Projekt inom Mat (.pdf) - Hushållningssällskapet

Projekt inom Hushållningssällskapen Mat 

:: Utveckling av evenemanget Skördefest på Värmlandsnäs 

Värmlandsnäs Skördefest erbjuder lantbrukare, lokala livsmedelsproducenter, hantverkare, byalag, 

föreningar och privatpersoner att under första helgen i september varje år bjuda in allmänheten 

till sina gårdar och företag på Värmlandsnäs, Säffle kommun. 

Syfte 

Projektet ”Utveckling av evenemanget Skördefest på Värmlandsnäs” har som syfte att: 

genomföra evenemanget Skördefest på Värmlandsnäs under första helgen i september 2004 & 

2005 bilda och utveckla den planerade Värmlandsnäs Skördefest ideell förening. Genom 

rådgivning och god marknadsföring skapa för besökarna intressanta och för arrangörerna 

ekonomiskt lönsamma stationer som deltar på Skördefesten. tillsammans med 

Skördefestföreningen skapa ett evenemang som är långsiktigt ekonomiskt självbärande. 

Beskrivning av projektet 

Projektet ” Utveckling av evenemanget Skördefest på Värmlandsnäs” planerar följande 

verksamhet under projektperioden: Genomföra evenemanget Skördefest på Värmlandsnäs 2004 

och 2005. Inspirera flera företagare/organisationer att driva stationer under Skördefesten. 

Genom rådgivning hjälpa stationerna att få god försäljning under evenemanget. 

Marknadsföra evenemanget till allmänheten. Utvärdera arrangemanget, se rubriken förväntat 

resultat. Utveckla den ideella organisationens arbetsformer och arrangörskompetens. 

Knyta stationerna till arrangemanget och få fler aktiva i arrangörsgruppen. Att verka för att 

Skördefestföreningen genom medlemsavgifter från deltagande stationer, lotteri samt 

sponsorintäkter på sikt bygger upp ett eget kapital för genomförande av framtida arrangemang. 

Långsiktigt resultat 

Vision för Skördefesten 2010: 

60 stationer som är attraktiva för besökarna och lönsamma för verksamhetsutövarna. 

Arrangörsorganisationen fungerar och består av förtroendevalda och funktionärer. En 

verksamhetsledare med ca 50%-tjänst är anställd. Ett alternativt är att Skördefesten köper in hjälp 

med marknadsföring och samordning från en fristående konsult. Evenemanget är ekonomiskt 

självbärande. Skördefestföreningen har eget kapital 

Spin-off effekter 

Dom som har ”stationer” har inspirerats att starta nya verksamheter som är inriktade mot turism 

eller småskalig livsmedelsförädling. Nya företagare, hantverkare m fl inspireras att starta 

verksamhet eller flytta till Värmlandsnäs. Evenemanget bidrar till att konsumenterna efterfrågar 

lokala och svenska varumärken i livsmedelsaffärerna under resten av året. Ökad attraktionskraft. 

Fler direkta kontakter mellan t ex lantbrukare och konsumenter kan ge nya idéer. Visa att 

lantbruket är en attraktiv arbetsplats, rekrytera personal. Ökad aktivitet i byalag och samverkan 

mellan olika lokala föreningar. 

För senast nytt se hemsidan http://www.skordefestvnas.se/ 

Kontaktperson 

Annelie Pettersson 

Hushållningssällskapet i Värmland 

Tfn: 0533-68 10 13 

annelie.i.pettersson@saffle.se 

Senast ändrad: 2005-10-18

:: Arvikamodellen - Kommunal upphandling av livsmedel till 

småkök 

Syfte 

Projektets mål har varit att utvärdera, dokumentera och utveckla den upphandlingsmetod för 

småkök, som genomförts i Arvika kommun. Med erfarenhet från projektets resultat har råd 

formulerats som vägledning till kommuner som vill upphandla enligt Arvikamodellen. Sju 

värmländska kommuner har deltagit i projektet; Arvika, Grums, Årjäng, Sunne, Torsby, Säffle 

och Karlstad. 


