Vår(t)sortiment Svenska Foder Populär 20åring
03.09.2013 • Views
Share Embed Flag

Vår(t)sortiment Svenska Foder Populär 20åring

Vår(t)sortiment Svenska Foder Populär 20åring

Vår(t)sortiment Svenska Foder Populär 20åring

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
svenskafoder.se

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

tidningen<br />

ett magasin för svensk lantbruksnäring • Producerad av <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> AB<br />

dLg ser positivt<br />

på framtiden för<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong><br />

Asbjørn Børsting<br />

gratulerade<br />

företaget till 20 år<br />

Albin sår<br />

majsen på<br />

Öland<br />

Man kan inte vara fårskalle när man<br />

sysslar med lammproduktion<br />

Jonas Gustafsson, Skabernäs AB<br />

#5<br />

2009<br />

Bilagor<br />

<strong>Vår</strong>utsäde <strong>Vår</strong>utsäde 2010 2010<br />

Grovfodersortimen<br />

Grovfoder<strong>sortiment</strong><br />

- Majs Majs & & Vall Vall 2010 20<br />

Tema<strong>Vår</strong>sådd<br />

<strong>Vår</strong>(t)<strong>sortiment</strong><br />

Från korn till ärt<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong><br />

<strong>Populär</strong> <strong>20åring</strong><br />

Företaget firade årsdagen med mässa och fest<br />

Visionär med långsiktighet<br />

som affärsidé<br />

Tor Nyberg om skogsgödsling<br />

1

Carsten<br />

Klausen<br />

Verkställande direktör<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> AB<br />

Full fart framåt!<br />

Fredagen den 9 oktober kunde vi glädja oss åt ca. 500 gäster som besökte oss<br />

för att fira <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>s 20-årsjubileum. Förutom våra medarbetare med respektive<br />

fanns många återförsäljare, leverantörer och övriga kollegor i branschen på plats.<br />

På vår arbetsplats i Hällekis, strax norr om Lidköping, hade vi skapat en utställning<br />

där vi fick visa upp vår historia och våra produkter och tjänster. Ambitionen var<br />

att visa <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> av igår, idag och hur vi satsar in i framtiden. Ett strålande väder<br />

förstärkte ytterligare den positiva stämning som präglade dagen.<br />

de tjugo åren har varit en spännande resa. <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> har visat att vi är en<br />

aktör att räkna med både när det blåser medvind och motvind. I början av 2000-talet<br />

hade vi ett par år med dålig lönsamhet. Ett tydligt åtgärdsprogram med fokus på<br />

kostnadsjakt, både på stort och smått, gav snabbt ett förbättrat resultat. Receptet<br />

bestod av noggrann kontroll på kostnader och ökad effektivitet, framförallt inom<br />

logistik och produktion. Åtgärder utan stor dramatik men med bra resultat. Motiverade<br />

och engagerade medarbetare var också en viktig faktor för att lyckas.<br />

Att snabbt vidta åtgärder så fort trenden pekar på en felaktig utveckling är en<br />

företagslednings viktigaste uppgift. Att ”under galgen” plötsligt åstadkomma stora<br />

förändringar är ingen merit för en företagsledning och pekar bara på att man inte<br />

gjort sitt jobb.<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> står idag på en stabil grund. Vi har en ägare i DLG som tror på<br />

svenskt lantbruk och <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>. Det ger en långsiktig stabilitet och skapar viktiga<br />

synergier för framtiden. <strong>Vår</strong> målsättning är att fortsätta utveckla <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong><br />

till den bästa affärspartnern för Sveriges bönder. Gärna i nära samarbete och allianser<br />

med andra företag i branschen.<br />

Vi vill under hösten, vintern och våren bjuda in till kundträffar för att träffa våra<br />

lantbrukskunder. För oss på <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> är mötet med våra kunder viktigt för att<br />

vi ska få fokus på att göra rätt saker, både för våra kunder och för oss själva! Vi ser<br />

fram emot att få träffa dig och dina kollegor.<br />

Kärnverksamheten kommer alltid att vara fokuserad på lantbruket samtidigt som<br />

vi parallellt vill växa inom nya affärsområden. Vi vet vart vi vill. Tillsammans med<br />

våra kunder, återförsäljare och leverantörer ska vi ta oss dit!<br />

2 TIDNINGEN<br />

Carsten Klausen<br />

VD <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> AB<br />

TidNiNGeN<br />

Tidningen ges ut av <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> AB och<br />

distribueras i 10 000 ex till kunder, rådgivare,<br />

skolor, återförsäljare, anställda med flera.<br />

För innehållet ansvarar Örjan Wilmenius,<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> AB Tfn 0510-828 00.<br />

Tidningen produceras av Johan Andersson,<br />

046-32 58 42 och Malin Hansen, 0510-828 15.<br />

Bilder: <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> AB, Bildarkivet.se.<br />

Tidningen kommer ut 6 ggr/år. Nästa nr<br />

beräknas vara ute i v. 51 2009.<br />

För annonsering ring:<br />

Johan Andersson<br />

046-32 58 42

TidNiNGeN<br />

ett magasin för svensk lantbruksnäring<br />

20<br />

18<br />

7<br />

8<br />

4<br />

#5<br />

2009<br />

26 16<br />

2. Ledaren - Full fart framåt 4. Produkter 6. Skörd 2009 - Hur blev det egentligen? 7. <strong>Vår</strong>(t)<strong>sortiment</strong> 8. Albin sår majsen på Öland<br />

11. ett utmanande jobb 12. <strong>Vår</strong>a återförsäljare har en lönsam försäljning i vallfrö 12. Renkavle - ett ogräs att ta på allvar 13.<br />

Tänk på! Renkavlebekämpning 13. Vita rapsfält i framtiden? 14. 20 år på ett riktigt bra jobb - Tomas Rydholm 16. <strong>Svenska</strong><br />

<strong>Foder</strong> populär 20 åring 18. Visionär med långsiktighet som affärsidé 20. Man kan inte vara fårskalle när man sysslar med lammproduktion<br />

23. en dag i grisens tecken 24. dataLogisk och <strong>Svenska</strong> Tele gör gemensam sak 26. ”Ost tillhör tecknade serier” 28.<br />

dLG blir majoritetsägare i dataLogisk 28. Grissäljare till 100% 29. dLG förändrar sin logotyp - från friskt röd till seriöst grön 29.<br />

Hipporyttare på hemsidan 30. Hitta din närmaste djur&Natur-Butik 31. Hitta din närmaste <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> säljare3<br />

3

PROdukTeR<br />

Kampanj<br />

nov-dec<br />

Bild: Björn Svenssonr/Bildarkivet.se<br />

4 TIDNINGEN<br />

Håll<br />

värmen!<br />

Hos våra återförsäljare<br />

och i våra<br />

butiker kan du köpa<br />

träpellets inför vintersäsongen.<br />

För närmaste åf/butik se<br />

www.svenskafoder.se.<br />

den 15 november börjar <strong>Svenska</strong><br />

<strong>Foder</strong>s kampanj på fårfoder – ett komplett<br />

<strong>sortiment</strong> för dig som har får. Vi<br />

vill kort påminna om våra produkter.<br />

<strong>Vår</strong> tes är att får inte ska ha fårfoder –<br />

vilket egentligen bara är samma princip<br />

som vi praktiserar på våra andra djurslag.<br />

En utfordning som tar hänsyn till<br />

behov och optimering. Därför säger vi:<br />

Får ska ha lammfoder, tackfoder eller<br />

underhållsfoder.<br />

ett effektivt startfoder som tar tillvara<br />

lammens stora tillväxtpotential är Fiol<br />

LammStart. Tack vare smakliga råvaror<br />

och en pelletsstorlek anpassad till lamm<br />

stimuleras deras konsumtion.<br />

Fiol Vital ger den dräktiga och digivande<br />

tackan rätt förutsättningar att<br />

prestera maximalt - något som ger dig<br />

friska lamm med hög tillväxt. Under<br />

SolroSfröN & VIlDfåGElfröN<br />

Finns i praktiska 5 kilossäckar!<br />

glöm inte<br />

fåglarna<br />

nu står vintern för dörren och<br />

maten blir allt svårare för våra<br />

småfåglar att hitta. <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong><br />

säljer de frön som fåglarna<br />

verkligen äter – de vitstrimmiga.<br />

Be din återförsäljare att ta<br />

hem våra vitstrimmiga fågelfrön,<br />

eller kom in i någon av våra butiker<br />

runt om i landet.<br />

Kampanj på fårfoder i november-december<br />

lågsäsong kompletteras foderstaten<br />

med Fiol Får.<br />

nykomling heter Fiol eko och är till<br />

för dig som valt den ekologiska vägen:<br />

ett KRAV-certifierat färdigfoder för<br />

lamm och får som hjälper dina djur att<br />

hålla en god tillväxt.

Bild: Wijnand Vlugt/Bildarkivet.se<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> energi introducerar<br />

egna sprayer och fetter<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> energi introducerar<br />

nu egna sprayer och fetter. Bakgrund<br />

till att <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> Energi tagit fram<br />

ett eget produkt<strong>sortiment</strong> är att de tidigare<br />

leverantörerna slutat att tillverka<br />

dessa typer av produkter. Urban Nilsson,<br />

chef för SvF Energi menar att efterfrågan<br />

från kunderna gör att man ser en<br />

bra utveckling på dessa produkter. Det<br />

rör sig om 7 olika sprayer initialt och<br />

två typer av fett.<br />

- <strong>Vår</strong>a fettpatroner är av högsta kvalitet.<br />

Utformningen av fettpatronerna<br />

är unik och helt kladdfria.<br />

devisen för fettpatronerna är: Smörj<br />

hälften så ofta med tio gånger bättre<br />

fett. Vid köp av minst två kartonger ingår<br />

en specialfettspruta vid första köptillfället.<br />

Brist på torvströ och spån<br />

– enter easy-strö<br />

Allting pekar på att det kommer<br />

att bli brist på torvströ och spån.<br />

Därför vill vi redan nu erbjuda ett<br />

bra alternativ. Easy-Strö. Easy-strö är<br />

en ströprodukt som är helt fri från<br />

klumpar och fungerar till de flesta<br />

djur, speciellt till ko, gris, häst och<br />

kyckling. Easy-strö är pressad kvalitetshalm<br />

som har ett fint snitt och<br />

är helt utan tillsatsämnen. Easy-strö<br />

är värmebehandlat i en mycket hög<br />

temperatur, vilket gör det helt fritt<br />

från bakterier och svampsporer. Pro-<br />

<strong>Vår</strong>a olika produkter<br />

Spray<br />

Avfettningsspray<br />

Högtemperaturspray<br />

Teflonspray<br />

Smörj- och kedjespray (livsmedelsgodkänd)<br />

krypolja (livsmedelsgodkänd)<br />

Transparent fettspray (livsmedelsgodkänd)<br />

Vaxspray<br />

Fett<br />

extreme Heavy – för tunga applikationer<br />

extreme Fast – för snabba applikationer<br />

dukten är också dammfri. Genom<br />

värmebehandlingen får Easy-strö en<br />

uppsugningsförmåga på cirka 5 gånger<br />

sin egen vikt. Det är en produkt<br />

som är mycket miljövänligt eftersom<br />

det är ren halm som kan återföras till<br />

jorden såväl som i trädgården. För<br />

kostallar är produkten praktisk eftersom<br />

den ligger still i båset och är<br />

lätt att få ut genom spalterna. Prova<br />

Easy-strö.<br />

Råttfällor –<br />

musfällor<br />

NYHET!<br />

Sprayer Sppppppppprayeeeeeeer & fffffffffetttttttttteeeeeeerrrrrrr fetter<br />

från frrrrrrrån SSSSSSSSSvvvvvvvennnnnnnssssssskkkkkkkkka <strong>Svenska</strong><br />

