Svenska Foder ökar omsättningen med 700 miljoner kr år 2007
Svenska Foder ökar omsättningen med 700 miljoner kr år 2007
Svenska Foder ökar omsättningen med 700 miljoner kr år 2007
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bengts Hästsport<br />
i nya lokaler<br />
sid 12<br />
Ett magasin för svensk lantbruksnäring • nr 2 2008<br />
Invigning Trollenäs<br />
sid 18<br />
Störst, bäst<br />
och vac<strong>kr</strong>ast...<br />
sid 6<br />
Länsförsä<strong>kr</strong>ingar<br />
ger sig in i matchen<br />
sid 10<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> <strong>ökar</strong><br />
<strong>omsättningen</strong> <strong>med</strong><br />
<strong>700</strong> <strong>miljoner</strong> <strong>kr</strong> <strong>år</strong> <strong>2007</strong><br />
sid 5<br />
1
2<br />
[ Innehåll ]<br />
Ledaren 3<br />
DLG äger hela <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> koncernen 4<br />
Positivt resultat för <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> 5<br />
Störst, bäst och vac<strong>kr</strong>ast... 6-7<br />
Mats ger dig råd inför hösten 7<br />
STABU - en praktisk kombi 8-9<br />
Länsförsä<strong>kr</strong>ingar ger sig in i matchen 10<br />
Frågor till Swedbank och Landshypotek 11<br />
Bengts Hästsport 12-13<br />
Struktur och enkelhet - ledord för inköpsansv. 14<br />
Visst kan vi tjäna pengar och hur n<strong>år</strong> vi dit? 16-17<br />
Invigning Trollenäs 18-19<br />
Kenneth Petersen 20<br />
Notiser 21-23<br />
Tidningen ges ut av <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> AB och distribueras i 10 000 ex till<br />
kunder, rådgivare, skolor, återförsäljare, antällda <strong>med</strong> flera. För innehållet<br />
ansvarar Örjan Wilmenius, <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> AB Tfn 0510-828 00.<br />
Tidningen produceras av Johan Andersson och Malin Hansen <strong>Svenska</strong><br />
<strong>Foder</strong> AB, 046-32 58 42. Tidningen kommer ut 6 ggr/<strong>år</strong>. Nästa nr beräknas<br />
vara ute i juni 2008.
[ Signalsystemet måste<br />
förbättras ]<br />
Visst ska vi tjäna pengar och hur n<strong>år</strong><br />
vi dit? var den rubrik som jag tillsammans<br />
<strong>med</strong> övriga <strong>med</strong>lemmar i panelen<br />
och publiken i De La Gardieskolans<br />
aula gemensamt skulle diskutera - på<br />
gott initiativ av Tådeneortens LRF-avdelning.<br />
Det är en bra och målinriktad<br />
fråga. Den bär på kärnan för allas<br />
v<strong>år</strong> verksamhet – den som innefattar<br />
v<strong>år</strong> driv<strong>kr</strong>aft: att vi faktiskt tror att vi<br />
kan skapa lönsamhet i den bransch vi<br />
verkar. Utan denna kärna hade vi inte<br />
drivit företag från första början. Utan<br />
denna kärna skulle vi sysslat <strong>med</strong> något<br />
annat.<br />
Just nu är grisproducenternas tillvaro<br />
mycket ansträngd. Priserna som de<br />
f<strong>år</strong> för producerat kött motsvarar inte<br />
deras verkliga värde. Det märktes<br />
också på mötet. Det fanns ett klart<br />
missnöje <strong>med</strong> sakernas tillstånd,<br />
självklart. Men det fanns också en<br />
berättigad undran inför varför det ser<br />
ut såhär. Att det g<strong>år</strong> upp och ner inom<br />
grisproduktionen, det vet vi, precis<br />
som inom andra branscher – och just<br />
nu är grisproduktionen h<strong>år</strong>t drabbad i<br />
flera länder.<br />
Men jag tror inte på att bromsa sig<br />
ur <strong>kr</strong>iser. Vi måste istället hitta sätt att<br />
se möjligheter, nya möjligheter, för<br />
att nå ut <strong>med</strong> de kvalitetsprodukter<br />
som görs – till vettiga priser! Vi kan<br />
inte vänta på att få absolution från<br />
handelsledet. Signalsystemet måste<br />
förbättras. Vi måste vara övertydliga<br />
<strong>med</strong> vad vi vill. Vi måste ställa <strong>kr</strong>av.<br />
Det räcker inte <strong>med</strong> att vara subtil<br />
och förvänta sig att alla andra borde<br />
förstå hur det borde fungera. För att<br />
det kan fungera, det är som jag ser<br />
det självklart. Något annat vore väl<br />
konstigt.<br />
Mat behöver vi alla ha – det är<br />
oavbrutet efterfrågade produkter<br />
som lantbruket producerar. Det är<br />
ingen trend att<br />
äta mat. Det är en<br />
livsnödvändighet.<br />
Vore väl konstigt då<br />
om de som producerar<br />
maten inte kan få sina företag<br />
att gå runt. Alltså: Upp <strong>med</strong> priset<br />
på den mat vi producerar – så att<br />
konsumenterna - vi alla - kan få den<br />
mat vi efterfrågar. Man bör också<br />
komma ihåg att efterfrågan, det är<br />
något vi skapar och kan påverka, lika<br />
mycket som att den kommer från<br />
konsumenterna själva.<br />
En bra bild på hur positivt det är för<br />
en marknad att få in nya friska pengar<br />
i systemet, är spannmålsodlarnas<br />
nuvarande lönsamhet. Visst följer<br />
priserna på gödning och kem <strong>med</strong> i den<br />
explosionsartade spannmålsmarknad<br />
vi just nu upplever. Men det är ändå<br />
fördelaktigt.<br />
Med mer pengar i systemet kan<br />
vi göra mer – förbättra oss på de<br />
områden vi inte varit lika duktiga,<br />
investera i ny teknik för att göra oss<br />
konkurrens<strong>kr</strong>aftiga, för att helt enkelt<br />
göra oss ännu lite bättre än vad vi<br />
redan är. Listan på vad vi kan göra<br />
bättre måste alltid finnas i företag som<br />
vill fortsätta utvecklas. Och överst på<br />
den förbättringslistan måste det idag<br />
stå:<br />
Ta betalt för v<strong>år</strong>a varors verkliga<br />
värde.<br />
Vi måste vara övertydliga <strong>med</strong><br />
vad vi vill. Vi måste ställa <strong>kr</strong>av.<br />
Carsten Klausen<br />
VD <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> AB<br />
”<br />
Ledaren<br />
3
4<br />
[ DLG äger hela <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>koncernen<br />
]<br />
Asbjørn Børsting, koncernchef i DLG och <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>s VD Carsten Klausen.<br />
DLG, som är Europas tredje största<br />
foderproducent <strong>med</strong> en försäljning<br />
på 3,7 <strong>miljoner</strong> ton och <strong>med</strong> en tydlig<br />
offensiv strategi på den europeiska<br />
lantbruksmarknaden är nu ensam<br />
ägare till <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>-koncernen.<br />
- Vi har haft ett bra samarbete som<br />
ägare i <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>, framhåller Asbjørn<br />
Børsting, koncernchef i DLG<br />
och styrelseordförande i <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>.<br />
Rollerna i styrelsearbetet har hela<br />
tiden varit klara. Lantmännen har varit<br />
finansiell ägare <strong>med</strong>an DLG fungerat<br />
som moderbolag och ansvarat för<br />
den strategiska och operativa delen i<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>.<br />
Många synergier<br />
Under de drygt fem <strong>år</strong> som DLG varit<br />
majoritetsägare i <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> har<br />
företagen kommit allt närmare varandra<br />
<strong>med</strong> huvudsakligt syfte att utnyttja<br />
alla positiva synergier.<br />
– Vi är övertygade om att det finns<br />
en bra framtidspotential inom det<br />
svenska lantbruket och de svenska<br />
lantbrukarna har en hög kompetens.<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>s utveckling passar bra<br />
in i DLG-koncernens internationella<br />
strategi. Vi ser köpet som en god investering<br />
både för svenska lantbrukare<br />
och för oss själva, säger Asbjørn<br />
Børsting.<br />
Tydlig strategi<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> har utvecklat en strategi<br />
där man växer dels genom egen<br />
säljframgång på marknaden och dels<br />
genom att investera i små och <strong>med</strong>elstora<br />
branschföretag. Allianser och<br />
nära samarbete <strong>med</strong> flera helt fristående<br />
företag ing<strong>år</strong> också i strategin.<br />
– Vi har hittat ett sätt att arbeta<br />
där vi har många och bra kanaler ut<br />
till marknaden utan att själva bli för<br />
tunga organisatoriskt, säger Carsten<br />
Klausen, koncernchef i <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>.<br />
Mindre företag <strong>med</strong> sin lokala<br />
DLG<br />
DLG som är Europas tredje största foderproducent<br />
<strong>med</strong> en försäljning på 3,7 <strong>miljoner</strong><br />
ton och <strong>med</strong> en tydlig offensiv strategi på den<br />
europeiska lantbruksmarknaden är nu ensam<br />
ägare till <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>-koncernen.<br />
kännedom och känsla för vad marknaden<br />
efterfrågar har oftast en stark<br />
marknadsposition i sina närområden.<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> kan bidra <strong>med</strong> resurser<br />
i form av specialistkompetens och<br />
andra resurser som de mindre bolagen<br />
saknar. Modellen har visat sig fungera<br />
mycket bra för alla parter.<br />
– <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> har också en viktig<br />
roll för att skapa en stark och sund<br />
konkurrens på marknaden, säger Carsten<br />
Klausen.<br />
Stark aktör på marknaden<br />
-V<strong>år</strong> målsättning är att <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong><br />
ska fortsätta att utvecklas som en<br />
stark och viktig aktör på den svenska<br />
marknaden. Bolaget är viktigt i v<strong>år</strong><br />
internationella utvecklingsstrategi.<br />
V<strong>år</strong> satsning på lantbruksbranschen i<br />
Danmark, Sverige, Tyskland och de<br />
baltiska länderna ger spännande möjligheter<br />
och synergier för både ökad<br />
handel, produktion och logistik, säger<br />
Asbjørn Børsting.