I Arvika kommun tillämpades under 2002 en ny metod för upphandling av livsmedel. Syftet var 

att få en kostnadseffektiv livsmedelshantering i kommunen och samtidigt tillgodose småkökens 

behov. Kommunen identifierade två olika typer av kök med olika behov: 

- Storköken tillagar många portioner per dag. Dom har snabb omsättning på råvaror, goda 

lagringsmöjligheter och god tillgänglighet för stora fordon. Storköken har behov av livsmedel i 

storförpackning. 

- Småköken tillagar få portioner per dag, oftast färre än 30. Ett småkök har oftast få 

lagringsutrymmen. Dom har behov av små konsumentförpackningar och leveranser 1-2 

gånger/vecka. Exempel på småkök i Arvika är daghem, fritidshem och gruppboende för äldre. 

Upphandlingen genomfördes enligt LOU. För leverantörer till småkök ställdes enklare krav än 

för leverantörer till storkök. Upphandlingen resulterade i att sex detaljhandlare tecknade avtal 

med kommunen och idag levererar livsmedel till småköken. Det är en stormarknad och fem 

lanthandlare. Den utvecklingsprocess på 10 år som ledde fram till den nya upphandlingsmodellen 

beskrivs i rapportens inledning. 

Erfarenheter/eventuella resultat 

Slutrapport i pdf-format finns på www.hush.se/s 

- Slutrapporten innehåller intervjuer med personal i Arvikas småkök samt med de detaljhandlare 

som har tecknat avtal med kommunen. I stort fungerar det bra. 

- En advokat specialiserad på upphandlingsrättsliga frågor har utsetts att granskat Arvikas 

förfrågningsunderlag från 2002. Enligt advokaten finns inga principiella hinder att dela upp en 

förfrågan i leveranser till storkök och småkök samt att för dessa två leveranstyper tillämpa olika 

villkor. 

- I Arvika är bedömningen att kommun som helhet har tjänat på att dela upphandlingen mellan 

storkök och småkök. Det gäller både den sammanlagda inköpskostnaden för livsmedel och 

personalens arbetstid. Utan att kunna göra en exakt jämförelse upplever kommunen att priserna 

till storköken har sänkts medan priserna till småköken har ökat på några ställen. Leverantörerna 

upphandlas affärsmässigt, d v s den som erbjuder lägst pris vinner avtalet. 

- Årjängs, Grums, Sunne och Torsby kommuner har upphandlat enligt Arvikamodellen. 

Erfarenheter från de deltagande kommunernas upphandlingar har beaktats i den utvecklade 

Arvikamodellen. 

- Rapporten innehåller råd till detaljhandlare som vill blir leverantörer och skall lämna anbud. 

Råden gäller bl a hur företagen kan uppfylla livsmedelslagstiftningens krav. Det avslutande 

kapitlet innehåller råd till kommuner som vill upphandla enligt Arvikamodellen. En mall för 

anbudsinbjudan samt ett formulär för prissättning bifogas till rapporten. 

Kontaktperson 

Ylva Gustafsson 


Tfn: 054-54 56 05, 0708 - 29 09 22 

ylva.gustafsson@hush.se Senast ändrad: 2005-10-18

:: Mat från Värmland 

"Mat från Värmland" vill förbättra förutsättningarna för ett ökat och utvecklat företagande som 

är baserat på den Värmländska matkulturen och livsmedelsråvaror som produceras och förädlas i 

länet. 

Syfte 

• att öka utbudet av ”Värmländsk mat” i handeln, på restauranger, i storhushåll osv. 

• att synliggöra den närproducerade maten för konsumenterna. 

• att bidra till ökad miljö och kvalitetssäkring hos företagen. 

• att bidra till ökade kunskaper kring produktutveckling, marknadsföring och ekonomi. 

• att öka antalet anställda som jobbar inom sektorn både i primärproduktionen och 

vidareförädlingen. 