<strong>Foder</strong> dder Energi Ene<br />

Lagom till när vi börjar dra oss mer<br />

och mer inomhus, gör även gnagarsläktet<br />

det. Köp därför de svarta mus- och<br />

råttfällorna från Basic av oss. Traditionella<br />

slagfällor både för möss och råttor<br />

i kompakt trämaterial med stabil<br />

fjäderkonstruktion.<br />

5

Hur blev det egentligen?<br />

Bild:Peter Fischer/Bildarkivet.se<br />

Ja svaret på frågan är inte helt enkel att besvara med bra<br />

eller dålig – utan frågan får delas beroende på var i landet vi<br />

befinner oss.<br />

i södra Sverige konstaterar vi att skördevolymen blivit riktigt<br />

bra, 1-2 ton mer per ha än förväntat oavsett om stråsäd<br />

eller oljeväxter. I mellersta Sverige dock inte samma glädjerop<br />

där höstspannmålen och oljeväxterna visat sig ge i motsvarande<br />

grad mindre per ha.<br />

Kvalitetsmässigt finns det stora skillnader. Inte på någon<br />

plats i Sverige finns det dock grödor som fått en hygienskt<br />

dålig kvalitet. Tvärtom – det mesta har klarat av att bli skördat<br />

på ett snyggt, effektivt och välskött sätt. Där skon klämmer är<br />

nu istället låga eller mycket låga proteinhalter i södra Sverige,<br />

medan den lägre volymskörden i Mellansverige givit bra proteinhalter<br />

och falltal på de flesta håll.<br />

Prismässigt har vi sett en konstant nedgång sedan årsskiftet,<br />

beroende på våra egna svenska producerade 5,4 miljoner<br />

skördade ton samt i övriga världen den totalt sett näst största<br />

skörden någonsin. <strong>Vår</strong>a danska vänner slog t. ex. sitt gamla<br />

rekord och skördade 9,4 miljoner ton.<br />

6 TIDNINGEN<br />

Skörd 2009<br />

Att det finns stora skördade volymer på hela norra halvklotet<br />

och att prognosen för södra halvklotet inte ger sken av<br />

missväxt på något sätt, ger en tryckt prismarknad där köparna<br />

inte känner någon större oro att bli utan den volym och kvalitet<br />

de önskar. Detta gäller även när vi ser fram över det kommande<br />

halvåret eller kanske rent av fram till ny skörd. Det<br />

som eventuellt kan göra skillnad är en mycket stor utvintring.<br />

Detta är dock ännu så länge rent hypotetiskt och visar sig först<br />

fram i vår.<br />

Att nu ge en klar bild och strategi för hur spannmålshandeln<br />

skall ske för den skörd som finns i lager ute på gårdarna<br />

är naturligtvis beroende av hur den finansiella situationen ser<br />

ut på respektive gård. Dock känns det rätt att inte enbart spekulera<br />

i/tro att priserna rusar i höjden, utan istället se till så att<br />

åtminstone del av pengarna för skörd 2009 kommer in i kassan.<br />

Detta görs genom att noggrant värdera de olika grödorna<br />

tillsammans med oss och därefter ta beslut om att sälja del av<br />

skörden redan nu.<br />

Mats<br />

Jönsson<br />

Spannmålschef<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> AB<br />

Kvalitetsstämplat!<br />

Vi vill göra affärer med dig!<br />

Vi kan lova dig effektiva produkter, rätt kompetens och<br />

ett helhjärtat engagemang! Det är grundtanken i vårt koncept.<br />

Rätt kunskaper och rätt engagemang för att kunna<br />

erbjuda dig den bästa helhetslösningen.<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> AB • Box 673 • 531 16 Lidköping • Vxl 0510-828 00<br />

info@svenskafoder.se • www.svenskafoder.se<br />

Kvalitet, trygghet och säkerhet är värden som gäller för<br />

våra produkter och tjänster. Därför kan du som konsument<br />

av <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>s produkter alltid känna en<br />

stor säkerhet i vårt samarbete. Som en garanti för våra<br />

åtagande har vi tagit fram märket Kvalitetsstämplat. Du<br />

kommer att möta symbolen i all vår marknadsföring.<br />

Som en påminnelse både för dig och oss.<br />

Kvalitetsstämplat_175x61.indd 1 2009-02-09 09:41:07

Tema<strong>Vår</strong>sådd<br />

Hösten är här och det är dags att börja tänka på våren. Här presenterar vi några av<br />

våra nyheter som du bör ta in i beräkningen när du ska beställa ditt utsäde.<br />

<strong>Vår</strong>(t)<strong>sortiment</strong><br />

VÅRKORn<br />

Fairytale versus Anakin<br />

Vi har två fenomenala vårkornsorter att<br />

presentera i år. Fairytale och Anakin.<br />

Här jämför vi deras respektive fördelar.<br />

Det handlar om vad man tror passar in<br />

i den egna odlingen – vi hjälper gärna<br />

till att diskutera det med dig.<br />

Fairytale<br />

– en saga som är sann<br />

• Högst avkastande foderkornet<br />

av samtliga marknadssorter<br />

• Högsta stärkelseskörd<br />

• Bra stråstyrka<br />

• Långt strå<br />

• Litet behov av svampbekämpning<br />

Anakin<br />

– en ljussabel mot sköldfläcksjuka<br />

och nematoder<br />

Anakin är ett nytt bra foderkorn med<br />

goda egenskaper som hög avkastning<br />

och god kärnkvalitet. Anakin ger en<br />

liten merskörd vid behandling med<br />

svamppreparat, bl. a. Genom resistens<br />

mot sköldfläcksjuka och mlo-resistens<br />

mot mjöldagg. Anakin är även nematodresistent.<br />

Alltså:<br />

• Nematodresistent<br />

• Mlo-resistent<br />

• Mycket låg mottaglighet för<br />

sköldfläcksjuka<br />

• Långt strå med bra stråstyrka<br />

HAVRe<br />

Buggy<br />

– den friska dvärgen!<br />

Buggy är vår nya dvärghavre som har<br />

visat fina egenskaper. Det är en mycket<br />

frisk sort – nematodresitent, gotlandstypen<br />

– med ett högt fodervärde=hög<br />

stärkelse, lågt NDF-värde. Den skördas<br />

som konventionell havre. Är stråstyv<br />

vilket gör sorten lättröskad. Dvärgegenskaperna<br />

ger mindre halm och den<br />

är lättskalad.<br />

Scorpion<br />

- resistent mot havrecystnematod<br />

Scorpion är en högavkastande nyhet<br />

med mycket god kärnkvalitet och hög<br />

stärkelsehalt, tusenkornvikt och rymdvikt.<br />

Resistent mot Gotlandstypen av<br />

havrecystnematod<br />

VÅRVete Ärt<br />

Quarna<br />

- elitvetet med kärnfokus<br />

Quarna är den sort vi gärna håller i<br />

frontledet när det gäller vårvete. Quarna<br />

är ett vårvete som mognar tidigt, är<br />

falltalsstabil och ger extremt hög proteinhalt.<br />

Helt enkelt ett elitvete som<br />

ger stora kvalitetshöjningar i olika<br />

mjölblandningar på grund av sin unika<br />

kärn- och proteinkvalitet.<br />

Rocket<br />

- hög avkastning!<br />

Rocket är en gul småfröig ärt med<br />

mycket bra stjälkegenskaper. Stabil sort<br />

med hög avkastning.<br />

7

Tema<strong>Vår</strong>sådd<br />

Albin Olsson är en entreprenör på Öland som startat en maskinstation som successivt har växt på ett stadigt sätt.<br />

Bland annat ser han tillsammans med två andra entreprenörer till att cirka 600 ha majs blir sådd. Tidningen åkte till<br />

norra Öland och pratade en stund med honom.<br />

Albin Olsson sår<br />

majsen på Öland<br />

8 TIDNINGEN

det är en lättare gröda<br />

att odla och sköta än<br />

vallen och det gör produktionen<br />

effektiv.<br />

”<br />

det som slår mig är driftigheten.<br />

Och faktiskt – även om man brukar<br />

säga att åldern inte spelar någon roll –<br />

hans unga år. 17 år gammal drog Albin<br />

Olsson igång sin maskinstation här i den<br />

norra delen av Öland och det är en verksamhet<br />

han på kort tid utvecklat på ett<br />

ganska makalöst sätt. Han fyllde 22 i år<br />

och idag består Albins maskinstation av:<br />

rundbalspress och plastare, svämtunna,<br />

majssåmaskin, ensilagevagn, grönfodervagn,<br />

direktsåmaskin, slåtterkross (6 meters),<br />

plog, turboräfsa, radrensare, ogräsharv,<br />

frösåmaskin, buskröjare, bobcat.<br />

Hans familj driver gudesjö västra<br />

gård som har växtodling och mjölkkor.<br />

Själv han har inte bestämt om han ska<br />

driva gården, när väl den dagen kommer.<br />

Under tiden hjälper han givetvis till<br />

hemma på gården, samtidigt som han<br />

utvecklar sin egen verksamhet – som<br />

uppenbarligen inte blir mindre.<br />

när tidningen träffar Albin<br />

vill vi framförallt prata<br />

majs – och för Albins maskinstation<br />

är majssådden<br />

en viktig del av verksamheten.<br />

På vägen mot Ölands<br />

norra del och Gudesjö kör<br />

vi förbi en mängd fält och<br />

lejonparten av dessa består<br />

av vajande majs. Att<br />

Öland är en majsö har<br />

givetvis sin grund i att<br />

man traditionellt haft<br />

stor fokus på nöt- och mjölkproduktion.<br />

Antalet kor hade under 2008 ökat med<br />

3 procent på Öland, medan det minskat<br />

i landet i övrigt. När mjölkinvägningen<br />

ökade med 2-3 procent på Öland, minskade<br />

den med totalt 5 procent i hela<br />

landet. Tradition och nybyggaranda dominerar<br />

den här ön just med avseende<br />

på mjölkproduktionen.<br />

Albin Olsson började så majs på<br />

entreprenad för 3 år sedan. Han var på<br />

besök på en maskinstation i Färjestad för<br />

att inhandla en hack och fick då frågan<br />

om han inte ville vara med och så majs.<br />

Det ville han. Idag sår han majs intensivt<br />

under ungefär en månads tid – tillsammans<br />

med två andra entreprenörer. Och<br />

det område som man täcker in sträcker<br />

Albin t.v. inspekterar en ordentligt matad katy-kolv tillsammas<br />

med <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>-säljaren Lars Carlsson.<br />

sig faktiskt ända in till fastlandet, berättar<br />

han.<br />

- Första året sådde vi cirka 300 hektar,<br />

berättar Albin. Idag är det minst det<br />

dubbla.<br />

Men varför just majs på Öland och<br />

inte vall?<br />

- Det finns givetvis en stor vallproduktion<br />

också på Öland, men varför majsen<br />

har blivit en intressant gröda för ölänningarna<br />

är väl av samma anledning<br />

som andra blir intresserade av den: man<br />

skördar en gång om året. Det är en lättare<br />

gröda att odla och sköta än vallen<br />

och det gör produktionen effektiv.<br />

- Dessutom passar majs in på klimatet<br />

här på ön. Vi har väldigt många<br />

nyheter<br />

Katy FAO 200<br />

katy är en sort med mycket hög totalskörd och bra stärkelseinnehåll. Sorten är medeltidig och kan därför<br />

odlas i stora delar av vårt odlingsområde. Sorten har snabb vårutveckling och täcker väl mot ogräs.<br />

Anvil FAO 190<br />

Anvil är en tidig silo- och kärnmajs med bra och kraftig utveckling på våren. det är en robust majssort med<br />

förmåga att utveckla stora välmatade kolvar under våra svenska förhållanden. detta skapar förutsättningar<br />

för högsta stärkelseskörd i kombination med högsta totalskörd och ger dig som offensiv odlare ett<br />

oslagbart odlingsnetto. Som kärnmajs är Anvil mycket odlingssäker, har tidig mognad samt låg mottaglighet<br />

för fusarium.<br />

9

Om lantbruket på Öland:<br />

• Mjölkinvägningen har ökat 2-3 procent på Öland men minskat med 5 procent i landet totalt.<br />

• Borgholm har i särklass högst mjölkproduktion per invånare. Mörbylånga är 3:a bland landets kommuner.<br />

• Hittills under året har antalet kor ökat med 3 procent medan det minskar i landet i övrigt.<br />

• Öländska bönder investerar främst i byggnation för mjölk och köttproduktion, cirka 1 000 nya koplatser.<br />

