Hembygd i Täby 4 2008.qxp

Nr 4 Årgång 45 Okt 2008 medlemsavg. på plusgiro 60 47-5
Vice-ordföranden har ordet
NOTISER: Yttrande till detaljplan för Täby centrum
Arkeologigruppens dagbok från Broby bro
Professor Staffan Nyström berättar historien om våra ortnamn
Dagboksblad från somrar i Näsbypark på 1920-talet
Naturvårdssektionen inbjuder till höstens program
Hembygdens dag den 13 september intill Näsby Slott
HÖSTPROGRAMMET oktober - december 2008

2
HEMBYGD I
TÄBY
Vice-ordförande har
ordet
Gå till skogen och förena nytta med nöje
Många minns säkert mors lilla Olle, den kända
barnvisan, som i skogen gick med rosor på kinden
och solsken i blick, läpparna små utav bär äro blå,
bara han slapp att så ensam här gå. Att idag träffa
på en liten kille i skogen som plockar bär tillhör
numera sällsyntheterna.
Våra barnfamiljer föredrar i stället att ta en tur
till våra köpcentrum för att inhandla kommande
veckas förnödenheter. Och där syns barnen trängas
med varorna i shoppingvagnarna.
I Täby har de flersta av oss skogen inom promenadavstånd
från bostaden och det är förvånande
att så få vistas där. Här finns gott om naturens
läckerheter som numera helt har glömts bort.
Även om vi inte behöver ta vara på bär och svamp
för att dryga ut hushållskassan, kan man aldrig
köpa någon lingonsylt eller kantareller på burk
som smakar lika bra den du kokat av egenhändigt
plockat, det må vara bär eller svamp.
Som barn minns man de första smultronen röda
och söta som träddes på strå. Blåbären kom lite
senare på sommaren och så småningom lingonen,
Nr 4 Oktober 2008. Årgång 45
Postadress: Östra Banvägen 78, 183 30 Täby
Besöksadress: Ytterbystugan, Östra Banvägen 78
Tel. 08-758 14 04 (telefonsvarare) Framför ditt ärende.
Vi ringer upp dig. Tala tydligt!
Hemsida: www.hembygd.se/stockholm/taby
E-post: sainz@ownit.nu
MEDLEMSAVGIFTER: PG 60 47-5
MEDLEMSAVGIFTEN: 150 kronor.
Hembygd i Täby är medlemstidning för Täby Hembygdsförening
och utkommer med 4 nr per år, i januari, april
juni och oktober.
UTGIVARE OCH PRODUKTION
Ansvarig utgivare: Lothar Lammertz
Redaktör: Jean-Louis Sainz, Åkerbyvägen 260
187 38 Täby. Telefon 08-768 27 52
Nr 4 Oktober 2008
Bild på framsidan: Åsa Berger från Stockholms
Läns Museum berättar om utgrävningarna för en
intresserad skolklass
Foto: Leif Grönwall
då deltog hela familjen i plockandet. Syltandet
stod däremot oftast kvinnan i familjen för.
Vi som kommit upp i åren kommer också ihåg
nyponen, de orangefärgade i de stickiga snåren,
som skulle torkas i ugnen, för att under vintern
kokas till nyponsoppa.
Senare på hösten, efter någon frostig natt, var det
dags för slånbärsskörd. Av slånbären kokades en
god, om än lite sträv saft. Ibland gjordes även
slånbärslikör. Då stoppade man ned slånbären i en
flaska med brännvin som fick stå en tid. Sedan
tillsattes en sockerlag och allt silades och tappades
på flaskor och blev en vackert röd likör som
bjöds på kaffekalasen under vintern.
Idag har de allra flesta god ekonomi och ont om
tid och struntar i att ta till vara de läckerheter skogen
bjuder och det är synd, inte minst med tanke
på våra barn. Det är lätt att vi glömmer bort hur
lärorikt det är att vistas i skogen, se djuren och
naturen och uppleva årets växlingar.
Där är också det lugnt och rogivande att vistas i
skogen. Man får röra på sig och luften är frisk att
andas. Dessutom kan vi ta tillvara bär och svamp,
som smakar extra gott efter några timmars vistelse
i vår vackra natur.
Kerstin Gräns
Foto och layout: Jean-Louis Sainz om inte annat anges.
Illustrationer: Tord Tordmar om inte annat anges.
- Tidningen HEMBYGD I TÄBY får citeras som källa.
Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och stryka
i alla texter.
Anonyma skrivelser publiceras inte.
Glöm inte att anmäla flyttning!
Anmäl till Hembygdsföreningen när du flyttar. Adressen
är Östra Banvägen 78, 183 30 Täby. Det går också per
telefon 08-758 14 04 (telefonsvarare).
Tryck: Stockholms Läns Grafiska

Hembygdsföreningens yttrande kring
detaljplan för Täby centrum
Hembygdsföreningen anser
- att det är riktigt att förtäta och bygga i anslutning till
befintlig bebyggelse - TC, Ullna, etc. Att bygga på
Galoppfältet enligt föreslagen översiktsplan är också
bra.
- att det är fel att sätta en absolut siffra på utbyggnaden
(20 000 fler innevånare år 2030) oavsett konsekvenser, i
stället för att bygga ut där det blir bra och med det som
går.
- att nu bebygga ytterligare grönområden i Täby bara
för att Galoppfältet inte är omedelbart tillgängligt är
förkastligt. Det försämrar boendemiljön för såväl nuvarande
och nya Täbybor. Det förslaget i översiktplanen
är för oss otänkbart!