• att öka lönsamheten för de företag som jobbar med produktion och vidareförädling av 

Värmländsk mat 

• att få fler företag inom småskalig livsmedelsproduktion i länet 


För att nå målen kommer vi inom projektet erbjuda/jobba med : 

• studieresor 

• produktutvecklingskurser 

• seminarier 

• miljö och kvalitetssäkring 

• gemensamma marknadsaktiviteter och plattform att synas på. 

• nätverksuppbyggnad både mellan olika producenter och mellan producenter, distributörer och 

handel/restauranger mm. 


Kontaktperson 

Elsa Lund-Magnussen 


Tfn: 054-545699, 0708-290936 

elsa.lund.magnussen@hush.se 


:: Barnmatsinformation på BVC för invandrade barnfamiljer 

”Barnmatsinformation på BVC för invandrade barnfamiljer” är ett projekt som genomförts av 

Hushållningssällskapet Väst på uppdrag av Gunareds stadsdelsförvaltning och Allmänna 

Arvsfonden. 

I denna försöksstudie har nyblivna småbarnsföräldrar med olika nationell och kulturell bakgrund 

erbjudits att lära sig mer om livsmedel och matlagning. Projektet har varit ettårigt och har 

genomförts under september 2002 till augusti 2003 

Syfte 

Syftet med projektet har varit att hitta metoder för hur föräldrar ska bli mer medvetna om barns 

näringsbehov och fått sådan kunskap att de kan välja livsmedel och tillaga dem så att de främjar 

hälsan. 


Målet har varit att utveckla och testa en arbetsmodell för invandrade familjer med småbarn i 

samarbete med Barnavårdscentralerna (nedan kallat BVC) i Lövgärdet och Gårdssten. 

Försöksstudien har genomförts i två steg för föräldrarna. Steg ett har inneburit BVC-information 

med matlagningsdemonstration och steg två en praktisk matlagningsutbildning. Vid båda 

tillfällena har tolkar vid behov anlitats för översättning. Totalt har fem stycken utbildningar á två 

tillfällen genomförts. 

Kurserna har haft 47 st deltagare från Sydamerika, USA, Irak, Iran, Bosnien, Kroatien, Serbien, 

Azerbajdzan, Sydkorea, Uruguay och Finland. Tolk har krävts på följande språk; 

serbiska/kroatiska/bosniska, arabiska och persiska. 


I utvärderingens sammanfattning kan man läsa att arbetsmetoden har varit framgångsrik och att 

den rymmer ett flertal utvecklingsmöjligheter. 

För dessa föräldrar med bakgrund från annan matkultur och vana med andra livsmedel kändes 

kurserna som en dörröppnare till våra svenska råvaror. En annan faktor som framkom var att 

matbudskapet var positivt; det var inte krångligt att laga egen barnmat. Ur de positiva 

kommentarer som framkommit kan man också läsa att det finns stora fördelar med att 

kombinera teori och praktik. Den praktiska kursen var förutom ett tillfälle att praktisera och 

smaka, ett tillfälle att under lätta former skaffa sig sociala kontakter. Föräldrarna betonade att de 

har fått med sig kunskaper på flera olika nivåer, som de inte hade innan kurserna ägt rum. 

Det finns ett stort behov av framtida utbildningsinsatser när det gäller mat och barns hälsa på 

BVC i Gunnared. Speciellt invandrarfamiljer med barn har ett stort behov av att få speciellt 

riktade utbildningar när det gäller barnens mat. 

Kontaktperson 

Eleonor Schütt 

Hushållningssällskapet Väst 

Tfn: 0521 - 72 55 62 

eleonor.schutt@hush.se 


:: Teoretisk och praktisk matutbildning för föräldrar som har 

barn med celiaki 

”Teoretisk och praktisk matutbildning för föräldrar som har barn med celiaki” är ett projekt som 

genomförts av Hushållningssällskapet Väst tillsammmans med Celiakiförbundet på uppdrag av 

Allmänna Arvsfonden. I denna regionala försöksstudie har föräldrar erbjudits att delta i en 

utbildning som ökar den teoretiska och praktiska kunskapen om celiaki och dess tillämpningar i 

vardagen. 

