Värmesparguiden

Värmesparguiden
– En energisparguide för fjärrvärmeanslutna
bostadsrättsföreningar
1

Innehåll
Fjärrvärme, så fungerar det sid 4
Fortums prismodell sid 5
Fjärrvärmecentralens delar sid 6-7
Så fungerar energi sid 8
Detta är effekt sid 9
Detta är avkylning sid 10
Värmebalansen i ett hus sid 11
Att spara värme sid 12
Värme- och fastighetstekniska lösningar sid 13-17
Drift sid 18-23
Vanor sid 24-26
Att minska elanvändningen sid 27
Den goda spiralen sid 27
Våra svåra ord sid 28-30
Bra Internetlänkar sid 31
Sex enkla tips sid 32
AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Januari 2011
2

Varje hus är unikt. Därför är det omöjligt att
skriva en guide som passar alla. Kunskapen
och behovet av hjälp skiljer sig från hus till
hus. Ni kanske är en helt nya på det här med
att sköta uppvärmningen av ett flerbostadshus.
Eller också är ni erfarna och känner att ni
redan kan det mesta. Ert hus kanske är från
tidigt 20-tal och ligger centralt. Eller kanske är
det ett nybyggt hus i ytterförort. Oavsett vilka förutsättningar
ni har, så kommer ni i den här guiden hitta några godbitar som
ni kan ha nytta av.
Vi har valt att fokusera på de ekonomiska fördelarna med
energieffektiviseringar. Det betyder inte att vi har glömt de
stora miljöfördelarna. Mindre energianvändning betyder nästan
alltid mindre miljöpåverkan. Dels minskar de direkta utsläppen
av farliga växthusgaser när ni minskar energianvändningen och
dels kan fler ansluta sig till miljövänlig fjärrvärme och kanske
byta ut den gamla oljepannan mot ett betydligt miljövänligare
alternativ. Kunder står i kö för att få miljövänlig fjärrvärme från
Fortum. För att tillgodose våra kunders behov av ny miljövänlig
kapacitet, så kommer vi de närmaste tio åren investera cirka 15
miljarder i ny fossilfri fjärrvärme i Stockholm. Investeringarna
kommer öka andelen fossilfria bränslen i vår bränslemix från
dagens 87 % till över 90 % år 2020.
Varför ska ni då energieffektivisera? Det enkla svaret är att all
energi har blivit dyrare och kommer troligtvis så förbli under
överskådlig tid. På en global nivå kommer den framtida bristen
på fossila bränslen driva upp priserna på alla bränslen, även
de miljövänliga. Regeringens arbete med att minska Sveriges
utsläpp av koldioxid markant fram till 2020 betyder bland annat
att skatten på energi troligtvis kommer att fortsätta vara hög.
För att uppmuntra till energieffektiviseringar är vår prislista
utformad så att den som är energieffektiv även gör stora
kostnadsbesparingar. Nu är alltså ett bra tillfälle att energieffektvisera.
Vår ambition har varit att alla ska kunna ta till sig informationen
i den här guiden utan några krav på förkunskaper. Lycka till
med er energibesparing.
Peter Mörke
Marknadschef Fortum Värme
3

Så fungerar fjärrvärme
Fjärrvärme är ett smart och miljövänligt
alternativ när man ska värma upp bostäder,
lokaler, skolor mm. Som namnet antyder
kommer fjärrvärmen från någonstans i
fjärran. Istället för att varje hus har sin egen
panna levereras fjärrvärmen från en central
anläggning som med avancerade metoder
kan drivas med många olika bränslen vilket
både hushållen och miljön tjänar på. Man
brukar säga att fjärrvärmeverket är hjärtat
som sprider värme i en hel bygd.
Fjärrvärmen har vuxit stadigt genom åren
och svarar idag för mer än hälften av all uppvärmning
av bostäder och lokaler i landet.
Med dagens klimatproblem har fjärrvärmen
mycket goda förutsättningar att expandera
ytterligare.
Fortums fjärrvärme är till stor del baserad
på förnybara bränslen och spillvärme. I
kombination med väl utvecklad teknik får
vi en säker värmekälla, skonsam mot både
människor och djur. Vi skonar även våra vattendrag
från miljöfarliga utsläpp och bevarar
den grönska som andas och lever i vår natur.
Så fungerar illustrationen
4
Idag utgör biobränslen och andra förnybara
och återvunna bränslen 87 % av all tillförd
energi i Fortums fjärrvärme i Stockholm.
Fortum investerar nu 15 miljarder för att öka
den procenten till över 90 % till år 2020. Det
långsiktiga målet är att fjärrvärmen i Stockholm
ska vara klimatneutral år 2030.
De senaste åren har fjärrvärmen vuxit
betydligt. I Stockholm har vi varje år haft en
nyförsäljning motsvarande värmebehovet för
en stad på cirka 40 000 innevånare. Cirka 75
% av alla fastigheter i Stockholm är värmda
med fjärrvärme.
Miljövinster sedan 1980 i Stockholm
• 60 % minskade utsläpp av koldioxid
• 95 % minskade utsläpp av Svaveloxid
• 80 % minskade utsläpp av Kväveoxid
• Sedan 1990 har fjärrvärmen minskat
Stockholmarnas utsläpp av koldioxid från
uppvärmning med 2,5 miljoner ton per år.

Fortums prismodell
Vi är stolta över vår prismodell. Vi har
tillsammans med våra kunder skapat en prismodell
som gör det mycket lönsamt att vara
energieffektiv. Inom nästan alla områden i
samhället uppmuntras hög konsumtion, allt
från mängdrabatt på godis till rabatt på bensin
om man betalar med att visst betalkort.
Det är en modell som passar mycket dåligt
på energi, då det i förlängningen uppmuntrar
till slöseri med energi och resurser. Vi har
vänt på resonemanget. Det ska löna sig rejält
att köpa mindre.
Energi
Effekt
Fast del
Avkylning
Energi
Effekt
Fast del
Före Minskade delar Efter
5
i
Vill ni veta mer?
Läs mer om prismodellen för
fjärrvärmen på
fortum.se/fjarrvarme
När man gör en energieffektivisering så berörs alla delar av
priset. Det gör att slutkostnaden kan bli avsevärt mindre.
Speciellt om man ser över flera år. I staplarna ovan visas effekten
över två år om man både minskar sin värmeanvändning
med 10 procent och förbättrar sin avkylning.
Kunden kan påverka
De flesta energifakturor består av två delar,
en fast och en rörlig del. När kunder minskar
sin energianvändning, så minskar bara den
rörliga delen. Man kan alltså bara påverka
en del av kostnaden själv. Inte hos oss, hos
oss minskar alla delar. Energidelen minskar
naturligtvis, men även den fasta delen blir
mindre, effektpriset blir lägre och om man
dessutom har bra avkylning,
så får man en bonus från oss.
Detta ger dig som kund en
betydligt större möjlighet att
bestämma över storleken på
fakturorna från oss. Det tycker
vi är mer rättvist.
Vill ni ha en enklare faktura?
Det går utmärkt att byta till en
enkel prismodell som endast
består av en rörlig energidel.
Om man är oroligt för prisökningar
går det även att låsa
sitt pris över två eller tre år.

Fjärrvärmecentralens delar
Här ser ni ett exempel på hur ett värmesystem
kan vara uppbyggt i ett flerbostadshus.
Komponenter i fjärrvärmekretsen
1. Serviceventiler
Stänger av tillförseln av fjärrvärmevattnet.
Används vid skada eller arbete i fjärrvärmecentralen.
De sköts och ägs av Fortum.
2. Filter
Är placerat i fjärrvärmenätets tilloppsledning
för att hindra att slam, grus och andra
föroreningar orsakar skador och slitage på
värmeväxlaren och annan utrustning.
3. Manometer och nålventiler
Mäter trycket i tillopps- och returledning samt
trycket före och efter filtret. Med hjälp av
manometern kan man alltså bedöma filtrets
igensättning.
4. Värmeväxlare för radiatorer och ventilation
Överför värme från fjärrvärmenätet till
fastighetens värmesystem.
5. Styrventil för radiatorkretsen
Styr flödet genom värmeväxlaren på signal
från reglercentralen där utomhustemperaturen
jämförs med vattentemperaturen till
radiatorerna. Ventilen reglerar med andra ord
värmetillförseln till fastigheten.
6. Vattenvärmare
Värmeväxlare som i två steg (för- och eftervärmare)
överför värme från fjärrvärmevattnet till
fastighetens tappvarmvatten.
7. Styrventil för tappvarmvattenkretsen
Styr flödet genom värmeväxlaren via signal
från reglercentralen så att tappvarmvattnet
håller inställd temperatur, ca 55°C.
8. Avstängningsventil
Används (endast i vissa anläggningar) vid
avstängning av fjärrvärmevattnet för byte av
flödesgivare.
6
9. Värmemätare
Den kompletta mätutrustningen
består förutom flödesgivaren
(9a) av två temperaturgivare
(9b) och integreringsverket
(9c). I integreringsverket
räknas den levererade
vatten- och värmemängden
fram fortlöpande.
Mätutrustningen är
Fortum egendom.
Komponenter
i radiator- och
ventilationskretsen
10. Cirkulationspump
Cirkulerar vattnet mellan
värmeväxlaren och radiatorerna respektive
eventuella ventilationsbatterier.
11. Manometer
Visar att radiator- och ventilationssidan har
tillräcklig vattenvolym. En fast markering visar
normal tryckhöjd (vattennivå).
12. Säkerhetsventil
Öppnar när trycket på radiator- och ventilationssidan
blir för högt.
13. Reglercentral för värme
I reglercentralen ställer man in den
temperaturkurva som styr radiatorvattnets
framledningstemperatur vid olika
utetemperaturer.
14. Expansionskärl
Tar upp radiator-/ ventilationssidans volymförändring
vid temperaturvariationer.
15. Påfyllningsventil
Sekundärsidans tryckhöjd (vattennivå) regleras
med denna ventil. OBS! Vid påfyllning av
systemet ökar mängden fritt syre i vattnet. Det
ökar risken för rost i systemets rörledningar.
Undvik därför onödiga påfyllningar.

