9789140676627_SMAKPROV_inlaga_laguppl - lab - Gleerups

INSIKTER 

I SVENSKA 

fredrik harstad · iben tanggaard skoglund 

svenska 2–3 

Till sommaren 2013 kommer en ny del i serien Insikter i svenska 

för svenska 2–3. Boken kommer att täcka in svenskämnets 

kurs 2 och 3 i enlighet med Gy2011. 

Det här häftet är ett smakprov från bokens första kapitel, Tala. 

Text och bild kan förändras något i den slutgiltiga versionen. 

Om du har frågor kring materialet är du mycket 

välkommen att kontakta mig. 

Vänliga hälsningar, 

Jessica Jonsson 

Läromedelsutvecklare 

040–20 98 09, jessica.jonsson@gleerups.se

smakprov insikter i svenska tala 

2 

”Det tar vanligtvis mer än tre veckor att 

förbereda ett bra improviserat tal” mark twain

TALA 

Det här kapitlet handlar om konsten att tala på ett genomtänkt 

och förberett sätt. I tusentals år har man varit medveten om 

vilken påverkan talet har på andra människor. Att tala är en 

konstart, precis som måleri, arkitektur och litteratur. 

Det finns många knep att ta till när du ska påverka eller övertyga 

andra människor. I det här kapitlet har vi försökt att täcka in så 

mycket det bara går om det du behöver tänka på. Hur lägger du 

upp talet? Vilka hjälpmedel kan du använda? Vad vill du att den 

som lyssnar ska minnas av det du säger? 

Förr eller senare kommer du att hamna i en situation där du 

ska presentera något som du har jobbat med. Då gäller det att 

vara förberedd! 

vad står det i ämnesplanen? 

I ämnesplanen står det att du i kursen Svenska 2 ska hålla en 

muntlig framställning av utredande och argumenterande slag 

både i en grupp och för en grupp. I ämnesplanen för Svenska 3 

står det att du ska hålla en muntlig framställning utifrån en fördjupad 

kunskap om den retoriska arbetsprocessen för att kunna 

använda dig av de kunskaper som den ger både när du förebereder 

och håller ett tal men också för att analysera andras tal. 

I båda ämnesplanerna ska du kunna använda presentationstekniska 

hjälpmedel som ett stöd när du håller en muntlig 

framställning. 

kapitel ett 

retorik 

3


4 

Retorik 

fem 

begrepp 

Argument 

Retorisk fråga 

Tes 

Metafor 

Alliteration 

Du har tankar och åsikter som är viktiga. 

Men hur får du andra att förstå vad du menar? 

Att tala handlar inte bara om vad du säger, 

utan också om hur du säger det. Du måste 

förmedla dina åsikter på ett bra sätt – och det 

är vad retorik handlar om. Behärskar du 

grunderna i retorik får du andra att lyssna. 

Då ökar chansen för att just dina tankar 

och åsikter blir tagna på allvar. 

tänk efter: Tänk på ett tal som du har hört. Kanske från ett 50-årskalas eller 

ett bröllop. Eller rektorns tal från skolavslutningen. Fundera på om det var något 

särskilt från talet som du kommer ihåg. Varför kommer du ihåg det?

Cicero (106–43 f.Kr.) 

Den retoriska arbetsprocessen 

I Svenska 1 läste du om hur man håller föredrag. Kanske stötte du 

på begreppen etos, logos och pathos, som beskriver föredragets 

tre delar. Etos betyder karaktär eller personlighet och handlar 

om inledningen. Här måste du väcka intresset hos dina lyssnare, 

kanske med en personlig historia eller en egen fundering. Logos 

betyder kunskap och handlar om föredragets huvuddel, helt 

enkelt det innehåll som du vill förmedla. Patos betyder känsla 

och är föredragets avslutning. Med hjälp av känslor kan du återanknyta 

till lyssnarnas intresse, exempelvis genom att koppla 

tillbaka till inledningen. Det signalerar också att du har nått 

fram till slutet. 

Så byggs de flesta föredrag eller tal upp. Men det finns mycket 

mer att jobba med för den som vill bli en bättre talare. 

retorik 

5


6 

Den klassiska retorikens 

6 delar 

6 

Vår taltradition har sina rötter i grekisk och romersk 

retorik. Därför finns det latinska namn som beskriver 

hur du förbereder dig inför ett tal. Detta är 

den klassiska retorikens sex delar: 

intellectio Innan du börjar ska du ta reda 

på så mycket som möjligt om den aktuella 

kom munikationssituationen. Med hjälp 

av den formulerar du syftet med din muntliga fram - 

ställning. Den fasen kallas för intellectio på latin. 

inventio När du förbereder ett tal måste du finna (eller 

uppfinna!) lämpliga argument. De behöver inte vara sanna 

men väl sannolika för att övertyga. Det som heter inventio 

på latin skulle kallas för brainstorming idag. 

dispositio Enligt den klassiska dispositionen – eller dispositio 

på latin – består ett tal av sex delar: en inledning 

som väcker intresse och välvilja, en berättelse som tecknar 

bakgrunden, ett påstående, en rad argument som bekräftar påståendet, 

ett bemötande av de argument som riktas mot påståendet 

och till sist en sammanfattning och en sista kraftfull vädjan till 

åhörarna. 

elocutio Elocutio handlar om språket. Det ska vara kort, 

klart och korrekt så att inte lyssnarna blir trötta eller irriterade. 

Men det ska också vara engagerande. Ett sätt är att 

ersätta vardagligt språk mot ovanliga och överraskande uttryck, 

så kalladestilfigurer. Det kan vara antiteser, metaforer, paradoxer, 

ironi, utrop, frågor och hundratals andra. Stilen kan vara 

både hög och låg, men det är viktigt att den passar ämnet, åhörarna 

och situationen. 

memoria Grekerna och romarna förberedde säkert sina 

tal med penna eller skrivstift (så kallat stilus, därav ordet 

stil), men för att göra dem mer äkta och levande lärde de sig 

också talet utantill. Därför är memorerandet av argument – eller 

memoria, som det heter på latin – en viktig konst. 

actio Actio handlar om själva framförandet. Det är samma 

ord som i aktör och aktris och rör bland annat hur man 

varierar rösten, använder ögonen, gestikulerar med händerna 

eller uttrycker sig med hjälp av kroppspråket. Det är ett sätt 

att uttrycka sig, väcka känslor och förstärka sitt budskap.