Om detaljer i planförslaget:
Förslaget är en klar förbättring i flera avseenden. Bl a är
det bra att detaljplaneförslaget öppnar för att inte allt i
gatuplanet på "fyrkanterna på Attundafältet" ska bli
kommersiella lokaler. Barn, ungdomar och äldre behöver
någonstans att vara liksom föreningar och samfälligheter.
Spara utrymmen i varje huskropp för sådana
ändamål. Allt sådant ryms inte i Föreningshuset och/
eller det nya kontorshuset utanför sjukhuset - i synnerhet
inte om stora delar av kommunförvaltningen ska
dit.
Även om planen är öppnare och mer tilltalande än tidigare
är vi fortfarande tveksamma till förtätningen på
norra sidan. De fyra punkthusen känns inklämda och
tillkommande affärer hamnar "lite utanför". Varför inte
vänta med dessa tills man vet vad som kan göras vid
Galoppfältet?
Störande är även att så mycket av utformningen i Centrum
- även av bostadsområden (Mars 1 t ex) - läggs på
Rodamco. Och att arkaden längs Esplanaden byggs in,
liksom att balkongerna i det gamla innetorget får
"underbyggas". Det förstör lite av tidigare lösningar.
En för oss angelägen fråga
är den utökade användningen av Östra Banvägen. Vi
känner det lite som att Ytterbystugan hamnar mitt i en
trafikkarusell. En ökning från 4 000 till 12 000 fordon
per dygn kan bli störande och gör oss mindre tillgängliga.
Vi har också en fråga i anledning av detta: Är det
möjligt att i samband med trafikplaneringen skapa ett
antal parkeringsplatser till Ytterbystugan? De skulle i så
fall ligga invid gångvägen, i slänten bakom byggnaderna
och i närheten av brospannen till Centralvägen. Infart
från Östra Banvägen? Parkeringen vid Roslags-Näsby
Centrum är med få undantag bokad för bostäderna. Vi
kan idag parkera några bilar på tomten, men detta är
inte fördelaktigt för stugan och heller inte så lämpligt
med ökad trafik i framtiden.
Viktigt är också
- att boende, besökare, kunder i alla åldrar (även med
funktionshinder) hittar och ta sig fram inom detta rätt
komplicerade centrum. Som det ser ut behövs det
många hissar, rulltrappor, gångar och ramper samt ett
komplicerat system av in- och utfartsvägar.
- att ett utbyggt Täby Centrum inte tillåts ta död på alla
andra lokala centrumbildningar i kommunen.
3

4
Arkeologigruppens
dagbok
från utgrävningarna
vid Broby bro
19 - 30 maj 2008
Samtliga foton i artikeln är tagna av
Leif Grönwall.
Under veckorna 19-30 maj genomförde
Stockholms läns museum den
andra delen av utgrävningarna vid
Broby bro. Den första delen utfördes
i maj 2007. Grävledare har varit
Åsa Berger och från museet deltog
även Andreas Nordberg och från
Stockholms Universitet fem studenter.
Arbetet följdes nära av ett antal
av arkeologigruppens medlemmar.
Läs mera på länsmuseets hemsida
www.lansmuseum.a.se Brobybro.
Andreas Nordberg, "Slutsatser från
grävningarna 2008" och Åsa Berger
m.fl. "Dagbok från grävningarna
2008"
Måndag 19 maj.
Under fm. anlände i tur och ordning
grävmaskin, representanter
från Hembygdsföreningen, fem studenter
från Stockholms Universitet,
och arkeologerna från Länsmuseet.
Avspärrningar, parkeringsskyltar
och informationsbord iordningställdes.
Dubbelgraven som upptäcktes
förra året avtäcktes och studenterna
fortsatte utgrävningen av den.
Ytterliga ett område mellan dubbelgraven
och järnåldersgravfältet
avtäcktes varvid en grav (barngrav?)
samt en grav med ett mansskelett
upptäcktes (Vuxengrav 1). Området
närmast vägen var tomt och återfylldes.
Arkeologer, guider och hembygdsföreningen i fullt arbete.
Tisdag 20 maj
Plus7 grader och ymniga hagel- och
regnskurar i kombination med
Brobyåkrarnas lera gav inga bra betingelser
för arkeologiska undersökningar.
Endast grävskopan kunde arbeta obehindrat
och ett stort område närmast
järnåldersgravarna avtäcktes utan att
några fynd gjordes. Studenterna hann
frilägga en stenpackning på dubbelgraven
innan regnet omöjliggjorde fortsatt
arbete. Inmätning av fynden påbörjades.
Onsdag 21 maj
Avtäckning med hjälp av grävskopan
fortsatte hela dagen men inga fynd
gjordes. Studenterna ägnade sig åt att
dels mäta in dubbelgraven och dels frilägga
det skelett som upptäcktes redan i
måndags (Vuxengrav 1). De ser ut att
vara en fullvuxen människa men fn. går
det inte att säga om det är en kvinna
eller en man. Ett litet bryne med hål i
ena änden hittades och bl.a. beroende
på placeringen tolkades det som om det
hade hängt i en rem kring halsen eller
på dräkten.
Under senare delen av eftermiddagen
besöktes utgrävningarna av historieprofessorn
och författaren Dick Harrison
och ett filmteam. De håller på att pro-
ducera en serie historiska program där
Estrid kommer att få en framskjuten
plats i avsnittet om Vikingatiden. En
lång intervju gjordes med grävledaren
Åsa Berger. Åtta besökare hittade till
utgrävningen varav två under "ordinarie"
visningstid mellan kl 15 och 16.
