Värmesparguiden
Värmesparguiden
Värmesparguiden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Värmesparguiden</strong><br />
– En energisparguide för fjärrvärmeanslutna<br />
bostadsrättsföreningar<br />
1
Innehåll<br />
Fjärrvärme, så fungerar det sid 4<br />
Fortums prismodell sid 5<br />
Fjärrvärmecentralens delar sid 6-7<br />
Så fungerar energi sid 8<br />
Detta är effekt sid 9<br />
Detta är avkylning sid 10<br />
Värmebalansen i ett hus sid 11<br />
Att spara värme sid 12<br />
Värme- och fastighetstekniska lösningar sid 13-17<br />
Drift sid 18-23<br />
Vanor sid 24-26<br />
Att minska elanvändningen sid 27<br />
Den goda spiralen sid 27<br />
Våra svåra ord sid 28-30<br />
Bra Internetlänkar sid 31<br />
Sex enkla tips sid 32<br />
AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Januari 2011<br />
2
Varje hus är unikt. Därför är det omöjligt att<br />
skriva en guide som passar alla. Kunskapen<br />
och behovet av hjälp skiljer sig från hus till<br />
hus. Ni kanske är en helt nya på det här med<br />
att sköta uppvärmningen av ett flerbostadshus.<br />
Eller också är ni erfarna och känner att ni<br />
redan kan det mesta. Ert hus kanske är från<br />
tidigt 20-tal och ligger centralt. Eller kanske är<br />
det ett nybyggt hus i ytterförort. Oavsett vilka förutsättningar<br />
ni har, så kommer ni i den här guiden hitta några godbitar som<br />
ni kan ha nytta av.<br />
Vi har valt att fokusera på de ekonomiska fördelarna med<br />
energieffektiviseringar. Det betyder inte att vi har glömt de<br />
stora miljöfördelarna. Mindre energianvändning betyder nästan<br />
alltid mindre miljöpåverkan. Dels minskar de direkta utsläppen<br />
av farliga växthusgaser när ni minskar energianvändningen och<br />
dels kan fler ansluta sig till miljövänlig fjärrvärme och kanske<br />
byta ut den gamla oljepannan mot ett betydligt miljövänligare<br />
alternativ. Kunder står i kö för att få miljövänlig fjärrvärme från<br />
Fortum. För att tillgodose våra kunders behov av ny miljövänlig<br />
kapacitet, så kommer vi de närmaste tio åren investera cirka 15<br />
miljarder i ny fossilfri fjärrvärme i Stockholm. Investeringarna<br />
kommer öka andelen fossilfria bränslen i vår bränslemix från<br />
dagens 87 % till över 90 % år 2020.<br />
Varför ska ni då energieffektivisera? Det enkla svaret är att all<br />
energi har blivit dyrare och kommer troligtvis så förbli under<br />
överskådlig tid. På en global nivå kommer den framtida bristen<br />
på fossila bränslen driva upp priserna på alla bränslen, även<br />
de miljövänliga. Regeringens arbete med att minska Sveriges<br />
utsläpp av koldioxid markant fram till 2020 betyder bland annat<br />
att skatten på energi troligtvis kommer att fortsätta vara hög.<br />
För att uppmuntra till energieffektiviseringar är vår prislista<br />
utformad så att den som är energieffektiv även gör stora<br />
kostnadsbesparingar. Nu är alltså ett bra tillfälle att energieffektvisera.<br />
Vår ambition har varit att alla ska kunna ta till sig informationen<br />
i den här guiden utan några krav på förkunskaper. Lycka till<br />
med er energibesparing.<br />
Peter Mörke<br />
Marknadschef Fortum Värme<br />
3
Så fungerar fjärrvärme<br />
Fjärrvärme är ett smart och miljövänligt<br />
alternativ när man ska värma upp bostäder,<br />
lokaler, skolor mm. Som namnet antyder<br />
kommer fjärrvärmen från någonstans i<br />
fjärran. Istället för att varje hus har sin egen<br />
panna levereras fjärrvärmen från en central<br />
anläggning som med avancerade metoder<br />
kan drivas med många olika bränslen vilket<br />
både hushållen och miljön tjänar på. Man<br />
brukar säga att fjärrvärmeverket är hjärtat<br />
som sprider värme i en hel bygd.<br />
Fjärrvärmen har vuxit stadigt genom åren<br />
och svarar idag för mer än hälften av all uppvärmning<br />
av bostäder och lokaler i landet.<br />
Med dagens klimatproblem har fjärrvärmen<br />
mycket goda förutsättningar att expandera<br />
ytterligare.<br />
Fortums fjärrvärme är till stor del baserad<br />
på förnybara bränslen och spillvärme. I<br />
kombination med väl utvecklad teknik får<br />
vi en säker värmekälla, skonsam mot både<br />
människor och djur. Vi skonar även våra vattendrag<br />
från miljöfarliga utsläpp och bevarar<br />
den grönska som andas och lever i vår natur.<br />
Så fungerar illustrationen<br />
4<br />
Idag utgör biobränslen och andra förnybara<br />
och återvunna bränslen 87 % av all tillförd<br />
energi i Fortums fjärrvärme i Stockholm.<br />
Fortum investerar nu 15 miljarder för att öka<br />
den procenten till över 90 % till år 2020. Det<br />
långsiktiga målet är att fjärrvärmen i Stockholm<br />
ska vara klimatneutral år 2030.<br />
De senaste åren har fjärrvärmen vuxit<br />
betydligt. I Stockholm har vi varje år haft en<br />
nyförsäljning motsvarande värmebehovet för<br />
en stad på cirka 40 000 innevånare. Cirka 75<br />
% av alla fastigheter i Stockholm är värmda<br />
med fjärrvärme.<br />
Miljövinster sedan 1980 i Stockholm<br />
• 60 % minskade utsläpp av koldioxid<br />
• 95 % minskade utsläpp av Svaveloxid<br />
• 80 % minskade utsläpp av Kväveoxid<br />
• Sedan 1990 har fjärrvärmen minskat<br />
Stockholmarnas utsläpp av koldioxid från<br />
uppvärmning med 2,5 miljoner ton per år.
Fortums prismodell<br />
Vi är stolta över vår prismodell. Vi har<br />
tillsammans med våra kunder skapat en prismodell<br />
som gör det mycket lönsamt att vara<br />
energieffektiv. Inom nästan alla områden i<br />
samhället uppmuntras hög konsumtion, allt<br />
från mängdrabatt på godis till rabatt på bensin<br />
om man betalar med att visst betalkort.<br />
Det är en modell som passar mycket dåligt<br />
på energi, då det i förlängningen uppmuntrar<br />
till slöseri med energi och resurser. Vi har<br />
vänt på resonemanget. Det ska löna sig rejält<br />
att köpa mindre.<br />
Energi<br />
Effekt<br />
Fast del<br />
Avkylning<br />
Energi<br />
Effekt<br />
Fast del<br />
Före Minskade delar Efter<br />
5<br />
i<br />
Vill ni veta mer?<br />
Läs mer om prismodellen för<br />
fjärrvärmen på<br />
fortum.se/fjarrvarme<br />
När man gör en energieffektivisering så berörs alla delar av<br />
priset. Det gör att slutkostnaden kan bli avsevärt mindre.<br />
Speciellt om man ser över flera år. I staplarna ovan visas effekten<br />
över två år om man både minskar sin värmeanvändning<br />
med 10 procent och förbättrar sin avkylning.<br />
Kunden kan påverka<br />
De flesta energifakturor består av två delar,<br />
en fast och en rörlig del. När kunder minskar<br />
sin energianvändning, så minskar bara den<br />
rörliga delen. Man kan alltså bara påverka<br />
en del av kostnaden själv. Inte hos oss, hos<br />
oss minskar alla delar. Energidelen minskar<br />
naturligtvis, men även den fasta delen blir<br />
mindre, effektpriset blir lägre och om man<br />
dessutom har bra avkylning,<br />
så får man en bonus från oss.<br />
Detta ger dig som kund en<br />
betydligt större möjlighet att<br />
bestämma över storleken på<br />
fakturorna från oss. Det tycker<br />
vi är mer rättvist.<br />
Vill ni ha en enklare faktura?<br />
Det går utmärkt att byta till en<br />
enkel prismodell som endast<br />
består av en rörlig energidel.<br />
Om man är oroligt för prisökningar<br />
går det även att låsa<br />
sitt pris över två eller tre år.
Fjärrvärmecentralens delar<br />
Här ser ni ett exempel på hur ett värmesystem<br />
kan vara uppbyggt i ett flerbostadshus.<br />
Komponenter i fjärrvärmekretsen<br />
1. Serviceventiler<br />
Stänger av tillförseln av fjärrvärmevattnet.<br />
Används vid skada eller arbete i fjärrvärmecentralen.<br />
De sköts och ägs av Fortum.<br />
2. Filter<br />
Är placerat i fjärrvärmenätets tilloppsledning<br />
för att hindra att slam, grus och andra<br />
föroreningar orsakar skador och slitage på<br />
värmeväxlaren och annan utrustning.<br />
3. Manometer och nålventiler<br />
Mäter trycket i tillopps- och returledning samt<br />
trycket före och efter filtret. Med hjälp av<br />
manometern kan man alltså bedöma filtrets<br />
igensättning.<br />
4. Värmeväxlare för radiatorer och ventilation<br />
Överför värme från fjärrvärmenätet till<br />
fastighetens värmesystem.<br />
5. Styrventil för radiatorkretsen<br />
Styr flödet genom värmeväxlaren på signal<br />
från reglercentralen där utomhustemperaturen<br />
jämförs med vattentemperaturen till<br />
radiatorerna. Ventilen reglerar med andra ord<br />
värmetillförseln till fastigheten.<br />
6. Vattenvärmare<br />
Värmeväxlare som i två steg (för- och eftervärmare)<br />
överför värme från fjärrvärmevattnet till<br />
fastighetens tappvarmvatten.<br />
7. Styrventil för tappvarmvattenkretsen<br />
Styr flödet genom värmeväxlaren via signal<br />
från reglercentralen så att tappvarmvattnet<br />
håller inställd temperatur, ca 55°C.<br />
8. Avstängningsventil<br />
Används (endast i vissa anläggningar) vid<br />
avstängning av fjärrvärmevattnet för byte av<br />
flödesgivare.<br />
6<br />
9. Värmemätare<br />
Den kompletta mätutrustningen<br />
består förutom flödesgivaren<br />
(9a) av två temperaturgivare<br />
(9b) och integreringsverket<br />
(9c). I integreringsverket<br />
räknas den levererade<br />
vatten- och värmemängden<br />
fram fortlöpande.<br />
Mätutrustningen är<br />
Fortum egendom.<br />
Komponenter<br />
i radiator- och<br />
ventilationskretsen<br />
10. Cirkulationspump<br />
Cirkulerar vattnet mellan<br />
värmeväxlaren och radiatorerna respektive<br />
eventuella ventilationsbatterier.<br />
11. Manometer<br />
Visar att radiator- och ventilationssidan har<br />
tillräcklig vattenvolym. En fast markering visar<br />
normal tryckhöjd (vattennivå).<br />
12. Säkerhetsventil<br />
Öppnar när trycket på radiator- och ventilationssidan<br />
blir för högt.<br />
13. Reglercentral för värme<br />
I reglercentralen ställer man in den<br />
temperaturkurva som styr radiatorvattnets<br />
framledningstemperatur vid olika<br />
utetemperaturer.<br />
14. Expansionskärl<br />
Tar upp radiator-/ ventilationssidans volymförändring<br />
vid temperaturvariationer.<br />
15. Påfyllningsventil<br />
Sekundärsidans tryckhöjd (vattennivå) regleras<br />
med denna ventil. OBS! Vid påfyllning av<br />
systemet ökar mängden fritt syre i vattnet. Det<br />
ökar risken för rost i systemets rörledningar.<br />
Undvik därför onödiga påfyllningar.
