^uya dim 'jvqivw tipsy

(.NaanMSsa ioswn »V N3Q"ua> 

sna/aaaanu asisd av ..aaiaaAS i iiiiai,, 

ûya dim 'jvqivw tipsy 

vwax

& y 

% 

ji&__a_

"Det ar mycket problematiskt om den nya utbildningsstatistiken 

ar baserad pa information som inte lyckas fanga eller bortser fran 

viktiga aspekter av den pedagogiska verksamheten och inte ser 

betydelsefulla konsekvenser av vad som sker i skolan. Fokusering 

padetenkla/Vtligaoch detmatbara leder da fel!" 

Verklighetens 

omatbara aspekter 

Av Sverker Lindblad 

mitt och jamforelser erhlllit en allt storre bety 

UNDER delse SENARE i diskussioner tid har olika om skolans typer verksamhet av kvantitativa och 

dess resultat. Svenska skolors kvalitet behandlas och bedoms 

utifrln olika numeriska varden - till exempel hur 

stor andel elever som ar godkanda i olika amnen i olika 

skolor eller var svenska elever placerar sig i jamforelse 

med elever i andra lander i termer av provresultat. I tid- 

ningarna finns tabeller over hur framglngsrika skolor ar i 

termer av elevernas skolprestationer eller oversiktliga 

mitt pi skolors kvalitet. Det offentliga samtalet om skolan 

vilar i dag till stor del pi sldana kvantitativa jamforelser. 

Massmedias och politikens presentation och debatt om 

skolan grundas mestadels pi den information som en "ny- 

gammal utbildningsstatistik" producerar. Denna statistik 

bygger pi en utveckling av gamla - och ifrlgasatta - satt 

att samla in och analysera information om skolans verk 

samhet och resultat. Det nya ar mlngfalden av undersok- 

ningar i kombination med att resultaten av undersokningarna 

erhlllit en annorlunda och mer pltaglig bety 

delse i dagens omstrukturerade skolvasende. Den ny- 

gamla utbildningsstatistiken kannetecknas framfor allt 

av att indikatorer och riktmarken utnyttjas som samman- 

18 PEDAGOGISKA MAGASINET 4/00 

satta mitt for jamforelser av kvaliteter hos skolor, kom 

muner eller lander. 

Ett exempel pi denna nygamla utbildningsstatistik ar 

EU:s rapport om kvaliteten hos skolvasendet i olika lander 

som presenterades i juni i Ir (European Report on Quali 

ty of School Education. European Commission, May 

2000). I rapporten presenteras sexton olika indikatorer - 

olika mitt frln lasformlga och matematikkunskaper till 

framlingsfientlighet och tillglng pi datorer i skolan - och 

vad utfallet av dessa indikatorer blir for olika lander i Eu- 

ropa. Icke ovantat fick rapporten, liksom tidigare andra 

internationella statistiska jamforelser, rejalt genomslag i 

massmedia. Nar skolan diskuteras i dag ar det sldana upp 

gifter som ses som viktiga. Det offentliga samtalet om sko 

lan baseras darfor i stor utstrackning pi siffror och jamfo 

relser mellan procentsatser. 

STATISTIK som producerar OCH STATISTISKA bilder av samhallet. UPPGIFTER Men ar statistiken verktyg 

som sldan kan ocksl ses som ett fenomen som vilar pi 

samhalleliga forhlllanden och intressen. For att fl ett 

grepp om detta kan vi vanda oss till undersokningar och 

analyser av statistik som samhallsfenomen. Bruket att rak- ▶

\ v

L 1 N D B L A D : V E R K L I G H E T E N S O M A T B A R A . 

na och kategorisera invanarna i en nationalstat (se pa ordet 

stat-istik som ursprungligen betyder sammanstiillning 

av information om staten) har rotter sedan 1600-talet, en 

ligt statsvetaren Claes Wahl (1996), som i sin doktorsavhandling 

har undersokt foriindringar i det statistiska tankandet 

relativt den moderna svenska statens utveckling 

(se aven Karin Johannisson 1988). Liknande undersokningar 

i andra lander har ocksa visat att foriindringar i statistik 

och statistiskt tankande hanger samman med vad 

som sker i stat och samhalle och vilka kunskapsbehov som 

hanger samman med detta. 

Statistiken - och da. ocksa utbildningssta 

tistiken - formas av det sammanhang den 

ingar i och de intressen av kunskap som ar 

for handen. Salunda har William Alonso 

och Paul Starr (1987) granskat utformningen 

av den offentliga statistiken i USA som 

ett socialt fenomen som behover analyseras 

for att man biittre ska forsta dess innebord 

och betydelse. Jag forsoka visa pa nagra as 

pekter av detta. 

D e n tstatistiken i d i g a r e svar v e ni sstort k a sett u t b iStatistiska l d n i n g s 

Centralbyrans omrade. Detta forhallande 

har emellertid forandrats. Under 1990-talet 

har aenasidan SCB:s verksamhet i storre ut 

strackning kommit in under ett bestallar-utforar-paradigm. 

SCB som myndighet beho 

ver uppdrag - exempelvis av Skolverket - 

for att samla in och analysera uppgifter. Och 

a andra sidan har viktiga sidor av produktionen 

av statistikinformation blivit en fraga 

for privata foretag. SKOP och SIFO har ex 

empelvis blivit betydelsefulla informanter 

om tillstandet i svensk skola. Kort sagt har 

villkoren for statistikproduktion forandrats. 

Statistiska analyser har i dag blivit ett vik 

tigt verktyg for att pavisa saviil brister som 

missforhallanden i skolans viirld. Skiilen till 

detta iir atskilliga. 

For det forsta behovs information om skolan, det behovs 

faktaunderlag for utbildningspolitiska diskussioner och 

beslut i ett demokratiskt styrt skolviisende. Och de siffror 

som presenteras av den nygamla utbildningsstatistiken 

formodas ge ett legitimt och neutralt underlag, som ex 

empelvis OECD:s arligen utgivna bestseller "Education 

at a Glance" som just har detta syfte. 

For det andra behover konsumenter av utbildning in 

formation om skolor och program for att fatta rationella 

beslut - och da inte bara i sitt eget intresse. For att valfri- 

2 0 P E D A G O G I S K A M A G A S I N E T 4 / 0 0 

Artikelforfattare 

Sverker Lindblad ar pro 

fessor i pedagogik vid 

Uppsala universitet. Han 

ingar i UTKIKs-gruppen 

(Utbildning: Kultur Interaktion 

Karriar) som bland 

annat studerar relationer 

mellan miinskligt handlan 

de och villkoren for detta 

handlande. Och hur verk 

samheten inom exempelvis 

utbildning och undervis 

ning formas av sociala och 

kulturella forhallanden. 

Han iir ocksa verksam i ett 

nordiskt niitverk om etno- 

grafiska studier i pedago 

giska sammanhang. For 

niirvarande arbetar han 

med slutrapporten fran ett 

internationellt forsknings- 

projekt om skolans om 

strukturering och social 

integrering och utslag- 

hetsreformer ska fungera sa att de okar kvaliteten hos 

skolviisendet behovs god och jiimforbar information om 

de alternativ som star till buds. Hiir betyder jamforelser i 

termer av elevers provresultat och andelar som inte klarat 

kurser en hel del for vissa grupper av konsumenter. 

Och for det tredje behover skolledare och larare i en avreglerad 

skola information om hur deras verksamhet fun 

gerar och vad som behover atgiirdas. Aven hiir antas matningar 

och jamforelser over ar och med andra skolor vara 

av betydelse. 

Till detta kommer att okad globalisering 

och internationalisering kriiver att man pa 

nationell niva bevakar hur pass viil det egna 

skolviisendet hiivdar sig i den internationella 

konkurrensen. 

Under det senaste decenniet har den 

svenska skolan forandrats rejiilt i vissa hanseenden. 

Det har skett en omfattande de- 

centralisering och avreglering. Viktiga be 

slut vad galler skola och undervisning fattas 

numera pa lokal niva eller ute pa skolorna. I 

samband med avregleringen av skolans 

verksamhet genomfordes ocksa vad som kallas 

for en valfrihetsreform. Genom avregleringar 

ges skolorna storre frirum att utforma 

sin verksamhet och foraldrar och elever ges 

storre mojligheter att viilja mellan olika sko 

lor och ocksa att viilja fristaende skolor. 

Dessa foriindringar av skolan medfor an 

dra och starkare krav pa information och 

kontroll av skolors prestationer. Ett avreglerat 

skolviisende blir mer fragmenterat och 

svart att fa grepp om. Resultatstyrning krii 

ver att man fran centralt hall undersoker vad 

resultaten faktiskt blir. Och valfrihet kriiver 

ett informationssystem riktat saviil till de 

professionella aktorerna som till konsumenterna 

pa skolmarknaden. For att fa informa 

tion om det avreglerade och resultatstyrda 

skolviisendet och for att erhalla ett underlag 

for bedomningar som yrkesutovare eller 

som konsument kriivs ett system som kan tillhandahalla 

denna information. 

MED andra samhet ord och har resultat information blivit mer om betydelsefull skolans i verk flera 

olika hiinseenden. Hiir trader da den nygamla utbild 

ningsstatistiken in med procentsatser, indikatorer och 

riktmarken. Tanken iir troligen att man med detta verktyg 

ska erhalla saviil biittre overblick som okad saklighet och 

legitimitet i diskussioner och beslut.

Men ger riktiniirken och indikatorer goda underlag for 

att jamfora skolor och bedoma kvaliteter hos pedagogisk 

verksamhet? 

Genom att man jiimfor enskilda skolors resultat-exem 

pelvis andelen IG-elever - far man underlag till rangordning 

mellan framgangsrika och mindre framgangsrika 

skolor. Det kan viigleda foraldrar och elever i deras val av 

skola och bedomningar av verksamheten. Och det kan lyftas 

fram fran skolans sida for att lugna oroliga foraldrar. 

Det iir framfor allt uppgifter om skolprestationer som 

"studiemedvetna" foraldrar viirdesatter, vilket gor att 

man fran skolans hall forsoker svara upp mot detta genom 

att presentera skolans resultat jiimfort med andra skolor. 

Andra kvalitetsaspekter som omsorg om eleverna och re 

spekt for deras identitetsarbete lyfts inte fram vid den har 

typen av jamforelser, trots att stora grupper av foraldrar 

vardesiitter detta i mycket stor utstrackning. 

Information . i tabeller som OM pekar skolors ut de resultat basta och presenteras de siimsta skolorna ibland 

utifran de matt som anvands. Vad sadana "league tables" 

visar iir emellertid inte hur framgangsrik skolan med dess 

larare ar. I stor utstrackning visar resultaten vilket upptagningsomraden 

skolan ifraga har och vilka dess elever 

iir. Det ar alltsa inte nagon sarskilt informativ information 

om man vill hoja kvaliteten hos de enskilda skolorna. Daremot 

ger det - att doma av erfarenheterna fran England - 

en mycket precis information till skolorna: Om ni vill hoja 

skolans attraktionsfbrmaga forsok att bli av med de elever 

som drar ner resultaten! 

Men hur ser da undersokningarnas uppliiggning ut? Lat 

oss borja med matinstrumenten. De fiesta indikatorer och 

riktmiirken bygger pa testbatterier och frageformular. I 

den tidigare refererade EU-rapporten om kvalitet hos 

skolor har man sexton indikatorer varav sju behandlade 

fragor om resultat i olika skoliunnen diir just provresultat 

jiimfordes. Inom pedagogisk forskning har emellertid kri 

tik riktats mot den artificiella och verklighetsfriimmande 

karaktaren hos denna typ av prov (jamfor Saljo 1995; 

Lindblad & Perez-Prieto 1995). 

Bruket av indikatorer och riktmarken anvands for att go 

ra jamforelser. Genom att exempelvis medelviirden for 

provresultat varierar forsoker man gora uttalanden om hur 

pass bra eller framgangsrika olika skolor ar. Den typen av 

ytliga jamforelser ger emellertid foga mojligheter att forklara 

skillnader. Da kriivs en annan typ avjiimforande ana 

lys som gar in pa monster av forutsattningar och verksamheternas 

kvalitet i olika hiinseenden (se Ragin 1994). 

En viktig fraga for att bedoma viirdet av den nygamla ut 

bildningsstatistiken ar vad indikatorer och riktmarken in 

te behandlar. Vad iir det for sidor av skolans verksamhet 

P E D A G O G I S K A M A G A S I N E T 4 / 0 0 2 1

LINDBLAD: VERKLIGHETENS OMATBARA ... 

som inte redovisas eller diskuteras? Sag att en skola arbetat 

mycket med social integrering av olika sociala och kul 

turella grupper och att sldana insatser inte uppmarksammas 

i den information som presenteras om skolan. Eller 

tag osynliga aspekter av skolan, exempelvis det emotionella 

arbete som larare lagger ner i arbetet med elever for 

att bygga upp och vidmakthllla goda och konstruktiva relationer 

till eleverna (jiimfor Hargreaves 2000). PI liknan 

de satt forhlller det sig med komplexiteten i det pedago 

giska arbetet. Nyare undervisningsforskning har visat pi 

den mlngfacetterade interaktion som sker i klassrummet 

och att det kravs mycket detaljerade analyser for att flnga 

kvaliteten i detta arbete (Labaree 1999; Lindblad & Sahlstrom 

2000). 

Sjalva den POANGEN nya utbildningsstatistiken med indikatorer ar att och reducera riktmarken kom i 

plexiteten i skolans verksamhet och i dess konsekvenser. 

Detta ar information som antas gora det enklare for ut- 

bildningspolitiker och administratorer att bedoma kvali 

teten i skolans varld och for foraldrar och elever att traffa 

valgrundade val av skola och utbildningsprogram. PI 

mlnga satt ar detta en god ambition - att gora skolornas 

verksamhet synlig och att ge mojligheter att bedoma i vad 

min skolor lyckas att ta itu med sitt uppdrag. 

Det ar emellertid mycket problematiskt om den nya ut 

bildningsstatistiken ar baserad pi information som inte 

lyckas flnga eller bortser frln viktiga aspekter av den pe 

dagogiska verksamheten och inte ser betydelsefulla kon 

sekvenser av vad som sker i skolan. Fokusering pi det en- 

kla, ytliga och det matbara leder dl fel! 

Filosofen Ian Hacking studerade utvecklingen av den 

officiella statistiken under 1800-talet. Inspektorerna besokte 

kvarnar med dess myller av manniskor. De kartlade 

dem som arbetade dar och med hjalp av detta skapade de 

olika yrkeskategorier vilka i sin tur bidrog till att organise 

ra arbetet vid kvarnarna och ocksl att skapa olika yrken 

och relationer mellan de yrkesverksamma. Man kan se det 

som att statistiken bidrog till att konstituera eller skapa 

kvarnarbete som yrkesomrlde. Med Hacking kan vi se det 

som exempel pi hur den offentliga statistiken fabricerar 

kategorier av manniskor. Detta ger i sin tur mojligheter 

att bide passa in individer i dessa kategorier och att individerna 

sjalva soker sina kategorier. 

Vi kan fora over detta pi skolans omrlde: Genom att for 

soka flnga vad som sker i skolan och vilka konsekvenser 

olika Itgarder erhlller konstrueras kategorier. Ett exem 

pel ar "av utlandsk harkomst". Ett annat exempel ar elever 

som inte ar godkanda i ett eller flera amnen 

Elever som slutar grundskolan 1998 over behorighet, 

betyg och harkomst: 


Kategorier 

Alla elever 

som slutar Ak 9 

Elever av utlandsk 

harkomst 

Behorighet till 

gymnasieskolan 91,4 80,4 

Icke godkand 

i minst ett amne 20,4 33,9 

Slutar utan betyg 1.0 2,3 

(Utbildningsstatistisk Srsbok 1999, tabell nr3.13) 

Tabellen kan lasas som information over skolans och 

elevernas framglngar och misslyckanden. Men den kan 

ocksl lasas som exempel pi vilka kategoriseringar som 

gors i den offentliga statistiken. Alltsl: "behorighet", 

"icke godkand", "utlandsk harkomst". Det ar med hjalp av 

dessa kategorier som framglngar och misslyckanden definieras. 

Och det ar ocksl med dessa kategorier som elever 

nas identifieras och ofta identifierar sig sjalva med. Sllunda 

har vi noterat i intervjuer med larare pi hogstadiet att 

de talar om IG-elever och aven kurser anpassade till IGelever. 

Kategorierna har tillkommit med de goda avsikterna att 

flnga problem och svlrigheter (liksom mojligheter till 

framsteg och utveckling) inom skolvasendet. De fir emel 

lertid konsekvenser i termer av hur man identifierar och 

talar om dessa svlrigheter och hur man forsoker genomfora 

Itgarder baserade pi dessa konstruktioner. Man kan 

se det som att siffrorna om skolan definierar vad utbild 

ning och bildning handlar om i stallet for att exempelvis ta 

itu med frlgor om bildningsglngar och pedagogiska ideal 

och realiteter. 