1. Förberedelse (Intellectio) 

Det är viktigt att förbereda sig väl. Innan du ens har satt igång 

med att skriva ditt tal eller föredrag finns det fler frågor som du 

kan fundera igenom. Det räcker inte att bara vara påläst på sitt 

ämne. Här är några av de frågor som du kan ställa dig: 

För vem ska jag prata? 

Ta reda på så mycket som möjligt om din publik, så att du vet 

vad de redan kan och vad de har för förväntningar på dig. Du 

måste anpassa ditt innehåll efter den grupp som ska lyssna. 

Säg att du har skrivit en uppsats om snåla energikällor. Uppsatsen 

vinner ett pris och du bjuds in att berätta om uppsatsen för 

Snåla energivänners förening. Publiken är nästan helt säkert 

både kunnig och påläst. De brinner för snåla energikällor. Alltså 

behöver du inte lägga krut på att förklara enkla begrepp och 

fakta som alla insatta redan kan. Ska du däremot berätta om 

uppsatsen för din egen klass kan du utgå från att flera av klasskamraterna 

saknar grundläggande förförståelse. Den som du har 

framför dig påverkar alltså hur ditt föredrag ser ut. 

Varför pratar jag? 

Varför – det är en fråga som alla föredrags hållare bör ställa sig. Är 

det för att min svensklärare kräver det? Eller för att jag ska presentera 

mitt Ung Företagsamhetsföretag för några investerare 

som har visat sig intresserade av min produkt? Kanske ska jag 

underhålla gästerna på ett 50årskalas eller påverka en debatt i 

ungdomsfullmäktige? Det finns alltid en anledning till att man 

säger något i ett offentligt sammanhang – och om du vill uppnå 

rätt effekt måste du tänka igenom det du ska säga. 

Var ska jag vara och vid vilken tid? 

Det kan tyckas fånigt att ställa den frågan redan tidigt, men ju 

mer du vet om din talsituation, desto mindre riskerar du att 

utsättas för stress eller obehagliga överraskningar. Ska du vara 

på en plats som är okänd för dig kan det vara klokt att besöka 

retorik 

7


8 

■ Argument är något 

som stöder din tes. 

De brukar delas in 

i sakargument (som 

bygger på fakta) 

och känsloargument 

(som anspelar på 

lyssnarnas känslor). 

lokalen i förväg. Ska du använda teknisk utrustning är det bra 

att vara i god tid så att du vet att allting fungerar. Kommer du 

inte igång i tid skapar du irritation redan innan du har börjat. 

Ta en tidigare buss, så slipper du komma inrusande med andan 

i halsen utan ordning på dina papper. 

Presentationstekniska hjälpmedel 

Idag är det mer regel än undantag att man använder sig av presentationstekniska 

hjälpmedel när man håller föredrag. Men var 

ändå försiktig. Fundera igenom hur hjälpmedlet kan förstärka 

föredraget. Vill du att lyssnarna ska fokusera på dig eller presentationen 

– eller kanske både och? Senare i kapitlet hittar du tips 

på hur man använder hjälpmedel på bästa sätt. 

2. Sortera ditt material (Inventio) 

Efter förberedelsefasen gäller det att samla material och fundera 

över vad som passar in i föredraget. Du ska ju inte visa upp allt 

du kan, utan snarare påverka eller beröra. Då är det nästan alltid 

bra att vara kort och kärnfull, så var inte rädd för att stryka! 

Tänk igenom vilket innehåll och vilka argument som biter på 

just din publik, dvs. vad de tycker är roligt, intressant och tankeväckande.

3. Disponera ditt material (Dispositio) 

När du har gjort urvalet ska du lägga upp innehållet så tydligt 

som möjligt – alltså disponera ditt föredrag. Det måste hänga 

ihop och ha en tydlig röd tråd. Man kan säga att det måste hänga 

ihop rent logiskt, till exempel genom att all fakta presenteras i 

rätt ordning. Det kan vara klokt att skriva ner en disposition och 

presentera den för en utomstående, som inte är lika insatt i ämnet 

som du är. Då kan du få feedback på hur lätt det är att följa 

dina tankegångar. 

Ett argumenterande föredrag brukar bestå av dessa delar: 

Inledningen (Exordium) 

Det finns exempel på talare som börjar försiktigt och sakta men 

säkert bygger upp en spänning, men ofta fungerar det precis 

tvärtom: det är i inledningen man har chans att väcka lyssnarnas 

intresse. Det finns flera exempel på hur man kan inleda sitt tal på 

ett spännande sätt. Här är några: 

a. Börja med en fråga som inte kräver något svar (en så kallad 

retorisk fråga). 

b. Börja med ett citat som handlar om det du ska prata om. 

c. Börja med en historia eller en händelse ur verkliga livet. 

Kanske ur ditt eget liv, kanske ur någon annans. 

d. Börja med ett skämt. Om du får publiken att skratta skapar 

du en avslappnad atmosfär i rummet. Men var försiktig! Om 

publiken inte skrattar kan det snarare bli pinsamt och jobbigt. 

Berättelsen (Narratio) 

Enligt den klassiska retoriken ska man skapa en berättelse för 

att nå fram till lyssnarna. Berättelsen anspelar på lyssnarnas 

känslor, samtidigt som den beskriver din tes på ett målande sätt. 

Säg att du ska hålla ett föredrag om de hemlösas situation. Istället 

för att börja med statistik (hur många är hemlösa?) kan 

du berätta om en hemlös person och hur han eller hon tog sig 

tillbaka in i samhället. Det väcker ett engagemang för frågan. 

retorik 

■ En retorisk fråga är 

en fråga med ett givet 

svar. De används både 

till vardags och i tal. 

9


■ Tes är ett påstående 

som ska försvaras eller 

bevisas. Om du håller 

ett argumenterande 

tal eller skriver en 

debattartikel driver du 

en tes. Ordet kommer 

från grekiskans 

thesis, som betyder 

uppställning. 

10 

Argumentationen (Proposito) 

Proposito eller probatio, som betyder framställande, är en av föredragets 

viktigaste delar. Det är här som du lägger fram argument 

som övertygar och som stödjer din tes. Det kan ske på olika sätt. 

Det kan vara bra att spara det starkaste argumentet till sist. Då 

ökar chansen att lyssnaren minns just det argumentet allra bäst. 

Motargumentationen (Refutatio; avvisande) 

En bra talare har koll på sina motståndare. Om du berör motargumenten 

i ditt eget föredrag kan du visa varför de inte håller. 