[ <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> <strong>ökar</strong> <strong>omsättningen</strong><br />
<strong>med</strong> <strong>700</strong> <strong>miljoner</strong> <strong>kr</strong> <strong>år</strong> <strong>2007</strong> ]<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>-koncernen redovisar<br />
åter ett mycket positivt resultat. Verksamhets<strong>år</strong>et<br />
<strong>2007</strong> resulterade i en<br />
omsättning på 2.600 <strong>miljoner</strong> <strong>kr</strong>onor<br />
(1.900 M<strong>kr</strong> 2006) och ett resultat före<br />
skatt på 52 <strong>miljoner</strong> <strong>kr</strong>onor mot 18<br />
M<strong>kr</strong> 2006. Jämfört <strong>med</strong> föregående<br />
<strong>år</strong>s omsättning redovisar <strong>Svenska</strong><br />
<strong>Foder</strong> en ökning <strong>med</strong> 36 procent.<br />
Under de senaste <strong>år</strong>en har bolaget<br />
minskat sina kostnader <strong>med</strong> 40 <strong>miljoner</strong><br />
<strong>kr</strong>onor.<br />
– Vi kan glädja oss åt nya framgångar<br />
på marknaden där fler och fler lantbruk<br />
ger oss förtroendet som leverantör,<br />
säger Car-<br />
sten Klausen,<br />
vd i <strong>Svenska</strong><br />
<strong>Foder</strong>. Den<br />
<strong>kr</strong>aftiga omsättningsökningenpåverkas<br />
av en<br />
allmän prisstegringkopplad<br />
till höga<br />
råvarupriser men också till ökade<br />
volymer för v<strong>år</strong> del. Marginalerna<br />
på samtliga produktområden är dock<br />
fortsatt låga, framhåller Carsten Klausen.<br />
Fortsatt tillväxt<br />
Under <strong>2007</strong> har <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> ökat<br />
inom alla affärsområden. – Vi har bra<br />
beläggning i v<strong>år</strong>a foderfabriker och<br />
kan samtidigt notera en positiv utveckling<br />
inom växtodling och spannmålshandel,<br />
säger Carsten Klausen.<br />
Affärsområdet Djur&Natur, där målgruppen<br />
är lite mindre lantbruk, smådjurs-<br />
och hästägare samt trädg<strong>år</strong>d,<br />
har utvecklats på ett mycket positivt<br />
sätt i nära samarbeten <strong>med</strong> ca. 250<br />
återförsäljare. Nya affärsmöjligheter<br />
är under utveckling.<br />
Tydlig strategi<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> har utvecklat en strategi<br />
där man växer dels genom egen<br />
säljframgång på marknaden och dels<br />
genom att investera i små och <strong>med</strong>elstora<br />
branschföretag. Allianser och<br />
nära samarbete <strong>med</strong> flera helt fristående<br />
företag ing<strong>år</strong> också i strategin.<br />
- Vi har hittat ett sätt att arbeta<br />
där vi har många och bra kanaler ut<br />
till marknaden utan att själva bli för<br />
tunga organisatoriskt förklarar Carsten<br />
Klausen. Mindre företag <strong>med</strong> sin<br />
lokala kännedom och känsla för vad<br />
marknaden efterfrågar har oftast en<br />
stark marknadsposition i sina närområden.Svens-<br />
ka <strong>Foder</strong> kan<br />
bidra <strong>med</strong> resurser<br />
i form<br />
av specialistk<br />
”<br />
o m p e t e n s<br />
och andra<br />
resurser som<br />
de mindre<br />
bolagen saknar.Modellen<br />
har visat sig fungera mycket bra<br />
för alla parter. Ett aktuellt exempel är<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>s delägande i Trollenäs<br />
Lantmannaaffär AB. Föreningen<br />
ombildades <strong>2007</strong> till ett aktiebolag,<br />
Trollenäs Lantmannaförening AB,<br />
där <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> äger 70 procent<br />
och föreningens tidigare <strong>med</strong>lemmar<br />
30 procent.<br />
Det finns en röd tråd genom<br />
hela DLG-koncernen. Ett<br />
utbyte av kunskaper och<br />
erfarenheter som ska leda till<br />
att vi hela tiden utvecklas som<br />
specialister och affärsmän.<br />
Tror på svenskt lantbruk<br />
Vi har en positiv framtidstro för det<br />
svenska lantbruket som vi försöker<br />
för<strong>med</strong>la i alla kontakter. Vi är övertygade<br />
om att växt- och spannmålsodlingen<br />
samt mjölk- och köttproduktionen<br />
kommer att växa. Sverige<br />
utnyttjar t ex bara 90 procent av sin<br />
mjölkkvot. Grisproduktionens lönsamhet<br />
är i nuläget besvärlig, men vi<br />
är övertygade om att det kommer en<br />
<strong>kr</strong>aftig förbättring under 2008.<br />
Del av en internationell koncern<br />
Genom <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>s moderbolag,<br />
det danska DLG, ing<strong>år</strong> bolaget i en<br />
snabbt växande koncern som <strong>2007</strong><br />
omsatte 31 miljarder SEK. <strong>Foder</strong>produktionen<br />
omfattar ca. 3,6 <strong>miljoner</strong><br />
ton foder varav ca. hälften är grisfoder.<br />
DLG är också en stor aktör inom<br />
spannmålshandel och en av världens<br />
största handelshus när det gäller maltkorn.<br />
Inom DLG ser man mycket positivt<br />
på <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>s utveckling. -Vi<br />
är mycket tillfreds <strong>med</strong> det sätt som<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> har utvecklats under de<br />
senaste <strong>år</strong>en, säger Asbjörn Börsting,<br />
koncernchef i DLG och styrelseordförande<br />
i <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>. Bolaget är<br />
en viktig aktör i v<strong>år</strong> internationella<br />
utvecklingsstrategi. V<strong>år</strong> satsning på<br />
lantbruksbranschen i Danmark, Sverige,<br />
Tyskland och de baltiska länderna<br />
ger spännande möjligheter och<br />
synergier på både handel, produktion<br />
och logistik.<br />
– Det finns en röd tråd genom hela<br />
DLG-koncernen. Ett utbyte av kunskaper<br />
och erfarenheter som ska leda<br />
till att vi hela tiden utvecklas som<br />
specialister och affärsmän. Det utbytet<br />
vill vi gärna även erbjuda <strong>Svenska</strong><br />
<strong>Foder</strong>s dotterbolag och affärspartners,<br />
säger Asbjörn Börsting.<br />
Resultat <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong><br />
Verksamhets<strong>år</strong>et <strong>2007</strong> resulterade i en omsättning<br />
på 2.600 <strong>miljoner</strong> <strong>kr</strong>onor (1.900 M<strong>kr</strong><br />
2006) - en ökning <strong>med</strong> 36 procent - och ett<br />
resultat före skatt på 52 <strong>miljoner</strong> <strong>kr</strong>onor mot<br />
18 M<strong>kr</strong> 2006.<br />
5
6<br />
[ Störst, bäst och<br />
vac<strong>kr</strong>ast… ]<br />
…vill vi inte säga att vi är - men vi är<br />
effektiva, innovativa och arbetar för<br />
en blomstrande näring och vi vill hela<br />
tiden förbättra oss. Vi vågar dessutom<br />
påstå att dessa sorter som vi här presenterar<br />
är rätt för dig som vill ha en<br />
modern odling som ligger i framkant i<br />
såväl den inhemska marknaden Sverige<br />
som den övriga världen. Svarta<br />
siffror på sista raden är nödvändigt i<br />
alla företag som vill utvecklas och bli<br />
bättre.<br />
VeTe<br />
Akteur – Elitvetesort!<br />
Första E-vetet på den svenska marknaden.<br />
Ett nytt tyskt elitvete <strong>med</strong><br />
god vinterhärdighet och mycket god<br />
stråstyrka. Akteur har stabilt falltal,<br />
mycket god kärnkvalitet och hög proteinhalt.<br />
Cubus – det tidiga stärkelsevetet<br />
Cubus är en allsidig höstvetesort som<br />
mognar tidigast av samtliga marknadssorter.<br />
Höstutsäde -08<br />
Nu kan du ladda ner alla v<strong>år</strong>a sorter<br />
samlade på ett blad på:<br />
www.svenskafoder.se<br />
Namn Användningsområde Bes<strong>kr</strong>ivning Odlingsområde Sverige Mognad<br />
Höstvete<br />
Olivin kvarn/export Högavkastande, stråstyv, bra bakningskvalitet, frisk södra/mellan <strong>med</strong>el<br />
Mulan foder/industri/export Mkt högavkastande, stråstyv, tidig sort södra/mellan tidig<br />
Cubus foder/industri/export Mkt tidig sort <strong>med</strong> bra avkastning södra mkt tidig<br />
Opus foder/industri/export Högavkastande, hög stärkelseskörd, bra vinterhärdighet, <strong>med</strong>eltidig, södra/mellan <strong>med</strong>el<br />
svarar bra på kvävegödsling<br />
Ellvis foder/industri/export Högavkastande, hög stärkelseskörd, bra vinterhärdighet, <strong>med</strong>eltidig, södra/mellan <strong>med</strong>el<br />
högavkastande, bra stråstyrka<br />
A<strong>kr</strong>atos kvarn/export Bra brödkvalitet, hög avkastning södra <strong>med</strong>el<br />
Skalmeje foder/industri Frisk, mkt högavkastande sort, <strong>med</strong> högsta stärkelsehalt södra <strong>med</strong>el<br />
Akteur kvarn/elit Stråstyv, mkt bra kärnkvalité södra/mellan <strong>med</strong>el<br />
Höstråg<br />
Askari kvarn Högavkastande hybridsort <strong>med</strong> bra stråstyrka södra/mellan <strong>med</strong>el<br />
Visello<br />
kvarn<br />
Högavkastande hybridsort <strong>med</strong> stor pollenproduktion. PollenPlus<br />
Marcelo<br />
kvarn<br />
® södra/mellan<br />
<strong>med</strong>el<br />
är en helt ny teknologi som innebär högre pollenproduktion. Där<strong>med</strong><br />
skyddas beståndet klart bättre mot mjöldryga. Ingen inblandning av<br />
populationsråg i utsädet.<br />
Mycket högavkastande, populationssort<br />
södra/mellan<br />
<strong>med</strong>el<br />
Rågvete<br />
Dinaro foder Högavkastande, veteliknande sort södra/mellan sen<br />
Tritikon foder Rågliknande, stråstyv sort södra/mellan sen<br />
Höstkorn<br />
Bombay foder Högavkastande, bra kärnkvalitet södra <strong>med</strong>el<br />
Wintmalt foder/malt Högavkastande, bra vinterhärdighet södra <strong>med</strong>el - sen<br />
Höstoljeväxter<br />
Status olja/foder Högavkastande hybridsort, bra vinterhärdighet södra/mellan <strong>med</strong>el<br />
Winner olja/foder Bra vinterhärdighet, hög råfettskörd, linjesort södra/mellan <strong>med</strong>el<br />
Oase olja/foder Bra vinterhärdighet, hög oljehalt, högavkastande linjesort södra <strong>med</strong>el<br />
Lioness olja/foder Bra vinterhärdighet, hög oljehalt, högavkastande, stråstyv södra <strong>med</strong>el<br />
Beluga olja/foder Högavkastande sort, mkt god resistens mot vissne- och<br />
södra <strong>med</strong>el<br />
svartfläcksjuka<br />