• Svinproduktionen är hårt pressad.<br />

• investeringar i biogas och vindkraft diskuteras mycket.<br />

Källa: Ölandsbladet<br />

soltimmar om året [Öland – och kanske<br />

framför allt Ölands norra udde - ligger<br />

alltid i topp när man sammanräknar årets<br />

soltimmar. Reds anm.] vilket gör mycket<br />

för att majsen ska mata ordentligt i kolvarna.<br />

- Och det påverkar givetvis att vi inte<br />

heller har någon nattfrost, fortsätter Albin.<br />

Den 15 april är vi igång och sår.<br />

Albin konstaterar att kornas magar blir<br />

riktigt bra av majs, men är själv ändå lite<br />

avvaktande inför att bara köra majs till<br />

korna:<br />

- Jag tror inte på att ge korna ett alltför<br />

ensidigt ensilage – inte bara för att jag<br />

tror korna mår bättre av varierad kost,<br />

utan också för att man inte bör lägga alla<br />

ägg i en korg – om en skörd skulle gå åt<br />

skogen. Men det finns de som tycker att<br />

majs fungerar utmärkt som enda ensilage<br />

och det får de gärna göra. Man vet bäst<br />

10 TIDNINGEN<br />

själv vad som fungerar i den egna produktionen.<br />

Vi är runt på tre olika majsfält och det<br />

är en pampig gröda som sträcker sig upp<br />

mot den blå septemberhimlen. Det är en<br />

knapp månad till skörd när Tidningen<br />

hälsar på och det är nu kolvarna ska bli<br />

riktigt matade, ända ut i toppen.<br />

Vi tittar på både Anvil och den sort<br />

som smygprovades i år och som spås bli<br />

nästa stora sort efter Anvil redan kommande<br />

år: Katy. Och Katy verkar stå sig<br />

mycket bra i konkurrensen. Kolvarna är<br />

magnifika. Lars Carlsson, som är nötsäljare<br />

i <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> och utgår från Bergkvara,<br />

menar att foderanalyserna är det<br />

viktiga i höst:<br />

- Vi får se vad de säger, om det blir<br />

Anvil eller Katy som rapporteras bli den<br />

bästa sorten i år, men vi vet att båda sorterna<br />

är bra. Katy har visat en mycket hög<br />

Albin i såtagen i våras.<br />

totalavkastning med fina kolvar och Anvil<br />

har visat sin styrka under flera år.<br />

- Det ser vi inte minst här, fortsätter<br />

Lars när Albin hämtat en kolv från fältet.<br />

Trots Katys fina resultat är Anvil fortfarande<br />

en åtråvärd sort som fungerat<br />

mycket bra under åren.<br />

- Det man måste tänka på, fortsätter<br />

Lars, är att ge en startgiva gödning på våren.<br />

Annars får man lägre skörd. Majsen<br />

behöver den tidiga givan för att komma<br />

igång ordentligt.<br />

Framtiden för Albins maskinstation ser<br />

fortsatt ljus ut. Och även om han och<br />

hans granne Claes Nilsson som samarbetar<br />

med Albin är lite förtegna om framtidens<br />

satsningar, så verkar det finnas energi<br />

så det räcker.<br />

Bild:Mattias Ingeman

<strong>Vår</strong>a återförsäljare har en lönsam<br />

försäljning i vallfrö<br />

Bild: Göran Strand/Bildarkivet.se<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>s återförsäljare bör<br />

ha ett stort intresse av att sälja<br />

vallfrö till sina kunder. det menar<br />

både Niklas ingvarsson, produktchef<br />

frö, och Petra Fastrup, ansvarig<br />

för djur&Natur.<br />

- Vallfrö är en lättsåld och naturlig<br />

produkt för det segment – människor<br />

på landsbygden - som våra återförsäljare<br />

arbetar med. Vi har sett på de åter-<br />

Renkavle<br />

ett ogräs att ta på allvar<br />

den 15 september höll <strong>Svenska</strong><br />

<strong>Foder</strong> ett frukostmöte på kontoret<br />

i knästorp. Frukostmötets syfte var<br />

att informera om renkavle. Med<br />

på mötet var Henrik Hallqvist,<br />

ogrässpecialist på jordbruksverkets<br />

växtskyddscentral i Alnarp.<br />

Tidningen mötte upp med Henrik<br />

på hans arbetsplats och ställde<br />

några frågor kring renkavle och<br />

dess skadeverkningar.<br />

Vad är renkavle?<br />

Renkavle är ett aggressivt gräsogräs<br />

som uppförökar sig kraftigt och snabbt<br />

tar överhanden. Har man väl fått in<br />

renkavle i sin odling, blir man inte av<br />

med det. Det enda man kan göra är att<br />

begränsa spridningen.<br />

Hur sprids renkavle?<br />

Renkavle sätter många frön och gror<br />

snabbt. Spridningen och uppförökningen<br />

av renkavle är väldigt snabb, därför<br />

är det ett ogräs som man absolut inte<br />

vill få in i sin odling. Värst är det på<br />

12 TIDNINGEN<br />

försäljare som hoppat på tåget, att de<br />

snabbt säljer in denna produkt.<br />

niklas ingvarsson menar att det<br />

egentligen är fyra produkter som i<br />

första hand är intressanta för <strong>Svenska</strong><br />

<strong>Foder</strong>s återförsäljare. SF Hästbete, SF<br />

Hästhö, SF Favorit och Jägarblandning.<br />

- Utöver detta har vi ett brett<br />

<strong>sortiment</strong> som kan passa alla typer av<br />

kunder.<br />

jordar som är fuktiga och vattensjuka.<br />

Den är ljusgroende – och överlever<br />

mellan 3-4 år i marken.<br />

Varför bör man ta renkavlespridningen<br />

på allvar?<br />

Renkavle har ökat så markant under<br />

2000-talet och att få in renkavle i sina<br />

odlingar ger en otroligt stort ekonomiskt<br />

bortfall. Renkavle som får uppföröka<br />

sig ger snabbt en skördeförlust<br />

på 30-50 %.<br />

Vad är det som renkavle faktiskt<br />

gör i grödan?<br />

Renkavlen skuggar, tar vatten och<br />

näring från grödan och ger inte huvudgrödan<br />

en chans att växa.<br />

Var har den här spridningen<br />

startat?<br />

Man tror att det uppkommit i Vintrieområdet<br />

utanför Malmö och i Nordvästra<br />

Skåne samt på Gotland. Därifrån<br />

har det spridits vidare, troligen via<br />

SF Hästbete<br />

SF Hästhö<br />

SF Favorit<br />

Jägarblandning<br />

Petra Fastrup som ansvarar för<br />

Djur&Natur håller med Niklas.<br />

- Vi har sett en markant ökning av<br />

återförsäljare som har satsat på försäljning<br />

av vallfrö sedan ifjol. Och man är<br />

väldigt nöjda med produkterna, samtidigt<br />

som det finns en fin lönsamhet att<br />

dra nytta av. Nu vill vi gärna se att fler<br />

av våra återförsäljare säljer vallfrö. Det<br />

tjänar både de och vi på, avslutar Petra.<br />

maskiner. Men nu har renkavle börjat<br />

uppträda även på andra platser i Sverige,<br />

bland annat i både Västergötland<br />

och Östergötland. Därför är det viktigt<br />

att vi tar det här på allvar, och inte<br />

gör samma misstag som vi gjort nere i<br />

Skåne.<br />

Vad kan man göra som odlare<br />

för att begränsa spridning och<br />

uppförökning om man fått in det i<br />

sina fält?<br />

Renkavle trivs i höstsäd och gror och<br />

växer bäst på hösten. Har man därför<br />

möjlighet att odla mer vårgrödor och<br />

oljeväxter, kan man på så sätt lära sig<br />

leva med renkavle. I höstveteodlingar<br />

och i reducerad jordbearbetning blir<br />

problemen lätt stora. Sen handlar det<br />

givetvis om rätt bekämpning. Renkavle<br />

är ett ogräs som lätt blir resistent mot<br />

vissa bekämpningsmedel. Man ska därför<br />

inte vara snål när det gäller preparaten.<br />

En sak som man alltid bör göra är<br />

att höstbehandla och följa upp med en<br />

vårbehandling.

tänk på!<br />

Det finns vissa saker man bör<br />

tänka på både för de som har och de<br />

som inte har renkavle i sina fält. Om<br />

man inte har renkavle, vill man absolut<br />

inte ha det. Har man renkavle, vill man<br />

begränsa det – och undvika att sprida<br />

det.<br />

några tumregler:<br />

• Bekämpa alltid hela fält.<br />

• Håll doseringen uppe.<br />

• Tag hänsyn till resistensen.<br />

• Behandlingen ”får” kosta.<br />

• Rätt insatser i oljeväxter =<br />

sanerande effekt.<br />

• Behandla alltid på hösten<br />

• Kontrollera med grannen.<br />

När det gäller preparatval och dosering,<br />

rådgör gärna med våra säljare!<br />

Vi hjälper gärna till.<br />

Måns<br />

edensten<br />

Produktschef Växtskydd<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> AB<br />

Renkavle-<br />

Bekämpning<br />

i senaste Aktuellt Utsäde från Scandinavian Seed kunde man läsa om<br />

Lysidé vårraps som den lilla danska förädlingsfirman knold & Top förädlat<br />

fram. Genom att odla en vanlig gulblommig rapssort som fånggröda och<br />

ha Lysidé som huvudgröda kan man få ett mer miljövänligt odlingssystem<br />

i raps.<br />

Vita rapsfält i framtiden?<br />

Sommaren 2009 genomfördes ett<br />

30 hektars odlingsförsök på Lolland<br />

i Danmark. Som huvudgröda såddes<br />

Lysidé med 5 % Hunter (gulblommig<br />

vårraps) inblandad. Dessutom var hela<br />

arealen omgiven av en åttameters kant<br />

av just Hunter. Avsikten med det gula<br />

kantskyddet var att fånga upp angrepp<br />

av rapsbaggar och blygrå rapsvivel. Inblandningen<br />

av Hunter i Lysidé skulle<br />

fungera som en ytterligare försvarslinje<br />

och fånga upp de insekter som flyger<br />

över den gulblommiga vårrapskanten.<br />

de resultat man kommit fram till<br />

var bland annat:<br />

• Att det fanns flest rapsbaggar i den<br />

gula kanten och i den första<br />

räknepunkten (de gula blommorna)<br />

i huvudgrödan.<br />

• Att det är cirka fyra gånger så många<br />

rapsbaggar på de gula blommorna i<br />

huvudgrödan jämfört med de vita.<br />

• Att det är ungefär dubbelt så många<br />

rapsvivlar på de gula blommorna i<br />

huvudgrödan jämfört med de vita.<br />

• Att skadetröskeln för insektsbehandlingen<br />

mot rapsbaggar icke överskridits<br />

i de vita blommorna (som<br />

utgör 95 % av huvudgrödan), när<br />

skadetröskeln sätts till 1,5 rapsbaggar<br />

per toppskott.<br />

Aktuellt Utsäde konstaterar att ett<br />

sånt här odlingssystem kan ge 5 betydande<br />

fördelar om man i framtiden kan<br />

lyckas optimera systemet ytterligare:<br />

• En mer miljövänlig odlingsform<br />

• Mindre risk för att insekterna blir<br />

resistenta mot insektsmedel.<br />

• Mindre utgifter för insektsmedel.<br />

• Tidsbesparande; mindre arbete med<br />

sprutning.<br />

• Mindre risk för rester av insektsmedel<br />

i oljan.<br />

Onekligen en intressant och spektakulär<br />

förädling. Och vem vet. Kanske<br />

skiftar det svenska sommarlandskapet i<br />

vitt i framtiden.<br />

Källa: Aktuellt Utsäde<br />

Bilder: Knold & Top<br />

13

- Från att ha arbetat med lite av<br />

varje – försäljning, transport, faktureringar<br />

osv. - i Farm <strong>Foder</strong> (återförsäljare<br />

till Sollebolagen) och så småningom i<br />

SmåLant, blev arbetsuppgiften fokus på<br />

just försäljning i <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>, berättar<br />