Det kan exempelvis se ut så här: ”Det finns många som anser 

att Sverige ska sälja vapen till diktaturer, med argumentet att 

vi inte har något ansvar för hur de köpande länderna använder 

vapnen. Det håller jag inte med om! Vi har ett ansvar som …” 

Sedan ”slaktar” du motargumenten. En bra princip är att alltid 

ha fler argument för än mot. 

Avslutningen (Peroratio) 

Avslutningen är minst lika viktig som inledningen. Nu gäller 

det att lämna lyssnarna med en känsla av att du har rätt. Gör 

till exempel en kortfattad sammanfattning av dina argument 

och betona de viktigaste. Då förstår lyssnaren att du närmar dig 

slutet. Knyt sedan ihop säcken med att anspela på inledningen 

och avsluta på ett snyggt sätt – till exempel med ett dräpande 

skämt eller ett tänkvärt citat. 

4. Hur formulerar jag mig? (Elocutio) 

Ditt föredrag kan ha det mest strålande upplägg och de bästa 

argumenten, men sedan infinner sig frågan hur du ska formulera 

dig för att nå fram till lyssnarna. Om du ska övertyga måste 

du tala på ett sätt så att du berör. En metod är att använda sig 

av språkliga bilder och stilistiska figurer. Här är några av de vanligaste.

Språkliga bilder och stilfigurer 

upprepningen är effektiv om du verkligen vill betona något. 

För att en upprepning ska fastna bör du använda den minst tre 

gånger. 

anaforen är en identisk meningsrad som man använder flera 

gånger för att få en förstärkande effekt. Ett känt exempel Martin 

Luther Kings tal från Lincoln Memorial park 1968, där han inledde 

flera meningar med ”I have a dream …”. 

metaforen är en bild som illustrerar det man pratar om. Syftet 

är ofta att tydliggöra genom att koppla ihop ett avancerat resonemang 

med en bild som lyssnarna kan relatera till. Ett exempel 

på metafor är ”Ökenhettan svepte över Varaslätten”. Trots att det 

inte finns någon öken på Varaslätten förstår vi att det har varit 

ovanligt varmt i Vara. 

liknelsen är också en bild av något, men till skillnad från 

meta foren har liknelsen ett jämförelseled i form av ett ”som”. Om 

vi skriver om metaforen till en liknelse blir det ”På Varaslätten 

var det lika varmt som i öknen” 

antitesen parar ihop motsatta ord eller begrepp för att förstärka 

det som man vill säga: lång – kort, tjock – smal osv. När 

man använder det i ett föredrag är det i uttryck som: ”Det handlar 

om liv och död!” 

hyperbolen är en överdrift. Överdriften är så stark att ingen 

egentligen tror på den, men effekten blir ändå att man förstärker 

sitt budskap. Ett exempel är ”Han är världens mest korkade 

människa” eller ”Jag har väntat i hundratals år”. 

litotesen är hyperbolens motsats, alltså en underdrift som gör 

saker mindre än vad de egentligen är. Om du säger ”oj, det var inte 

illa!” till din kompis har du använt dig av en underdrift, eftersom 

du sannolikt menar att hon eller han har gjort något bra. 

retorik 

■ Metafor betyder 

överföring på grekiska, 

och syftar på 

att man använder en 

bild för att förklara ett 

begrepp. ”På livets” 

höst är exempelvis 

en metafor för att bli 

gammal 

11


■ Allitteration är 

när man upprepar ett 

ljud i början av ord 

eller meningar. 

Det förekommer 

inte bara i retoriken, 

utan också i poesin. 

12 

den retoriska frågan är en fråga som inte kräver något 

svar. Det är snarare ett påstående eller en självklarhet. Ett exempel 

är ”Varför importerar vi irländskt kött när svenskt kött håller 

så hög kvalitet?” 

metonymi betyder namnbyte och ersätter ett begrepp med något 

som ligger väldigt nära. Exempel är att fråga en kompis om 

hon är sugen på en kopp (när du i själva verket menar kaffe) 

eller en läkare som säger ”Njuren i rum 213 mår inte så bra” (när 

det är njurpatienten i rum 213 som inte mår så bra). 

ironi är att säga en sak men mena motsatsen. Det kan ibland 

ställa till med problem, eftersom ironin inte alltid uppfattas av 

alla. Säger man exempelvis något ironiskt som ”Det var ju himla 

bra gjort” menar man ofta motsatsen. Och om du bara skrivit 

några meningar på en hel lektion ska du inte lita på läraren om 

hon säger något i stil med: ”Oj, det var värst vad du har jobbat 

på flitigt idag ...”. 

allitteration kallas också för bokstavsrim. Det innebär att 

man inleder flera ord eller meningar med samma bokstav. I den 

isländska medeltidsdikten Havamal finns det mycket alliteration, 

till exempel i meningen Bättre börda man bär ej på vägen, 

än mycket mannavett. Men det finns också allitterationer i moderna 

sammanhang, som i filmtiteln Snygg, sexig och singel med 

Cameron Diaz. 

5. Lära sig sitt tal (Memoria) 

När du har jobbat igenom ditt tal och fått det precis som du vill 

återstår det att lära sig det. Det finns inga genvägar. Nu måste 

du träna, träna, träna. Håll det gärna högt för dig själv. Då är 

det lättare att höra vad som låter bra och vad som måste ändras. 

Om du har ditt manus framför dig bör du lära dig föredraget 

så bra att du bara vid behov tittar ner i dina papper. Men det 

finns risker. Dels kan du få så kallad läsröst, som nästan alltid är 

tråkig att lyssna till. Dels är det svårt att hitta i manuset och lätt 

att tappa bort sig.

Om du istället skriver ner viktiga stolpar får du större frihet när 

du talar. Stolparna kan vara nyckelord eller nyckelmeningar. Använd 

stora bokstäver, så att du ser dem även med en snabb blick. 

Vill du vara diskret kan du använda små lappar som precis får 

plats i handflatan. 

När du inte behöver säga allting exakt blir rösten naturligare 

och helhetsintrycket mer avslappnat. Det kräver förstås att du är 

påläst, så att du vet ungefär vad som ska sägas under varje ”stolpe”. 

En kompromiss kan vara att skriva ner inledningen och avslutningen 

mer noggrant, så att du är säker på att börja och sluta på 

det sätt som du har tänkt. 

6. Agera, tala! (Actio) 

Äntligen! Nu är vi framme vid själva talsituationen. Du har lagt 

upp föredraget på ett bra sätt, jobbat igenom dina argument, 

kryddat med stilfigurer och till sist memorerat alltsammans. Nu 

är det bara att sätta igång. Här är några tips som är bra att ha 

med sig. 