PR46W31 olja/foder Högst avkastande hybridsort i södra Sverige 2005-<strong>2007</strong>.<br />
södra/mellan <strong>med</strong>el<br />
Mkt vital tillväxt<br />
PR45D01 olja/foder Semidvärg <strong>med</strong> <strong>kr</strong>ypande växtsätt på hösten. Mkt god<br />
södra/mellan <strong>med</strong>el<br />
vinterhärdighet, lättröskad<br />
Mellangröda<br />
Accent vitsenap Bra bestockning, snabb tillväxt, väldigt dålig vinterhärdighet. Lämplig södra/mellan<br />
till sanering av nematoder, klass 1<br />
Colonel oljerättika Mellangröda för insådd på v<strong>år</strong>en. södra/mellan<br />
Maxi Snabbväxande sort <strong>med</strong> snabb marktäckning södra/mellan<br />
Höstvete<br />
Stava kvarn Vinterhärdig, långstråig södra/mellan sen<br />
Olivin kvarn Vinterhärdig, långstråig södra/mellan <strong>med</strong>el<br />
Höstråg<br />
Marcelo kvarn Högavkastande, stråstyv, vinterhärdig populationsråg södra/mellan <strong>med</strong>el<br />
Rågvete<br />
Fidelio foder Högavkastande veteliknande sort södra/mellan <strong>med</strong>el<br />
NYHET!<br />
NYHET!<br />
NYHET!<br />
NYHET!<br />
NYHET!<br />
NYHET!<br />
Ekologiska sorter<br />
Scandinavian Seed-sort. Beviset för att sorten uppfyller v<strong>år</strong>a<br />
kvalitets<strong>kr</strong>av, agronomiska <strong>kr</strong>av och <strong>kr</strong>av från kvarnarna,<br />
foderindustrin, mälterier m fl. För mer info ring 0510-828 00 eller<br />
gå in på www.scandinavianseed.se eller www.svenskafoder.se.<br />
Sorter<br />
Höstutsäde08.indd 2 2008-04-14 07:18:17<br />
Beställ ditt utsäde i tid - en del arter<br />
och sorter är det begränsad tillgång av!<br />
Opus – stärkelsevetet <strong>med</strong><br />
brödkvalitet<br />
Som nu ger chansen även åt er som<br />
bor i Mellansverige. Opus har en hög<br />
stärkelseskörd och är efterfrågad i<br />
både foder- och stärkelsefabriker.<br />
Med sin fina vinterhärdighet klarar<br />
den alla typer av vinter ända upp till<br />
Mälardalen. Opus svarar fint mot kvävegödslingen<br />
och kan fungera även i<br />
exportsammanhang.<br />
Skalmeje –destilleri och foder<br />
Är v<strong>år</strong>t stärkelsevete för Skåne. G<strong>år</strong> i<br />
huvudsak till destilleri och foder. Utmärker<br />
sig framförallt för sin goda resistensförmåga,<br />
sin höga stärkelsehalt<br />
och sin goda stråstyrka.<br />
Olivin – Störst!<br />
Den största vetesorten i Sverige <strong>med</strong><br />
en mycket god kärnkvalitet. Mognar<br />
en aning senare, vilket är bra för<br />
spridning av skördtidpunkt. Väldigt<br />
bra vinterhärdighet, en frissort <strong>med</strong><br />
god resistens mot fusarium. För industri<br />
och export.<br />
Mulan – mycket tidig!<br />
Mognar mycket tidigt <strong>med</strong> god stråstyrka<br />
och utmärkt tröskbarhet. En<br />
sort som trots sin tidighet har mycket<br />
hög avkastningspotential.<br />
Ellvis – Nyhet<br />
A-kvalitetsvete <strong>med</strong> hög avkastningspotential.<br />
Ellvis har mycket god vinterhärdighet,<br />
mycket goda stråegenskaper<br />
och stabilt falltal.<br />
RÅG<br />
Visello – hybridrågen <strong>med</strong><br />
egen vilja<br />
Hybridsorten Visello har tack vare<br />
PollenPlus-teknologin fått en ökad<br />
pollenproduktion som ger sorten utomordentligt<br />
skydd mot mjöldryga.<br />
Med en mycket hög avkastning och<br />
<strong>med</strong> övertygande odlingsegenskaper<br />
gör det en exceptionell hybridråg.<br />
Marcelo – konkurrenten till<br />
hybriderna<br />
Ny högavkastande populationsråg<br />
<strong>med</strong> <strong>med</strong>ellångt strå, bra stråstyrka<br />
och säkert falltal. Lite angrepp av<br />
brunrost och mjöldagg. Passar på alla<br />
rågodlade områden.
RÅGVeTe<br />
Dinaro<br />
Passar i alla rågveteområden. Har 9%<br />
högre skörd än Fidelio och är lika vinterhärdig.<br />
Bra stråstyrka och minst 3<br />
dagar tidigare mognad. Mindre kärnstorlek<br />
och ungefär samma fältgroningsresistens.<br />
Tritikon – det sä<strong>kr</strong>a valet<br />
Tritikon är en tidig och stråstyv sort<br />
<strong>med</strong> mycket god kärnkvalitet. Att den<br />
dessutom har bra fältgroningsresistens<br />
och är lättröskad gör Tritikon till<br />
ett säkert val.<br />
HÖSTKORN<br />
Bombay – det trygga valet!<br />
Bombay är en odlingssäker och väl<br />
beprövad sort <strong>med</strong> hög avkastning<br />
för att vara en tv<strong>år</strong>adssort. Sorten har<br />
mycket goda stråegenskaper och mognar<br />
<strong>med</strong>eltidigt. Med en hög kärnkvalitet.<br />
Bombays många positiva egenskaper<br />
gör den till ett förstahandsval<br />
i de höstkornsodlande områdena i<br />
södra Sverige.<br />
Wintmalt – ett maltkorn för<br />
hösten!<br />
Nytt tv<strong>år</strong>adigt höstkorn <strong>med</strong> maltkvalitet<br />
på samma nivå som v<strong>år</strong>maltkorn.<br />
Sorten är frisk och ger en liten merskörd<br />
vid behandling <strong>med</strong> svamppreparat.<br />
HÖSTOLJeVÄXTeR<br />
Beluga – den nya linjesorten<br />
Ny linjesort för Skåne <strong>med</strong> hög skörd<br />
och mycket god stjälkstyrka. Beluga<br />
är en frisk sort <strong>med</strong> mycket hög resistens<br />
mot sjukdomar – särskilt <strong>kr</strong>ansmögel,<br />
svartfläck- och vissnesjuka.<br />
Status – har trygg status<br />
Status är en av de mest beprövade<br />
sorterna. Har god vinterhärdighet och<br />
har mycket hög råfetthalt och kort<br />
stjälk <strong>med</strong> god stjälkstyrka. Som hybridraps<br />
passar den att så lite senare<br />
än konventionella sorter på hösten.<br />
Har snabb tillväxt på hösten och kommer<br />
snabbt igång igen på v<strong>år</strong>en. St<strong>år</strong><br />
därför väl rustad inför vintern.<br />
Oase – hög råfettskörd<br />
Oase utmärker sig som den sort som<br />
har den högsta råfetthalten av marknadssorterna.<br />
Även dess resistens mot<br />
torröta och <strong>kr</strong>ansmögel övertygar.<br />
Därför är den ett mycket säkert odlingsalternativ.<br />
Den rekommenderas<br />
i Tyskland till brukningsenheter <strong>med</strong><br />
trånga rapsväxtföljder.<br />
Winner - en vinnare i Mellansverige<br />
Linjesorten <strong>med</strong> hög råfettskörd och<br />
god vinterhärdighet för framförallt<br />
Mellansverige. En linjesort som gör<br />
skäl för sitt namn!<br />
Mats ger dig<br />
råd inför hösten<br />
I det att många lantbrukare i s<strong>kr</strong>ivande stund<br />
st<strong>år</strong> redo att mästra v<strong>år</strong>sådden, så är planen<br />
faktiskt redan lagd för stor del av höstsådden.<br />
Vi på <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> är förberedda och<br />
vill samtidigt ge dig som lantbrukare några<br />
goda råd och sorter att odla till hösten.<br />
Olivin är en sv<strong>år</strong>slagen vetesort <strong>med</strong> hög kvalitet<br />
och skörd. Att den därtill är Sveriges mest odlade<br />
vetesort och gillas av kvarnar i Sverige och<br />
utomlands är ett starkt argument för sorten.<br />
Håll dock ögonen på Akteur, en ny sort <strong>med</strong> kvalitet<br />
som ser ut att göra kvarnarna mycket nöjda.<br />
Detta tillsammans <strong>med</strong> hög skörd ger dig som<br />
lantbrukare goda skäl att odla sorten.<br />
Sorterna Opus och Cubus är beprövade och<br />
fortsätter sin framgångssaga. Mulan och Skalmeje<br />
skördades <strong>med</strong> goda resultat under fjol<strong>år</strong>et.<br />
Därtill höjer vi ribban ytterligare och lanserar<br />
en ny höstvete som heter Ellvis. Den är riktigt bra<br />
och kommer att bli en stor sort.<br />
Råg av god kvalitet efterfrågas av den svenska<br />
industrin. Odla Vicello eller Marcelo så är du <strong>med</strong><br />
i bästa klassen när varan skall säljas.<br />
Wintmalt är ett nytt höstmaltkorn som vi sådde<br />
första gången generellt hösten <strong>2007</strong>. För dig<br />
som ser maltkorn som intressant och vill ha en<br />
tidig skörd – välj Wintmalt. Bombay är en trotjänare<br />
som ger stabil höstfoderkornskörd.<br />
Tritikon och Dinaro är trygga kort i rågveteodlingen.<br />
Priserna på höstoljeväxter är fortsatt intressanta.<br />
Odla Oase, Status eller nya Beluga så är du redan<br />
vid sådd en vinnare. Resultaten för Beluga<br />
är mycket positiva.<br />
Mats Jönsson<br />
Spannmålschef<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> AB<br />
7
8<br />
[ STABU<br />
– en praktisk kombi ]<br />
I fjol gjorde vi en kombiprodukt mellan<br />
Status och Butisan. Vi kallar den<br />
STABU. Det blev en succé. Vi fortsätter<br />
denna succé även i <strong>år</strong>.<br />
- STABU handlar om enkelhet och<br />
hur man f<strong>år</strong> den röda tråden genom<br />
odlingen.<br />
Det här säger Niklas Ingvarsson, utsädesansvarig<br />
för frö. STABU st<strong>år</strong> för<br />
höstoljeväxten Status och Butisan. Istället<br />
för att köpa dem var för sig på<br />
olika tidpunkter, har <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong><br />
slagit ihop de två till ett. Lantbrukaren<br />
f<strong>år</strong> allt på samma leverans. Han<br />
vet att han ska använda Butisan till<br />
Status. Varför då inte få hem det när<br />
man beställer utsädet?<br />
- Vi är intresserade av att skapa helhetslösningar<br />
för lantbrukaren så att<br />
han kan göra en bra etablering, få en<br />
hög skörd som kan ge en god lönsamhet<br />
i sista änden. Det ligger, i högsta<br />
grad, i v<strong>år</strong>t intresse att det g<strong>år</strong> bra för<br />
v<strong>år</strong>a kunder, fortsätter Niklas.<br />
Smidigheten, planeringen, att tidigt<br />
fatta beslutet om att så raps - detta är<br />
väsentliga delar som betyder mycket<br />
för alla inblandade. Det handlar om<br />
ekonomi.<br />
- Planering och ekonomi hör ihop,<br />
sl<strong>år</strong> Niklas Ingvarsson fast. Har man<br />
klart för sig vad man vill åstadkomma<br />
<strong>med</strong> sitt företag - det vill säga vilken<br />
målsättning man har – har man lättare<br />
att nå sina mål. STABU är en sådan<br />
tanke i mi<strong>kr</strong>oformat. Det är något<br />
vi arbetar <strong>med</strong> i hela <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong><br />
- något som vi strävar efter att åstadkomma<br />
i hela bolaget: en röd tråd.