9c<br />
1<br />
9b<br />
9b<br />
2<br />
8<br />
9a<br />
3<br />
7<br />
16. Utomhusgivare<br />
Ger signal till reglercentralen<br />
som i sin tur anpassar värmen till<br />
byggnaden beroende på utomhustemperaturen.<br />
6<br />
23<br />
19<br />
Temp. 21°C<br />
Mode<br />
18<br />
21<br />
17. Temperaturgivare<br />
Vattentemperaturmätare till reglercentral.<br />
Komponenter i<br />
tappvarmvattenkretsen<br />
18. Säkerhetsventil<br />
Säkerhetsventilen öppnas om trycket på den<br />
sekundära sidan i växlaren blir för högt.<br />
19. Ventilrör<br />
Omfattar avstängningsventil, backventil.<br />
Backventilen hindrar vattnet att gå åt fel håll.<br />
20. Varmvattencirkulationspump<br />
Pump som cirkulerar tappvarmvattnet så att<br />
det alltid finns varmvatten vid alla tappställen<br />
(kranar). Finns inte i alla anläggningar.<br />
22<br />
20<br />
5<br />
7<br />
15<br />
4<br />
17<br />
21. Kriskoppling<br />
10<br />
Temp. 21°C<br />
Mode<br />
13<br />
11<br />
12<br />
14<br />
16<br />
Används när tappvarmvattnet behöver stängas<br />
av, t ex vid reparation. Resultatet blir att det<br />
kommer kallvatten ur varmvattenkranarna.<br />
22. Reglercentral för tappvarmvatten<br />
Styr fjärrvärmevattnets flöde till värmeväxlaren<br />
och i förekommande fall den sekundära bland-<br />
ningsventilens inställning. Reglerar därigenom<br />
temperaturen på tappvarmvattnet.<br />
23. Varmvattenkranar<br />
i<br />
Finns i varje lägenhets kök och badrum.<br />
Gå onlinekursen på:<br />
fortum.se/effektivarefjarrvarme
Så fungerar energi<br />
Energi kan inte förbrukas. Energi omvandlas<br />
bara från en form till en annan i ett evigt<br />
kretslopp. Därför är det exempelvis fel att<br />
säga att man har en viss elförbrukning. El<br />
förbrukas inte, den används. Det är därför<br />
vi hellre säger energianvändning och inte<br />
energiförbrukning. När man tänder en glödlampa,<br />
så omvandlas elenergin till ljus och<br />
värme. När det varma fjärvärmevattnet når<br />
ditt hus och växlas över till ert värmesystem<br />
och så småningom värmer lägenheterna i ert<br />
hus, så gör energin en resa från ett medium<br />
till nästa, från vatten till luft. Värmen kommer<br />
sedan lämna ert hus när den varma<br />
luften läcker ut genom ventilation, fönster<br />
och själva byggnaden. Ett sätt att minska sin<br />
kostnad är att förlänga den tid som den varma<br />
luften stannar inom husets väggar. Det<br />
gör ni genom tätning och isolering av huset.<br />
i<br />
8<br />
Det kan handla om att täta fönstren, att<br />
tilläggsisolera vinden eller att få de boende<br />
att vädra på ett smartare sätt. Ni kommer att<br />
finna bra tips för detta längre fram.<br />
Hur vet jag om vi gör av med för mycket<br />
energi?<br />
För att veta hur stor besparingspotential ni<br />
har måste ni jämföra er användning med<br />
andra liknande hus. Det finns flera sätt att<br />
göra det på. Om ni har gjort en energideklaration,<br />
så kan ni se hur ni ligger till jämfört<br />
med liknande fastigheter i den rapport som<br />
ni har fått. Det går också bra att titta i det<br />
budgetunderlag för fjärrvärmen som ni får<br />
från oss på Fortum varje år. Ett annat sätt är<br />
att logga in på fortum.se/energikonto. Där<br />
kan ni jämföra er användning med liknande<br />
fastigheter månad för månad.<br />
Detta kan ni göra för att minska energibehovet<br />
Något ni kan göra för att minska husets energianvändning är att<br />
sänka temperaturen på vattnet som går ut till elementen. De flesta<br />
boende kommer inte att uppleva någon skillnad om ni sänker temperaturen<br />
en grad i deras lägenheter. För att sänka temperaturen i lägenheterna<br />
en grad, så ska ni sänka temperatur på fjärrvärmevattnet<br />
med tre grader. Det gör ni genom att paralellförskjuta er reglerkurva<br />
nedåt på den reglercentral som sitter i fjärrvärmecentralen.<br />
Mer om detta på sidan 20.
Detta är effekt<br />
Effekt är mängden energi under en viss tidsenhet.<br />
Fortum räknar effekt som kWh/h det<br />
vill säga energianvändning per timme. Om<br />
ni behöver mycket energi under en begränsad<br />
tidsenhet, så har ni ett stort behov av<br />
effekt. Om alla i ert hus fyller upp badkaren<br />
med varmvatten, samtidigt som de diskar<br />
under rinnande varmvatten och det är 20<br />
minusgrader ute, då kommer ni att skapa<br />
en så kallad effekttopp, alltså en stor mängd<br />
energi under en kort tidsrymd. Kan ni minska<br />
den samtidiga användningen av varmvatten<br />
och värme, så blir effektbehovet mindre och<br />
därmed kostnaden mindre.<br />
Varje år går Fortum igenom er energianvändning<br />
från föregående uppvärmningsperiod<br />
för att se hur stort effektbehov ni har. De<br />
fem högsta så kallade effekttopparna tas<br />
bort och sedan tar man fram ett medelvärde<br />
av de 9 närmast följande effekttopparna.<br />
Sedan “reserveras” ert effektbehov i vår<br />
produktion, så att vi ska vara säkra på att<br />
vi har kapacitet nog för allas värmebehov<br />
under årets kalla månader. Med mindre effektbehov,<br />
så “reserveras” mindre effekt och<br />
er effektdel blir mindre på fakturan.<br />
i<br />
Detta kan ni göra för att minska effektbehovet<br />
Generellt kan man säga att alla insatser ni gör för att minska värmeanvändningen<br />
även kommer minska effektbehovet. Det ni framförallt vill<br />
undvika är ett stort samtidigt utnyttjande av både värme och varmvatten.<br />
Stryp värmen ut till elementen de timmar på dygnet ni har hög<br />
användning av tappvarmvatten. I ett större flerbostadshus går det att<br />
sänka temperaturen på elementen en kanske två timmar utan att inomhustemperaturen<br />
sänks.<br />
9<br />
Därför tar Fortum betalt för effekt<br />
Energi är färskvara. Energi måste produceras<br />
i samma stund som det används.<br />
Det innebär att det hela året måste finnas<br />
produktionskapacitet tillgängligt för de<br />
dagar då behovet av energi är som störst,<br />
ofta kalla vinterdagar. Det är som om att<br />
man skulle behöva bygga en egen fil på<br />
motorvägen för varje enskild bil under<br />
rusningstrafik. Att hålla produktionskapacitet<br />
stand by är dyrt för producenterna.<br />
Om man som kund kan minska sitt effektbehov,<br />
så kan man minska behovet<br />
av filer på motorvägen. Att ta betalt för<br />
effektbehov gör det mer rättvist mot<br />
energieffektiva kunder som är duktiga på<br />
att hålla ned sin effekt. En kund som bara<br />
behöver fjärrvärme som komplement<br />
måste ändå ha effektkapacitet reserverad<br />
för sig hela året för de dagar då kapacitet<br />
i den ordnarie uppvärmningen inte räcker<br />
till.<br />
Logga in på fortum.se/energikonto för<br />
att se hur ert effektbehov förhåller sig till<br />
andra fjärrvärmekunder i Stockholm.
Detta är avkylning<br />
När fjärrvärmevattnet når ert hus, så har det<br />
en viss temperatur. Låt oss säga 70 grader.<br />
Värmen från det varma vattnet växlas över<br />
till ert värmesystem via en så kallad värmeväxlare.<br />
Fjärrvärmevattnet som cirkulerar<br />
tillbaka till fjärrvärmenätet är nu kallare, låt<br />
oss säga 30 grader. Det betyder att ni har en<br />
avkylning på 40 grader (70 - 30 = 40).<br />
En avkylning under 40 grader behöver förbättras.<br />
På fackspråk kallas avkylningen för<br />
Delta-T. Om ni har en dålig avkylning, alltså<br />
mindre än 40 grader, så måste en större<br />
mängd vatten värmas och levereras till er<br />
för att ni ska få varmt vatten och varma element.<br />
Det betyder mer utsläpp av koldioxid<br />
och stort energislöseri.<br />
För att uppmuntra våra kunder att använda<br />
den energi vi levererar, så har vi infört en<br />
modell för bonus/avgift gällande avkylning.<br />
Om det vatten som går tillbaka från ert hus<br />
och ut i fjärrvärmenätet har en låg temperatur,<br />
så får ni pengar tillbaka på er fjärrvärmefaktura,<br />
men om temperaturen är för hög,<br />
så läggs det på en avgift på fakturan. Det<br />
enklaste sättet att se vilken avkylning ni har<br />
är att logga in på fortum.se/energikonto<br />
i<br />
Detta kan ni göra<br />
10<br />
Detta kan vara anledningen till dålig avkylning<br />
• fjärrvärmecentralens varmvatten-<br />
cirkulationspump (VVC-pump) är trasig<br />
• trasig givare för temperaturinställning av<br />
varmvatten<br />
• sommarventil på 3 stegs kopplade centraler<br />
är trasig<br />
• för hög temperatur på tappvarmvattnet<br />
• ni har handdukstorkar som värms på varmvattencirkulationen<br />
• för högt ställd reglerkurvan<br />
• för högt ställt flöde på värmecirkulationspump<br />
• dåligt fungerande värmesystem<br />
• funktionen på värmeväxlaren är dålig<br />
Om ni har dålig avkylning (under 40 grader), så bör ni gå igenom er<br />
fjärrvärmecentral och kontrollera att temperaturen på tappvarmvattnet<br />
inte är för högt, att reglerkurvan inte är för högt ställd, att<br />
ni inte har för högt flöde på värmecirkulationspumpen. Instruktioner<br />
för detta går att läsa i kapitlet Drift.<br />
Om ert Delta-T inte förbättras efter det, så bör ni se om det kan var<br />
ett tekniskt fel. Om er fjärrvärmecentral är äldre än 20 år, så kan<br />
det vara dags att byta ut den.
