PROJEKTRAPPORT NR 3 - Stiftelsen Svensk Torvforskning
PROJEKTRAPPORT NR 3 - Stiftelsen Svensk Torvforskning
PROJEKTRAPPORT NR 3 - Stiftelsen Svensk Torvforskning
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
na sattes i 1.2 meters förband, med varannan planta gran och varannan al eller björk. Inom dessa<br />
blandparceller står det således 4 000 gran och 4000 al- eller björkplantor per hektar.<br />
Röjning och gallring<br />
Inom speciellt intensivodlingsytan, men även den konventionella tallskogsodlingen kom det<br />
upp lövsly genom att frön från omgivande skog spridit sig. Under perioden 1984-1991 genomfördes,<br />
på intensivodlingsytan, ogräsröjning och lövslyröjning nästan varje sommar. Hösten<br />
1991 genomfördes dessutom en gallring av 10 parceller med björk, gråal eller gran/gråal.<br />
På den konventionella tallskogsodlingen har lövslyröjningen skett främst på de parceller som<br />
ligger på det östligaste fältet. På grund av resursbrist har i stort sett ingen lövslyröjning eller<br />
gallring skett på någon yta sedan 1996.<br />
Foto 1. Flakmossen, 1983, fyrtio år efter<br />
avslutad torvtäkt.<br />
Photo 1. Flakmossen mire, 1983, 40 years<br />
after termination of peat harvesting.<br />
20<br />
Foto 2. Flakmossen, 1996, 13 år efter markbehandling<br />
och plantering. Parcell med gråal,<br />
där självgallring skett.<br />
Photo 2. Flakmossen mire, 1996, 13 years<br />
after soil treatment and plantation. Plot with<br />
grey alder, self-thinning have occurred.
Change language