Hjälp – det sitter en massa människor och lyssnar på mig! 

Det är inte konstigt att du blir nervös. Det hör till. Det finns till 

och med fördelar med att bli nervös, eftersom man ofta gör 

bättre ifrån sig om man är uppe i varv. Men visst, situationen är 

konstlad, och att tala inför sina klasskamrater är inte detsamma 

som att säga något när man sitter mitt ibland dem. Men tänk 

så här: Alla är nervösa när de står där framme. Alla vet att de 

kommer att hamna i en liknande situation förr eller senare. De 

vet precis hur du känner dig. Och tänk på att din nervositet syns 

mycket mindre än du tror. 

Fånga uppmärksamheten 

Ett bra sätt att fånga uppmärksamheten är att visa att du faktiskt 

står där framme. Titta på dina lyssnare, le och säg några inledande 

ord för att visa att du tänker sätta igång. 

retorik 

13


14 

Fullt fokus på dig 

När du väl är igång behåller du kontakten med lyssnarna genom 

att titta på dem. Låt blicken vandra runt i publiken, stanna 

till ett tag och gå sedan vidare igen. Det är viktigt att inkludera 

alla lyssnare. Känns det läskigt att titta någon i ögonen kan du 

titta mellan ögonbrynen istället. Sök efter stöd, till exempel någon 

som nickar eller lyssnar extra intensivt. 

Använd din röst 

Tala med din vanliga röst så att det inte låter tillgjort. Men använd 

mer styrka. Speciellt gäller det för tjejer, som ofta har svagare 

röster än killar. Testa skillnaden mellan stark och skrikig röst 

(som du helst vill undvika). En skrikig röst är ansträngande för 

stämbanden, medan en stark röst kommer ända nerifrån magen! 

Betona meningar och ord som du tycker är viktiga. Försök också 

ha koll på ditt tempo. Pratar du för fort är det ingen som lägger 

märke till om du betonar ett ord eller inte. Lagom är ofta mycket 

långsammare än man tror. Ta gärna pauser – då får lyssnarna en 

chans att ta in det du har sagt innan du fortsätter med ditt tal. 

Ditt kroppsspråk 

Ditt kroppsspråk avslöjar dig. Inte bara när du håller tal, utan i 

alla situationer. Känner du dig obekväm, så syns det i ansiktet, 

på din hållning och vad du gör med dina händer. Därför är det 

klokt att ha koll på sin kropp och hur den reagerar i olika situationer. 

Det får man genom att träna framför spegeln eller en 

vän. Blir du medveten om ditt kroppsspråk kan du använda dig 

av gester och miner för att förstärka innehållet i talet. 

Störande inslag 

Klämmer du in ett eeh eller ett ööh när du pratar? Eller säger 

du liksom titt som tätt? Var uppmärksam på det som kallas för 

småord eller utfyllnadsord. Problemet är att lyssnaren lätt kan 

irritera sig på småorden och till och med börja räkna dem. 

Fokus flyttas från det du vill säga. Men det finns botemedel!

Komikern Johan Glans. 

Om du blir uppmärksam på vilka ord du använder är det lättare 

att hoppa över dem. Och istället för ett ööh kan du lägga in en 

paus mellan orden. 

Svordomar ska man vara försiktig med. De kan också störa framställningen, 

särskilt om man strör dem omkring sig. Men om 

man svär för att verkligen betona något kan det bli effektfullt. 

Använd svordomarna med eftertanke! 

retorik 

15


16 

övningar Retorik 

1. Stilfigurer 

Vilka språkliga bilder och stilfigurer används i dessa texter? Välj 

bland exemplen på sidorna 17 och 18. 

a. ”Den här bilen är skön att sitta, skön att köra och skön att se på.” 

b. ”Ni har hört att det blev sagt till fäderna: Du skall inte dräpa; 

den som dräper undgår inte sin dom. Men jag säger er: den som 

blir vred på sin broder undgår inte sin dom, …” (Matt 5:21-22) 

c. ”Hela skolan sörjde Kalle.” 

d. ”Äh, det var väl inget att donera en av mina njurar till den 

stackars ensamma mannen.” 

2. Tre inledningar 

Du ska skriva en inledning till ett tal. Välj en av dessa situationer 

– eller någon annan situation: 

· Min kompis bröllop 

· En begravning 

· Ett argumenterande tal om miljöförstörelse. 

Skriv sedan tre olika inledningar. Inledningarna ska innehålla: 

a. en så kallad retorisk fråga, alltså en fråga som inte kräver 

något svar. Du ställer den för att komma igång med talet. 

b. ett citat som handlar om det du ska prata om. 

c. en historia eller en händelse som är tagen ur verkliga livet. 

Kanske ur ditt liv, kanske ur någon annans.

3. När tekniken havererar 

Du ska presentera ditt uf-företag för några intressenter. Du har 

förberett dig väl. Du vet hur lokalen ser ut och du är i god tid. Men 

när du kommer fram får du veta att lokalen är ändrad. Dessutom 

fungerar inte projektorn som du har tänkt använda. Hur reagerar 

du? Vad gör du? 

4. Din favorittalare 

Vem är din favorittalare? Vem kan prata så att du verkligen lyssnar? 

Vad är det den personen gör eller kan? Utifrån det som du 

nu har lärt dig om den retoriska processen – försök att klura ut 

vad just din favorittalare använder för knep för att få just dig att 

lyssna. Skriv ner de olika delar av den retoriska processen som 

din talare använder. Skriv sedan en motivering till varför han 

eller hon gör det så bra. 

övningar 

17


18 

Talsituationer 

fem 

begrepp 

Talsituation 

Debatt 

Dialogisk 

Monologisk 

Utreda 

Tänk dig att du och din kompis ska gå på bio 

en torsdagskväll. Du vet vilken film du vill se. 

Problemet är bara att din kompis har en lika 

tydlig åsikt, och ni är inte överens! Du vill att 

hon ska förstå varför du vill se just den filmen 

du har valt och hon vill att du ska förstå varför 

det är just hennes val av film ni ska se. Ni börjar 

diskutera. Kommer någon att vinna? Antagligen. 

Och det blir troligtvis den som har de bästa 

argumenten.