9c
1
9b
9b
2
8
9a
3
7
16. Utomhusgivare
Ger signal till reglercentralen
som i sin tur anpassar värmen till
byggnaden beroende på utomhustemperaturen.
6
23
19
Temp. 21°C
Mode
18
21
17. Temperaturgivare
Vattentemperaturmätare till reglercentral.
Komponenter i
tappvarmvattenkretsen
18. Säkerhetsventil
Säkerhetsventilen öppnas om trycket på den
sekundära sidan i växlaren blir för högt.
19. Ventilrör
Omfattar avstängningsventil, backventil.
Backventilen hindrar vattnet att gå åt fel håll.
20. Varmvattencirkulationspump
Pump som cirkulerar tappvarmvattnet så att
det alltid finns varmvatten vid alla tappställen
(kranar). Finns inte i alla anläggningar.
22
20
5
7
15
4
17
21. Kriskoppling
10
Temp. 21°C
Mode
13
11
12
14
16
Används när tappvarmvattnet behöver stängas
av, t ex vid reparation. Resultatet blir att det
kommer kallvatten ur varmvattenkranarna.
22. Reglercentral för tappvarmvatten
Styr fjärrvärmevattnets flöde till värmeväxlaren
och i förekommande fall den sekundära bland-
ningsventilens inställning. Reglerar därigenom
temperaturen på tappvarmvattnet.
23. Varmvattenkranar
i
Finns i varje lägenhets kök och badrum.
Gå onlinekursen på:
fortum.se/effektivarefjarrvarme

Så fungerar energi
Energi kan inte förbrukas. Energi omvandlas
bara från en form till en annan i ett evigt
kretslopp. Därför är det exempelvis fel att
säga att man har en viss elförbrukning. El
förbrukas inte, den används. Det är därför
vi hellre säger energianvändning och inte
energiförbrukning. När man tänder en glödlampa,
så omvandlas elenergin till ljus och
värme. När det varma fjärvärmevattnet når
ditt hus och växlas över till ert värmesystem
och så småningom värmer lägenheterna i ert
hus, så gör energin en resa från ett medium
till nästa, från vatten till luft. Värmen kommer
sedan lämna ert hus när den varma
luften läcker ut genom ventilation, fönster
och själva byggnaden. Ett sätt att minska sin
kostnad är att förlänga den tid som den varma
luften stannar inom husets väggar. Det
gör ni genom tätning och isolering av huset.
i
8
Det kan handla om att täta fönstren, att
tilläggsisolera vinden eller att få de boende
att vädra på ett smartare sätt. Ni kommer att
finna bra tips för detta längre fram.
Hur vet jag om vi gör av med för mycket
energi?
För att veta hur stor besparingspotential ni
har måste ni jämföra er användning med
andra liknande hus. Det finns flera sätt att
göra det på. Om ni har gjort en energideklaration,
så kan ni se hur ni ligger till jämfört
med liknande fastigheter i den rapport som
ni har fått. Det går också bra att titta i det
budgetunderlag för fjärrvärmen som ni får
från oss på Fortum varje år. Ett annat sätt är
att logga in på fortum.se/energikonto. Där
kan ni jämföra er användning med liknande
fastigheter månad för månad.
Detta kan ni göra för att minska energibehovet
Något ni kan göra för att minska husets energianvändning är att
sänka temperaturen på vattnet som går ut till elementen. De flesta
boende kommer inte att uppleva någon skillnad om ni sänker temperaturen
en grad i deras lägenheter. För att sänka temperaturen i lägenheterna
en grad, så ska ni sänka temperatur på fjärrvärmevattnet
med tre grader. Det gör ni genom att paralellförskjuta er reglerkurva
nedåt på den reglercentral som sitter i fjärrvärmecentralen.
Mer om detta på sidan 20.

Detta är effekt
Effekt är mängden energi under en viss tidsenhet.
Fortum räknar effekt som kWh/h det
vill säga energianvändning per timme. Om
ni behöver mycket energi under en begränsad
tidsenhet, så har ni ett stort behov av
effekt. Om alla i ert hus fyller upp badkaren
med varmvatten, samtidigt som de diskar
under rinnande varmvatten och det är 20
minusgrader ute, då kommer ni att skapa
en så kallad effekttopp, alltså en stor mängd
energi under en kort tidsrymd. Kan ni minska
den samtidiga användningen av varmvatten
och värme, så blir effektbehovet mindre och
därmed kostnaden mindre.
Varje år går Fortum igenom er energianvändning
från föregående uppvärmningsperiod
för att se hur stort effektbehov ni har. De
fem högsta så kallade effekttopparna tas
bort och sedan tar man fram ett medelvärde
av de 9 närmast följande effekttopparna.
Sedan “reserveras” ert effektbehov i vår
produktion, så att vi ska vara säkra på att
vi har kapacitet nog för allas värmebehov
under årets kalla månader. Med mindre effektbehov,
så “reserveras” mindre effekt och
er effektdel blir mindre på fakturan.
i
Detta kan ni göra för att minska effektbehovet
Generellt kan man säga att alla insatser ni gör för att minska värmeanvändningen
även kommer minska effektbehovet. Det ni framförallt vill
undvika är ett stort samtidigt utnyttjande av både värme och varmvatten.
Stryp värmen ut till elementen de timmar på dygnet ni har hög
användning av tappvarmvatten. I ett större flerbostadshus går det att
sänka temperaturen på elementen en kanske två timmar utan att inomhustemperaturen
sänks.
9
Därför tar Fortum betalt för effekt
Energi är färskvara. Energi måste produceras
i samma stund som det används.
Det innebär att det hela året måste finnas
produktionskapacitet tillgängligt för de
dagar då behovet av energi är som störst,
ofta kalla vinterdagar. Det är som om att
man skulle behöva bygga en egen fil på
motorvägen för varje enskild bil under
rusningstrafik. Att hålla produktionskapacitet
stand by är dyrt för producenterna.
Om man som kund kan minska sitt effektbehov,
så kan man minska behovet
av filer på motorvägen. Att ta betalt för
effektbehov gör det mer rättvist mot
energieffektiva kunder som är duktiga på
att hålla ned sin effekt. En kund som bara
behöver fjärrvärme som komplement
måste ändå ha effektkapacitet reserverad
för sig hela året för de dagar då kapacitet
i den ordnarie uppvärmningen inte räcker
till.
Logga in på fortum.se/energikonto för
att se hur ert effektbehov förhåller sig till
andra fjärrvärmekunder i Stockholm.

Detta är avkylning
När fjärrvärmevattnet når ert hus, så har det
en viss temperatur. Låt oss säga 70 grader.
Värmen från det varma vattnet växlas över
till ert värmesystem via en så kallad värmeväxlare.
Fjärrvärmevattnet som cirkulerar
tillbaka till fjärrvärmenätet är nu kallare, låt
oss säga 30 grader. Det betyder att ni har en
avkylning på 40 grader (70 - 30 = 40).
En avkylning under 40 grader behöver förbättras.
På fackspråk kallas avkylningen för
Delta-T. Om ni har en dålig avkylning, alltså
mindre än 40 grader, så måste en större
mängd vatten värmas och levereras till er
för att ni ska få varmt vatten och varma element.
Det betyder mer utsläpp av koldioxid
och stort energislöseri.
För att uppmuntra våra kunder att använda
den energi vi levererar, så har vi infört en
modell för bonus/avgift gällande avkylning.
Om det vatten som går tillbaka från ert hus
och ut i fjärrvärmenätet har en låg temperatur,
så får ni pengar tillbaka på er fjärrvärmefaktura,
men om temperaturen är för hög,
så läggs det på en avgift på fakturan. Det
enklaste sättet att se vilken avkylning ni har
är att logga in på fortum.se/energikonto
i
Detta kan ni göra
10
Detta kan vara anledningen till dålig avkylning
• fjärrvärmecentralens varmvatten-
cirkulationspump (VVC-pump) är trasig
• trasig givare för temperaturinställning av
varmvatten
• sommarventil på 3 stegs kopplade centraler
är trasig
• för hög temperatur på tappvarmvattnet
• ni har handdukstorkar som värms på varmvattencirkulationen
• för högt ställd reglerkurvan
• för högt ställt flöde på värmecirkulationspump
• dåligt fungerande värmesystem
• funktionen på värmeväxlaren är dålig
Om ni har dålig avkylning (under 40 grader), så bör ni gå igenom er
fjärrvärmecentral och kontrollera att temperaturen på tappvarmvattnet
inte är för högt, att reglerkurvan inte är för högt ställd, att
ni inte har för högt flöde på värmecirkulationspumpen. Instruktioner
för detta går att läsa i kapitlet Drift.
Om ert Delta-T inte förbättras efter det, så bör ni se om det kan var
ett tekniskt fel. Om er fjärrvärmecentral är äldre än 20 år, så kan
det vara dags att byta ut den.

