Tema: Ekumenik - Svenska Missionskyrkan

från Svenska Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet - Nr 11 - september 2009 

Tema: 

Ekumenik 

Vad händer med Missionskyrkan? 

sidan 3 

Kapellet börjar ta form 

sidan 15

Vi bygger en ny kyrka 

Om mindre än 28 månader har vi bildat 

ett nytt kyrkosamfund tillsammans 

med Svenska Baptistsamfundet och 

Metodistkyrkan i Sverige. Då finns inte 

Svenska Missionskyrkan längre. 

Vi lever i en intensiv och spännande 

ekumenisk tid. Aldrig tidigare har 

Svenska Missionskyrkan funnits i en så 

aktiv process av kontakter och relationer 

som t o m kan leda till det som 

hela tiden funnits i vår konstitution 

– att Svenska Missionskyrkan är ett 

provisorium i väntan på Kristi kyrkas 

synliga enhet. 

Ibland hör jag från församlingar att 

man koncentrerar sig på det lokala 

arbetet och att den nationella ekumeniken 

därför är ointressant. Det första 

2 

Kontakt 

Svenska Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet. 

Expedition: Betlehemskyrkan, Waldenströmsplan 1, Gävle 

Adress: Box 6092, 800 06 Gävle, 

Tel. 026-18 46 54, Fax: 026-18 88 09 

Bankgiro. 266-0686, Plusgiro: 13 70 68-3 

E-post: info@msv.missionskyrkan.se 

Hemsida: www.msv.missionskyrkan.se 

UTmaning! 

Ansvarig utgivare: Lennart Renöfält 

Utgivningsplan: december, mars, juni, september 

Manusstopp nr 12: 1 november 

Prenumerera 

Prenumerera så får du tidningen direkt hem i brevlådan, fyra 

nummer/år för 100 kr. Betala till bg 266-0686 och ange ”UTmaning!” 

samt namn & adress. Det går också att prenumerera 

via hemsidan. UTmaning! skickas till församlingar/SMU-föreningar 

samt församlingsanställda i distriktsutskicken. 

Annonsera 

Kontakta distriktsexpeditionen för prisuppgift och övriga 

detaljer. 

håller jag med om. Det är varje församlings 

uppgift att koncentrera sig på 

uppdraget att vara församling på orten. 

Men vi är också del av något större. Vi 

är del av Kristi kropp, och ett uttryck 

för detta är de kyrkor och samfund 

som finns. Det finns ett viktigt samspel 

mellan det lokala och det nationella. 

Mellan kyrka och församling. 

Ett exempel på detta är den överenskommelse 

om kyrkogemenskap mellan 

Svenska Missionskyrkan och Svenska 

kyrkan som slöts för några år sedan. 

Den öppnar upp för fördjupat samarbete 

i den lokala situationen. Det är 

en utmaning att anta för att vi tillsammans 

skall kunna bli bättre på att 

erbjuda evangeliet till de människor vi 

möter på vår ort. 

Samtalsdag om Gemensam framtid. 

Välkommen till Sundsvall, lördag 3 oktober kl 10-15 

på en samtalsdag om Gemensam framtid. 

Våra tre kyrkosamfund arbetar nu för att skapa ett, nytt och gemensamt. 

Men hur ska detta gå till och hur ska det bli? Hur kommer det nya samfundet 

att se ut och vad händer med de gamla? Hur kan min församling, och 

jag som individ, bidra in i det arbete som nu pågår? 

Möt representanter från de nationella arbetsgrupperna och delta i samtalet. 

Personal 

Lennart Renöfält, distriktsföreståndare 

026-18 46 54, 070-668 57 99 

lennart.renofalt@missionskyrkan.se 

Göran Strömner, församlingskonsulent 

026-18 46 54, 070-327 06 51 

goran.stromner@missionskyrkan.se 

Lars Lindgren, SMU-konsulent 

026-18 46 54, 076-785 07 85 

lars.lindgren@missionskyrkan.se 

Maria Andersson, Equmeniakonsulent 

070-310 43 56 

maria.andersson@equmenia.se 

Anders Kastemyr, administrativ konsulent 

026-18 46 54, 073-802 61 61 

anders.kastemyr@missionskyrkan.se 

Gerth Lindberg, kontorist 

026-18 46 54 

gerth.lindberg@missionskyrkan.se 

Omslagsbilder 

Framsidan: Lars Lindgren 

Baksida: Katarina Linderborg 

UTmaning från Svenska Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet 

Ledaren 

I det här numret av UTmaning får du 

möta flera olika artiklar om ekumenik. 