Tomas.<br />

- Och det är ett arbete som jag<br />

älskar.<br />

det är faktiskt ett så starkt ord han använder<br />

om det säljarbete han utför. Han<br />

ser sitt arbete - som han sköter från ett<br />

kontor som finns på Eksjö Lantbruksservice<br />

– som både viktigt och lustfyllt.<br />

Han tycker helt enkelt det är roligt att gå<br />

till arbetet varje dag.<br />

- Jag har ett överskuggande fokus i<br />

mitt arbete och det är att göra affärer.<br />

Det finns inget roligare än att få en<br />

order, att göra avslut på en affär. Och<br />

jag säljer alla produkter inom produktområdena<br />

Energi, <strong>Foder</strong>, Växtodling –<br />

både med inriktning mot rena kunder<br />

och mot våra återförsäljare.<br />

- Därmed inte sagt att man kan<br />

göra affärer hur som helst. Uppgiften<br />

är att våra kunder eller blivande kunder<br />

känner förtroende för oss. Att vi håller<br />

vad vi lovar. Min styrka som säljare är<br />

14 TIDNINGEN<br />

Tomas på jubileumsdagen<br />

i Hällekis.<br />

tomas Rydholm har arbetat som säljare i <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> sedan starten 1989<br />

- han har sin utgångspunkt idag från kontoret på eksjö Lantbruksservice.<br />

därför finns det all anledning att diskutera med Tomas vad han upplever är<br />

styrkan med såväl <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> som han själv såhär i jubileumstider. Han<br />

är dock inte helt villig att ställa upp på en sådan intervju till att börja med.<br />

Han gillar att hålla en låg profil och vill egentligen hellre låta arbetet tala.<br />

Men efter lite övertalning ger han trots allt med sig.<br />

20 år på ett riktigt bra jobb<br />

– tomas Rydholm<br />

att jag kan hantera våra interna verktyg<br />

– jag vet var jag hittar den information<br />

jag behöver för att kunna ge mina kunder<br />

ett snabbt svar. Och att vi i <strong>Svenska</strong><br />

<strong>Foder</strong> kan leverera. <strong>Vår</strong> organisation<br />

och vår effektivitet i företaget ger mig<br />

mandat idag att koncentrera mig på att<br />

just sälja.<br />

tomas Rydholm menar att han själv<br />

inte kan gå allt för mycket på djupet i<br />

alla de produkter han säljer – han tycker<br />

inte det är hans uppgift och det är inget<br />

han heller skulle hinna med (prioritering,<br />

kallas det). Däremot finns det en<br />

spetskompetens inom varje produktområde<br />

och han vet han vem han ska fråga<br />

för att få svar på de frågor som kunder<br />

ställer och som han själv inte kan svara<br />

på. Att - kort sagt - vara länken mellan<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> och kunden.<br />

- Jag är inte mycket ute och åker till<br />

kunder – bara vid behov. Mina främsta<br />

arbetsredskap är istället telefon och<br />

dator. Och om man gillar det man gör,<br />

som jag gör, så märks det också genom<br />

telefonen. Leendet hörs trots att man<br />

inte ser varandra.<br />

- Tillsammans med vår fina marknadsföring,<br />

våra kundmöten, och den<br />

bearbetning vi gjort under alla dessa år,<br />

så sprider sig ryktet. Det gör också att<br />

vi får mycket samtal in.<br />

tomas påminner också om det<br />

unika samarbete man har med Eksjö<br />

Lantbrukssevice. Han sitter i ett center<br />

där lantbrukare kommer in och kan ta<br />

del av det stora utbud som Lantbruksservice<br />

har.<br />

- Det gör att jag också har jag en<br />

naturlig kontaktyta. Här finns alla typer<br />

av förnödenheter till lantbruk samlat<br />

under samma tak. Det är smidigt både<br />

för kunderna och för oss i <strong>Svenska</strong><br />

<strong>Foder</strong>.<br />

tomas har en lång historia som ryttare,<br />

och han har tränat och fött upp<br />

mycket hästar i sina dar. Men när han<br />

skaffade familj la han detta intresse och<br />

det har han aldrig ångrat.<br />

- Det tar så mycket tid i anspråk<br />

och jag ville verkligen satsa på familjen.<br />

Idag lägger vi vår fritid i ett fritidshus<br />

i Halland istället. Det är något vi kan<br />

göra tillsammans, avslutar Tomas.

En god strategi<br />

Använd ProMagna till grundgivan. Då får du samtliga<br />

makro- och mikronäringsämnen som krävs i starten.<br />

ProMagna är också det enda gödselmedel som<br />

innehåller mangan och en hög halt av vattenlösligt<br />

magnesium, så att både etableringen och tillväxten<br />

blir bästa möjliga. Resultatet är högre lönsamhet<br />

genom ökad odlingssäkerhet och jämnare kvalitet.<br />

ProMagna omfattas av Yara 4-punktsgaranti.<br />

Läs hjärtans gärna mer på www.yara.se.<br />

15<br />

HILANDERS

Glada födelsedagsfirare på väg in<br />

i centrallagret i Hällekis.<br />

500 gäster, medarbetare och representanter från branschen, mötte upp när <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> firade 20 år. Jubileet<br />

startade i Hällekis där bolaget har fabrik, centrallager och hamnanläggning. en av de stora lagerhallarna hade<br />

pyntats och gjorts om till mässhall där man visade både <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>s historia och en utställning av produkter och<br />

tjänster.<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> populär 20-åring<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>s verksamhet omfattar<br />

idag fyra huvudområden; <strong>Foder</strong>,<br />

Växtodling, Spannmål och Service. Det<br />

sistnämnda affärsområdet greppar över<br />

produkter från butiks<strong>sortiment</strong> för mindre<br />

lantbruk och sällskapsdjur till energi<br />

och tele.<br />

16 TIDNINGEN<br />

efter rundvandring på mässområdet<br />

och mingel i restaurangtältet bjöds gästerna<br />

på information om DLG-koncernen<br />

i sin helhet och om <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong><br />

mera specifikt.<br />

Asbjørn Børsting som är koncernchef<br />

utställningen speciellt anordnad dagen<br />

till ära, var en succé.<br />

ett positivt gäng säljare.<br />

Åhuspersonalen försökte vinna en telefon<br />

i <strong>Svenska</strong> Teles pricktävling.<br />

i DLG och styrelseordförande i <strong>Svenska</strong><br />

<strong>Foder</strong> gav i sitt anförande en bild över<br />

DLG-koncernen. Koncernen omsätter<br />

idag ca. 57 miljarder SEK och har verksamhet<br />

i 24 länder. Antalet anställda är<br />

5 700. <strong>Foder</strong>produktionen på 3,8 miljoner<br />

ton gör att DLG är en av världens<br />

största foderproducenter. Transport och<br />

logistik är koncernens största post på<br />

kostnadssidan. Totalt fraktas 14,5 miljoner<br />

ton varav 10 % är i Sverige. Inköp<br />

av sjötransporter är 6 miljoner ton per<br />

år. Asbjørn Børsting berättade att DLG<br />

fortsätter att utveckla sin verksamhet i<br />

Europa och markerade tydligt att Sve-<br />

undrar hur många pellets det finns<br />

i behållaren? utslagsfrågan!<br />

rige och <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> har en viktig roll<br />

även i koncernens framtida strategier.<br />

Han poängterade också att ägande inte<br />

är den enda vägen för DLG att utvecklas<br />

i framtiden. Samarbete och allianser<br />

med partners som har en respekterad<br />

position på marknaden är också en viktig<br />

väg till framgång.<br />

Hällekisgänget hade gjort ett strålande<br />

arbete inför firandet.<br />

det nyinvigna plocklagr<br />

för jubileumsfiran<br />

Carsten Klausen, Vd i <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>,<br />

berättade om bolagets utveckling under<br />

de tjugo åren. Omsättningen har ökat<br />

från ca en miljard till idag ca. 3,5 miljarder<br />

SEK. Resan har inte varit helt enkel<br />

men idag redovisar <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> både<br />

Linda<br />

iT-che

et var perfekt<br />

det.<br />

Axelsson, Fredrik Andersson,<br />

f och Per Hjort iT-drifttekniker<br />

vid middagsbordet.<br />

en förväntansfull publik i Hällekis.<br />

en ökad försäljning och ett acceptabelt<br />

resultat. Ökningen har skett genom en<br />

ökad marknadsandel men också genom<br />

förvärv av flera bolag. Allianser med<br />

andra företag ger också en bra plattform<br />

för fortsatt utveckling. <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>s<br />

kärnverksamhet kommer alltid att vara<br />

som affärspartner till det svenska lantbruket<br />

men vi kommer att få se mer av<br />

nya affärsidéer som utgör ett bra komplement<br />

till kärnverksamheten. Carsten<br />

Klausen pekade på att <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong><br />

redan för 5 – 6 år sedan skapade ett åtgärdsprogram<br />

för att öka effektivitet och<br />

minska kostnader. Det gav snabbt resultat.<br />

Kostnadsjakten har blivit en del av<br />

företagets vardag vilket gör att <strong>Svenska</strong><br />

Lennie Norman drog ner många<br />

skrattsalvor under kvällen.<br />

Carsten klausen, Vd, betonade att<br />

allianser är ett bra sätt att utveckla<br />

den egna verksamheten.<br />

<strong>Foder</strong> idag inte behöver vidta så dramatiska<br />

åtgärder som sker i andra delar av<br />

branschen.<br />

Spannmålsodlarnas ordförande,<br />

Per Sandberg, var en av gästerna som<br />

höll tal till <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>. Han underströk<br />

att även om det emellanåt var<br />

tuffa förhandlingar mellan parterna så är<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> en nyttig och uppskattad<br />

affärspartner för odlarna.<br />

dagen avslutades för gästerna med<br />

middag, underhållning och dans på Parketten<br />

i Lidköping. Bilderna från festen<br />

är ett bra bevis för att stämningen bland<br />

gästerna var på topp både på dagen och<br />

långt fram på kvällen.<br />

Pia Cornéer Persson butiksansvarig<br />

i Trollenäs tog en svängom med<br />

maken kristian.<br />

Asbjørn Børsting<br />

koncernchef, dLG.<br />

Per Sandberg Spmo,<br />

gratulerade jubilaren.<br />

Lars-Håkan Larsson fick ta emot en kram<br />

och gratulationer till tipspromenadvinsten<br />

av Anna Nilsson ansvarig djur&Natur.<br />

det bjöds bl a på fläskfilé, kantarellsås<br />

med potatisgratäng.<br />

17

Vet man något om skog känner man med största sannolikhet också till Tor<br />

Nyberg - något av en nestor inom skogsbruket, vars visionära arbete i över<br />

20 års tid som Vi-skogens ledare, kröntes 2005 med utnämningen ”Hedersdoktor”<br />

vid fakulteten för skogsvetenskap, SLu. idag är han åldersmässigt<br />

pensionär sedan 7 år tillbaka. Men att lägga sig på sofflocket ligger uppenbarligen<br />

inte Tor Nyberg för. Fastigheten på Omberg, där Tidningen varit på<br />

besök, omfattar idag 140 ha skog och 85 ha åker samt betesmark och vassområden<br />

i sjön Tåkern. Själv driver Tor inte lantbruket. däremot bedriver han<br />

bärodling (körsbär, bigarråer och jordgubbar) såväl som skogsbruk – där<br />

han ägnar en hel del tid åt experimenterande med bland annat lärk- och<br />

ädellövskog och för den delen tyskoxel och valnöt. Och skogsgödsling har<br />

han bara goda erfarenheter av.<br />

Visionär med<br />

långsiktighet<br />

som affärsidé<br />

18 TIDNINGEN<br />

en skogsman kan inte vara ”modern”<br />

och i första hand tänka på ”självförverkligande”.<br />

Man måste se sig som en länk<br />

i utvecklingen, inse sambandet med<br />

tidigare och kommande generationer,<br />

menar Tor Nyberg.