Talaren påverkar andra 

När du talar och befinner dig i en talsituation har du ett budskap 

som du vill förmedla till din omgivning. Ibland är det lätt 

att avgöra om budskapet når fram. Säger du ”kom”, och personen 

du pratar med kommer, är kommunikationen en succé. Men att 

kommunicera är sällan så enkelt. Även om din kompis säger ”jag 

håller med dig” när ni diskuterar kan du inte vara säker på att ni 

är överens. Du vet ju inte vad som rör sig i kompisens huvud. I 

själva verket kan vi nästan aldrig vara säkra på vilket budskap vi 

förmedlar och hur det uppfattas av andra. Att kommu nicera är 

svårt, och i alla kommunikationssituationer finns det risk för 

missförstånd. 

Samtala 

Ett samtal är en ordväxling mellan två eller flera personer. Vi 

samtalar för att lära känna andra människor, för att uttrycka en 

åsikt (som andra kan reagera på), för att lära oss något nytt eller 

för att få tiden att gå. Samtalen kan se ut på många olika sätt. En 

journalist som intervjuar en politiker använder andra metoder 

än två klasskamrater som småpratar. 

talsituationer 

tänk efter: Hur många situationer har du ställts inför idag där du måste förklara 

något? Varför hamnade du i dem? 

När man samtalar brukar det inte vara några större problem att 

förstå eller göra sig förstådd. Man kan visa när något är oklart, 

till exempel genom att se förvånad ut eller ställa frågor. I telefon 

är det lite svårare, eftersom man inte ser den andres kroppspråk 

eller minspel. Talaren måste förlita sig på sin röst. 

■ Talsituation är 

en situation där 

det finns en talare 

(en så kallad sändare 

av information) och 

en lyssnare (en så 

kallad mottagare 

av informationen). 

Variabler som tidpunkt, 

plats och 

sammanhang kan 

också vara viktiga 

för att beskriva talsituationen. 

19


■ Debatt kommer från 

franskans battre som 

betyder kämpa. I en 

debatt försöker två 

eller flera personer 

övertyga varandra och 

publiken om att deras 

åsikter är de rätta. 

■ Dialogiskt är 

ett samtal mellan 

två eller fler personer 

där olika ståndpunkter 

respekteras 

och utbyts. 

■ Monologisk 

kommer från 

franskans monologue 

och är ett ensamtal. 

Det kan även vara ett 

längre yttrande som 

riktas till en publik 

utan att talaren väntar 

sig något svar. 

20 

Urban Ahlin och Carl Bildt. 

Diskutera 

Tycker man olika kan samtalet utvecklas till en diskussion. En 

uppstyrd diskussion brukar kallas för debatt. Då argumenterar 

du för en åsikt på samma sätt som man gör i ett argumenterande 

tal, med det finns en viktig skillnad: motståndaren kan avbryta 

dig med mothugg och motargument. Det gäller att behålla lugnet 

och inte drabbas av panik. Hur pressad du än är gäller det att 

lämna svar på tal, helst med ett slagkraftigt argument. Undvik 

att gå till personangrepp mot den som diskuterar med dig. 

I vardagen hamnar vi allt som oftast i situationer där vi försöker 

övertyga någon om något som vi känner starkt för. Det behöver 

inte vara så dramatiskt. Många gånger hanterar vi situationen 

genom att diskutera oss fram till en gemensam lösning. Andra 

gånger tvingas vi helt enkelt acceptera att alla inte tycker lika. 

Samtalet, diskussionen och debatten är exempel på dialogiska 

talsituationer. Tal, föredrag och muntliga presentationer är däremot 

monologiska.

Tala inför många 

Att tala inför en grupp är något helt annat än att samtala med 

några få. Om du står framför andra människor är det du som styr 

händelseutvecklingen och bestämmer vad som ska sägas. Den 

som lyssnar kan mest sitta passiv och följa med i det som händer. 

Bristen på dialog har flera nackdelar. En lärare som talar inför 

en klass vet inte helt säkert vad eleverna har förstått. Vad betyder 

de stirrande blickarna? Är det full koncentration eller total frånvaro? 

Och varför lutar sig eleverna tillbaka i stolarna? Lyssnar de 

fortfarande, eller kan de redan allt som sägs? Är lektionen så tråkig 

att alla har börjat drömma sig bort? Läraren kan natur ligtvis 

fråga klassen om alla förstår, men det är inte säkert att budskapet 

har gått fram bara för att alla nickar. Kanske tror eleverna att de 

har förstått. Eller så vill de att lektionen ska ta slut så fort som 

möjligt. 

I andra situationer är det ännu svårare. Den som talar inför en 

stor publik kan visserligen tolka miner, gäspningar och kroppsspråk. 

Vissa signaler är tydligare än andra. Applåder är oftast 

positiva och burop är oftast negativa. Riktigt illa är det om publiken 

reser sig upp och går eller kastar tomater på talaren. Men 

även om signalerna är tydliga är de samtidigt trubbiga. Det är 

svårt att ha en dialog med publiken om vad som är bra och 

dåligt. 

En konsert påminner om en talsituation, men det finns skillnader. 

Artisten har en viss kontakt med publiken, och hon eller 

han vill förmedla något till den, men alla kommer att skapa en 

helt egen bild av det de hör. Två personer kan vara med om samma 

konsert, men uppleva den på helt olika sätt. Radioprataren 

eller programledaren på tv har ingen aning om vem som lyssnar 

eller hur budskapet tas emot. De talar – bokstavligt talat – ut i 

tomma luften! 


21


■ Utreda betyder att 

man undersöker och 

bringar klarhet i visst 

förhållande, särskilt i 

politiska och juridiska 

sammanhang. 

22 

Argumenterande och utredande presentationer 

Det förra delkapitlet handlade om hur du håller ett argumenterande 

föredrag. Du kan läsa ännu mer om argumentation i kapitlet 

skriva på sidan xx. 

Men ett föredrag är förstås inte alltid argumenterande. Istället 

kan du få i uppdrag att utreda något och presentera ditt resultat 

för andra. Ett exempel kan vara att du vill ta reda på om gimetoden 

verkligen fungerar. Du preciserar din frågeställning, söker i 

källor som beskriver gimetoden, analyserar både för och nackdelar, 

tolkar ditt material och kommer till sist fram till någon 

slags slutsats. 

Det kan vara en stor fördel att göra efterforskningar tillsammans 

med andra. Då får ni möjlighet att diskutera tolkningar och väga 

olika åsikter mot varandra. Slutresultatet bli bättre, i alla fall om 

ni är öppna för nya idéer och infallsvinklar. 

När du ska presentera resultatet av din utredning kan det vara 

bra att använda ett presentationstekniskt hjälpmedel. Det läser 

du mer om i nästa kapitel. 

