Lösnummer 45 Kr Värdig kultur! - Igenom

More documents

Recommendations

Info

LeVAnDe beVArAnDe hos stiftelsen Prospecierara i schweiz Vägen slingrar fram, uppåt, vi har lämnat byn Wildegg och målet är slottsträdgården i Aarau, Schweiz. Béla Bartha, är generaldirektör för stiftelsen ProSpecieRara, vars syfte är att sprida kunskap om de gamla kulturväxternas och lantrasernas värden och kvaliteter, väcka intresse och bevara dem. Arbetet finansieras av donationer även om statliga medel kan ansökas för projekt. Han har bjudit in mig att följa med i arbetet under en dag. Trädgården ligger i en sluttning nedanför slottet, högt upp på en kulle. Det schweiziska landskapet lockar blicken till sig, breder ut sig böljande försommargrönt och ger en känsla av ro och genuinitet. Dessa känslor präglar även trädgården, där tre trädgårdsmästare varsamt arbetar vid olika odlingsbäddar. Trädgården är otroligt välskött. Slottsträdgården är en nod (?) av alla de trädgårdar som utgör det kluster av bevarande-enheter anslutna till ProSpecieRara. Slottsträdgården är dock en av de mest välbesökta och här hålls årligen en frömarknad, som i år lockade 1 0 000 besökare. 6 Jag kom i kontakt med Béla Bartha i Polen oktober 2008 i samband med att en polsk bevarandeorganisation bildades. Vi var ditbjudna för att hålla föredrag om erfarenheter från våra länders arbete med bevarande av gamla sorter. Själv har jag mer läst om och praktiserat, än engagerat mig inom organisationerna här. ProSpeciaRara’s breda spridning av bevarandegårdar inom landet, i kombination med den samlade kunskapen dokumenterad i en välutvecklad databas, fascinerade mig mycket och min nyfikenhet väcktes för att lära mig mer om deras arbete. När jag i våras deltog i konferensen om gmo (s. 4-5 ) tog jag chansen att få komma på besök. Vi möter arbetsledaren Robert Holenweger, en av de första som började arbeta här. Jag hör hans och Béla’s skratt, medan jag springer runt som en osalig turist av värsta sorten och fotograferar. De känner varandra utan och innan tycks det, kanske inte så konstigt efter mångårigt samarbete. ProSpecieRara bildades 1 982 och har växt till en politiskt betydande och folkligt förankrad aktör i Schweiz. Claude Martin var en av grundarna, senare generaldirektör för WWF International. Béla och Robert berättar, vasst kärleksfullt grabbandes, om gryningsåren. Det började med en liten grupp engagerade med visioner, öppna tankar och stor idérikedom. Sedan har arbetet engagerat allt fler. Självklart har de mött motgångar på vägen men stiftelsen är en framgångssaga. Rätt i tiden och de har åstadkommit något i särklass. ProSpecieRara arbetar för att hålla gamla växtsorter och lantraser levande i dubbel bemärkelse: dels hålla dem vid liv för att hindra utrotning, dels genom att utveckla dem och återinföra dem till livsmedelsproduktion. De kvaliteter som försvunnit i jakten på ökad kvantitet för dagens livsmedelsproduktion, har här tagits åter. Man samarbetar med Coop för att få de undanträngda sorterna att komma tillbaka till handeln. Det är viktigt såväl ur miljö som ur hälsosynpunkt. I handeln fortsätter efterfrågan på ekologiska produkter att stiga och i Schweiz kan konsumenterna också välja att köpa livsmedel från gamla sorter och raser! Intresset är stort från konsumenter eftersom de får hög kvalitet samtidigt som de stödjer ProSpecieRaras arbete. En del är skeptiska till att återinföra sorterna på marknaden. Det är inte så konstigt, menar Béla, eftersom det är marknaden som tidigare hotat deras existens. Inom fröodling samarbetar ProspecieRara med Demeter och Bio. Jordbrukssystem är ingenting statiskt och marknadskontakten visar på vilka problem som sorterna har och vad som behöver utvecklas för att få en