Torsdag 22 maj
Dagen då 2 blev=0 och 1 blev =2.
Under förmiddagen besökte fyra
skolklasser utgrävningen.
Vuxengrav 2 under utgrävning.
Hembygdsföreningen och kommunen
bjöd på busstransport från Jarlabankes
bro till Broby och åter vilket var mycket
uppskattat. Länsmuseets arkeologipedagog
svarade för visningen.
Dessutom kom ett 25-tal personer till
den officiella visning kl 15.
2 blev 0. Översta stenlagret på det
fynd som kallats dubbelgraven lyftes
bort och spänningen var stor vad som
kunde finnas under stenpackningen.
Resultatet blev ingen dubbelgrav,
ingen enkelgrav, helt enkelt ingen grav
alls utan ett hål fyllt av mindre stenar.
Vad det är har man inte hittat någon
förklaring till.
Åsa Berger från Stockholms läns
museum stående i mitten. Hon kan
konsten att trollbinda en församling!

1 blev 2. Vid den sista planerade
avtäckningen med hjälp av grävmaskinen
upptäcktes ytterligare ett skelett
efter en fullvuxen man i åldern 25 - 35
år (Vuxengrav 2). En kristen grav i östvästlig
riktning utan stenpackning och
på ringa djup och inom 10 meter från
den grav som upptäcktes i måndags.
Eftersom länsmuseet har tillstånd från
Länsstyrelsen att gräva ut två gravar
överväger man vilka två som ska väljas.
Frågan avgörs troligen under morgondagen.
Fredag 23 maj
Efter kontakter med Länsstyrelsen har
man beslutat att lämna "Dubbelgraven"
åt sitt öde och gräva ut "Vuxengrav
1" och "Vuxengrav 2" samt
Barngraven.
Barngraven. I Vuxengrav 1 upptäcktes
en kniv helt nära det tidigare fyndet av
ett bryne och i Barngraven en bränd
kant som troligen utgjort sidan av en
kista, kanske i form av en ekstock. I
Vuxengrav 2 har friläggningen fortsatt
men inga fynd gjorts.
Fyra skolklasser besökte området och
visades runt av Jennifer Shultzberg
från Länsmuseet och Lokalradion lär
ha rapporterat att "fynd av 100-åriga
skelett gjorts vid Broby". Det lär ha
rättats till 1000-åriga i senare sändning.
Lokaltidningen Täby Danderyd besökte
utgrävningen och som sista händelse
på dagen kom TV4 Stockholm och
gjorde ett reportage som sändes som
en del av lokalnyheterna under kvällen.
Söndag 25 maj (mors dag)
Visningsdag med visningar mellan kl
12 och 16. Totalt kom ca 85-90 personer
varav många barn. Lite försiktig
grävning i de tre gravarna ägde rum,
mest för at visa hur det hela går till. I
Barngraven upptäcktes sent på em. en
käke med många vita vackra vuxen-
Vuxengrav 1.
tänder bevarade. Tvivel började skönjas
om det är en barngrav eller inte.
Svaret får vi kanske i morgon när benexperten
kommer. För barnen fanns
förutom visningarna en runverkstad
under ledning av Arkeologipedagogen
Jennifer Shultzberg.
Måndag 26 maj
I Barngraven borstade man fram
underben, ytterligare delar av käken
med tänder och en liten kniv. Man
konstaterade att det rörde sig om en
pojke i ca 12-års åldern. Förberedelser
gjordes för att lyfta de stenar som finns
i graven.
I Vuxengrav 1 genomfördes upptagning
av alla skelettdelar. Skelettet härrör
från en man över 35 års ålder. Här
gjordes vid upptagningen mycket intressanta
fynd som vi får återkomma
till senare i veckan. Graven är nu att
betrakta som tom. I Vuxengrav 2 fann
man under dagen delar av käken med
tänder och delar av skenbenen.
En grupp på ca 30 politiker fån Täby
och Vallentuna besökte grävningarna
under en timme. Fyra föreningsmedlemmar
har tillbringat hela eller delar
av dagen vid grävningarna med sjöutsikt,
eller åtminstone sjöglimt över
Vallentunasjön.
Mynten som hittades i Vuxengrav 1.
Som vanligt flög hägerparet fram och
åter längs med ån i det vackra vårvädret.
I Barngraven avlägsnades de stenar
som legat ovanpå kistan och under
eftermiddagen grävdes den brända
kistsidan ut och lyftes ur graven.
I Vuxengrav 1 avlägsnades i går alla
ben och andra fynd och dagen har
ägnats åt att om möjligt hitta en profil
i leran efter den grop som en gång
grävdes för kistan. Grävningar har
gjorts under skelettnivån men inga
fynd har gjorts. Champagne utdelades
till en av studenterna för goda insatser
under gårdagen.
Fritt citat ur Länsmuseets hemsida,
Andreas Nordberg "Slutsatser från
grävningen 2008”:
-Vem mannen hade varit i jordelivet är
naturligtvis svårt att säga.... Flera delar
av kroppen visade att han hade en
mycket väl utvecklad muskulatur på
överkroppen....Var det för att han tränade
mycket på att kämpa med svärd
och sköld? Var han kanske en av de
många män från Mälardalen som tog
tjänst hos Kejsaren i Konstantinopel
som en väring, kejsarens personliga livvakt?
