma<br />
ord som i aktör och aktris och rör bland annat hur man<br />
varierar rösten, använder ögonen, gestikulerar med händerna<br />
eller uttrycker sig med hjälp av kroppspråket. Det är ett sätt<br />
att uttrycka sig, väcka känslor och förstärka sitt budskap.
1. Förberedelse (Intellectio)<br />
Det är viktigt att förbereda sig väl. Innan du ens har satt igång<br />
med att skriva ditt tal eller föredrag finns det fler frågor som du<br />
kan fundera igenom. Det räcker inte att bara vara påläst på sitt<br />
ämne. Här är några av de frågor som du kan ställa dig:<br />
För vem ska jag prata?<br />
Ta reda på så mycket som möjligt om din publik, så att du vet<br />
vad de redan kan och vad de har för förväntningar på dig. Du<br />
måste anpassa ditt innehåll efter den grupp som ska lyssna.<br />
Säg att du har skrivit en uppsats om snåla energikällor. Uppsatsen<br />
vinner ett pris och du bjuds in att berätta om uppsatsen för<br />
Snåla energivänners förening. Publiken är nästan helt säkert<br />
både kunnig och påläst. De brinner för snåla energikällor. Alltså<br />
behöver du inte lägga krut på att förklara enkla begrepp och<br />
fakta som alla insatta redan kan. Ska du däremot berätta om<br />
uppsatsen för din egen klass kan du utgå från att flera av klasskamraterna<br />
saknar grundläggande förförståelse. Den som du har<br />
framför dig påverkar alltså hur ditt föredrag ser ut.<br />
Varför pratar jag?<br />
Varför – det är en fråga som alla föredrags hållare bör ställa sig. Är<br />
det för att min svensklärare kräver det? Eller för att jag ska presentera<br />
mitt Ung Företagsamhetsföretag för några investerare<br />
som har visat sig intresserade av min produkt? Kanske ska jag<br />
underhålla gästerna på ett 50årskalas eller påverka en debatt i<br />
ungdomsfullmäktige? Det finns alltid en anledning till att man<br />
säger något i ett offentligt sammanhang – och om du vill uppnå<br />
rätt effekt måste du tänka igenom det du ska säga.<br />
Var ska jag vara och vid vilken tid?<br />
Det kan tyckas fånigt att ställa den frågan redan tidigt, men ju<br />
mer du vet om din talsituation, desto mindre riskerar du att<br />
utsättas för stress eller obehagliga överraskningar. Ska du vara<br />
på en plats som är okänd för dig kan det vara klokt att besöka<br />
retorik<br />
7
smakprov insikter i svenska tala<br />
8<br />
■ Argument är något<br />
som stöder din tes.<br />
De brukar delas in<br />
i sakargument (som<br />
bygger på fakta)<br />
och känsloargument<br />
(som anspelar på<br />
lyssnarnas känslor).<br />
lokalen i förväg. Ska du använda teknisk utrustning är det bra<br />
att vara i god tid så att du vet att allting fungerar. Kommer du<br />
inte igång i tid skapar du irritation redan innan du har börjat.<br />
Ta en tidigare buss, så slipper du komma inrusande med andan<br />
i halsen utan ordning på dina papper.<br />
Presentationstekniska hjälpmedel<br />
Idag är det mer regel än undantag att man använder sig av presentationstekniska<br />
hjälpmedel när man håller föredrag. Men var<br />
ändå försiktig. Fundera igenom hur hjälpmedlet kan förstärka<br />
föredraget. Vill du att lyssnarna ska fokusera på dig eller presentationen<br />
– eller kanske både och? Senare i kapitlet hittar du tips<br />
på hur man använder hjälpmedel på bästa sätt.<br />
2. Sortera ditt material (Inventio)<br />
Efter förberedelsefasen gäller det att samla material och fundera<br />
över vad som passar in i föredraget. Du ska ju inte visa upp allt<br />
du kan, utan snarare påverka eller beröra. Då är det nästan alltid<br />
bra att vara kort och kärnfull, så var inte rädd för att stryka!<br />
Tänk igenom vilket innehåll och vilka argument som biter på<br />
just din publik, dvs. vad de tycker är roligt, intressant och tankeväckande.
3. Disponera ditt material (Dispositio)<br />
När du har gjort urvalet ska du lägga upp innehållet så tydligt<br />
som möjligt – alltså disponera ditt föredrag. Det måste hänga<br />
ihop och ha en tydlig röd tråd. Man kan säga att det måste hänga<br />
ihop rent logiskt, till exempel genom att all fakta presenteras i<br />
rätt ordning. Det kan vara klokt att skriva ner en disposition och<br />
presentera den för en utomstående, som inte är lika insatt i ämnet<br />
som du är. Då kan du få feedback på hur lätt det är att följa<br />
dina tankegångar.<br />
Ett argumenterande föredrag brukar bestå av dessa delar:<br />
Inledningen (Exordium)<br />
Det finns exempel på talare som börjar försiktigt och sakta men<br />
säkert bygger upp en spänning, men ofta fungerar det precis<br />
tvärtom: det är i inledningen man har chans att väcka lyssnarnas<br />
intresse. Det finns flera exempel på hur man kan inleda sitt tal på<br />
ett spännande sätt. Här är några:<br />
a. Börja med en fråga som inte kräver något svar (en så kallad<br />
retorisk fråga).<br />
b. Börja med ett citat som handlar om det du ska prata om.<br />
c. Börja med en historia eller en händelse ur verkliga livet.<br />
Kanske ur ditt eget liv, kanske ur någon annans.<br />
d. Börja med ett skämt. Om du får publiken att skratta skapar<br />
du en avslappnad atmosfär i rummet. Men var försiktig! Om<br />
publiken inte skrattar kan det snarare bli pinsamt och jobbigt.<br />
Berättelsen (Narratio)<br />
Enligt den klassiska retoriken ska man skapa en berättelse för<br />
att nå fram till lyssnarna. Berättelsen anspelar på lyssnarnas<br />
känslor, samtidigt som den beskriver din tes på ett målande sätt.<br />
Säg att du ska hålla ett föredrag om de hemlösas situation. Istället<br />
för att börja med statistik (hur många är hemlösa?) kan<br />
du berätta om en hemlös person och hur han eller hon tog sig<br />
tillbaka in i samhället. Det väcker ett engagemang för frågan.<br />
retorik<br />
■ En retorisk fråga är<br />
en fråga med ett givet<br />
svar. De används både<br />
till vardags och i tal.<br />
9
smakprov insikter i svenska tala<br />
■ Tes är ett påstående<br />
som ska försvaras eller<br />
bevisas. Om du håller<br />
ett argumenterande<br />
tal eller skriver en<br />
debattartikel driver du<br />
en tes. Ordet kommer<br />
från grekiskans<br />
thesis, som betyder<br />
uppställning.<br />