Syfte 

Syftet med projekt har varit att prova två olika arbetsmodeller och utifrån utvärderingar och 

erfarenheter hitta en arbetsmodell anpassad för föräldrar som har barn med celiaki, som ökar den 

teoretiska och praktiska kunskapen om celiaki och dess tillämpningar i vardagen. Modellen skall 

sedan kunna ligga till grund för att liknande utbildningar skall kunna genomföras i andra delar av 

landet. 


Försöksstudien har genomförts i Västra Götaland med totalt 37 småbarnsföräldrar. Utbildningen 

har innefattat fem delkurser i två olika grupper. En grupp har haft en kombinerad kvälls och 

helgutbildning, den andra gruppen har haft en helgutbildning med möjlighet till övernattning. 


Utvärderingens syfte har varit att undersöka de två arbetsmodellerna som genomförts för 

föräldrar som har barn med celiaki och avgöra vilken av modellerna som har gett bäst effekt och 

genomslagskraft. 

I utvärderingens slutsats kan man läsa att utbildningen har fungerat som ett forum för föräldrar 

som har barn med diagnosen celiaki att utbyta erfarenheter och diskutera sin och sina barn 

situation. Föräldrarna anser efter genomgången utbildning att det har varit mycket lärorikt att få 

praktisk utbildning i matlagning och att den teoretiska biten är ett bra komplement. Samtliga 

kursdeltagare ger den praktiska matlagningen högsta betyg. I utvärderingens sammanfattning 

framkommer också att det finns en stor efterfrågan på fortsatt efterfrågan på området där både 

barnen och släktingar kan ges möjlighet att delta. Det finns även stor efterfrågan på utbildning 

för de föräldrar som har barn med celiaki och samtidig diabetes. 

Utvärderingen visar att deltagarna på helgutbildningen varit mest nöjda, men också att båda 

utbildningsmodellerna har för- och nackdelar. I utvärderingens sammanfattning sägs att det inte 

finns ett klart svar på vilken arbetsmodell som är den ”rätta”. Det finns för- och nackdelar med 

de båda modellerna och det viktigaste är att kursinnehållet och även upplägget anpassas efter de 

förutsättningar som finns bland kursdeltagarna och arrangörerna. 

Av det positiva resultat som kommit fram i utvärderingen kan man utläsa att de arbetsmodeller 

och det material som använts i projektet har varit framgångsrik och att utbildningen kan 

användas som modell i övriga Sverige. 

Konkreta resultat av projektet är en handledning med råd och tips för de som skall genomföra en 

liknande utbildning och ett tillhörande recepthäfte till den praktiska delen av utbildningen. 

Kontaktperson 

Cecilia Corin 

Hushållningssällskapet Väst 

Tfn: 0521-72 55 61 

cecilia.corin@hush.se Senast ändrad: 2005-09-27

:: MAT-EKO 

MAT-EKO är ett rikstäckande projekt som under perioden sep. 2002 – dec. 2004 genomförts av 

Hushållningssällskapens Förbund (nedan kallat HS Förbund) och Ekocentrum – 

Informationscentrum för Ekologiska produkter på uppdrag av Jordbruksverket. 

Syfte 

Projektets syfte har varit att, tillsammans med kommuner och landsting, skapa förutsättningar för 

ökad användning av ekologiska livsmedel i offentliga storhushåll. MAT-EKO har varit ett led i 

ansträngningarna att uppnå de, av regeringen, satta målen för ekologisk produktion. 


Projektet har bestått av tre steg: 

Rådgivning - skräddarsydd för beslutsfattare i kommuner och landsting som vill börja med 

ekologiska livsmedel. Denna del har Ekocentrum ansvarat för. 

Matpusslet – miljöutbildning för storhushåll - utbildningspaket som erbjudits kommuner och 

landsting. Detta utbildningspaket som HS Förbund haft huvudansvaret för har bestått av fem 

delkurser. Hushållningssällskapens (nedan kallt HS) Matkonsulter har varit utbildningsansvariga 

för fyra och representanter för Ekocentrum, tillsammans med KRAV (Kontrollföreningen för 

ekologisk odling) eller en ekologisk bonde, för en. 