STABU är:<br />
STABU best<strong>år</strong> av en förpackning <strong>med</strong><br />
1,5 <strong>miljoner</strong> frö av hybridrapsen Status<br />
och 5 liter Butisan Top vilket används för<br />
att etablera 2,5 hektar höstraps.<br />
- Vill du ha största möjliga ekonomiska<br />
netto, så låt oss i <strong>Svenska</strong><br />
<strong>Foder</strong> tipsa dig hur du ska gödsla,<br />
växtskyddsbehandla och inte minst<br />
när det är dags att prissä<strong>kr</strong>a skörden,<br />
avslutar Niklas.<br />
En tydlig garanti<br />
för miljön<br />
Vi vill hjälpa dig att få en odling som är optimalt lönsam och uthållig.<br />
Både på kort och på lång sikt. Därför omfattas hela v<strong>år</strong>t ordinarie<br />
sortiment av lantbruksprodukter av Yara 4-punktsgaranti.<br />
Under Miljö garanterar vi till exempel att vi tar ansvar<br />
för hela kedjan från produktutveckling och fältförsök till framtagning av<br />
gödslingsrekommendationer och hjälp<strong>med</strong>el.<br />
Läs hjärtans gärna mer på www.yara.se
10<br />
[ Länsförsä<strong>kr</strong>ingar ger sig in<br />
i matchen ]<br />
Det händer mycket i Länsförsä<strong>kr</strong>ingar<br />
just nu. I höstas blev det klart att LRF<br />
knoppar av sin försä<strong>kr</strong>ingsverksamhet<br />
till Länsförsä<strong>kr</strong>ingar. Ungefär samtidigt<br />
nobbade Landshypotek en invit<br />
från Länsförsä<strong>kr</strong>ingar att utöka samarbetet.<br />
Detta, i sin tur, ledde till att<br />
avtalet <strong>med</strong> Landshypotek sades upp<br />
och att man själv gav sig in i matchen<br />
om bottenlånen.<br />
Länsförsä<strong>kr</strong>ingar Skaraborgs VD<br />
Carl Henrik Ohlsson<br />
Det som st<strong>år</strong> på spel är givetvis en<br />
<strong>kr</strong>editmarknad på 168 miljarder (enligt<br />
Lantbruksbarometern 2008) för<br />
lant- och skogsbruket i Sverige. Och<br />
<strong>med</strong> tanke på lantbrukets uppsving<br />
i såväl popularitet hos gemene man<br />
som ekonomiskt – framförallt inom<br />
spannmålssektorn, <strong>med</strong> rekordhöga<br />
priser – så är väl denna satsning från<br />
Länsförsä<strong>kr</strong>ingar inte särskilt märklig.<br />
Men Tidningen ville ändå höra<br />
om det här direkt från hästens mun –<br />
och träffade därför Länsförsä<strong>kr</strong>ingar<br />
Skaraborgs VD Carl Henrik Ohlsson<br />
på hans kontor i Skövde.<br />
- Sedan 1999 har vi kunnat erbjuda<br />
v<strong>år</strong>a kunder ett lantbrukarpaket tillsammans<br />
<strong>med</strong> Landshypotek, berättar<br />
Carl Henrik Ohlsson. Detta samarbete<br />
har fungerat väldigt bra. Vi har<br />
var och en gjort det vi har varit bra på<br />
och jag tror att v<strong>år</strong>a kunder varit nöjda.<br />
Men när v<strong>år</strong>t gemensamma avtal<br />
var inne i halvtid, gjorde vi en utvärdering<br />
av v<strong>år</strong>t samarbete och försökte<br />
hitta förbättringspunkter.<br />
Länsförsä<strong>kr</strong>ingar kom bland annat<br />
<strong>med</strong> förslaget att Landshypotek<br />
och Länsförsä<strong>kr</strong>ingar<br />
helt och hållet<br />
skulle gå<br />
samman och<br />
det tackade<br />
man nej till<br />
från Landshypotek.<br />
- Landshy-<br />
potek ville inte att vi skulle vara exklusiva<br />
i v<strong>år</strong>t samarbete om bottenlånen.<br />
Och då såg vi inte någon egentlig<br />
mening att fortsätta v<strong>år</strong>t avtal. Därför<br />
tog vi beslutet att starta en egen hypoteksverksamhet<br />
för lantbrukare,<br />
berättar Carl Henrik Ohlsson.<br />
- Vi hade nog hellre sett att vi hade<br />
fortsatt och utvecklat v<strong>år</strong>t samarbete.<br />
Det har fungerat väldigt bra. Och i<br />
det längsta både trodde och hoppades<br />
vi på ett samgifte. Istället blev det<br />
skilsmässa. Men vi ville inte stå vid<br />
sidan om och titta på – vi tror ju på<br />
den här marknaden och tror oss kunna<br />
utveckla v<strong>år</strong>t kundmaterial innanför<br />
Länsförsä<strong>kr</strong>ingar. Ju mer man samlar<br />
hos oss, desto bättre för båda parter.<br />
Carl Henrik Ohlsson menar att det<br />
som gör Länsförsä<strong>kr</strong>ingar till en bra<br />
partner på hypotekslån är att man har<br />
150 <strong>år</strong>s risktänkande och försä<strong>kr</strong>ingar<br />
bakom sig. Med låga <strong>kr</strong>editförluster<br />
och ett bra riskmanagement blir man<br />
en god kontakt för lantbrukaren.<br />
- Det är en naturlig väg för oss att gå.<br />
Vi vill ha helheten: Skydda, spara,<br />
låna. Idag har vi 70-75 % av lantbrukarna<br />
på försä<strong>kr</strong>ingar i Sverige. Det<br />
gör det helt naturligt att vi även g<strong>år</strong> in<br />
och erbjuder bottenlån till dessa kunder,<br />
menar Carl Henrik Ohlsson som<br />
fortsätter:<br />
- Helhet är bra för oss och det är<br />
bra för v<strong>år</strong>a kunder/ägare. Helhet ger<br />
trygghet och säkerhet, enkelhet och<br />
ordning – att lantbrukaren har alla delar<br />
på ett och samma ställe påverkar<br />
givetvis också ekonomin.<br />
Swedbank<br />
och Landshypotek<br />
är idag<br />
de två stora<br />
som arbetar<br />
mot privatägd<br />
jord och skog<br />
- där Swed-<br />
”<br />
bank st<strong>år</strong> för<br />
58 MDR och<br />
Landshypotek för 37 MDR av den<br />
sammanlagda bankutlåningen. I och<br />
<strong>med</strong> att Länsförsä<strong>kr</strong>ingar gått ut och<br />
sagt att man vill gå in och jobba <strong>med</strong><br />
denna marknad aktivt – som prispressare<br />
– så delar man ut ett ganska offensivt<br />
budskap. Samtidigt bör man<br />
komma ihåg att man alltså tar över<br />
LRF:s försä<strong>kr</strong>ingsverksamhet, vilket<br />
då innebär ytterligare en kundkategori<br />
som lockar till bearbetning.<br />
- Det här är kundnytta. Vi ska vara<br />
prisvärda i såväl helheten som i varje<br />
produkt. Det är till gagn för lantbrukarna.<br />
Vi ser stora möjligheter inom<br />
detta fält – vilket inte betyder att det<br />
är en enkel match. Men v<strong>år</strong> kännedom<br />
om lantbruk och skog är stor – v<strong>år</strong> gemensamma<br />
historia g<strong>år</strong> ända tillbaka<br />
till v<strong>år</strong> linda som Brandstodsbolag.<br />
Synergierna mellan de fält vi jobbar<br />
inom är solklara och det här är ett arbetssätt<br />
vi tror vi kan utveckla vidare.<br />
Det ska givetvis löna sig att samla<br />
allt på ett ställe, avslutar Carl Henrik<br />
Ohlsson.<br />
Helhet ger trygghet och<br />
säkerhet, enkelhet och ordning<br />
– att lantbrukaren har<br />
alla delar på ett och samma<br />
ställe påverkar givetvis också<br />
ekonomin.