10<br />
Argumentationen (Proposito)<br />
Proposito eller probatio, som betyder framställande, är en av föredragets<br />
viktigaste delar. Det är här som du lägger fram argument<br />
som övertygar och som stödjer din tes. Det kan ske på olika sätt.<br />
Det kan vara bra att spara det starkaste argumentet till sist. Då<br />
ökar chansen att lyssnaren minns just det argumentet allra bäst.<br />
Motargumentationen (Refutatio; avvisande)<br />
En bra talare har koll på sina motståndare. Om du berör motargumenten<br />
i ditt eget föredrag kan du visa varför de inte håller.<br />
Det kan exempelvis se ut så här: ”Det finns många som anser<br />
att Sverige ska sälja vapen till diktaturer, med argumentet att<br />
vi inte har något ansvar för hur de köpande länderna använder<br />
vapnen. Det håller jag inte med om! Vi har ett ansvar som …”<br />
Sedan ”slaktar” du motargumenten. En bra princip är att alltid<br />
ha fler argument för än mot.<br />
Avslutningen (Peroratio)<br />
Avslutningen är minst lika viktig som inledningen. Nu gäller<br />
det att lämna lyssnarna med en känsla av att du har rätt. Gör<br />
till exempel en kortfattad sammanfattning av dina argument<br />
och betona de viktigaste. Då förstår lyssnaren att du närmar dig<br />
slutet. Knyt sedan ihop säcken med att anspela på inledningen<br />
och avsluta på ett snyggt sätt – till exempel med ett dräpande<br />
skämt eller ett tänkvärt citat.<br />
4. Hur formulerar jag mig? (Elocutio)<br />
Ditt föredrag kan ha det mest strålande upplägg och de bästa<br />
argumenten, men sedan infinner sig frågan hur du ska formulera<br />
dig för att nå fram till lyssnarna. Om du ska övertyga måste<br />
du tala på ett sätt så att du berör. En metod är att använda sig<br />
av språkliga bilder och stilistiska figurer. Här är några av de vanligaste.
Språkliga bilder och stilfigurer<br />
upprepningen är effektiv om du verkligen vill betona något.<br />
För att en upprepning ska fastna bör du använda den minst tre<br />
gånger.<br />
anaforen är en identisk meningsrad som man använder flera<br />
gånger för att få en förstärkande effekt. Ett känt exempel Martin<br />
Luther Kings tal från Lincoln Memorial park 1968, där han inledde<br />
flera meningar med ”I have a dream …”.<br />
metaforen är en bild som illustrerar det man pratar om. Syftet<br />
är ofta att tydliggöra genom att koppla ihop ett avancerat resonemang<br />
med en bild som lyssnarna kan relatera till. Ett exempel<br />
på metafor är ”Ökenhettan svepte över Varaslätten”. Trots att det<br />
inte finns någon öken på Varaslätten förstår vi att det har varit<br />
ovanligt varmt i Vara.<br />
liknelsen är också en bild av något, men till skillnad från<br />
meta foren har liknelsen ett jämförelseled i form av ett ”som”. Om<br />
vi skriver om metaforen till en liknelse blir det ”På Varaslätten<br />
var det lika varmt som i öknen”<br />
antitesen parar ihop motsatta ord eller begrepp för att förstärka<br />
det som man vill säga: lång – kort, tjock – smal osv. När<br />
man använder det i ett föredrag är det i uttryck som: ”Det handlar<br />
om liv och död!”<br />
hyperbolen är en överdrift. Överdriften är så stark att ingen<br />
egentligen tror på den, men effekten blir ändå att man förstärker<br />
sitt budskap. Ett exempel är ”Han är världens mest korkade<br />
människa” eller ”Jag har väntat i hundratals år”.<br />
litotesen är hyperbolens motsats, alltså en underdrift som gör<br />
saker mindre än vad de egentligen är. Om du säger ”oj, det var inte<br />
illa!” till din kompis har du använt dig av en underdrift, eftersom<br />
du sannolikt menar att hon eller han har gjort något bra.<br />
retorik<br />
■ Metafor betyder<br />
överföring på grekiska,<br />
och syftar på<br />
att man använder en<br />
bild för att förklara ett<br />
begrepp. ”På livets”<br />
höst är exempelvis<br />
en metafor för att bli<br />
gammal<br />
11
smakprov insikter i svenska tala<br />
■ Allitteration är<br />
när man upprepar ett<br />
ljud i början av ord<br />
eller meningar.<br />
Det förekommer<br />
inte bara i retoriken,<br />
utan också i poesin.<br />
12<br />
den retoriska frågan är en fråga som inte kräver något<br />
svar. Det är snarare ett påstående eller en självklarhet. Ett exempel<br />
är ”Varför importerar vi irländskt kött när svenskt kött håller<br />
så hög kvalitet?”<br />
metonymi betyder namnbyte och ersätter ett begrepp med något<br />
som ligger väldigt nära. Exempel är att fråga en kompis om<br />
hon är sugen på en kopp (när du i själva verket menar kaffe)<br />
eller en läkare som säger ”Njuren i rum 213 mår inte så bra” (när<br />
det är njurpatienten i rum 213 som inte mår så bra).<br />
ironi är att säga en sak men mena motsatsen. Det kan ibland<br />
ställa till med problem, eftersom ironin inte alltid uppfattas av<br />
alla. Säger man exempelvis något ironiskt som ”Det var ju himla<br />
bra gjort” menar man ofta motsatsen. Och om du bara skrivit<br />
några meningar på en hel lektion ska du inte lita på läraren om<br />
hon säger något i stil med: ”Oj, det var värst vad du har jobbat<br />
på flitigt idag ...”.<br />
allitteration kallas också för bokstavsrim. Det innebär att<br />
man inleder flera ord eller meningar med samma bokstav. I den<br />
isländska medeltidsdikten Havamal finns det mycket alliteration,<br />
till exempel i meningen Bättre börda man bär ej på vägen,<br />
än mycket mannavett. Men det finns också allitterationer i moderna<br />
sammanhang, som i filmtiteln Snygg, sexig och singel med<br />
Cameron Diaz.<br />
5. Lära sig sitt tal (Memoria)<br />
När du har jobbat igenom ditt tal och fått det precis som du vill<br />
återstår det att lära sig det. Det finns inga genvägar. Nu måste<br />
du träna, träna, träna. Håll det gärna högt för dig själv. Då är<br />
det lättare att höra vad som låter bra och vad som måste ändras.<br />
Om du har ditt manus framför dig bör du lära dig föredraget<br />
så bra att du bara vid behov tittar ner i dina papper. Men det<br />
finns risker. Dels kan du få så kallad läsröst, som nästan alltid är<br />
tråkig att lyssna till. Dels är det svårt att hitta i manuset och lätt<br />
att tappa bort sig.