Värmebalansen i ett hus
Inget är gratis brukar det ju heta, men det
finns faktiskt något så fantastiskt som gratis
värme. Man brukar inte tänka på det, men
en stor del av den värme som värmer ert hus
är faktiskt gratis. Det handlar om den värme
som de boende i ert hus bidrar med.
I viloläge alstrar en människa 80 Watt värme.
En människa som är aktiv kan bidra med
så mycket som 200 Watt värme, det är lika
mycket som ett mindre element. Den största
källan till gratis värme är solen. När solen lyser
på ert hus, så värms hela husets stomme
upp. Då det tar lång tid för ett hus att kylas
av så har ni nytta av den värmen många
timmar efter det att solen har gått ned. Vissa
föreningar placerar solfångare på taket för
att ytterligare utnyttja värmen från solen.
Sedan finns det värme som inte är gratis,
men som man får, så att säga, på köpet. All
belysning och alla elprylar som finns i ert hus
avger värme. Som ett exempel kan näm-
Solinstrålning
Personvärme
Värme från
hemelektronik
Fjärrvärme
“Gratis”
“På köpet”
11
nas att av den el som en vanlig glödlampa
använder, så blir 80 % till värme. Andra
stora värmekällor är TV, datorn, spisen och
kylskåpet. Tillsammans står den här värmen
för nästan en tredjedel av det som krävs för
att värma en fastighet. I moderna energieffektiva
hus är andelen större.
För de flesta räcker gratisvärmen inte till
under kalla vinterdagar och då måste man
tillföra mer värme för uppvärmning och
varmvatten. I Stockholm är den vanligaste
uppvärmningen av flerbostadshus fjärrvärme.
Den värme ni använder för att värme ert hus
kommer alltid så småningom att försvinna
från huset. Det brukar på fackspråk kallas
bortförd energi. Värmen försvinner ut
genom ventilationsluften, fönster och dörrar,
avloppsvattnet och att själva byggnaden
avger värme. Värmeförlusten kommer att
ske hur ni än gör, men ni kan genom att
se över exempelvis tätning och isolering
förlänga den tid värmen stannar inom husets
väggar. Då kan ni också minska den mängd
värme ni tillför huset och därigenom minska
er kostnad.
Ventilation
Luftläckage
Transmission
(Själva byggnaden)
Avlopp

Att spara värme
När ni börjar fundera på att göra energibesparingar i ert hus är det bra att känna till att det
framförallt är tre stora faktorer som påverkar er energianvändning.
Dels vilken värme- och fastighetsteknisk lösning ni har, den delen kallar vi Teknik. Sedan
handlar det om hur bra ni är på att använda den tekniska lösning ni har redan har, den delen
kallar vi Drift. Den tredje och sista aspekten handlar om hur vi agerar i vår vardag som boende
i ett hus, vi kallar den delen Vanor.
Vi kommer framförallt att inrikta den här guiden på hur man kan jobba med den tekniska förvaltningen
av ett hus och hur ni kan påverka de boendes vanor. Teknik är en viktig del, men
även en mycket komplex. Det finns ofta en övertro på att man genom tekniska lösningar ska
kunna minska sin energianvändning, men ni kommer aldrig att göra några stora förändringar
om ni inte lär er använda det ni har på rätt sätt och hjälper de boende att skaffa sig nya
energismarta vanor. Vi har därför valt att endast berätta om de värmetekniska lösningarna i
övergripande ordalag.
Teknik
Vanor
12
Drift

Värme- och fastighetstekniska lösningar Teknik
Ofta när man läser om energieffektiviseringar,
så är det just de tekniska lösningarna
som brukar stå i fokus. Som bostadsrättsförening
blir man överöst med reklam från
företag som utlovar enorma besparingar
om man bara väljer just deras lösning. Det
finns många lösningar som också är riktigt
bra, men var noga med att inte investera i
allt för tekniskt komplicerade system. Ju mer
komplicerad en lösning är ju oftare har de en
tendens att gå sönder eller vara så svåra att
sköta att ni eller er förvaltare inte kan sköta
den själva, utan blir beroende av externa
konsulter. Ofta finns det mycket man kan
göra med det man redan har genom att bli
bättre på att förvalta sin värmelösning eller
genom att justera in systemet.
Olika uppvärmningssystem
Den finns en rad olika sätt att värma upp en
fastighet. Här är några av dem.
Värmepump
Man kan likna en värmepump vid ett omvänt
kylskåp som med hjälp av el värmer upp
istället för att kyla ned. Med hjälp av en kompressor
utvinner man värme från till exempel
vatten, berggrund, jorden, utomhusluften
eller frånluften. I ett flerbostadshus måste
en värmepumpslösning kompletteras med
något annat då värmepumpen oftast inte
täcker mer än 80 % av effektbehovet. Komplementet
kan vara pellets, elpatron eller
fjärrvärme. För de allra flesta fjärrvärmekunder
går det inte att räkna hem en investering
i en värmepumpslösning, då totalkostnaden
blir stor. I den totala kostnaden ingår räntekostnad
för lån, amorteringar, elkostnad
och elnätskostnad för bergvärmepumpen,
kostnader för kompletterande värmelösning
samt drift- och underhåll.
13
Vanor
Drift Drift
Pellets
Pellets är små kompakta ihoppressade träflisbitar.
Pellets har ett högt energivärde och
används för att elda i en värmepanna. Värmen
används sedan för att värma element
och varmvatten. Pellets är inte så energieffektivt,
då stor del av värmen går ut genom
skorstenen som orenad rök. Många svenskar
som tidigare hade olja har valt pellets. För
att elda med pellets krävs det möjlighet att
ta emot och förvara stora mängder bränsle
i sitt hus. Priset på pellets har stigit tämligen
mycket de senaste åren.
Driftverkande el
Med direktverkande el menas att man via elelement
värmer husets rum. Elelementen är
mycket energieffektiva, men tyvärr krävs det
stora mängder el. Då elen har blivit mycket
dyrare de senaste 15 åren, så är det många
som bytt ut sina elelement till någon typ av
värmepumpslösning eller fjärrvärme.
Olja
En oljepanna fungerar på samma sätt som en
pelletspanna. Oljan har blivit mycket dyrare
de senaste 20 åren, vilket gör att många
som tidigare har haft oljeuppvärmning har
övergått till andra uppvärmningsalternativ
som exemeplvis fjärrvärme. Olja är inte att
rekommendera som uppvärmningsalternativ.
Elpanna
I en elpanna värms vattnet i det vattenburna
värmesystemet med hjälp av el. I likhet med
direktverkande el, så är det ganska dyrt då
lösningen kräver stora mängder el.

Solvärme
I en solvärmelösning sätter man upp solfångare
på husets tak. När solen lyser på solfångarna
värms det vatten upp som finns inne
i solfångarna. Det nu varmare vattnet kan
sedan användas för att värma tappvarmvatten
och värmesystem. Systemet producerar
gratis värme under årets soligaste
månader. Solvärme passar bra till fritidshus,
men mindre bra till flerbostadshus, då det
bara producerar värme de varma delarna
av året då man behöver det som minst och
dessutom inte producerar så stora mängder
värme. Solvärme fungerar bra att kombinera
med andra lösningar som till exempel
fjärrvärme.
Kompletterande lösningar
Prognosstyrning
Prognosstyrning innebär att man kopplar in
en tjänst som via väderprognoser i förväg
räknar ut vilken utomhustemperatur huset
ska anpassa sig till. Det finns en lång rad
företag som erbjuder sådana lösningar. Det
råder något delade meningar om hur effektiv
prognosstyrning är eftersom en stor
byggnad behöver tid för att ställa om sig och
väderomslag kan vara mycket snabba.
Individuell mätning
Individuell mätning innebär att man installerar
ett system som gör det möjligt att följa
användningen för varje enskild lägenhet och
då kunna ta betalt från varje lägenhetsinnehavare
för det varmvatten och den värme de
använder. Det har visat sig att man kan göra
stora besparingar på det sättet, men det är
oftast väldigt dyrt att installera ett sådant
system, så gör en noggrann beräkning innan
ni investerar.
14
Värmeåtervinning
Frånluftvärmepump
En frånluftvärmepump tar tillvara på den
varmluft som finns i luften som lämnar ert
hus via ventilationen. Frånluftvärmepumpar
kräver att ni har ett modernt ventilationssystem.
Det är ett sätt att ta tillvara på den
värme som ni redan har i ert hus via exemplevis
fjärrvärme. Notera dock att alla typer
av värmepumpar drar el och att det är viktigt
att räkna in den höjda elanvändningen i
prognosen innan man investerar.
FTX
En FTX-lösning liknar en lösning med frånluftvärmepump.
Skillnaden är den att en FTXlösning
förutom att den utvinner värme från
frånluftsluften även värmer den luft som
går in i huset. En förutsättning för att kunna
installera en FTX-lösning är att kanalerna för
in- och utluft sitter i anslutning till varandra.
Behöver vår fjärrvärmecentral
bytas?
En fjärrvärmecentral har en livslängd på
cirka 25 år. Om er fjärrvärmecentral är äldre
än 20 år, så kan det vara dags att byta till en
modernare. En äldre fjärrvärmecentral kan
ge problem med dåligt avkylning och risken
att fjärrvärmecentralen går sönder är större.
Måste vi byta reglercentral?
En reglercentral är den enhet som styr hur
fjärrvärmecentralen ska fungera. Nyare
reglercentraler har ofta bättre funktioner
för att ställa in husets reglerkurva och följa
upp fjärrvärmeanvändningen. Läs mer om
värmekurvor och uppföljning i kapitlet Drift.
Köp inte en svårare teknisk lösning än att ni
själva eller er förvaltare kan hantera den. De
viktigaste funktionerna finns även på äldre
reglercentraler.

