SNT 2/2006 - Svenska Numismatiska Föreningen
SNT 2/2006 - Svenska Numismatiska Föreningen
SNT 2/2006 - Svenska Numismatiska Föreningen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
8/12 hölls föreningens traditionella<br />
julmöte i föreningslokalen på Banérgatan.<br />
Medlemsutveckling<br />
Medlemsutvecklingen framgår av följande<br />
sammanställning:<br />
31/12 2004 2005<br />
Beskyddare 1 1<br />
Hedersledamöter<br />
Korresponderande<br />
3 3<br />
ledamöter 18 18<br />
Ständiga medlemmar<br />
Årligen betalande<br />
29 29<br />
äldre medlemmar<br />
Årligen betalande<br />
745 719<br />
yngre medlemmar 5 6<br />
Utländska medlemmar 36 39<br />
Anslutna föreningar<br />
och klubbar 23 22<br />
860 837<br />
Under år 2005 har följande medlemmar<br />
avlidit: Gösta Lindqvist (avled<br />
den 20 december 2004 och meddelades<br />
i maj 2005), Margareta Klasén,<br />
Kenneth Larsson, Mikael Welsh,<br />
Lars-Erik Eriksson, Lennart Hiller,<br />
Ingemar Mauritzon, Kjell Palmquist,<br />
Lennart Ruus, Kaj Lövgren, Kurs<br />
Jangenfors, Bertil Jardstam, Hans<br />
von Oelrich samt Johan Knabenbauer.<br />
<strong>Föreningen</strong>s ekonomi<br />
<strong>Föreningen</strong>s ekonomi framgår av resultat-<br />
och balansräkning.<br />
Julius Hagander Dan Carlberg<br />
Ordförande Vice ordförande<br />
Frédéric Elfver Jan-Olof Björk<br />
Sekreterare Kassaförvaltare<br />
Bernt Thelin Ian Wiséhn<br />
Ledamot Ledamot<br />
Rolf Sandström<br />
Ledamot Frédéric Elfver<br />
LUNDS MYNTHANDEL<br />
KÖPER och SÄLJER<br />
BYTER och VÄRDERAR<br />
MYNT och SEDLAR<br />
TILLBEHÖR och LITTERATUR<br />
GRATIS LAGERLISTA<br />
(uppge samlarområde)<br />
Klostergatan 5, 222 22 LUND<br />
Tel och fax 046-14 43 69<br />
e-post: siv-gunnar@swipnet.se<br />
<strong>SNT</strong> 2 • <strong>2006</strong><br />
Assignation på 10 riksdaler specie, utgiven av Malmödiskonten 1816. Förminskad.<br />
Foto: Gabriel Hildebrand, KMK.<br />
Malmödiskonten<br />
– en tidig bank- och låneinrättning<br />
i södra Sverige<br />
Den 15 februari 1803 fick Malmö<br />
Banko Diskontverk sina privilegier<br />
för att starta sin verksamhet. Detta<br />
var ett första försök att i Malmö<br />
skapa en funktionsduglig bank- och<br />
låneinrättning. Man kan kanske säga<br />
att det var en föregångare till affärsbankerna.<br />
En av grundtankarna i 1800 års<br />
realisationsplan var att Riksens Ständers<br />
Bank skulle återfå sin centrala<br />
plats inom kreditväsendet. Det var<br />
Riksgäldskontoret som på 1790-talet<br />
undanträngde banken på olika sätt. I<br />
enlighet med denna plan ansåg ständerna<br />
att hela den i Stockholm bedrivna<br />
diskontrörelsen (Generaldiskontkontoret)<br />
borde överflyttas till<br />
banken. Så skedde också. Såväl<br />
Riksgäldsdiskonten som Generaldiskontkontoret<br />
upphörde, men gamla<br />
betänkligheter mot att låta banken direkt<br />
överta deras verksamheter levde<br />
emellertid kvar. Man skapade därför<br />
för detta ändamål ett någorlunda fristående<br />
institut – Riksdiskontverket<br />
– i vilket även enskilda personer<br />
skulle få teckna en tredjedel av aktiekapitalet.<br />
Detta var dock endast så<br />
som det sades. I praxis var Riksdiskontverket<br />
knappast något annat än<br />
en avdelning under Riksens Ständers<br />
Bank.<br />
Ansökningar från Göteborg,<br />
Malmö, Örebro och Åbo<br />
Liksom vid alla stora myntreformer<br />
hoppades myndigheterna att den tilltänkta<br />
realisationen skulle innebära<br />
ett uppsving för näringslivet och kreditväsendet.<br />
Man ville därför göra<br />
sitt bästa för att understödja detta.<br />
Det bestämdes i 1800 års realisationsplan,<br />
att ”i avlägsna, folkrika<br />
och näringsfulla städer” särskilda<br />
diskontinrättningar skulle få anläggas<br />
av privata associationer. Det utkom<br />
en kunglig förordning om detta<br />
redan den 26 augusti 1800 och<br />
ansökningar inkom från Göteborg,<br />
Malmö, Örebro och Åbo. Av dessa<br />
blev den från Örebro avslagen. Åbodiskonten<br />
inrättades sent (1805) och<br />
upphörde efter en kort tids verksamhet<br />
genom finska krigets utbrott<br />
1808. Diskonterna i Göteborg och<br />
Malmö blev emellertid så mycket<br />
viktigare.<br />
Båda sistnämnda diskonter tillkom<br />
efter ansökan av handelssocieteten<br />
i vardera staden. Styrelsen för<br />
Malmödiskonten utgjordes av tre<br />
personer: kommerserådet Fr. Suell,<br />
borgmästaren C. M. Nordlindh och<br />
handlanden C. Hegardt. Det var tämligen<br />
goda tider i Skåne och speciellt<br />
så i Malmö, då diskonten öppnade<br />
sina dörrar. De gamla försvarsverken<br />
runt staden började rivas och bebyggelsen<br />
kunde fritt utvidgas åt olika<br />
▲<br />
53
Change language