hållbar produktion idag. ProSpecieRara arbetar också med att återknyta människorna till hur maten produceras. I utkanten av staden Basel finns flera av lantraserna i en djurpark för vilda djur. Där finns information om lantraser och kulturväxter. De fina djuren är oftast en ingång till intresse för bevarandearbete, berättar Béla. Därför är det viktigt att arbetet med lantraserna är knutet till bevarandet av de gamla kulturväxterna. Fröodlingen inom Pro- SpecieRara behöver en större del av de ekonomiska resurserna. Det är en lång process innan frösorterna kommer ut på marknaden igen och blir mer självbärande ekonomiskt. ProSpecieRaras kontor ligger här i Aarau. Det är trångt, men lyser av glädje och dokumenterad rikedom: litteratur, såväl gamla klenoder som knappt håller samman längre som nyskrivna böcker om bevarande. I källaren ligger själva hjärtat – fröbanken. Vad Béla lägger störst vikt vid hos medarbetarna jämte engagemang är spetskompetens. Var och en har sitt område där de i stort är sina egna chefer. Allt arbete hålls samman av den välutvecklade databasen och, skulle jag vilja tillägga: en entusiastisk och varm Béla Bartha. Hans kontorsdörr är alltid öppen trots att det innebär att det inte går långa stunder innan arbetet avbryts av någon fråga eller bollning av idé. Som chef menar Béla att det allra viktigaste är att ingen av medarbetarna hindras i sitt arbete på grund av obesvarade frågor eller avsaknad av bollplank. 2/2009 Robert Holenweger och Béla Bartha
Under förmiddagen fångar jag Philippe Ammann i samtal. Philippe ansvarar för bevarandet av schweiziska lantraser och är vice generaldirektör i stiftelsen. Béla har berättat om hans beundransvärda arbete. Philippe är som en bok, han känner till varje djurbesättnings genetiska bakgrund och varje gårds bevarandehistoria. Ändå är det inte den kunskapen som Béla uppskattar mest hos Philippe, även om det är väldigt värdefullt. Det viktigaste som Philippe har bidragit till är en personlig kontakt med de som gör det riktiga hjältearbetet, alla de anslutna organisationerna som bevarar lantraser. Organisationerna har oftast en mångårig praktisk erfarenhet av bevarandearbete. Deras kunskap, i kombination med den spetskompetens Philippe har inom avelsarbete är vad som bygger det lyckade arbetet inom ProSpecieRara gällande lantraser. Vi besöker också National Berry Collection där 450 bärsorter finns bevarade. Trädgårdsmästarna som sköter odlingarna känner till varje sorts särart. Det skulle gå mycket fort att förlora en sort om den kunskapen saknades. Ett ovant öga tar lätt miste vid rensning av till exempel hallonrevor och dominerande sorter skulle snabbt ta över. Béla och Philippe delar erfarenheten att det är kontakten med personen bakom bevarandearbetet som är grunden för ett lyckat arbete. Värdet av den kunskap och det engagemang som finns hos dem som arbetar aktivt för bevarande går inte att skatta högt nog. Själv känner jag djup respekt för det seende och den ödmjukhet som finns inom ProSpecieRaras bevarandearbete. Det är i en känsla av att allt är möjligt som jag lämnar Schweiz och möter våren i Sverige. Väl hemma sår jag mina frön med ett ovanligt brett leende denna vår. text och bild Moa Larsson Sundgren miljökommunikatör mer om gmo! Motståndet starkt i USA Engelska motsvarigheten till Krav, ”Soil Association”, har offentligtgjort en rapport om utvecklingen av gmo/gm i USA, bland annat innehållande ett initiativ för märkning av gmo-fria produkter, jordbrukarnas avståndstagande och nej till nya gmo-grödor och kollapsen av Monsantos marknadsföring av ett gm-mjölkhormon. Konsumenterna har hållits ovetande om maten de ätit i tio år, genom lobbyarbete i de statliga livsmedels- och medicinmyndigheterna, för