Bruket att av inhamta statistik information ar alltsl om inte vad bara skolans en verksamhet frlga om 

fir for resultat och vilka forandringar som ager runi over 

tid. Det ar mycket mer. For det forsta genom att man antar 

att dess resultat ger en rattvisande bild av skola och av 

vad som ar betydelsefull bildning och utbildning. For det 

andra genom fokuseringen av vissa aspekter av skolans 

verksamhet (till exempel provresultat) och inte andra 

(som omsorg om eleverna och emotionellt arbete). For 

det tredje genom det speciella bruket av de kategorier in 

om vars ramar frekvenser raknas. Den nygamla utbild 

ningsstatistiken ar ett verktyg som har skapats for att fl in 

formation om skolan. Detta verktyg producerar inte bara 

information, det plverkar sattet att tanka om skolan och 

indirekt ocksl utformningen av den pedagogiska verk 

samheten. 

Nicolas Rose (1999) behandlar relationer mellan politik 

och statistik. Statistisk verksamhet ger mojligheter att 

bestamma politikens mil och mening genom att formulera 

politiska och matbara mil och genom att informera om

i vad min medborgarna anser att de politiska partierna 

lyckas med sina forehavanden. Rose menar att det rider 

en omsesidig relation mellan politik och arbetet med siffror 

pi tre satt: valet av vad som mats ar en politisk frlga, 

kvantitativa analyser skapar politiska fenomen samt 

kvantitativa analyser avpolitiserar vad som ar politiska 

frlgor. 

Valet av vad som mats ar verkligt viktigt. Genom detta 

kan man som statistikleverantor eller bestallare plverka 

skolpolitiken bakvagen. Ofta ar det skolprestationer som 

hamnar i fokus. Sldana fakta staller krav pi politiska It 

garder - dl sarskilt om svenska elever presterar samre i 

matematik eller naturvetenskap jamfort med andra lan 

der. Genom att kvantifiera forhlllanden kan man med 

hjalp av statistik plvisa fakta och dl framstl som att man 

for en politisk linje pi saklig grund. Med hanvisning till 

forandringar i andelen elever som saknar behorighet till 

gymnasieskolan kan man krava att denna andel forandras 

eller att nlgot sarskilt gors for att ta hand om dessa elever. 

EU:s rapport om kvalitetsindikatorer kan ses som exem 

pel pi detta, exempelvis genom att gora foraldrainflytande 

till en indikator. 

Genom som att statistiken utnyttja ger de kan mojligheter man ocksl identifiera till analyser vad 

som ar normalt eller genomsnittligt och vad som ar awikelser. 

Man kan till exempel jamfora provresultat i mate 

matik och havda att den svenska skolan slapar efter, efter 

som svenska elever har samre resultat jamfort med andra 

landers elever. Eller man kan havda att det svenska ut- 

bildningssystemet ar alltfor kostsamt, eftersom utgifterna 

ligger hogre an genomsnittet i Europa. 

Den nygamla utbildningsstatistiken plverkar synen pi 

utbildning. For det forsta ar det matbara skolprestationer 

som raknas pi bekostnad av mer osynliga eller llngsiktiga 

insatser. For det andra ar statistiken ett styrinstrument 

Alonao, W if Starr, P (Eds) 

(1987): the politics of numbers/ 

New York: Russel Sage Founda 

tion. 

Education at a glance. OEGD 

indicators 1998. Paris: 

OECD/CERI 

Education Policy Analysis 1998. 

Paris: OECD/CERI. 

Hacking, I (1986): Making up 

people. In Heller, T C, Sosna, M 

& Wellbery, D E (Eds) (1986): 

Reconstructing Individualism. 

Autonomy, Individuality, and the 

Self in Western Thought. Stan 

ford: Stanford University Press. 

L IT T E R A T U R 

Hargreaves, A (2000): Emotio 

nal Geographies of Teaching and 

Educational Change. Paper pre- , 

sented at the AERA 2000 mee 

ting in New Orleans. 

Johannisson, K (1988): Det maV 

bara samhallet: statistik och samhalisdrom 

i 1700-talets Europa, 

Stockholm: Norstedt. 

Labafee, D F (1999): The Pecu 

liar Problems of Preparing Tea 

chers: Old Hurdles to the New 

Professionalism. Paper prepared 

for presentation at the PACT 

(Professional Actions and Cultu 

res of Teaching) Conference in 

som trader in i det tomrum som avregleringen av skolvasendet 

skapat. For det tredje plverkar statistiken de kate 

gorier och tankesystem som praktiskt utnyttjas. Den ny 

gamla utbildningsstatistiken passar mycket val in i en kul 

tur dar individuella prestationer satts i forgrunden och 

dar pedagogisk verksamhet framst ses som en frlga om 

anpassning till arbetslivets och den internationella konkurrensens 

krav. 

bildningsstatistiken. Den forsta sidan ar att dess till- 

JAG komst HAR ar FORSOKT en konsekvens visa pi av tvl skolvasendets sidor av den nygamla forandring. ut 

Den andra sidan ar att den bidrar till att skapa vlrt tan 

kande om utbildning, vilka kategorier som brukas, vad 

som ar brister och missforhlllanden och hur dessa kan It- 

gardas. Den nygamla utbildningsstatistiken med dess in 

dikatorer, riktmarken och jamforelse producerar infor 

mation om pedagogisk verksamhet. Information som be 

hovs ar efterfrlgad och anvands flitigt. Men dessa verktyg 

har sin problematik och sina avigsidor. De kan leda slval 

tanken som verksamheten fel om man inte ar vaksam pi 

premisserna for den information som produceras. Darfor 

behovs en fortlopande och kritisk diskussion om indikato 

rer, riktmarken och jamforelser av skolor och utbild- 

ningssystem baserade pi sldana mitt. 

Enligt min uppfattning kan utbildningsstatistisk infor 

mation och jamforande kvantitativa analyser ge ytterst 

vardefulla underlag for slval diskussion och beslut i sko 

lans varld. Sldana uppgifter kan bidra till okad distans och 

ocksl ge viktig information om skolans verksamhet och 

resultat. Men den kan forvranga bilden av den pedagogis 

ka verksamheten om inte ocksl den pedagogiska prakti 

ken framhllles med dess ofta omatbara aspekter. Och om 

det ar indikatorer och riktmarken som ska vara ledstjarnor 

for skolvasendet skapas andra bildningsideal an dem 

j a g t r o r f l e r t a l e t s t r a v a r e f t e r i d a g . □ 

Hong Kong. January, 1999. 

Lindblad, S if P4rez, H (1995): 

Rilder av eleverna i den nationella 

utvarderingen av skolan, 

JPraxis, nr 1/1995. 

Lindblad, S if Sahhtrom, F 

fi999): Gamla monster och nya 

granser. Om. ramfaktorer och 

klassrumsinteraktion. Pedago 

gisk Forskning i Sverige, nr 

1/1999- 

Popkewitz, T if Lindblad, S 

(2000): Educational statistics as 

a system of reason: relations of . 

governing education and social 

inclusion and exclusion. Paper 

presented at the AERA meeting 

in New Orleans, April 2000. 

Stilj6,R (2000): Larande i prak 

tiken : ett sociokulturellt per 

spektiv* Stockholm: Prisma. 

Utvecklingsplan for skolvasen 

det. Proposition 1993/94:183. 

Rose, N (1999): Powers of Free 

dom. Reframing Political Thought. 

Cambridge University press. 

Wah^» C (1996): The state of 

statistics. Conceptual change 

and statistical reasoning in the 

modern state 1870-1940. De 

partment of political Science, 

University of Stockholm. 

PEDAGOGISKA MAGASINET 4/00 23

00* 

aSfttii 

V- ■;'■■■;■■ ■ 

'■*HT 

■-. ■'-• ■■•:. ■■-•' ■■■■■•■■ 

eSela "'■■ ■ 3 

"^1 

^'■■■■; .-.-."='.•.■;■■ 

• .-.,-■"■'■''''■ 

■ >s- ■'- -'■•'■•■'-■ ■■ .-■..-.— ■ 

■ '--'.,- ."^j ■■■' ■- 

SHS— 

-uaj6jg-|-zi|o:is 3ue|/\| a4Epa|p|3fojd jbBes 'sejêq 

-joj jpq iuos pea e;3A J3||3q aiui nf ueui ue>| 6ep i 

*n jas ua)aquies>|J3A jnq )3A 3}in ueui uio 'ep- 

■Bjoqajpg ; J36ofiEp3d 

J36es '3)3qjesBuj|>|33A;n jjea i pp ae eÂu 

ubBui ia 4eq Bep \ \n jbs U3}jo>|jA^s uios '[bn - 

^jeBuiujew jay nuue 

uiouaB 3JUeq ue|o>js jqq ua|/\| -6josui03jp|E qoo 

E|0>|SpUI14B 4E 1IMS40J "}40>|4A"l.S 9pE43SUE|Eq p3UI 

ui3}sA"s ua ae sbijejuio he £00Z Jt iseuas 43uiuio>| 

Bjoqajpg ; ep||E)SUE }|euiiwwo>| QOO 0*7 B|IV 

ilsli"'■ - ■ ' ■ ' ■ b U m S 1 § S i l l 

■■■ - • ; - - : : . - ■■■■■ ' ■■ * ' . S l S

w 

c 

som mattstock 

ARPI: MED STYRKORT . 

Marie Stoltz-Lofgren ar projektledare for Gbteborgs 

balanserade styrkort. 

borgs kommunstyrelse en for kom 

Ijanuari munen 1999 gemensam faststallde vision om Gote- och 

syn pa vad kvalitet ar: "En offensiv kvalitetsutveckling 

bidrar till ett framgangsrikt 

Gbteborgssamhalle dar var 

je verksamhet ar en larande organisa 

tion som standigt utvecklas till goteborgarnas 

basta ...", inleds visionen 

som deklarerar att gemensamma verk 

tyg som bade beskriver verksamheterna 

och verksamheternas resultat 

och som talar om hur goteborgarna 

uppfattar verksamheterna ska fungera 

som ett stod. 

- Hittills har vi fatt en bild av var 

verksamhet genom ekonomidata fran 

aret innan, i basta fall fran manaden 

innan, sager Marie Stoltz-Lofgren 

som ar projektledare for Goteborgs 

balanserade styrkort. 

- Det nya systemet blandar mjuka, 

harda, langsiktiga och kortsiktiga da 

ta. Det skapar en battre verklighetsnppfattning 

om hur laget egentligen 

ar. Styrkortens varden ska vara generella 

och jamforbara. 

Balanserade styrkort ar en mo 

dell som 1992 togs fram av tva amerikanska 

foretagsekonomer. Robert Ka 

plans och David Nortons modell har 

som mal att oka vinsten i foretag. De 

26 P E D A G O G I S K A M A G A S I N E T 4 / 0 0 

ras metod ar att forutom de traditionella 

finansiella miitetalen vaga in 

mjukare fakta om verksamheten, om 

medarbetarnas tillfredsstiillelse och 

utveckling och inte minst huruvida 

kunderna ar nojda. 

I Goteborg har sex arbetsgrupper 

pa runt tio personer - med uttalat utvecklingspositiva 

deltagare som kan 

verksamheten - haft fria hiinder att 

formulera nyckeltalen. I skolans fall 

ska en enkat for andra gangen i host 

besvaras av alla grundskoleanstiillda, 

alla elever fran arskurs tre och uppat 

och ett urval foraldrar. Kommunen 

har hjiilp av Statistiska Centralbyran, 

SCB, i enkatarbetet. 

Arbetsgruppen for grundskolan har 

utifran nationella styrdokument och 

forfattningar funderat ut vad som for 

utsiitter en skola och sedan formulerat 

nyckeltal/framgangsfaktorer. 

Medarbetarna svarar pa ungefar 80, 

foraldrarnapa40 och eleverna pa runt 

30 fragor i sina arliga enkiiter. Syste 

met bygger pa att man svarar pa en 

skala mellan 1 och 10 pa de olika delfragorna. 

Till grund for varje nyckeltal/framgangsfaktor 

ligger sedan ett 

viktat system som grundas pa flera av 

delfragorna i enkaten. For nyckelta 

len "Nojd elev Index", "Nojd foralder 

Index" och "Nojd medarbetare Index" 

iir det enkaternas slutfragor som avgor 

och som handlar om hur nojd man 

iir med verksamheten i helhet, hur val 

den uppfyller forvantningarna, och 

slutligen hur val den star sig jamfort 

med en idealverksamhet. 

Forutom resultatet av enkaterna 

anviinder sig styrkorten av resultaten 

pa de nationella proven och dessutom 

data i Goteborgs uppfoljningssystem 

for skolorna. Darifran plockas data in 

pa styrkorten om de kan bidra med 

nagot till styrkortens nyckeltal/fram 

gangsfaktorer. 

Den som i dag knappar in sig pa 

kommunens hemsida pa Internet och 

forsoker lasa av skolornas styrkort blir 

besviken. Manga rutor gapar tomma. 

20 nyckeltal fordelas pa de fyra boxarna: 

"Elever & Foraldrar", "Ekonomi", 

"Verksamhet & Medarbetare" och 

"Elevens utveckling". 

- Kommunen har precis handlat 

upp ett nytt IT-system och haller pa 

att bygga in nya faktorer som tagits 

fram. Efterhand byggs styrkorten pa, 

siiger Marie Stoltz-Lofgren. 

En uttalad ambition iir att styrkor 

ten inte ska ge mer att gora for vare 

sig administratorer eller larare. Forra 

aret innebar en kostnad pa sex miljoner 

kronor for inforande av de balan 

serade styrkorten. Ar 2000 kostar mer 

eftersom fler kommunala sektorer ska 

starta sina styrkort. Under innevarande 

host formeras bland annat arbets 

gruppen for gymnasieskolan och vuxenutbildningen. 

Sjalva huvudpoangen iir att den 

enskilda skolan kan jamfora bade med 

sig sjalv och andra. 

- Jamforbarheten iir en del i sattet 

att fa igang utveckling, att kunna se 

hur bra man ar jamfort med andra i 

talet om likvardig skola, sager Marie 

Stoltz-Lofgren. 

Hur gynnar det verksamheten? 

- Med det har systemet kan man be- 

liigga behov, plus att man internt pi 

skolan kan satta mal och folja utveck 

lingen. Uppliigget ar att du ska fa koll 

pa ditt eget jobb, att du kan tala for 

varan infor goteborgarna som ar var 

kund och finansiar. 

Men de nationella styrdokumenten 

talar redan i dag om vad skolan ska go 

ra. Racker inte det? 

- Vi milter ju redan i dag eleverna 

med betyg. Samtidigt vet vi inte hur 

riittvisa betygen iir eftersom vi inte 

kanner de bakomliggande faktorerna. 

Vi accepterar alltsa redan ett miitande 

men vet inte vilka grunder miitandet 

vilar pa. Om man tittar pa natio 

nella prov och jiimfor skolor utan att 

ta hansyn till pedagogtiithet, sjukfrinvaro 

eller nojdhet bland foraldrar

och elever sa iir det inte riittvisa bedomriingar 

som gors, sager Marie 

Stoltz-Lofgren som anser att de ba 

lanserade styrkorten ar ett steg mot 

storre riittvisa i bedomningarna. 

Hon papekar att styrkorten inte ar 

klara iinnu, sa det iir for tidigt att satta 

upp malen och styra verksamheterna 

utifran de balanserade styrkorten. 

Bengt Jacobsson, professor pa Handelshogskolan 

i Stockholm och verksam 

pa SCORE (Stockholms centrum 

for forskning om offentlig sektor) pe 

kar pa hur viktigt det har blivit for den 

offentliga sektorn att presentera sig 

som ett "riktigt" foretag, att framsta 

som rationell och effektiv. 

- Det ar battre att veta an att inte 

veta! kommenterar Marie Stoltz-Lof 

gren. I dag styrs vart handlande av 

massa hypoteser och antaganden for 

att vi inte kan ta reda pa om de stam 

mer. Darfor lyfter vi pa locket och 

borjar mata. Systemet har kommit for 

att stanna iiven om vi kanske inte kallar 

det for balanserade styrkort i framtiden. 

Hon har stott pa oro fran flera hall 

for att styrkorten ligger tillgangliga 

for vem som vill titta pa kommunens 

hemsidor. 

- Inte minst bland lararna, siiger 

hon. 

Angelica Skarin iir projektledare 

for den grupp av rutinerat skolfolk i 

Goteborg som plockat fram skolans 

"framgangsfaktorer". Hon ar larare 

sedan over 30 ar, har arbetat som 

skolledare och de senaste tre aren ar 

betat pa SIQ, Institutet for kvalitetsutveckling. 

De senaste tva aren har 

hon halvtid arbetat med de balanse 

rade styrkorten. 

Hon ser styrkortet som en forsta 

chans att fa en samlad resultatbild, att 

for forsta gangen se om den enskilda 

skolan lever upp till lagar och forordningar. 

De ekonomiska matten har hittills 

inte varit sarskilt anviindbara. 

1 

Angelica Skarin leder den grupp av skolfolk som 

plockat fram skolans "framgangsfaktorer". 

- Folk har ju inte riiknat ut saker och 

ting pa samma siitt. Ibland har hyran 

och andra saker legat med, ibland in 

te. Det har varit omojligt att jamfora 

resultat mellan skolorna, siiger hon. 

I maj 2001 ska grundskolans styr 

kort vara klara. Da kan ocksa skolans 

personal pa det sa kallade intranatet - 

det interna informationssystemet - 

ga steget djupare fran den niva som 

syns pa Internet, pa kommunens 

hemsida. Alia resultat kan brytas ner 

efter behag sa att det gynnar skolans 

eller enhetens eget utvecklingsarbete. 