[ Frågor till Landshypoteks<br />
VD Kjell Stillman ]<br />
ert samarbete <strong>med</strong> länsförsä<strong>kr</strong>ingar<br />
har upphört – vad beror det på?<br />
Har inte samarbetet fungerat bra?<br />
- Först måste man komma ihåg att<br />
Länsförsä<strong>kr</strong>ingar inte är ett gemensamt<br />
bolag, utan 24 stycken. Vi har<br />
haft ett otroligt bra samarbete <strong>med</strong><br />
en handfull länsförsä<strong>kr</strong>ingsbolag i<br />
landet. Medan vi har haft mindre bra<br />
samarbeten <strong>med</strong> andra bolag – rent<br />
av konkurrerat <strong>med</strong> varandra. När<br />
nu omförhandlingen av avtalet skulle<br />
göras, ville vi teckna individuella bolagsavtal<br />
och där<strong>med</strong> få ut mer av<br />
samarbetet. Länsförsä<strong>kr</strong>ingar ville<br />
å andra sidan få möjligheten att ta<br />
över oss. Men på v<strong>år</strong>t <strong>år</strong>smöte <strong>2007</strong><br />
gjordes det helt klart att vi inte var till<br />
salu – och då föll det förslaget. Därför<br />
togs detta gemensamma beslut<br />
av oss och Länsförsä<strong>kr</strong>ingar att inte<br />
fortsätta v<strong>år</strong>t samarbetsavtal.<br />
Har ni inlett samarbete <strong>med</strong> någon<br />
annan aktör?<br />
- Vi vill inte låsa v<strong>år</strong>a kunder till<br />
en aktör. Det ligger inte i v<strong>år</strong>t intresse.<br />
Av v<strong>år</strong>a 57 000 kunder var cirka<br />
3500 kunder hos länsförsä<strong>kr</strong>ingar. Vi<br />
tänker på v<strong>år</strong>a <strong>med</strong>lemmar. Det finns<br />
människor som inte vill ha alla affärer<br />
på samma ställe. De är hjärtligt välkomna<br />
hos oss. För de kunder som<br />
vill ha ett helhetskoncept, har vi nu<br />
inlett ett samarbete <strong>med</strong> Sparbanken<br />
Finn. Det rör sig om ett fullsortiment<br />
<strong>med</strong> betal- och sparprodukter m.m.<br />
som vi nu kan erbjuda v<strong>år</strong>a kunder<br />
via Sparbanken Finns Internetbank.<br />
Vad är det ni kan erbjuda, när det<br />
gäller bottenlån, som inte Länsförsä<strong>kr</strong>ingar,<br />
eller någon annan aktör,<br />
kan erbjuda?<br />
- Vi är unika i v<strong>år</strong> kompetens. Det<br />
är v<strong>år</strong> styrka. Vi arbetar bara inom ett<br />
område - jord och skog. Det är detta<br />
vi är experter på. Och vi är effektiva<br />
och tar snabba kvalificerade beslut<br />
för v<strong>år</strong>a kunder. Andra aktörer som<br />
har något som de kallar lantbruksansvariga,<br />
måste jobba <strong>med</strong> annat<br />
också – de kan ha pizzerior eller annat<br />
på sitt bord. Vi jobbar bara <strong>med</strong><br />
en näring. Andra banker kan ibland<br />
fara som en humla mellan olika branscher.<br />
Om det inte g<strong>år</strong> bra i en näring,<br />
då hoppar man över till en annan. Det<br />
gör inte vi eftersom vi exklusivt arbetar<br />
<strong>med</strong> lantbruk och skogsbruk.<br />
Länsförsä<strong>kr</strong>ingar försä<strong>kr</strong>ar mellan<br />
70 och 80 procent av lant- och<br />
skogsbruket. Dessutom tar de<br />
över försä<strong>kr</strong>ingsdelen från LRF. Är<br />
det något de kan vinna på?<br />
- Bank och försä<strong>kr</strong>ing är sv<strong>år</strong>t att<br />
förena – jag tror inte man koppla ihop<br />
dem på något enkelt sätt. Det finns<br />
ingen o<strong>med</strong>elbar synergi. Det är klart<br />
att man kan erbjuda rabatter, men<br />
det måste man ju ta ut någon annanstans<br />
i så fall. Så den totala kalkylen<br />
tror jag inte blir bättre för kunderna i<br />
alla fall. Sen är det dyrt att bygga upp<br />
ett bottenlåneinstitut och någonstans<br />
måste de ju ta ut den kostnaden. Det<br />
är på fondsparandet och inlåningen<br />
som man tjänar pengarna som bank.<br />
Det är detta de måste bli duktiga på.<br />
Hur tror du det här påverkar marknaden?<br />
- Det stimulerar givetvis att nya<br />
aktörer ger sig in i på det här området.<br />
Man tvingas att komma på nya<br />
lösningar, tänka <strong>kr</strong>eativt. V<strong>år</strong> fördel är<br />
att vi är den enda kooperativa banken<br />
i landet, där v<strong>år</strong> affärsidé är att<br />
ge lantbrukarna så billiga räntor som<br />
möjligt. Och om vi tjänar pengar, så<br />
g<strong>år</strong> detta i återbäring till v<strong>år</strong>a kunder.<br />
Men v<strong>år</strong>t mål är givetvis att man ska<br />
ha så låg ränta som möjligt från början.<br />
Detta pressar givetvis v<strong>år</strong>a konkurrenter.<br />
Landshypotek finns också<br />
överallt – i hela landet. Inte bara där<br />
det intensiva jordbruket befinner sig<br />
– som i Skåne, till exempel där alla<br />
banker också vill vara <strong>med</strong>.<br />
Hur ser du i stort på lantbruket?<br />
Har det inte varit en mer positiv<br />
stämning än på länge, de senaste<br />
<strong>år</strong>en?<br />
- Mycket talar för en ljus framtid för<br />
lantbruket. Värdena sjunker inte lika<br />
mycket under en lågkonjunktur inom<br />
lantbruket. Förlusterna var minimala<br />
under finans<strong>kr</strong>isen på 90-talet. Sen<br />
är det så att konkurrensen <strong>kr</strong>ing mat<br />
och energi knappast kommer att tappa<br />
i styrka. Äta ska vi alla och de fossila<br />
bränslena måste vi nog ändå ersätta<br />
<strong>med</strong> något annat. Den trenden<br />
ser onekligen god ut för lantbruksnäringen.<br />
De problem som givetvis<br />
kan uppkomma, och som ni måste<br />
ha upptäckt också i <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>,<br />
är att ökande råvarupriser ger utslag<br />
i foderkostnaderna. De som då har<br />
djur men som inte äger mark kan då<br />
givetvis få problem. Men vi har inte<br />
märkt något sådant ännu bland v<strong>år</strong>a<br />
kunder. Givetvis måste vi ha duktiga<br />
värderare så att vi inte råkar ut för någon<br />
lycks<strong>ökar</strong>e. Och på det området<br />
är vi lyckligtvis proffs.<br />
[ Frågor till Swedbanks chef för skog<br />
och lantbruk Hans Wennberg ]<br />
Länsförsä<strong>kr</strong>ingar har nyligen startat<br />
upp sitt hypotekslån för lantbrukare,<br />
vad tror du det här kommer<br />
att innebära för marknaden? Kommer<br />
vi att se någon prispress?<br />
- Det innebär givetvis en ökad konkurrens.<br />
Men konkurrensen var stor<br />
även innan Länsförsä<strong>kr</strong>ingar gav sig<br />
in i spelet. Det finns en mängd aktörer<br />
som är <strong>med</strong> och vill erbjuda lantbrukare<br />
sina tjänster. Och en ökad<br />
konkurrens kan komma att innebära<br />
en priskonkurrens och marginalpress.<br />
Självklart.<br />
Vad är det ni kan erbjuda, när det<br />
gäller just bottenlån, som inte<br />
Länsförsä<strong>kr</strong>ingar, eller någon annan<br />
aktör, kan erbjuda? Vad är ni<br />
bättre på?<br />
- Ett bottenlån är ett bottenlån.<br />
Alla aktörer använder sig av samma<br />
verktyg. Det gäller att hitta bästa lösningen<br />
i det enskilda fallet på hela<br />
finansieringen. Men vi konkurrerar<br />
också <strong>med</strong> bankens övriga tjänster.<br />
Kan man erbjuda något som kan vara<br />
till nytta för kunden förutom själva lånen?<br />
Vi har en mängd tjänster som<br />
givetvis är intressanta för alla låntagare<br />
– ett exempel som vi är ensamma<br />
om på marknaden är v<strong>år</strong> ebokföring.<br />
Men framförallt skulle jag<br />
vilja framhålla alla v<strong>år</strong>a lantbruksansvariga<br />
runt om i landet. De är otroligt<br />
kunniga i lantbruksfrågor och en god<br />
rådgivning är en viktig del i de relationer<br />
vi har <strong>med</strong> v<strong>år</strong>a kunder.<br />
Jag upplever att lantbruksbranschen<br />
har blivit mer populär på senare<br />
tid, också i bankvärlden. Varför<br />
är det en så intressant marknad<br />
för bankerna just nu?<br />
- De har alltid varit en intressant<br />
marknad för oss i Swedbank. Vi har<br />
en tradition av att jobba <strong>med</strong> lantbruket.<br />
Riskerna är små. Den realsäkerhet<br />
som finns i byggnationer och<br />
mark <strong>med</strong> mera borgar för att det inte<br />
blir några stora förluster vid utlåning.<br />
Dessutom är lantbrukare väldigt bra<br />
kunder. De gör rätt för sig. Vi ser olika<br />
trender samtidigt inom lantbruket.<br />
Rationaliseringstrenden inom lantbruket<br />
<strong>med</strong> fokus på effektivare företag<br />
som inte bara lämnar in spannmålen,<br />
utan gör affärer; en annan typ av entreprenörer.<br />
Här finns det givetvis en<br />
efterfrågan på <strong>kr</strong>editer. Bo-på-landettrenden<br />
innehåller en annan typ av<br />
människor, som ofta är kapitalstarka,<br />
men som vill flytta ut på landet, kanske<br />
ha hästar, rusta upp g<strong>år</strong>dar. Den<br />
tredje trenden är skogsägandet. Det<br />
kan handla om delägande i skog, för<br />
jakt och fritid, men också för att det<br />
är bra ekonomi i det. Alla de här trenderna<br />
sammantaget betyder att vi<br />
upplever en intensiv och populär tid<br />
inom lantbruksnäringen.<br />
På Tådeneortens LRF-möte i Lidköping<br />
sa du att man bör ha is i<br />
magen – och att våga investera<br />
även i sämre tider. Vad menar du<br />
<strong>med</strong> det?<br />
- Detta möte kom att handla<br />
mycket om den <strong>kr</strong>is vi upplever inom<br />
grisnäringen. Vad jag menade var att<br />
både banker och lantbrukare måste<br />
våga tro på näringen och på sin egen<br />
förmåga – att våga ha ett långsiktigt<br />
satsande. Tittar du idag på investeringskurvan<br />
och priskurvan följer de<br />
varandra slaviskt. Det är ganska logiskt,<br />
kanske. Men vi har sett svängningar<br />
inom denna bransch tidigare.<br />
Därför tycker jag att man överlag bör<br />
se längre än de korta svängningarna.<br />
Givetvis vill man se att kalkylen g<strong>år</strong><br />
ihop. Men tilltron till sitt företag och<br />
sitt företagande – liksom bankernas<br />
tilltro – är väldigt viktig.<br />
11
12<br />
[ Bengts Hästsport ]<br />
Bengts Hästsport slog upp sina portar<br />
för första gången den 15 mars i<br />
nya lokaler alldeles invid väg 11 i Veberöd.<br />
Det är en satsning som heter<br />
duga, men kunderna man söker <strong>ökar</strong><br />
också i antal för varje <strong>år</strong>. Det är en<br />
sedan länge etablerad sanning att<br />
hästarna är fler till antalet än korna.<br />
Bengt Olsson ägare till Bengts <strong>Foder</strong><br />
och nu Bengts Hästsport Veberöd ser<br />
en förändrad marknad och följer <strong>med</strong><br />
sin tid.<br />
Drömmen hade funnits där länge. Ni<br />
vet, det där något, det som man borde<br />
göra, som vore genomförbart, men<br />
där alla pusselbitarna måste falla på<br />
plats först. Ja, och så är det den där<br />
vardagen som aldrig tar slut, som man<br />
dagligen brottas <strong>med</strong>, den där varda-<br />
gen som man har så sv<strong>år</strong>t att träda<br />
ifrån, som man har så sv<strong>år</strong>t att ställa<br />
sig utanför och se ur ett visionärt perspektiv.<br />
Men plötsligt öppnar sig en<br />
liten glipa av möjlighet, en glipa som<br />
mycket väl kan vara en tillfällighet,<br />
men som gör att vardagen plötsligt<br />
förvandlas till fest. En fest som kan<br />
vara nog så jobbig, som innebär ännu<br />
mer arbete, tid och engagemang, men<br />
som ändå känns precis så där rätt som<br />
bara rätt kan kännas. Har man dessutom<br />
att välja mellan en gammal, väldigt<br />
gammal byggnad <strong>med</strong> få förbättringsmöjlighet<br />
och en helt ny byggnad<br />
som man kan önska fritt hur man vill<br />
bygga – då är valet inte sv<strong>år</strong>t.<br />
Ungefär så var det för Bengt Olsson<br />
när beslutet äntligen togs och<br />
byggnaderna upprättades på den nya<br />
Bengt Olsson utanför den nya lokalen i Veberöd.<br />
plats i Veberöd där Bengts <strong>Foder</strong>…eh<br />
ursäkta, Bengts Hästsport nu finns.<br />
Namnet, ja - den språkliga förskjutningen<br />
från <strong>Foder</strong> till Hästsport - är<br />
helt nödvändig för den nystart det<br />
här är frågan om. Betoningen ligger<br />
– precis som det hörs – på häst. Butiken<br />
är idag en fräsch lokal, man inriktar<br />
sig mot en annan kundkategori,<br />
en som söker något annat än bara service,<br />
som vill ha en upplevelse – och<br />
de här tankarna har manifesterat sig i<br />
Bengts Hästsport.<br />
- Beslutet togs för drygt två, två<br />
och ett halvt <strong>år</strong> sedan, säger Bengt<br />
Olsson på plats i de nya byggnaderna.<br />
Då fanns den här tomten till utförsäljning<br />
och man ville ha en kundrelaterad<br />
verksamhet i det företagsområde<br />
som kommunen hade gjort upp en<br />
plan på.