Det finns dock även en annan, något
mindre dramatisk möjlighet. Vissa spår
i skelettet antydde att mannen kan ha
tvingats använda en krycka på höger
sida under lång tid av sitt liv. Detta ger
en likartad utveckling av muskulaturen
som en vältränad krigsman skulle ha.
Så vem var ha egentligen? En väring,
eller en halt och lytt?
I Vuxengrav 2 har arbetet under
dagen fortsatt med att långsamt och
metodiskt avlägsna leran ovanpå skelettet
samt att frilägga och avlägsna
resterna efter kistlocket.
5

6
Onsdag 28 maj
Vuxengrav 1, som upptäcktes första
måndagen är nu helt tömd (och kanske
är Champagnen också urdrucken).
Det som antyddes som "mycket
intressanta fynd" den 26 och som
utlöste Champagnedrickandet kan nu
avslöjas. Det var ett fynd av 8 st. silvermynt.
Mynten hittades under vänster
hand i anslutning till vänster höftled.
Alla mynten var europeiska. Ett
mynt var fyrkantigt och präglat i
Sigtuna av Olof Skötkonung. Ett
mynt kom från Strasbourg och övriga
var utgivna av den Engelske konungen
Ethelred 1. Det yngsta myntet är
från 1013.
I Vuxengrav 2 fortsätter borstandet
för kunna lyfta skelettet. Alla ben från
huvud till tår är framgrävda så att de
kan ses eller skönjas. De delar av kistlocket
som funnits kvar har tagits om
hand. En viss tvekan har uttalats i dag
bland arkeologerna huruvida det är en
man eller kvinna. Slutgiltigt besked får
vi nog i morgon av benspecialisten.
Ett kvadratiskt mörkfärgat parti i
höfthöjd kan utgöra resterna efter ett
skrin.
Fritt citat ur Länsmuseets hemsida,
Andreas Nordberg "Slutsatser från
grävningen 2008”:
-Mannen som vilade i kistan tycks ha
haft någon form av bristsjukdom
medan han levde. Detta visades bland
annat av att hans vänstra lårben var
krokigt, vilket kan ske när skelettet blir
mjukt på grund av underskott av Cvitamin
i kroppen.
I Barngraven, som kan vara en tonårsgrav,
har resterna av kistan tagits
omhand. Kompletterande inmätning
har gjorts och friläggning av skelettet
har kommit så långt att man räknar
med att lyfta det under morgondagen.
Antalet besökare har varit stort. Under
eftermiddagen kom 20 spontanbesökare
och till den officiella visningen 27
personer.
Citat ur Länsmuseets hemsida,
Andreas Nordberg "Slutsatser från
grävningen 2008”:
-Den tredje graven som undersöktes
rymde troligen en pojke i äldre tonåren.
Hans kroppsbyggnad var dock
något märklig, eftersom han bara tycks
ha varit ungefär 1,35-1,40 meter lång
och haft en späd kropp, men däremot
kraftiga tänder.
Även denna person hade blivit begravd
liggande på rygg i en träkista med
huvudet mot väster. Dessutom var
locket på kistan även i denna grav förkolnat.
Men i denna grav fanns ytterligare
ett par intressanta detaljer. Innan
man förslöt kistlocket hade man lagt
en kniv på pojkens bröstkorg, strax
under hakan. Sedan hade man stängt
kistan och därefter placerat en samling
större stenar på kistlocket i höjd med
den dödes bröstkorg. Dessutom slog
man också in en järnten i kistans västra
kortsida i höjd med den dödes huvud.
Varför gjorde man allt detta?
Spännande nog finns det uppgifter, de
tidigaste från 1100-talet men ända in i
1900-talet, att glöd vid den avlidnes lik
kunde hindra den dödes själ att återvända
till kroppen. Samma effekt sades
såväl eggjärn som andra typer av järnföremål
kunna ha. Dessutom var en
eller några större stenar ovanpå den
dödes kropp, oftast över bröstet, ett
effektivt sätt att hindra den döda kroppen
att rent fysiskt resa sig ur graven.
Kan det vara så att man var rädd att
den avlidne ynglingen hade en orolig
själ och inte var nöjd med sin tidiga
död? Trodde man kanske att risken var
stor att pojken skulle gå igen?
Torsdag 29 maj.
Målsättningen för dagen var att alla
skelett skulle vara omhändertagna dvs.
inmätta, upptagna, paketerade och
märkta för transport till museet. Den
ambitionen uppnåddes. Inga ytterligare
fynd gjordes. Gravarna är nu alltså
tomma.
Fredag 30 maj
En sista kontroll av fyndplatserna gjordes
och avveckling genomfördes.
Sammanfattning
En första grov sammanfattning ger vid
handen att under de 11 dagar som
grävningarna pågått har tre vikingatida,
kristna skelettgravar grävts ut. Utöver
skelettfynden har ett bryne, en kniv
och 8 europeiska silvermynt hittats i en
grav och resterna av en kniv i en annan
grav. Den förra året upptäckta "dubbelgraven"
visade sig inte vara någon grav.
Totalt har efter tre års grävningar
(1995, 2007 och 2008) 13 gravar hittats
varav en grävts ut och befunnen tom
medan 7 gravar visats sig innehålla
fynd. Resterande gravar har lämnats
orörda.
Totalt har grävningarna 2008 besökts
av ca 800 personer varav hälften
varit barn från 22 skolklasser från Täby,
Vallentuna och Sollentuna.
Hembygdsföreningens insatser har
varit mycket uppskattade av arkeologerna
från Stockholms läns museum.