Hur den egna enhetens personal 

har svarat pa en viss enkiitfraga - senast 

och kanske gangen innan - iir latt 

att ta fram. 

- Vitsen iir att mata av skillnaden. 

Verksamhetsutvecklingen kan starta 

tack vare styrkortens manga resultat 

som gor att man kan spara orsak och 

verkan, sager Angelica Skarin. 

Vissa uppgifter maste skolan mata 

in sjalv, bland annat elevniirvaron. 

For tillfallet gar en representant per 

Goteborgsskola pa kurs for att liira sig 

oppna den egna skolans styrkort och 

mata in de egna uppgifter. 

Framgangsfaktorerna ska enligt 

tanken vara mojliga att foriindra av 

skolan sjalv, genom nya rutiner eller 

forbattringsarbete. 

Jan Filipson ar skolledare och facklig fortroendeman 

och ar positiv till styrkorten. 

Men inom omradet "Verksamhet & 

Medarbetare" finns bade nyckeltalen/framgangsfaktorerna 

"Andel invandrare", 

"Lokalyta per elev" och 

"Pedagogtathet" med; alla faktorer 

som ar svara att andra pa. 

E n l i g t A n g e l i c a S k a r i n a r d e 

niimnda nyckeltalen en eftergift for de 

liirarrepresentanter i hennes arbetsgrupp 

som forsokt forankra iden om 

styrkort pa sina invandrartata skolor. 

- Exempelvis invandrartatheten bor 

de i stallet finnas med i den enskilda 

skolans forutsattningar, i styrkortets 

basdata, sager Angelica Skarin. 

- Men battre an att lata diskussio 

nen handla enbart om detta far det sta 

med for att inte aventyra sjiilva styr 

kortets varande. Nyckeltalen ar inte 

alls statiska, sager Angelica Skarin. 

Hon uppger iiven att en del saker ar 

allt for kiinsliga att lagga in i styrkor 

tet an sa lange, exempelvis kvaliteten 

pa samarbetet mellan larare och ar 

betet i arbetslag. 

Jan Filipson, skolledare i Frolunda 

stadsdelsforvaltning och fack 

lig fortroendeman for Liirarforbundet 

anser att det ar ett steg at ratt hall 

med ett miitinstrument som inte 

grundar sig pa enbart ekonomi. ▶ 

PEDAGOGISKA MAGASINET 4/00 'ZJ

ARPI: MED STYRKORT ... 

- Daremot blir styrkorten trubbiga 

som instrument eftersom de inte 

finns oversatta. I invandrartata stadsdelar 

forstar foraldrar inte vad de sva 

rar pa. 

Nar Jan Filipson i den egna stadsdelen 

Frolunda tidigare arbetat med 

kvalitetsmatningar har forvaltningen 

oversatt enkaterna till fern sprak. 

Okad tillganglighet ar en demokrati- 

fraga. 

- Det ar mycket markligt att kom 

munen inte har oversatt materialet. 

Det ar en brist. 

Jan Filipson ar positiv till styrkor 

ten. 

- Det ar bra att aga sina resultat 

och att man kan vidta forbattringar 

som anses nodvandiga. Det finns ing 

et negativt med detta ur facklig syn- 

punkt eller ur verksamhetssynpunkt. 

- Negativt ar daremot att hangas ut 

pa en hemsida om man inte lyckas 

bra. Foraldrar och elever kan vandas 

ifran den egna skolan. 

Efter den forsta enkaten reagerade 

exempelvis stadsdelsforvaltningen 

for Kalltorpsskolan i ostra Goteborg. 

Ett mycket lagt tal pa "Nojd medar 

betare Index" for skolan gjorde att 

forvaltningen omedelbart tillsatte 

ytterligare en rektor dar. 

Pa Karl Johansskolan, 0-9 skola i 

stadsdelen Majorna med 708 elever, 

ska pedagogerna i host aterigen fylla 

i sin medarbetarenkat. Informationen 

om de balanserade styrkorten 

har varit tunn. 

De larare vi traffar dar ar mattligt 

roade av att lagga tid pa ytterligare 

en enkat, som de befarar inte heller 

den leder till nagon forandring eller 

forbattring av arbetssituationen. 

Enligt skolans ofullstandiga styr 

kort pa Internet ligger Karl Johans 

skolan lagre an genomsnittet skolor i 

Goteborg pa samtliga satt. Elevernas 

fortroende for skolan ar avsevart lagre 

an genomsnittet liksom forald 

rarnas nojdhet med skolan. 


Men lararna papekar att enbart ett 

fatal av de 100 foraldraenkater som 

sandes hem till Karl Johansskolans 

foraldrar besvarades. 

Medarbetarna sjalva ar mindre 

nojda har an vad genomsnittet for 

Goteborg anger. 

- Resultatet blir missvisande efter 

som resurser och psykosocial problematik 

spelar stor roll. Det ar svart att 

jamfora skolor. Att gora det rattvist 

kanns langt borta, sager Ketty Ker- 

stell, speciallarare. 

I Stadsdelen Majorna har stads- 

delsforvaltningens daliga ekonomi 

bland annat lett till att de mindre 

skolorna stangts och elever flyttats 

till storre skolor. Foraldraprotesterna 

har varit manga. 

- Troligen ar det kritiken mot poli- 

tikerna som kommer fram i enkaten, 

sager Eva Wennelid. 

Lagstadielararen Lena Kamstedt 

instammer. 

- Man vill nog av det skalet avsta 

fran att saga nagot positivt om skolan 

nar enkaten kommer fran kommu 

nen. Detta ar bortkastade pengar, 

narmast ett han. Lagg resurserna i 

skolan i stallet, sager hon. 

- Resultatet blir for anonymt. Mer 

vardefullt ar den respons jag far i 

mitt eget mote med elev och forald 

rar i utvecklingssamtalet, sager Eva 

Wennerlid. 

Pedagogerna pa Karl Johansskolan 

ar fragande infor kommunens motiv 

for balanserade styrkort. 

- Siffror ar alltid talande. Det ar 

snyggt med tabeller. Men att mata 

kanslor och egenskaper i siffror gar 

stick i stav med vart arbete, anser 

K e t t y K e r s t e l l . □ 

Fotnot: Pa Goteborgs stads hemsida finns 

kommunens egen presentation av arbetet 

med balanserade styrkort. Den innehaller 

ocksa lankar f6r den som vill soka vidare. 

Adressen ar: 

http://www.goteborg.se/kvalitetsmatning/ 

Osaker 

mdtmodell 

Managementlitteraturen erbju 

der koncept som varit framgangsrika 

for vinstgivande foretag. Offentliga 

sektorn vill kopiera framgangen. 

- Man vill framsta som effektiv och 

framgangsrik, sager Jenny Svard, 

doktorand pa Forvaltningshogskolan 

i Goteborg. 

Nar Nordens storsta kvalitetsmas- 

sa, Kvalitet 99, arrangerades i Gote 

borg forra hosten var det ett tidens 

tecken att Goteborgs kommun presenterade 

sitt kvalitetsprojekt med 

balanserade styrkort. Power-point- 

presentationen var proffsig och foretagsmassig. 

Jenny Svard var dar. Hon har studerat 

de balanserade styrkorten och 

hon ifragasatter om de gar att anvanda 

i offentlig verksamhet. Hon ar 

dessutom forvanad over att Gote 

borgs kommun sa snabbt infor ett sys 

tem, i stor skala, utan att de berorda 

riktigt vet varfor. 

- De jag talat med forstar inte rik 

tigt varfor systemet infors. De ar avvaktande 

men positiva. De tycker det 

later bra och tror att verksamheten 

blir battre och att den offentliga sektorns 

"kunder" kommer att vara gladare. 

En avgorande faktor for ett lyckat 

resultat ar, enligt Jenny Svard, att al 

la i organisationen ar med pa noterna. 

Annars gar sjalva poangen forlo- 

rad, och nagon matbar forbattring 

gar inte att upptacka. 

Robert Kaplans och David Nortons 

modell - med fern boxar - har 

som syfte att oka vinsten i foretag, in 

te for att anvandas i offentlig verk 

samhet. Det handlar om att fran tradi- 

tionell, mekanisk ekonomistyrning ga

over till organisk styrning med fler 

nyckeltal. Den organiska styrningen 

representerar en helhetssyn. De orga 

niska delama iir nyckeln till om verk 

samheten blir bra eller inte. De framtagna 

nyckeltalen - som tas fram av 

personer som arbetar i verksamheten 

- blir som en kontrollpanel. Sma awikelser 

ska tidigt kunna avliisas. Nyck 

eltalen visar om verksamheten ut 

vecklas i riitt riktning och i ratt hastighet, 

mot strategiska mal som fran bor 

jan satts upp. 

- Syftet iir att bli mer konkurrens- 

kraftig, siiger Jenny Svard. 

Delaktigheten iir viktig av flera skiil. 

- Det iir de verksamma som utformar 

styrkorten och det iir de verksam 

ma som ska rapportera in uppgifter. 

Om systemet inte ar forankrat fran 

ledning ner till basniva iir det inte fragan 

om ett balanserat styrkort, siiger 

Jenny Svard. 

- Poiingen med modellen iir att man 

ska kunna iindra och forbiittra verk 

samheten. Det forutsiitter att hela 

verksamheten, fran forsta till siste 

man, iir med. 

Jenny Svard ar forvanad over att 

det sa ofta iir Kaplans och Nortons 

grundmodell med de fern boxarna 

fran 1992 som fortfarande anvands i 

oforiindrat skick. 

- Man forsoker med alia medel 

pressa in sin egen verksamhet i de fern 

boxarna. Skiilet iir val att det iir enkelt 

att ta efter en modell. Offentliga sektorn 

upplever ett tryck fran medbor- 

Ul_B 

garna och upplever att det galler att 

vara med diir nagot hiinder. 

- Balanserade styrkort iir ett forforiskt 

koncept, en ny managementmodell 

som utlovar en bra verksamhet. 

Men vi har iinnu fa exempel pa val implementerade 

exempel pa balansera 

de styrkort diir man anvant dem en 

langre tid. 

Jenny Svard tycker det iir positivt 

att fora in det organiska tankesiittet. 

- Men man borde tiinka ett eller tva 

steg langre. 

Vi tittar pa skolans nyckeltal for Go 

teborgs grundskolor. Forst av alla 

nyckeltalen star "Nojd elev Index". 

- Vad iir egentligen en nojd elev? 

Fragan iir om inte en hel del av foriildrarnas 

synpunkter kommer med i det 

hiir. Hur vet man vad man far in? undrar 

Jenny Svard. 

- Manga aspekter tiicks inte in ge 

nom att man bara skickar ut en enkiit. 

Jenny Sviird laser vidare i nyckelta 

len pa skolans balanserade styrkort. 

- Det ser inte genomtankt ut. De 

har forsokt fa med sa mycket de kan 

hitta pa ser det ut som. Hur ska man 

till exempel kunna foriindra "andel 

invandrarelever"? 

Jenny Sviird tycker att kommunen 

borde ta ett varv till, infora balansera 

de styrkort i en del av verksamheten 

och se hur det fungerar och hur det 

tas emot. 

- Sedan kan man i sa fall fortsatta 

att bygga ut. 

Erfarenheten visar att en imple- 

HENNES FORALDRAR HADE ETT SATT ATT TASTALLNING. 

HON HAR ETT ANNAT. 

KPA 

ir det pensionsval. Ett etisM pensionssparande paverkar bade din framtid och foretag 1 en mer positiv riktning. Ring 020-650 500 eiler besok www.kpa.se 

Jenny Svard, doktorand pa Fbrvaltningshbgskolan 

i Gdteborg, ar kritisk till de balanserade styr 

korten. 

mentering av ett balanserat styrkort 

inte tar ett ar, inte heller tva ar utan 

iinnu langre tid. 

Framtiden far utvisa var Gote 

borgs system landar. 

- Kanske kommer man om nagra ar 

siiga att det var bra med en sa grundlig 

genomgang av verksamheterna 

men tyviirr ej sa anvandbart som vi 

hade hoppats. Stora verksamheter 

som kommuner ar inte lika flexibla 

och later sig andras sa latt som enskil 

da foretag, sager Jenny Sviird. 

- Mycket omsorg, moda och pengar 

liiggs ner pa detta. Men jag tror man 

gor det for snabbt och gor det for en 

k e l t f o r s i g . □

Ar det verkligen 

forstaelse vi mater? 

Text: Torsten Madsen 

Resultaten fran nationella ut- 

varderingar och internationel- 

la jamforelser vacker ofta stor 

uppmarksamhet och anvands 

som slagtran i utbildningspo- 

litiken. Men hur sakra ar sa- 

dana matningar, vars resultat 

i regel tas for givna? 

En avhandling fran Linko- 

ping visar att man far helt 

andra bilder enbart genom 

att andra provbetingelserna. 

Om detta galler prov som ut- 

arbetats av hogt meriterade 

forskargrupper - hur star det 

da till med de dagliga proven 

i skolan, som avgor betygen? 

DET AR sallan doktorsav- 

handlingars resultat ger genomslag 

i utbildningspolitiken. 

Jan Schoultz, lararutbildare vid 

Linkopings universitet, lade i februari 

i ar fram avhandlingen Att samtala 

i/om naturvetenskap som borde ge 

kraftigt eko i debatten. I den visar han 

att relativt sma forandringar av be- 

tingelserna vid prov leder till helt 

andra resultat pa fragor, som tidigare 

anvands i internationella jamforelser 

(TIMSS) respektive nationella utvar- 

deringen (NUNA) av elevers kunska 

per i naturvetenskap. I Jan Schoultz 

test framstar eleverna som mycket 

mera kompetenta! Laga resultat pa 

traditionella test anvands ofta som ar 

gument for hogre krav och mer betyg 

i skolan. Ofta tas de ocksa till intakt 

for att vi bor aterga till mer "traditionell" 

undervisning. 

I sin studie har Jan Schoultz valt ut 

ett litet antal uppgifter, som alia tidi 

gare ar noga utprovade och utforskade. 

Betingelserna har sedan andrats, 

dels genom att papper-och-penna 

test har gjorts om till intervjuer, dels 

genom att intervjuer har forandrats 

sa att eleverna haft tankeredskap (ar- 

tefakter) framfor sig. I en intervju 

med elever i arskurs 1, 2 och 5 fick 

eleverna ha en jordglob framfor sig 

under samtalet,. som handlade om 

jordens form och dragningskraft. 

Flera tidigare forskningsstudier har 

konstaterat att sa sma barn inte for-^ 

star gravitationen utan till exempel 

tror det ar omojligt att bo i Australien 

utan att "ramla av". I samtalen tyckte 

barnen daremot att det ar sjalvklart 

att det inte finns "upp" och "ner" pH 

ett klot. 

Nar han lagger fram en skriftlig 

uppgift fran NUNA 1993, om hur 

mycket man kan trycka ihop en sluten 

kolv, och for ett samtal med eleverna 

hander samma sak: Mangdubbelt fler 

elever kan resonera korrekt om resul 

tatet. Vad varre ar - de klarar uppgiften 

utan att anvanda sig av de natur- 

vetenskapliga begrepp som uppgiften 

skulle testa! En viktig slutsats ar att 

man bor vara mycket forsiktig med att 

dra praktiska slutsatser fran traditio 

nella test. 

Avhandlingen utmanar en hel 

forskningstradition - kognitivismen - 

som lange dominerat bade Sverige 

och varlden. I denna forsoker man 

kartlagga det "rena tankandet", ge 

nom att studera det i tillrattalagda si 

tuationer, till exempel skriftliga test 

utan hjalpmedel. Grunden for denna 

tradition ar Piagets pa sin tid epokgorande 

studier av barns tankande. 

Roger Saljo, som varit handledare, 

ifragasatte redan i en artikel 1995 den 

nationella utvarderingen i NO, som 

han menade aldrig kom at elevernas 

verkliga forstaelse. Det ar forst nar 

man befinner sig i en situation, i vil 

ken man kanner behov av att kommunicera 

om ett upplevt problem, som 

det visar sig hur mycket man egentli 

gen forstar. Jan Schoultz har genom ▶ 

PEDAGOGISKA MAGASINET 4/00 3I

MADSEN: AR DET VERKLIGEN . 

sitt arbete konkret demonstrerat riktigheten 

i detta. Det visar sig vara all 

viirldens skillnad mellan begrepp "on 

display" och "in action"! 

Roger Saljo ar den friimste foretradaren 

i Sverige for den sociokulturella 

forskningsansatsen, som vuxit kraftigt 

i viirlden de tva senaste decennierna. 

Denna menar att tankande all 

tid ar "situerat", det vill saga beroen 

de av den situation man befinner sig i. 

Det blir da missledande att studera 

tiinkandet i artificiella provsituationer, 

exempelvis genom skriftliga test. 

Att elever uppvisade svarigheter i den 

nationella utvarderingen 1993 (NU 

NA) kan i hog grad forklaras med den 

speciella kommunikativa situationen. 

Eleverna forstod ofta inte vilken typ 

av svar som forvantades av dem. Sadana 

svarigheter iir vanliga i kommunikationssituationer, 

men i ett samtal 

kan man steg for steg prova sin pro 

blemtolkning. Saljo betonar i sin artikel 

att i NUNA hade de som konstruerat 

provet tolkningsforetriide, trots 

att det fbrmodligen var deras formuleringar 

som vallade elevernas svarig 

heter. inte problemen i sig. Alltsa 

kunde de dra slutsatsen att den svagare 

parten - eleverna - saknade den 

onskviirda forstaelsen! 