Om du istället skriver ner viktiga stolpar får du större frihet när<br />
du talar. Stolparna kan vara nyckelord eller nyckelmeningar. Använd<br />
stora bokstäver, så att du ser dem även med en snabb blick.<br />
Vill du vara diskret kan du använda små lappar som precis får<br />
plats i handflatan.<br />
När du inte behöver säga allting exakt blir rösten naturligare<br />
och helhetsintrycket mer avslappnat. Det kräver förstås att du är<br />
påläst, så att du vet ungefär vad som ska sägas under varje ”stolpe”.<br />
En kompromiss kan vara att skriva ner inledningen och avslutningen<br />
mer noggrant, så att du är säker på att börja och sluta på<br />
det sätt som du har tänkt.<br />
6. Agera, tala! (Actio)<br />
Äntligen! Nu är vi framme vid själva talsituationen. Du har lagt<br />
upp föredraget på ett bra sätt, jobbat igenom dina argument,<br />
kryddat med stilfigurer och till sist memorerat alltsammans. Nu<br />
är det bara att sätta igång. Här är några tips som är bra att ha<br />
med sig.<br />
Hjälp – det sitter en massa människor och lyssnar på mig!<br />
Det är inte konstigt att du blir nervös. Det hör till. Det finns till<br />
och med fördelar med att bli nervös, eftersom man ofta gör<br />
bättre ifrån sig om man är uppe i varv. Men visst, situationen är<br />
konstlad, och att tala inför sina klasskamrater är inte detsamma<br />
som att säga något när man sitter mitt ibland dem. Men tänk<br />
så här: Alla är nervösa när de står där framme. Alla vet att de<br />
kommer att hamna i en liknande situation förr eller senare. De<br />
vet precis hur du känner dig. Och tänk på att din nervositet syns<br />
mycket mindre än du tror.<br />
Fånga uppmärksamheten<br />
Ett bra sätt att fånga uppmärksamheten är att visa att du faktiskt<br />
står där framme. Titta på dina lyssnare, le och säg några inledande<br />
ord för att visa att du tänker sätta igång.<br />
retorik<br />
13
smakprov insikter i svenska tala<br />
14<br />
Fullt fokus på dig<br />
När du väl är igång behåller du kontakten med lyssnarna genom<br />
att titta på dem. Låt blicken vandra runt i publiken, stanna<br />
till ett tag och gå sedan vidare igen. Det är viktigt att inkludera<br />
alla lyssnare. Känns det läskigt att titta någon i ögonen kan du<br />
titta mellan ögonbrynen istället. Sök efter stöd, till exempel någon<br />
som nickar eller lyssnar extra intensivt.<br />
Använd din röst<br />
Tala med din vanliga röst så att det inte låter tillgjort. Men använd<br />
mer styrka. Speciellt gäller det för tjejer, som ofta har svagare<br />
röster än killar. Testa skillnaden mellan stark och skrikig röst<br />
(som du helst vill undvika). En skrikig röst är ansträngande för<br />
stämbanden, medan en stark röst kommer ända nerifrån magen!<br />
Betona meningar och ord som du tycker är viktiga. Försök också<br />
ha koll på ditt tempo. Pratar du för fort är det ingen som lägger<br />
märke till om du betonar ett ord eller inte. Lagom är ofta mycket<br />
långsammare än man tror. Ta gärna pauser – då får lyssnarna en<br />
chans att ta in det du har sagt innan du fortsätter med ditt tal.<br />
Ditt kroppsspråk<br />
Ditt kroppsspråk avslöjar dig. Inte bara när du håller tal, utan i<br />
alla situationer. Känner du dig obekväm, så syns det i ansiktet,<br />
på din hållning och vad du gör med dina händer. Därför är det<br />
klokt att ha koll på sin kropp och hur den reagerar i olika situationer.<br />
Det får man genom att träna framför spegeln eller en<br />
vän. Blir du medveten om ditt kroppsspråk kan du använda dig<br />
av gester och miner för att förstärka innehållet i talet.<br />
Störande inslag<br />
Klämmer du in ett eeh eller ett ööh när du pratar? Eller säger<br />
du liksom titt som tätt? Var uppmärksam på det som kallas för<br />
småord eller utfyllnadsord. Problemet är att lyssnaren lätt kan<br />
irritera sig på småorden och till och med börja räkna dem.<br />
Fokus flyttas från det du vill säga. Men det finns botemedel!
Komikern Johan Glans.<br />
Om du blir uppmärksam på vilka ord du använder är det lättare<br />
att hoppa över dem. Och istället för ett ööh kan du lägga in en<br />
paus mellan orden.<br />
Svordomar ska man vara försiktig med. De kan också störa framställningen,<br />
särskilt om man strör dem omkring sig. Men om<br />
man svär för att verkligen betona något kan det bli effektfullt.<br />
Använd svordomarna med eftertanke!<br />
retorik<br />
15
smakprov insikter i svenska tala<br />
16<br />
övningar Retorik<br />
1. Stilfigurer<br />
Vilka språkliga bilder och stilfigurer används i dessa texter? Välj<br />
bland exemplen på sidorna 17 och 18.<br />
a. ”Den här bilen är skön att sitta, skön att köra och skön att se på.”<br />
b. ”Ni har hört att det blev sagt till fäderna: Du skall inte dräpa;<br />
den som dräper undgår inte sin dom. Men jag säger er: den som<br />
blir vred på sin broder undgår inte sin dom, …” (Matt 5:21-22)<br />
c. ”Hela skolan sörjde Kalle.”<br />
d. ”Äh, det var väl inget att donera en av mina njurar till den<br />
stackars ensamma mannen.”<br />
2. Tre inledningar<br />
Du ska skriva en inledning till ett tal. Välj en av dessa situationer<br />
– eller någon annan situation:<br />
· Min kompis bröllop<br />
· En begravning<br />
· Ett argumenterande tal om miljöförstörelse.<br />
Skriv sedan tre olika inledningar. Inledningarna ska innehålla:<br />
a. en så kallad retorisk fråga, alltså en fråga som inte kräver<br />
något svar. Du ställer den för att komma igång med talet.<br />
b. ett citat som handlar om det du ska prata om.<br />
c. en historia eller en händelse som är tagen ur verkliga livet.<br />
Kanske ur ditt liv, kanske ur någon annans.