Lyssna 

Hittills har det här kapitlet fokuserat på den som talar. Hon eller 

han kan ta till olika knep för att fånga publikens uppmärksamhet. 

Men lyssnarna har också ansvar för att föredraget ska bli 

bra. Tänk på detta när du lyssnar på någon som gör en muntlig 

presentation. 

· Vad gör du med armarna? Det kan vara vilsamt att ha dem i 

kors över bröstet, men det signalerar också att du är misstänksam 

och avigt inställd till den person som ska prata. Ta ner 

armarna och låt dem vila i knäet, så signalerar du istället att 

du är intresserad av talaren och det som sägs. 

· Ser du misstänksam eller sur ut? Ibland är man inte medveten 

om hur miner och kroppsspråk uppfattas av andra. Vill man 

vara en stöttande lyssnare ler man lite uppmuntrande mot den 

som talar.

· Skakar du på huvudet? Ibland gör man det mer eller mindre 

omedvetet. Det skapar en otrygghet hos den som talar, som 

om det som talaren pratar om är helt knäppt. Gör tvärtom 

istället! Nicka lite då och då, för att bekräfta det talaren just 

har sagt. Det skapar trygghet istället för osäkerhet. 

· Sitter du och viskar med grannen? Tänk dig själv om någon 

skulle göra det när du pratar! Oavsett vad ni säger kommer 

talaren tro att ni viskar om henne eller honom. Det skapar 

förstås nervositet och stress. 

· Hur sitter du? Har du sjunkit ner i stolen signalerar du att du är 

ganska uttråkad, och att det finns möjlighet att vila en stund. 

Sitt upprätt, kanske till och med lätt framåtlutad. Då visar du 

istället att du är intresserad. 


23


24 

övningar Talsituationer 

1. Se en debatt 

Titta på ett debattprogram under veckan. Försök att svara på 

dessa frågor: 

a. Vad handlar debatten om? 

b. Vilka är inbjudna att tala? 

c. Vem för fram bäst argument för sin sak, tycker du? 

Varför tycker du så? 

d. Vem är bäst på att hantera motargument? Varför? 

2. Utredande presentation 

Förbered ett kortare monologiskt tal där du ska hålla en utredande 

presentation. Du kan till exempel tala om att … 

a. läraren måste låsa dörren när lektionen startar! Elever som är 

sena missar helt enkelt lektionen. Bra eller dåligt? Se problemet 

på olika sätt och lägg fram argument och motargument. 

b. vad som är bäst – att plugga som en galning för att få höga 

betyg ELLER att plugga lite lagom, hinna njuta lite av tonårslivet 

och sedan läsa på komvux? 

c. man inte borde få klä sig hur som helst i skolan. Det borde finnas 

vissa klädregler som alla ska hålla sig till. Bra eller dåligt?

3. Allt går att sälja med mördande reklam 

Nu ska du sälja olika saker med övertygande argument. Försök att 

få någon att köpa detta: 

a. en rysk mobiltelefon 

b. astronautstrumpor 

c. formar som man kan göra eget godis i 

d. ett kaffe som smakar lakrits 

Tänk dig sedan att du har fått en konkurrent (din bänkkamrat!) 

som säljer precis samma sak. Plötsligt slåss ni om samma kund. 

Utse en tredje person till kund, och sätt igång att sälja så gott ni 

kan. Kunden får vara domare och avgöra vem som lyckades sälja 

mest och bäst! 

4. Lyssna på olika sätt 

Sätt er två och två. En av er berättar om en film som hon eller 

han har sett. Den andra ska lyssna, men växla mellan att lyssna 

intresserat och att lyssna ointresserat. När ni är klara ska berättaren 

återge om hon eller han upptäckte någon skillnad. Hur 

kändes det att tala inför en intresserad respektive ointresserad 

lyssnare? 

5. En bra lyssnare 

Titta igenom listan, på sidorna 28 och 29, med tips om hur du 

blir en bra lyssnare. Håller du med om förslagen? 

a. Komplettera listan med egna förslag 

b. Diskutera i grupp varför det är viktigt att vara medveten 

om vad man signalerar som lyssnare. 

övningar retorik 

25


26 

fem 

begrepp 

Presentationsprogram 

Overhead (-projektor) 

Whiteboard (-tavla) 

Blädderblock 

Presentations 

teknik 

Mygga 

Du har säkert sett det många gånger: din lärare 

får ingen ordning på tekniken. Projektorn 

fungerar inte. Filmen kommer inte igång. 

Hela klassen sitter och väntar, läraren blir 

alltmer stressad och tiden rinner iväg. 

Kanske har du till och med varit i en sådan 

situation själv? Eller oroar du dig för att allting 

ska krångla när du väl står där framme? 

Lugn, det finns sätt att undvika onödig stress. 

Om du förbereder dig väl kommer du aldrig att 

hamna i en sådan situation. Tekniken ska hjälpa 

dig, inte förstöra för dig. 

tänk efter: Minns du någon presentation där tekniken ställt till det mer än 

den hjälpt? Ljud som inte fungerar? Filmklipp som hakar upp sig? Text som inte 

går att läsa? Animationer som bara blir tröttsamma? Fundera över vad man kunde 

ha gjort för att undvika problemen!

Presentationsprogram 

Det finns många olika program som hjälper dig att göra en presentation. 

Power point, Impress, Keynote och Google Docs Presentations 

är de vanligaste. Flera av dem är tillgängliga på nätet, 

så istället för att ha en lokal mjukvara på din dator kan du logga 

in och arbeta med din presentation online. 

Innan du börjar jobba med en presentation är det bra att skaffa 

sig en översikt över allt du vill ha med. Du kan exempelvis skriva 

en punktlista eller rita upp alla bilder som en skiss på ett papper. 

Då vet du ungefär hur många bilder som behövs och hur lång 

presentationen blir. 

Möjligheterna i ett presentationsprogram är i det närmaste oändliga. 

Ju fler presentationer du förbereder, desto fler finesser kommer 

du att upptäcka. Du kan exempelvis ändra färg på texten 

och lägga in fina bakgrundsbilder. Det är bara att välja fritt, men 

tänk på att kombinera en mörk bakgrund med ljus text – och 

tvärtom. Annars blir texten svårläst. 

presentationsteknik 

■ Presentations- 

program är ett 

program som hjälper 

dig att göra en presentation 

med text, 

ljud och bilder. Med 

hjälp av en projektor 

eller en smartboard 

kan presentationen 

visas för en publik. 