De resultat som Jan Schoultz far 

ligger helt i linje med en i dag omfattande 

internationell forskning. 

Den liar till exempel visat att elever 

med goda betyg pa sin skolmatematik 

far stora svarigheter niir de ska 

gora beriikningar i en praktisk situa 

tion. A andra sidan visar det sig att 

manniskor med lag eller ingen matematisk 

skolning klarar avancerade 

kalkyler i sitt arbete! De uppfinner 

helt enkelt fungerande berakningsmetoder, 

utifran situationens krav. 

Skriftliga svar pa skriftliga fragor ar 

en kravsituation vi friimst moter i sko 

lan. Den mater diir sallan verklig for 

staelse och kompetens. Sociokulturellt 

inspirerad forskning har bidragit 


till bade en uppvardering av praktisk 

kunskap och ett ifragasattande av vardet 

av formaliserad utbildning i traditionella 

former. Tyvarr har resultaten 

annu inte slagit igenom i den skolpolitiska 

debatten. 

Jag traffar Jan Schoultz i arbetsrummet 

pa Campus Norrkoping, den 

del av Linkopings universitet som lig 

ger i det gamla industriomradet mitt i 

staden. Jag vill veta hur han sjalv ser 

Jan Schoultz ar lararutbildare vid Linkopings 

universitet. Han doktorerade i februari pa av 

handlingen "Att samtala i/om naturvetenskap". 

pa de praktiska slutsatserna fran av 

handlingen. Inledningsvis iir jag dock 

nyfiken pa hur han, som under lang 

tid varit NO-larare, hittat fram till det 

sociokulturella perspektivet, som i 

mycket relativiserar kunskapen. Naturvetenskapen 

brukar ju karakteri 

seras av "fakta och riitta svar"? 

- Det var niir jag arbetade med laro- 

medelsproduktion, som jag kom i kon 

takt med forskare med sprakvetenskaplig 

bakgrund, beriittar han. Sedan 

dess har jag intresserat mig for sprakets 

betydelse i NO-undervisningen. 

Niir jag blev erbjuden att medverka i 

Roger Saljos projekt, visste jag dock 

inte mycket om det sociokulturella 

perspektivet. 

- Det visade sig vara svart att byta 

perspektiv, nar man ar fostrad i den 

piagetanska traditionen. Jag har miirkt 

att naturvetarkollegor har svart att se 

poiingen med mina resultat. Det kan 

bland annat bero pa forskningstraditionen 

inom naturvetenskap. Diir iir 

exakta miitningar i fokus och resulta 

ten tolkas ofta som "den sanna bilden" 

av verkligheten. Det sociokulturella 

perspektivet tillfor en dimension som 

skapar osakerhet kring resultat och 

metoder. 

Hur paverkar det nya tiinkandet 

Jan Schoultz arbete som lararutbil 

dare? Bade han och kollegorna pa 

Campus Norrkoping arbetar med att 

mjuka upp studenternas syn pa na 

turvetenskap. En mindre respektfull 

hallning overfors forhoppningsvis se 

dan till eleverna. Han menar att det 

sociokulturella perspektivet baddar 

for en undervisning, som kan gora 

fler elever intresserade av naturve 

tenskap. De inser att det finns flera 

olika siitt att tiinka, och genom att de 

far mera stod genom samtal tar de sig 

fram biittre i undervisningen. Detta 

maste rimligtvis stiirka deras sjiilvfortroende. 

Niir jag ber honom om fler slutsatser 

for en foriindrad NO-undervisning 

lyfter han forst fram det som 

iiven kognitivistiskt orienterade for 

skare sagt lange: Begriinsa antalet 

begrepp som behandlas i undervis 

ningen! Men han betonar ocksa att 

man maste skapa mycket mera utrymme 

for samtal, bade mellan ele 

verna och mellan dem och lararen. 

Eftersom lararen inte hinner ha dia 

log med manga elever pa en gang blir 

gruppverksamhet centralt. Men det 

maste da handla om mycket genomtiinkta 

aktiviteter - manga larare blev 

branda pa ostrukturerade grupparbeten 

under 1970-talet. 

En viktig poiing iir att det sociokultu- ▶

■;'• 

'>Tygjfa0*- 

' \ : , - - ' 

. !g*^*"" 

i pi 

*>**%, 

-*/£&'r*

MADSEN: AR DET VERKLIGEN ...? 

rella perspektivet oppnar for en ny syn 

pa elevernas utvecklingsmojligheter. 

Om lararen far syn pa elevernas tan 

kande, kan han ocksa hjalpa dem vida 

re i det som Vygotskij kallar "den narmaste 

utvecklingszonen". I sina inter 

vjuer sag Jan Schoultz tydligt att ele 

verna redan hade manga begrepps- 

fragment, som latt kunde vidareutvecklas 

genom en dialog. Eleverna 

kan ocksa skriva med egna ord kring 

undervisningsinnehallet, nar lararen 

inte hinner prata med alla elever. 

- Ytterst handlar detta om vad la 

rarna orkar och hinner med, betonar 

Jan. 

Vad ser han da for utvecklingsmoj 

ligheter nar det galler just utformningen 

av prov? Han skriver i avhand 

lingen att det inte finns nagon neutral 

miljo, dar man kan dokumentera tan 

kande. Jan Schoultz har forstls inga 

fardiga svar pi vad han skulle gora, 

om han var ansvarig for den nationel 

la utvarderingen i NO. Men de forand- 

ringar han gjorde i sina studier narmade 

uppgifterna till en autentisk si 

tuation, och i den riktningen menar 

han att man borde kunna ga mycket 

langre. Det skulle bidra till att proven 

i okad utstrackning mater det vi vill 

komma at - det okar den sa kallade 

validiteten. Om proven har som syfte 

att ge underlag for forbattringar ar 

det battre om de bygger pi samtal, 

aven om man da kan ta med farre ele 

ver. Man borde aven lata eleverna an- 

Jan Schoultz avhandling: Att samtala Horn 

naturvetenskap, Kommunikation, kontext 

och artefakt. Linkdping Studies in Educa 

tion and Psychology No 67, Linkdping * 

2000. Det ar en sammanlaggningsavhandling, 

som innehaller flera separata artiklar 

som bilagor. 

I Ingrid Carlgrens antologi Miljderfor lii 

rande (Studentlitteratur 1999) finns flera 

texter som redovisar sociokulturella studi 

er, bland annat Saljo, Wyndhamn och 

Schoultz: Artefakter som tankestbtta - 

barns forstMseav astronomiska begrepp 


vanda redskap. Uppgifterna maste 

ocksa utformas sa att de hjalper ele 

verna att komma in i ratt diskussion - 

den naturvetenskapliga diskursen - 

eftersom manga elever annars faller 

platt for vissa ord i fragorna. 

Galler samma slutsatser for pro 

ven som larare ger i skolan? 

- Ja, svarar Jan Schoultz, det ar pre 

cis samma sak har. Proven i skolan styr 

kraftigt elevernas larande. Kan vi inte 

andra dem blir det ingen utveckling. 

Men lararna har en fordel framfor 

konstruktorerna av nationella prov: 

De kan lattare bygga sina bedomningar 

pa andra intryck an skriftliga svar. 

Jan Schoultz tycker att lararna ska 

tona ner de skriftliga proven och i 

stallet lyssna mera pa hur eleverna resonerar. 

Med det sociokulturella per 

spektivet har lararen en avgorande 

roll. Den som forstar mer behovs for 

att hjalpa eleverna vidare. De kan in 

te upptacka den naturvetenskapliga 

varldsbilden pa egen hand, hur myck 

et de an laborerar. Avgorande ar att 

lararen far fram elevernas tankande - 

da blir undervisning och utvardering 

tva sidor av samma mynt. I pedagogiken 

som bygger pa Vygotskijs tankan 

de har alla elever utvecklingsmojlig 

heter. 

- Tanker man som Piaget blir det 

mera statiskt och stamplande - man 

konstaterar bara var eleverna befin 

ner sig i sin utveckling, avslutar Jan. 

Pa taget hem frln Norrkoping fun- 

X I T T E R A T V R 

i ett sociokulturellt perspektiv, s&mt 

Schoultz Naturvetenskaplig kunskap i 

samtal och papper-o$k-penna test, 

Roger S^s l^&lc av NUNA finns i artikeln 

Begreppsbildning som pedagogisk 

drog, i tidskriften Utbildning och demokra 

ti, nr 1/1995. Saljo ger aven en bred och 

valskriven presentation av den sociokultu 

rella forskningen i Larande i praktiken - 

ett sociokulturellt perspektiv (Prisma 

.2000), som ocksa ger omfattande referenser 

for vidare studieriftr ejijkoit introduction, 

se min artikel Vygotskij 4-^fft aktuell rtist 

derar jag pi hur viktigt det ar att lara 

re (och skolpolitiker!) forstar att all 

forskning leder till speciella perspek 

tiv och resultat, beroende pi vilka 

grundantaganden man utglr ifrln. Behavioristisk 

och kognitivistisk forsk 

ning har bidragit till att larare fltt en 

alltfor statisk bild av elevers mojlighe 

ter. Den vaxande sociokulturella forsk 

ningen vacker nya tankar och darmed 

ocksl nya handlingsmojligheter. I 

USA har den till exempel lett till ett sti- 

gande intresse bland bide forskare 

och larare for vad man kallar for "aut 

hentic assessment"; prov som si llngt 

det ar mojligt efterliknar verkliga 

problemlosningssituationer. Det so 

ciokulturella perspektivet ger, som 

jag uppfattar det, mycket battre prak 

tiska forutsattningar for att skapa en 

skola for alia. 

Innan jag slumrar till, trott efter 

tre timmars intensiv diskussion med 

Jan Schoultz, hinner jag tanka en hadisk 

tanke: Varfor mlste vi gora natur- 

vetenskapen i skolan si svlr? Handlar 

det kanske ocksl om att denna aura av 

svlrtillganglighet bidrar till att bevara 

etablerade makt- och statuspositioner 

i samhallet? Mlste vi inte bestamma 

oss for om det framst ar en frlga 

om allmanbildning eller en forberedelse 

for universitetsstudier for en liten 

elit? Tank om alla elever egentli 

gen kan lara sig forst! naturveten 

skap, om de bara moter en bra under 

v i s n i n g ! □ 

ur detfdrflutna i Pedagogiska Magasinet 

1/1999- 

I Naturvetenskap som allmanbildning - 

en kritisk dmnesdidaktik (Studentlittera 

tur 2000) ger Svein Sj0berg i Oslo, Nordens 

troligen framsta NO-didaktiker, en nyanserad 

syn pa fragan om naturvetenskap for al 

ia. I Kunskap och demokrati. Om elevers 

riitt till en egen kunskapsprocess (Stu 

dentlitteratur 1996) diskuterar Gunnar 

Sundgren pa ett spaniiande satt med vilket 

ratt vi bygger skolans kursplaner pi vetenskapliga 

begrepp, speciellt i NO.

Debattbok 

fran Lararforbundets Forlag 

Hur mar den svenska skolan i dag? 

Och hur mar lararna? 

Alltfor ofta nas vi i dag av larmrapporter om elever 

som inte lart sig lasa och skriva nar de gatt ut 

grundskolan, eller som senare inte fatt de kunskaper 

de anses behova. Pa manga skolor finner vi ovilliga 

eller okoncentrerade ungdomar och trotta, utbranda 

larare. Maste det vara sa? 

Den har debattboken tar upp skolans problem fran 

grunden och visar pa nya mojligheter att skapa 

arbetsgladje, motivation och goda resultat for alia 

som verkar inom skolan - saval larare som elever. 

Forfattaren Margita Nilsson har lang erfarenhet fran 

skolans varld, bade som gymnasielarare i matematik 

och som lararutbildare vid Lararhogskolan i Malmo. 

Hon fick 1993 Lunds Universitets Pedagogiska pris. 

Mjuka parmar, 250 sidor. 

Pris 195 kr/st inklusive moms. 

Fraktkostnad tillkommer. 

Erbjudandet galler till och med 2000-12-31 

eller sa lange lagret racker. 

&i Lararforbundet 

L A R A R F O R B U N D E T S F O R L A G 

Bestall pa talongen, faxa 08-737 68 57, skicka e-post: forlaget@lararforbundet.se 

eller ring Lararforbundets Forlag 08-737 65 00. www.lararforbundet.se 

J A TACK, jag bestaller 

st VAD SKA SKOLAN GE? Tankar om ungdomsutbildningen 

Pris 195 kr/st inkl moms. Frakt tillkommer. ISBN 91-85096-733. 

Erbjudandet galler sa lange lagret racker, dock senast till 2000-12-31. 

Ej avhamtad forsandelse debiteras med postens avgifter! 

Namn/Foretag 

Attention 

Leveransadress 

Postnr Ort 

Faktureringsadress (om annan an ovanj 

D a t u m N a m n t e c k n i n g Telefonnr 

Frankeras ej. 

Portot ar 

betalt 

Lararforbundets 

Forlag 

Svarspost 

110 397 202 

110 12 Stockholm

"Patvingade tester framkallar en inflation i testpoang, 

de snedvrider kursplanens innehall, de betyder en kompetens- 

minskning for eleverna och en avprofessionalisering av lararna. 

Erfarenheten sager att tester kan ha ett korrumperande 

inflytande pa undervisning." 

Utvardering 

som en kalla 

till insikt och hjalp 

Av Lorrie A Shepard 

pa ett markligt satt som separata foreteelser bade 

UTVARDERING nar det galler OCH tid UNDERVISNING och syfte. Utvarderingar uppfattas i klass- ofta 

rummet har ofta testkaraktar, och denna inriktning pa re- 

sultatmatning skapar dessutom lika ofta hinder for inforandet 

av en mer konstruktivistiskt utformad undervis 

ning. 

Den nuvarande disharmonin mellan undervisning och 

utvardering beror pa att undervisning (atminstone i sin 

ideala form) bygger pa ett framvaxande konstruktivistiskt 

synsatt, medan synen pa utvardering och testning dar 

emot har tagits over fran det forflutna. 

Det ar viktigt att vara medveten om varifran traditionell 

testning kommer och hur nara sammanflatade dessa tester 

ar med tidigare modeller for laroplan och undervisning. 

Det ar viktigt darfor att dominanta teorier fran det for 

flutna fortfarande ar ett aktivt ramverk, som paverkar nu 

varande praktik och perspektiv. Larares, foraldrars och 

policymakares systematiska overtygelser harror fran des 

sa gamla teorier. 

I USA vaxte under tidigt 1900-tal rorelsen for social effektivitet 

fram ur overtygelsen att vetenskapen kunde anvandas 

for att losa industrialiseringens och urbanisering- 


ens problem. Enligt denna teori kunde moderna princi- 

per for vetenskaplig styrning, avsedda att maximera effektiviteten 

i fabriker, med samma framgang tillampas p& 

skolor. Det betydde till exempel att man tog Taylors de- 

taljerade studier av vana tegellaggares rorelsemonster 

som exempel och genomforde liknande analyser av nastan 

alia de yrken som elever forbereddes for. Sedan skulle 

varje steg specifikt laras ut. Matning och precisa mattstockar 

kravdes for att garantera att varje fardighet bemiistrades 

pa den onskade nivan. Eftersom det inte var 

mojligt att lara varje elev fardigheter inom varje yrke, sa 

kravdes ocksa vetenskaplig matning av anlag for att bestamma 

vilket yrke som var och en var bast lampad for. 

For Franklin Bobritt, en ledare inom social effici 

ency-rorelsen, var ett primart mal for laroplanskonstruktorer 

att eliminera sloseri och det var sloseri att lara 

folk saker de aldrig skulle anvanda (1912). Bobbitts mest 

kraftfulla princip var att varje individ skulle utbildas "i en- 

lighet med sin kapacitet". Denna uppfattning ledde till en 

mycket differentierad laroplan, i stort sett utilitaristiskt 

nyttoinriktad, som ringaktade teoretiska amnen nar det in 

te rorde sig om elever som siktade mot akademiska studier.

SHEPARD: UTVARDERING SOM EN KALLA . 

Jamsides med dessa laroplansteorier uppfattades inlarning 

av Thorndike (associationism, 1922), Hull (behavio 

rism, 1943), Skinner (1938, 1954) och Gagne (1965) som 

ackumulering av stimulus-respons-associationer. Foljande 

1950-talscitat fran Skinner iir illustrativt: 

"Hela processen att bli kompetent inom ett bestiimt fa.lt 

maste indelas i ett mycket stort antal sma steg, och forstarkning 

maste folja direkt efter varje steg. Denna losning 

pa problemet att skapa en komplex repertoar av be 

teenden loser ocksa problemet med att vidmakthalla styrkan 

i beteendet. /—/ Genom att gora varje foljande steg 

sa litet som mojligt, kan forstarkningens frekvens hojas till 

ett maximum, medan de eventuellt motsatta konsekvenserna 

av felhandlingar reduceras till ett minimum." 

Observera att denna standpunkt ocksa innehaller 

saviil en motivationsteori som en 

teori om kognitiv utveckling. Flera nyckelantaganden 

inom den behavioristiska modellen 

fick konsekvenser for synen pa un 

dervisning och testning: 

1. Inlarning intriiffar genom ackumulation 

av atomiserade kunskapsbitar. 