Värmebalansen i ett hus<br />
Inget är gratis brukar det ju heta, men det<br />
finns faktiskt något så fantastiskt som gratis<br />
värme. Man brukar inte tänka på det, men<br />
en stor del av den värme som värmer ert hus<br />
är faktiskt gratis. Det handlar om den värme<br />
som de boende i ert hus bidrar med.<br />
I viloläge alstrar en människa 80 Watt värme.<br />
En människa som är aktiv kan bidra med<br />
så mycket som 200 Watt värme, det är lika<br />
mycket som ett mindre element. Den största<br />
källan till gratis värme är solen. När solen lyser<br />
på ert hus, så värms hela husets stomme<br />
upp. Då det tar lång tid för ett hus att kylas<br />
av så har ni nytta av den värmen många<br />
timmar efter det att solen har gått ned. Vissa<br />
föreningar placerar solfångare på taket för<br />
att ytterligare utnyttja värmen från solen.<br />
Sedan finns det värme som inte är gratis,<br />
men som man får, så att säga, på köpet. All<br />
belysning och alla elprylar som finns i ert hus<br />
avger värme. Som ett exempel kan näm-<br />
Solinstrålning<br />
Personvärme<br />
Värme från<br />
hemelektronik<br />
Fjärrvärme<br />
“Gratis”<br />
“På köpet”<br />
11<br />
nas att av den el som en vanlig glödlampa<br />
använder, så blir 80 % till värme. Andra<br />
stora värmekällor är TV, datorn, spisen och<br />
kylskåpet. Tillsammans står den här värmen<br />
för nästan en tredjedel av det som krävs för<br />
att värma en fastighet. I moderna energieffektiva<br />
hus är andelen större.<br />
För de flesta räcker gratisvärmen inte till<br />
under kalla vinterdagar och då måste man<br />
tillföra mer värme för uppvärmning och<br />
varmvatten. I Stockholm är den vanligaste<br />
uppvärmningen av flerbostadshus fjärrvärme.<br />
Den värme ni använder för att värme ert hus<br />
kommer alltid så småningom att försvinna<br />
från huset. Det brukar på fackspråk kallas<br />
bortförd energi. Värmen försvinner ut<br />
genom ventilationsluften, fönster och dörrar,<br />
avloppsvattnet och att själva byggnaden<br />
avger värme. Värmeförlusten kommer att<br />
ske hur ni än gör, men ni kan genom att<br />
se över exempelvis tätning och isolering<br />
förlänga den tid värmen stannar inom husets<br />
väggar. Då kan ni också minska den mängd<br />
värme ni tillför huset och därigenom minska<br />
er kostnad.<br />
Ventilation<br />
Luftläckage<br />
Transmission<br />
(Själva byggnaden)<br />
Avlopp
Att spara värme<br />
När ni börjar fundera på att göra energibesparingar i ert hus är det bra att känna till att det<br />
framförallt är tre stora faktorer som påverkar er energianvändning.<br />
Dels vilken värme- och fastighetsteknisk lösning ni har, den delen kallar vi Teknik. Sedan<br />
handlar det om hur bra ni är på att använda den tekniska lösning ni har redan har, den delen<br />
kallar vi Drift. Den tredje och sista aspekten handlar om hur vi agerar i vår vardag som boende<br />
i ett hus, vi kallar den delen Vanor.<br />
Vi kommer framförallt att inrikta den här guiden på hur man kan jobba med den tekniska förvaltningen<br />
av ett hus och hur ni kan påverka de boendes vanor. Teknik är en viktig del, men<br />
även en mycket komplex. Det finns ofta en övertro på att man genom tekniska lösningar ska<br />
kunna minska sin energianvändning, men ni kommer aldrig att göra några stora förändringar<br />
om ni inte lär er använda det ni har på rätt sätt och hjälper de boende att skaffa sig nya<br />
energismarta vanor. Vi har därför valt att endast berätta om de värmetekniska lösningarna i<br />
övergripande ordalag.<br />
Teknik<br />
Vanor<br />
12<br />
Drift
Värme- och fastighetstekniska lösningar Teknik<br />
Ofta när man läser om energieffektiviseringar,<br />
så är det just de tekniska lösningarna<br />
som brukar stå i fokus. Som bostadsrättsförening<br />
blir man överöst med reklam från<br />
företag som utlovar enorma besparingar<br />
om man bara väljer just deras lösning. Det<br />
finns många lösningar som också är riktigt<br />
bra, men var noga med att inte investera i<br />
allt för tekniskt komplicerade system. Ju mer<br />
komplicerad en lösning är ju oftare har de en<br />
tendens att gå sönder eller vara så svåra att<br />
sköta att ni eller er förvaltare inte kan sköta<br />
den själva, utan blir beroende av externa<br />
konsulter. Ofta finns det mycket man kan<br />
göra med det man redan har genom att bli<br />
bättre på att förvalta sin värmelösning eller<br />
genom att justera in systemet.<br />
Olika uppvärmningssystem<br />
Den finns en rad olika sätt att värma upp en<br />
fastighet. Här är några av dem.<br />
Värmepump<br />
Man kan likna en värmepump vid ett omvänt<br />
kylskåp som med hjälp av el värmer upp<br />
istället för att kyla ned. Med hjälp av en kompressor<br />
utvinner man värme från till exempel<br />
vatten, berggrund, jorden, utomhusluften<br />
eller frånluften. I ett flerbostadshus måste<br />
en värmepumpslösning kompletteras med<br />
något annat då värmepumpen oftast inte<br />
täcker mer än 80 % av effektbehovet. Komplementet<br />
kan vara pellets, elpatron eller<br />
fjärrvärme. För de allra flesta fjärrvärmekunder<br />
går det inte att räkna hem en investering<br />
i en värmepumpslösning, då totalkostnaden<br />
blir stor. I den totala kostnaden ingår räntekostnad<br />
för lån, amorteringar, elkostnad<br />
och elnätskostnad för bergvärmepumpen,<br />
kostnader för kompletterande värmelösning<br />
samt drift- och underhåll.<br />
13<br />
Vanor<br />
Drift Drift<br />
Pellets<br />
Pellets är små kompakta ihoppressade träflisbitar.<br />
Pellets har ett högt energivärde och<br />
används för att elda i en värmepanna. Värmen<br />
används sedan för att värma element<br />
och varmvatten. Pellets är inte så energieffektivt,<br />
då stor del av värmen går ut genom<br />
skorstenen som orenad rök. Många svenskar<br />
som tidigare hade olja har valt pellets. För<br />
att elda med pellets krävs det möjlighet att<br />
ta emot och förvara stora mängder bränsle<br />
i sitt hus. Priset på pellets har stigit tämligen<br />
mycket de senaste åren.<br />
Driftverkande el<br />
Med direktverkande el menas att man via elelement<br />
värmer husets rum. Elelementen är<br />
mycket energieffektiva, men tyvärr krävs det<br />
stora mängder el. Då elen har blivit mycket<br />
dyrare de senaste 15 åren, så är det många<br />
som bytt ut sina elelement till någon typ av<br />
värmepumpslösning eller fjärrvärme.<br />
Olja<br />
En oljepanna fungerar på samma sätt som en<br />
pelletspanna. Oljan har blivit mycket dyrare<br />
de senaste 20 åren, vilket gör att många<br />
som tidigare har haft oljeuppvärmning har<br />
övergått till andra uppvärmningsalternativ<br />
som exemeplvis fjärrvärme. Olja är inte att<br />
rekommendera som uppvärmningsalternativ.<br />
Elpanna<br />
I en elpanna värms vattnet i det vattenburna<br />
värmesystemet med hjälp av el. I likhet med<br />
direktverkande el, så är det ganska dyrt då<br />
lösningen kräver stora mängder el.
Solvärme<br />
I en solvärmelösning sätter man upp solfångare<br />
på husets tak. När solen lyser på solfångarna<br />
värms det vatten upp som finns inne<br />
i solfångarna. Det nu varmare vattnet kan<br />
sedan användas för att värma tappvarmvatten<br />
och värmesystem. Systemet producerar<br />
gratis värme under årets soligaste<br />
månader. Solvärme passar bra till fritidshus,<br />
men mindre bra till flerbostadshus, då det<br />
bara producerar värme de varma delarna<br />
av året då man behöver det som minst och<br />
dessutom inte producerar så stora mängder<br />
värme. Solvärme fungerar bra att kombinera<br />
med andra lösningar som till exempel<br />
fjärrvärme.<br />
Kompletterande lösningar<br />
Prognosstyrning<br />
Prognosstyrning innebär att man kopplar in<br />
en tjänst som via väderprognoser i förväg<br />
räknar ut vilken utomhustemperatur huset<br />
ska anpassa sig till. Det finns en lång rad<br />
företag som erbjuder sådana lösningar. Det<br />
råder något delade meningar om hur effektiv<br />
prognosstyrning är eftersom en stor<br />
byggnad behöver tid för att ställa om sig och<br />
väderomslag kan vara mycket snabba.<br />
Individuell mätning<br />
Individuell mätning innebär att man installerar<br />
ett system som gör det möjligt att följa<br />
användningen för varje enskild lägenhet och<br />
då kunna ta betalt från varje lägenhetsinnehavare<br />
för det varmvatten och den värme de<br />
använder. Det har visat sig att man kan göra<br />
stora besparingar på det sättet, men det är<br />
oftast väldigt dyrt att installera ett sådant<br />
system, så gör en noggrann beräkning innan<br />
ni investerar.<br />
14<br />
Värmeåtervinning<br />
Frånluftvärmepump<br />
En frånluftvärmepump tar tillvara på den<br />
varmluft som finns i luften som lämnar ert<br />
hus via ventilationen. Frånluftvärmepumpar<br />
kräver att ni har ett modernt ventilationssystem.<br />
Det är ett sätt att ta tillvara på den<br />
värme som ni redan har i ert hus via exemplevis<br />
fjärrvärme. Notera dock att alla typer<br />
av värmepumpar drar el och att det är viktigt<br />
att räkna in den höjda elanvändningen i<br />
prognosen innan man investerar.<br />
FTX<br />
En FTX-lösning liknar en lösning med frånluftvärmepump.<br />
Skillnaden är den att en FTXlösning<br />
förutom att den utvinner värme från<br />
frånluftsluften även värmer den luft som<br />
går in i huset. En förutsättning för att kunna<br />
installera en FTX-lösning är att kanalerna för<br />
in- och utluft sitter i anslutning till varandra.<br />
Behöver vår fjärrvärmecentral<br />
bytas?<br />
En fjärrvärmecentral har en livslängd på<br />
cirka 25 år. Om er fjärrvärmecentral är äldre<br />
än 20 år, så kan det vara dags att byta till en<br />
modernare. En äldre fjärrvärmecentral kan<br />
ge problem med dåligt avkylning och risken<br />
att fjärrvärmecentralen går sönder är större.<br />
Måste vi byta reglercentral?<br />
En reglercentral är den enhet som styr hur<br />
fjärrvärmecentralen ska fungera. Nyare<br />
reglercentraler har ofta bättre funktioner<br />
för att ställa in husets reglerkurva och följa<br />
upp fjärrvärmeanvändningen. Läs mer om<br />
värmekurvor och uppföljning i kapitlet Drift.<br />
Köp inte en svårare teknisk lösning än att ni<br />
själva eller er förvaltare kan hantera den. De<br />
viktigaste funktionerna finns även på äldre<br />
reglercentraler.