intresset och engagemanget finns<br />

alltså kvar. Kanske är det så att man bara<br />

kan tala i termer av långsiktighet, inte<br />

bara när det gäller skogsbruk, utan även<br />

när man talar om Tor Nyberg i allmänhet.<br />

Det finns en sorts kärv erfarenhetsbaserad<br />

nyfikenhet, som jag inbillar mig<br />

bara den som sysslat med träd i merparten<br />

av sitt liv äger.<br />

Under en intervju - i samband med<br />

utnämningen till hedersdoktor (www.<br />

viskogen.se) - fick han frågan:<br />

Hur är man funtad när man lägger så<br />

mycket kraft på ett arbete som bär frukt i<br />

nästa generation?<br />

Svaret blev lika kärnfullt som typiskt,<br />

inbillar jag mig:<br />

- En skogsman kan inte vara<br />

”modern” och i första hand tänka på<br />

”självförverkligande”. Man måste se<br />

sig som en länk i utvecklingen, inse<br />

sambandet med tidigare och kommande<br />

generationer.<br />

det är precis så jag uppfattar honom<br />

när vi träffar honom hemma på gården<br />

Charlottenborg vid Omberg, Östergötland.<br />

Lugn, eftertänksam, men<br />

med humör gentemot det som inte är<br />

genomtänkt. Vi är tre som är på besök:<br />

Tidningens representant samt Johan<br />

Bergh och Daniel Glimtoft från företaget<br />

Svensk Skogsgödsling.<br />

- Jag tror på blandskogen, här har jag<br />

ädellövskog i kombination med pyntegransodling.<br />

Dessutom experimenterar<br />

jag med lite praktiska försök på ovanliga<br />

typer av lövträd som djuren (rådjur och<br />

älg) inte ska gå på. Jag har haft lite problem<br />

med det på sina ställen.<br />

- Det är viktigt att ha en helhetssyn.<br />

Att inte lägga alla ägg i samma korg. Sånt<br />

bör man akta sig för. Jag tycker absolut<br />

att man ska blanda på samma areal – och<br />

lära sig bli skicklig på att hantera sådan<br />

skog.<br />

det är Johan Bergh som haft ”affärer”<br />

tidigare med Tor Nyberg. Det som var<br />

intressant för Tidningen var framförallt<br />

att Johan var på plats 1998 och då diskuterade<br />

gödsling av den yngre och äldre<br />

skog som Tor Nyberg hade införskaffat<br />

just här på Omberg. Generellt sett<br />

gödslas skog 10-15 år innan slutavverkningen.<br />

- Vi köpte fastigheten 1996 och flyttade<br />

in här 1997, berättar Tor. En del av<br />

bestånden var mycket rötskadade, men<br />

det fanns även sånt som inte hade röta.<br />

Tillsammans med Johan tog vi beslutet<br />

att gödsla med fullgödsel. Barranalyserna<br />

vi gjorde visade på fosforbrist varför vi<br />

tillförde relativt mycket fosfor.<br />

Johan Bergh berättar att det i ungskogsgödsling<br />

behövs alla näringsämnen<br />

och där är det vanligt att ge även fosfor.<br />

Men när det gäller äldre skog är erfarenheterna<br />

ännu inte helt fastställda.<br />

- Det finns inga entydiga resultat på<br />

att tillägget av fosforn ger bättre resultat<br />

och att utnyttjandet förbättras för träden,<br />

- men här verkar det ha gett bra effekt<br />

menar Tor Nyberg som fortsätter:<br />

- Jag har sett det där även i bärodlingen.<br />

Det svåra är att få fosfor i plantorna.<br />

Men lyckas det ger det effekt.<br />

Och i det här fallet var det verkligen<br />

så att gödslingen gav effekt. Träden växte<br />

och rötan blev en mindre andel av massan,<br />

något som gjorde att det klassades<br />

som massaved istället för vrak – en ekonomisk<br />

skillnad på ungefär 100 kr/m 3 .<br />

- Vad jag gillade med gödslingen var<br />

givetvis avkastningen, men också – inte<br />

minst – den snabbare slutavverkningen.<br />

Trädets stamvedstillväxt var snabbare än<br />

rötan. Det blev faktiskt mycket bättre än<br />

vad jag trodde, konstaterar Tor Nyberg.<br />

Och jag tror att man kan få se ännu<br />

bättre resultat om man gödslar i lövskog.<br />

- Det är ett oerhört intressant område,<br />

avslutar Johan Bergh. Vad är det som<br />

begränsar tillväxten? Det skulle kunna<br />

vara tillgången på fosfor och den effekt<br />

daniel Glimtoft, produktansvarig<br />

Svensk Skogsgödsling, tar prover.<br />

vi sett här hos Tor pekar på det. Men<br />

ännu är det ett outforskat område. Det<br />

anmärkningsvärda är i alla fall att träden,<br />

trots rötan, var så pass vitala att de kunde<br />

växa så bra som de faktiskt gjorde.<br />

Här ser vi två exempel där stamvedstillväxten<br />

varit snabbare än rötan.<br />

19

Man kan inte vara<br />

man sysslar med la<br />

20 TIDNINGEN<br />

Jonas och hundarna blickar ut<br />

över lammflocken.<br />

det gick ett program på teve för rätt många år sedan – jag<br />

minns inte hur många nu - som jag tror hette ”One man and his<br />

dog”. Som jag minns det handlade det om hundar som skulle<br />

föra fårflockar från en plats till en annan i olika delmoment.<br />

Man tävlade i att valla får, kort sagt. Bilder på utbredda vidder,<br />

böljande gröna landskap; djupt koncentrerade hundar och<br />

djupt koncentrerade hussar, och så fåren – en eller två kommentatorer<br />

som beskrev skeendet: som en golftävling ungefär.<br />

Samma koncentration, samma precision.<br />

Programmet blev en otippad succé. Och visst, man<br />

kan invända att det inte fanns så många kanaler att zappa<br />

emellan som idag. Men det var något oerhört fascinerande<br />

med det här. Och imponerande. Man blev fullkomligt uppslukad<br />

av vad som hände med fårhjorden. Männen - för det<br />

var merparten män i tävlingarna– styrde sina hundar med<br />

såväl visslingar som röst/ord-kommandon. Och hundarna<br />

lydde minsta vink.<br />

Nu har jag sett det här på nära håll.<br />

På Skabersjö gods marker i Skåne, strax öster om<br />

Malmö, går de lamm som föddes i maj månad och betar<br />

i gräsfrömarken. Det är här jag träffar Jonas Gustafsson,<br />

herde och driftsskötare av den lammproduktion som<br />

Skabernäs HB (ett bolag som Skabersjö Gods och Näsbyholms<br />

Gods har gemensamt) idag bedriver. Även Jo-

det är lätt att komma på ”fyndiga” rubriker kring lammproduktion. Men att bedriva själva produktionen är självklart<br />

en helt annan femma. Faktum är att vi i Sverige idag bara har 38 % självförsörjandegrad på lammkött. det är sorgligt<br />

på många sätt. Men på ett sätt är det bra. det betyder nämligen att det finns en oerhörd potential. en potential<br />

som Skabernäs HB i Skåne med Jonas Gustafsson i spetsen ser väldigt ljust på. Tidningen träffade Jonas Gustafsson<br />

ute hos de lamm som föddes i våras som gick på en av de stora betesmarker som Skabernäs har tillgång till.<br />