Även representanter från Täby Kommuns
Kultur och Fritidsförvaltning har
uttryckts sin uppskattning.
För arkeologerna återstår nu ett
digert analysarbete innan grävningarna
kan sammanfattas in en vetenskaplig
rapport.
För Arkeologigruppen.
Bror-Arne Ersson
Våra ortnamn
Det finns alltid ett ursprung till ett ortnamn. De ger oss upplysningar om vad som förr
i tiden var viktigt i en bygd: naturen, personer och hur det var på platsen för själva den
första bosättningen. Ett ortnamn kan också ha sitt ursprung från gamla gårdar, marknadsplatser
och religiösa kultplatser. I Sverige har vi flera miljoner ortnamn. De har
förändrats med tiden tillsammans med språket.
Professor Staffan Nyström från Uppsala universitet återkommer till
hembygdsföreningen den 11 november för att berätta mer om
gamla och nya ortnamn i Täby. ( SE PROGRAMMET!)
Arrangör: Sektionen för släkt- och hembygdsforskning.
VÄLKOMNA!
Professor Staffan Nyström höll ett mycket välbesökt föredrag i
Ytterbystugan den 8 april i våras och berättade om våra ortnamn.

Utdrag ur en dagbok.
Näsbypark på 1920-talet
En söndag 1925 var vi ute hos våra goda
vänner familjen Lock som hade en liten
sommarstuga på Plogvägen i Näsbypark.
De berättade att det fanns två små stugor
till salu en liten bit bort och de föreslog
att vi skulle gå och se på dem. Det
gjorde vi. Den ena var en röd stuga
med en liten öppen veranda. Den andra
var brun och med glasveranda. Båda
hade ett rum och ett smalt litet primitivt
kök med en liten vedspis. Där var nyplanterade
fruktträd, bärbuskar och till
den bruna ledde en bred gång kantad
med rosor och viola cornuta. Den
bruna var ju också litet rymligare på
grund av glasverandan. Det blev den
bruna, som blev vårt sommarhem i
många, många år framöver. För mig vårt
sommarparadis. Huruvida mor tyckte
det var så paradisiskt alltid med det
mycket primitiva hushållet, det vet jag
inte. Vi hade i alla fall egen brunn på
tomten. Torra somrar lyfte vi ibland på
brunnslocket och såg till vår förskräckelse
att halva botten i brunnen var torrlagd.
Då fick vi verkligen snåla på vattnet!
Att bära in det friska vattnet var bara
roligt, men att gå ut med slaskhinken
var inte lika trevligt. Men eftersom vi för
det mesta måste spara på vattnet, så
skulle buskar och blommor ha slaskvattnet.
Förutom den lilla vedspisen så hade
mor också ett primitivt, enlågigt primuskök
som skulle pumpas upp. Under
huset fanns också en kall och bra källare
med ett skåp för matvaror med nätdörrar.
Det hade far snickrat. Det skyddade
ju för såväl möss som flugor.
Så ivriga vi var att få flytta ut till landet
så fort skolan slutat omkring den femte
juni! Men mor som skulle ha all packning
klar, stod och strök sommarklädningar
och annat i sista minuten . Det
hjälpte inte hur mycket vi tjatade. Lakan,
handdukar, kläder för hela sommaren
skulle vara rena och färdiga innan den
beställda bilen körde oss ut. Det var nog
enda gången vi åkte bil så var det vid inoch
utflyttningen till landet. Och det var
då inte lätt att ta sig fram till stugan med
bil heller! Från Svalnäsvägen (nuvarande
Djursholmsvägen) gick det egentligen
bara några hjulspår och vid sidan två
bräder att gå på ner till vår stuga, som
Mor och döttrar vid badet nedanför Viggbyhplms gård. Foto: Brita Nordström
hade tomtnummer 805. Så småningom,
när det blev en riktig väg,fick
denna sitt nuvarande namn, Vallarevägen.
Men när vi väl kom innanför
grinden var där en pampig gång upp
till stugan och en stor vändplan däruppe.
Den som byggt stugan hade
nämligen lastbil och dessutom motorcykel.
Motorcykeln hade förvarats i
ett utrymme under glasverandan och
detta utrymme kallades sedan under
hela vår tid där för "garaget". Där förvarades
en hopfällbar reservsäng och
diverse andra prylar. Stugan låg i ett
svagt sluttande skogsbryn och bakom
vår tomt var villande skog med tall
och gran och blåbär. Det blev mina
tassemarker, där jag plockade mycket
blåbär och strövade långt bort och
ibland i skymningen satt på en höjd
(nuvarande Norskogens högsta punkt)
och såg bort över åkrar och ängar
bort mot Tibble gård, där jag ibland
kunde se räv eller grävling. Där ligger
numera Täby Centrum. I sanning en
annorlunda miljö!
En gång när vi kom ut och skulle elda
i den lilla spisen ville det inte röka ut
ur skorstenen, utan far var tvungen att
gå upp på taket med sotargrejerna och
rensa skorstenen. Det blev sorg och
tandagnisslan bland oss barn. En
ekorre hade byggt bo i skorstenen
under vintern och fyra små söta ekorrungar
hade kvävts av röken och låg
döda i boet. En annan gång hade det
kommit in en massa möss. Vi satt litet
ängsliga och såg hur mor kröp omkring
med en järnstång i handen för
att jaga ut dem eller slå ihjäl dem. Hur
det gick minns jag inte, men musfria
var vi i alla fall sedan!