- Det geografiska läget var perfekt,<br />
fortsätter han. Alldeles invid väg 11.<br />
Det har gjorts undersökningar som<br />
visar att det i snitt passerar 10 000 bilar<br />
per dygn. Det gör tillgängligheten<br />
oslagbar.<br />
Bengt Olsson har drivit Bengts<br />
<strong>Foder</strong> i 11 <strong>år</strong> helt utan reklam och<br />
annonsering tidigare. Bengts <strong>Foder</strong><br />
byggde på mun-mun-metoden och<br />
goda relationer <strong>med</strong> sina kunder. Med<br />
den nya butiken har han ändrat lite på<br />
sin strategi:<br />
- I och <strong>med</strong> att det handlar om en<br />
annan typ av butik är det också bra att<br />
ändra stra-<br />
tegi,berättar Bengt<br />
vidare. Vi<br />
k o m m e r<br />
att jobba<br />
mer <strong>med</strong><br />
annonse-<br />
Den här branschen behöver<br />
ett hus som har allt och det<br />
menar vi att vi håller på att<br />
bygga upp.<br />
ring, vi kommer också att jobba <strong>med</strong><br />
hemsida och en annan typ av information.<br />
Föreläsningar är ett sätt som<br />
man kan skapa intresse runt butiken.<br />
Vi har också personal som är mycket<br />
hästkunniga.<br />
- Så småningom tänker vi utveckla<br />
ett informationsforum i butiken där<br />
man kan hitta tidningar, tids<strong>kr</strong>ifter och<br />
annan information som rör den verksamhet<br />
som finns <strong>kr</strong>ing en hästg<strong>år</strong>d<br />
eller som de människor som jobbar<br />
<strong>med</strong> hästar kan vara intresserade av.<br />
Vi vill skapa en mötesplats för hästintresserade,<br />
fortsätter Bengt Olsson.<br />
Förutom att Bengts Hästsport vill<br />
behålla sin gamla kund<strong>kr</strong>ets, vänder<br />
man sig även mot ett annat kundsegment.<br />
Ett som ställer andra <strong>kr</strong>av på<br />
hur en butik ska se ut och vad en sådan<br />
ska kunna erbjuda. Madelaine<br />
Holmström blev anställd helt nyligen<br />
som butiksansvarig och kommer närmast<br />
från Miljög<strong>år</strong>den i Lund – ett<br />
välkänt möbelvaruhus i Skåne. Men<br />
Madelaine har också sysslat <strong>med</strong> hästar.<br />
Alltid, säger hon. Nu har hon tillsammans<br />
<strong>med</strong> en inredare jobbat <strong>med</strong><br />
placeringen av varorna i butiken på ett<br />
mycket <strong>med</strong>vetet sätt.<br />
- Vi vill få till en butikskänsla utan<br />
trängsel, säger Madelaine Holmström.<br />
Man ska känna att man gärna<br />
vill stanna kvar i butiken och kunna<br />
få impulser och idéer. Den här bran-<br />
I nästa nummer av Tidningen besöker vi <strong>Foder</strong>boden i Haninge.<br />
schen behöver ett hus som har allt och<br />
det menar vi att vi håller på att bygga<br />
upp.<br />
Det är mycket kvar att göra i de<br />
nya lokalerna. När Tidningen är på<br />
plats någon vecka efter invigningen<br />
håller man som bäst på att färdigställa<br />
andra våningen. Man jobbar också på<br />
att få in fler leverantörer och få dem<br />
att förstå att detta är ett bra fönster för<br />
deras produkter. Bengt Olsson är förhoppningsfull<br />
inför framtiden.<br />
- Det här är en process, säger Bengt<br />
Olsson. Och vi behöver hjälp av v<strong>år</strong>a<br />
kunder. De är ofta väldigt pålästa och<br />
av dem kan vi<br />
lära oss mer, för<br />
att kunna skapa<br />
det hästcenter<br />
vi tror behövs<br />
i detta område.<br />
Själva<br />
”<br />
invigningen<br />
var bara<br />
början – festen fortsätter. Vi kommer<br />
att presentera fler nyheter allt eftersom<br />
<strong>år</strong>et g<strong>år</strong>.<br />
Han menar att det är viktigt att det<br />
inte blir Status Quo. Att man måste<br />
hålla sig i rörelse precis som marknaden.<br />
Flexibilitet, kvalitet och service<br />
är några ledord som han kommer tillbaka<br />
till.<br />
Men är det roligt då, undrar Tidningen?<br />
Det har uppenbarligen varit<br />
mycket jobb innan och i och <strong>med</strong><br />
flytten - och arbetsbördan ska väl inte<br />
minska om företaget g<strong>år</strong> som förväntat.<br />
- Det klart att så här nya och fräscha<br />
lokaler ger en större arbetslust.<br />
Och glömmer jag av det, påminner<br />
jag mig själv om v<strong>år</strong>a gamla lokaler.<br />
Då g<strong>år</strong> det lättare igen, avslutar Bengt<br />
Olsson.<br />
Bengts Hästsport<br />
Bengts Hästsport i Veberöd<br />
Öppettider:<br />
Mån-fre 7:30-18:00<br />
Lör-sön 10:00-14:00<br />
www.bengtshästsport.se<br />
Butiksansvarig Madelaine Holmström.<br />
R.M Williams, en av många leverantörer.<br />
En mycket <strong>med</strong>veten placering av varor genomsyrar<br />
hela butiken.<br />
13
14<br />
[ Struktur och enkelhet<br />
– ledord för inköpsansvarig ]<br />
Daniel Eriksson utanför huvudkontoret<br />
i Lidköping.<br />
Daniel Eriksson är nyanställd i <strong>Svenska</strong><br />
<strong>Foder</strong> som inköpsansvarig för<br />
handelsvaror inom artikelgrupperna<br />
100, 110 och 200. 100 st<strong>år</strong> för egenproducerade<br />
varor inom koncernen;<br />
110 gäller de artiklar som lagerhålls<br />
på <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>s Centrallager i Hällekis,<br />
men som kommer från externa<br />
leverantörer - och sist men inte minst:<br />
Artikelgrupp 200 som gäller de varor<br />
som g<strong>år</strong> direkt till <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>s butiker<br />
och shop-in-shop företag, utan<br />
att passera centrallagret.<br />
Daniel är alldeles färsk i <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>.<br />
Anställd sedan två veckor tillbaka<br />
när Tidningen träffar honom.<br />
-Just nu håller jag på <strong>med</strong> att försöka<br />
skapa mig en bild av hur <strong>Svenska</strong><br />
<strong>Foder</strong> fungerar som företag samt hur<br />
sortimentet ser ut och så försöker jag<br />
sondera marknaden.<br />
- Det rör sig mellan cirka 75 och<br />
80 olika leverantörer som jag kommer<br />
arbeta mot, i första läget.<br />
Han är 28 <strong>år</strong> och kommer närmast<br />
från Papyrus Sverige AB, en grossist<br />
inom finpappersbranschen. Där var<br />
han projektledare för inköp och logistik.<br />
Bland annat jobbade han <strong>med</strong> förbättringar<br />
och effektiviseringar av leverantörssamarbeten.<br />
Erfarenheterna<br />
härifrån tar han <strong>med</strong> sig in i det nya<br />
arbetet.<br />
- Men det är mycket som är nytt.<br />
Och det är en stor utmaning. Jag gillar<br />
att hitta en fungerande struktur på<br />
det jag håller på <strong>med</strong>. Jag är strukturerad<br />
som person och gillar ordning<br />
och enkelhet. Det jag kommer att titta<br />
på först är en sortimentsstrategi som<br />
följer en enklare och rakare struktur.<br />
Daniel Eriksson säger att han har ett<br />
stort engagemang och vill givetvis<br />
bidra till koncernnyttan genom att se<br />
till att få lönsamhet i varje affär och<br />
därigenom bidra till vinsten inom företaget.<br />
- Det ska vara enkelt att göra affärer<br />
och det blir det om det finns en<br />
klar och enkel struktur i bakgrunden,<br />
avslutar Daniel Eriksson.<br />
Det ska vara enkelt att göra<br />
affärer och det blir det om<br />
det finns en klar och enkel<br />
struktur i bakgrunden.<br />
Daniel Eriksson<br />
Nyanställd i <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong><br />
Född?<br />
1980<br />
Bor?<br />
Lidköping<br />
Familj?<br />
Sambo<br />
Bakgrund?<br />
Papyrus Sverige AB <strong>2007</strong>-2008 som<br />
projektledare<br />
Papyrus Sverige AB 2005-<strong>2007</strong> som<br />
logistiker<br />
Intresse?<br />
Racercykling och löpning<br />
”
<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> AB<br />
Box 673<br />
531 16 Lidköping<br />
info@svenskafoder.<br />
se<br />
Kundservice<br />
020-83 00 00<br />
Högt mjölkpris även i<br />
sommar<br />
Att fetthalten – och där<strong>med</strong> mjölkpriset – sjunker vid<br />
betessläppet har de flesta mjölkproducenter upplevt.<br />
Men så behöver det inte vara längre!<br />