Fastighetstekniska lösningar<br />
Utöver ert värmesystem, så kan ni även<br />
arbeta med förändringar i själva huset för att<br />
minska värmeanvändningen.<br />
Tilläggsisolera vinden<br />
Med bra isolering på vinden fördröjs den tid<br />
värmen håller sig i huset. Isoleringen bör<br />
vara mellan 40–50 cm tjock, men i äldre hus<br />
är det vanligt att tjockleken bara är 15– 20<br />
cm. Det är många gånger en ganska enkel,<br />
men samtidigt effektiv åtgärd att tilläggsisolera<br />
vinden. Om vinden används som förråd<br />
eller om huset har platt tak kan det vara<br />
svårt att komma åt att tilläggsisolera, men i<br />
vissa fall kan man ändå spruta in lösull.<br />
En vanlig vind kan antingen isoleras med<br />
mattor av isolering eller med lösull som<br />
sprutas in. I båda fallen är det viktigt att man<br />
inte tätar till de öppningar som ska finnas<br />
på vinden, exempelvis vid takfoten. Det är<br />
viktigt att isoleringen utförs på rätt sätt så<br />
att man undviker framtida fuktskador. Därför<br />
är det viktigt att anlita ett seriöst isoleringsföretag.<br />
Fönster<br />
Fönstren släpper in ljus och värme, men när<br />
det är kallt ute släpper de även ut mycket<br />
värme från huset. Med rätt fönster kan ni<br />
hålla nere kostnaderna för värme samtidigt<br />
som ni får ett bättre inomhusklimat.<br />
Kostnaden för fönster är förhållandevis stor<br />
men om fönstren ändå behöver bytas är det<br />
lönsamt att välja ett fönster med låga energiförluster<br />
även om det är något dyrare än<br />
ett standardfönster. Det finns även glas som<br />
dämpar solinstrålningen vilket kan ge ett<br />
bättre inomhusklimat i rum med södervända<br />
fasader och stora glaspartier.<br />
Om de befintliga fönstren är i bra skick finns<br />
det olika metoder för att byta ut glasen eller<br />
15<br />
komplettera med en tredje glasruta. Vilken<br />
metod som passar bäst beror på vilken konstruktion<br />
de befintliga fönstren har. Som exempel<br />
kan ni minska värmeläckaget mycket<br />
genom att byta ut den inre rutan mot ett<br />
lågemissionsglas. Tänk på att det nya glaset<br />
oftast är tjockare än det gamla glaset. Ni bör<br />
kontrollera att fönstren tål den extra tyngd<br />
som den nya rutan medför. I vissa fall kan<br />
det vara olämpligt att förändra utseendet på<br />
huset genom att installera nya fönster med<br />
andra karm- och bågtjocklekar eller annat<br />
karmmaterial som exempelvis aluminium.<br />
Förändringar i ventilationen<br />
Ventilationen i ett hus ska bland annat vädra<br />
ut fukt och matos och tillföra frisk luft utan<br />
att ge drag. Det finns flera olika typer av<br />
ventilationssystem som använts under olika<br />
tidsepoker. Äldre hus har ofta självdragsventilation<br />
medan nyare hus vanligen har någon<br />
form av fläktdriven ventilation (oftast s.k.<br />
”mekanisk frånluft”), ibland i kombination<br />
med värmeåtervinning. Vintertid är luften<br />
torr och kan ta åt sig mycket fukt i lägenheterna,<br />
vilket innebär att man inte behöver<br />
lika stor luftomsättning på vintern som på<br />
sommaren. Man måste dock alltid anlita<br />
experter när man vill förändra ventilationen,<br />
eftersom risken annars är stor att man får<br />
problem med inomhusmiljön.<br />
Självdrag<br />
I hus med självdrag används ingen elenergi<br />
för att driva fläktar men en hel del värme<br />
ventileras ut. Självdragsventilationen bygger<br />
på att frisk luft kommer in via ventiler vid<br />
fönstren eller väggventiler och luft från rummen<br />
vädras ut via stående kanaler upp till<br />
taket. Eftersom det är skillnaden i temperatur<br />
mellan den varma inomhusluften och den<br />
kallare utomhusluften som är drivkraften<br />
för ventilationen sker ett större luftombyte
vintertid än sommartid. Om ventilationen<br />
inte måste åtgärdas för att komma till rätta<br />
med fukt- eller radonproblem är besparingsmöjligheten<br />
begränsad om ni har självdragsventilation.<br />
Dock ska ni alltid se över otäta<br />
fönster och dörrar även i hus med sådana<br />
system och förse dem med tätningslister<br />
om dessa saknas eller är bristfälliga. Det<br />
är mycket viktigt för inomhusmiljön att<br />
ventilerna är öppna och att inte kanalsystemen<br />
är igensatta av smuts. Ibland kan det<br />
vara nödvändigt att förbättra ventilationen i<br />
hus med självdrag. Det kan exempelvis vara<br />
fuktigt i badrummen länge efter en dusch. En<br />
lösning kan vara en så kallad ventilator som<br />
drivs av vinden. Den sätts på skorstenen och<br />
skapar ett sug som ventilerar ut frånluften.<br />
Den här typen av ventilationslösning brukar<br />
ibland kallas förstärkt självdragsventilation.<br />
Generellt kan sägas att om man vill förbättra<br />
självdragssystem med mekaniska lösningar<br />
bör fläkten placeras utomhus ovanpå t.ex.<br />
befintlig vädringsskorsten.<br />
Mekanisk frånluft (F-ventilation)<br />
Om huset har fläktdriven frånluftsventilation<br />
suger en eller flera fläktar ut luften via kanaler<br />
från lägenheterna. En del av värmen i<br />
frånluften kan tillvaratas med en värmepump<br />
som levererar värme till varmvatten eller<br />
uppvärmning. Eftersom kanalerna måste<br />
dras samman till en punkt där värmepumpen<br />
placeras kan det vara svårt att installera en<br />
frånluftsvärmepump i en befintlig fastighet<br />
om frånluftskanalerna är spridda. Många<br />
äldre frånluftsfläktar använder betydligt mer<br />
el än modernare fläktar och bara genom ett<br />
fläktbyte kan man minska sin elanvändning.<br />
Med en varvtalsreglerad fläkt kan driften anpassas<br />
efter bland annat utomhustemperaturen.<br />
På så sätt kan ni få lägre kostnader både<br />
genom minskad elanvändning och minskade<br />
värmeförluster via frånluften.<br />
16<br />
Mekanisk från- och tilluft (FTventilation)<br />
Om huset har fläktdriven från- och tilluftsventilation<br />
finns vanligen även någon<br />
form av värmeåtervinningssystem. Med ett<br />
värmeåtervinningsaggregat tar man vara<br />
på värme i frånluften och kan förvärma<br />
tilluften. Det finns både centrala FT-system<br />
och byggnader med FT-system i varje<br />
lägenhet. Med värmeväxling så kallas den<br />
här ventilationslösningen för FTX. Eftersom<br />
systemet har två fläktar och större motstånd<br />
till följd av värmeväxlarna är elanvändningen<br />
förhållandevis hög för ett sådant system.<br />
Dessa system är mycket energieffektiva, men<br />
kräver även en mycket kunnig förvaltare,<br />
som kan sköta systemet.<br />
Varmvatten<br />
Som ni säkert vet värmer fjärrvärmen inte<br />
bara era element utan även det varmvatten<br />
som kommer ur kranar och duschar. På<br />
fackspråk kallas detta vatten tappvarmvatten.<br />
Tappvarmvattnet brukar svara för cirka<br />
25 % av husets värmeenergibehov. Ett enkelt<br />
sätt att se hur mycket fjärrvärme ni använder<br />
till tappvarmvatten är att se hur stor<br />
användning ni har under årets sommarmånader.<br />
Då är det ofta så varmt ute att all den<br />
värme ni använder är just till tappvarmvatten.<br />
En liten varningsklocka kan vara om er<br />
vattenanvändning verkar vara mycket lägre<br />
än 25 %. Det kan tyda på att huset använder<br />
ovanligt mycket energi för uppvärmning. Om<br />
ni använder mycket mer än 25 %, så kan det<br />
tyda på att ni behöver minska er tappvarmvattenanvändning.<br />
För att säkerställa om det<br />
är fallet, logga in på Energikonto och jämför<br />
er användning med liknande fastigheter.<br />
Det finns några saker man kan göra för att<br />
minska sin varmvattenanvändning. Ni kan
gå ned i fjärrvärmecentralen och säkerställa<br />
att ert varmvatten inte har för hög temperatur.<br />
En bra temperatur ut från centralen<br />
är 55 grader. Det får inte vara lägre, då finns<br />
det en risk att ni får legionellabakterier i ert<br />
varmvattensystem.<br />
För att man ska minska vattenåtgången är<br />
det viktigt att man åtgärdar läckande kranar<br />
och andra läckor. Även små läckor ger stora<br />
förluster i vattenmängd. Om ni har en liten<br />
läcka som är stort som en synnål i diameter<br />
(0,9 mm), så ger det en vattenförlust motsvarande<br />
cirka 2 300 fyllda badkar på ett år. Om<br />
läckan sitter på varmvattnet, så rör det sig<br />
om tusentals kronor per år som droppar ut<br />
ur kranar.<br />
Man kan även byta ut duschmunstycken och<br />
vattenkranar till snålspolande varianter. Vissa<br />
tillverkare av snålspolande kranar påstår<br />
att man kan spara så mycket som 40 % av<br />
vattenåtgången med effektiva snålspolande<br />
kranar. Det kommer kräva en investering och<br />
det varierar mycket från hus till hus hur lång<br />
tid det tar innan investeringen återbetalar<br />
sig. Det finns möjlighet att köpa snålspolande<br />
duschmunstycken och tillsatser till vattenkranar<br />
från fortum.se/shop.<br />
Den viktigaste insatsen ni kan göra för att<br />
minska er varmvattenanvändning är att<br />
påverka de boendes vanor, så att de blir mer<br />
medvetna om vad som är mest energieffektivt.<br />
Många vet exempelvis kanske inte att<br />
det kräver tre gånger så mycket energi att<br />
tappa upp ett bad som att ta en dusch. Läs<br />
mer om detta i kapitlet Vanor.<br />
17<br />
Fönster<br />
20 %<br />
Ventilation 33 %<br />
Väggar/golv 23 %<br />
Tak/vind 7 %<br />
Avloppsvatten 17 %<br />
Bilden: Exempel på hur värmeförlusterna<br />
kan fördela sig i ett äldre<br />
flerbostadshus. Fördelningen ser<br />
olika ut mellan olika hus.