Ovanför stugan bland tallarna låg
till vänster vedboden, där far ibland
travade in ved som han huggit, och
uppe i backen till höger låg diskret
det gammaldags "dasset". Båda de
små uthusen diskret tjärade och
bruna liksom stugan. Allt smälte så
fint in i bland träden. Nere vid brunnen
stod så en grönmålad liten byggnad,
som innehöll tvättstuga och
därintill ett smalt rum, som de tidigare
ägarna haft som jungfrukammare.
I det lilla rummet satt jag ofta och
klippte ut sidor ur Allers Familjejournal,
som köptes en gång i veckan.
Ibland var det en borg, som kunde
klistras ihop. En annan gång kunde
man samla till en liten bok. Jag minns
att jag samlade till "Riddarsagor" och
en liten lärobok om olika moln och
vad de spådde för väder. På höstarna
breddes de nyskördade äpplena ut på
golvet till förvaring, tills vi kunde
kångka hem dem.
Nedanför stugan låg större delen av
tomten med en stor gräsplan till
höger där vi spelade krocket och på
andra sidan den pampiga gången en
del odlingar, bl.a. ett stort potatisland
och ett land med jordgubbar. Skatorna
vaknade tidigt på sommaren och
jag med dem. Jag var så arg på dem,
för de åt ju upp våra jordgubbar! Så
ofta smög jag mig ut och lade mig i
hängmattan tidigt på morgonen och
rusade ner och jagade bort jordgubbstjuvarna.
Någon lugn sömn
blev det ju inte precis!
Margit och jag hade var sitt lilla trädgårdsland,
som vi själva odlade och
7

Mor och döttrar vid badet nedanför Viggbyholms gård. Idag platsen för en stor
småbåtshamn. Foto: Brita Nordström
köpte frön till. Det blev mest blommor.
Jag kan ännu känna hur underbart
det var, när mina klängväxter
vuxit upp och jag kunde krypa in
som i en liten grotta. Det var nog
nyttigt för stadsbarnen att för några
månader få leva litet mer jordnära!
Framför glasverandan var en rundad
blomrabatt och i den stod en flaggstång,
där far var söndag morgon hissade
flaggan. När flaggan hade halats
ner igen, hissade han i stället upp en
radioantenn, som i andra ändan var
fäst högt upp i vår stora ek. Sedan
kunde vi sitta på verandan och försiktigt
flytta en liten nål på en kristall
och i ett par hörlurar höra “Stockholm-Motala",
som var början på
radioutsändningen och därefter kanske
nyheterna eller lite musik. Vi
hade bara två hörlurar, men vi blev
till slut så fiffiga så att vi lade dem i
en glasskål,och då kunde vi höra alllesammans
om vi lutade oss över
bordet.
Så jag har verkligen varit med om
den fantastiska utvecklingen med
radio och TV ända från första början.
En gång om dagen gick Margit och
jag ner till Viggbyholms gård med vår
mjölkhämtare och köpte mjölk i det
lilla röda fyrkantiga huset, som fortfarande
ligger vid vägen. Det var arrendator
Eks fru eller hennes syster, som
stod där och mätte upp mjölken. Jag
minns inte om vi gick morgon eller
kväll. Vi gick för att få den mjölk,
som var fetast, och det skulle enligt
mor vara skillnad på kvälls- och morgonmjölk.
Och mor hällde ju upp
mjölken i ett stort fat, som bars ner i
kalla källaren och sedan skummades
på grädden.
8
Det var gott om smultron i dikena på
väg till gården och i sädesfälten
blommade blåklint och vallmo.
Ovanför den stora backen låg en liten
brun villa. Man gick in på glasverandan
och där och i ett rum innanför,
var en liten primitiv butik där man
kunde köpa lite specerier. Det fanns
en affär mitt emot nuvarande Näsbyparks
kyrka. Innehavaren hette
Jansson. Senare övertogs den av
Arvidssons och när centrum byggts,
flyttade den upp dit.
En gång i veckan kom en köttbil och
sålde korv och kött och på fredagarna
kom fiskbilen, där mor alltid köpte
fisk. "Fiskgubben" kom alltid balanserande
ner på bräderna utmed vår
väg och ropade, så vi skulle veta att
han hade kommit. Det var samma
man i många år.
Dagens höjdpunkt var när mor och
vi flickor gick ner till stranden för att
bada. Vi gick Vallarevägen, Plogvägen
och Badhusvägen ( fast då hade de
ännu inga namn) till Eks kohage,
som vi gick igenom för att komma
till stranden. I bortre delen av hagen
låg fyra sammanbyggda öppna badhytter.
Där klädde vi för det mesta
av oss och lade våra kläder på en
bänk. Då kunde inte någon okynnig
kalv fatta behag till våra strumpor,
som de annars gärna tuggade på.
Sedan traskade vi längst ut på udden,som
var bergig på norra sidan och
mer låg och gräsbevuxen på den
södra. En brygga gick rätt ut och
därifrån kunde men hoppa om man
hade lust. De allra första åren var
dagen indelad i skild badtid för
damer och herrar! Jag minns att mor
var mycket förgrymmad, när det efter
några år blev allmänt med gemensamma
bad för herrar och damer!
Där vi badade i den fridfulla och
lantliga miljön ligger nu en av Sveriges
största småbåtshamnar och
kohagen är förvandlad till asfalterad
båtuppställningsplats.
Men det var inte alltid sol och badväder.
Ibland kunde det regna dagar i
sträck och stugan var liten och trång.