Fastighetstekniska lösningar
Utöver ert värmesystem, så kan ni även
arbeta med förändringar i själva huset för att
minska värmeanvändningen.
Tilläggsisolera vinden
Med bra isolering på vinden fördröjs den tid
värmen håller sig i huset. Isoleringen bör
vara mellan 40–50 cm tjock, men i äldre hus
är det vanligt att tjockleken bara är 15– 20
cm. Det är många gånger en ganska enkel,
men samtidigt effektiv åtgärd att tilläggsisolera
vinden. Om vinden används som förråd
eller om huset har platt tak kan det vara
svårt att komma åt att tilläggsisolera, men i
vissa fall kan man ändå spruta in lösull.
En vanlig vind kan antingen isoleras med
mattor av isolering eller med lösull som
sprutas in. I båda fallen är det viktigt att man
inte tätar till de öppningar som ska finnas
på vinden, exempelvis vid takfoten. Det är
viktigt att isoleringen utförs på rätt sätt så
att man undviker framtida fuktskador. Därför
är det viktigt att anlita ett seriöst isoleringsföretag.
Fönster
Fönstren släpper in ljus och värme, men när
det är kallt ute släpper de även ut mycket
värme från huset. Med rätt fönster kan ni
hålla nere kostnaderna för värme samtidigt
som ni får ett bättre inomhusklimat.
Kostnaden för fönster är förhållandevis stor
men om fönstren ändå behöver bytas är det
lönsamt att välja ett fönster med låga energiförluster
även om det är något dyrare än
ett standardfönster. Det finns även glas som
dämpar solinstrålningen vilket kan ge ett
bättre inomhusklimat i rum med södervända
fasader och stora glaspartier.
Om de befintliga fönstren är i bra skick finns
det olika metoder för att byta ut glasen eller
15
komplettera med en tredje glasruta. Vilken
metod som passar bäst beror på vilken konstruktion
de befintliga fönstren har. Som exempel
kan ni minska värmeläckaget mycket
genom att byta ut den inre rutan mot ett
lågemissionsglas. Tänk på att det nya glaset
oftast är tjockare än det gamla glaset. Ni bör
kontrollera att fönstren tål den extra tyngd
som den nya rutan medför. I vissa fall kan
det vara olämpligt att förändra utseendet på
huset genom att installera nya fönster med
andra karm- och bågtjocklekar eller annat
karmmaterial som exempelvis aluminium.
Förändringar i ventilationen
Ventilationen i ett hus ska bland annat vädra
ut fukt och matos och tillföra frisk luft utan
att ge drag. Det finns flera olika typer av
ventilationssystem som använts under olika
tidsepoker. Äldre hus har ofta självdragsventilation
medan nyare hus vanligen har någon
form av fläktdriven ventilation (oftast s.k.
”mekanisk frånluft”), ibland i kombination
med värmeåtervinning. Vintertid är luften
torr och kan ta åt sig mycket fukt i lägenheterna,
vilket innebär att man inte behöver
lika stor luftomsättning på vintern som på
sommaren. Man måste dock alltid anlita
experter när man vill förändra ventilationen,
eftersom risken annars är stor att man får
problem med inomhusmiljön.
Självdrag
I hus med självdrag används ingen elenergi
för att driva fläktar men en hel del värme
ventileras ut. Självdragsventilationen bygger
på att frisk luft kommer in via ventiler vid
fönstren eller väggventiler och luft från rummen
vädras ut via stående kanaler upp till
taket. Eftersom det är skillnaden i temperatur
mellan den varma inomhusluften och den
kallare utomhusluften som är drivkraften
för ventilationen sker ett större luftombyte

vintertid än sommartid. Om ventilationen
inte måste åtgärdas för att komma till rätta
med fukt- eller radonproblem är besparingsmöjligheten
begränsad om ni har självdragsventilation.
Dock ska ni alltid se över otäta
fönster och dörrar även i hus med sådana
system och förse dem med tätningslister
om dessa saknas eller är bristfälliga. Det
är mycket viktigt för inomhusmiljön att
ventilerna är öppna och att inte kanalsystemen
är igensatta av smuts. Ibland kan det
vara nödvändigt att förbättra ventilationen i
hus med självdrag. Det kan exempelvis vara
fuktigt i badrummen länge efter en dusch. En
lösning kan vara en så kallad ventilator som
drivs av vinden. Den sätts på skorstenen och
skapar ett sug som ventilerar ut frånluften.
Den här typen av ventilationslösning brukar
ibland kallas förstärkt självdragsventilation.
Generellt kan sägas att om man vill förbättra
självdragssystem med mekaniska lösningar
bör fläkten placeras utomhus ovanpå t.ex.
befintlig vädringsskorsten.
Mekanisk frånluft (F-ventilation)
Om huset har fläktdriven frånluftsventilation
suger en eller flera fläktar ut luften via kanaler
från lägenheterna. En del av värmen i
frånluften kan tillvaratas med en värmepump
som levererar värme till varmvatten eller
uppvärmning. Eftersom kanalerna måste
dras samman till en punkt där värmepumpen
placeras kan det vara svårt att installera en
frånluftsvärmepump i en befintlig fastighet
om frånluftskanalerna är spridda. Många
äldre frånluftsfläktar använder betydligt mer
el än modernare fläktar och bara genom ett
fläktbyte kan man minska sin elanvändning.
Med en varvtalsreglerad fläkt kan driften anpassas
efter bland annat utomhustemperaturen.
På så sätt kan ni få lägre kostnader både
genom minskad elanvändning och minskade
värmeförluster via frånluften.
16
Mekanisk från- och tilluft (FTventilation)
Om huset har fläktdriven från- och tilluftsventilation
finns vanligen även någon
form av värmeåtervinningssystem. Med ett
värmeåtervinningsaggregat tar man vara
på värme i frånluften och kan förvärma
tilluften. Det finns både centrala FT-system
och byggnader med FT-system i varje
lägenhet. Med värmeväxling så kallas den
här ventilationslösningen för FTX. Eftersom
systemet har två fläktar och större motstånd
till följd av värmeväxlarna är elanvändningen
förhållandevis hög för ett sådant system.
Dessa system är mycket energieffektiva, men
kräver även en mycket kunnig förvaltare,
som kan sköta systemet.
Varmvatten
Som ni säkert vet värmer fjärrvärmen inte
bara era element utan även det varmvatten
som kommer ur kranar och duschar. På
fackspråk kallas detta vatten tappvarmvatten.
Tappvarmvattnet brukar svara för cirka
25 % av husets värmeenergibehov. Ett enkelt
sätt att se hur mycket fjärrvärme ni använder
till tappvarmvatten är att se hur stor
användning ni har under årets sommarmånader.
Då är det ofta så varmt ute att all den
värme ni använder är just till tappvarmvatten.
En liten varningsklocka kan vara om er
vattenanvändning verkar vara mycket lägre
än 25 %. Det kan tyda på att huset använder
ovanligt mycket energi för uppvärmning. Om
ni använder mycket mer än 25 %, så kan det
tyda på att ni behöver minska er tappvarmvattenanvändning.
För att säkerställa om det
är fallet, logga in på Energikonto och jämför
er användning med liknande fastigheter.
Det finns några saker man kan göra för att
minska sin varmvattenanvändning. Ni kan

gå ned i fjärrvärmecentralen och säkerställa
att ert varmvatten inte har för hög temperatur.
En bra temperatur ut från centralen
är 55 grader. Det får inte vara lägre, då finns
det en risk att ni får legionellabakterier i ert
varmvattensystem.
För att man ska minska vattenåtgången är
det viktigt att man åtgärdar läckande kranar
och andra läckor. Även små läckor ger stora
förluster i vattenmängd. Om ni har en liten
läcka som är stort som en synnål i diameter
(0,9 mm), så ger det en vattenförlust motsvarande
cirka 2 300 fyllda badkar på ett år. Om
läckan sitter på varmvattnet, så rör det sig
om tusentals kronor per år som droppar ut
ur kranar.
Man kan även byta ut duschmunstycken och
vattenkranar till snålspolande varianter. Vissa
tillverkare av snålspolande kranar påstår
att man kan spara så mycket som 40 % av
vattenåtgången med effektiva snålspolande
kranar. Det kommer kräva en investering och
det varierar mycket från hus till hus hur lång
tid det tar innan investeringen återbetalar
sig. Det finns möjlighet att köpa snålspolande
duschmunstycken och tillsatser till vattenkranar
från fortum.se/shop.
Den viktigaste insatsen ni kan göra för att
minska er varmvattenanvändning är att
påverka de boendes vanor, så att de blir mer
medvetna om vad som är mest energieffektivt.
Många vet exempelvis kanske inte att
det kräver tre gånger så mycket energi att
tappa upp ett bad som att ta en dusch. Läs
mer om detta i kapitlet Vanor.
17
Fönster
20 %
Ventilation 33 %
Väggar/golv 23 %
Tak/vind 7 %
Avloppsvatten 17 %
Bilden: Exempel på hur värmeförlusterna
kan fördela sig i ett äldre
flerbostadshus. Fördelningen ser
olika ut mellan olika hus.