27


■ Blädderblock är ett 

stort pappersblock och 

ett visuellt hjälpmedel 

vid presentationer. 

Blädderblockets fördel 

är att det inte kräver 

några tekniska 

apparater! Storleken 

på ett blädderblock 

är cirka 50 cm i bredd 

och 80 cm i höjd. 

28 

Det är lätt att gå loss bland alla ljudeffekter och animationer – 

men var sparsam. Alltför många skojigheter i en presentation 

tröttar ut den som ska lyssna. 

Kom ihåg att hålla presentationen så enkel som möjligt. Proppa 

inte bilderna fulla med text. Det är inte meningen att hela ditt 

talmanus ska finnas med i presentationen. Dessutom får publiken 

svårt att fokusera på det du säger om det finns alltför mycket att 

läsa. Använd hellre bilder, nyckelord och punkter som sammanfattar 

det du säger. Presentationen ska svara ett stöd för dig och 

dina lyssnare. 

Blädderblock 

Det känns kanske ålderdomligt med blädderblock, men ibland 

kan det vara riktigt användbart, till exempel om man ska spåna 

fram något tillsammans i en mindre grupp. Till skillnad från 

white boarden kan du spara alla blädderblocksblad, och kanske 

använda dem vid en redovisning. 

Använd gärna tjocka pennor som är anpassade för blädderblock, 

så att texten verkligen syns. Skriv ganska stort, gärna med olika 

färger. Om du till exempel använder svart för huvudrubrikerna 

kan underrubrikerna vara i rött, en färg som bryter av och lyfter 

presentationen.

Whiteboard 

Det finns säkert en whiteboard i ditt klassrum. Den är utmärkt 

att använda om du behöver skriva ner något spontant, till exempel 

ett begrepp eller en punktlista som du inte har med i din 

presentation. Men akta dig för att skriva för mycket. Det tar ofta 

lång tid att få ner en text på whiteboarden, och medan du skriver 

står du med ryggen mot lyssnarna. 

Skriv tydligt och använd gärna olika färger. Tänk på att rött och 

grönt inte syns lika bra som svart och blått. 

Overhead och dokumentkamera 

Om du använder overhead eller dokumentkamera är det viktigt 

att tänka på storleken på texten. Det är viktigt att den inte är för 

liten. Använd helt inte mindre än storlek 16, gärna ännu större 

för att vara på den säkra sidan. Har du skrivit för hand måste du 

skriva tydligt så att lyssnarna kan se vad det står. 

En dokumentkamera är en slags overhead med webbkamera. Till 

skillnad från en overhead kan du visa bilder, föremål och vanliga 

papper med dokumentkameran. Det ger möjlighet till spon tanitet 

– du kan demonstrera något för dina lyssnare som du inte 

har planerat på förhand. 

Projektor och dator 

Om du vill visa en presentation, ett filmklipp eller en webbsida 

är det viktigt att du får tekniken att fungera. Sladdarna måste 

sitta på plats, datorn måste vara kompatibel med projektorn och 

ljudet ska vara synkat till bilden. Om du får problem med att 

koppla din egen dator till skolans projektor kan det vara bra 

att ha en backup. Spara presentationen på ett usbminne eller 

ladda upp den på nätet. 

Det blir alltid stressigt om tekniken inte fungerar. Den bästa lösningen 

är att förbereda sig väl och vara ute i god tid. Kontrollera 

alltid tekniken innan du börjar! 


■ Whiteboard är 

griffeltavlan och 

svarta tavlans efterföljare. 

Whiteboard 

är en skrivtavla med 

blankvit yta där 

kritorna ersatts 

av pennor med 

utsuddningsbar färg. 

Whiteboard tavlan 

kom 1991. Drygt tio 

år senare började 

den interaktiva 

whiteboardtavlan att 

användas i skolorna. 

■ Overhead kommer 

från engelskan och 

betyder över huvudet. 

Det är en projektor 

som möjliggör att en 

föreläsare, vänd mot 

sina åhörare, kan 

lägga på en bild eller 

en text som visas på 

en duk bakom honom/ 

henne. Overheadprojektorn 

används 

fortfarande på många 

skolor, men den är på 

väg att konkurreras ut 

av dokumentkameran. 

29


30 

■ Mygga är en liten 

mikrofonanordning 

som är avsedd att 

bäras på en person. 

Myggan består 

av en mikrofon som 

fästs bakom örat, 

i kläderna eller 

med tejp i ansiktet. 

Den är förbunden 

med en sladd till ett 

aggregat som innehåller 

batterier och 

radiosändare. 

Mikrofon 

Ska du tala inför en stor publik kan du behöva använda en mikrofon. 

Det känns ovant i början, men i vissa sammanhang blir det 

faktiskt mer avslappnat att använda sin vanliga röst istället för 

att skrika och bli avbruten av lyssnare som inte hör vad du säger. 

Lyssna hur du låter i högtalarna och justera ljudet därefter. 

En mikrofon ska hållas tätt intill munnen. Om det finns så kalllade 

myggor ska du sätta fast dem på ett sätt så att de inte stör 

dig. Fördelen med myggor är att du har båda händerna fria när 

du talar. 

Allmänna tips 

Oavsett vilket presentationstekniskt hjälpmedel du använder ska 

du tänka på detta: 

· Var sparsam med text. Din publik ska lyssna, inte läsa. 

· Var sparsam med effekter. Använd bara effekter som stödjer din 

presentation. 

· Släck ner projektorn eller vänd bort det du har skrivit när du 

pratar om något annat. Du vill att lyssnarna ska fokusera på 

det du säger. 

· Vänd inte lyssnarna ryggen. Om du ska skriva något på whiteboarden 

eller ett blädderblock är det bättre att stå i vinkel, så 

att en del av din framsida syns. 

sammanfattningsvis: ett presentationstekniskt hjälpmedel 

ska hjälpa dig när du håller en muntlig presentation. Det är en 

trygghet för dig och ett stöd för lyssnarna. Men det är lätt att 

hjälpmedlet tar över – och det ska du akta dig gör. Det viktiga är 

att det du säger står i fokus!

övningar Presentationsteknik 

1. Välj rätt hjälpmedel 

Du ska redovisa ett arbete i svenskan som handlar om att jämföra 

bildspråket i två diktares verk. Hur kan du presentera det 

muntligt så att det blir tydligt och överskådligt för dina lyssnare? 

Vilka presentationstekniska hjälpmedel använder du? 

2. Presentera på olika sätt 

Du har en idé om att sälja kylskåpssängar till länder där det är 

mycket varmt. Spåna loss! Hur kan du sälja idén till en grupp intresserade 

investerare. 