att säkra att livsmedel inte skall märkas som gm. Men nu ser det ut som om förhållandena kommer att ändras. Pro-gmo-lobbyarbete i USA har framhållit att konsumenterna är neutrala i frågan gmo. 87 % av amerikanarna anser dock att gm-livsmedel bör vara märkta, men det är det nästan inga som är. Över 5 0 % av amerikanarna säger att de inte vill äta gmo-mat. Även jordbrukare i USA visar motstånd mot nya gmo-produkter, berättar rapporten. Både gmo-ris och gmo-vete mötte så stort motstånd hos jordbrukarna att det aldrig kom längre än till försöksmarker. Det odlas heller ingen majs till konsumtion (i motsättning till fodermajs), av den enkla anledningen att den smakar så dåligt att konsumenterna inte vill ha den. Nu när konsumenter, jordbrukare och politiker i USA har mist sin entusiasm för gm-grödor, är det lätt att förstå att gmindustrin sätter in ännu mer energi på att finna nya marknader i EU. Men många platser i EU är gmo-fria zoner, och stora länder som förr stöttade gmo, såsom Frankrike, och Tyskland, gör det inte längre. Heller inte Irland, Skottland och Wales. Det är endast den starkt pro-gmo-regeringen i England som alltjämt fullständigt struntar i vad konsumenterna vill. (Källa Demeter International, meddelande 2 6 januari 2 009) Gmo-mat och allergier – Det kan finnas samband mellan genmanipulerad mat och den explosiva ökningen av allergiker i USA och Australien, menar Per Brandtzaeg från Norge, professor och expert på slemhinnor. foto Hans Larsson, föreningen Allkorn – De genmanipulerade växterna som skall utveckla resistens mot insekter (Bt-plantorna) producerar ett insektsdödande protein, Cry-proteiner, säger Per Brandtzaeg. Dessa Cry-proteiner kan öppna barriären i slemhinnorna på samma sätt som koleratoxinet. Det är känt att Cry-proteiner och koleratoxinet liknar varandra och har liknande effekt. Och om Cry-proteiner öppnar slemhinnorna, kan vi bli mycket mer sårbara och utveckla allmänna allergier mot nötter, komjölk, hönsägg etc. Det har inte gjorts försök på människor på detta område, men 2 008 kom en australiensk rapport om ett forskningsprojekt med djurförsök, som visade att Cryproteinerna öppnar slemhinnorna, så att obehöriga proteiner tränger in, vilket gör att allergi kan utvecklas – Det är påfallande att allergier har ökat kraftigt särskilt i länder med utbredd förekomst av gmo-livsmedel. I Australien rapporteras om en tiodubbling de senaste tio åren och i USA har nötallergikerna ökat med det dubbla under samma period. Det är för mig obegripligt att det inte görs försök på detta område. – Det är en så stark association mellan gmo och allergi att jag menar att vetenskapen har en moralisk förpliktelse att undersöka orsakssammanhangen här, innan GM-livsmedel kommer ut till försäljning i ännu fler länder. (Källa Ren mat, nr 1 2 009, Danmark) Artikel i danska Biodynamisk Jordbrug nr 1 /09, översatt och något nedkortad av VB 7
Page 1 and 2: - GMO-fria zoner i Sverige - växtf
Page 3 and 4: uT ur AbsTrAKTIOnens IsAnDe KYLA WT
Page 5: skapande istället för på sakligh
Page 9 and 10: med en ofattbar rikedom av olikarta
Page 11 and 12: mAsKArnAs beTYDeLse För LAnDeT...
Page 13 and 14: Ovan spelt/dinkel Nedan ölandsvete
Page 15 and 16: Här på Kallas gård har man tre h
Page 17 and 18: DeT sA bArA KLIcK! Jenny strand om
Page 19 and 20: eKOLOgIsK häLsA är grunDFöruTsä
Page 21 and 22: i regionen. När snaran senare dras
Page 23 and 24: FInA VÅrmöTen I uPPLAnD Jag for e
Page 25 and 26: Kantelen Kantelen då? Det var ju d
Page 27 and 28: Vården av träden 19-30 juli i Rud
Page 29 and 30: - Pengar - ett miljöproblem - Varf
Page 31 and 32: Ringblomssalva! Axelvärmare! Karda

Lösnummer 45 Kr Värdig kultur! - Igenom

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?