2. Inlarning ar hart sekvenserad och hierarkisk. 

3. Transfereffekter iir begransade, vilket 

betyder att varje delmal maste litras ut for 

sig. 

4. Tester bor anvandas ofta for att garantera 

bemiistring innan eleven gar vidare till 

niista delmal. 

5. Tester ar isomorfa med inlarning (vilket 

betyder tester = inlarning). 

6. Motivationen ar extern och baserad pa 

positiv forstarkning av manga sma steg. 

Nar man inserbehavioristiskinliirningsteoris 

och "objektiva" testers gemensamma 

ursprung, forstar man ocksa det intellektuella 

sliiktskapet mellan testning av en fiirdighet i taget och 

undervisning som fokuserar pa inlarning av ett element i 

taget. 

Nar man fran GRANSKAR det tidiga 1900-talet en testsamling si as man vilken omedelbart som heist av i 

hur stor utstrackning som fragorna betonade minneskunskaper. 

Men for hundra ar sen sags minnesovningar, kompletterings- 

och ihop-parningsuppgifter samt multipel 

choice -fragor som liktydiga med det som var viktigt att lii 

ra. Dessa fragetyper cementerades emellertid for Iang tid 

och har pa sa siitt bidragit till en bestiimd, med tiden foraldrad 

iimnesuppfattning. 

De "objektiva" testernas dominans i klassrum har dock 

38 

PEDAGOGISKA MAGASI N ET 4/00 

Artikelforfattare 

Lorrie A Shepard ar profes 

sor vid University of Coloratio 

at Boulder och var till 

i varas ordforande i Ameri 

can Educational Research 

Associations, AERA. Hon 

har hiand annat skrivit Me 

asuring achievement: What 

does it mean to teal for ro 

bust understanding? 1997, 

och The role of classroom 

assessment in teaching and 

learning, 2000, (tryckt i 

"Hand-book of Research 

on Teaching", fourth edi 

tion, red V Richardson). 

paverkat mycket mer iin just amneskunskapens/orm. De 

har ocksa format overtygelser om bedomningsgrunder 

och om principer for riittvisa. I ett aktuellt utvarderingsprojekt 

blev till exempel bade larare och forskare overraskade 

av att vi larare, trots var allmanna entusiasm for ut 

veckling av alternativ till standardiserade tester, likafullt 

holl oss med uppfattningar om varfor standardiserade utviirderingar 

Undo, behovdes i klassrum. 

Men iinnu mer forvanande var det faktum att larare 

uppvisade overtygelser som lag i linje med traditionella 

principer for vetenskaplig utvardering. For dessa larare 

var utvardering en officiell handelse, avskild och atskild 

fran undervisning. De trodde att utvarderingar - for att 

vara garanterat riittvisa - maste vara lika for alia; de var 

saledes motvilliga till att till exempel utfora 

mer intensivt individualiserade utvarde 

ringar med enbart en viss elevgrupp (till 

exempel elever med begriinsad lasfiirdighet). 

Annu mer pafallande var att larare vil 

le att deras utvarderingar skulle vara "ob 

jektiva" och opartiska. De oroade sig for 

den subjektivitet, som var inblandad i mer 

holistiska bedomningar av elevers arbete. 

De foredrog saledes formelartade "objek 

tiva" tester. 

forsok att andra form och syfte 

V;arje 

for klassrumsutvarderingar for att gora 

dem till en mer fundamental del av larandeprocessen 

maste riikna med styrkan hos des 

sa varaktiga och dolda overtygelser. 

For att beskriva hur klassrummets utviir- 

deringspraxis skulle kunna forandras for att 

bli mer effektiv i att befordra undervis- 

nings- och liirandeprocesser, har jag utvecklat 

en "socialkonstruktivistisk" begreppslig 

ram och diirvid lanat fran kognitiva, konstruktivistiska 

och sociokulturella teorier. (Trots att dessa 

liiger ligger i fejd med varandra, sa ar det min uppfattning 

att det kommer att bli nagot i stil med en sadan "tvarteori", 

som sa smaningom kommer att bli allmant accepterad 

ocksa i praktiken.) 

Med den kognitiva revolutionen aterintroducerades be 

greppet "tankande". I kontrast till tidigare mekanistiska 

ideer om kunskapstillagnan, uppfattar vi nu larande som 

en aktiv process bestaende av mental konstruktion och 

meningsskapande. Kognitiv teori har ocksa lart oss att existerande 

kunskapsstrukturer och overtygelser mojliggor 

eller hammar nytt larande, att intelligent tankande inbegriper 

sjalvovervakning och medvetenhet om hur man ska 

anviinda olika fardigheter, och att "expertis" inom ett stu-

DEL AV VERKET "VILDMARK" AV PETER TILLBERG/BUS 

diefa.lt utvecklas som ett sammanhiingande siitt att tiinka 

och formulera problem - och inte bara ackumulera infor 

mation. 

Pa samma gang har nyupptackten av Vygotskij (1978) 

och arbeten av andra sovjetiska psykologer lett till insikten 

om att det som tas in i tiinkandet ar socialt och kulturellt 

bestamt. Statiska teorier (till stor del iirftlighetsteorier) 

om intelligens har ersatts av en ny insikt om att kog 

nitiva formagor "utvecklas" i socialt samspel. Aven om Vy 

gotskij till en borjan var intresserad av hur barn lar sig tanka, 

sa har ideer om social formedling med tiden borjat tillampas 

ocksa pa utvecklingen av intelligens, pa utveck 

lingen av expertis inom akademiska discipliner, pa ut 

vecklingen av metakognitiva fardigheter och pa identitetsbildningen. 

I sjalva verket iir det en speciellt viktig ide 

i detta nya paradigm, att bade utveckling och larande primart 

iir sociala processer. 

Dessa insikter fran inlarningsteori forde sedan till en 

uppsattning principer for laroplansreform. En slogan som 

att "alla elever kan lara" avses vederliigga tidigare overty 

gelser om att bara en elit av elever kan bemastra svara 3mnesstudier. 

Ett engagemang for lika chanser till larande 

for sinsemellan olika elever, betyder att man maste skapa 

larandesituationer som ligger i linje med sprak och interaktionsmonster 

i hemmet och lokalsamhallet. Klassrumsrutiner 

och de siitt pa vilka larare och elever talar med varann 

ska hjalpa eleverna att skaffa sig erfarenhet om de 

satt att tala och tiinka, som finns inom de akademiska disciplinerna. 

Larande i skolan bor vara relaterat till viirlden 

utanfor skolan - inte bara for att gora larande mer intres 

sant och motiverande for elever, utan ocksa for att ut 

veckla formagan att anvanda kunskap i verkliga samhallssammanhang. 

Som tillagg till utvecklingen av kognitiva 

fardigheter bor klassrumsforvantningar och sociala nor 

mer ocksa starka till exempel elevers villighet och vilja att 

halla ut i forsoken att losa svara problem. 

For att stiimma med denna socialkonstruktivistiska mo 

dell for undervisning och larande maste klassrumsutvarderingar 

forandras pa tva fundamentala siitt: (1) deras 

form och innehall maste forandras for att battre motsvara 

centrala tankar och problemlosningsfiirdigheter i varje 

disciplin; (2) de siitt pa vilka utvardering anvands i klass 

rum, och de siitt pa vilka de betraktas av larare och elever, 

maste forandras. Innehallet i utvarderingar bor stamina 

med iimnets centrala innehall och alltid vara relaterat till 

tilliimpning. 

Detta das innebar pa observationer, att utvardering muntlig av larande utfragning, ska signifigrunkanta uppgifter, projekt, demonstrationer, insamling av 

elevers arbeten och elevers egen utvardering - och det 

betyder att larare maste engageras i systematisk analys av 

alla tillgiingliga vittnesbord. Det finns redan lovande mo 

deller som haller pa att utvecklas och som anvands i ex 

empelvis lasning, skrivning, rakning, naturkunskap och 

historia. 

Men hur kan nu klassrumskulturen andras sa att elever 

inte liingre simulerar kompetens eller inriktar sig pa att 

prestera bra pa provet utan att vara intresserade av verkligt 

larande? Kan vi skapa en larandekultur diir elever och 

larare kan dela malet att finna ut vad som ger mening och 

vad som inte gor det, samtidigt som de inser att just den 

na inriktning iir viisentlig for nasta steg i liirandet? 

Utgangspunkten ar att externt patvingade tester forhindrar 

reflekterande klassrumspraktiker. De framkallar en 

inflation i testpoiing, de snedvrider kursplanens innehall, ▶ 


SHEPARD: UTVARDERING SOM EN KALLA.. 

de betyder en kompetensminskning for eleverna och en 

avprofessionalisering av lararna. Under intensivt politiskt 

tryck gar testpoangen troligen upp utan motsvarande for 

battring av elevers larande. Hur och i vad elever undervisas 

kan faktiskt minska deras begreppsliga och teoretiska 

forstaelse. Erfarenheten sager att tester kan ha ett kor- 

rumperande inflytande pa undervisning. Externa tester 

lar elever att anstrangning i skolan bor vara responsen pa 

externt administrerade beloningar och straff snarare an 

begeistring for ideer. Signalen till larare blir att antingen 

ratta in sig i ledet eller hoppa av. 

Detta tester ar inga leder nyheter, inte i sig till och nya en testtyper. haftig Lararstude- kritik av 

rande maste ges tillfalle att prova och utveckla meningsfulla 

former av utvardering med utgangspunkt i den dag 

liga klassrumspraktiken. Och alia larare behover finna satt 

att skydda sin vaxande forstaelse av konstruktivistiska ut- 

varderingspraktiker fran externa testattacker. 

Jag tanker mig nagot i stil med den "dubbel-bokforingsundervisning" 

som nagra larare uppfunnit. I kontrast till 

larare som trivialiserar innehall och undervisar defensivt 

for att kontrollera elever och gora dem fogliga, hade en- 

gagerande larare i nagra amerikanska skolor hittat denna 

vag att undvika de skadliga effekterna av pabjudna fardighetstester: 

de hjalpte elever att fora parallella anteck- 

ningar - en uppsattning for verklig kunskap och en for 

kunskaper som behovdes i tester och prov. Detta gjorde 

de for att deras kurser inte helt skulle styras av "de frag 

ment och fakta" som behovdes i test. 

Detta var ett exempel pa en motstandsstrategi. Andra 

produktiva satt att anvanda utvardering i klassrum pekar 

pa behovet av att for eleverna betona de informella utvarderingstillfalien, 

som intraffar i undervisningens normala 

flode - och darigenom gora eleverna medvetna om hur ut 

vardering kan stodja larande. 

Problemet ar: hur kan det som vi gor i klassrum foran 

dras sa att elever och larare ser pa utvardering som en kalla 

till insikt och hjalp i stallet for ett tillfalle att mata ut be 

loningar och straff? For att kunna genomfora en sadan 

forvandling maste vi gora utvardering mer anvandbar, 

mer nyttig for larande och pa samma gang forandra dess 

sociala innebord. 

Jag ska avslutningsvis beskriva ett antal specifika utvarderingsstrategier 

- men observera att dessa strategier in 

te ar effektiva annat an som del i en mer fundamental for 

andring av klassrumspraktiker och av forvantningar pa la 

rande. 

• Om dynamisk utvardering. Om utvardering ska kunna 

spela en roll som hjalp vid elevers larande, bor den flyttas 

till undervisningens och inlarningsprocessernas centrum 


i stallet for att uppskjutas och endast vara slutpunkt for 

undervisning. Interaktiv utvardering - att finna ut vad en 

elev ar i stand att gora pa egen hand och vad han eller hon 

ar i stand att gora med vuxenhjalp - ar en integrerad del av 

Vygotskijs ide om zonen for proximal utveckling. Dyna 

misk utvardering, som alltsa tillater att lararhjalp ingar i 

utvarderingen, ar nagot mer an hjalp at lararen att skaffa 

sig insikter i hur forstaelse kan utvidgas. Fastan formell 

dynamisk utvardering oftast beskrivs som en vuxens arbe 

te med endast ett barn i taget, kan dessa ideer om larandets 

sociala formedling utvidgas till att omfatta grupper, 

speciellt om eleverna socialiseras till satt att samtala om 

en gemensam praktik, far vana att forklara sina tanke- 

gangar liksom att erbjuda och ta emot feedback om sin 

okande formaga som gruppdeltagare. 

• Om forkunskaper och feedback. Forkunskap och 

feedback ar tva valetablerade begrepp, vars mening kan 

ske borde undersokas pi nytt allteftersom inlarningsteorierna 

forandras i riktning mot storre hansynstagande till 

sociala och kulturella kontexter. Oppna diskussioner eller 

"undervisningskonversation" kan kanske ge en mer sammanhangande 

tolkning av elevers resonemang och relevanta 

erfarenheter, och det kan var en mycket mer fruktbar 

vag att ga for nya larare, nar de vill lara sig nagot om de 

resurser som elever med olika bakgrund bar med sig in i 

undervisningen. 

Vi har ratt mycket arbete framfor oss for att utveckla och 

utforma effektiva utvarderingsstrategier for startpunkter 

likaval som for andra stadier i larandet. En fraga vi borde 

stalla oss ar: bor utvardering bli en sa integrerad del av nor 

mala undervisningsmonster, att uppbyggnad och fortgaende 

kontroll av forstaelse finns inneslutet (och dolt) i detta 

monster? Eller ska utvarderingsinslag markeras och goras 

synliga for eleverna som just ett vasentligt steg i larandet? 

I vara anstrangningar att forandra klassrummets kultur ar 

det kanske en hjalp, atminstone pa kort sikt, att ge tekniker 

for aktivering av elevers forkunskaper etiketten "utvarde 

ring". Ar inte borjan av en undervisningsaktivitet den bas 

ta tidpunkten for elever att tala om vad de inte vet? 

VI tar om FOR hans givet eller att hennes nar vi prestation, ger feedback sa leder till detta en elev till 

sjalvkorrektion och forbattring. Emellertid ar det mesta 

av den existerande litteraturen om feedback av begransat 

varde for oss, om vi vill fornya var syn pa utvardering utifran 

ett konstruktivistiskt perspektiv, eftersom flertalet 

studier ar baserade pa behavioristiska antaganden. Det 

betyder da att de resultat som ska matas definieras snavt, 

feedback bestar av att formedla ratt och fel svar till eleven, 

och slutprovet skiljer sig dessutom kanske bara en aning 

fran den tidigare matmetoden och fran laroboken.

Mer loftesrika iir studier av experthandledning - men 

dessa studier avslojar ocksa hur mycket vi har kvar att liira 

om effektiv anvandning av feedback. En amerikansk stu 

die fran 1997 visade, att de mest effektiva handledarna in 

te rutinmiissigt och direkt korrigerade elevers fel. I stiillet 

ignorerade de fel niir dessa var betydelselosa for losningsprocessen, 

och de foregrep misstag som elever gjort tidi 

gare genom att antyda dem eller stiilla ledande fragor. Ba 

ra niir denna taktik misslyckades ingrep experthandledaren 

med direkta fragor, avsedda att tvinga eleven till sjiilvkorrektion 

- eller ocksa engagerade sig handledaren i 

"lotsning" genom att anviinda en serie i okande grad di 

rekta fragor for att leda eleven fram till losningen. Experthandledarnas 

tendens att 

anviinda indirekta former av 

feedback paverkades av deras 

Snskan att bibehalla elevers 

motivation och sjiilvfortroende 

utan att bortse fran elev- 

misstag. Detta iir en balansakt 

som nya larare maste liira sig 

att utfora val. 

• Om transfer. Det finns en 

niira relation mellan korrekt 

forstaelse av ett begrepp och 

formlgan att overfora denna 

kunskap och anviinda den i 

nya situationer. I kontrast till 

memorering och i kontrast till 

det behavioristiska antagandet 

att varje tilliimpning mas 

te liiras ut som ett separat inliirningsmal 

- sa iir denna forstaelse flexibel, insatt i sam 

manhang och generaliserbar. Foga overraskande har 

forskningsstudier visat att inlarning Iiittare kan overforas 

till andra omraden (transfereras) om eleverna far tillfalle 

att ova pa en rad varierande tilliimpningar, medan de liir. 

© " L A P PA R " AV P E T E R T I L L B E R G / B U S 

I mitt (1997) arbete foreslagit med att liirarstuderande ett mal i undervisningen har jag borde tidigare va 

ra att hjalpa de studerande att utveckla en "robust" for 

staelse. Barn tycks forsta ett begrepp i en bestiimd kontext, 

men inte forsta samma begrepp, niir de tillfragas pa 

annat siitt eller i en annan miljo. Inte sallan aterfinns den 

na "briickliga" forstaelse i borjan av elevens liiroprocess. 

Men alltfor ofta verkar en kunskap vara fiirdig och saker - 

och iinda omojlig for eleven att overfora till andra sam 

manhang. Orsaken iir da att eleven har bemiistrat en 

klassrumsrutin - men daremot inte de avsedda begreppen. 

For att stoclja generaliseringar och garantera transfer 

och befordra robust forstaelse, sa iir det kanske sa att god 

undervisning standigt maste soka efter elevers forkunska 

per pa nya siitt och visa pa nya samband. Och god utviirdering 

maste gora detsamma. Man bor till exempel inte 

sluta ett kontrakt med sina elever som gar ut pa att ett rattvist 

prov ska innehalla valkanda och viil repeterade pro 

blem. 