3. När tekniken havererar<br />
Du ska presentera ditt uf-företag för några intressenter. Du har<br />
förberett dig väl. Du vet hur lokalen ser ut och du är i god tid. Men<br />
när du kommer fram får du veta att lokalen är ändrad. Dessutom<br />
fungerar inte projektorn som du har tänkt använda. Hur reagerar<br />
du? Vad gör du?<br />
4. Din favorittalare<br />
Vem är din favorittalare? Vem kan prata så att du verkligen lyssnar?<br />
Vad är det den personen gör eller kan? Utifrån det som du<br />
nu har lärt dig om den retoriska processen – försök att klura ut<br />
vad just din favorittalare använder för knep för att få just dig att<br />
lyssna. Skriv ner de olika delar av den retoriska processen som<br />
din talare använder. Skriv sedan en motivering till varför han<br />
eller hon gör det så bra.<br />
övningar<br />
17
smakprov insikter i svenska tala<br />
18<br />
Talsituationer<br />
fem<br />
begrepp<br />
Talsituation<br />
Debatt<br />
Dialogisk<br />
Monologisk<br />
Utreda<br />
Tänk dig att du och din kompis ska gå på bio<br />
en torsdagskväll. Du vet vilken film du vill se.<br />
Problemet är bara att din kompis har en lika<br />
tydlig åsikt, och ni är inte överens! Du vill att<br />
hon ska förstå varför du vill se just den filmen<br />
du har valt och hon vill att du ska förstå varför<br />
det är just hennes val av film ni ska se. Ni börjar<br />
diskutera. Kommer någon att vinna? Antagligen.<br />
Och det blir troligtvis den som har de bästa<br />
argumenten.
Talaren påverkar andra<br />
När du talar och befinner dig i en talsituation har du ett budskap<br />
som du vill förmedla till din omgivning. Ibland är det lätt<br />
att avgöra om budskapet når fram. Säger du ”kom”, och personen<br />
du pratar med kommer, är kommunikationen en succé. Men att<br />
kommunicera är sällan så enkelt. Även om din kompis säger ”jag<br />
håller med dig” när ni diskuterar kan du inte vara säker på att ni<br />
är överens. Du vet ju inte vad som rör sig i kompisens huvud. I<br />
själva verket kan vi nästan aldrig vara säkra på vilket budskap vi<br />
förmedlar och hur det uppfattas av andra. Att kommu nicera är<br />
svårt, och i alla kommunikationssituationer finns det risk för<br />
missförstånd.<br />
Samtala<br />
Ett samtal är en ordväxling mellan två eller flera personer. Vi<br />
samtalar för att lära känna andra människor, för att uttrycka en<br />
åsikt (som andra kan reagera på), för att lära oss något nytt eller<br />
för att få tiden att gå. Samtalen kan se ut på många olika sätt. En<br />
journalist som intervjuar en politiker använder andra metoder<br />
än två klasskamrater som småpratar.<br />
talsituationer<br />
tänk efter: Hur många situationer har du ställts inför idag där du måste förklara<br />
något? Varför hamnade du i dem?<br />
När man samtalar brukar det inte vara några större problem att<br />
förstå eller göra sig förstådd. Man kan visa när något är oklart,<br />
till exempel genom att se förvånad ut eller ställa frågor. I telefon<br />
är det lite svårare, eftersom man inte ser den andres kroppspråk<br />
eller minspel. Talaren måste förlita sig på sin röst.<br />
■ Talsituation är<br />
en situation där<br />
det finns en talare<br />
(en så kallad sändare<br />
av information) och<br />
en lyssnare (en så<br />
kallad mottagare<br />
av informationen).<br />
Variabler som tidpunkt,<br />
plats och<br />
sammanhang kan<br />
också vara viktiga<br />
för att beskriva talsituationen.<br />
19
smakprov insikter i svenska tala<br />
■ Debatt kommer från<br />
franskans battre som<br />
betyder kämpa. I en<br />
debatt försöker två<br />
eller flera personer<br />
övertyga varandra och<br />
publiken om att deras<br />
åsikter är de rätta.<br />
■ Dialogiskt är<br />
ett samtal mellan<br />
två eller fler personer<br />
där olika ståndpunkter<br />
respekteras<br />
och utbyts.<br />
■ Monologisk<br />
kommer från<br />
franskans monologue<br />
och är ett ensamtal.<br />
Det kan även vara ett<br />
längre yttrande som<br />
riktas till en publik<br />
utan att talaren väntar<br />
sig något svar.<br />
20<br />
Urban Ahlin och Carl Bildt.<br />
Diskutera<br />
Tycker man olika kan samtalet utvecklas till en diskussion. En<br />
uppstyrd diskussion brukar kallas för debatt. Då argumenterar<br />
du för en åsikt på samma sätt som man gör i ett argumenterande<br />
tal, med det finns en viktig skillnad: motståndaren kan avbryta<br />
dig med mothugg och motargument. Det gäller att behålla lugnet<br />
och inte drabbas av panik. Hur pressad du än är gäller det att<br />
lämna svar på tal, helst med ett slagkraftigt argument. Undvik<br />
att gå till personangrepp mot den som diskuterar med dig.<br />
I vardagen hamnar vi allt som oftast i situationer där vi försöker<br />
övertyga någon om något som vi känner starkt för. Det behöver<br />
inte vara så dramatiskt. Många gånger hanterar vi situationen<br />
genom att diskutera oss fram till en gemensam lösning. Andra<br />
gånger tvingas vi helt enkelt acceptera att alla inte tycker lika.<br />
Samtalet, diskussionen och debatten är exempel på dialogiska<br />
talsituationer. Tal, föredrag och muntliga presentationer är däremot<br />
monologiska.
