Lösnummer 45 Kr Värdig kultur! - Igenom
Lösnummer 45 Kr Värdig kultur! - Igenom
Lösnummer 45 Kr Värdig kultur! - Igenom
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
LeVAnDe beVArAnDe<br />
hos stiftelsen Prospecierara i schweiz<br />
Vägen slingrar fram, uppåt, vi har<br />
lämnat byn Wildegg och målet är<br />
slottsträdgården i Aarau, Schweiz.<br />
Béla Bartha, är generaldirektör för<br />
stiftelsen ProSpecieRara, vars syfte<br />
är att sprida kunskap om de gamla<br />
<strong>kultur</strong>växternas och lantrasernas<br />
värden och kvaliteter, väcka intresse<br />
och bevara dem. Arbetet finansieras<br />
av donationer även om statliga<br />
medel kan ansökas för projekt.<br />
Han har bjudit in mig att följa med<br />
i arbetet under en dag.<br />
Trädgården ligger i en sluttning nedanför<br />
slottet, högt upp på en kulle.<br />
Det schweiziska landskapet lockar<br />
blicken till sig, breder ut sig böljande<br />
försommargrönt och ger en känsla av ro<br />
och genuinitet. Dessa känslor präglar<br />
även trädgården, där tre trädgårdsmästare<br />
varsamt arbetar vid olika odlingsbäddar.<br />
Trädgården är otroligt välskött.<br />
Slottsträdgården är en nod (?) av alla<br />
de trädgårdar som utgör det kluster av<br />
bevarande-enheter anslutna till ProSpecieRara.<br />
Slottsträdgården är dock en av<br />
de mest välbesökta och här hålls årligen<br />
en frömarknad, som i år lockade 1 0 000<br />
besökare.<br />
6<br />
Jag kom i kontakt med Béla Bartha i<br />
Polen oktober 2008 i samband med att<br />
en polsk bevarandeorganisation bildades.<br />
Vi var ditbjudna för att hålla föredrag<br />
om erfarenheter från våra länders<br />
arbete med bevarande av gamla sorter.<br />
Själv har jag mer läst om och praktiserat,<br />
än engagerat mig inom organisationerna<br />
här. ProSpeciaRara’s breda spridning av<br />
bevarandegårdar inom landet, i kombination<br />
med den samlade kunskapen<br />
dokumenterad i en välutvecklad databas,<br />
fascinerade mig mycket och min nyfikenhet<br />
väcktes för att lära mig mer om<br />
deras arbete. När jag i våras deltog i konferensen<br />
om gmo (s. 4-5 ) tog jag chansen<br />
att få komma på besök.<br />
Vi möter arbetsledaren Robert Holenweger,<br />
en av de första som började arbeta<br />
här. Jag hör hans och Béla’s skratt, medan<br />
jag springer runt som en osalig turist av<br />
värsta sorten och fotograferar. De känner<br />
varandra utan och innan tycks det,<br />
kanske inte så konstigt efter mångårigt<br />
samarbete. ProSpecieRara bildades 1 982<br />
och har växt till en politiskt betydande<br />
och folkligt förankrad aktör i Schweiz.<br />
Claude Martin var en av grundarna,<br />
senare generaldirektör för WWF International.<br />
Béla och Robert berättar, vasst<br />
kärleksfullt grabbandes, om gryningsåren.<br />
Det började med en liten grupp<br />
engagerade med visioner, öppna tankar<br />
och stor idérikedom. Sedan har arbetet<br />
engagerat allt fler. Självklart har de mött<br />
motgångar på vägen men stiftelsen är en<br />
framgångssaga. Rätt i tiden och de har<br />
åstadkommit något i särklass.<br />
ProSpecieRara arbetar för att hålla<br />
gamla växtsorter och lantraser levande<br />
i dubbel bemärkelse: dels hålla dem vid<br />
liv för att hindra utrotning, dels genom<br />
att utveckla dem och återinföra dem till<br />
livsmedelsproduktion. De kvaliteter som<br />
försvunnit i jakten på ökad kvantitet för<br />
dagens livsmedelsproduktion, har här<br />
tagits åter. Man samarbetar med Coop<br />
för att få de undanträngda sorterna att<br />
komma tillbaka till handeln. Det är viktigt<br />
såväl ur miljö som ur hälsosynpunkt.<br />
I handeln fortsätter efterfrågan på ekologiska<br />
produkter att stiga och i Schweiz<br />
kan konsumenterna också välja att köpa<br />
livsmedel från gamla sorter och raser!<br />
Intresset är stort från konsumenter eftersom<br />
de får hög kvalitet samtidigt som de<br />
stödjer ProSpecieRaras arbete.<br />
En del är skeptiska till att återinföra<br />
sorterna på marknaden. Det är inte så<br />
konstigt, menar Béla, eftersom det är<br />
marknaden som tidigare hotat deras<br />
existens. Inom fröodling samarbetar<br />
ProspecieRara med Demeter och Bio.<br />
Jordbrukssystem är ingenting statiskt<br />
och marknadskontakten visar på vilka<br />
problem som sorterna har och vad som<br />
behöver utvecklas för att få en hållbar<br />
produktion idag.<br />
ProSpecieRara arbetar också med att<br />
återknyta människorna till hur maten<br />
produceras. I utkanten av staden Basel<br />
finns flera av lantraserna i en djurpark<br />
för vilda djur. Där finns information om<br />
lantraser och <strong>kultur</strong>växter. De fina djuren<br />
är oftast en ingång till intresse för<br />
bevarandearbete, berättar Béla. Därför<br />
är det viktigt att arbetet med lantraserna<br />
är knutet till bevarandet av de gamla<br />
<strong>kultur</strong>växterna. Fröodlingen inom Pro-<br />
SpecieRara behöver en större del av de<br />
ekonomiska resurserna. Det är en lång<br />
process innan frösorterna kommer ut på<br />
marknaden igen och blir mer självbärande<br />
ekonomiskt.<br />
ProSpecieRaras kontor ligger här i<br />
Aarau. Det är trångt, men lyser av glädje<br />
och dokumenterad rikedom: litteratur,<br />
såväl gamla klenoder som knappt håller<br />
samman längre som nyskrivna böcker<br />
om bevarande. I källaren ligger själva<br />
hjärtat – fröbanken. Vad Béla lägger<br />
störst vikt vid hos medarbetarna jämte<br />
engagemang är spetskompetens. Var och<br />
en har sitt område där de i stort är sina<br />
egna chefer. Allt arbete hålls samman av<br />
den välutvecklade databasen och, skulle<br />
jag vilja tillägga: en entusiastisk och varm<br />
Béla Bartha. Hans kontorsdörr är alltid<br />
öppen trots att det innebär att det inte<br />
går långa stunder innan arbetet avbryts<br />
av någon fråga eller bollning av idé. Som<br />
chef menar Béla att det allra viktigaste<br />
är att ingen av medarbetarna hindras i<br />
sitt arbete på grund av obesvarade frågor<br />
eller avsaknad av bollplank.<br />
2/2009<br />
Robert Holenweger och Béla Bartha