• Om explicita kriterier. Ordet "genomskinlighet" (trans 

parency) har anviints for att uttrycka iden att elever maste 

ha en klar forstaelse av de kriterier, enligt vilka deras eget 

arbete utviirderas. I sjalva verket bor kiinnetecknen pa till 

exempel MVG vara sa genomskinliga att elever kan liira sig 

utviirdera sitt eget arbete pa samma siitt som deras larare 

skulle gora det. Att ha tillgang till utviirderingskriterierna 

tillfredsstiiller en grundliiggande 

rattviseprincip, namli 

gen att man ska kiinna till de 

regler enligt vilka ens arbete 

kommer att bedomas. Men 

annu viktigare iir att sadana 

kriterier gor tiinkandet synligt 

och gor excellenta kunskaper 

mojliga att uppna. 

E 

LEVERS UTVARDERING 

av eget arbete tjiinar 

kognitiva syften, men okar 

ocksa elevers ansvar for sitt 

eget larande och gor relationen 

mellan larare och elever 

mer samarbetspriiglad. Det 

betyder inte att liiraren avstar 

fran sitt ansvar, utan att han 

eller hon genom att dela det med eleven skapar storre elevengagemang, 

mindre misstro och mer forstaelse for att 

mattstockar inte iir nyckfulla eller godtyckhga. 

• Om evaluering av undervisning. Forutom att anviin 

da utvardering som ett medel for att overvaka och framja 

elevernas individuella larande, sa kan klassrumsutviirdering 

ocksa anviindas for att undersoka och forbiittra undervisningspraktiker, 

till exempel da det galler lopande 

informell utviirdering av elevers forstaelse, med malet att 

anpassa lektioner och undervisningsplaner. 

Men det skulle enligt min asikt ocksa vara bra om larare 

gor sin egen "undervisningsteori" synlig for eleverna. Just 

detta tycks mig vara av fundamental vikt for hela iden att 

forandra klassrumskulturen. Om vi vill utveckla ett samhalle 

av larande manniskor - diir elever naturligt soker feed 

back och kritiskt granskar sitt eget arbete - sa iir det rimligt 

att liirare sjiilva engagerar sig i att systematiskt granska 

sin egen roll i undervisnings- och larandeprocessen. 

Lat mig avslutningsvis erkiinna, att denna socialkon- ▶ 

P E D A G O G I S K A M A G A S I N E T 4 / 0 0 / J . 1

SHEPPARD: UTVARDERING SOM EN KALLA . 

struktivistiska syn pa klassrumsutviirdering iir en idealisering. 

De nya ideer och perspektiv som ligger bakom har 

sin grund i teori och empiriska studier, men hur de kom 

mer att fungera i praktiken och i storre skala iir inte kiint. 

Det ar dock helt klart att de formagor som kriivs for att implementera 

en forandrad syn pa laroplan och klassrums 

utviirdering kan gora vem som heist modlos. Att kunna 

stiilla ratta fragor vid riitt tillfalle, att forutse mojliga fallgropar 

och att skapa en repertoar av uppgifter, som kan 

hjiilpa elever att ta niista steg - allt detta kriiver djupa amneskunskaper. 

EN forandrad hel del av oss utviirderingskultur sjiilva och av andra. kriiver Inte desto salunda mindre en 

maste vi forsoka igen. Visionen iir loftesrik: att anviinda 

Bobbin, F (1912): The elimination of waste 

in education. The Elementary School Tea 

cher, 12, 259-71 

Cagne, R M (1965): The conditions of lear 

ning. New York: Rinehard & Winston. 

Hull, C L (1943): Principles of behavior: An 

introduction to behavior theory. New York: 

Apleton-Century. 


UTBILDNING 

DEMOKRATI 

Tidskrift for didaktik 

och utbildningspolitik 

L I T T E R A T U R 

Shepard, L A (1997): Measuring achieve 

ment: What does it mean to test for robust 

understanding? Princeton, NJ: Policy Infor 

mation Center, Educational Testing Service. 

Skinner, B F (1938): The behavior of orga 

nisms: An experimental analysis. New York: 

Apple ton-Century-Crofts. 

Skinner, B F (1954): The science of learning 

utviirdering for att forbiittra undervisning och larande. 

Att inte strava i den riktningen innebar att forstiirka och 

reproducera status quo. Malet bor vara att finna fram till 

metoder att avviirja de negativa effekterna av externt patvingade 

tester och i stallet utveckla tilliimpningar for 

klassrumsutviirdering - tilliimpningar som kan hjalpa ele 

v e r a t t t a n y a s t e g i l a r a n d e t . □ 

Oversattmng och bearbetning: 

Gercl och Gerhard Arfwedson 

Fotnot: Artikeln ar en forkortning och bearbetning av ett foredrag 

som Lorrie A Shepard holl som avgaende ordforande vid American 

Educational Research Associations, AERA, arliga kongress i New 

Orleans i april i ar. Fbredraget har ocksa varit publicerat i tidskriften 

Educational Researcher (oktober 2000). Foredraget finns aven 

publicerat i sin helhet pa AERA:s hemsida www.aera.net 

and the art of teaching. Harvard Educational 

Review, 24, 86-II97. 

Thorndike, E L (1922): The psychology of 

arithmetic. New York: Macmillan. 

Vygotsky, L S (1978): Mind in society: The 

development of higher psychological proces 

ses. Cambridge, MA: Harvard University 

Press. 

Utbildning & Demokrati ar en pedagogisk tidskrift vars 

namn ar inspirerat av John Deweys klassiska arbete 

Democracy and Education fran 1916.1 tidskriften 

publiceras texter i skarningspunkten mellan filosofi och 

samhallsvetenskap. Ambitionen ar att bidra med analy 

ser av utbildning i vid mening, dess utbildningspolitiska 

inneborder saval som dess inre verksamheter. Vi vill 

relatera didaktiska fragor till synen pa utbildning som 

demokratisk instans och dess roll som offentligt rum. 

Tidskriften vander sig till dem som ar intresserade av 

forskola, skola och lararutbildning men aven till dem 

som har intresse for utbildning och kommunikationsprocesser 

i andra sammanhang. 

I ar producerar vi tidskriftens nionde argang: I nummer 

1/2000 ar temat Hogre utbildning och demokrati. 

Nummer 2/2000 ar en samling av artiklar som kommit 

till redaktionen fran tidskriftens lasekrets, i nummer 

3/2000 kan du lasa om John Dewey och pragmatism. 

Arsprenumeration: 300 kr. Enstaka nummer: 100 kr. 

Index over tidigare nummer kan bestallas. 

Utbildning & Demokrati. Tidskrift for didaktik och 

utbildningspolitik. Pedagogiska institutionen, Orebro 

universitet, 701 82 Orebro. Telefon: 019-30 34 22, 

e-post: uod.pren@pi.oru.se

7; i. j j,-i./, r> Ijl- Jl k M w ?>.i• 

uuhi i pji.duvy U^djjj 

■*•; S?f"' fe*. f / 

- jjjitll SUIIIJ |9Q 

. 

iVSPM 

«fc 

^ 

A i 

?--'>C: 

"

THAM: DET FINNS INGA . 

Larare ar skyldiga att satta be 

tyg, men ska samtidigt medver- 

ka till att alia elever blir full- 

vardiga individer. Rollen som 

bade domare och pedagog upp- 

levs av manga som en konflikt. 

Det menar betygsforskaren 

Hakan Andersson som studerat 

var nationella betygshistoria. 

ket i Stockholm. Nar skolin- 

P r e s s spektorerna k o n f e r e n s presenterat p i S k o l vsina e r 

rapporter overlamnar Skolverkets 

Kvalitetsgranskningsnamnd formellt 

sina forslag till skolminister Ingegerd 

Warnersson som sitter beredd pa for 

sta parkett. Hakan Andersson, som ar 

verksam vid pedagogiska institutio 

nen pa UmeU Universitet, sitter bredvid 

podiet och lyssnar. Han ar en av 

de fjorton skolinspektorer som stude 

rat betygssattningen i tjugo kommu 

ner i landet och kan fragan. 

Man kan se presskonferensen som 

ett led i betygsdebatten och den ar 

Hakan Andersson ocksa val fortrogen 

med. Men nar Mats Ekholm, Skolver 

kets generaldirektor, presenterar innehallet 

hajar han till. Forslaget att 

antagningen till gymnasiet inte ska 

goras med betyg ar helt i linje med 

skolinspektorernas rapport. Men for 

slaget att grundskolans betygssystem 

ska goras om och fa fler steg ar Kvali- 

tetsgranskningsnamndens slutsats och 

inget Hakan Andersson staller sig 

bakom. 

Hakan Andersson har studerat var 

nationella betygshistoria. 1991 kom 

hans doktorsavhandling om relativa 

betyg och haromaret boken Varfor 

betyg? som anvands i lararutbild 

ningen. Numera undervisar han bland 


annat inom ett fortbildningsprojekt 

for larare som ror betygssattningens 

praktik. 

- De relativa betygen kom ju till i en 

tro att man kunde mata allt. Fritz 

Wigforss som konstruerade de relati 

va betygen pa fyrtiotalet var positivist. 

Han jobbade med medelvarden, 

spridningar, normalfordelning. Matningen 

for att sakerstalla skillnader 

mellan individer var mycket central. 

Man hade redan tidigare konstaterat 

att normalfordelningen kunde galla 

fysiska egenskaper som kroppslangd, 

hade man tusen individer fick man en 

viss variation. Fritz Wigforss overforde 

det resonemanget till att galla kun 

skap. Och det kan ju diskuteras om 

man verkligen kan hitta den kopp- 

Prasten antecknade 

ocksa person- 

egenskaper som 

"ffitig, gott forstand, 

gott eller trogt minne, 

svagt forstand 

ochlattjefull". 

lingen, om det helt enkelt ar mojligt. 

Om man foljer debatten fran tret- 

tio-, fyrtiotalet och framat ar det up 

penbart att fragan om betyg hela ti 

den ar politiskt mycket laddad. Den 

beror djupare fragestallningar som 

samhallssyn och manniskosyn. Och nu 

ar 2000 ar det lika tydligt. Borgerligt 

styrda kommuner som till exempel 

Stockholm och Nacka driver numera 

en mycket profilerad skolpolitik som 

sarskilt betonar prov och betyg/skrift- 

liga omdomen fran de forsta skolaren. 

En del i den politiskt anstrukna debatten 

ror fragan om betygens (och 

skolvalets) roll nar det galler segrega 

tion, alltsa om betygen sarskiljer och 

slar ut vissa elever. Hakan Andersson 

anser att betygen definitivt far den 

funktionen. 

- Nar vi skolinspektorer bland an 

nat undersokte Norrmalms skolor i 

Stockholm fann vi stress redan i arskurs 

fern. De hade ju inte betyg, men 

eftersom de skulle valja skola infor 

arskurs sex hade inneborden av "mal 

att uppna" haussats upp. Eleverna ha 

de en hog medvetenhet om skolornas 

olika status och vart de sjalva var pa 

vag. Det dar stor mig bade som larare 

och foralder. 

Den svenska betygshistorien gar 

tillbaka till kyrkans husforhor och de 

anteckningar prasterna gjorde i kyrkbockerna. 

I borjan av artonhundratalet 

anvande de beteckningar som, 

"har begynt lasa, laser svagt, laser na- 

gorlunda, laser forsvarligt, laser med 

fardighet". Prasten antecknade ocksa 

personegenskaper som "flitig, gott 

forstand, gott eller trogt minne, svagt 

forstand och lattjefuH". Den sortens 

omdomen kunde bland annat avgora 

om manniskor fick gifta sig och ta 

nattvard. 

Under slutet av arton - och borjan av 

nittonhundratalet utvecklade svensk 

skola ett betygssystem i en sjugradig 

skala som Hakan Andersson kallar absolut. 

Frln A (Beromlig) till C (Otill- 

racklig). Det avspeglade en da etablerad 

syn pa kunskap som nagot absolut 

och andligt. 

De relativa betygen ar en frukt 

av idedebatt och forskning vid borjan 

av fyrtiotalet. Det fanns en ide att 

skolan skulle goras effektiv genom 

skolmognadsprov, intelligenstest och 

standardprov. De for manga elever 

stressande intradesprov vid laroverken 

skulle tas bort, folkskolans elever 

skulle soka pa sina betyg. Wigforss 

forslag kritiserades eftersom man befarade 

att skolans kunskapsniva skul 

le sjunka.

Wigforss ansag ocksa att man skulle 

betygssatta elevers personlighet. Ha 

kan Andersson karaktiiriserar det 

som en "totalkontroll av eleven". 

Svenska Arbetsgivarforeningen (SAF) 

uppmuntrade forslaget, LO gick emot 

och landets larare stallde sig tveksamma. 

Kritikernas argument var att daliga 

betyg i uppforande och ordning 

var en hiiftig mekanism for utslagning. 

Betyget i uppforande och ord 

ning avgjorde om man fick jobb efter 

skolan. Trots kritiken drojde det iinda 

till borjan av sextiotalet innan bedomningen 

av elevernas personlighet 

slopades. 

- De relativa betygen infordes 

mycket langsamt under femtio-, sextio 

- och sjuttiotalet. Jag hiivdar att 

det iir ett betygssystem som fick alltfor 

mycket negativ kritik. Pa SO och 

senare Skolverket holl man alltsa pa 

och forsokte forklara hur de relativa 

betygen skulle tilliimpas i trettio ar 

utan att lyckas. Diir kan man tala om 

arhundradets informationsmiss! 

Fragan AR om nagot liknande haller 

pa att utvecklas med de nuvarande 

betygen. Skolinspektorerna har funnit 

att betygen, som de siitts i de tjugo 

undersokta kommunerna, varken ar 

riittvisa eller Iikviirdiga. Man konstaterar 

att det nuvarande mal - och 

kunskapsrelaterade betygssystemet 

innebar "ett radikalt nytt siitt att tiin 

ka kring betygssiittning". Det forut 

siitter standigt pagaende samtal om 

hur betygen bor hanteras, samtal 

mellan liirare och i hela skolsystemet. 

Men skolinspektorerna levererar 

en svidande kritik och konstaterar att 

saviil stat som kommuner kraftigt har 

underskattat komplexiteten i det nya 

betygssystemet. Att man har lassat 

over hela ansvaret for tolkning och 

betygssiittning pa lararna, utan att ge 

dem vare sig fortbildning eller mer 

tid. Och resultatet iir, konstaterar 

skolinspektorerna, att majoriteten av 

elever (vars hela skolarbete ska ma- 

Det finns nog inget renodlat betygssystem, sager Hakan Andersson, Umea universitet. 

tas) iir kritiska till betygen som viirderingsinstrument. 

Dessutom iir ocksa 

manga liirare tveksamma. 

Vad iir det da som har hiint? Hur an 

vands betygen? 

— Det finns nog inget renodlat be- 

tygssystem, siiger Hakan Andersson. 

Det iir ju fullt klart att manga larare 

inom det relativa betygssystemet 

tivnkte i absoluta termer. De sa i klartext 

att "jag tiinker inte relativt, jag 

tanker absolut". Och samma sak iir 

det ju nu inom det nya systemet. Formellt 

kan man ju ge MVG till alia om 

eleverna har djupa kunskaper. Men 

det blir nagot slags nonnalkurvetiinkande 

i alla fall. En alltfor sned fordelninu; 

at nagot hall viieker en massa 

fragor pa betygskonferenser. 

- Och betyg iir ju inte bara en be 

domning av elever utan innebar ocksa 

att liirarkolleger bedflmer varandra. 

Det iir starka socialpsykologiska mekanismer. 

Bland de larare som finns 

nu iir de fiesta fyrtiotalister och har 

atminslone tva, tre betygssystem i 

skallen. En del av dem siiger att de for 

att overleva har skaffat sina egna inre 

mallar. Som larare kan jag forsta det. 

Men jag ser det ocksa som en sorts 

konservatism, ett skydd mot foran 

dring. Larare maste ju iinda folja regelverket. 

I en situation niir tolkningen av betygskriterierna 

iir problematisk okar 

manga larares behov av att motivera 

betygen genom prov. Skolinspektorernas 

samlade bild iir att de skriftliga ▶ 

P E D A G O G I S K A M A G A S I N E T 4 / 0 0 4 5

THAM: DET FINNS INGA . 

proven dominerar undervisningen 

mycket starkt. Och eftersom proven 

ser olika ut bedoms eleverna ocksa 

olika, det vill saga olikviirdigt och 

oriittvist. 

Men i skolor diir man provar otraditionella 

arbetssiitt som iimnesovergripande 

langre projekt forekommer 

fiirre prov. Betygssiittningen tycks 

bli mindre dramatisk och elever och 

larare tycks vara mer overens om be 

tygen an i andra skolor. 

Ett av betygsstegen, G, iir siirskilt 

problematiskt. Godkiindgransen 

har fatt kritik tidigare: den ar 

otydlig. Och eftersom elever maste 

vara godkanda i svenska, matematik 

och engelska for att ga pa de natio 

nella gymnasieprogrammen far bade 

godkandgransen och de tre amnena 

en mycket stor uppmiirksamhet. Det 

paradoxala i det hiir sammanhanget 

46 

PEDAGOGISKA MAGASINET 4/00 

iir att de utredningar som gjordes om 

det mal - och kunskapsrelaterade 

betygssystemet, innan det infordes, 

slog fast att det inte var liimpligt att 

anviinda som urvalsinstrument till 

gymnasiet. 