Byt till något av <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>s fetthaltshöjande<br />
foder och behåll eller öka fetthalten även när korna<br />
g<strong>år</strong> på bete. Hög kvalitet från råvara till färdig<br />
produkt lönar sig alltid.<br />
Rosa Fett<br />
Rosa Grädde<br />
Rosa Smör<br />
Fett Topp<br />
Grädd Topp<br />
Fett Balans
16<br />
[ Visst ska vi tjäna pengar<br />
och hur n<strong>år</strong> vi dit? ]<br />
Det var <strong>med</strong> huvudfokus på den för<br />
tillfället dåliga lönsamheten inom<br />
grisproduktionen som Tådeneortens<br />
LRF-avdelning hade dragit ihop en<br />
panel bestående av Thomas Bodén,<br />
ordförande Lantmännen, Arne<br />
Rantzow, Lantmännen Lantbruk,<br />
Carsten Klausen, VD <strong>Svenska</strong><br />
<strong>Foder</strong>, Cato Gustavsson, VD Skövde<br />
slakteri, Magnus Lagergren, VD<br />
Scan, Hans Wennberg, Swedbank.<br />
Dessutom skulle Rickard Gustafsson,<br />
Inköpschef ICA varit på plats men<br />
var tvungen att tacka nej i sista<br />
minuten. Istället fick den lokala ICAhandlaren,<br />
Anders Fredriksson, svara<br />
på de frågor som kom både från<br />
resten av panelen och från publiken.<br />
Annika Bergman, ordförande för<br />
Sveriges grisproducenter och Anita<br />
Persson, ordförande Sveriges nötköttsproducenter,<br />
var moderatorer för<br />
kvällen.<br />
Och tonen sattes snart <strong>med</strong> Grisproducenternas<br />
ordförande Annika Bergman:<br />
- 15 % av grisföretagen har försvunnit<br />
under <strong>2007</strong>. Och <strong>med</strong> ett grispris<br />
under EU-snittet och höga kostnader<br />
jämfört <strong>med</strong> övriga Europa är<br />
detta ohållbart. Då har vi ändå bara<br />
sett början.<br />
Det var en tämligen negativ start<br />
och många i publiken var missnöjda<br />
<strong>med</strong> grispriserna. Magnus Lagergren<br />
från Scan försökte förklara situationen<br />
i ma<strong>kr</strong>oekonomiska termer – och<br />
sa att priserna kommer att stiga, men<br />
att han inte kunde säga exakt när.<br />
Från Skövde slakteri menade VD Cato<br />
Gustavsson att vi på sikt kommer att<br />
- Vi måste förbättra lönsamheten i branschen, säger Carsten Klausen.
tappa svensk gris- och nötköttsproduktion<br />
om inte köttpriset ut till konsument<br />
stiger. Han fick <strong>med</strong>håll från<br />
Carsten Klausen i <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>:<br />
- Det är förfärligt att den svenska<br />
produktionen på kött sjunkit så mycket<br />
under de senaste <strong>år</strong>en, samtidigt som<br />
den danska produktionen har ökat sin<br />
produktion. Det är ju grisar som vi i<br />
Sverige hade kunnat pro-<br />
ducera. Vi måste få fram<br />
de pengarna i handelsledet.<br />
Vi måste förbättra lönsamheten<br />
i branschen.<br />
Tyvärr kunde inte Anders<br />
Fredriksson, ICA<br />
Kvantum, svara klart på<br />
alla de frågor <strong>kr</strong>ing inköp<br />
och priser, eftersom han fått den lite<br />
otacksamma rollen att svara på de<br />
frågor som inköpsansvarig på ICA<br />
egentligen skulle ha svarat på. Luften<br />
gick lite ur den debatten. Det han<br />
dock kunde säga var:<br />
- ICA ställer sig positiva till prishöjningar<br />
på kött, om de g<strong>år</strong> att motivera<br />
utifrån höjda foderkostnader. Vi<br />
har ungefär 80 procent svenskt griskött<br />
i ICA och det är klart att man blir<br />
bekymrad när man hör om en svensk<br />
produktion.<br />
Man efterfrågade också att mervärdet<br />
för det svenska köttet skulle komma<br />
producenterna till del. Var detta mervärde<br />
än finns, så hamnar det i alla<br />
fall inte hos dem som producerar grisarna.<br />
Insinuationerna fanns där: Om<br />
konsumenterna betalar två miljarder<br />
för de svenska mervärdena enligt en<br />
rapport från Jordbruksverket, hos<br />
Det är förfärligt att den svenska<br />
produktionen på kött sjunkit så mycket<br />
under de senaste <strong>år</strong>en, samtidigt som<br />
den danska produktionen har ökat sin<br />
produktion.<br />
vem hittar man dessa pengar? Frågan<br />
försökte besvaras av både slakten och<br />
ICA men ingen av dem kunde riktigt<br />
svara på det.<br />
I pausen framkom en del <strong>kr</strong>itik<br />
<strong>kr</strong>ing varför branschen sitter och<br />
diskuterar dessa frågor <strong>med</strong> ICA på<br />
plats.<br />
- ICA gör affärer. Det måste vi i<br />
v<strong>år</strong> bransch också börja göra. Vi kan<br />
inte bara sitta och vänta på att ICA<br />
ska höja priserna så att vi kan få mer<br />
betalt. Vi måste självklart själva lära<br />
oss att ta betalt för de produkter vi<br />
producerar. Så enkelt är det. Då tjänar<br />
vi inte på att ICA sitter <strong>med</strong> på ett<br />
sånt här möte, sa en anonym åhörare<br />
av debatten.<br />
”<br />
Carsten Klausen hälsar på Cato<br />
Gustavsson, Skövde Slakteri. Vid<br />
sidan om Carsten syns Thomas<br />
Bodén, Lantmännen.<br />
17
18<br />
[ Invigning Trollenäs ]<br />
Så gick då invigningen av stapeln<br />
för Djur&Natur-butiken i Trollenäs.<br />
Och vilken uppslutning! Trots luftiga<br />
lokaler var det smockfullt i gångarna<br />
och samtal och diskussioner avlöste<br />
varandra.<br />
VD Per-Olof Nilsson hälsade alla<br />
hjärtligt välkomna och tyckte att det<br />
var en helt unik uppslutning i lokalen.<br />
Ulf Hagelberg chef för <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>s<br />
varumärke Djur&Natur konstaterade<br />
att stämningen, engagemanget<br />
och atmosfären i Trollenäs har betytt<br />
mycket för beslutet att öppna denna<br />
butik. Och det märktes inte minst den<br />
här kvällen.<br />
Därefter var det Gert Perssons tur<br />
- ordförande i Trollenäs Lantmannaförening.<br />
Han höll ett mycket finurligt<br />
tal utifrån Karl XVI Gustavs<br />
valspråk “För Sverige i tiden” - där<br />
det just att följa <strong>med</strong> sin tid Trollenäs<br />
Lantmannaaffär var ett bevis på. Han<br />
menade också att genom att handla<br />
lokalt - i Trollenäs Lantmannaaffär<br />
- så bidrog man till det miljötänkande<br />
som var absolut nödvändigt i v<strong>år</strong><br />
tid. Har var också glad att så många<br />
“gamla” Trollenäsare hade hittat hit<br />
denna kväll, samtidigt som han även<br />
såg många nya ansikten.<br />
Sist ut av talare var Carsten Klausen,<br />
VD <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>. Han höll <strong>med</strong><br />
Gert Persson i det att finnas till hands<br />
lokalt för kunderna.<br />
- Styrkan i <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> är just att<br />
vi har DLG i ryggen <strong>med</strong> all denna<br />
kompetens och synergier som det<br />
betyder, vi har v<strong>år</strong>t eget know-how i<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> och tillsammans <strong>med</strong><br />
dotterbolag,samarbetspartners och<br />
återförsäljare som den förlängda armen<br />
ut till v<strong>år</strong>a gemensamma kunder,<br />
blir vi väldigt sv<strong>år</strong>slagna. Det har att<br />
göra <strong>med</strong> engagemanget och närheten<br />
till marknaden. Det här är a och<br />
o i v<strong>år</strong> egen verksamhet, konstaterade<br />
Carsten Klausen.<br />
Pia Cornéer Persson, butiksansvarig<br />
för Djur&Natur hälsades hjärtligt välkommen<br />
och Carsten Klausen överlämnade<br />
en korg <strong>med</strong> godsaker till<br />
VD Per-Olof Nilsson och Pia.<br />
Stämningen var hög och det blev<br />
inte sämre av att Olof Larsson, säljare<br />
och rådgivare på Trollenäs och Ethel<br />
M<strong>år</strong>tensson, ekonomi och adminstration<br />
serverade varm korv och att det<br />
dessutom stod snittar och cider framme<br />
för de som var sugna.<br />
Karin Hero, foderrådgivare på <strong>Svenska</strong><br />
<strong>Foder</strong>, pratade <strong>med</strong> hästintresserade<br />
om foder och foderstater under<br />
kvällen. Och i kassan huserade M<strong>år</strong>ten<br />
Larsson <strong>med</strong> glatt humör.<br />
Här finner du allt för hund & katt,<br />
häst, lantbruk, hus och trädg<strong>år</strong>d.