Du kan välja att framföra din idé med hjälp av olika presentationstekniska 

hjälpmedel. 

a. Redovisa med hjälp av en presentation! Du behöver en projektor 

och en dator. 

b. Redovisa med hjälp av ett blädderblock! Du behöver tuschpennor 

i olika färger. 

c. Redovisa med hjälp av whiteboardtavlan! Du behöver whiteboardpennor 

i olika färger. 

Vilka är fördelarna och nackdelarna med de olika presentationstekniska 

hjälpmedlen? 


31

smakprov insikter i svenska tala

uppgift Tala 

Du har precis fått den mycket åtråvärda tjänsten som statsministerns 

talskrivare. Efter några veckor får du ditt första större uppdrag. 

Det har skett en naturkatastrof i Värmland och statsministern 

ska åka dit och tala. Du ska skriva talet enligt den retoriska 

arbetsprocessen! 

bakgrund: Det har regnat ovanligt länge och häftigt i Värmland. 

En by vid Klarälven har rasat ner i älven. 12 människor har 

omkommit. Geologer och byggnadsingenjörer har sedan länge 

varnat för att området är osäkert, men inget har gjorts. 

Du får i uppdrag att skriva talet. Statsministern vill att det innehåller: 

a. En inledning som visar att statsministern deltar i de anhörigas 

sorg. 

b. En huvuddel som … 

· poängterar hur viktigt det är att de lokala politikerna lyssnar 

på experterna, för att i framtiden kunna undvika liknande 

katastrofer. 

· lovar ekonomiskt stöd till att bygga upp byn och stärka marken 

runt älven. 

c. En avslutning som fokuserar på framtiden i bygden och vänder 

sig till de drabbade. 

d. Statsministern har koll på retoriska grepp och vill att du lägger 

in minst tre språkliga bilder eller stilistiska figurer i ditt tal. 

uppgift 

33


34 

Bedömning av tala 

Svenska 2 

I den här delen av av Svenska 2 ska du … 

1. förmedla argument, tankar och åsikter i förberedda samtal 

och diskussioner 

2. genomföra en muntlig framställning inför en grupp 

3. använda presentationstekniska hjälpmedel 

Förberedd diskussion 

Vi diskuterar 

Jag har dessa tankar och åsikter 

Jag har dessa argument för mina åsikter 

Vi är överens om att 

Vi har olika åsikter om 

Muntlig framställning 

Jag ska tala om 

Jag har valt att inleda, fortsätta och avsluta på detta sätt 

Jag kryddar framställningen med dessa stilfigurer 

Jag har använt dessa källor

Jag anpassar mig till situationen genom att 

Jag skapar kontakt med mina åhörare genom att 

Jag använder dessa presentationstekniska hjälpmedel 

Nästa gång vill jag utveckla 

Kunskapskrav 

Diskussion om 

Argument, tankar och åsikter 

framförs … 

Kommentar: 

Framställning om: 

E C A 

tala 

– på ett nyanserat sätt på ett nyanserat sätt 

E C A 

Framställningen genomförs … med viss säkerhet med säkerhet med säkerhet 

Framställningen är sammanhängande, 

begriplig och … 

med en tydligt urskiljbar 

disposition 

Framställningens språk är … till viss del anpassat 

till syfte, mottagare 

och kommunikationssituation 

väldisponerad väldisponerad 

ledigt och anpassat 

till syfte, mottagare 

och kommunikationssituation 

ledigt, varierat, 

välformulerat och 

anpassat till syfte, 

mottagare och 

kommunikationssituation. 

Framställningen innehåller … – – belysande exempel, 

generaliseringar och 

vidgade perspektiv 

Minst ett presentationstekniskt 

hjälpmedel används … 

med viss säkerhet med viss säkerhet med säkerhet 

Hjälpmedlet … – stöder och tydliggör 

framställningen 

stöder, tydliggör och 

är väl integrerat i 

den muntliga framställningen 

Eleven har … viss åhörarkontakt viss åhörarkontakt god åhörarkontakt 

Kommentar: 

35


36 

Svenska 3 

I den här delen av av Svenska 3 ska du … 

1. förmedla egna tankar och åsikter i förberedda samtal 

och diskussioner 

2. genomföra en muntlig framställning 

3. använda presentationstekniska hjälpmedel 

Förberedd diskussion 

Vi diskuterar 

Jag har dessa tankar och åsikter 

Jag har dessa argument för mina åsikter 

Vi är överens om att 

Vi har olika åsikter om 

Muntlig framställning 

Jag använder dessa retoriska grepp 

Jag drar dessa slutsatser i min framställning 

Jag anpassar mig till situationen genom att 

Jag skapar kontakt med mina åhörare genom att 

Jag använder dessa presentationstekniska hjälpmedel

Kunskapskrav 

Diskussion om 

Egna tankar och åsikter 

förmedlas … 

Kommentar: 

Framställning om: 

E C A 

tala 

– på ett nyanserat sätt på ett nyanserat sätt 

E C A 

Framställningen genomförs … med viss säkerhet med säkerhet med säkerhet 

Framställningens språk, stil och 

disposition är … 

Retoriska verkningsmedel 

används … 

Minst ett presentationstekniskt 

hjälpmedel används … 

anpassade till syfte, 

mottagare och kommunikationssituation 

väl anpassade till 

syfte, mottagare och 

kommunikationssituation 

väl anpassade till 

syfte, mottagare och 

kommunikationssituation 

säkerhet med säkerhet med säkerhet och på 

ett effektfullt sätt 

med viss säkerhet med viss säkerhet med säkerhet 

Hjälpmedlet … – stöder och tydliggör 

framställningen 

stöder, tydliggör och 

är väl integrerat i 

den muntliga framställningen 

Eleven har … viss åhörarkontakt viss åhörarkontakt god åhörarkontakt 

Kommentar 

37


38 

Bildförteckning 

6 Nancy Louie/iStockphoto 

8 Oktay Degirmenci/iStockphoto 

9 Mary Evans/IBL Bildbyrå 

12 Dean Bertoncelj/iStockphoto 

19 Ronny Johannesson/KvP/Scanpix 

22 Daniel Deitschel/iStockphoto 

24 Erik Englund/Scanpix 

27 Anna Gontarek-Janicka/iStockphoto 

31 ESY/stryjek/IBL Bildbyrå 

32 Flyfloor/iStockphoto

9789140676627_SMAKPROV_inlaga_laguppl - lab - Gleerups

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?