Och skolinspektorerna fann alltsa 

att lararna i de tjugo kommunerna 

gjorde olika tolkningar av kraven for 

godkant. Betygsstatistiken fran ni 

gra grundskolor i en av de granskade 

kommunerna visar till exempel att 

andelen elever som inte fatt betyg 

(det vill saga godkant) i ett iimne varierade 

fran fyra till fyrtio procent! 

Skolinspektorerna slar fast att det in 

te ar troligt att tva jiimforbara och 

normalstora klasser uppvisar sa stora 

kunskapsskillnader. Samtidigt kon 

staterar de att uppmiirksamheten pa 

basamnena tenderar att leda till en 

treamnesskola. Andra amnen far for 

lite plats. 

"Betygen 

ar ett incitament 

att plugga" 

- Jag tycker att hela denna politik har gatt in i 

vaggen, sager Jan Bjorklund (fp), skolborgarrad. 

Skolinspektorerna sag ocksa att 

andra kriterier iin kunskap paverkar 

betygssiittningen. Det kan handla om 

uppforande, grad av narvaro, ordning 

och ambition, alltsa en bedomning av 

elevernas personlighet som numera 

inte alls ingar i liiraruppdraget. 

- Eleverna berattade att det iir 

storre skillnad mellan hur olika liira 

re siitter betyg i samma iimne iin hur 

betygen satts i olika iimnen. Elever 

na ror sig i ett spelrum mellan olika 

larare och de maste liira sig hur varje 

larare fungerar. Det ar inget nytt i 

det hiir systemet, men eleverna mas 

te anpassa sig till sina larare och det 

ar sorgligt. Det gor ocksa att elever 

na utvecklar nyttobetonade betygsstrategier 

och struntar i att liira for 

liirandets skull. 

Narnu Skolverkets Kvalitetsgranskningsnamnd 

foreslar att eleverna inte 

-JAG TYCKER ATT svensk utbild 

ningspolitik slog in pa ett felaktigt 

spar for ungefiir trettio ar sedan, sii 

ger Jan Bjorklund (fp), skolborgarrad 

i Stockholm. Och man kan saga att 

den nya skolplanen i Stockholm iir en 

uppgorelse med en skolpolitik som 

priiglades av den tidens kulturradikala 

viinstervag. Det handlade till ex 

empel om att man skulle sluta utvardera 

resultaten i skolan. Man inforde 

en nastan betygsfri grundskola och 

att betygsstegen pressades till ett mi 

nimum. Tanken var att man skulle 

skapa jiimlikhet genom att sudda ut 

skillnader. Jag tycker att hela denna 

politik har gatt in i vaggen. 

Stockholms nya skolplan iir re 

sultatet av en borgerlig skolpolitik. 

Man betonar sarskilt betydelsen av 

basamnena svenska, matematik och 

engelska. Prov, tester och bedom-

ska soka till gymnasiet pa sina betyg 

menar Hakan Andersson att det ar 

ett steg i ratt riktning. Det kommer 

indirekt betyda att betygens roll 

kommer att tonas ner. 

Att Skolverkets inspektorer un 

dersold just betygssattningen kan 

ses som en motvikt till dagens be- 

tygs- och provdebatt som ar pafallande 

ensidig. Har saknas till exem 

pel den pedagogiska forskning som 

ar kritisk till betyg. Ference Marton 

och den fenomenologiska forskning 

som utvecklats i Goteborg menar till 

exempel att prov styr undervisning 

en och gor det svarare att na kvalitativt 

hogre former av inlarning. Den 

norske pedagogen Steinar Kvale har 

ocksa havdat provens forlamande inverkan 

pi undervisningen. Prov och 

betyg blir ett mal i sig pa bekostnad 

av innehallet. Men fragan ar varfor 

ningar ska regelbundet anvandas for 

att identifiera varje elevs kunskapsniva. 

Skolan ska erbjuda alia elever 

som behover det ett extra skolar med 

specialinriktning pa las- och skrivundervisning. 

F o r u t o m n a t i o n e l l a p r o v h a r 

man infort sa kallade "stockholms- 

prov" i arskurserna tre och sju. Sko 

lorna ska gora skriftliga omdomen 

om elevernas arbete fran de forsta 

skollren. Och Stockholms stad lovar 

verka for att betyg ska ges tidigare an 

nu. Flit ska uppmuntras, skolk ska 

redovisas i betygen. Skolorna ska utvarderas 

kontinuerligt. Foraldrar och 

elever ska kunna jamfora olika sko 

lors resultat nar de valjer skola. 

- Stress, sager Jan Bjorklund, ar ju 

ett negativt ord. Men jag tycker att 

betygen ar ett incitament att plugga 

och anstranga sig. Jag tycker att det 

de betygskritiska forskarnas resultat 

inte nar ut i offentligheten? 

- Pa sjuttio- och attiotalet nar de re 

lativa betygen kritiserades som mest 

kom den har forskningen fram mer. 

Nu diskuterar man snarare procentsatserna 

for "godkanda" respek 

tive "icke godkanda" elever i i arskurs 

nio. Men man diskuterar inte 

de storre fragor som ligger bakom de 

procentsatserna. Vi forskare har i 

Sverige ar nog daliga pa att problematisera 

betyg ocksa. Min asikt ar ju 

att urval (for att ga vidare till gymna 

siet) egentligen ar den enda funktion 

betygen har. 

Kan du tiinka dig en skola utan betyg? 

- Forut hade vi ju betyg pa alia 

stadier, sedan tog man successivt 

bort dem fram till Irskurs atta pa varen. 

Under inspektionen var vi ju i 

verkar som att man pa Skolverket ar 

radda for att ungdomar ska anstranga 

sig i skolan. Men jag haller med Kvalitetsgranskningsnamnden 

om att det 

ar for fa steg i betygsskalan. Jag haller 

ocksa med om att godkandgransen 

varierar alldeles for mycket i landet 

och jag tycker kriterierna ska vara na 

tionella. Daremot accepterar jag inte 

deras syn pa basamnena. Vi behover 

satsa annu mer dar. 

Nar det galler prov, bland annat de 

nationella, ar Jan Bjorklund kritisk 

till hur de ser ut i dag. 

- Nationella prov maste naturligt 

vis vara konstruerade sa att de verkli 

gen mater vasentliga saker. Men de 

som anvands nu ar utformade efter 

en gammal matteknisk modell dar 

man i princip utgar fran Gauss' nor- 

malfordelningskurva. Forutom na 

tionella prov i arskurs fem och sju 

menar jag att vi ocksa har behov av 

klasser upp till arkurs fem och det 

gar att jobba med mal att uppna och 

mal att strava mot utan att satta be 

tyg. Det ar inga problem. Och nar 

jag ser det tanker jag att det borde 

ga att jobba med mal att uppna och 

mal att strava mot pa alla stadier. 

Fler steg an sa behovs inte for att 

gora en tillracklig bedomning. Bak 

om den betygssynen ligger frage- 

stallningen om vi verkligen ska betygssatta 

eleverna i grundskolan. 

Det rider ju skolplikt, alla maste ga 

dar. Samtidigt vet vi att betygen sllr 

valdigt hart till exempel mot olika 

minoriteter. Och for lararnas del 

konkretiserar betygen en motsatt- 

ning i lararuppdraget. De ar skyldiga 

att satta betyg, men ska samtidigt 

medverka till att alia elever blir full- 

vardiga individer. Rollen som bade 

domare och pedagog upplevs av 

mlnga larare som en konflikt. □ 

en ordentlig kontrollstation i arskurs 

tre. Nu infor vi det i Stockholm. Sjal 

va karnan i vart resonemang ar att de 

insatser som elever behover ska sat 

tas in da och inte nar det ar for sent. 

Nastan alla de elever som borde fa 

extra stod redan i trean, de far det 

stodet, men de far det forst nar de 

kommer till det individuella pro 

grammet. Det kostar tvahundra miljoner 

i Stockholm nasta Ir. Tank om 

vi kunde satta in de resurserna de 

forsta skollren i stallet. 

Jan Bjorklund menar att Sverige 

ar valdigt unikt med den betygspolitik 

som forts. Han tar England som 

exempel dar man har betyg frln de 

forsta skollren. Hade vi, sager han, 

lyckats bryta klassklyftor med den 

forda politiken hade det varit valdigt 

intressant. Men si ar det inte. □ 

Amelie Tham ▶ 


THAM: DET FINNS INGA ... 

"Nu vet 

barn 

vilka mal 

de ska 

uppna" 

HOSTEN lorna 1999 i Nacka borjade kommun grundsko- utan 

for Stockholm ge skriftlig informa 

tion till alia foraldrar fran och med de 

forsta skollren. Nagot ar tidigare bor 

jade Yvonne Staffansson arbeta som 

rektor pa Vilans skola, en F-6-skola, 

diir femtio procent av eleverna kom 

mer fran andra kulturer. Skolan hade 

varit nerliiggningshotad, larare hade 

flyttat och foriildrarna var missnqjda. 

Fortroendet for skolan var lagt, trettiofem 

till fyrtio procent av eleverna 

klarade inte malen i svenska, mate 

matik och engelska. 

- Lararna tyckte forst att arbetet 

med skriftlig information gav ett merarbete 

utan att de sag nagon vits med 

det. Men efter ett tag sag vi att det in- 

48 

P E D A G O G I S K A M A G A S I N E T 4 / 0 0 

- Vi individualiserar for att mota varje barn dar det star, sager Yvonne Staffansson pa Vilans skola. 

nebar en siikerhet, en garanti inte ba 

ra for foriildrarna utan ocksa for larar 

na. Men det iir fortfarande sa att vi ar 

fundersamma for vi har manga svaga 

barn. De ser ju att de inte gar lika fort 

fram som de andra och det hiir iir en 

not att kniicka. For det galler ju att vi 

sa de barnen vad de lart sig och inte 

vad de borde ha lart sig. Vi maste till 

exempel dela upp kursplanerna for 

dem. Om de ser allt de ska liira sig pa 

en gang tappar de orken. Vi har individualiserat 

valdigt mycket for att 

mota varje barn diir det star. 

De senaste arens arbete har viint 

situationen pa skolan och Yvonne 

Staffansson konstaterar att foriildrar 

na har en valdigt stor betydelse. Om 

de tycker skolan iir viktig far barnet 

ofta det stod det behover. Men det 

finns ju ocksa barn som inte har den 

hjiilpen och skolan har en valdigt stor 

uppgift att motivera dem. Och hon ar 

inte saker pa att skolan kan lyckas 

biittre med det nu, med fler prov och 

skriftlig information, iin tidigare. 

- Men samtidigt iir det har ett arli- 

gare system. Tidigare kunde besked 

om att en elev inte blir godkand kom 

ma kanske forst i arskurs fem och da 

blev det ofta ett slag i ansiktet. Nu vet 

bade barn och foraldrar vilka delmal 

de ska uppna. Men niir det galler prov 

iir det ju fortfarande en fraga vad de 

milter, om de mater for stunden eller 

for livet. Det galler att vi inte hamnar

i en situation diir det som inte iir sa 

viktigt miits. Jag vill ju ha mera om 

elevernas egna tankar, ideer och problemlosningar, 

for jag tror att det iir 

det eleverna kommer ha nytta av i 

framtiden. 

Yvonne Staffansson paminns stiindigt 

om att larandet tar mer tid for 

vissa barn. Indelningen i arskurser 

gor darfor arbetet svarare. Det hiinder 

till exempel att elever inte iir i fas 

med de nationella proven. 

- Vi har elever i arskurs fem som har 

kommit till arskurs fyras niva. Jag 

tycker att de borde fa gora det natio 

nella provet i sexan. Det iir dit vi mas 

te komma, men det har vi inte fatt gehor 

for iin. Nu maste vi dra alla over 

en kam och vi vet redan fore provet 

att de inte blir godkanda. 

Marianne Garling, rektor i JSrla 

Skola (F-6) i Nacka hade introducerat 

portfoliometodiken pa skolan aret in 

nan kravet pa. skriftlig information infordes. 

Lararna hade arbetat fram 

mal for varje arskurs i svenska, mate 

matik och engelska. Arbetet handlade 

om att gora malen tydliga for barnen 

som en vag att forsta vad arbetet i sko 

lan gar ut pa. Och barnen ska nu kun 

na redovisa bade sin studiegang och 

sina arbeten for foriildrarna. 

- Vi hade ingen avsikt att siitta na 

gra betyg nar vi inforde portfoliomodellen. 

Vi ville egentligen bara visa 

hur malen ser ut. Och jag tycker att en 

portfolio manga ganger ger mer iin ett 

betygsliknande utlatande. 

Niir kravet pa skriftlig information 

infordes var det manga bland lararna 

som undrade om de skulle bli tvungna 

att siitta betyg. Nagra av de iildre ha 

de daliga erfarenheter av det, andra 

hade aldrig satt betyg. 

- Jag har ju sjiilv satt betyg pa lagstadiet 

och tyckte det var oerhort 

svart. Diir satt man ensam pa sin kammare 

och forsokte ringa in vad elever 

na kunde. For att kanna mig siiker gav 

jag eleverna sma skrivningar. Det 

Malen ska vara tydliga for barnen, menar Marianne Garling pa Jarla skola. 

blev ju ocksa fel. Man maste ju se ele 

vernas kunskap over en langre tid och 

inte vid ett enstaka tillfalle. Darfor 

kanns det ju biittre att jobba mot mal 

snarare iin betyg. 

Marianne Giirling funderar ocksa 

over allt tal om aterkommande kvalitetsmiitningar 

som kan ge den effekten 

att lararna maste jobba mer med 

diagnoser i alla arskurser, forutom 

proven i tvaan och trean som Nacka 

redan infort. 

- Risken iir ju att vi hamnar i det 

engelska systemet diir man ju niistan 

bara jobbar for att klara proven och 

riskerar att tappa bort den hiirliga 

motivationen att jobba for kunskapsu 

t v e c k l i n g . □ 

Amelic Tham 


"Jag har roat mig med att studera platsannonserna i nagra stora 

dagstidningar en tid. Examina ar sallan namnda i annonserna. 

Daremot formagan att samarbeta, att vara lyhbrd och kreativ. 

Att se nya losningar och att vara flexibel. Var lar man sig dessa 

egenskaper? I skolan forstas." 

Kommer det 

pa betyget? 

Av Inger Nordheden 

tonger i bakluckan till bilen. 

EN dag De hade skulle jag baras en in massa i skolan kar- dar 

jag arbetar. Jag bad nagra elever i attan 

att hjalpa mig. Nagra sprang villigt 

fram och hogg i, men Peter stod 

kvar. 

- Hjalp till du ocksa Peter, ropade 

jag- 

- Jag orkar inte, sa han trott. Sen 

ryckte han plotsligt till och sa: 

- Kommer det pa betyget i sa fall? 

Den repliken har alla larare som ar 

betar med ungdomar hort alltfor 

manga ganger. Manga av oss blir direkt 

krankta niir vi hor den. Vi har 

kanske suttit och planerat och forberett 

i flera timmar for att presentera 

en lektion som ska intressera och ska 

pa nyfikenhet. Det vi far tillbaka iir 

fragan om detta kommer pa betyget 

eller om ungdomarna ska koncentrera 

sig pa nagot annat. Atskilliga ar de 

ganger jag har fragat om eleverna vill 

folja med pa en teaterpjiis en kvall och 

fatt svaret att om det inte kommer pa 

betyget sa kan de tyvarr inte stalla 

upp. Atskilliga iir ocksa de ganger jag 

och mina kollegor suttit pa konferenser 

och fatt valja bort attraktiva in- 


bjudningar till att delta i utstallningar 

eller projekt som ar kommunovergripande 

pa grund av att eleverna da blir 

stressade av att inte hinna det som de 

vet kommer pa betyget. 

Manga larare inser och forstar att 

ekvationen kunskap och betyg ofta in 

te hanger ihop. Pedagogikforskare 

forstar det ocksa. Men inte alltid for 

aldrar och valdigt sallan ungdomar. 

Vad beror det pa att vi tanker sa olika? 

Bryr sig foraldrar inte om pedagogik? 

Bryr sig foraldrar inte om hur barn liir 

sig? Bryr sig barn om det? Spelar det 

nagon roll om forskare har kommit 

fram till att man lar sig battre och att 

kunskapen stannar kvar langre om 

eleven sjiilv valt iimnet, stiillt sig egna 

fragor och kampat med att visa sina 

kunskaper sa att iiven andra kan dra 

nytta av ens striivanden? Spelar det 

nagon roll att man valt arbetsformer 

sa att alla kiint sig delaktiga och att 

ingen kommit utanfor? Spelar det na 

gon roll att man lyckats fa med brakige 

Pelle for en gangs skull och fatt se 

Pelles ogon lysa av stolthet over sitt 

arbete? Ar det nagon kunskap som ar 

viird att ta med sig ut i livet? Att man 

lyckats hjalpa en kamrat att viixa? Ar ▶

T.S 00ft 13NISV0VW V>ISI003Va3d

NORDHEDEN: KOMMER DET PA BETYGET? 

det kanske bara faktakunskaper som 

raknas? Ar det for att jag sjalv lyckades 

bli advokat eller ingenjor, Art di 

rector eller VD, som jag tror att det 

viktigaste ar att kunna Hallands lar 

eller Smllands stader? Tror jag pi 

fullt allvar att det ar dessa kunskaper 

som tagit mig dit dar jag befinner mig 

nu? Vad forklarar annars den stora 

majoritet av foraldrar och barn som 

forordar betyg i skolan frln allt lagre 

Ildrar? Att skolan uppfattas vara i kris 

verkar bara forstarka denna install- 

ning. Med betyg si tidigt som mojligt 

ska vi rlda bot pi kriminalitet, drog- 

missbruk, gruppvlldtakter och arbetsloshet. 