Drift
Ett hus med en bra tekniskt förvaltning använder
mindre fjärrvärme, så enkelt är det.
Innan ni börjar fundera på att göra tekniska
förändringar i ert hus, så bör ni se vad ni kan
göra med det ni redan har. En värmelösning
som bara är installerad, men aldrig injusterad
till de förutsättningar som gäller just nu
för ert hus gör att ni använder mycket värme
helt i onödan.
Har ni i styrelsen eller er tekniska förvaltare
den kompetens som krävs för att få ut det
mesta av er nuvarande lösning? Det kan
vara bekvämt att lägga ut den tekniska
förvaltningen av sitt hus på någon annan,
men då är det är viktigt att vara säker på att
förvaltaren har rätt kompetens. Lite mindre
föreningar brukar förvalta sitt hus själva.
Det ger styrelsen större kontroll, men kräver
mer av den egna styrelsen. Båda varianterna
kan vara rätt, bara styrelsen känner att den
har kontroll. Låt inte er tekniska förvaltare ta
stora beslut som påverkar er energilösning,
det är en fråga för styrelsen.
i
Energiansvarig
Utse en energiansvarig i styrelsen,
som sätter er energibudget och
följer upp energi- och vattenförbrukning
under året.
Att välja en förvaltare
Att anlita en förvaltare som inte har någon
energikompetens kan bli en dyr historia.
Din förvaltare kanske är billig per månad
men risken att dina fjärrvärme-, el- och
vattenräkningar istället blir onödigt höga är
ganska stor om han eller hon inte är utbildad
i energifrågor. Hur vet jag då vem jag ska
18
Teknik
Vanor
välja som förvaltare? Det finns några saker ni
kan tänka på.
1. Undvik mångsysslare utan välj istället en
teknisk förvaltare som har en stadig teknisk
utbildning i grunden som till exempel
energiingenjör eller en passande yrkesutbildning.
2. Se om ni kan skriva ett kontrakt där den
tekniska förvaltaren har ett ekonomiskt
incitament för att minska er energianvändning.
3. Vänd er till någon av de stora förvaltningsorganisationerna
eller företagen. Inom
dessa har de ofta kompetent personal.
4. Se om ni kan få goda referensen från
andra bostadsrättsföreningar som har den
förvaltare ni tänker anlita.
5. Fortum erbjuder tilläggstjänsten Funktionskontroll
där vi en eller två gånger
per år åker ut och kontrollerar att er
fjärvärmecentral är rätt inställd. Läs mer
om denna tjänst på fortum.se/effektivarefjarrvarme
Hur vet jag om vår förvaltare
sköter sig?
Det enklaste sättet är att jämföra er värmeanvändning
med andra. Det gör ni enklast på
fortum.se/energikonto. En tydlig signal på
att er fastighet inte är så effektivt förvaltad
är om er fjärrvärmekostnad har gått upp
mycket sedan 2007. Då gjordes nämligen
prismodellen för fjärrvärme om så att faktorer
som effektbehov och avkylning utgör
en större del av priset. Förändringen gör att
det kostar mer att vara dålig på att utnyttja
värmen som levereras effektivt. Priset på
fjärrvärme har bara ökat med några fåtal
procent om året de senaste åren och till och
minskat några år.
Drift

Gemensamma ytor
Det finns mycket ni kan göra genom att se
över hur det står till med husets gemensamma
ytor. En stor del av den värme som
ni använder går till att värma gemensamma
utrymmen som trapphus, källare, tvättstuga
och garage. Här finns det mycket värme att
spara genom att:
1. Täta fönster och dörrar i trapphus och
källare. Det billigaste sättet är att köpa
tätningslister och göra detta själv. Naturligtvis
går det även att byta ut hela
fönster och dörrar, men det innebär en
stor kostnad.
2. Se över isoleringen på husets vind.
Eftersom värme stiger uppåt, så är det
bra att ha en väl isolerad vind som håller
kvar värmen längre i huset. Var dock noga
med att anlita ett proffs för detta eller läsa
på ordentligt om ni ska göra detta själva,
då det finns risk för mögel om vinden är
dåligt ventilerad.
3. Sänk temperaturen i gemensamma utrymmen.
Oftast behöver man inte ha mer än
15-16 grader. Det gör ni enklast genom
att helt enkelt dra ned termostaterna på
elementen. Det går även att låta en tekniker
minska tillflödet till element genom att
skruva åt den pigg som sitter innanför termostaten.
Tänk dock på att man då måste
justera in värmen i hela värmesystemet, så
att förändringen inte påverkar andra delar
av huset.
4. Sätt upp lappar där ni informerar de boende
om vikten av att se till att ytterdörrar
stänger ordentligt. En god idé är även att
göra dem uppmärksamma på vad det kostar
att värma trapphus och källare varje år.
19
De boendes lägenheter
Den största delen av den värme ni använder
används naturligtvis av de boende i sina
hem. Det finns mycket ni kan göra för att
minska värmeanvändningen i de boendes
lägenheter. Ni kan se till att fönster och
balkongdörrar är täta, ni kan justera in så att
allas element får rätt mängd värme, ni kan se
till att kranar byts ut till snålspolande och att
droppande kranar tätas.
Men den största insatsen ni kan göra för att
minska de boendes värmeanvändning är att
informera dem om det mest energieffektiva
sättet att agera i sin vardag. Det kommer att
ge stor effekt utan att det kostar en krona.
Vad ska då de boende göra för att minska
sin energianvändning? Läs mer om detta i
kapitlet Vanor.
i Fjärrvärmebudget
I september varje år sätter Fortum
samman ett budgetunderlag
för alla fjärrvärmekunder. Där
kan ni se hur ni ligger till jämfört
med andra och få en bild av nästa
års värmekostnad. Observera
att budgetunderlaget bara är en
uppskattning. Yttre faktorer som
exempelvis vädret påverkar hur
stor er faktiska kostnad blir och
mycket kan ni påverka själva
genom energieffektiviseringar.
Hittar ni inte ert budgetunderlag?
Det går att ladda ned från
fortum.se/energikonto

Justera reglerkurvan
Nu kommer vi till den enskilt viktigaste delen
av energiförvaltningen av ert hus, nämligen
hur ni justerar reglerkurvan. Vad är då en
reglerkurva? En reglerkurva är en typ av
värmebehovsprofil som ska sättas på alla
hus. Hur reglerkurvan är utformad avgör
hur husets värmesystem reagerar på olika
utomhustemperaturer. Varje hus har en unik
värmebehovsprofil och därför måste ni leta
er fram till den perfekta profilen för just ert
hus.
Man kan likna reglerkurvan vid hur bensinsnålt
man kör en bil. Den förare som
rivstartar vid varje korsning och kastar sig på
bromsen varje gång den ska stanna, istället
för att anpassa sin körstil till vägen, gör av
med mer bensin än den som planerar sin
körning och låter motorn jobba mindre. När
utomhustemperaturen svänger, så vill ni att
temperaturen ut till elementen i huset ska
följa utomhustemperaturen på ett sådant
sätt att de boende hela tiden har samma
temperatur inomhus. En reglerkurva som
följer utomhustemperaturen dåligt kommer
innebära att ni ibland får för kallt och ibland
för varmt inomhus och för varje gång detta
sker, så går det åt onödig värme. På samma
sätt som det krävs extra bensin för en bil
som kör oklokt, så krävs det extra onödig
värme när ett värmesystem måste gasa och
bromsa. Om ni bara har valt någon av de
förinställda kurvorna, så är det det som er
fastighet gör.
Så här justerar ni in reglerkurvan
Reglerkurvans utformning justerar ni på den
reglercentral som sitter nere i fjärvärmecentralen.
På reglercentralen finns det oftast
redan fördefinierade värmekurvor. De olika
kurvorna är olika branta i förhållande till
utetemperaturen. Ju brantare kurva, ju mer
höjs värmen ut till husets element när det
blir kallare ute, den så kallade framledningstemperaturen.
Ett hus med få värmeläckor
20
och stora andel ”gratis”-värme, behöver en
mindre brant kurva. Börja med att analysera
hur huset reagerar under en längre period
vid olika utomhustemperaturer. Det enklaste
sättet att analysera hur det går är att helt
enkelt fråga de boende hur de tycker det
känns. Det går även att lägga ut termometrar
på strategiska ställen i huset och läsa av
dem under en period, men det är mindre bra
då komfort inte är samma sak som temperatur.
Fyra saker kan hända.
1. Ju kallare det är ute, ju varmare blir det
inne. Då ska ni välja en kurva med mindre
lutning.
2. Ju kallare det blir ute, ju kallare blir det
inne. Då ska ni öka lutningen på kurvan.
3. Det är hela tiden för varmt i huset. Då ska
ni behålla lutningen på kurvan, men flytta
den nedåt. Tre graders temperatursänkning
vid fjärrvärmecentralen betyder en
grad lägre ute i allas lägenheter och en
besparing på 5 % av värmebehovet.
4. Det är hela tiden för kallt i huset. Är det för
kallt, men huset följer i övrigt utetemperaturen
bra, så ska ni behålla lutningen på
kurvan, men flytta den uppåt. Tre graders
höjning betyder en grad högre ute i allas
lägenheter.
i
21°C
Temp. 21°C
Mode
Fjärrvärmerör
Reglercentral
Här ställer man in lämplig
temperaturkurva för radiatorvattnet.
Styrventil
Bytt fönster? Byggt
lägenheter på vinden?
När ni gjort förändringar i huset
som förändrar värmebehovet, så
måste ni justera reglerkurvan för
att passa era nya förutsättningar.