Läs om den samgåendeprocess som 

missionsförsamlingen och pingstförsamlingen 

i Alfta befinner sig i. Eller 

om Broängskyrkans församling i Kristinehamn 

som är ansluten till de tre 

kyrkosamfund som finns i processen 

för Gemensam framtid. 

Missionskyrkans Kyrkosekreterare 

som också är samordnare för Gemensam 

framtid ger en bakgrund och en 

lägesbeskrivning av den process som 

förhoppningsvis skall leda till ett nytt 

gemensamt kyrkosamfund. Nu ökar 

tempot och redan 1 januari 2012 kan 

det vara klart med den nya kyrkan. Om 

församlingarna vill. 

Lennart Renöfält 

Distriktsföreståndare

Vad händer med Missionskyrkan? 

Gemensam framtid är ett arbetsnamn 

för den process som pågår i Missionskyrkan, 

Baptistsamfundet och Metodistkyrkan. 

De tre äldsta ”frikyrkorna” 

i Sverige har länge levat nära varandra. 

Man ordnade gemensamma frikyrkomöten 

från början av 1900-talet. Man 

bildade Frikyrkliga samarbetskommittén 

och man förde på 1950-talet samtal 

om att bilda en federation mellan samfunden/kyrkorna. 

1968-71 fördes intensiva 

samtal om samgående. Många 

gånger har frågan ställts – Hur kan det 

komma sig att tre samfund som är så 

lika varandra inte kan förenas i en enda 

kyrka? 

I maj 2009 höll de tre samfunden sina 

konferenser och alla fattade beslut, 

med stor majoritet, om att anta den s 

k Avsiktsförklaringen om att bilda ett 

nytt gemensamt kyrkosamfund. 

Vi talar inte i första hand om ”samgående” 

eller att ”slå samman”. Vi talar 

om att bygga något nytt, en kyrka som 

i framtiden ska kunna vara trogen mot 

evangeliet och möta människors behov 

både i vårt eget land och i internationellt 

samarbete. 

Under hösten 2009 kommer gemensamma 

arbetsgrupper att bearbeta 

olika frågeställningar fram till den 

samlokaliserade konferensen i Örebro 

försommaren 2010. Församlingarna 

bereds möjlighet att ta del av förslag 

och formuleringar. Vid konferenserna 

2011 kommer vi förhoppningsvis att 

fatta det definitiva beslutet om ett nytt 

kyrkosamfund. Det är församlingarna 

som fattar beslut genom sina konferensombud. 

De tre samfunden har avsatt resurser 

för en samordningsfunktion med tre 

personer som nu arbetar med uppdragsbeskrivningar 

för de arbetsgrupper 

som skall tillsättas. 

Vi tror att kristen enhet hör samman 

med att ta Jesus och evangeliet på 

allvar. Vi tror att det också handlar om 

trovärdighet gentemot det omgivande 

samhället. Vi tror att en ny kyrka på 

sikt kommer att hjälpa oss att använda 

våra resurser på ett mera effektivt sätt. 

Nu behöver församlingar och enskilda 

arbeta med frågorna. Mera information 

finns på www.gemensamframtid. 

se, www.missionskyrkan.se och i tidningen 

Sändaren. 

Olle Alkholm 

Kyrkosekreterare och Samordnare för 

Gemensam framtid 

Att gå samman – en process med möjligheter 

En ny kyrka växer fram. Beslut tas och 

tankar som funnits i årtionden börjar 

allt mer bli en möjlig verklighet. Mitt 

bland beslut och avsiktsförklaringar 

frågar jag mig allt som oftast – hur blir 

det i det lokala sammanhanget? För 

att om något stilla min nyfikenhet eller 

kanske också hitta ett eller annat svar 

ringde jag upp min gamla vän Bengt 

Källberg, som har sina rötter i Malung. 

Bengt arbetade i slutet av 80-talet i 

Bifrostkyrkan i Mölndal och var pastor 

och föreståndare 95-01 i det som blev 

Broängskyrkan i Kristinehamn, båda 

ekumeniska församlingar. Jag bad 

Bengt berätta om de processer han 

varit med om, vad som var svårt och 

viktigt. 

– Tiden är viktig, för en del går det 

fortare, för andra tar det lång tid. Att 

gå samman till något nytt är nästan en 

organisk process. Man kan inte ”gå 

ihop”. Det nya måste hitta sin väg, 

växa fram. Frågan kanske inte handlar 

så mycket om vad man har gemensamt 

innan utan om vilka möjligheter som 

öppnar sig i det nya. – Att hitta sina 

roller, vad gör vi med det gamla, 

vad ska gälla… först då kan vi vara 

kreativa, nyskapande. 