Tala inför många<br />
Att tala inför en grupp är något helt annat än att samtala med<br />
några få. Om du står framför andra människor är det du som styr<br />
händelseutvecklingen och bestämmer vad som ska sägas. Den<br />
som lyssnar kan mest sitta passiv och följa med i det som händer.<br />
Bristen på dialog har flera nackdelar. En lärare som talar inför<br />
en klass vet inte helt säkert vad eleverna har förstått. Vad betyder<br />
de stirrande blickarna? Är det full koncentration eller total frånvaro?<br />
Och varför lutar sig eleverna tillbaka i stolarna? Lyssnar de<br />
fortfarande, eller kan de redan allt som sägs? Är lektionen så tråkig<br />
att alla har börjat drömma sig bort? Läraren kan natur ligtvis<br />
fråga klassen om alla förstår, men det är inte säkert att budskapet<br />
har gått fram bara för att alla nickar. Kanske tror eleverna att de<br />
har förstått. Eller så vill de att lektionen ska ta slut så fort som<br />
möjligt.<br />
I andra situationer är det ännu svårare. Den som talar inför en<br />
stor publik kan visserligen tolka miner, gäspningar och kroppsspråk.<br />
Vissa signaler är tydligare än andra. Applåder är oftast<br />
positiva och burop är oftast negativa. Riktigt illa är det om publiken<br />
reser sig upp och går eller kastar tomater på talaren. Men<br />
även om signalerna är tydliga är de samtidigt trubbiga. Det är<br />
svårt att ha en dialog med publiken om vad som är bra och<br />
dåligt.<br />
En konsert påminner om en talsituation, men det finns skillnader.<br />
Artisten har en viss kontakt med publiken, och hon eller<br />
han vill förmedla något till den, men alla kommer att skapa en<br />
helt egen bild av det de hör. Två personer kan vara med om samma<br />
konsert, men uppleva den på helt olika sätt. Radioprataren<br />
eller programledaren på tv har ingen aning om vem som lyssnar<br />
eller hur budskapet tas emot. De talar – bokstavligt talat – ut i<br />
tomma luften!<br />
talsituationer<br />
21
smakprov insikter i svenska tala<br />
■ Utreda betyder att<br />
man undersöker och<br />
bringar klarhet i visst<br />
förhållande, särskilt i<br />
politiska och juridiska<br />
sammanhang.<br />
22<br />
Argumenterande och utredande presentationer<br />
Det förra delkapitlet handlade om hur du håller ett argumenterande<br />
föredrag. Du kan läsa ännu mer om argumentation i kapitlet<br />
skriva på sidan xx.<br />
Men ett föredrag är förstås inte alltid argumenterande. Istället<br />
kan du få i uppdrag att utreda något och presentera ditt resultat<br />
för andra. Ett exempel kan vara att du vill ta reda på om gimetoden<br />
verkligen fungerar. Du preciserar din frågeställning, söker i<br />
källor som beskriver gimetoden, analyserar både för och nackdelar,<br />
tolkar ditt material och kommer till sist fram till någon<br />
slags slutsats.<br />
Det kan vara en stor fördel att göra efterforskningar tillsammans<br />
med andra. Då får ni möjlighet att diskutera tolkningar och väga<br />
olika åsikter mot varandra. Slutresultatet bli bättre, i alla fall om<br />
ni är öppna för nya idéer och infallsvinklar.<br />
När du ska presentera resultatet av din utredning kan det vara<br />
bra att använda ett presentationstekniskt hjälpmedel. Det läser<br />
du mer om i nästa kapitel.<br />
Lyssna<br />
Hittills har det här kapitlet fokuserat på den som talar. Hon eller<br />
han kan ta till olika knep för att fånga publikens uppmärksamhet.<br />
Men lyssnarna har också ansvar för att föredraget ska bli<br />
bra. Tänk på detta när du lyssnar på någon som gör en muntlig<br />
presentation.<br />
· Vad gör du med armarna? Det kan vara vilsamt att ha dem i<br />
kors över bröstet, men det signalerar också att du är misstänksam<br />
och avigt inställd till den person som ska prata. Ta ner<br />
armarna och låt dem vila i knäet, så signalerar du istället att<br />
du är intresserad av talaren och det som sägs.<br />
· Ser du misstänksam eller sur ut? Ibland är man inte medveten<br />
om hur miner och kroppsspråk uppfattas av andra. Vill man<br />
vara en stöttande lyssnare ler man lite uppmuntrande mot den<br />
som talar.
· Skakar du på huvudet? Ibland gör man det mer eller mindre<br />
omedvetet. Det skapar en otrygghet hos den som talar, som<br />
om det som talaren pratar om är helt knäppt. Gör tvärtom<br />
istället! Nicka lite då och då, för att bekräfta det talaren just<br />
har sagt. Det skapar trygghet istället för osäkerhet.<br />
· Sitter du och viskar med grannen? Tänk dig själv om någon<br />
skulle göra det när du pratar! Oavsett vad ni säger kommer<br />
talaren tro att ni viskar om henne eller honom. Det skapar<br />
förstås nervositet och stress.<br />
· Hur sitter du? Har du sjunkit ner i stolen signalerar du att du är<br />
ganska uttråkad, och att det finns möjlighet att vila en stund.<br />
Sitt upprätt, kanske till och med lätt framåtlutad. Då visar du<br />
istället att du är intresserad.<br />
talsituationer<br />
23
smakprov insikter i svenska tala<br />
24<br />
övningar Talsituationer<br />
1. Se en debatt<br />
Titta på ett debattprogram under veckan. Försök att svara på<br />
dessa frågor:<br />
a. Vad handlar debatten om?<br />
b. Vilka är inbjudna att tala?<br />
c. Vem för fram bäst argument för sin sak, tycker du?<br />
Varför tycker du så?<br />
d. Vem är bäst på att hantera motargument? Varför?<br />
2. Utredande presentation<br />
Förbered ett kortare monologiskt tal där du ska hålla en utredande<br />
presentation. Du kan till exempel tala om att …<br />
a. läraren måste låsa dörren när lektionen startar! Elever som är<br />
sena missar helt enkelt lektionen. Bra eller dåligt? Se problemet<br />
på olika sätt och lägg fram argument och motargument.<br />
b. vad som är bäst – att plugga som en galning för att få höga<br />
betyg ELLER att plugga lite lagom, hinna njuta lite av tonårslivet<br />
och sedan läsa på komvux?<br />
c. man inte borde få klä sig hur som helst i skolan. Det borde finnas<br />
vissa klädregler som alla ska hålla sig till. Bra eller dåligt?