fårskalle när<br />

mmproduktion<br />

nas far, Hans Gustafsson, som idag är pensionär, kommer med<br />

sin hund och hälsar på.<br />

Och det var så allt egentligen började. Med Jonas och hans<br />

far.<br />

- Jag har alltid haft ett stort intresse för hundar. Att träna<br />

upp hundar. För ca 12 år sedan åkte jag till Nordvästra England<br />

och arbetade drygt ett år som fåraherde och hundtränare. Hundarna<br />

inom fårskötseln är de hundar som det ställs högst krav<br />

på - krav som innefattar lydnad, intelligens och arbetsvilja.<br />

när Jonas gustafsson kom hem igen drog han igång en<br />

egen lammproduktion tillsammans med sin far Hans och man<br />

arrenderade mark av bland annat Skabersjö för sina djur. Denna<br />

produktion var lite större än bara hobby, men huvuddelen av<br />

hans inkomster kom fortfarande från hans stora kunskaper som<br />

hundtränare/utbildare.<br />

För några år sedan fick han så en förfrågan av Dick Blixen-Finnecke,<br />

godsägare på Näsbyholms gods, om hur man bäst<br />

jobbar med får, vad det kunde kosta att bygga upp en lammproduktion<br />

och vad man kunde få ut av det. Även Erling Nilsson,<br />

Skabersjö Gods, visade intresse för lammproduktionen. Man<br />

diskuterade saken, Jonas gjorde kalkyler på hur det skulle kunna<br />

fungera och så efter någon betänketid togs beslutet att satsa på<br />

lammproduktion i större skala.<br />

Jonas och hans fars besättning på ca 300 tackor köptes<br />

av Skabernäs HB och Jonas själv blev anställd som ensam herde<br />

med uppgift att driva en lammproduktion med den nuvarande<br />

målsättningen av en produktion på 2000 lamm om året.<br />

- Vi drog igång i april förra året. Idag har vi cirka 1000<br />

tackor och det föddes 700 lamm i våras. Den produktion vi bedriver<br />

skulle jag hellre vilja kalla naturlig än extensiv. Alla lamm<br />

föds ute och merparten, cirka 70 %, lever hela sitt liv utomhus.<br />

Slakten börjar i skiftet augusti-september. Idealet vore att vi inte<br />

behövde stalla in några lamm över huvud taget.<br />

- Hade vi haft en mindre produktion, hade vi nog lämnat<br />

över de lamm som inte blev slaktade innan installningen till<br />

någon annan. Det hade varit mer kostnadseffektivt. Men eftersom<br />

vi är en så stor enhet, hade en allt för stor del av intäkten<br />

försvunnit. Men i den bästa av världar…<br />

inspirationen till det här sättet att bedriva lammproduktion<br />

kommer från brittiska öarna eller kanske från Nya Zeeland – det<br />

Nya Zeeland där merparten av importen av lammkött till Sverige<br />

idag kommer ifrån. På Nya Zeeland precis som på brittiska<br />

öarna går djuren ute året om. Det gör att lammproduktionen<br />

i dessa länder självklart får billigare driftskostnader. I Sverige är<br />

det förbjudet att låta djuren gå utomhus året om, även om det<br />

faktiskt kanske hade varit fullt möjligt i vissa delar av landet,<br />

menar Jonas. Skabernäs stallar in sina djur i två logar på Skabersjö<br />

gods där fåren har tillgång till rasthage hela vintern. Och<br />

21

Lite korta fakta om<br />

Skabernäs HB:s<br />

lammproduktion<br />

Skabernäs satsar friskt och räknar<br />

med att man ska vara uppe i över<br />

2 700 får under betessäsongen<br />

2010. 1 200 tackor och en produktion<br />

på cirka 2 000 lamm. idag har<br />

man cirka 1 000 tackor och man<br />

fick 700 lamm i våras.<br />

i år har man kontrakt med Scan,<br />

men man funderar även över export.<br />

Tidigare exporterade Jonas<br />

Gustafsson och hans far sina lamm<br />

över sundet och det var en väldigt<br />

smidig process, menar Jonas. inte<br />

alls komplicerat, snarare enklare,<br />

mindre jobb. det är inte mer än 10<br />

mil till slakteriet och det ger större<br />

möjligheter till flexibilitet för Skabernäs<br />

HB:s lammproduktion också i<br />

framtiden.<br />

den jobbigaste perioden inom<br />

lammproduktion är också den roligaste,<br />

menar Jonas Gustafsson:<br />

nämligen lammningen. då lägger<br />

man cirka 18 timmar om dygnet,<br />

eller cirka 470-500 timmar i månaden.<br />

de fårraser Skabernäs har är Texel<br />

Gotland-korsningar, dorset x Finull,<br />

Suffolk, dorset, Leicester. Man vill<br />

ha raser som föder 2 lamm per<br />

tacka.<br />

70 % av lammen har varit utomhus<br />

hela sitt liv fram till slakt.<br />

Man börjar slakten i slutet av augusti<br />

början av september och<br />

håller på fram till jul.<br />

Några naturliga fiender för får och<br />

lamm är räv och grävling. det har<br />

hänt att lamm har blivit tagen av<br />

en örn på Näsbyholm. Men det är<br />

ovanligt förekommande.<br />

22 TIDNINGEN<br />

på Näsbyholms gods finns ett gammalt<br />

kostall som är anpassat för djuren. Man<br />

utfodrar djuren då med gräsfröhalm och<br />

ensilage – och för vissa grupper även<br />

med kraftfoder.<br />

Men även om denna fördyrande<br />

installning gör det svårt att konkurrera<br />

mot Storbrittannien och Nya Zeeland,<br />

är Jonas Gustafsson ändå positiv.<br />

- Det finns en stor potential för den<br />

svenska lammproduktionen. Idag har vi<br />

en 38-procentig självförsörjandegrad.<br />

Resten är import. Detta förhållande bör<br />

man kunna ändra på. Det går ju inte att<br />

jämföra färskt lamm med fryst. Du köper<br />

ju till exempel inte dina fläskkotletter<br />

frysta, eller hur?<br />

Att det finns en efterfrågan vet vi.<br />

Men det krävs också lite marknadsföring<br />

inom handeln. Hitta en strategi för<br />

att nå ut med själva köttet. Inte bara via<br />

frysdisken.<br />

- Jag tror att lammfärs kan vara en<br />

bra inkörsport för att få upp konsumenternas<br />

ögon för lamm. Lammfärsen har<br />

en väldigt god smak och är dessutom<br />

magert. Och det är enkelt att laga till.<br />

Alla kan laga till färs i olika former. Man<br />

behöver inte ha några speciella kunskaper<br />

för att tillaga köttet.<br />

- Jag tror det till stora delar är en<br />

generationsfråga idag, fortsätter Jonas.<br />

Och den generation som bara ser fårkött<br />

som något som smakar kofta, den börjar<br />

försvinna. Idag har vi dessutom många<br />

olika kulturer i Sverige där lamm är vardagsmat.<br />

Sånt tycker man ju handeln<br />

bör utnyttja.<br />

Skabernäs HB ser lammproduktionen<br />

som ett effektivt och lönsamt sätt att<br />

utnyttja och förädla sina betesmarker.<br />

Sammanlagt förfogar lammproduktionen<br />

över 400 hektar, varav cirka 200<br />

utgörs av gräsfröodlingar. I Sverige har<br />

det traditionellt varit ovanligt, för att<br />

inte säga obefintligt, att låta får beta i<br />

gräsfröodlingar. I Danmark är det däremot<br />

vanligare. Det beror givetvis på att<br />

gräsfröodlingar helt enkelt inte har haft<br />

samma genomslag i Sverige. Jonas Gustafsson<br />

menar att det är ett utomordentligt<br />

bete för deras lammproduktion.<br />

- Just nu, när många måste stödutfodra,<br />

är ett sånt här sätt oslagbart. Vi<br />

har inget problem med betena. Mat har<br />

våra djur alltid tillgång till här.<br />

Han menar också att det finns utrymme<br />

för fler liknande enheter som<br />

arbetar på liknande sätt här i Skåne.<br />

- Säg att det finns plats för kanske<br />

fem enheter i liknande storlek här nere.<br />

Hade man börjat samarbeta kanske man<br />

kunde starta slakteri och hoppa över<br />

några led. Det tror jag skulle kunna<br />

vara en intressant affärsidé, spånar Jonas<br />

Gustafsson.<br />

när tidningen ska ta lite fotografier,<br />

skickar Jonas pappa - som är pensionär<br />

men fortfarande väldigt intresserad av<br />

både lammproduktion och hundar – sin<br />

hund att fösa in lammflocken närmre<br />

oss. Med korta eller lite längre signaler<br />

styr han bordercollien att samla ihop<br />

lammen och styra dem till den plats där<br />

vi står.<br />

- Lammen har inte riktigt fattat<br />

vad och hur man ska låta sig styras. De<br />

vuxna fåren vet att vi bara vill dem väl.<br />

Vi för dem till nytt bete och då följer de<br />

minsta motståndets lag. Men klart är att<br />

hundarna är livsviktiga lammproduktionen.<br />

Utan dem hade vi tillexempel behövt<br />

10-12 man för att få dessa lamm<br />

hit och det hade tagit halva dagen. Med<br />

hund tar det på sin höjd 10-15 minuter,<br />

avslutar Jonas Gustafsson.<br />

Jonas med tre av sina hundar som han<br />

tilltalar på både engelska och svenska.

en dag i grisens tecken<br />

Onsdagen den 7 oktober bjöd <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> in till ett möte på dagen<br />

i knästorp och på kvällen på Lögnäs gård i Halland. Agendan var fokus<br />

på blötfoderutfodringens möjligheter och problem. Programmet bestod av<br />

Jens korneliussen, grisrådgivare i danmark, som pratade om blötfoder och<br />

dess management; Mads Bendixen från Big dutchman berättade om olika<br />

typer av syrepumpar på marknaden. Søren Andersen, från Trinol diskuterade<br />

rengöring och desinfektion och Hasse Poulsen, veterinär i danmark<br />

fokuserade på management av smågrisproduktion och slaktgris.<br />

Jens Korneliussen tog upp typiska<br />

fel som kunde uppkomma i blötfoderanläggningar.<br />

Han menade att de fel<br />

man oftast gör, skulle man lätt kunna<br />

undkomma genom att ha en plan för<br />

hur man jobbar i stallet. En löpande<br />

kontroll av alla parametrar som finns i<br />

en produktion är oerhört viktigt för att<br />

kunna snabbt åtgärda en uppkommen<br />

situation. Hygienen var en punkt som<br />

Korneliussen tryckte på.<br />

Rengöring av anläggning och silo är<br />

givetvis viktig. Framförallt när det gäller<br />

foderrester finns det risker som kan ge<br />

upphov till störningar. Därför framhöll<br />

Korneliussen att man bör ha en rationell<br />

plan på hur man ska sköta hygienen på<br />

sin anläggning. Vissa områden behöver<br />

rensas var fjortonde dag, medan andra<br />

inte behöver rensas lika ofta. Det ska<br />

framgå klart vilka behov som krävs för<br />

att behålla en säker produktion. Självkontrollen<br />

är den viktigaste kontrollen<br />

i den egna verksamheten.<br />

Hasse Poulsen påpekade att det<br />

händer tämligen ofta att foderstörningar<br />

<strong>Svenska</strong> Pig AB ägs av Avelspoolen, Danish Crown Livsmedel, Scan AB, Kristianstadsortens Lagerhusförening,<br />

Lantmännen, <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> och Sveriges Grisföretagare.<br />

<strong>Svenska</strong> Pig AB medfinansieras av LRF, <strong>Svenska</strong> Djurhälsovården, SLU och Agroväst<br />

<strong>Svenska</strong> Pig AB ska utveckla, samla och förmedla kunskap till grisföretagare och till<br />

andra aktörer i branschen för att stärka svensk grisproduktions konkurrenskraft.<br />

i själva verket kan bero på bristande hygien<br />

i foderanläggningen. Det kan också<br />

ha med råvaror att göra, toxiner som<br />

bildas i spannmål till exempel, och man<br />

bör därför hålla en god hygiensk kontroll<br />

på vad man ger sina grisar. Det här<br />

gäller givetvis för foderindustrin också.<br />

Den hygienska kvaliteten måste hålla en<br />

hög standard givetvis.<br />

toxiner upptäcker man genom sina<br />

mer specifika symptom som nyfödda<br />

grisar med svansnekroser eller sogrisar<br />

med svullen vulva. Rådet var att ta<br />

hygienprov på sin spannmål eller sin<br />

halm.<br />

Søren H. Andersen från Trinol fick<br />

förhinder – han blev pappa(!) – och<br />

därför informerade istället Kenneth Petersen<br />

om dessa produkter. Framförallt<br />

gick han igenom hur man ska rengöra<br />

sin anläggning och hur man räknar ut<br />

hur mycket rengöringsmedel som går<br />

åt.<br />

Välkommen till<br />

<strong>Svenska</strong> Pigs<br />

Grisföretagardag<br />

den 24 november på Elmia<br />

Program och information<br />

om dagen, hittar du på<br />

www.svenskapig.se.<br />

F ö r E d r A G S E m i n A r i E r U t S t ä l l n i n G m ö t E S P l A t S<br />

23<br />

Bilder: Spirit of Hven - Backafallsbyn, <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> AB

en händelse som ser ut som en tanke är det samarbete som dataLogisk och<br />

<strong>Svenska</strong> Tele nu inlett och som direkt resulterat i en kampanj som startade i<br />

oktober. Tidningen ringde upp Johan Mollstedt, telefonichef i <strong>Svenska</strong> Tele<br />

och Birger Hartmann, direktör i dataLogisk.<br />

dataLogisk och<br />

<strong>Svenska</strong> tele gör<br />

gemensam sak<br />

Birger Hartmann och Johan Mollstedt<br />

är båda väldigt entusiastiska för<br />

detta samarbete och ser det som en<br />

mycket bra början på flera nya idéer<br />

framöver. Det som erbjuds är ett paket<br />

som innehåller programvaran Näsgård<br />

Mark .Net – ett hjälpmedel för den professionella<br />

lantbrukaren - plus ett mobilt<br />

bredband från Telia.<br />

- näsgård Mark . net som är ett program<br />

och ett hjälpmedel för lantbrukaren<br />

att planera produktion, inköp och<br />

försäljning - bland annat – laddar man<br />

hem från vår hemsida. Och då behöver<br />

man tillgång till internet. I det paket vi<br />

erbjuder får man alltså tillgång till allt<br />

man behöver. <strong>Vår</strong>t program ger den dagliga<br />

verksamheten en oslagbar överblick<br />

24 TIDNINGEN<br />

som kan hjälpa till att öka lantbruksföretagarnas<br />

lönsamhet, fortsätter Birger<br />

Hartmann.<br />

Johan Mollstedt, ansvarig för <strong>Svenska</strong><br />

Tele – en affärsenhet inom <strong>Svenska</strong><br />

<strong>Foder</strong>-koncernen, kommer att skicka ut<br />

vykort och göra uppföljningen genom<br />

ringdagar med <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>s säljare.<br />

Det är styrkan och kundkännedomen i<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>s säljkår tillsammans med<br />

kompetensen inom såväl <strong>Svenska</strong> Tele<br />

och DataLogisk som Johan menar är<br />

styrkan i samarbetet.<br />

- det här är ett utmärkt sätt att kombinera<br />

våra olika kompetensområden,<br />

framhåller Johan Mollstedt. Paket är<br />

framtaget just med tanke på <strong>Svenska</strong><br />

Läs mer om erbjudandet på baksidan<br />

av Tidningen.<br />

<strong>Foder</strong>s kundsegment. En speciallösning<br />

som gagnar både <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> och Data-<br />

Logisk kunder gemensamt.<br />

- genom att hitta så tydliga synergier<br />

skapar vi kundnytta, och det måste vara<br />

vårt främsta mål, annars har vi inget<br />

berättigande. Så här vill vi fortsätta att<br />

jobba även i framtiden, säger Johan<br />

Mollstedt.<br />

Även Birger Hartmann har bara gott<br />

att säga om samarbetet.<br />

- Vi i DataLogisk måste oavbrutet<br />

utveckla vår verksamhet till att betyda<br />

något för våra kunder. Att med gemensamma<br />

produkter hitta nya vägar är ett<br />

sätt. Kan vi genom samarbeten inom<br />

koncernen utveckla och förstärka våra<br />

respektive profiler är mycket vunnet.