Drift<br />
Ett hus med en bra tekniskt förvaltning använder<br />
mindre fjärrvärme, så enkelt är det.<br />
Innan ni börjar fundera på att göra tekniska<br />
förändringar i ert hus, så bör ni se vad ni kan<br />
göra med det ni redan har. En värmelösning<br />
som bara är installerad, men aldrig injusterad<br />
till de förutsättningar som gäller just nu<br />
för ert hus gör att ni använder mycket värme<br />
helt i onödan.<br />
Har ni i styrelsen eller er tekniska förvaltare<br />
den kompetens som krävs för att få ut det<br />
mesta av er nuvarande lösning? Det kan<br />
vara bekvämt att lägga ut den tekniska<br />
förvaltningen av sitt hus på någon annan,<br />
men då är det är viktigt att vara säker på att<br />
förvaltaren har rätt kompetens. Lite mindre<br />
föreningar brukar förvalta sitt hus själva.<br />
Det ger styrelsen större kontroll, men kräver<br />
mer av den egna styrelsen. Båda varianterna<br />
kan vara rätt, bara styrelsen känner att den<br />
har kontroll. Låt inte er tekniska förvaltare ta<br />
stora beslut som påverkar er energilösning,<br />
det är en fråga för styrelsen.<br />
i<br />
Energiansvarig<br />
Utse en energiansvarig i styrelsen,<br />
som sätter er energibudget och<br />
följer upp energi- och vattenförbrukning<br />
under året.<br />
Att välja en förvaltare<br />
Att anlita en förvaltare som inte har någon<br />
energikompetens kan bli en dyr historia.<br />
Din förvaltare kanske är billig per månad<br />
men risken att dina fjärrvärme-, el- och<br />
vattenräkningar istället blir onödigt höga är<br />
ganska stor om han eller hon inte är utbildad<br />
i energifrågor. Hur vet jag då vem jag ska<br />
18<br />
Teknik<br />
Vanor<br />
välja som förvaltare? Det finns några saker ni<br />
kan tänka på.<br />
1. Undvik mångsysslare utan välj istället en<br />
teknisk förvaltare som har en stadig teknisk<br />
utbildning i grunden som till exempel<br />
energiingenjör eller en passande yrkesutbildning.<br />
2. Se om ni kan skriva ett kontrakt där den<br />
tekniska förvaltaren har ett ekonomiskt<br />
incitament för att minska er energianvändning.<br />
3. Vänd er till någon av de stora förvaltningsorganisationerna<br />
eller företagen. Inom<br />
dessa har de ofta kompetent personal.<br />
4. Se om ni kan få goda referensen från<br />
andra bostadsrättsföreningar som har den<br />
förvaltare ni tänker anlita.<br />
5. Fortum erbjuder tilläggstjänsten Funktionskontroll<br />
där vi en eller två gånger<br />
per år åker ut och kontrollerar att er<br />
fjärvärmecentral är rätt inställd. Läs mer<br />
om denna tjänst på fortum.se/effektivarefjarrvarme<br />
Hur vet jag om vår förvaltare<br />
sköter sig?<br />
Det enklaste sättet är att jämföra er värmeanvändning<br />
med andra. Det gör ni enklast på<br />
fortum.se/energikonto. En tydlig signal på<br />
att er fastighet inte är så effektivt förvaltad<br />
är om er fjärrvärmekostnad har gått upp<br />
mycket sedan 2007. Då gjordes nämligen<br />
prismodellen för fjärrvärme om så att faktorer<br />
som effektbehov och avkylning utgör<br />
en större del av priset. Förändringen gör att<br />
det kostar mer att vara dålig på att utnyttja<br />
värmen som levereras effektivt. Priset på<br />
fjärrvärme har bara ökat med några fåtal<br />
procent om året de senaste åren och till och<br />
minskat några år.<br />
Drift
Gemensamma ytor<br />
Det finns mycket ni kan göra genom att se<br />
över hur det står till med husets gemensamma<br />
ytor. En stor del av den värme som<br />
ni använder går till att värma gemensamma<br />
utrymmen som trapphus, källare, tvättstuga<br />
och garage. Här finns det mycket värme att<br />
spara genom att:<br />
1. Täta fönster och dörrar i trapphus och<br />
källare. Det billigaste sättet är att köpa<br />
tätningslister och göra detta själv. Naturligtvis<br />
går det även att byta ut hela<br />
fönster och dörrar, men det innebär en<br />
stor kostnad.<br />
2. Se över isoleringen på husets vind.<br />
Eftersom värme stiger uppåt, så är det<br />
bra att ha en väl isolerad vind som håller<br />
kvar värmen längre i huset. Var dock noga<br />
med att anlita ett proffs för detta eller läsa<br />
på ordentligt om ni ska göra detta själva,<br />
då det finns risk för mögel om vinden är<br />
dåligt ventilerad.<br />
3. Sänk temperaturen i gemensamma utrymmen.<br />
Oftast behöver man inte ha mer än<br />
15-16 grader. Det gör ni enklast genom<br />
att helt enkelt dra ned termostaterna på<br />
elementen. Det går även att låta en tekniker<br />
minska tillflödet till element genom att<br />
skruva åt den pigg som sitter innanför termostaten.<br />
Tänk dock på att man då måste<br />
justera in värmen i hela värmesystemet, så<br />
att förändringen inte påverkar andra delar<br />
av huset.<br />
4. Sätt upp lappar där ni informerar de boende<br />
om vikten av att se till att ytterdörrar<br />
stänger ordentligt. En god idé är även att<br />
göra dem uppmärksamma på vad det kostar<br />
att värma trapphus och källare varje år.<br />
19<br />
De boendes lägenheter<br />
Den största delen av den värme ni använder<br />
används naturligtvis av de boende i sina<br />
hem. Det finns mycket ni kan göra för att<br />
minska värmeanvändningen i de boendes<br />
lägenheter. Ni kan se till att fönster och<br />
balkongdörrar är täta, ni kan justera in så att<br />
allas element får rätt mängd värme, ni kan se<br />
till att kranar byts ut till snålspolande och att<br />
droppande kranar tätas.<br />
Men den största insatsen ni kan göra för att<br />
minska de boendes värmeanvändning är att<br />
informera dem om det mest energieffektiva<br />
sättet att agera i sin vardag. Det kommer att<br />
ge stor effekt utan att det kostar en krona.<br />
Vad ska då de boende göra för att minska<br />
sin energianvändning? Läs mer om detta i<br />
kapitlet Vanor.<br />
i Fjärrvärmebudget<br />
I september varje år sätter Fortum<br />
samman ett budgetunderlag<br />
för alla fjärrvärmekunder. Där<br />
kan ni se hur ni ligger till jämfört<br />
med andra och få en bild av nästa<br />
års värmekostnad. Observera<br />
att budgetunderlaget bara är en<br />
uppskattning. Yttre faktorer som<br />
exempelvis vädret påverkar hur<br />
stor er faktiska kostnad blir och<br />
mycket kan ni påverka själva<br />
genom energieffektiviseringar.<br />
Hittar ni inte ert budgetunderlag?<br />
Det går att ladda ned från<br />
fortum.se/energikonto
Justera reglerkurvan<br />
Nu kommer vi till den enskilt viktigaste delen<br />
av energiförvaltningen av ert hus, nämligen<br />
hur ni justerar reglerkurvan. Vad är då en<br />
reglerkurva? En reglerkurva är en typ av<br />
värmebehovsprofil som ska sättas på alla<br />
hus. Hur reglerkurvan är utformad avgör<br />
hur husets värmesystem reagerar på olika<br />
utomhustemperaturer. Varje hus har en unik<br />
värmebehovsprofil och därför måste ni leta<br />
er fram till den perfekta profilen för just ert<br />
hus.<br />
Man kan likna reglerkurvan vid hur bensinsnålt<br />
man kör en bil. Den förare som<br />
rivstartar vid varje korsning och kastar sig på<br />
bromsen varje gång den ska stanna, istället<br />
för att anpassa sin körstil till vägen, gör av<br />
med mer bensin än den som planerar sin<br />
körning och låter motorn jobba mindre. När<br />
utomhustemperaturen svänger, så vill ni att<br />
temperaturen ut till elementen i huset ska<br />
följa utomhustemperaturen på ett sådant<br />
sätt att de boende hela tiden har samma<br />
temperatur inomhus. En reglerkurva som<br />
följer utomhustemperaturen dåligt kommer<br />
innebära att ni ibland får för kallt och ibland<br />
för varmt inomhus och för varje gång detta<br />
sker, så går det åt onödig värme. På samma<br />
sätt som det krävs extra bensin för en bil<br />
som kör oklokt, så krävs det extra onödig<br />
värme när ett värmesystem måste gasa och<br />
bromsa. Om ni bara har valt någon av de<br />
förinställda kurvorna, så är det det som er<br />
fastighet gör.<br />
Så här justerar ni in reglerkurvan<br />
Reglerkurvans utformning justerar ni på den<br />
reglercentral som sitter nere i fjärvärmecentralen.<br />
På reglercentralen finns det oftast<br />
redan fördefinierade värmekurvor. De olika<br />
kurvorna är olika branta i förhållande till<br />
utetemperaturen. Ju brantare kurva, ju mer<br />
höjs värmen ut till husets element när det<br />
blir kallare ute, den så kallade framledningstemperaturen.<br />
Ett hus med få värmeläckor<br />
20<br />
och stora andel ”gratis”-värme, behöver en<br />
mindre brant kurva. Börja med att analysera<br />
hur huset reagerar under en längre period<br />
vid olika utomhustemperaturer. Det enklaste<br />
sättet att analysera hur det går är att helt<br />
enkelt fråga de boende hur de tycker det<br />
känns. Det går även att lägga ut termometrar<br />
på strategiska ställen i huset och läsa av<br />
dem under en period, men det är mindre bra<br />
då komfort inte är samma sak som temperatur.<br />
Fyra saker kan hända.<br />
1. Ju kallare det är ute, ju varmare blir det<br />
inne. Då ska ni välja en kurva med mindre<br />
lutning.<br />
2. Ju kallare det blir ute, ju kallare blir det<br />
inne. Då ska ni öka lutningen på kurvan.<br />
3. Det är hela tiden för varmt i huset. Då ska<br />
ni behålla lutningen på kurvan, men flytta<br />
den nedåt. Tre graders temperatursänkning<br />
vid fjärrvärmecentralen betyder en<br />
grad lägre ute i allas lägenheter och en<br />
besparing på 5 % av värmebehovet.<br />
4. Det är hela tiden för kallt i huset. Är det för<br />
kallt, men huset följer i övrigt utetemperaturen<br />
bra, så ska ni behålla lutningen på<br />
kurvan, men flytta den uppåt. Tre graders<br />
höjning betyder en grad högre ute i allas<br />
lägenheter.<br />
i<br />
21°C<br />
Temp. 21°C<br />
Mode<br />
Fjärrvärmerör<br />
Reglercentral<br />
Här ställer man in lämplig<br />
temperaturkurva för radiatorvattnet.<br />
Styrventil<br />
Bytt fönster? Byggt<br />
lägenheter på vinden?<br />
När ni gjort förändringar i huset<br />
som förändrar värmebehovet, så<br />
måste ni justera reglerkurvan för<br />
att passa era nya förutsättningar.