3. Allt går att sälja med mördande reklam<br />
Nu ska du sälja olika saker med övertygande argument. Försök att<br />
få någon att köpa detta:<br />
a. en rysk mobiltelefon<br />
b. astronautstrumpor<br />
c. formar som man kan göra eget godis i<br />
d. ett kaffe som smakar lakrits<br />
Tänk dig sedan att du har fått en konkurrent (din bänkkamrat!)<br />
som säljer precis samma sak. Plötsligt slåss ni om samma kund.<br />
Utse en tredje person till kund, och sätt igång att sälja så gott ni<br />
kan. Kunden får vara domare och avgöra vem som lyckades sälja<br />
mest och bäst!<br />
4. Lyssna på olika sätt<br />
Sätt er två och två. En av er berättar om en film som hon eller<br />
han har sett. Den andra ska lyssna, men växla mellan att lyssna<br />
intresserat och att lyssna ointresserat. När ni är klara ska berättaren<br />
återge om hon eller han upptäckte någon skillnad. Hur<br />
kändes det att tala inför en intresserad respektive ointresserad<br />
lyssnare?<br />
5. En bra lyssnare<br />
Titta igenom listan, på sidorna 28 och 29, med tips om hur du<br />
blir en bra lyssnare. Håller du med om förslagen?<br />
a. Komplettera listan med egna förslag<br />
b. Diskutera i grupp varför det är viktigt att vara medveten<br />
om vad man signalerar som lyssnare.<br />
övningar retorik<br />
25
smakprov insikter i svenska tala<br />
26<br />
fem<br />
begrepp<br />
Presentationsprogram<br />
Overhead (-projektor)<br />
Whiteboard (-tavla)<br />
Blädderblock<br />
Presentations<br />
teknik<br />
Mygga<br />
Du har säkert sett det många gånger: din lärare<br />
får ingen ordning på tekniken. Projektorn<br />
fungerar inte. Filmen kommer inte igång.<br />
Hela klassen sitter och väntar, läraren blir<br />
alltmer stressad och tiden rinner iväg.<br />
Kanske har du till och med varit i en sådan<br />
situation själv? Eller oroar du dig för att allting<br />
ska krångla när du väl står där framme?<br />
Lugn, det finns sätt att undvika onödig stress.<br />
Om du förbereder dig väl kommer du aldrig att<br />
hamna i en sådan situation. Tekniken ska hjälpa<br />
dig, inte förstöra för dig.<br />
tänk efter: Minns du någon presentation där tekniken ställt till det mer än<br />
den hjälpt? Ljud som inte fungerar? Filmklipp som hakar upp sig? Text som inte<br />
går att läsa? Animationer som bara blir tröttsamma? Fundera över vad man kunde<br />
ha gjort för att undvika problemen!
Presentationsprogram<br />
Det finns många olika program som hjälper dig att göra en presentation.<br />
Power point, Impress, Keynote och Google Docs Presentations<br />
är de vanligaste. Flera av dem är tillgängliga på nätet,<br />
så istället för att ha en lokal mjukvara på din dator kan du logga<br />
in och arbeta med din presentation online.<br />
Innan du börjar jobba med en presentation är det bra att skaffa<br />
sig en översikt över allt du vill ha med. Du kan exempelvis skriva<br />
en punktlista eller rita upp alla bilder som en skiss på ett papper.<br />
Då vet du ungefär hur många bilder som behövs och hur lång<br />
presentationen blir.<br />
Möjligheterna i ett presentationsprogram är i det närmaste oändliga.<br />
Ju fler presentationer du förbereder, desto fler finesser kommer<br />
du att upptäcka. Du kan exempelvis ändra färg på texten<br />
och lägga in fina bakgrundsbilder. Det är bara att välja fritt, men<br />
tänk på att kombinera en mörk bakgrund med ljus text – och<br />
tvärtom. Annars blir texten svårläst.<br />
presentationsteknik<br />
■ Presentations-<br />
program är ett<br />
program som hjälper<br />
dig att göra en presentation<br />
med text,<br />
ljud och bilder. Med<br />
hjälp av en projektor<br />
eller en smartboard<br />
kan presentationen<br />
visas för en publik.<br />
27
smakprov insikter i svenska tala<br />
■ Blädderblock är ett<br />
stort pappersblock och<br />
ett visuellt hjälpmedel<br />
vid presentationer.<br />
Blädderblockets fördel<br />
är att det inte kräver<br />
några tekniska<br />
apparater! Storleken<br />
på ett blädderblock<br />
är cirka 50 cm i bredd<br />
och 80 cm i höjd.<br />
28<br />
Det är lätt att gå loss bland alla ljudeffekter och animationer –<br />
men var sparsam. Alltför många skojigheter i en presentation<br />
tröttar ut den som ska lyssna.<br />
Kom ihåg att hålla presentationen så enkel som möjligt. Proppa<br />
inte bilderna fulla med text. Det är inte meningen att hela ditt<br />
talmanus ska finnas med i presentationen. Dessutom får publiken<br />
svårt att fokusera på det du säger om det finns alltför mycket att<br />
läsa. Använd hellre bilder, nyckelord och punkter som sammanfattar<br />
det du säger. Presentationen ska svara ett stöd för dig och<br />
dina lyssnare.<br />
Blädderblock<br />
Det känns kanske ålderdomligt med blädderblock, men ibland<br />
kan det vara riktigt användbart, till exempel om man ska spåna<br />
fram något tillsammans i en mindre grupp. Till skillnad från<br />
white boarden kan du spara alla blädderblocksblad, och kanske<br />
använda dem vid en redovisning.<br />
Använd gärna tjocka pennor som är anpassade för blädderblock,<br />
så att texten verkligen syns. Skriv ganska stort, gärna med olika<br />
färger. Om du till exempel använder svart för huvudrubrikerna<br />
kan underrubrikerna vara i rött, en färg som bryter av och lyfter<br />
presentationen.
