PROJEKTRAPPORT NR 3 - Stiftelsen Svensk Torvforskning

na. Olika tegbredder gav inga klara effekter på kvävehalten i torven. Inom intensivodlingsytan
medförde gråal en förhöjning av kvävehalten även i de översta torvskikten (Tabell 10).
Tabell 10. Kvävehalt (% av torrsubstans) i humuslager och i olika torvskikt ned till 80 cm djup under
humuslagret inom behandlingarna på Flakmossen hösten 2003.
Table 10. Concentration of nitrogen (% of dry matter) in humus layer and at different depths in the peat
for the treatments at Flakmossen cutover area, autumn 2003. (medel = mean, spann = range).
Yta och behandling ----------------------------------- Provdjup / Sample depth ------------------------------------
Experimental area and Humus- 0-10 cm 10-20 cm 20-40 cm 40-60 cm 60-80 cm
Treatment
lager
Konventionella n: 12
12
12
12
7
4
tallskogsytan medel: 2.04 2.26 2.26 2.19 1.98 2.13
Conv. pine plant. spann: 1.56-2.36 1.82-2.90 1.80-2.97 1.28-3.04 1.30-2.96 1.79-3.04
- ” - 0PK n: 2
2
2
2
1
0
medel: 1.92 2.08 2.22 2.62 2.01
- ” - 50PK n: 2
2
2
2
0
0
medel: 2.28 2.27 2.24 1.67
- ” - 100PK n: 2
2
2
2
1
1
medel: 2.17 2.33 2.36 2.33 1.30 1.79
- ” - 200PK n: 2
2
2
2
2
2
medel: 2.22 2.62 2.38 2.33 2.53 2.42
- ” - 20 m n: 2
2
2
2
1
0
medel: 1.92 2.20 2.25 2.27 1.92
- ” - 30 m n: 2
2
2
2
1
1
medel: 2.17 2.33 2.36 2.33 1.30 1.79
- ” - 40 m n: 2
2
2
2
2
1
medel: 1.73 2.06 2.13 1.93 1.79 1.89
Intensivodlingsytan n: 18
18
18
17
12
5
Intense cultivation medel: 2.24 1.96 1.91 1.87 1.82 1.87
area spann: 1.59-3.24 0.63-2.76 0.37-2.70 0.30-2.98 0.18-2.28 1.65-2.02
- ” - Gråal n: 2
2
2
2
2
0
Grey alder medel: 3.23 2.47 2.42 2.43 1.22
- ” - Björk n: 4
4
4
3
2
0
Birch medel: 2.17 1.92 1.86 2.23 1.73
- ” - Tall n: 4
4
4
4
2
2
Pine medel: 2.00 2.16 1.94 1.77 1.89 1.95
- ” - Gran n: 4
4
4
4
3
1
Spruce medel: 1.90 1.61 1.81 1.70 2.07 2.02
- ” - Gran/al n: 2
2
2
2
2
2
Spruce/alder medel: 2.91 2.23 2.17 2.01 2.09 1.72
- ” - Gran/björk n: 2
2
2
2
1
0
Spruce/birch medel: 1.84 1.54 1.42 1.18 1.83
På den konventionella tallskogsytan var kvävemängden i humuslagret ungefär tre gånger högre
på de PK-gödslade ytorna jämfört med de ogödslade ytorna. Däremot fanns ingen variation
i kvävemängd i humuslagret med olika PK-givor och inte heller dikesavståndet visade någon
variation i kvävemängd. På intensivodlingsytan hade de rena gråalsbestånden mer än dubbelt
så mycket kväve i humuslagret jämfört med de rena björk-, gran- eller tallbestånden (Tabell
11).
I det ytligaste torvlagret (0-10 cm) varierade kväveförrådet mellan 0.17 – 0.56 kg m -2 . Någon
tydlig behandlingseffekt på kväveförrådet i detta torvlager kan inte ses från värdena i tabell
10. I torvlagret 10-20 cm under humuslagret hade gråalsbestånden något högre kväveförråd än
de övriga trädslagen.
Korrelationen mellan kvävemängden, i torv + humuslager, och torvdjupet (inkl. humuslager)
var inte lika hög som motsvarande samband för kolmängden, men så pass bra att en god upp-
32