Åtgärdsprogram för bevarande av rödlistade ... - Regional Red List
Åtgärdsprogram för bevarande av rödlistade ... - Regional Red List
Åtgärdsprogram för bevarande av rödlistade ... - Regional Red List
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
NATURVÅRDSVERKET<br />
Rapport 5609 • <strong>Åtgärdsprogram</strong> <strong>för</strong> <strong>bevarande</strong> <strong>av</strong> <strong>rödlistade</strong> fjälltaggsvampar<br />
mark påverkad <strong>av</strong> skogsbete, renbete eller brand samt ytor med tillfälliga<br />
ytvattenflöden eller annan lätt och ytlig markstörning. Skogsekosystemens<br />
successiva <strong>för</strong>ändring mot allt tätare produktionsskogar utan inslag <strong>av</strong> naturliga<br />
eller kulturbetingade störningsregimer innebär där<strong>för</strong> idag ett starkt hot.<br />
Skogsbrukets maskinella markberedningsmetoder, t.ex. harvning, kan inte<br />
ersätta dessa naturliga störningar, utan innebär troligtvis bara ytterligare hot<br />
mot svamparna, då dessa ingrepp på ett onaturligt sätt <strong>för</strong>ändrar markprofilen<br />
och livs<strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> markens mikroflora.<br />
De främsta hoten mot fjälltaggsvampar är:<br />
• Skogs<strong>av</strong>verkning, särskilt slut<strong>av</strong>verkning med trakthyggesbruk (kal<strong>av</strong>verkning),<br />
vilket med<strong>för</strong> brott i trädkontinuiteten. Även maskinell<br />
markberedning (harvning) som sliter sönder markprofilen innebär ett<br />
starkt hot.<br />
• Exploatering <strong>av</strong> små och isolerade reliktpopulationer, t.ex. <strong>av</strong>verkning,<br />
grustäkter, bebyggelse etc.<br />
• Fragmentering <strong>av</strong> växtlokalerna i skogslandskapet.<br />
• Igenväxning med allt tjockare vegetations- och humustäcken i skogsmarken<br />
till följd <strong>av</strong> brist på ekologiska störningsfaktorer såsom skogsbete<br />
(nötkreatur), renbete, skogsbrand, etc. Många tidigare växtplatser<br />
har idag en hög och tät vegetation med gräs, örnbräken eller tjocka rismattor.<br />
Även skogsvårdsåtgärder med röjning och gallring kan på vissa<br />
platser leda till tät fältskiktsvegetation.<br />
Övriga möjliga hot kan vara:<br />
• Ökad kvävebelastning i marken genom nedfall <strong>av</strong> luft<strong>för</strong>oreningar<br />
samt momentant frigjort kväve efter skogs<strong>av</strong>verkning. Skogsmarksgödsling,<br />
vitaliseringsgödsling, askåter<strong>för</strong>ing.<br />
• Grundvatten<strong>för</strong>ändringar genom mark<strong>av</strong>vattning och rationellt skogsbruk.<br />
Under den senaste femtioårsperioden har på många håll skett en<br />
markant grundvattensänkning som på ett dramatiskt sätt påverkat<br />
många skogsekosystem och sannolikt är detta ett reellt hot mot många<br />
långlivade mykorrhizasvampar.<br />
Internationell hotbild<br />
Marklevande taggsvampar har under senare decennier särskilt uppmärksammats<br />
som hotade i stora delar <strong>av</strong> Europa (Arnolds 1989, 2003, Hrouda 1999,<br />
Otto 1992, Kreisel 1987, Krieglsteiner 2000). Vissa arter har sedan 1970talet<br />
minskat i frekvens med mer än 50% (Arnolds 1989). Flera arter <strong>av</strong> fjälltaggsvampar<br />
betraktas nu som utdöda eller på gränsen till att helt <strong>för</strong>svinna i<br />
många länder (Otto 1992, Krieglsteiner 2000, Arnolds 2003).<br />
I länder där fjälltaggsvampar <strong>för</strong>ekommer är de nästan alltid inkluderade i<br />
nationella rödlistor (tabell 9). Även arter som i Sverige betraktas som tämligen<br />
allmänna, t.ex. ”fjällig taggsvamp” bedöms som hotade och på tillbakagång<br />
i Danmark och vidare ner genom Centraleuropa (<strong>för</strong>modligen <strong>av</strong>ses här<br />
S.squamósus). Krieglsteiner (2000) beskriver t.ex. situationen <strong>för</strong> ”fjällig<br />
taggsvamp” i Tyskland på följande sätt: ”… sedan 1970 överallt med stark<br />
40
Change language