Whiteboard<br />
Det finns säkert en whiteboard i ditt klassrum. Den är utmärkt<br />
att använda om du behöver skriva ner något spontant, till exempel<br />
ett begrepp eller en punktlista som du inte har med i din<br />
presentation. Men akta dig för att skriva för mycket. Det tar ofta<br />
lång tid att få ner en text på whiteboarden, och medan du skriver<br />
står du med ryggen mot lyssnarna.<br />
Skriv tydligt och använd gärna olika färger. Tänk på att rött och<br />
grönt inte syns lika bra som svart och blått.<br />
Overhead och dokumentkamera<br />
Om du använder overhead eller dokumentkamera är det viktigt<br />
att tänka på storleken på texten. Det är viktigt att den inte är för<br />
liten. Använd helt inte mindre än storlek 16, gärna ännu större<br />
för att vara på den säkra sidan. Har du skrivit för hand måste du<br />
skriva tydligt så att lyssnarna kan se vad det står.<br />
En dokumentkamera är en slags overhead med webbkamera. Till<br />
skillnad från en overhead kan du visa bilder, föremål och vanliga<br />
papper med dokumentkameran. Det ger möjlighet till spon tanitet<br />
– du kan demonstrera något för dina lyssnare som du inte<br />
har planerat på förhand.<br />
Projektor och dator<br />
Om du vill visa en presentation, ett filmklipp eller en webbsida<br />
är det viktigt att du får tekniken att fungera. Sladdarna måste<br />
sitta på plats, datorn måste vara kompatibel med projektorn och<br />
ljudet ska vara synkat till bilden. Om du får problem med att<br />
koppla din egen dator till skolans projektor kan det vara bra<br />
att ha en backup. Spara presentationen på ett usbminne eller<br />
ladda upp den på nätet.<br />
Det blir alltid stressigt om tekniken inte fungerar. Den bästa lösningen<br />
är att förbereda sig väl och vara ute i god tid. Kontrollera<br />
alltid tekniken innan du börjar!<br />
presentationsteknik<br />
■ Whiteboard är<br />
griffeltavlan och<br />
svarta tavlans efterföljare.<br />
Whiteboard<br />
är en skrivtavla med<br />
blankvit yta där<br />
kritorna ersatts<br />
av pennor med<br />
utsuddningsbar färg.<br />
Whiteboard tavlan<br />
kom 1991. Drygt tio<br />
år senare började<br />
den interaktiva<br />
whiteboardtavlan att<br />
användas i skolorna.<br />
■ Overhead kommer<br />
från engelskan och<br />
betyder över huvudet.<br />
Det är en projektor<br />
som möjliggör att en<br />
föreläsare, vänd mot<br />
sina åhörare, kan<br />
lägga på en bild eller<br />
en text som visas på<br />
en duk bakom honom/<br />
henne. Overheadprojektorn<br />
används<br />
fortfarande på många<br />
skolor, men den är på<br />
väg att konkurreras ut<br />
av dokumentkameran.<br />
29
smakprov insikter i svenska tala<br />
30<br />
■ Mygga är en liten<br />
mikrofonanordning<br />
som är avsedd att<br />
bäras på en person.<br />
Myggan består<br />
av en mikrofon som<br />
fästs bakom örat,<br />
i kläderna eller<br />
med tejp i ansiktet.<br />
Den är förbunden<br />
med en sladd till ett<br />
aggregat som innehåller<br />
batterier och<br />
radiosändare.<br />
Mikrofon<br />
Ska du tala inför en stor publik kan du behöva använda en mikrofon.<br />
Det känns ovant i början, men i vissa sammanhang blir det<br />
faktiskt mer avslappnat att använda sin vanliga röst istället för<br />
att skrika och bli avbruten av lyssnare som inte hör vad du säger.<br />
Lyssna hur du låter i högtalarna och justera ljudet därefter.<br />
En mikrofon ska hållas tätt intill munnen. Om det finns så kalllade<br />
myggor ska du sätta fast dem på ett sätt så att de inte stör<br />
dig. Fördelen med myggor är att du har båda händerna fria när<br />
du talar.<br />
Allmänna tips<br />
Oavsett vilket presentationstekniskt hjälpmedel du använder ska<br />
du tänka på detta:<br />
· Var sparsam med text. Din publik ska lyssna, inte läsa.<br />
· Var sparsam med effekter. Använd bara effekter som stödjer din<br />
presentation.<br />
· Släck ner projektorn eller vänd bort det du har skrivit när du<br />
pratar om något annat. Du vill att lyssnarna ska fokusera på<br />
det du säger.<br />
· Vänd inte lyssnarna ryggen. Om du ska skriva något på whiteboarden<br />
eller ett blädderblock är det bättre att stå i vinkel, så<br />
att en del av din framsida syns.<br />
sammanfattningsvis: ett presentationstekniskt hjälpmedel<br />
ska hjälpa dig när du håller en muntlig presentation. Det är en<br />
trygghet för dig och ett stöd för lyssnarna. Men det är lätt att<br />
hjälpmedlet tar över – och det ska du akta dig gör. Det viktiga är<br />
att det du säger står i fokus!