Bara vi fir betygen tillba 

ka kommer mycket att bli battre, ver 

kar mlnga resonera. 

Jag lyssnade pi ett radioprogram 

haromsistens. Det var en IT-guru 

som blev intervjuad. Han var fodd pi 

sextiotalet och det var han ledsen for. 

Han avundades dem som var fodda pi 

sjuttiotalet. Mlnga av dem var liksom 

han mlngmiljonarer men till skillnad 

frln honom och hans jamngamla verkade 

deras rikedom inte plverka dem 

markbart. De andrade inte si sarskilt 

mycket pi sina liv. Nar dagen var slut 

satte de pi sig sina rollerblades och 

Ikte ner pi stan for att traffa sina 

kamrater frln forr, ikladda for andamllet 

lampliga klader. IT-guruns eg 

na jamnlriga stressade runt i kostymer 

frln Italien och hade fullt sjl att 

visa upp sig i de ratta kretsarna. Sjuttiotalisterna 

tog det mera lugnt, menade 

gurun. "Troligtvis beror det pi 

den skola de gltt i ", slangde han ur 

sig. "Barnen larde sig att ta ansvar for 

sin miljo och sina studier. Faktakun 

skaper var inte allt. Livskunskaper var 

viktigare. Barnen larde sig att arbeta i 

grupp. Betygen togs bort och elever 

nas egen drivkraft stalldes i forgrunden. 

Skolan blev roligare helt enkelt." 

Jag holl nastan pi att kora av vagen, 

nar jag horde detta. SI hade jag aldrig 

tankt forr! Att skolan skulle kunna ha 


bidragit till nlgot positivt. Att det var 

darfor som dagens unga klarar sig si 

bra i IT-branschen. Nu var gurun 

radd for att det skulle bli problem. Nu 

nar mlnga skrek pi lag och ordning 

och ville ha betygen tillbaka. Nu nar 

vi antligen borjat klara av att visa vad 

vi kan genom det vi presterar och inte 

genom prov som vi suttit uppe och 

pluggat till kvallen innan. Tag min 

bror till exempel. Han har en annons- 

byrl i Stockholm. 

- Nej betygen tittar jag aldrig pi nar 

jag ska anstalla folk, berattar han. Det 

ar helt andra kvalifikationer jag ar ute 

efter. Vad han eller hon kan helt en 

kelt. Det ar det jag tittar pi. 

Nar dagen var slut 

satte de pa sig 

sina rollerblades 

och akte ner pa stan 

for att traffa 

sina kamrater 

Iran torr. 

Min bror ar ordblind. Atminstone 

kallade man det si nar han gick i sko 

lan. Min mamma upptackte ganska 

snart att min bror inte hade lika latt i 

skolan som jag. 

- Hur glr det for Hans, undrade min 

mamma en dag nar hon traffade froken. 

- Ja, han ar ju lite tyst si jag vet inte 

riktigt, svarade froken. Men ni ska ju 

inte jamfora honom med Inger, tillade 

hon. 

- Jag jamfor honom inte med nlgon, 

sade mamma. Men jag marker ju att 

han varken laser eller skriver. SI kom 

det sig att min bror hamnade i lasklass. 

- Det ar lika bra att jag talar om det 

med en gang, utbrast Hans nar han 

forstod att han skulle byta klass. De 

kommer i alia fall att fl reda pi det. 

SI stegade han ut till sina kamrater 

pi gatan och berattade att han skulle 

gl i dlrklassen. Dar gick han i fyra Ir. 

Han fick en froken som sig honom 

och som uppskattade honom. Dar 

blommade han. SI mycket att han 

kom in pi tekniska realskolan. Froken 

tog ansvar for hans svlrigheter och 

kom hem till oss en gang i veckan och 

laste tyska med Hans. Han klarade realexamen. 

Redan innan hade han visat 

sin beglvning. Mamma upptackte 

den forst. Han ritade gubbar. SmI, 

sml gubbar som hoppade och gjorde 

konstiga saker. Jag varjde mig mot 

hans gubbar. De var inte fina. De ha 

de ingen farg och man mlste titta 

lange for att se hur gubbarna hoppade 

och vad som i si fall hande. Mamma 

daremot satt ofta med Hans och titta 

de pi gubbarna. Hon skrattade hogt 

nar Hans berattade om hjul som snurrade 

nar nlgon gubbe hoppade pi 

den eller den plankan. Min bror visste 

att han kunde rita. Och beratta nlgot 

med sina teckningar. Nu ager han 

som sagt en stor annonsbyrl mitt i 

stan. Hans betyg var aldrig nlgot han 

skrot med. Nu sysselsatter han tjugo 

anstallda. Han bryr sig aldrig om att 

titta pi betygen nar han anstaller. Det 

ar liksom inte det som raknas. Det ar 

inte skolan som har gjort si att min 

bror har kommit dit han har kommit. 

Det ar hans beglvning. Och vlr mam 

mas tillit. 

Jag har roat mig med att studera 

platsannonserna i nigra stora dagstidningar 

en tid. Examina ar sallan 

namnda i annonserna. Daremot for 

mlgan att samarbeta, att vara lyhord 

och kreativ. Att se nya losningar och 

att vara flexibel. Var lar man sig dessa 

egenskaper? I skolan forstls. Om man 

fir chansen. Om man fir arbeta till 

sammans med andra. Om man fir 

stalla sina egna frlgor och komma pi 

sina egna losningar. Om man fir till- 

lampa demokrati i praktiken. Om

man far liira sig att hantera konflikter. 

Men da maste arbetssattet uppviirderas. 

Da spelar det roll hur man liir sig, 

inte bara vad. Att lara sig att planera 

sitt arbete iir viktigt. Da maste planering 

av veckan och momentet inga 

som en naturlig del i skolan. Att lara 

sig utvardera ar viktigt. Da maste analysen, 

utvarderingen inga som en na 

turlig del i skolan. Att orka genomfbra 

en arbetsuppgift iir viktigt. Da 

maste det meningsfulla arbetet dominera 

skolarbetet sa att eleverna finner 

motivation att bli noggranna och att 

slutfora det man tagit ansvar for iiven 

om det innebar att man far arbeta ba 

de pa raster, efter skolan och hemma. 

Att lara sig arbetets gladje ar viktigt. 

Da maste man fa chansen att arbeta 

tillsammans med andra mot ett mal 

man har satt upp for sig sjalv. Far man 

med sig detta ut i arbetslivet fragar 

arbetsgivaren sallan efter betyg. 

Pa Freinetskolan Kastanjen, dar 

jag arbetar, forsoker vi hitta andra 

siitt att bedoma elever iin genom be 

tyg. Drommen iir att slippa siitta be 

tyg over huvud taget och kanske det 

n&gon gang yppar sig en mojlighet att 

hitta ett siitt att beratta for avniimarna 

vad elever kan och presterat utan 

betygen. 

- Hiir ar min installation. Bilderna 

har vi gjort pa bildtimmarna och allt 

handlar om mig. Jag tycker om att trana 

karate. Jag iir faktiskt ganska bra 

pa karate. Den hiir texten har jag skri 

vit. Den handlar om vad jag vill saga 

till mina barn om min skola och om 

Botkyrka. Jag tycker att det iir valdigt 

lint i Botkyrka. Inte alls som folk pra 

tar. Hiir ar ett specialarbete i SO un 

der temat religion. Jag har valt att ta 

reda pa fakta om Hinduismen. Jag har 

besokt Hare Krishnatemplet i Grodinge. 

Ni kan ocksa titta pa den CD 

som niorna har gjort. Dar finns alla 

mina dikter inliista av mig och musik 

som jag komponerat. 

Eneyas beriittar allvarligt for forald- 

rarna till niondeklassen om sitt arbe 

te i det sa kallade "Jagprojektet". Ti 

digare pa dagen har eleverna i 3-4- 

5:orna fatt se alias installationer som 

finns utplacerade i hela skolan. En del 

installationer tar upp ett helt rum, 

medan andra tacker en vagg. En in 

stallation star i entrehallen och alla 

som passerar far hora vacker musik 

och lockas in av blinkande lampor 

som en flicka lyckats koppla ihop. Utstallningsskapets 

glasrutor har malats 

om for iindamalet och i det lilla tittskap 

som da blivit kan man kika in i en 

annan flickas inre. Installationen ar 

kulmen pi ett projekt som striickt sig 

over en hel termin och inkluderat alia 

iimnen. De sista dagarna innan foriil 

drarna skulle fa se resultatet radde 

det febril aktivitet pa skolan. 

- Inger, far jag siitta upp min instal 

lation pa en vagg i sexornas klassrum? 

- Ar det nagon som har en extra for- 

liingningssladd? 

- Kan nagon aka och hiimta CD-skivorna 

som ar klara? De ringde fran 

studion. 

- Tyviirr kan du inte fa springa har ▶ 


NORDHEDEN: KOMMER DET PA BETYGET? 

© "STENARNA" AV PETER TILLBERG/BUS. BILDEN AR NAGOT BESKUREN 

just nu, men viinta tills i morgon ska 

jag beriitta for dig om mitt liv. 

Repliken fiilldes till en forbipasserande 

fyraaring. 

Under hela den tid som niorna ar 

betat med sitt Jagprojekt har de drivits 

av en vilja att uttrycka nagot som ar 

deras eget, som handlar om dem och 

som iir sjiilvvalt. De har visat att de kan 

triinga in i ett amne, att de pa egen 

hand klarar att stalla fragor, leta fakta, 

sortera fakta, ta stallning till sanningshalten 

och redovisa resultatet pa ett 

siitt sa att andra kan forsta och bli intresserade. 

De kan ocksa analysera 


handelser fran sitt liv och sin barndom 

och siitta dem i relation till stromningar 

i tiden, till traditioner och till kulturell 

paverkan. De kan skriva egna dikter 

och aven redovisa dikter som an 

dra har skrivit. I detta Jagprojekt inryms 

nio ars samlad kunskap i manga 

airmen och pa manga plan. 

- Det var sa har det blev. Det var 

detta vi lart oss. Det iir med det har i 

bagaget som vi vill ga vidare i livet. 

Detta iir vart forsta bokslut. Allt har vi 

inte hunnit liira oss iinnu men tillrackligt 

for att fortsiitta att studera det 

som verkligen intresserar oss. Vi vet 

vad som kriivs av oss och vi tanker ta 

den chansen. Ungefiir sa kanns det 

som att eleverna resonerar. 

Vara nior ar tredje kullen som vi 

slapper ut fran Freinetskolan Kastanjen. 

Alla nadde malen i alia iimnen. 

Det var forsta gangen. De tva tidigare 

aren gick flera ut med streck i bety 

gen. Dessa elever har fatt langre tid 

pa sig att vaga sliippa betygsjakten. 

Da vagar de ocksa mer. Da vagar de 

beriitta. Da vagar de spela olika in 

strument. Da vagar de niistan dansa 

och sjunga. De nior som gar ut om tre 

ar iir de forsta som gatt igenom Kastanjen 

under hela sitt skolliv. Dafarvi 

kvitto pa om pedagogik har nagon be 

tydelse. Vi far se da om niorna vagar 

spela teater och sjunga i musikaler. 

Det vagar sjuorna nu i alla fall. Nu be 

hover man inte som larare lirka med 

dem om huruvida de ska redovisa sina 

SO- och NO-arbeten eller inte. De 

brukar redan innan man dragit igang 

ett nytt tema vara klara med "upplagget" 

och hur de vill redovisa. Det iir 

ingen ide att planera sa mycket innan 

eftersom eleverna i alia fall iindrar pa 

ens planering. Kanske deras arbetsgliidje 

stannar kvar iinda till nian? 

Troligen kommer iiven dessa positiva 

elever in i tonarsbeteenden men kan 

ske deras yngre kamraters entusiasm 

smittar av sig. 

Om tre ar far vi svaret. Da behovs 

kanske inte betygen som morot lang 

re. Inte ens som ett kvitto. Da har vi 

kanske vagat utmana alla trender i ti 

den och ansokt om att slippa siitta be 

tyg. Da kanske vi genom annan dokumentation 

och aterkommande samtal 

med ungdomar och deras foraldrar 

kan siitta upp nya mal for fortsatt lii 

rande. Da kan eleverna soka till gymnasiet 

for att de vill liira sig mer. Inte 

bara for att fa bra betyg som de ska ha 

nytta av senare i livet. Det iir namli 

g e n n u s o m i i r l i v e t ! □ 

Inger Nordheden ar Freinetldrare 

i Botkyrka utanfor Stockholm.

LARARNAS 

Lararnas medlemslan 

- utan sakerhet! 

Du besta mmer sjalv! 

Med Lararnas Finanstjanst kan du !ana fran 20.000 kr 

upp till 150.000 kr. Lanet ar enkelt och tryggt och du 

bestammer sja.lv din aterbetalningstid. Se i tabellen nedan 

och bestam vilken manadsbetabling som passar dig. 

Lanar du over 70.000 kr far du var formanligare ranta, 

f.n 10,70%. Vill du losa lanet i fortid gar det naturligtvis bra. Du 

bestammer sjalv! 

Trygg forsakring 

I La.rarla.net ingar en forsakring utan kostnad. Den skyddar 

dig som huvudlantagare/dodsbo fran eventuell 

restskuld om du avlider fore 65 ars alder. 

Ansokan 

Du kan ansoka om Ia.net via internet, per telefon eller 

genom att skicka in nedanstaende ansokan. Valj sjalv! 

www.lararnas-inkopscentral.se 

Losenord: europa. 

Lanebe'cpp 

43r 

Exempel pa manadsbetalning 

Bar 

B m 1 0 a r 12 ar 

40.000 In 1.067 707 666 590 - 12.70* 

60.00(1 kr 1.601 1.195 998 738 - 

71.000 kr 1.825 

100.000 k! 2i70 

120.000 k! 3.084 

150.000 k! 3.055 

1.341 1.104 966 877 

1.888 1.555 1.361 1.236 10.70% 

2.266 1.066 1.633 1.483 

2 . 8 3 2 2 . 3 3 2 2 . 0 4 1 1 . 8 5 4 

Effektiv ranta vid ettlan p; 100.OOflkrschSar.il 12% (okt -00). Upplaggningskostnaden ar 

300 kr och aviavjifttn 20 a. dnskar du betala via niilrtgiro betalar da endast 10 in 

Laneansokan 

Lararnas Medlemslan 

. Onskat lanebelopp Aterbetalningstid: 

k r . i r 

1 

; 

i 

i 

i 

i 

Grundvillkor 

For att ansoka om Lararnas Ian utan sakerhet ska du: 

■ Inte ha nagra betalningsanmarkningar 

■ Vara minst 20 ar 

■ Vara fast anstalld sedan 6 manader 

■ Vara mantalsskriven i Sverige 

■ Ha en fast inkomst av tjanst eller pension. 

( ^ 3 ? ) S k i c k a i n d i n a n s o k a n 

V _ y e l l e r r i n g o s s d i r e k t ! 

Telefonnummer: 08-665 91 06. 

Fytl i nedanstaende laneansokan, lagg den i ett kuvert och posta till: 

Lararnas Finanstjanst, Frisvar 110695542, 1W 27 Stockholm 

Eventuella Ian som ska losas: 

LSntagare 1: Personnummer (10 siffror) Efternamn, Fdrnamn 

Gatuadress Postadress 

Tel. bostaden Tel. arbetet Arsinkomst Arbetslds 

i Anstallningsform 

F a s t D E g e n , f r o m P e n s i o n e r D P r o j e k t □ V i k a r i e □ 

i 

i 

I 

! 

L. 

Urttagare 2: Personnummer [10 siffror) Efternamn, Fdrnamn 

Gatuadress Postadress 

kr. 

GE Capital Bank AB 

J a □ Nej D 

Anstalld ar/man Anst. tid (galler projekt/vik.) 

Tel. bostaden Tel. arbetet Arsinkomst Arbetslds 

Anstallningsform 

Anstalld ar/man 

J a □ N e j □ 

Anst. tid (galler projekt/vik.) 

F a s t □ E g e n , f r o m P e n s i o n e r □ P r o j e k t □ V i k a r i e □ 

D Jag/VI ar intresserade att betala genom autogiro 

Ort och datum 

Jag/vi forsakrar att de uppgifter jag/vi lamnat ar riku'ga och fullstandiga. Jag/vi tillater langivaren att 

inhamta kreditupptysning. Langivaren forbehitler sig fri provmngsratt 

Namnteckning lantagare 1 

N a m n t e c k n i n g I l n t a g a r e 2 

L A R O O ( l , s ) : : 

I

... i 

DETALJ AV "VILDMARKS'AV I 

Wk

^uya dim 'jvqivw tipsy

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?