Framledningstemp.
Framledningstemp.
Framledningstemp.
Framledningstemp.
Exempel om du alltid vill ha 21 grader inomhus
Kurvlutning Rumstemperatur
+ -
Utomhustemp.
Utomhustemp.
Här har reglerkurvan valts för brant. Rumstemperaturen blir allt för
hög vid kallt väder.
21
+23
Inomhustemp.
+19
+ -
+19
+ Utomhustemp. - Utomhustemp.
Nu har reglerkurvan för liten lutning. Under köldperioder är det för
kallt i rummen.
+23
Inomhustemp.
+ -
+19
+ Utomhustemp. -
+ Utomhustemp. -
Reglerkurvans lutning är rätt vald men det är för varmt i rummen
under alla väderleksförhållanden. Kurvan bör parallellförskjutas nedåt.
+19
+ Utomhustemp. -
+ Utomhustemp. -
Lutningen på kurvan är oförändrad men den är parallellförskjuten nedåt.
Rumstemperaturen är lagom hög under alla väderleksförhållanden.
+23
Inomhustemp.
+23
Inomhustemp.
Fel
Fel
Fel
Rätt

Pumpstopp
Ett hus behöver inte värmas hela året. Ned
till 14-15 plusgrader utomhus klarar sig
huset med den värme som solen, de boende
och de boendes hemelektronik bidrar
med. På reglercentralen som sitter nere i
fjärrvärmecentralen ställer ni in vid vilken
utomhustemperatur värme ska skickas ut till
elementen i ert hus. Att stänga av värmen
till husets element kallas pumpstopp. Här
finns det mycket värme att spara, då många
reglercentraler som standard är inställda
för att skicka ut värme redan när det är 20
plusgrader utomhus.
Att justera värmesystemet
När värmen fördelar sig ojämnt i huset kan
det vara dags att justera in värmesystemet.
Att justera värmesystemet innebär i
praktiken att ni ser till att alla element får
rätt mängd värme i ert värmesystem. Med
ett väljusterat värmesystem behövs mindre
värmen för att värma ert hus.
Det är ganska vanligt att värmevattnet
fördelar sig fel i systemet. Speciellt om ni har
gjort förändringar i ert värmesystem som att
lägga till eller ta bort element i huset. Vissa
delar kan få för mycket, andra lagom och
vissa kan få för lite. Andra orsaker till ojämn
värme kan vara att gamla termostatventiler
har fastnat så elementen inte fungerar, eller
att smuts (eller rost har bildats) som gjort
att det blivit stopp i elementen med dålig
funktion som följd.
Åtgärder för detta är att kontrollera om
elementventilen fungerar, ta bort termostatkroppen
och kolla så att “piggen” går
in och ut. Om det fungerar men elementen
fortfarande är kalla så måste de kanske tas
ned och göras ren för att få funktion av en
VVS-tekniker. Är det inte fel på elementen,
men ändå stor variation på temperaturen i
22
huset så kanske en injustering av värmesystemet
är lösningen. En injustering kräver att
ventilerna på elementen går att injustera.
Beroende på ventilernas kvalitet måste de
eventuellt bytas ut för att kunna injustera
värmesystemet på ett effektivt sätt. Kontakta
oss på Fortum om ni upplever att er värme
är ojämnt fördelad.
Uppföljning
Ni kan aldrig arbeta med energieffektiviseringar
om ni inte följer upp hur det går
för er. Det finns flera sätt att göra det på.
På fjärrvärmefakturorna går det att se hur
mycket fjärrvärme ni har använt under förra
månaden och hur det står till med er avkylning.
Allt står dock inte på fakturan. För att
följa upp er fjärrvärmeanvändning behöver
ni notera fler parametrar. Hur kallt var det
ute? Hur mycket vatten har flödat genom ert
system? Vilka effekttoppar hade ni haft under
månaden? Det finns två sätt att ta reda
på det mesta ni behöver. Antingen går ni ned
till fjärrvärmecentralen och noterar det som
står på reglercentralen. En gång per vecka
är rekommenderat. Det finns en bra mall för
detta att ladda ned från
fortum.se/effektivarefjarrvarme
Det andra sättet är att ni loggar in på
fortum.se/energikonto. På Energikonto kan
ni se den data ni behöver för att följa upp
er energianvändning. Ni får också hjälp med
att tolka den data som finns där. Ni kan
jämföra er fjärrvärmeanvändning med andra
liknande fastigheter, tidigare år och mycket
annat. Mer om detta i kapitlet Energikonto.
Det är även bra att visa era energisiffror för
de boende, så att era kostnader blir synliga.
Sätt upp fjärrvärme- och kostnadssiffror i till
exempel trapphuset.

i
”Om du inte kan mäta det, så
kan du inte förbättra det”
Lord Kelvin
Brittisk vetenskapsman
Energikonto
På Fortums hemsida, fortum.se, finns det
en gratistjänst för Fortums kunder. Gratistjänsten
heter Energikonto och är en så
kallad extranättjänst. På Energikonto kan
kunder nå samma datasystem som Fortums
medarbetare använder för att sammanställa
fakturor och göra analyser av kundernas
fjärrvärmeanvändning. Genom att logga in
på Energikonto når ni mycket information
som ni har nytta av om ni vill få en tydlig
bild av hur er fjärrvärmeanvändning ser ut.
På Energikonto kan ni bland annat jämföra
er fjärrvärmeanvändning mellan olika år,
mellan er och andra liknande fastigheter.
Ni kan även följa er värmeanvändning per
månad eller per timme om ni så önskar. Den
data ni ser på Energikonto kan exporteras till
Excel om ni vill använda siffrorna i era egna
sammanställningar. Förutom fjärrvärmeanvändning
kan ni även se era effekttoppar och
er avkylning.
Genom den så kallade Larmtjänsten på Energikonto,
kan ni se till att ni får ett mejl eller
SMS när er avkylning är dålig eller ni har en
ovanligt hög effekttopp. Det är en bra tjänst
att använda när ni injusterar er reglerkurva
eller vill veta när effekttopparna inträffar.
Första gången ni loggar in på Energikonto, så
är det bra om ni har en betald fjärrvärmefaktura
i närheten. Ni behöver nämligen
både fakturanumret och fakturasumman
första gången ni loggar in.
Mer information om Energikonto hittar ni på
www.fortum.se/energikonto
23
På Energikonto kan ni jämföra er
värmeanvändning med liknande
fastigheter, tidigare år och följa er
värmeanvändning per timme se
månaden effekttopper.
i Tilläggstjänster
Vill du ha hjälp med driften?
Fortum erbjuder fjärrvärmekunder
en rad tilläggstjänster som
kan hjälpa er att minska er
energianvändning, som ger er
större möjlighet att förvalta er
värmelösning själv, som hjälper
er balansera värmen i ert hus
eller hjälper er hålla koll på hur er
värmelösning fungerar.
Läs mer om våra tilläggstjänster
på fortum.se/tillaggstjanster