Håll din blötfoderanläggning<br />

ren – med DM CLEAN<br />

DM CLEAN är ett rengöringsmedel för blötfoderanläggningar.<br />

DM CLEAN löser effektivt upp dina fett- och proteinbeläggningar<br />

i blandartanken och i rörledningar utan att angripa materialet i dessa.<br />

DM CLEAN är speciellt ämnat till slutna rörsystem och produkten<br />

bildar inte skum.<br />

DM CLEAN används i kombination med efterföljande desinfektion<br />

med 2-procentig lösning av CID 2000.<br />

Kontakta <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> AB så hjälper de<br />

dig att utforma en specifik rengöringsplan<br />

för din blötfoderanläggning.<br />

I samarbete med<br />

25

den fjärde maj i år började Monika Bäckström på Nomus med inriktning mot<br />

livsmedelsbransch och skadedjursbekämpning. Monika har jobbat på olika<br />

jobb inom restaurangbranschen, bland annat som servitris och kokerska.<br />

idag är hon utbildad livsmedelstekniker och har tidigare arbetat i konkurrerande<br />

verksamhet. Tidningen ringer upp Monika för att både prata nytt<br />

arbete och skadedjur.<br />

”Ost tillhör tec<br />

Monika Bäckström placerar ut<br />

en betesstation.<br />

26 TIDNINGEN<br />

- det jag upplever är att jag blev<br />

emottagen med öppna armar, både av<br />

arbetskamrater i Nomus och i <strong>Svenska</strong><br />

<strong>Foder</strong>. Här har jag mycket inflytande på<br />

vad och hur jag ska arbeta. Bara jag gör<br />

ett bra jobb.<br />

Viss skepsis har hon mött i jobbet på<br />

grund av att hon är kvinna, medan det i<br />

andra fall bara är en fördel att hon är det.<br />

- Man får ta det goda med det onda.<br />

Och i de flesta fall är det bara positivt. Ju<br />

mer kontakt vi har med våra kunder, de-<br />

sto bättre blir relationerna. Gör man ett<br />

bra jobb är man alltid attraktiv, skrattar<br />

Monika.<br />

Hon ser sig själv som en konsult eller<br />

rådgivare som påpekar för sin kunder om<br />

problemområden eller förändringar som<br />

man bör göra innan miljö- och hälsoskyddsnämnden<br />

kommer och pekar med<br />

hela handen.<br />

- Företagen köper min och Nomus<br />

tjänst för att man vill ligga steget före,<br />

menar Monika.

knade serier”<br />

Vilka är hennes arbetsuppgifter då?<br />

- Ett exempel är vårt samarbete med<br />

Östgöta Brandstodsbolag, där vi har hand<br />

om deras HSB-avtal. Då får vi en arbetsorder<br />

från dem och så åker vi ut och sanerar.<br />

Det rör sig då om framförallt mjölbaggar,<br />

vägglöss eller kanske silverfisk.<br />

- När det gäller lantbruk rör det sig<br />

om till 100 % gnagare och då i de flesta<br />

fall i anslutning till spannmål eller djurbesättningar<br />

– nöt, gris, fjäderfä. Då sätter<br />

vi ut betesstationer utvändigt och säkrar<br />

främst upp kring dörrar och portar. Man<br />

bör komma ihåg att en mus kan ta sig<br />

igenom ett hål på 6 millimeter i diameter<br />

och en råtta tar sig igenom 10 milimeter.<br />

- Har man fått in gnagare i ett livsmedelföretag<br />

är gift den sista åtgärden i<br />

en sanering. Först och främst jobbar vi<br />

med slagfällor. Råttorna är något svårare<br />

att fånga i slagfällan eftersom de är väldigt<br />

klipska. Men man får beta med något riktigt<br />

gott. Ost tillhör tecknade serier. Jag<br />

själv brukar använda hasselnötsmassa eller<br />

andra typer av nötter. En kollega till mig<br />

menar att baconost fungerar bäst.<br />

Monika och hennes kollegor arbetar<br />

också med indikationsstationer som lockar<br />

till sig djuren, för att få just en indikation<br />

om man ska sätta in resurser.<br />

- För mott använder vi tillexempel en<br />

klisterskiva med honferomon som lockar<br />

till sig hanmotten – och där de fastnar i<br />

klistret. Därmed slås hanarna ut. Och när<br />

hanarna är utrotade dör även honmotten.<br />

Även mot gnagare sätter man upp<br />

indikationsstationer. Då är det istället frågan<br />

om ett block med giftfritt bete.<br />

- Man ser att djuren gnagt på blocket,<br />

säger Monika. Då tar man beslut om vilken<br />

bekämpning som ska sättas in.<br />

Att bekämpa råttor och möss på Lantbruksegendomar<br />

”kom ihåg att gnagare kan finnas överallt. det kan vara i maskinhallar,<br />

bland spannmål, i djurstallar osv. de finns där det ges mat och skydd. För<br />

att skydda sig på bästa sätt och för att förenkla bekämpningen gäller det<br />

att hålla rent och snyggt på gårdsplan och runt byggnader. kortklippt gräs<br />

runt husen, inga foderrester som ligger i högar, undvik även andra högar<br />

av virke eller skräp. Man ska också tänka på att täta håligheter <strong>Vår</strong> bekämpningsstrategi<br />

är att i de flesta fall sätta betesstationerna utvändigt.<br />

Speciellt när det gäller djurstallar. Vi vill undvika all smittorisk och eftersom<br />

vi rör oss på många gårdar. Finns det då mycket konkurrerande ställen där<br />

gnagarna kan söka skydd och finna mat, ja, då är klart att även bekämpningen<br />

av skadedjuren blir svårare. Så rent och snyggt runt husen, då blir<br />

vår bekämpning som mest effektiv.”<br />

Bertil Uhlin, nomus<br />

Har man fått in gnagare i ett<br />

livsmedelföretag är gift den sista<br />

åtgärden i en sanering.<br />

”<br />

Först och<br />

främst jobbar vi med slagfällor,<br />

säger Monika.<br />

27

Från att ha varit minoritetsägare blir dLG-koncernen nu med sina 70 % av<br />

aktierna majoritetsägare i dataLogisk A/S. <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> kommer att ha<br />

10% i denna nya konstellation. dLGs Administrerande direktör Asbjørn Børsting:<br />

dLg blir majoritetsägare<br />

i dataLogisk A/S<br />

- Vi har valt att öka vårt intresse i<br />

DataLogisk eftersom bolagets aktiviteter<br />

är ett bra komplement till DLGs övriga<br />

produktområden inom växtodling –<br />

men också för att Datalogisk geografiska<br />

intressen tangerar DLGs. Deras strategi<br />

stämmer bra med vår internationella<br />

strategi.<br />

Asbjørn Børsting menar också att man<br />

vill föra in den kunskap och erfarenhet<br />

som DataLogisk besitter inom IT-området<br />

till att lyfta produktionsresultaten<br />

inom lantbrukets verksamheter.<br />

Safesil fungerar till alla typer av ensilage<br />

Safesil fungerar till alla ts-halter mellan 15-50 %<br />

Safesil har låg behandlingskostnad<br />

Safesil förebygger eektivt varmgång och<br />

skyddar mot jäst och mögel<br />

Safesil är skonsam mot maskiner och användare<br />

28 TIDNINGEN<br />

Ab Hanson & Möhring, Box 222, Halmstad, 035-18 32 00<br />

www.agro.salinity.se<br />

Birger Hartmann, direktör i DataLogisk,<br />

menar att man genom att man blir<br />

dotterbolag till DLG också får ökade<br />

möjligheter att expandera i hela Östersjöregionen.<br />

- dLg har en betydande marknadsandel<br />

och det ger oss en marknadsföringsmässig<br />

fördel, menar Birger Hartmann.<br />

Vi finns redan på plats i Sverige<br />

och Tyskland , Polen och hela Baltikum<br />

finns med på den verksamhetsplan vi<br />

gjort upp för en snabb etablering på nya<br />

marknader.<br />

Om dataLogisk A/S<br />

DataLogisk utvecklar och säljer verktyg<br />

för att optimera växtodlingsproduktionen<br />

inom lantbruket. Förutom utveckling<br />

och försäljning av Naesgaard Mark.<br />

NET och Naesgaard Markkort, har man<br />

GPS-precisionsteknologi från bland annat<br />

Leica, AutoFarm och Ag Leader.<br />

DataLogisk bildades för 22 år sedan och<br />

har 16 medarbetare och en årlig omsättning<br />

på mer än 10 miljoner kronor.<br />

grissäljare till 100%<br />

Jonas dieden säljare i <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> kommer från och med<br />

nu att koncentrera sig på att enbart sälja grisfoder. Tidigare arbetade<br />

han även med växtodling, men kommer nu till 100 %<br />

att satsa på grisfoderförsäljningen med inriktning på Nordvästra<br />

Skåne och Halland. Vi önskar Jonas lycka till med uppgiften.

dLgs röda logotyp byter färg från röd till grön. detta gör man för att understryka<br />