Framledningstemp.<br />
Framledningstemp.<br />
Framledningstemp.<br />
Framledningstemp.<br />
Exempel om du alltid vill ha 21 grader inomhus<br />
Kurvlutning Rumstemperatur<br />
+ -<br />
Utomhustemp.<br />
Utomhustemp.<br />
Här har reglerkurvan valts för brant. Rumstemperaturen blir allt för<br />
hög vid kallt väder.<br />
21<br />
+23<br />
Inomhustemp.<br />
+19<br />
+ -<br />
+19<br />
+ Utomhustemp. - Utomhustemp.<br />
Nu har reglerkurvan för liten lutning. Under köldperioder är det för<br />
kallt i rummen.<br />
+23<br />
Inomhustemp.<br />
+ -<br />
+19<br />
+ Utomhustemp. -<br />
+ Utomhustemp. -<br />
Reglerkurvans lutning är rätt vald men det är för varmt i rummen<br />
under alla väderleksförhållanden. Kurvan bör parallellförskjutas nedåt.<br />
+19<br />
+ Utomhustemp. -<br />
+ Utomhustemp. -<br />
Lutningen på kurvan är oförändrad men den är parallellförskjuten nedåt.<br />
Rumstemperaturen är lagom hög under alla väderleksförhållanden.<br />
+23<br />
Inomhustemp.<br />
+23<br />
Inomhustemp.<br />
Fel<br />
Fel<br />
Fel<br />
Rätt
Pumpstopp<br />
Ett hus behöver inte värmas hela året. Ned<br />
till 14-15 plusgrader utomhus klarar sig<br />
huset med den värme som solen, de boende<br />
och de boendes hemelektronik bidrar<br />
med. På reglercentralen som sitter nere i<br />
fjärrvärmecentralen ställer ni in vid vilken<br />
utomhustemperatur värme ska skickas ut till<br />
elementen i ert hus. Att stänga av värmen<br />
till husets element kallas pumpstopp. Här<br />
finns det mycket värme att spara, då många<br />
reglercentraler som standard är inställda<br />
för att skicka ut värme redan när det är 20<br />
plusgrader utomhus.<br />
Att justera värmesystemet<br />
När värmen fördelar sig ojämnt i huset kan<br />
det vara dags att justera in värmesystemet.<br />
Att justera värmesystemet innebär i<br />
praktiken att ni ser till att alla element får<br />
rätt mängd värme i ert värmesystem. Med<br />
ett väljusterat värmesystem behövs mindre<br />
värmen för att värma ert hus.<br />
Det är ganska vanligt att värmevattnet<br />
fördelar sig fel i systemet. Speciellt om ni har<br />
gjort förändringar i ert värmesystem som att<br />
lägga till eller ta bort element i huset. Vissa<br />
delar kan få för mycket, andra lagom och<br />
vissa kan få för lite. Andra orsaker till ojämn<br />
värme kan vara att gamla termostatventiler<br />
har fastnat så elementen inte fungerar, eller<br />
att smuts (eller rost har bildats) som gjort<br />
att det blivit stopp i elementen med dålig<br />
funktion som följd.<br />
Åtgärder för detta är att kontrollera om<br />
elementventilen fungerar, ta bort termostatkroppen<br />
och kolla så att “piggen” går<br />
in och ut. Om det fungerar men elementen<br />
fortfarande är kalla så måste de kanske tas<br />
ned och göras ren för att få funktion av en<br />
VVS-tekniker. Är det inte fel på elementen,<br />
men ändå stor variation på temperaturen i<br />
22<br />
huset så kanske en injustering av värmesystemet<br />
är lösningen. En injustering kräver att<br />
ventilerna på elementen går att injustera.<br />
Beroende på ventilernas kvalitet måste de<br />
eventuellt bytas ut för att kunna injustera<br />
värmesystemet på ett effektivt sätt. Kontakta<br />
oss på Fortum om ni upplever att er värme<br />
är ojämnt fördelad.<br />
Uppföljning<br />
Ni kan aldrig arbeta med energieffektiviseringar<br />
om ni inte följer upp hur det går<br />
för er. Det finns flera sätt att göra det på.<br />
På fjärrvärmefakturorna går det att se hur<br />
mycket fjärrvärme ni har använt under förra<br />
månaden och hur det står till med er avkylning.<br />
Allt står dock inte på fakturan. För att<br />
följa upp er fjärrvärmeanvändning behöver<br />
ni notera fler parametrar. Hur kallt var det<br />
ute? Hur mycket vatten har flödat genom ert<br />
system? Vilka effekttoppar hade ni haft under<br />
månaden? Det finns två sätt att ta reda<br />
på det mesta ni behöver. Antingen går ni ned<br />
till fjärrvärmecentralen och noterar det som<br />
står på reglercentralen. En gång per vecka<br />
är rekommenderat. Det finns en bra mall för<br />
detta att ladda ned från<br />
fortum.se/effektivarefjarrvarme<br />
Det andra sättet är att ni loggar in på<br />
fortum.se/energikonto. På Energikonto kan<br />
ni se den data ni behöver för att följa upp<br />
er energianvändning. Ni får också hjälp med<br />
att tolka den data som finns där. Ni kan<br />
jämföra er fjärrvärmeanvändning med andra<br />
liknande fastigheter, tidigare år och mycket<br />
annat. Mer om detta i kapitlet Energikonto.<br />
Det är även bra att visa era energisiffror för<br />
de boende, så att era kostnader blir synliga.<br />
Sätt upp fjärrvärme- och kostnadssiffror i till<br />
exempel trapphuset.
i<br />
”Om du inte kan mäta det, så<br />
kan du inte förbättra det”<br />
Lord Kelvin<br />
Brittisk vetenskapsman<br />
Energikonto<br />
På Fortums hemsida, fortum.se, finns det<br />
en gratistjänst för Fortums kunder. Gratistjänsten<br />
heter Energikonto och är en så<br />
kallad extranättjänst. På Energikonto kan<br />
kunder nå samma datasystem som Fortums<br />
medarbetare använder för att sammanställa<br />
fakturor och göra analyser av kundernas<br />
fjärrvärmeanvändning. Genom att logga in<br />
på Energikonto når ni mycket information<br />
som ni har nytta av om ni vill få en tydlig<br />
bild av hur er fjärrvärmeanvändning ser ut.<br />
På Energikonto kan ni bland annat jämföra<br />
er fjärrvärmeanvändning mellan olika år,<br />
mellan er och andra liknande fastigheter.<br />
Ni kan även följa er värmeanvändning per<br />
månad eller per timme om ni så önskar. Den<br />
data ni ser på Energikonto kan exporteras till<br />
Excel om ni vill använda siffrorna i era egna<br />
sammanställningar. Förutom fjärrvärmeanvändning<br />
kan ni även se era effekttoppar och<br />
er avkylning.<br />
Genom den så kallade Larmtjänsten på Energikonto,<br />
kan ni se till att ni får ett mejl eller<br />
SMS när er avkylning är dålig eller ni har en<br />
ovanligt hög effekttopp. Det är en bra tjänst<br />
att använda när ni injusterar er reglerkurva<br />
eller vill veta när effekttopparna inträffar.<br />
Första gången ni loggar in på Energikonto, så<br />
är det bra om ni har en betald fjärrvärmefaktura<br />
i närheten. Ni behöver nämligen<br />
både fakturanumret och fakturasumman<br />
första gången ni loggar in.<br />
Mer information om Energikonto hittar ni på<br />
www.fortum.se/energikonto<br />
23<br />
På Energikonto kan ni jämföra er<br />
värmeanvändning med liknande<br />
fastigheter, tidigare år och följa er<br />
värmeanvändning per timme se<br />
månaden effekttopper.<br />
i Tilläggstjänster<br />
Vill du ha hjälp med driften?<br />
Fortum erbjuder fjärrvärmekunder<br />
en rad tilläggstjänster som<br />
kan hjälpa er att minska er<br />
energianvändning, som ger er<br />
större möjlighet att förvalta er<br />
värmelösning själv, som hjälper<br />
er balansera värmen i ert hus<br />
eller hjälper er hålla koll på hur er<br />
värmelösning fungerar.<br />
Läs mer om våra tilläggstjänster<br />
på fortum.se/tillaggstjanster
Vanor<br />
En viktig faktor vid energieffektivisering är<br />
hur medvetna de boende är om det energismartaste<br />
sättet att agera i sin vardag.<br />
Engagerade boende kommer hjälpa istället<br />
för att stjälpa föreningens arbete med<br />
energieffektiviseringar. Hur ska ni då få de<br />
boende engagerade i föreningens energianvändning?<br />
Det finns inget enkelt svar på<br />
den frågan, men en viktig faktor är hur ni<br />
kommunicerar med de boende. Att sätta upp<br />
information med en rad pekpinnar kommer<br />
inte få de boende att brinna för energieffektviseringar.<br />
De boende måste känna att de<br />
själva ger ett viktigt bidrag till hela föreningen<br />
och att de får uppskattning för vad de<br />
bidrar med. Här kommer ett förslag på hur ni<br />
kan öka engagemanget i föreningen.<br />
Så här kan ni göra<br />
Kalla till ett möte där de boende själva får,<br />
helt förutsättningslöst, ge förslag på hur ni<br />
kan minska er energikostnad. Skriv upp alla<br />
förslag, till och med de som ni redan vet om<br />
i styrelsen eller redan har gjort. Gör sedan en<br />
plan tillsammans hur ni ska genomföra dem.<br />
Sätt de förslag som inte kostar något först<br />
på listan. Sedan kan ni se om inte någon av<br />
de som gett förslagen kan hjälpa till med att<br />
genomföra dem. Gör sedan er plan synlig så<br />
att alla i ert hus kan se vad ni tillsammans<br />
har tänkt göra. När de boende ser sina egna<br />
förslag i en plan, så kommer de känna att<br />
de själva har bidragit. Vad ska ni då ha för<br />
mål för att motivera de boende? Ett bra mål<br />
skulle kunna vara att minska era kostnader<br />
och förbättra föreningens ekonomi. Eller ni<br />
kanske har ett mer konkret mål. Vill ni få råd<br />
24<br />
Teknik<br />
Vanor<br />
Drift Drift<br />
att bygga en ny grillplats? Eller vill ni kunna<br />
minska allas månadskostnad? Kom överens<br />
om ett tydligt mål som ni tror kommer att<br />
motivera de boende och informera sedan<br />
om det.<br />
Det är också bra att så tidigt som möjligt ta<br />
reda på vilka kompetenser ni har i föreningen.<br />
Finns det någon som skulle passa som<br />
energiansvarig? Är det något som någon<br />
brinner lite extra för. Om ni hittar några<br />
eldsjälar som kan hjälpa till så kan deras<br />
engagemang smitta av sig på alla boende.<br />
Nästa steg är att göra era nuvarande energikostnader<br />
synliga. Sätt upp information<br />
om hur mycket ni betalar varje månad för<br />
värme, varmvatten och el. När den summan<br />
blir mindre och mindre för varje månad som<br />
går, så kommer det att fungera som morot<br />
för de boende. Det enklaste sättet är att<br />
hämta den informationen från fortum.se/<br />
energikonto. Det går också bra att läsa på<br />
fakturorna från Fortum hur ni ligger till.<br />
När ni väl har satt ett mål och har en plan för<br />
vad ni ska göra, så har ni kommit långt. Nu<br />
har det blivit dags att hjälpa de boende att<br />
göra rätt saker. Informera om vad man själv<br />
kan göra som boende för att minska föreningens<br />
energikostnad. Längre fram finns det<br />
en bra tiopunktslista som ni dela med er till<br />
era boende.