I kassan huserade M<strong>år</strong>ten Larsson <strong>med</strong> glatt humör.<br />
Trollenäs<br />
Lantmannaaffär AB<br />
Butik & foderlager<br />
mån-fre 07.30-17.30<br />
Växtodlingsprodukter<br />
mån-fre 07.30-16.00<br />
www.trollenas.se<br />
19<br />
19
20<br />
[ Kenneth Petersen ]<br />
Kontakt<br />
Kenneth Petersen<br />
Grissäljare <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong><br />
Tel. +45-30 58 71 21<br />
kenneth.petersen@svenskafoder.se<br />
Kenneth Petersen är från och <strong>med</strong><br />
mars månad anställd som grissäljare<br />
i <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong>. Han jobbar <strong>med</strong><br />
utgångspunkt från foderfabriken i<br />
Tågarp i sydvästra Skåne och arbetar<br />
som det ser ut just nu två dagar på<br />
plats i Sverige – men är anträffbar på<br />
telefon, alla dagar i veckan.<br />
- Jag arbetar parallellt i DLG <strong>med</strong><br />
grisfoderförsäljning på Södra Själland,<br />
Lolland och Falster. Jag har arbetat<br />
<strong>med</strong> detta de senaste fyra <strong>år</strong>en,<br />
men jag har också arbetat <strong>med</strong> både<br />
växtodling och nötfoderförsäljning.<br />
Kenneth Petersen tyckte framförallt<br />
att det var en mycket intressant<br />
utmaning och en stor möjlighet att<br />
utveckla sitt arbete på, när han fick<br />
erbjudandet om att börja som grisfoderförsäljare<br />
<strong>med</strong> Sverige som bas:<br />
- Det finns många likheter mellan<br />
det danska och svenska sättet att<br />
producera grisar. Men det finns också<br />
ett flertal skillnader. Erfarenheterna<br />
är olika och det gör det spännande att<br />
jobba i de båda länderna.<br />
- Min uppfattning är att man måste se<br />
grisföretagandet som just det: ett företagande.<br />
Man måste få större fokus<br />
på verksamheten som helhet. Ha en<br />
överblick.<br />
- En företagare – oavsett inriktning<br />
- måste se över sin verksamhet igen<br />
och igen, för att kunna få grepp om<br />
vad som kan bli bättre, vad som kan<br />
förändras, och vad som är bra just nu.<br />
Var man ska sätta in resurser, och var<br />
man kan låta bli att sät-<br />
ta in resurser. Att sätta<br />
en klar målsättning är<br />
viktigt för företagaren<br />
själv, såväl som för<br />
<strong>med</strong>arbetarna.<br />
Om en grisproducent<br />
vet vad han vill<br />
förbättra – förutom då<br />
lönsamheten som just nu är akut både<br />
i Danmark och Sverige - eller vad han<br />
tycker g<strong>år</strong> dåligt, då blir Kenneths roll<br />
så mycket enklare och effektivare.<br />
- Har man en klar överblick över<br />
sitt företag så kan man också ta snabbare<br />
beslut - vad behöver jag förbättra<br />
om något skett <strong>med</strong> tillväxten eller<br />
<strong>med</strong> hälsotillståndet.<br />
- Det är det här som också är fördelen<br />
<strong>med</strong> fasutfodring. För att få<br />
en bra ekonomi i sin utfodring, är<br />
fasutfodring det klart bästa sättet att<br />
arbeta på. Här finns mycket pengar<br />
per megajoule att spara jämfört <strong>med</strong><br />
en enhetsutfodring, avslutar Kenneth<br />
Petersen.<br />
Har man en klar överblick<br />
över sitt företag så kan<br />
man också ta snabbare<br />
beslut...<br />
”
[ Missa inte Borgeby Fältdagar<br />
2008 – den 25 – 26 juni! ]<br />
Sveriges största lantbruksmässa drar igång den 25 juni i <strong>år</strong>. Borgeby Fältdagar, ett arrangemang som drar över 6000 bes<strong>ökar</strong>e.<br />
På 25 hektar samsas demoodlingar, maskin- och företagsutställningar samt praktiska demonstrationer.<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> kommer att finnas på plats i det område som heter Torget. Dit är du hjärtligt välkommen att hälsa på för att bara<br />
snacka, fråga något eller för att göra affärer. Det sistnämnda är vi särskilt bra på, så tveka inte att komma fram och diskutera.<br />
Leta efter tältet där alla är glada, trevliga och ser till att ditt netto blir det bästa möjliga. Då har du kommit rätt.<br />
Log<strong>år</strong>den, Grästorp<br />
HS Jordbrukardag 2 juli 2008<br />
Det mest aktuella för dagens växtodlare!<br />
21
Notiser<br />
22<br />
[ <strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong><br />
tar emot spannmål<br />
i Halland ]<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Foder</strong> tillsammans <strong>med</strong> Åhs<br />
Kvarn, Hönryds Kvarn, Tores Lantbruk<br />
AB och Nydal Suggring AB<br />
tar emot skördespannmål från denna<br />
säsong. Vi har i <strong>år</strong> tecknat kontrakt i<br />
Halland på rapsfrö och kvarnvara och<br />
kommer från hösten starta ett samarbete<br />
där vi även tar in spannmål i<br />
skörd. Mottagningsplatser kommer<br />
att vara Åhs Kvarn, Munkag<strong>år</strong>d, Nydal<br />
Suggring och Hönryds Kvarn. Vi<br />
kommer att ta emot alla sorter, mellanlagra,<br />
eventuellt torka vid kapacitet<br />
och sen köra det vidare till v<strong>år</strong>a<br />
anläggningar.<br />
Nytt utseende<br />
I höstas fick v<strong>år</strong> webbsida www.<br />
svenskafoder.se nytt utseende. I v<strong>år</strong><br />
har även Djur&Natur-sidan fått ett<br />
ansiktslyft. Sidor som nu fått ett helt<br />
annat upplägg och aktualitet.<br />
I nästa nummer av Tidningen, som<br />
beräknas vara ute i v. 25, kommer du<br />
att märka ännu en förändring. Så håll<br />
ögonen öppna...<br />
Premiär för nya<br />
Djur&Natur-sidan<br />
Den har dröjt. Men nu är den på plats. Djur&Naturs hemsida finns nu för dig att<br />
ta del av på adressen: www.djuronatur.se. Vi är glada och stolta över sidan. Men<br />
ingenting <strong>med</strong> en hemsida bör vara statiskt. Vi vill därför gärna ha kommentarer<br />
från dig som tar del av den - så att vi kan förbättra oss på de områden där vi kan<br />
bli bättre.<br />
Hör därför gärna av dig till johan.andersson@svenskafoder.se. Så diskuterar vi<br />
saken.<br />
Historiskt resultat i<br />
DLG-koncernen<br />
DLG kan presentera sitt hittills bästa koncernbokslut. Omsättningen steg <strong>med</strong> 42<br />
procent från 21,8 miljarder <strong>kr</strong>onor till 31 miljarder <strong>kr</strong>onor – och resultatet före<br />
skatt steg <strong>med</strong> 64 procent från 203 <strong>miljoner</strong> <strong>kr</strong>onor under 2006 till 333 <strong>miljoner</strong><br />
<strong>kr</strong>onor under <strong>2007</strong>.<br />
- V<strong>år</strong> strategi att utveckla existerande verksamhetsområden, men också att<br />
utveckla ny lönsamma områden har ännu en gång burit frukt. Det bygger på ett<br />
stort engagemang hos <strong>med</strong>arbetarna, men också på nyckelord som effektivitet,<br />
omkostnadskontroll och synergier. Detta tillsammans har satt prägel på koncernens<br />
resultat, säger DLGs koncerndirektör Asbjørn Børsting.
[ Nu är dom här… ]<br />
Nu är v<strong>år</strong>en och värmen här. Allt<br />
pekar på att även 2008 blir ett<br />
mördarsnigel<strong>år</strong>. Var ute i god tid och<br />
skaffa bote<strong>med</strong>let mot sniglarna i<br />
<strong>år</strong>: Ferramol Snigel Effekt. Ferramol<br />
Snigel Effekt attraherar sniglarna från<br />
sina gömställen och låter dem sedan<br />
dra sig undan till sina gömställen<br />
för att dö. Det verksamma ämnet är<br />
ett patenterat högförädlat järn-IIIfosfat<br />
i en unik naturlig bärare <strong>med</strong><br />
lock<strong>med</strong>el. Järnfosfat förekommer<br />
naturligt i jorden och är helt ofarligt för<br />
människor, husdjur och fåglar.<br />
Fördelar:<br />
Verkar lockande på alla sniglar. Sniglarna<br />
föredrar kornen framför växtligheten.<br />
Framkallar mättnadskänsla/<br />
sniglarna slutar att äta så snart de ätit<br />
av betet.<br />
Hippo<br />
Equipment<br />
V<strong>år</strong>t varumärke Hippo har fått ännu en familj - säg hej<br />
till Hippo Equipment – Hippofamiljen <strong>med</strong> tillbehör för<br />
dina hästars välbefinnande och skötsel. Här finns Hästschampo,<br />
Pälsglans, Effekt och Lädersåpa som på bästa<br />
sätt och efter konstens alla regler ser till att din häst f<strong>år</strong><br />
en fullkomlig skötsel.<br />
Du hittar Hippo Equipment bland annat i v<strong>år</strong>a egna<br />
butiker i Knästorp, Lunnarp, Lidköping, Erikstad,<br />
hos v<strong>år</strong>a dotterbolag Vallå<strong>kr</strong>a Lantmannaaffär, Trollenäs<br />
Lantmannaaffär, Rosén Skaraborg och hos<br />
många utav v<strong>år</strong>a ca 200 återförsäljare.<br />
Sniglarna drar sig tillbaka/inga synliga,<br />
slemmiga, döda sniglar/man<br />
slipper samla upp dem. Försämras<br />
ej av fuktig väderlek, upplöses ej.<br />
Ingen karenstid före skörd. Ofarligt<br />
för daggmaskar, fåglar, bin och andra<br />
nyttodjur.<br />
Ferramol Snigel Effekt säljs i 1 kg,<br />
10 kg och 25 kg förpackningar. Hör av<br />
dig till oss och få ett utmärkt skydd!<br />
Du hittar Ferramol Snigel Effekt<br />
bland annat i v<strong>år</strong>a egna butiker<br />
i Knästorp, Lunnarp, Lidköping,<br />
Erikstad, hos v<strong>år</strong>a dotterbolag<br />
Vallå<strong>kr</strong>a Lantmannaaffär, Trollenäs<br />
Lantmannaaffär, Rosén Skaraborg.<br />
Gå in på v<strong>år</strong> hemsida och hitta var de<br />
finns: www.svenskafoder.se.<br />
Notiser<br />
23
POSTTIDNING B-PRIORITAIRe<br />
RETURADRESS: SVENSKA FODER AB<br />
BOX 673, 531 16 LIDKÖPING<br />
Box 673<br />
531 16 Lidköping<br />
Tel: 0510 - 828 00<br />
info@svenskafoder.se<br />
Kundservice:<br />
020 - 83 00 00<br />
24<br />
Man behöver inte vara störst...<br />
... för att vara starkast!
Change language