Då satt vi på glasverandan och pysslade
med stillsamma saker och ville
det sig riktigt väl så vispade mor en
sockerkaka i det lilla köket och gräddade
i vedspisen. Det förgyllde verkligen
regnvädersdagen! Men var det
fint väder var vi ju alltid ute. Mor
stod t.o.m. ute och strök. Hon flyttade
ut köksbordet och sprang ut och
in med de gammaldags strykjärnen,
som skulle värmas på spis eller spritkök.
Och under bordet stod ett litet
tefat fyllt med vatten. Där badade vår
lilla tama sädesärla, som kom till oss
var sommar. Vi kallade honom Pip.
Och att det var samma sädesärla var
sommar visste vi, för den hade skadat
ena benet och haltade litet.
Far slutade sitt arbete några timmar
tidigare på lördagarna, och då passade
han alltid på att gå hem till Hagagatan
och hämta den post som kommit
under veckan. Han åkte ofta
med båten som gick från Ropsten
och stannade vid den s.k. Västra
bryggan, som låg nära Kråkudden.
När vi åkte ut till stugan om höstarna
för att hämta äpplen, for vi med
Djursholmståget till Svalnäs, som då
var sluthållplats. Det var långt att
traska, men jag minns inte att vi var
trötta. Annat var det väl för far, som
släpade på en stor väska full med
äpplen, när vi skulle hem på söndagskvällen.
Vad jag särskilt minns är att
massor med små grodbarn hoppade
kring fötterna på oss, när vi gick i
Svalnäs allé.
Men sommaren tog slut och skolan
började och vi måste lämna friheten
på landet och flytta in till stan igen.
Näsbypark i juni 2008.
Dagboksblad.
Brita Nordström

Naturvårdssektionen
inbjuder till
höstens
program
Naturvårdssektionens ordinarie
möten började inför höstsäsongen
torsdagen den 28 augusti kl 19.00 i
Ytterbystugan och därefter hålls
möten torsdagar varje udda vecka.
Aktuell fråga att ta upp på höstens
första möte är skogsvårdsplanen. Alla
med intresse för naturen och som
önskar dela sitt intresse med likasinnade
är välkomna till våra möten.
Genom ditt medlemsskap i vår sektion
får du delta och påverka hur våra
markområden ska användas. Här
samarbetar vi med kommunen, som
Medlemmar ur naturvårdssektionen tar en fikapaus i gröngräset i kvighagen.
Foto: Leif Grönwall.
ger oss möjlighet att framföra våra
synpunkter.
Vi har även uppdraget att vårda
”Skålhamra kvighage”, ett motionskrävande
arbete för den som älskar
att arbeta i naturen.
För att vidga vår kunskap om naturens
flora och fauna gör vi utflykter
En utflyktshöjdare på tipptoppen
Naturvårdssektionens fågelvandring gick i år till Hagby soptipp.
Det låter onekligen inte särskilt inspirerande och kanske
därför var förväntningarna omedvetet lågt ställda. Men vandringen
överträffade allt. Vädret kunde inte vara finare. Alla
tecken på att sommaren kommit infriades. Lärkan slog i skyn
sin drill, en svala inspekterade vår kafferast och övriga fåglar
stämde in i kören.
Vandringen började vid parkeringsplatsen där Skålhamravägen
går över Hagbyån (inom parkområdet kallad
Oxsundaån).
Fikapaus på toppen av Hagby soptipp. Foto Per-Henrik Malmros
och vandringar, men vi gör även studiebesök
hos andra kommuner för
att få tips om hur de löst vissa problem.
Välkomna! Gunvor Ekblad
Tel: 08-7582040
Redan på parkeringsplatsen blev vi informerade av
Herman Brundin från SÖRAB om detta fantastiska projekt;
att omvandla ett sopberg till en ”ekopark”, hur man
täckt soporna med ett 5 meter tjockt lager av lera och jord,
hur man planterat träd och buskar, hur man kört dit stora
och mindre stenar för att skapa ett naturligt intryck av
markområdet, hur man genom en serie av vattendammar
och bäckar med små vattenfall renar lakvattnet från tippen
så att det blir godkänt för anslutning till dagvattenledningen
och därmed går ut i Värtan. Man är just nu på gränsen
att nå målet, men ibland går lakvattnet till Käppala när vattenanalyserna
inte blir godkända. Detta gäller framförallt
vintertid. Och biogasen som bildas vid förmultningen tas
om hand och har i många år försett och förser fortfarande
Täby Centrum-området med gas för uppvärmning. I åtskilliga
år har SÖRAB samarbetat med en ideell förening
kallad Fågelgruppen, för att inhämta kunskap och synpunkter
på utformningen av Ekoparken.
Hela ”Ekoparken” är tillrättalagd för besökare med bekväma
gångvägar ända upp till tippens topp. Där uppe kan
man njuta av en hänförande utsikt och ta fram sin kaffekorg
vid en mycket stilfull iordningställd bordsgrupp.
SÖRAB har gett omkringboende kommuninnevånare en
ny intressant utflyktsplats!
Per-Henrik Malmros
9

10
Hembygdens dag 13 september 2008
Näsby Slott-Stallet-Viking Plym-Näsbyparks kyrka-Brandförsvaret-Hembygdsmuseet-Båtsmanstorpet
Lothar Lammertz och Kerstin Gräns hälsar välkommen
och presenterar programmet.
Visning av Näsby Slott. Stående till vänster berättar Eric
Jarneberg för intresserade besökare.