övningar Presentationsteknik<br />
1. Välj rätt hjälpmedel<br />
Du ska redovisa ett arbete i svenskan som handlar om att jämföra<br />
bildspråket i två diktares verk. Hur kan du presentera det<br />
muntligt så att det blir tydligt och överskådligt för dina lyssnare?<br />
Vilka presentationstekniska hjälpmedel använder du?<br />
2. Presentera på olika sätt<br />
Du har en idé om att sälja kylskåpssängar till länder där det är<br />
mycket varmt. Spåna loss! Hur kan du sälja idén till en grupp intresserade<br />
investerare.<br />
Du kan välja att framföra din idé med hjälp av olika presentationstekniska<br />
hjälpmedel.<br />
a. Redovisa med hjälp av en presentation! Du behöver en projektor<br />
och en dator.<br />
b. Redovisa med hjälp av ett blädderblock! Du behöver tuschpennor<br />
i olika färger.<br />
c. Redovisa med hjälp av whiteboardtavlan! Du behöver whiteboardpennor<br />
i olika färger.<br />
Vilka är fördelarna och nackdelarna med de olika presentationstekniska<br />
hjälpmedlen?<br />
presentationsteknik<br />
31
smakprov insikter i svenska tala
uppgift Tala<br />
Du har precis fått den mycket åtråvärda tjänsten som statsministerns<br />
talskrivare. Efter några veckor får du ditt första större uppdrag.<br />
Det har skett en naturkatastrof i Värmland och statsministern<br />
ska åka dit och tala. Du ska skriva talet enligt den retoriska<br />
arbetsprocessen!<br />
bakgrund: Det har regnat ovanligt länge och häftigt i Värmland.<br />
En by vid Klarälven har rasat ner i älven. 12 människor har<br />
omkommit. Geologer och byggnadsingenjörer har sedan länge<br />
varnat för att området är osäkert, men inget har gjorts.<br />
Du får i uppdrag att skriva talet. Statsministern vill att det innehåller:<br />
a. En inledning som visar att statsministern deltar i de anhörigas<br />
sorg.<br />
b. En huvuddel som …<br />
· poängterar hur viktigt det är att de lokala politikerna lyssnar<br />
på experterna, för att i framtiden kunna undvika liknande<br />
katastrofer.<br />
· lovar ekonomiskt stöd till att bygga upp byn och stärka marken<br />
runt älven.<br />
c. En avslutning som fokuserar på framtiden i bygden och vänder<br />
sig till de drabbade.<br />
d. Statsministern har koll på retoriska grepp och vill att du lägger<br />
in minst tre språkliga bilder eller stilistiska figurer i ditt tal.<br />
uppgift<br />
33
smakprov insikter i svenska tala<br />
34<br />
Bedömning av tala<br />
Svenska 2<br />
I den här delen av av Svenska 2 ska du …<br />
1. förmedla argument, tankar och åsikter i förberedda samtal<br />
och diskussioner<br />
2. genomföra en muntlig framställning inför en grupp<br />
3. använda presentationstekniska hjälpmedel<br />
Förberedd diskussion<br />
Vi diskuterar<br />
Jag har dessa tankar och åsikter<br />
Jag har dessa argument för mina åsikter<br />
Vi är överens om att<br />
Vi har olika åsikter om<br />
Muntlig framställning<br />
Jag ska tala om<br />
Jag har valt att inleda, fortsätta och avsluta på detta sätt<br />
Jag kryddar framställningen med dessa stilfigurer<br />
Jag har använt dessa källor
Jag anpassar mig till situationen genom att<br />
Jag skapar kontakt med mina åhörare genom att<br />
Jag använder dessa presentationstekniska hjälpmedel<br />
Nästa gång vill jag utveckla<br />
Kunskapskrav<br />
Diskussion om<br />
Argument, tankar och åsikter<br />
framförs …<br />
Kommentar:<br />
Framställning om:<br />
E C A<br />
tala<br />
– på ett nyanserat sätt på ett nyanserat sätt<br />
E C A<br />
Framställningen genomförs … med viss säkerhet med säkerhet med säkerhet<br />
Framställningen är sammanhängande,<br />
begriplig och …<br />
med en tydligt urskiljbar<br />
disposition<br />
Framställningens språk är … till viss del anpassat<br />
till syfte, mottagare<br />
och kommunikationssituation<br />
väldisponerad väldisponerad<br />
ledigt och anpassat<br />
till syfte, mottagare<br />
och kommunikationssituation<br />
ledigt, varierat,<br />
välformulerat och<br />
anpassat till syfte,<br />
mottagare och<br />
kommunikationssituation.<br />
Framställningen innehåller … – – belysande exempel,<br />
generaliseringar och<br />
vidgade perspektiv<br />
Minst ett presentationstekniskt<br />
hjälpmedel används …<br />
med viss säkerhet med viss säkerhet med säkerhet<br />
Hjälpmedlet … – stöder och tydliggör<br />
framställningen<br />
stöder, tydliggör och<br />
är väl integrerat i<br />
den muntliga framställningen<br />
Eleven har … viss åhörarkontakt viss åhörarkontakt god åhörarkontakt<br />
Kommentar:<br />
35
smakprov insikter i svenska tala<br />
36<br />
Svenska 3<br />
I den här delen av av Svenska 3 ska du …<br />
1. förmedla egna tankar och åsikter i förberedda samtal<br />
och diskussioner<br />
2. genomföra en muntlig framställning<br />
3. använda presentationstekniska hjälpmedel<br />
Förberedd diskussion<br />
Vi diskuterar<br />
Jag har dessa tankar och åsikter<br />
Jag har dessa argument för mina åsikter<br />
Vi är överens om att<br />
Vi har olika åsikter om<br />
Muntlig framställning<br />
Jag använder dessa retoriska grepp<br />
Jag drar dessa slutsatser i min framställning<br />
Jag anpassar mig till situationen genom att<br />
Jag skapar kontakt med mina åhörare genom att<br />
Jag använder dessa presentationstekniska hjälpmedel
Kunskapskrav<br />
Diskussion om<br />
Egna tankar och åsikter<br />
förmedlas …<br />
Kommentar:<br />
Framställning om:<br />
E C A<br />
tala<br />
– på ett nyanserat sätt på ett nyanserat sätt<br />
E C A<br />
Framställningen genomförs … med viss säkerhet med säkerhet med säkerhet<br />
Framställningens språk, stil och<br />
disposition är …<br />
Retoriska verkningsmedel<br />
används …<br />
Minst ett presentationstekniskt<br />
hjälpmedel används …<br />
anpassade till syfte,<br />
mottagare och kommunikationssituation<br />
väl anpassade till<br />
syfte, mottagare och<br />
kommunikationssituation<br />
väl anpassade till<br />
syfte, mottagare och<br />
kommunikationssituation<br />
säkerhet med säkerhet med säkerhet och på<br />
ett effektfullt sätt<br />
med viss säkerhet med viss säkerhet med säkerhet<br />
Hjälpmedlet … – stöder och tydliggör<br />
framställningen<br />
stöder, tydliggör och<br />
är väl integrerat i<br />
den muntliga framställningen<br />
Eleven har … viss åhörarkontakt viss åhörarkontakt god åhörarkontakt<br />
Kommentar<br />
37
smakprov insikter i svenska tala<br />
38<br />
Bildförteckning<br />
6 Nancy Louie/iStockphoto<br />
8 Oktay Degirmenci/iStockphoto<br />
9 Mary Evans/IBL Bildbyrå<br />
12 Dean Bertoncelj/iStockphoto<br />
19 Ronny Johannesson/KvP/Scanpix<br />
22 Daniel Deitschel/iStockphoto<br />
24 Erik Englund/Scanpix<br />
27 Anna Gontarek-Janicka/iStockphoto<br />
31 ESY/stryjek/IBL Bildbyrå<br />
32 Flyfloor/iStockphoto