Forskaren Katarina Gospic visar att känslor styr ... - Mitt IDG - IDG.se

8 KARRIÄR
FREDAGEN DEN 26 OKTOBER 2012
Utvecklare
är glödheta
Men unga väljer andra utbildningar
Alldeles för få utbildar sig till it-yrken. Gång på gång
pekar arbetsmarknadsprognoserna på en skriande
brist. Värst ser det ut när det gäller utvecklare.
KARIN LINDSTRÖM karin.lindstrom@idg.se
Mjukvaruutvecklare,
systemutvecklare
och it-arkitekter –
där är arbetsmarknadens
vinnare.
I Arbetsförmedlingens senaste
prognos från i somras är det inom
dessa yrken bristen på kompetens
är störst, vilket omvänt innebär att
det är arbetstagarnas marknad.
De senaste åren har intresset
för it-utbildningar visserligen ökat
samtidigt som det kommer in en del
dataspecialister från andra länder.
I Arbetsförmedlingens yrkeskompass
konstateras också att tillgången
på datautbildade ökat. Trots
det väntas bristen inte minska eftersom
antalet som utbildas inte håller
jämna steg med efterfrågan.
DEN ATTRAKTIONSKRAFT som it-yrkena
hade i slutet av 1990-talet är vi
inte i närheten av. Genom att titta
på ansökningarna till den systemvetenskapliga
linjen på Göteborgs
universitet blir det tydligt. För fem
år sedan sökte 70 personer till linjen.
I år har det ökat till 737, men
det är ändå ingenting mot rekordet.
1997 sökte 4 000 till samma linje.
När det gäller spetskompe tenser
”Tänker att det är
ett ensamt jobb”
Karin Wetterberg går tredje terminen
på juristlinjen vid Uppsala universitet
och hon har just cyklat hem
från en föreläsning när vi talas vid.
Hon trivs med sitt val och tycker
juridik är spännande.
2010 tog hon studenten efter tre
år på det naturvetenskapliga programmet,
men att välja en it-utbildning
har hon aldrig haft en tanke på.
– Jag valde natur för att jag ville
kunna välja att utbilda mig till
civilingenjör eller läkare. Dessut-
FAKTA
Karin Wetterberg har aldrig haft en tanke på att välja en it-utbildning.
Visst gick hon naturvetenskaplig linje och gillar ämnen som
matte, fysik och kemi, men hon kan inte se sig själv i ett it-yrke.
KARIN LINDSTRÖM karin.lindstrom@idg.se
Kerstin
Eriksson.
om tycker jag det är roligt med matte,
fysik och kemi. Jag tycker om att
veta lite om sådana saker, men jag
är inte sugen på att jobba med det.
Det låter som att it ligger ännu
längre bort för dig?
– Kanske har jag lite fördomar
men jag tänker mig det som ett
ensamt jobb som inte har så mycket
med människor att göra. Egentligen
har jag nog ingen riktig bild av
yrket och det är lite pinsamt för jag
har bröder som jobbar med it.
som utvecklare där bristen är särskilt
stor ska man komma ihåg att
det ofta krävs både erfarenhet och
specialkunskaper, påpekar Kerstin
Eriksson, yrkesanalytiker på
Arbetsförmedlingen.
– Rollen har blivit bredare. Ofta
krävs kunskaper om affärsmässighet
och projektledning, säger hon.
HUR MÅNGA SOM SKULLE behöva utbildas
för att verkligen möta det behov
som finns är svårt att räkna på men
att det är för få i dag är tydligt.
– Det behövs fler som går itutbildningar.
Samtidigt behövs det
längre högskoleutbildningar för att
få de verkliga spetskompetenserna.
Brist både nu – och om fem år
Det råder stor brist på erfarna
mjukvaru- och systemutvecklare.
Det framgår av Yrkeskompassen
som Arbetsförmedlingen står bakom.
För närvarande efterfrågas
olika typer av erfarenhet inom programmeringsspråk
som Dotnet, C#,
J2EE och Java.
”Läkare,
jurist,
ekonom,
det känns
mer lättgreppat
än it-jobb”
Dessutom kan ju bara den grupp
som har rätt behörighet från gymnasiet
söka, säger Kerstin Eriksson.
STUDENTERNA SOM kommer i fråga är
också högvilt för andra krävande
utbildningar.
– Det är en utmaning att få tillräckligt
många med tillräckliga kvalifikationer
från gymnasiet och det
gäller även andra utbildningar.
Ett sätt att ändå täcka upp för
kompetensbristen på it-sidan är att
rekrytera utomlands.
– Sedan det blev möjligt med den
typen av arbetskraftsinvandring
för några år sedan har vi sett att det
bidragit till att lösa en del av bristen.
Inte heller på tio års sikt är tillgången
på utbildade dataspecialister
tillräcklig. Även om fler nu börjar
söka it-utbildningar har för få
utbildat sig inom området de senaste
tio åren.
Situationen kan se olika ut olika
år beroende på konjunkturen enligt
Arbetsförmedlingen.
– Det är svårt att se framför sig
vad jag skulle göra om fem år om jag
valt en it-utbildning.
Hon tillägger också lite fundersamt
att hon nog egentligen inte
hade något riktig koll på vad en
jurist gör innan hon började plugga.
– Läkare, jurist, ekonom, det
känns mer lättgreppat än it-jobb.
Det enda jag har en bra bild av vad
de gör är läkare eller veterinär.
KARIN WETTERBERG KÄNNER sig inte
ensam om den bilden, hon tror att
den delades av de flesta i hennes
gymnasieklass.
– Utom möjligtvis killarna som
programmerade på fritiden.
Informationen om vad olika
VALDE JURIDIKEN. Karin Wetterberg valde juridik och har
aldrig funderat på ett it-yrke. Trots det är it en självklar del av
yrken faktiskt innebär kunde bli
bättre, det är hon övertygad om.
– Vi åkte ut till universitetet
någon gång men mer var det inte. Vi
har aldrig haft någon praktisk erfarenhet
av it på det sättet. Jag har alltid
tyckt att den naturvetenskap jag
pluggat varit kul så det hade varit
intressant att prova på det också.
Många från hennes gamla gymnasieklass
har valt teknikutbildningar.
– En tredjedel ungefär går på olika
civilingenjörsprogram skulle jag
tro, teknisk fysik och så. Men någon
tydlig it-utbildning... nej det tror jag
ingen har valt. Jo förresten, en tjej
läser till civilingenjör med inriktning
elektroteknik.
> LÄS MER PÅ COMPUTERSWEDEN.SE