att dLG under en rad år har rört sig från att vara ett grovvare-bolag<br />

till att bli en bredare internationell lantbruksverksamhet.<br />

dLg förändrar sin<br />

logotyp – från friskt<br />

röd till seriöst grön<br />

Kärnan är kärnan<br />

Något som blir helt centralt i DLG koncernens<br />

nya visuella identitet, är den<br />

kärna som under nästan 40 år har utgjort<br />

nedersta delen av bokstäverna d och g i<br />

DLGs nuvarande logo. Så kommer det<br />

också att vara framöver – dock kommer<br />

kärnan även finnas på många andra ställen<br />

i DLGs design eftersom den:<br />

• Framhäver koncernens relation<br />

till ägarna<br />

• Framhäver merparten av<br />

koncernens aktiviteter<br />

• Är en grundläggande symbol<br />

för tillväxt rent generellt<br />

• Är synonymt för den gröna sektorn<br />

• Är en enkel och stark grafisk<br />

symbol – helt a la NIKE-märket<br />

ny gemensam pay-off<br />

Ett nytt element i DLGs logotyp är en<br />

pay-off som omfattar koncernens många<br />

aktiviteter och bolag.<br />

”Adding value to the green world”<br />

- Uttrycket är ingen ny uppfinning, utan<br />

är vårt dotterbolag GASA Groups payoff<br />

som funnits med i två år och som<br />

passar förträffligt för hela DLG-koncernen,<br />

berättar Asbjørn Børsting, och<br />

fortsätter:<br />

- Den nya pay-off:en kopplas naturligt<br />

till våra dotterbolag där flera bolag,<br />

till exempel Kongskilde Industries och<br />

GASA Group, indikerat att det skulle<br />

vara en styrka att kunna skylta mera tydligt<br />

med det nära förhållandet till DLG.<br />

I flera steg<br />

DLG är redan nu igång med att implementera<br />

den nya logon, men processen<br />

kommer att sträcka sig över två år. Det<br />

finns flera orsaker till detta perspektiv.<br />

-Bakgrunden är dels att minimera kostnaderna<br />

för processen, dels att ge alla involverade<br />

parter en reell chans att hinna<br />

implementera planen. Vi startar därför<br />

med de saker, där vi inte i förväg ligger<br />

på lager med redan förtryckta material.<br />

- Byggnader, tankvagnar osv. målas<br />

om, när det ändå är dags. Vi är därför<br />

måna om att det blir en successiv process,<br />

eftersom situationen i dagsläget<br />

på grovvaremarknaden inte kan bära<br />

de omkostnader som en sådan förändring<br />

faktiskt innebär. Å andra sidan är<br />

tidpunkten optimal, eftersom DGL har<br />

dragit upp nya riktlinjer för den nya<br />

koncernstrategin som vi förväntar oss<br />

kunna lansera först i december, meddelar<br />

Asbjørn Børsting.<br />

Under 2010 kommer de första dotterbolagen<br />

att arbeta med den nya koncernidentiteten.<br />

Detta berör inte logon<br />

hos det enskilda dotterbolaget, förutom<br />

pay-off:en. Därför kommer dotterbolagen,<br />

vart och ett för sig, att anpassa sin<br />

egen design framöver.<br />

Hipporyttare<br />

på hemsidan<br />

Läs Läs ooooooommmmmm om vvvvvåååååååårrrrrra våra<br />

Spppppppppooooooonsooooooorryttttttttare Sponsorryttare på på:<br />

www.djuronatur.se<br />

ww.ddddddddjjjjjjjjjuuuuuuronattttttttuuuuuurrrr<br />

Med start i november månad kommer<br />

www.djuronatur.se följa en Hipporyttare<br />

som delar med sig lite av sin vardag<br />

som professionella hästmänniskor.<br />

Först ut är familjen Zettermans med<br />

Royne, Daniel, Alexander och Aisling<br />

som kommer att berätta lite vad tiden<br />

går ut på: <strong>Foder</strong>stater, förberedelser inför<br />

tävlingar, resultat och annat som kan<br />

vara intressant att läsa om. I december<br />

månad är det Peder Fredricson och Lisen<br />

Bratt-Fredricsons tur. I januari är<br />

det dags för Peter Markne och Per Sandgaard.<br />

Och avslutningsvis: Maria Gretzer.<br />

Hjärtligt välkomna att följa med i<br />

några av våra mest intressanta ryttares<br />

vardag.<br />

29

Här hittar du din närmaste djur&natur-butik<br />

Alingsås<br />

Jordnära<br />

Krangatan 12<br />

Tel 0322-101 63<br />

Vard 9.30-18<br />

Lörd-sönd 9.30-15<br />

Bygg, vard 7-18<br />

Lörd-sönd 9.30-15<br />

eksjö<br />

Eksjö Lantbruksservice AB<br />

Gjuterigatan 2<br />

Tel 0381-390 20<br />

Vard 7-17<br />

Lörd stängt<br />

eskilstunA<br />

Djur&Natur<br />

Styckjunkarvägen 2 a<br />

Tel 016-17 57 61<br />

Vard 9-18<br />

Lörd 10-14<br />

eslöv<br />

Trollenäs Lantmannaaffär AB<br />

Trollenäs 5<br />

Tel 0413-54 51 28<br />

Vard 7.30-17.30<br />

Lörd stängt<br />

FAlköping<br />

Rosén Skaraborg AB<br />

Sjögatan 12<br />

Tel 0515-68 15 01<br />

Vard 8.30-17.30<br />

Lörd 10-13<br />

Finspång<br />

Lantlagret i Sonstorp AB<br />

Örebrovägen 145, Sonstorp<br />

Tel 0122-600 87<br />

Tis-tors 10-18<br />

Fred 10-17<br />

Lörd stängt<br />

HAlmstAd<br />

<strong>Foder</strong>butiken i Söndrum<br />

Nedanför Söndrums kyrka<br />

Tel 070-898 48 38<br />

Vard 10-17.30<br />

Lunchstängt 12-12.45<br />

Lörd 10-13<br />

Hörby<br />

Östraby Trading<br />

Tel 0415-400 74<br />

Vard 9-18<br />

lörd 9-13<br />

30 TIDNINGEN<br />

köp din<br />

mobil här!<br />

köp din<br />

mobil här!<br />

köp din<br />

mobil här!<br />

köping<br />

Hästsportbutiken<br />

Rosenlundsgatan 2<br />

Tel 0221-160 09<br />

Vard 10-18<br />

Lunch 12.30-13.30<br />

Lörd 10-13<br />

lAHolm<br />

Gårdsservice Mjölkman AB<br />

Veinge by<br />

Tel 0430-794 94<br />

Mån-ons, fre 7.30-16.30<br />

Tors 7.30-17.30<br />

Lörd stängt<br />

lidköping<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> AB<br />

Sockerbruksgatan 19<br />

Tel 0510-48 59 59<br />

Mån-tors 10-18<br />

Fre 10-17<br />

Lörd 10-13<br />

linköping<br />

Östergyllen Ek. för.<br />

Kolfallsgatan 9<br />

Tel 013-31 30 60<br />

Vard 7-17<br />

Ons 7-18<br />

Lörd stängt<br />

mAriestAd<br />

Skaraborgs Skog &<br />

Landskapsservice<br />

Tel 0501-780 30<br />

Vard 7-18<br />

Lörd 9-13<br />

mellerud<br />

DalsLant AB<br />

Erikstad<br />

Tel 0530-186 71<br />

Vard 10-18<br />

Lörd 10-13<br />

morup<br />

Hönryds kvarn AB<br />

Morup<br />

Tel 0346-941 82<br />

Vard 7-16.30<br />

Lörd stängt<br />

munkedAl<br />

Munkedals kvarn<br />

Strömstadsvägen 35<br />

Tel 0524-710 01<br />

Vard 8-17<br />

Lörd 10-13<br />

köp din<br />

mobil här!<br />

köp din<br />

mobil här!<br />

nossebro<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> AB<br />

Stallaholm<br />

Tel 0512-294 91<br />

Vard 10-17.30<br />

Lörd stängt<br />

odensbAcken<br />

Odenkvarn AB<br />

Talbyvägen 17<br />

Tel 019-45 11 81<br />

Mån-ons, fre 8-16<br />

Tors 8-17.30<br />

Lörd stängt<br />

oskArsHAmn<br />

Oskarshamns Djur och Natur<br />

Stenbergsvägen 17<br />

Tel 0491-159 40<br />

Vard 9-18<br />

Lörd 9-14<br />

skArA<br />

Rosén Skaraborg AB<br />

Erik Järnåkers Gata 3<br />

Tel 0511-78 18 01<br />

Vard 8-17.30<br />

Lörd 10-13<br />

skövde<br />

Rosén Skaraborg AB<br />

Asketorp 1<br />

Tel 0500-78 46 01<br />

Vard 9-17.30<br />

Lörd 10-13<br />

stAFFAnstorp<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> AB<br />

Knästorps kvarnväg 220<br />

Tel 046-32 58 43<br />

Månd-tors 8-18<br />

Fred 8-17<br />

Lunchstängt 12-12.45<br />

Lörd 10-13<br />

sundsvAll<br />

Dille foder och maskin AB<br />

Lärlingsvägen 14<br />

Tel 060-52 54 80<br />

Vard 10-18<br />

Lörd 11-15<br />

köp din<br />

mobil här!<br />

köp din<br />

mobil här!<br />

köp din<br />

mobil här!<br />

köp din<br />

mobil här!<br />

Hitta de senaste erbjudandena i vår<br />

Butikstidning på www.djuronatur.se<br />

sölvesborg<br />

Stallbyggen AB<br />

Löparevägen 2<br />

Tel 0456-104 01<br />

Mån-tors 8-18<br />

Fred 8-17<br />

Lörd 10-13<br />

tomelillA<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> AB<br />

Lunnarp<br />

Tel 0417-326 01<br />

Mån-fred 7.30-17.30<br />

Lörd 9-13<br />

trAnås<br />

RC Maskiner<br />

Zinkgatan 9<br />

Tel 0140-180 45<br />

Vard 7-17<br />

Lörd Stängt<br />

vellinge<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> AB/Vellinge Spannmål<br />

Hammargatan 2<br />

Tel 040-42 81 81<br />

Mån-tors 8.30-18<br />

Fre 8.30-16<br />

Lörd Stängt<br />

vimmerby<br />

Vimmerby <strong>Foder</strong> AB<br />

Turbinsgatan 8<br />

Tel 0492-108 78<br />

Vard 9-17.30<br />

Lörd 9.30-13<br />

vÄnersborg<br />

Djur & <strong>Foder</strong>magasinet<br />

Brättehaga gård<br />

Tel 0521-25 55 61<br />

Vard 11-18<br />

Lörd 11-15<br />

NU!<br />

Från<br />

675:-<br />

Vintertäcken<br />

29:-<br />

Närmaste butik, se baksidan<br />

köp din<br />

mobil här!<br />

köp din<br />

mobil här!<br />

Butik<br />

ALLT TILL: Häst • Smådjur • Lantgård • Hus & Trädgård • www.djuronatur.se nr 9 • okt/nov 2009 • Gäller 23 okt - 8 nov<br />

Köp din<br />

mobil här!<br />

Förbered inför höst<br />

och vinter!<br />

20 kg<br />

Få ge lfest!<br />

249:-

Hitta din närmaste<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>-säljare! Klipp ut<br />

djur&natur<br />

Syd<br />

ulrika Johansson 046-32 58 16<br />

Väst<br />

Susanne edlund 0510-828 80<br />

Öst<br />

Petra Fastrup 019-58 23 76<br />

energi<br />

urban Nilsson (säljchef) 046-32 58 04<br />

Per Thuvér 046-32 58 49<br />

Fjäderfä<br />

Syd<br />

Joachim Brahce (säljchef) 070-232 73 33<br />

Väst<br />

Bengt Larsson 0510-828 36<br />

Öst<br />

Agne Johansson 013-20 96 09<br />

gris<br />

knud Rasmussen (säljchef) 0045-21 20 92 26<br />

Syd<br />

Susanne Meijer 070-665 58 00<br />

kenneth Petersen 0045-33 68 42 09<br />

Jonas dieden 070-170 57 11<br />

Väst<br />

Anders Mogren 0510-828 20<br />

Öst<br />

Thomas Hullberg 070-320 61 55<br />

nöt<br />

Stig Bäckström (säljchef) 0510-828 21<br />

Syd<br />

Gustav Ahlqvist 070-286 26 94<br />

Gerd Andersson 046-32 58 33<br />

Lars Carlsson 070-287 66 20<br />

Stefan Carlsson 070-851 41 42<br />

Conny Fagerström 070-322 30 80<br />

katarina Mattiasson 070-550 75 76<br />

Leif Nilsson 0417-326 06<br />

Anne Welander 070-320 02 09<br />

Väst<br />

kjell Gustafsson 070-346 00 18<br />

Jens Jonsson 0510-828 83<br />

Sven Nilsson 0530-186 74<br />

Roland Wicksell 0515-839 33<br />

Öst<br />

karolina Bevé 013-20 96 17<br />

Conny Justegård 070-551 07 66<br />

Torbjörn Larsson 013-20 96 32<br />

Anders Nilsson 072-200 55 62<br />

Thomas Rydholm 0381-371 92<br />

Växt<br />

Jonny Torevik (försäljningschef) 046-32 58 06<br />

Syd<br />

Björn Magnusson (säljchef) 046-32 58 25<br />

Gustav Ahlqvist 070-286 26 94<br />

Leif Andersson 070-561 24 02<br />

ulf Berggren 046-32 58 22<br />

Måns edensten 040-42 81 84<br />

Niklas ingvarsson 046- 32 58 52<br />

Göran karlsson 046-32 58 30<br />

erik Moll 0417-326 03<br />

Nils-egert Ohlsson 0417-326 15<br />

Lars-Göran Olsson 046-32 58 20<br />

Martin Olsson 070-301 47 03<br />

Anders Petersson 070-543 33 14<br />

Lars Persson 040-42 81 83<br />

Väst<br />

Magnus Olsson (säljchef) 0510-828 84<br />

Andreas Hernbo 0510-828 82<br />

kristine ivarsson 0510-828 08<br />

Hans Lindström 0500-78 46 02<br />

Sven Nilsson 0530-186 74<br />

John Zetterström 0530-186 72<br />

Lennart Svantesson 0512-294 98<br />

Lennart Torstensson 0511-78 18 04<br />

Öst<br />

Thomas Wahlström (säljchef) 013-20 96 19<br />

Per ericsson 019-58 23 72<br />

Sylvia Lavér 013-20 96 11<br />

Stefan Olsson 019-58 23 71<br />

Johan Thorell 070-377 21 14<br />

Kundtjänst 020-83 00 00<br />

Kundtjänst tele 0510-54 53 52<br />

& spara!<br />

31

posttidning b-prioritAire<br />

RETURADRESS: SVENSKA FODER AB<br />

BOX 673, 531 16 LIDKÖPING<br />

Öka lönsamheten<br />

i din verksamhet!<br />

NYHET! NYHET!<br />

Extrem Koll<br />

- det perfekta paketet för dig!<br />

Programvaran Näsgård Mark .NET hjälper dig att planera produktion, inköp, försäljning och andra insatser. Allt för<br />

att öka din lönsamhet. Du riskerar heller inte att missa krav från myndigheter eller nya lagar. Enkelt är det också!<br />

Just nu ingår även Telia Mobilt Bredband så att du kan planera din tid när du vill, var du vill.<br />

Erbjudandet gäller t.o.m. 15 december.<br />

Det här ingår i paketet Extrem Koll:<br />

– Näsgård Mark .NET i 18 mån. (värde 3 645 kr)<br />

– Turbo 3G-modem, brandvägg och antivirusprogram,<br />

5 valfria e-postadresser (värde 995 kr)<br />

– Trygghetslöfte 30 dagar Fri returrätt**<br />

– Telia Mobilt Bredband Fastpris Företag,<br />

18 mån. bindn. tid (229 kr/mån)<br />

Ord. pris: 8 962 kr*<br />

Du betalar: 6 282 kr* inkl. 120 kr i förhöjd mån. avgift<br />

Läs mer och beställ: www.svenskatele.se/vaxtodling<br />

Samarbete mellan bolag i koncernen.<br />

*Lägsta totalpris under abonnemangsperiod. **Startavgift på 200 kr tillkommer (återbetalas ej vid returrätt).

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!