Samverkansträffar - tillfällen att skapa dialog mellan upphandlande part, exempelvis kommun 

eller landsting, och leverantörer av ekologiska livsmedel. Ekocentrum har ansvarat för denna del. 


Under projekttiden har 46 utbildningar á fem delkurser genomförts och där i genomsnitt 867 

deltagare inom storhushållssektorn har nåtts vid varje delkurs. 

Projektet MAT-EKO har utvärderats av Forskningsstation Mösseberg, Falköping. I 

utvärderingen av utbildningsinsatserna i Matpusslet kan man läsa följande: 

Storhushållspersonal som har deltagit i Matpusslet har nästan enbart positiva saker att säga om 

utbildningen: bra, meningsfull, intressant, grundlig, man får upp ögonen, får kunskap, 

stimulerande, engagerande, trevligt, jättekul. 

Kontaktperson 

Margareta Frost-Johansson 

Hushållningsällskapens Förbund 

Tfn: 0322 - 147 05 

margareta.frost@hush.se 


:: Medvetna Matval 

I projektet "Medvetna Matval" har småbarnsföräldrar med barn inom förskolan, nåtts genom 

både teoretiska och praktiska informationsinsatser. De har fått kunskaper som hjälper dem att 

göra medvetna matval avseende kvalitet, näring och miljö 

Syfte 

Syfte med projektet har varit att genom informationsinsatser på förskolan göra småbarnsföräldrar 

medvetna om vad kvalitet, näring och miljö betyder när det gäller val av livsmedel och 

matlagningsmetoder. 


Projektet har genomförts på förskolorna i Sverige med både kommunen och kyrkan som 

samarbetspartner. Hushållningssällskapens matkonsulter har vid föräldraträffar både föreläst och 

praktriskt visat genom matlagningsdemonstrationer vad medvetna matval innebär. 


Totalt har 110 informationstillfällen arrangerats på förskolorna runt om i landet, 1 285 föräldrar 

samt 143 förskoleperosnal har deltagtit vid kurstillfällena. Forskningsstation Mösseberg i 

Falköping, har ansvarat för utvärderingen av Medvetna Matval. Utvärderarens bedömning är att 

"Medvetna Matval" varit ett lycket projekt, som i rimlig nivå uppnått målet att göra 

förskoleföräldrar medvetna om vad kvalitet, näring och miljö betyder när det gäller val av 

livsmedel. 

Kontaktperson 


Hushållningssällskapens Förbund 

Tfn: 0322 - 147 05 



:: Måltidsämbetet 

Inrättandet av ett Måltidsämbetet syftar till att skapa en fristående resurs som skall stärka 

kompetensen och förutsättningarna för tillgång och efterfrågan på lokala/regionala måltider, 

förädlade livsmedel och råvaror. 

Syfte 

Måltidsämbetet är verksam inom tre huvudsakliga områden: 

Utveckling av nätverk och samordning. 

Utbildning och utveckling av småskaliga livsmedels- och måltidsföretag. 

Arbete med magisterprogrammet "Måltidens entreprenörskap", 40 p. 


Måltidsämbetet var ett av fyra delprojekt under Mat som utvecklingskraft som nu lever kvar i 

egen regi. 

Grundtanken är att stimulera och öka produktion och konsumtion av produkter (måltider, 

förädlade livsmedel, råvaror) med regional identitet. Detta bidrar till att långsiktig positiv tillväxt 

på landsbygden och ökad tillväxt för turism på landsbygden. Projektet syftar till att förbättra 

förutsättningarna för ett ökat och utvecklat företagande baserat på den lokala matkulturen. 

Ämbetet har en samordnande funktion och skall vara ett stöd i frågor kring produktion- och 

konceptutveckling, marknadsföring, information och distribution samt frågor kring 

kompetensutveckling. 