Vanor
En viktig faktor vid energieffektivisering är
hur medvetna de boende är om det energismartaste
sättet att agera i sin vardag.
Engagerade boende kommer hjälpa istället
för att stjälpa föreningens arbete med
energieffektiviseringar. Hur ska ni då få de
boende engagerade i föreningens energianvändning?
Det finns inget enkelt svar på
den frågan, men en viktig faktor är hur ni
kommunicerar med de boende. Att sätta upp
information med en rad pekpinnar kommer
inte få de boende att brinna för energieffektviseringar.
De boende måste känna att de
själva ger ett viktigt bidrag till hela föreningen
och att de får uppskattning för vad de
bidrar med. Här kommer ett förslag på hur ni
kan öka engagemanget i föreningen.
Så här kan ni göra
Kalla till ett möte där de boende själva får,
helt förutsättningslöst, ge förslag på hur ni
kan minska er energikostnad. Skriv upp alla
förslag, till och med de som ni redan vet om
i styrelsen eller redan har gjort. Gör sedan en
plan tillsammans hur ni ska genomföra dem.
Sätt de förslag som inte kostar något först
på listan. Sedan kan ni se om inte någon av
de som gett förslagen kan hjälpa till med att
genomföra dem. Gör sedan er plan synlig så
att alla i ert hus kan se vad ni tillsammans
har tänkt göra. När de boende ser sina egna
förslag i en plan, så kommer de känna att
de själva har bidragit. Vad ska ni då ha för
mål för att motivera de boende? Ett bra mål
skulle kunna vara att minska era kostnader
och förbättra föreningens ekonomi. Eller ni
kanske har ett mer konkret mål. Vill ni få råd
24
Teknik
Vanor
Drift Drift
att bygga en ny grillplats? Eller vill ni kunna
minska allas månadskostnad? Kom överens
om ett tydligt mål som ni tror kommer att
motivera de boende och informera sedan
om det.
Det är också bra att så tidigt som möjligt ta
reda på vilka kompetenser ni har i föreningen.
Finns det någon som skulle passa som
energiansvarig? Är det något som någon
brinner lite extra för. Om ni hittar några
eldsjälar som kan hjälpa till så kan deras
engagemang smitta av sig på alla boende.
Nästa steg är att göra era nuvarande energikostnader
synliga. Sätt upp information
om hur mycket ni betalar varje månad för
värme, varmvatten och el. När den summan
blir mindre och mindre för varje månad som
går, så kommer det att fungera som morot
för de boende. Det enklaste sättet är att
hämta den informationen från fortum.se/
energikonto. Det går också bra att läsa på
fakturorna från Fortum hur ni ligger till.
När ni väl har satt ett mål och har en plan för
vad ni ska göra, så har ni kommit långt. Nu
har det blivit dags att hjälpa de boende att
göra rätt saker. Informera om vad man själv
kan göra som boende för att minska föreningens
energikostnad. Längre fram finns det
en bra tiopunktslista som ni dela med er till
era boende.

Att arbeta med energieffektiviseringar
tillsammans är betydligt roligare än att
göra det på egen hand eller att allt ansvar
ska vila på ett fåtal personer i styrelsen. Ni
kommer få mycket tillbaka om ni satsar på
ett engagera de boende. Det finns exempel
på föreningar som bara har arbetat med
att engagera de boende och har gjort stora
energibesparingar.
i
Klä dig energismart
25
Tips till boende
Vilka vanor vi skaffar oss i vardagen hemma
avgöra till mycket stor del hur mycket energi
som används i huset. Ett bra sätt att minska
föreningens energikostnad är att sprida bra
tips på vilka vanor som är mest energieffektiva.
På nästa sida har vi sammanställt en
lista med tio tips bra tips som ni kan sprida i
er förening.
Med en varm pläd och en lite tjockare tröja kännar man sällan behov av att
dra upp elementen på max när det är kallt ute. Det skadar inte att vara flera
heller. En människa som är stillasittande alstrar 80 Watt värme. En människa
i rörelse alstrar så mycket som 200 Watt.

Tips till boende
Här kommer tio tips som ni kan dela med er av till era boende.
Möblera smart. Placera inte möbler, gardiner eller annat framför elementen. Luften
behöver cirkulera för att värma ditt hem. Sätt upp fina gardiner som du kan dra för
fönstren under kalla nätter. Se bara till att de inte är för långa, så de hänger för elementen.
Om du har persienner, dra ned dem på natten.
Vädra smart. När du behöver vädra; Dra först ned termostaterna på elementen till noll
och vädra sedan kort med korsdrag. Dra sedan upp värmen igen. Låt aldrig fönster och
balkongdörrar stå öppna länge när det är kallt ute.
Täta läckorna. Ofta får du kalla golv om du har otäta fönster. Kalla fötter gör att hela
du fryser och det är ju inte trevligt. Med tätningslister kan du minska mängden kall luft
som kommer in i ditt hem via fönster och dörrar. Se även till att droppande kranar och
andra småläckor åtgärdas.
Spara vatten. Duscha istället för att bada. En dusch på fem minuter behöver bara en
tredjedel av den energi som ett bad i badkaret kräver.
Var social. Bjud hem människor till din lägenhet på vintern. En människa bidrar med
minst 80 Watt värme. Om ni dansar lite också, så kan varje person bidra med lika
mycket värme som ett litet element, 200 Watt.
Värm smart. Testa med att dra ned temperaturen hemma. En grad lägre temperatur
innebär 5 % i besparing. Många tycker det är lagom med 20-21 grader hemma. Du
behöver inte ha lika varmt överallt. Dra ned temperaturen i hallen och andra utrymmen
där du inte är så ofta. Lägre temperatur i sovrummet gör ofta att man sover bättre. Du
kanske ska kosta på dig ett nytt täcke? Det gör att du sover ännu bättre.
Spara på distans. När du inte är hemma behöver du inte ha så varmt hemma. Dra ner
värmen på elementen något när du reser bort en längre tid. Glöm inte handdukstorken
och golvvärmen om du har det.
Spara i köket. Du kan ofta ha lite lägre temperatur i köket eftersom vitvaror och
spisen ger värme. Använd inte köksfläkten i onödan. Fläkten suger ut den varma luften.
Diska i diskhon och inte under rinnande vatten.
Klä dig energismart. Med några mysiga tofflor på fötterna och en varm tröja på kroppen,
så kommer du inte känna behovet av att dra upp elementen på max när det är
kallt ute.
Stäng om värmen. Se till att dörren i porten går igen helt när du lämnar huset, håller
värmen inne och tjuven ute.
26

Att minska elanvändningen
El står för de flesta föreningar för en betydligt
mindre kostnad än fjärrvärmen, men
det betyder ju inte att ni inte ska minska er
elanvändning. Här kommer några förslag på
vad ni kan göra.
1. Byt ut glödlampor i gemensamma utrymmen
till lågenergilampor. De håller längre
och drar mindre el.
2. Se till att lysknapparna i gemensamma
utrymmen har timers.
3. Undersök om ni kan säkra ned eller slå
samman abonnemang om ni har flera.
4. Sätt upp lappar i tvättstugan om det mest
energieffektiva sättet att tvätta.
Energisparande tvätttips:
• Tvätta i lägre temperaturer. Moderna
tvättmedel gör tvätten ren redan vid
30-40 grader.
• Tvätta inte så ofta. Tvätta bara när du
kan fylla upp hela maskinen.
• Använd tvättmaskinens sparprogram
utan förtvätt.
• Det går åt nästan tre gånger så mycket
energi för att torka kläderna som att
tvätta dem. Välj en tvättmaskin med bra
centrifugering, det sparar både tid och
energi. Om du har möjlighet, lufttorka
dina kläder ute.
Fler bra tips på vad ni kan göra för att
minska er elanvändning finns på
fortum.se/energihjalpen
i
Dela ut spartips
27
Den goda spiralen
Om ni genomför energieffektiviseringar,
så kommer det förhoppningsvis resultera
i minskade energikostnader. Vissa minskningar
kommer direkt genom minskad
energianvändning och några kommer
påföljande år, då både effektkostnad och en
del av den fasta delen bygger på hur stor
energianvändning ni haft föregående uppvärmningssäsong.
Om ni inte har gjort stora
investeringar som automatiskt äter upp den
besparing ni gör, så kommer ni få ett något
större ekonomiskt spelrum.
Vad ska ni då göra med de pengar som ni
har sparat in? Det är naturligtvis lockande att
unna föreningen något för de pengar som ni
nu har sparat, men det bästa ni kan göra är
att satsa på ytterligare energieffektiviseringar.
Om ni exempelvis vill göra en stor teknisk
förändring som kostar pengar, så är det
bättre att göra den investeringen efter några
år och inte det första ni gör. Börja istället
med det som är gratis eller iallafall billigt.
Då kan ni lägga undan pengar under några
år. Genom att kontinuerligt arbete med
energieffektviseringar kommer ni ytterligare
minska er energikostnad och därigenom
skapar ni en god spiral som gör att ni får
kontroll över er energianvändning.
Gör det enklare för de boende i er förening att agera energismart genom
att dela ut energispartips. Pdf finns att ladda ned och skriva ut på
fortum.se/fjarrvarme.

Våra svåra ord
I fjärrvärmebranschen cirkulerar det många
specialord som ibland kan göra det svårt att
förstå vad som avses. För att göra det enklare
för er att förstå hur det fungerar har vi
här sammanställt en lista med de vanligaste
svåra orden som ni kanske hör ibland.
Ordlista
ΔT (delta T)
En bra enhet att känna till om ni ska justera
er värmekonsumtion är ΔT (uttalas: delta T).
ΔT är ett annat sätt för att beskriva den
avkylning som sker när fjärrvärmevattnet
växlas över till husets värmesystem. Skillnaden
mellan värme in och värme ut ska vara
över 40 grader.
Effekt
Effekt är arbetskapacitet eller energi per
tidsenhet. Effekt uttrycks i watt (W).
1 000 W = 1 kW
1 000 kW = 1 MW
Energi
Energi är arbete under viss tid dvs. produkten
av effekt och tid. Energi uttrycks i
wattimmar (Wh).
1 000 Wh = 1 kWh
1 000 kWh = 1 MWh
Expansionskärl
Varmt vatten tar upp större plats än kallare
vatten. Ett expansionskärl tar upp expansionen
av radiator- och ventilationssidans
vattenvolym vid temperaturförändringar.
Behöver ni fylla på detta ofta kan det tyda på
att ni har en läcka eller att ni har mycket luft
i systemet.
28
Fjärrvärme
Fjärrvärmen kommer till fastigheten i form
av vatten som värms upp i ett centralt
värmeverk. Värmen sprids till ortens hushåll
genom att det heta vattnet transporteras i
ett system av välisolerade rör under högt
tryck. Vattnet är mellan 70 och 120 grader
varmt, beroende på årstid och väder, och
leds till en fjärrvärmecentral i varje fastighet.
I den finns värmeväxlare som utnyttjar det
heta vattnet för att värma upp dels husets
element och dels varmvattnet i kranarna. Det
är inte samma vatten som strömmar genom
de olika systemen utan det avsvalnade fjärrvärmevattnet
går tillbaka till värmeverket för
att värmas upp på nytt i ett slutet kretslopp.
Fjärrvärmecentral
En samling maskiner som växlar över värmen
från det varma vatten som skickas till ert hus
i rör och värmer era element och tappvarmvatten.
Kallas ibland för Undercentral.
Framledningstemperatur
Det är den temperatur som radiatorvattnet
har när det skickas till varje element i huset.
Kraftvärmeverk
Ett kraftvärmeverk producerar både el och
värme. I och med att man producerar två typer
av energi med samma bränsle, så gör det
ett kraftvärmeverk väldigt energieffektivt,
över 90 % av energin i bränslet blir till värme
och el. Merparten av fjärrvärmen i Stockholm
produceras i kraftvärmeverk.