Brandförsvaret visar upp sina bilar och berättar om sin
verksamhet
Bokbordet med från vänster Mary Modin, Marja Bernblad
och Kerstin Gräns. Foto: Börje Ekström.
Inger Gustafsson och Gunnel Rahlgård vid slöjdgillets
bord. Foto: Börje Ekström.
Utställningsskärmar om Näsby slott och dess historia
finns att beskåda i det gamla stallet.
Foto: Börje Ekström.

Hembygdens dag 13 september 2008
Näsby Slott-Stallet-Viking Plym-Näsbyparks kyrka-Brandförsvaret-Hembygdsmuseet-Båtsmanstorpet
Per-Henrik Malmros visar bilder från
Näsbypark ur föreningens bilddatabas.
Foto: Börje Ekström.
Två glada korvgrillare på hugget i form av Jan Lundgren
och Alois Nagel.
Näsbyparks kyrka har öppet för besökare
som kan lyssna till skön orgelmusik.
Vikingaskeppet Viking Plym seglar ut i
Näsbyviken.
Hembygdsmuseet i Rönninge by har öppet. Det har
också båtsmanstorpet i Täby kyrkby.
11

Medlemstidning för
Täby Hembygdsförening
Ytterbystugan, Östra Banvägen
78, 183 30 Täby
HÖSTPROGRAMMET 2008
Söndagar fram t.o.m 26 oktober
Hembygdsmuseet i
Rönninge by
Museet är öppet på söndagar
kl 12.00-15.00
Fritt inträde.
Tisdagen den 14 oktober
Berättarafton - luffare
och nasare och gårdsfarihandlare
på vägarna i
Täby på 1930-talet
Lite om slutfasen i Täby som jordbrukssamhälle.
Gunnar Rönn berättar.
Har du själv något att berätta om Täby
eller om hur du kom till Täby, om biobesök,
dansbanor och lanthandlare
m.m.? Välkommen med dina berättelser!
Du kan i förväg kontakta Lennart
Wallerman tel 08-756 49 53.
Lokal: Ytterbystugan, Roslags-Näsby
Tid: kl 19.00
Arr. Sektionen för släkt- och hembygdsforskning
Torsdag den 16 oktober
Trygg i Täby ?
Ett projekt som engagerar oss alla!
Lokal: Ytterbystugan, Roslags-Näsby.
Tid: kl 19.00.
Arr. Täby Hembygdsförening
Söndagen den 19 oktober
Höströjning i
Skålhamra Kvighage
med korvgrillning
Samling kl 10.00 vid avtagsvägen till
Torslunda på Skålhamravägen. Samåk
om möjligt! Medtag egen dryck och
sittunderlag. Sektionen bjuder på
korv och bröd. Alla är välkomna!
Arr. Naturvårdssektionen
Tisdag den 11 november
Våra ortnamn
- en fortsättning
Professor Staffan Nyström berättar mer
om gamla och nya ortnamn i Täby.
Oktober - December
Lokal: Ytterbystugan, Roslags-Näsby
Tid: kl 19.00
Arr.: Sektionen för släkt- och hembygdsforskning.
Söndag den 16 november
Författaren
Jan Fridegård i Täby
Birgitta Segerström berättar och läser.
Lokal: Ytterbystugan, Roslags-Näsby
Tid: kl 19.00
Arr.: Täby Hembygdsförening
Torsdag den 27 november
På Ryttmästarens tid
- del 4
Kapten Rolf Lindberg fortsätter sina
spännande historiska berättelser om
bl.a rytteriets betydelse i svensk historia.
Lokal: Ytterbystugan, Roslags-Näsby
Tid: kl 19.00
Arr.: Täby Hembygdsförening
Söndagen den 30 november
Adventskaffe i
Ytterbystugan
Adventskaffe med bröd, musikunderhållning,
försäljning av hantverksprodukter,
böcker m.m. samt ringlotteri.
Lokal: Ytterbystugan, Roslags-Näsby
Tid: kl 12.00 - 15.00
Arr.: Täby Hembygdsförening
*****
Slöjdgillets
Höstprogram
- Arbetskvällar i Ytterbystugan
Vi träffas varannan vecka, måndagar
udda veckor fram till 9 december då
det blir julavslutning.
Lokal: Ytterbystugan, Roslags-Näsby
Samtliga kvällar från kl 19.00
- Dagträffar för arbetslediga
Vi träffas varannan vecka tisdagar,
jämna veckor.
Lokal: Ytterbystugan, Roslags-Näsby
Samtliga träffar kl 13.00-15.00.
- Utställning "Stickat förr
och nu"
Visas 6 september - 26 oktober i
Drängstugan i Rönninge by.
Tid: söndagar kl 12.00-15.00
- Julförberedelser med
ljusstöpning
Söndagen den 26 oktober i
Naturskolans lokaler i Rönninge by.
Tid: kl 12.00-16.00
- Julmarknad i Rönninge by
Lördag och söndag den 6 och 7
december i Rönninge by.
Tid: kl 12.00-16.00
- Slöjdbutiken i
Undantagsstugan i Rönninge by
Öppen söndagar kl 12.00-15.00 under
perioden 17 augusti-26 oktober.
Vill du bli medlem i
Täby
Hembygdsförening?
Sätt in 150 kronor på
plusgiro 60 47-5
Ange “ny medlem” på
talongen. Skriv ditt namn,
din adress och din e-post
Skriv gärna tydligt!
Som medlem får du 4 nr av tidningen
Hembygd i Täby, en intressant
bok ur föreningens skriftserie
samt vårt stora programutbud.
VÄLKOMMEN!