Ett stort antal kurser och utbildningar har genomförts. En D-nivå utbildning, Måltidens 

entreprenörskap, 40p planeras inför hösten 2003. Mer information om Måltidsämbetet finner du 

på deras egen hemsida 

http://www.maltidsambetet.nu 

Kontaktperson 

Ute Walter 

Örebro 

Tfn: 0591-341 13, 070-340 03 16 

ute.walter@hush.se 


:: Dalslandsmat 

Målet med projektet är att stärka nyföretagandet inom området livsmedelsförädling och att nå en 

ökad lönsamhet och sysselsättning. Målgruppen är småskaliga företag inom förädling och 

produktion av livsmedel samt perosner som idag driver hobbyverksamhet inom ex charkuteri, 

bageri, grönsaker, örter, fisk, bär, svamp etc och som har upp till 15 st anställda. Tidsperioden för 

projektet är april 2001 - augusti 2003. 

Syfte 

Att stärka livsmedelsförädlande företags position på marknaden. 


Ett axplock ur projektets innehåll: 

- Analys av ditt företag, inom bl a miljö 

- Rådgivning 

- Bildande av nätverk 

- Ett gemensamt varumärke etbleras för Dalslandsmat. 

- Ett väl sammansatt produktsortiment utvecklas som kan marknadsföras och distribueras till 

gemensamma målgrupper. 

- Ett centrum för kompetensutveckling och nätverksträffar med möjlighet till genomförande av 

olika aktiviteter kopplat till livsmedelsförädling. 

- Fånga upp intresset för entrepenörskap hos unga där företag har möjlighet att erbjuda praktik, 

studiebesök och mentorskap. 

- Aktiviteter såsom konferenser, studieresor etc. 


Målet med projektet är: 

- Att nå en ökad lönsamhet och sysselsättning. 

- Att stärka nyföretagandet inom livsmedelsförädling. 

Kontaktperson 

Karin Jochnick-Sandell 

Hushållningssällskapet Norra Älvsborg 

Tfn: 0530-601 52 / 070-643 81 53 

karin.jochnik@hush.se 

Senast ändrad: 2002-02-06 11:12:00

:: Från fluster till kluster 

Utveckling av småskalig livsmedelsförädling på Gotlands landsbygd. Projektägare 

Hushållningssällskapet, Gotland, samordnare Riina Noodapera. Målgrupp företag som är på gång 

eller vill starta småskalig livsmedelsförädling. Projekttid 2003 07 01 tom 2005 06 30 

Syfte 

Att skapa en grund för småskalig livsmedelsförädling på Gotland. (Att utveckla småskaligheten på 

Gotland är ett steg mot ett uthålligt samhälle. Gotland är en ekokommun och har antagit det 

övergripande målet att Gotland skall bli ett uthålligt samhälle inom en generation). Målet är att 

öka antalet småskaliga livsmedelsförädlare på Gotland samt öka kompetensen hos dessa. 


Att stötta omvandling av tankar om livsmedelsförädling till bärkraftiga företag genom 

kompetensutveckling, nätverksbygge, samverkan, försäljning o distribution. Rådgivning och 

konsultarbete i samverkan med LivsTek, ALMI och Kooperativ Utveckling, kurser i ystning och 

stenugnsbakning, hygien, marknadsföring mm samt studieresor.Projektet är finansierat av 

NUTEK och LBU medel. 


www.hush.se/i finns en delrapport i pdf-format för ytterligare information 

Kontaktperson 

Riina Noodapera 

Gotlands läns hushållningssällskap 

Tfn: 0498 20 22 40 

riina.noodapera@hush.se 

Senast ändrad: 2002-01-16 13:53:00

:: Bondens egen marknad 

På bondens egen marknad kommer bönderna till sta´n och säljer sina livsmedelsprodukter direkt 

till konsument under särskilt arrangerade marknadsdagar. Kvaliteten på marknadens varor är hög. 

Livsmedlen, färska och förädlade, är närproducerade, nyskördade och nytillverkade. Stämningen 

när producenter och konsumenter möts är öppenhjärtlig och gemytlig. Producenterna får höra 

konsumenternas åsikter och konsumenterna får svar på sina frågor om produktion och förädling. 