Legionella
Legionellabakterier kan ge upphov till två
typer av sjukdomar. Legionärssjukan är en
typ av lunginflammation. Pontiacfeber är en
influensaliknande sjukdom.
Tillväxt av legionella är ett problem som kan
uppstå om husets försörjningssystem inte
uppfyller de krav som ställs på ventilations-
och varmvattensystemen. Temperaturen
på kallvattnet bör inte överstiga +18 °C.
Om temperaturen överstiger +20 °C kan
legionellabakterier tillväxa i dessa ledningar.
Varmvattnet bör inte understiga +55 °C. Det
är också viktigt när det gäller varmvattensystemen
att anordningar för uppvärmning
av varmvatten har kapacitet att tillgodose
behovet och hålla ledningssystemet på den
temperaturnivå som reglerna föreskriver.
Mätpunkt
En mätpunkt är den plats där fjärrvärmemätare
sitter. En mätpunkt kan mäta konsumtionen
i ett eller flera hus beroende på
hur er värmelösning ser ut.
Normalårskorrigerat
Ett beräkningssätt för att kunna jämföra olika
års värmeanvändning trots att två år aldrig
är lika varma eller kalla. För att kunna jämföra
olika års användning av energi, måste
man ta hänsyn till om året varit kallare eller
varmare än normalt och därmed hur stort
uppvärmningsbehovet varit. Studerar man
en långsiktiga trend kan siffrorna justeras för
temperaturskillnader med hjälp av SMHI:s
graddagar och normalår.
Ett så kallat normalår är beräknat som ett
genomsnitt för åren mellan 1961 och 1979,
vilket fungerar som ett jämförelsemått. Normalårskorrigeringsmetoden
tar inte hänsyn
till skillnader i temperaturberoende mellan
olika delar av bebyggelsen.
29
Primärsidan
Fjärrvärmenätet fram till det anslutna huset.
Radiator
Ett annat ord för värmestrålande element.
Reglercentral
Reglercentralen styr fjärrvärmecentralens
funktion. Sitter oftast i närheten av fjärrvärmecentralen.
Reglerkurva
En värmebehovskurva som anger hur mycket
värme som måste skickas ut till husets
element vid olika utomhustemperaturer för
att hålla en jämn inomhustemperatur.
Sekundärsidan
Ett annat namn för husets värmesystem.
Snålspolande kranar
En femtedel av villahushållets energi används
till varmvatten. I lägenheter är andelen ännu
högre. Nya energisparande blandare finns nu
på marknaden med flera olika funktioner. De
är snålspolande och ger samma vattentryck
och spolningseffekt med en mindre mängd
vatten. Dessa nya blandare sparar i genomsnitt
cirka 40 procent av både energi- och
vattenanvändning. Duschblandaren kan
kombineras med ett munstycke som ger
optimal storlek på dropparna. Ett mindre
hushåll kan spara 1 000 kWh energi per år
med de nya blandarna. Kostnad för de nya
blandarna är c:a 3 500 kronor för tre blandare
för kök, tvättställ och dusch.

Tappvarmvatten
Det varma vatten som kommer ur kranar och
duschar. Det värms i fjärrvärmecentralen och
distribueras i huset i ett system som är separat
från vattnet som värmer husets element.
Termostat
En termostat känner av temperaturen. När
det gäller termostater som sitter på element
så har dessa en viss maxtemperatur. Termostaten
stryper tillflödet av varmt vatten när
temperaturen i rummet överstiger termostatens
maxtemperatur. Om man har dragit ned
termostaten, så stryper den tillflödet vid en
lägre temperatur.
Timmätning
Det betyder att kundens fjärrvärmeanvändning
är mätt per timme. Hur ofta detta rapporteras
in till Fortum varierar. Ofta är detta
fjärravläst.
Vattenburet värmesystem
I ett vattenburet värmesystem distribueras
värmen i fastigheten genom att varmt vatten
cirkulerar i rör ut till element i huset och
tillbaka igen till någon typ av uppvärmning
exempelvis en fjärrvärmecentral. Det finns
även andra sätt att värma en fastighet exempelvis
via elelement och via värmefläktar.
Värmeverk
Ett värmeverk är en produktionsanläggning
där man värmer det varmvatten som sedan
skickas ut i fjärrvärmenätet. Vilka bränslen
man använder för att värma vattnet varierar
efter tillgång, väder och pris på olika bränslen.
I Stockholm är merparten av de bränslen
som används förnybara. Som exempel på
använda bränslen kan nämnas avfall, olivkärnor,
restprodukter från skogsindustrin,
restvärme från tung industri och värme från
havet.
30
?
Bildfråga
Strumporna hänger över... vadå?
Svaret ser ni på sidan 29.

Bra Internetlänkar
Om ni har tillgång till Internet, så finns det mycket nyttigt material att hämta. Här har vi listat
några bra platser att besöka.
www.fortum.se/varmetavlingen
Fortums värmespartävling som genomförs första kvartalet varje år.
www.fortum.se/tillaggstjanster
Fortum erbjuder fjärrvärmekunder en lång rad energibesparande tilläggstjänster till mycket
konkurrenskraftiga priser.
www.fortum.se/energihjalpen
Här kan ni få bra tips på hur ni kan minska er elanvändning.
www.fortum.se/shop
Fortums shop där ni bland annat kan beställa energisparande artiklar, så som lågenergilampor
och snålspolande duschmunstycken.
www.fortum.se/effektivarefjarrvarme
Här har vi samlat information om våra tilläggstjänster och annan nyttig information om energieffektiviseringar.
www.energiradgivningen.se
Här finns det mycket nyttig information om energieffektviseringar.
www.energifonster.nu
En samlingssida där ni kan räkna ut vilken energibesparing ni kan göra om ni byter ut era
fönster.
www.blienergismartare.se
En sajt med bra tips på hur ni kan minska er energianvändning framtagen av Energimyndigheten,
Naturvårdsverket och Boverket.
www.svenskfjarrvarme.se
Hemsida för Fjärrvärmebranschens intresseorganisation med mycket information om
fjärrvärme.
31

Det här är en energisparguide för bostadsrättsföreningar med fjärrvärme. Guiden
innehåller tips om hur man med små medel kan göra mycket stora besparingar. Det
krävs ingen förkunskap för att ta till sig tipsen i den här guiden och den innehåller i
stort sett allt du behöver veta för att ta kontroll över er energikostnad.
Sex enkla tips
Om du inte hinner med att genomföra alla tips som står i den här broschyren, så
kommer här sex åtgärder som går fort och som garanterat ger resultat.
1. Registrera er på fortum.se/energikonto. På Energikonto kan ni följa er egen förbrukning
ned på timnivå, jämföra er med andra fjärrvärmekunder, sätta bevakning
på er undercentral och mycket mer. Alltid öppet och gratis. Informera era
boenden om hur ni ligger till genom att sätta upp informationen i trapphus eller
andra platser där de boende ofta uppehåller sig. Mer om Energikonto på sidan 23.
2. Utse en energiansvarig i styrelsen som följer upp er energianvändning under året.
3. Ge de boende tips på goda vanor som minskar deras värmeanvändning. Skriv
av tipsen på sidan 26 i den här guiden eller ladda ned en pdf från fortum.se/
fjarrvarme
4. Justera reglerkurvan. Det kostar inget att gå ned i husets värmecentral och justera
reglerkurvan, så att den följer utomhustemperaturen bättre. En reglerkurva som
inte är anpassad efter ert hus speciella förutsättningar gör att mycket värme
används helt i onödan. Läs hur man gör på sidan 20 i den här guiden.
5. Dra ned temperaturen i gemensamma utrymmen, så som trapphus, källare och
garage. Mer än 15-16 grader behöver det inte vara.
6. Se till att varmvattnet i kranarna inte är varmare än 55 grader. Det justerar du på
fjärrvärmecentralens reglercentral.
Kontaktuppgifter
Telefon: 020-46 00 00 (Tryck tre för fjärrvärme)
Mån-tors: kl 8 - 16
Fre: kl 8-15
E-post: kundservice.varme@fortum.com
Internet: www.fortum.se/fjarrvarme
32