Att arbeta med energieffektiviseringar<br />
tillsammans är betydligt roligare än att<br />
göra det på egen hand eller att allt ansvar<br />
ska vila på ett fåtal personer i styrelsen. Ni<br />
kommer få mycket tillbaka om ni satsar på<br />
ett engagera de boende. Det finns exempel<br />
på föreningar som bara har arbetat med<br />
att engagera de boende och har gjort stora<br />
energibesparingar.<br />
i<br />
Klä dig energismart<br />
25<br />
Tips till boende<br />
Vilka vanor vi skaffar oss i vardagen hemma<br />
avgöra till mycket stor del hur mycket energi<br />
som används i huset. Ett bra sätt att minska<br />
föreningens energikostnad är att sprida bra<br />
tips på vilka vanor som är mest energieffektiva.<br />
På nästa sida har vi sammanställt en<br />
lista med tio tips bra tips som ni kan sprida i<br />
er förening.<br />
Med en varm pläd och en lite tjockare tröja kännar man sällan behov av att<br />
dra upp elementen på max när det är kallt ute. Det skadar inte att vara flera<br />
heller. En människa som är stillasittande alstrar 80 Watt värme. En människa<br />
i rörelse alstrar så mycket som 200 Watt.
Tips till boende<br />
Här kommer tio tips som ni kan dela med er av till era boende.<br />
Möblera smart. Placera inte möbler, gardiner eller annat framför elementen. Luften<br />
behöver cirkulera för att värma ditt hem. Sätt upp fina gardiner som du kan dra för<br />
fönstren under kalla nätter. Se bara till att de inte är för långa, så de hänger för elementen.<br />
Om du har persienner, dra ned dem på natten.<br />
Vädra smart. När du behöver vädra; Dra först ned termostaterna på elementen till noll<br />
och vädra sedan kort med korsdrag. Dra sedan upp värmen igen. Låt aldrig fönster och<br />
balkongdörrar stå öppna länge när det är kallt ute.<br />
Täta läckorna. Ofta får du kalla golv om du har otäta fönster. Kalla fötter gör att hela<br />
du fryser och det är ju inte trevligt. Med tätningslister kan du minska mängden kall luft<br />
som kommer in i ditt hem via fönster och dörrar. Se även till att droppande kranar och<br />
andra småläckor åtgärdas.<br />
Spara vatten. Duscha istället för att bada. En dusch på fem minuter behöver bara en<br />
tredjedel av den energi som ett bad i badkaret kräver.<br />
Var social. Bjud hem människor till din lägenhet på vintern. En människa bidrar med<br />
minst 80 Watt värme. Om ni dansar lite också, så kan varje person bidra med lika<br />
mycket värme som ett litet element, 200 Watt.<br />
Värm smart. Testa med att dra ned temperaturen hemma. En grad lägre temperatur<br />
innebär 5 % i besparing. Många tycker det är lagom med 20-21 grader hemma. Du<br />
behöver inte ha lika varmt överallt. Dra ned temperaturen i hallen och andra utrymmen<br />
där du inte är så ofta. Lägre temperatur i sovrummet gör ofta att man sover bättre. Du<br />
kanske ska kosta på dig ett nytt täcke? Det gör att du sover ännu bättre.<br />
Spara på distans. När du inte är hemma behöver du inte ha så varmt hemma. Dra ner<br />
värmen på elementen något när du reser bort en längre tid. Glöm inte handdukstorken<br />
och golvvärmen om du har det.<br />
Spara i köket. Du kan ofta ha lite lägre temperatur i köket eftersom vitvaror och<br />
spisen ger värme. Använd inte köksfläkten i onödan. Fläkten suger ut den varma luften.<br />
Diska i diskhon och inte under rinnande vatten.<br />
Klä dig energismart. Med några mysiga tofflor på fötterna och en varm tröja på kroppen,<br />
så kommer du inte känna behovet av att dra upp elementen på max när det är<br />
kallt ute.<br />
Stäng om värmen. Se till att dörren i porten går igen helt när du lämnar huset, håller<br />
värmen inne och tjuven ute.<br />
26
Att minska elanvändningen<br />
El står för de flesta föreningar för en betydligt<br />
mindre kostnad än fjärrvärmen, men<br />
det betyder ju inte att ni inte ska minska er<br />
elanvändning. Här kommer några förslag på<br />
vad ni kan göra.<br />
1. Byt ut glödlampor i gemensamma utrymmen<br />
till lågenergilampor. De håller längre<br />
och drar mindre el.<br />
2. Se till att lysknapparna i gemensamma<br />
utrymmen har timers.<br />
3. Undersök om ni kan säkra ned eller slå<br />
samman abonnemang om ni har flera.<br />
4. Sätt upp lappar i tvättstugan om det mest<br />
energieffektiva sättet att tvätta.<br />
Energisparande tvätttips:<br />
• Tvätta i lägre temperaturer. Moderna<br />
tvättmedel gör tvätten ren redan vid<br />
30-40 grader.<br />
• Tvätta inte så ofta. Tvätta bara när du<br />
kan fylla upp hela maskinen.<br />
• Använd tvättmaskinens sparprogram<br />
utan förtvätt.<br />
• Det går åt nästan tre gånger så mycket<br />
energi för att torka kläderna som att<br />
tvätta dem. Välj en tvättmaskin med bra<br />
centrifugering, det sparar både tid och<br />
energi. Om du har möjlighet, lufttorka<br />
dina kläder ute.<br />
Fler bra tips på vad ni kan göra för att<br />
minska er elanvändning finns på<br />
fortum.se/energihjalpen<br />
i<br />
Dela ut spartips<br />
27<br />
Den goda spiralen<br />
Om ni genomför energieffektiviseringar,<br />
så kommer det förhoppningsvis resultera<br />
i minskade energikostnader. Vissa minskningar<br />
kommer direkt genom minskad<br />
energianvändning och några kommer<br />
påföljande år, då både effektkostnad och en<br />
del av den fasta delen bygger på hur stor<br />
energianvändning ni haft föregående uppvärmningssäsong.<br />
Om ni inte har gjort stora<br />
investeringar som automatiskt äter upp den<br />
besparing ni gör, så kommer ni få ett något<br />
större ekonomiskt spelrum.<br />
Vad ska ni då göra med de pengar som ni<br />
har sparat in? Det är naturligtvis lockande att<br />
unna föreningen något för de pengar som ni<br />
nu har sparat, men det bästa ni kan göra är<br />
att satsa på ytterligare energieffektiviseringar.<br />
Om ni exempelvis vill göra en stor teknisk<br />
förändring som kostar pengar, så är det<br />
bättre att göra den investeringen efter några<br />
år och inte det första ni gör. Börja istället<br />
med det som är gratis eller iallafall billigt.<br />
Då kan ni lägga undan pengar under några<br />
år. Genom att kontinuerligt arbete med<br />
energieffektviseringar kommer ni ytterligare<br />
minska er energikostnad och därigenom<br />
skapar ni en god spiral som gör att ni får<br />
kontroll över er energianvändning.<br />
Gör det enklare för de boende i er förening att agera energismart genom<br />
att dela ut energispartips. Pdf finns att ladda ned och skriva ut på<br />
fortum.se/fjarrvarme.
Våra svåra ord<br />
I fjärrvärmebranschen cirkulerar det många<br />
specialord som ibland kan göra det svårt att<br />
förstå vad som avses. För att göra det enklare<br />
för er att förstå hur det fungerar har vi<br />
här sammanställt en lista med de vanligaste<br />
svåra orden som ni kanske hör ibland.<br />
Ordlista<br />
ΔT (delta T)<br />
En bra enhet att känna till om ni ska justera<br />
er värmekonsumtion är ΔT (uttalas: delta T).<br />
ΔT är ett annat sätt för att beskriva den<br />
avkylning som sker när fjärrvärmevattnet<br />
växlas över till husets värmesystem. Skillnaden<br />
mellan värme in och värme ut ska vara<br />
över 40 grader.<br />
Effekt<br />
Effekt är arbetskapacitet eller energi per<br />
tidsenhet. Effekt uttrycks i watt (W).<br />
1 000 W = 1 kW<br />
1 000 kW = 1 MW<br />
Energi<br />
Energi är arbete under viss tid dvs. produkten<br />
av effekt och tid. Energi uttrycks i<br />
wattimmar (Wh).<br />
1 000 Wh = 1 kWh<br />
1 000 kWh = 1 MWh<br />
Expansionskärl<br />
Varmt vatten tar upp större plats än kallare<br />
vatten. Ett expansionskärl tar upp expansionen<br />
av radiator- och ventilationssidans<br />
vattenvolym vid temperaturförändringar.<br />
Behöver ni fylla på detta ofta kan det tyda på<br />
att ni har en läcka eller att ni har mycket luft<br />
i systemet.<br />
28<br />
Fjärrvärme<br />
Fjärrvärmen kommer till fastigheten i form<br />
av vatten som värms upp i ett centralt<br />
värmeverk. Värmen sprids till ortens hushåll<br />
genom att det heta vattnet transporteras i<br />
ett system av välisolerade rör under högt<br />
tryck. Vattnet är mellan 70 och 120 grader<br />
varmt, beroende på årstid och väder, och<br />
leds till en fjärrvärmecentral i varje fastighet.<br />
I den finns värmeväxlare som utnyttjar det<br />
heta vattnet för att värma upp dels husets<br />
element och dels varmvattnet i kranarna. Det<br />
är inte samma vatten som strömmar genom<br />
de olika systemen utan det avsvalnade fjärrvärmevattnet<br />
går tillbaka till värmeverket för<br />
att värmas upp på nytt i ett slutet kretslopp.<br />
Fjärrvärmecentral<br />
En samling maskiner som växlar över värmen<br />
från det varma vatten som skickas till ert hus<br />
i rör och värmer era element och tappvarmvatten.<br />
Kallas ibland för Undercentral.<br />
Framledningstemperatur<br />
Det är den temperatur som radiatorvattnet<br />
har när det skickas till varje element i huset.<br />
Kraftvärmeverk<br />
Ett kraftvärmeverk producerar både el och<br />
värme. I och med att man producerar två typer<br />
av energi med samma bränsle, så gör det<br />
ett kraftvärmeverk väldigt energieffektivt,<br />
över 90 % av energin i bränslet blir till värme<br />
och el. Merparten av fjärrvärmen i Stockholm<br />
produceras i kraftvärmeverk.