Syfte 

Bondens egen marknad ger lantbrukare möjlighet att utveckla marknadskanaler och själva sälja 

sina produkter direkt till konsument. Det ger lantbrukaren möjlighet att stärka sin position på ett 

långsiktigt och konkurrenskraftigt sätt. Bondens egen marknad ger också konsumenterna 

möjlighet att handla lokalt producerade livsmedel direkt av producenten. 


På Borggården i Linköping samlades under sex lördagar i augusti och september 2001 ca 30 

lantbrukare och livsmedelsproducenter för att sälja sina varor direkt till konsument. Att köpa 

närproducerat är viktigt för många idag. På bondens egen marknad ges möjlighet till personliga 

möten mellan producenter och konsumenter, vilket ger konsumenterna möjlighet att få svar på 

frågor direkt av producenterna. 


Både livsmedelsproducenter, konsumenter och intillliggande butiker är mycket nöjda med 

Bondens egen marknad i Linköping. Producenterna är nöjda för att de sålt mer än förväntat, 

konsumenterna för att de fått möjlighet att köpa varor av hög kvalitet direkt av producenterna 

och butikerna i närheten för att folk lockades. Nu arbetar styrgruppen för projektet för en 

fortsättning kommande år. Vill du veta mer? Hör av dig till kontaktpersonen. 

Kontaktperson 

Marie Lönneskog Hogstadius 

Hushållningssällskapet Östergötland 

Tfn: 013 - 35 53 18, 0708 - 29 08 29 

marie.hogstadius@hs-e.hush.se 

Senast ändrad: 2001-10-29 14:22:00

:: Matstart - projekt för ökad matkunskap 

Projekt Matstart syftar till att ge småbarnsföräldrar utbildning i livsmedelkunskap och matlagning. 

Olika välfärdssjukdomar som bl a beror på felaktiga mat- och måltidsmönster har ökat kraftigt de 

senaste decennierna. När matvanorna påverkas i positiv riktning leder detta till en bättre 

folkhälsa. Eftersom matvanor grundläggs tidigt är det viktigt att implementera goda vanor när 

barnen är små. 

Syfte 

Att ge småbarnsföräldrar utbildning i livsmedelkunskap och matlagning. 


Hushållningssällskapen har beviljats 3 miljoner i projektmedel för att ge föräldrar ökad 

matkunskap via barnavårdscentralerna runt om i landet! 

Det är Jordbruksdepartementet som stöttar det projekt som Hushållningssällskapet sökt pengar 

för och som syftar till att ge småbarnsföräldrar utbildning i livsmedelkunskap och matlagning. 

Olika välfärdssjukdomar som bl a beror på felaktiga mat- och måltidsmönster har ökat kraftigt de 

senaste decennierna. När matvanorna påverkas i positiv riktning leder detta till en bättre 

folkhälsa. Eftersom matvanor grundläggs tidigt är det viktigt att implementera goda vanor när 

barnen är små. 

Distriktssköterskorna på BVC runt om i länet kommer att kontaktas för information om 

projektet. Därefter kommer Hushållningssällskapets Mat&Kostkonsult att erbjuda en 

matlagningsträff i BVC:s befintliga föräldraverksamhet. Under den träffen får föräldrarna lära sig 

hur man gör egen barnmat både praktiskt och teoretiskt. Som en fortsättning kommer 

föräldrarna att erbjudas en matutbildning där man får kunskap för att välja livsmedel och enkla 

matlagningsmetoder för god och nyttig middagsmat, lagad av kvalitetsråvaror. 

En förutsättning för att projektet ska kunna genomföras är dock att man finansierar projektet 

regionalt! Jordbruksdepartementet finansierar projektet till hälften och hälften ska projektet 

finansieras lokalt. I dagsläget arbetar Hushållningssällskapen med att finna regional finansiering 

för att projektet över huvud taget ska kunna genomföras. Arbetet sträcker sig över två år och 

under denna tid kommer flera utbildningar att genomföras. 

Kontaktperson 


Hushållningssällskapens Förbund 

Tfn: 0322 – 147 05 


Senast ändrad: 2001-10-04 09:56:00

Projekt inom Mat (.pdf) - Hushållningssällskapet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?