Legionella<br />
Legionellabakterier kan ge upphov till två<br />
typer av sjukdomar. Legionärssjukan är en<br />
typ av lunginflammation. Pontiacfeber är en<br />
influensaliknande sjukdom.<br />
Tillväxt av legionella är ett problem som kan<br />
uppstå om husets försörjningssystem inte<br />
uppfyller de krav som ställs på ventilations-<br />
och varmvattensystemen. Temperaturen<br />
på kallvattnet bör inte överstiga +18 °C.<br />
Om temperaturen överstiger +20 °C kan<br />
legionellabakterier tillväxa i dessa ledningar.<br />
Varmvattnet bör inte understiga +55 °C. Det<br />
är också viktigt när det gäller varmvattensystemen<br />
att anordningar för uppvärmning<br />
av varmvatten har kapacitet att tillgodose<br />
behovet och hålla ledningssystemet på den<br />
temperaturnivå som reglerna föreskriver.<br />
Mätpunkt<br />
En mätpunkt är den plats där fjärrvärmemätare<br />
sitter. En mätpunkt kan mäta konsumtionen<br />
i ett eller flera hus beroende på<br />
hur er värmelösning ser ut.<br />
Normalårskorrigerat<br />
Ett beräkningssätt för att kunna jämföra olika<br />
års värmeanvändning trots att två år aldrig<br />
är lika varma eller kalla. För att kunna jämföra<br />
olika års användning av energi, måste<br />
man ta hänsyn till om året varit kallare eller<br />
varmare än normalt och därmed hur stort<br />
uppvärmningsbehovet varit. Studerar man<br />
en långsiktiga trend kan siffrorna justeras för<br />
temperaturskillnader med hjälp av SMHI:s<br />
graddagar och normalår.<br />
Ett så kallat normalår är beräknat som ett<br />
genomsnitt för åren mellan 1961 och 1979,<br />
vilket fungerar som ett jämförelsemått. Normalårskorrigeringsmetoden<br />
tar inte hänsyn<br />
till skillnader i temperaturberoende mellan<br />
olika delar av bebyggelsen.<br />
29<br />
Primärsidan<br />
Fjärrvärmenätet fram till det anslutna huset.<br />
Radiator<br />
Ett annat ord för värmestrålande element.<br />
Reglercentral<br />
Reglercentralen styr fjärrvärmecentralens<br />
funktion. Sitter oftast i närheten av fjärrvärmecentralen.<br />
Reglerkurva<br />
En värmebehovskurva som anger hur mycket<br />
värme som måste skickas ut till husets<br />
element vid olika utomhustemperaturer för<br />
att hålla en jämn inomhustemperatur.<br />
Sekundärsidan<br />
Ett annat namn för husets värmesystem.<br />
Snålspolande kranar<br />
En femtedel av villahushållets energi används<br />
till varmvatten. I lägenheter är andelen ännu<br />
högre. Nya energisparande blandare finns nu<br />
på marknaden med flera olika funktioner. De<br />
är snålspolande och ger samma vattentryck<br />
och spolningseffekt med en mindre mängd<br />
vatten. Dessa nya blandare sparar i genomsnitt<br />
cirka 40 procent av både energi- och<br />
vattenanvändning. Duschblandaren kan<br />
kombineras med ett munstycke som ger<br />
optimal storlek på dropparna. Ett mindre<br />
hushåll kan spara 1 000 kWh energi per år<br />
med de nya blandarna. Kostnad för de nya<br />
blandarna är c:a 3 500 kronor för tre blandare<br />
för kök, tvättställ och dusch.
Tappvarmvatten<br />
Det varma vatten som kommer ur kranar och<br />
duschar. Det värms i fjärrvärmecentralen och<br />
distribueras i huset i ett system som är separat<br />
från vattnet som värmer husets element.<br />
Termostat<br />
En termostat känner av temperaturen. När<br />
det gäller termostater som sitter på element<br />
så har dessa en viss maxtemperatur. Termostaten<br />
stryper tillflödet av varmt vatten när<br />
temperaturen i rummet överstiger termostatens<br />
maxtemperatur. Om man har dragit ned<br />
termostaten, så stryper den tillflödet vid en<br />
lägre temperatur.<br />
Timmätning<br />
Det betyder att kundens fjärrvärmeanvändning<br />
är mätt per timme. Hur ofta detta rapporteras<br />
in till Fortum varierar. Ofta är detta<br />
fjärravläst.<br />
Vattenburet värmesystem<br />
I ett vattenburet värmesystem distribueras<br />
värmen i fastigheten genom att varmt vatten<br />
cirkulerar i rör ut till element i huset och<br />
tillbaka igen till någon typ av uppvärmning<br />
exempelvis en fjärrvärmecentral. Det finns<br />
även andra sätt att värma en fastighet exempelvis<br />
via elelement och via värmefläktar.<br />
Värmeverk<br />
Ett värmeverk är en produktionsanläggning<br />
där man värmer det varmvatten som sedan<br />
skickas ut i fjärrvärmenätet. Vilka bränslen<br />
man använder för att värma vattnet varierar<br />
efter tillgång, väder och pris på olika bränslen.<br />
I Stockholm är merparten av de bränslen<br />
som används förnybara. Som exempel på<br />
använda bränslen kan nämnas avfall, olivkärnor,<br />
restprodukter från skogsindustrin,<br />
restvärme från tung industri och värme från<br />
havet.<br />
30<br />
?<br />
Bildfråga<br />
Strumporna hänger över... vadå?<br />
Svaret ser ni på sidan 29.
Bra Internetlänkar<br />
Om ni har tillgång till Internet, så finns det mycket nyttigt material att hämta. Här har vi listat<br />
några bra platser att besöka.<br />
www.fortum.se/varmetavlingen<br />
Fortums värmespartävling som genomförs första kvartalet varje år.<br />
www.fortum.se/tillaggstjanster<br />
Fortum erbjuder fjärrvärmekunder en lång rad energibesparande tilläggstjänster till mycket<br />
konkurrenskraftiga priser.<br />
www.fortum.se/energihjalpen<br />
Här kan ni få bra tips på hur ni kan minska er elanvändning.<br />
www.fortum.se/shop<br />
Fortums shop där ni bland annat kan beställa energisparande artiklar, så som lågenergilampor<br />
och snålspolande duschmunstycken.<br />
www.fortum.se/effektivarefjarrvarme<br />
Här har vi samlat information om våra tilläggstjänster och annan nyttig information om energieffektiviseringar.<br />
www.energiradgivningen.se<br />
Här finns det mycket nyttig information om energieffektviseringar.<br />
www.energifonster.nu<br />
En samlingssida där ni kan räkna ut vilken energibesparing ni kan göra om ni byter ut era<br />
fönster.<br />
www.blienergismartare.se<br />
En sajt med bra tips på hur ni kan minska er energianvändning framtagen av Energimyndigheten,<br />
Naturvårdsverket och Boverket.<br />
www.svenskfjarrvarme.se<br />
Hemsida för Fjärrvärmebranschens intresseorganisation med mycket information om<br />
fjärrvärme.<br />
31
Det här är en energisparguide för bostadsrättsföreningar med fjärrvärme. Guiden<br />
innehåller tips om hur man med små medel kan göra mycket stora besparingar. Det<br />
krävs ingen förkunskap för att ta till sig tipsen i den här guiden och den innehåller i<br />
stort sett allt du behöver veta för att ta kontroll över er energikostnad.<br />
Sex enkla tips<br />
Om du inte hinner med att genomföra alla tips som står i den här broschyren, så<br />
kommer här sex åtgärder som går fort och som garanterat ger resultat.<br />
1. Registrera er på fortum.se/energikonto. På Energikonto kan ni följa er egen förbrukning<br />
ned på timnivå, jämföra er med andra fjärrvärmekunder, sätta bevakning<br />
på er undercentral och mycket mer. Alltid öppet och gratis. Informera era<br />
boenden om hur ni ligger till genom att sätta upp informationen i trapphus eller<br />
andra platser där de boende ofta uppehåller sig. Mer om Energikonto på sidan 23.<br />
2. Utse en energiansvarig i styrelsen som följer upp er energianvändning under året.<br />
3. Ge de boende tips på goda vanor som minskar deras värmeanvändning. Skriv<br />
av tipsen på sidan 26 i den här guiden eller ladda ned en pdf från fortum.se/<br />
fjarrvarme<br />
4. Justera reglerkurvan. Det kostar inget att gå ned i husets värmecentral och justera<br />
reglerkurvan, så att den följer utomhustemperaturen bättre. En reglerkurva som<br />
inte är anpassad efter ert hus speciella förutsättningar gör att mycket värme<br />
används helt i onödan. Läs hur man gör på sidan 20 i den här guiden.<br />
5. Dra ned temperaturen i gemensamma utrymmen, så som trapphus, källare och<br />
garage. Mer än 15-16 grader behöver det inte vara.<br />
6. Se till att varmvattnet i kranarna inte är varmare än 55 grader. Det justerar du på<br />
fjärrvärmecentralens reglercentral.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 020-46 00 00 (Tryck tre för fjärrvärme)<br />
Mån-tors: kl 8 - 16<br />
Fre: kl 8-15<br />
E-post: kundservice.varme@fortum.com<br />
Internet: www.fortum.se/fjarrvarme<br />
32