Hur gör man för att hitta dit, för att ta sig 

igenom sökandet av roller och tillhörighet? 

– Fokusera på enkla lösningar. Det 

kan kanske vara frestande att ta tag i 

de stora djupgående frågorna, att allt 

skall vara rättvist, men jag tror nycklarna, 

eller öppningarna till något nytt 

gemensamt finns att finna i de många 

och kanske till synes små praktiska frågorna 

– eller kanske mer i svaren. Sök 

lösningar, identifiera gärna problem 

eller svårigheter, men leta också efter 

enkla praktiska lösningar. Samma sak 

med verksamheten. Sök enkelheten, 

det som fungerar. 

– Att börja fira gudstjänst tillsammans 

är en bra start. I den gemenskapen kan 

vi börja ställa frågorna. Börja samarbeta 

i det lilla – i någon verksamhet, 

och pröva våra svar. 

Dessvärre kan ibland strävan efter att 

bevara sin egen kultur eller struktur bli 

för stark. Eller kanske oron över vad 

som kan hända om något blir annorlunda. 

Men strävan måste vara att söka 

den nya gestalten. 

Hur kan vi – i det nya, gestalta Gudsriket 

på denna plats, i det samhälle vi är 

de del av. 

Efter vårt samtal fortsatte frågan att 

surra i mig. Kom så att tänka på en 

bild jag fick en gång, eller inte en riktig 

bild utan en berättelse – en allegori. 

Bilden handlade om tallar. Detta träd 

kan bli mer än 30 meter och har djupgående 

rötter. Men så kan tallen se helt 

annorlunda ut. På en myr eller på hällmark 

blir tallen liten, en martall. Efter 

50 år kan vara endast en manshöjd och 

ha en smal och tunn stam. Men om 

längden saknas - är veden i martallen 

mycket hård och tät… 

Förutsättningarna, traditionen och 

geografin må vara annorlunda och 

prägla våra kyrkor och församlingar. 

Och vi kan, ställda intill varandra verka 

väldigt olika. Och det kanske vi är, 

men jag tror att olikhet kan berika och 

– om vi ger oss tid, vara en kraft i att 

skapa något nytt. 

Lars Lindgren 

UTmaning från Svenska Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet 3

Lokala samarbetsavtal efterlyses! 

Hösten 2006 slöts en ekumenisk överenskommelse 

mellan Svenska kyrkan 

och Svenska Missionskyrkan. 

Beslutet innebar ett viktigt steg till 

fördjupad enhet. Både nationellt och 

lokalt utgör överenskommelsen en god 

grund för utökade kontakter och samarbete. 

Överenskommelsen innebär en 

gemensam bekännelse av den apostoliska 

tron, ett erkännande av varandra 

som kyrkor och gemensam förståelse 

av sakramenten samt ett erkännande 

av varandras ämbeten. 

Däremot handlar överenskommelsen 

inte om att de båda kyrkorna ska gå 

samman och bilda en enda kyrka. 

Centralt i överenskommelsen är uppmaningen 

till församlingarna i de båda 

kyrkorna att ingå lokala samarbetsavtal. 

Här har det inte hänt så mycket 

ännu. I Mellansvenska distriktet finns 

hittills bara ett avtal som är helt klart, 

och det är mellan Härnösands mis- 

sionsförsamling och Domkyrkoförsamlingen 

samt EFS föreningen i Härnösand. 

I Ockelbo och i Svenstavik är 

avtalen skrivna men inte helt färdiga 

i den godkännandeprocess som skall 

ske av domkapitlet och kyrkostyrelsen. 

På några andra platser har också 

påbörjats samtal för att nå fram till ett 

samarbetsavtal. 

Sådana här förändringar tar tid men nu 

ser vi att den kommit igång och förhoppningsvis 

kommer allt fler med så 

småningom. Det finns en risk att man 

på en del orter tycker att vi redan har 

ett så bra samarbete så vi behöver inte 

skriva något avtal. Men då missar man 

dels att det skrivna är viktigt i en mer 

regelstyrd kyrka, dels att samarbetet 

blir bräckligt vid byten av personal i de 

båda kyrkorna. Ett samarbetsavtal kan 

också skapa en god ram för samarbete 

som gör att det kan utvecklas på ett 

positivt sätt och inte fastna i formerna. 

Ekumeniska församlingar 

Överenskommelsen har inneburit 

ökade kontakter på regional nivå. Som 

ett uttryck för den fördjupade enheten 

deltar jag som distriktsföreståndare i 

prästvigningarna i både Härnösands 

och Västerås stift. På samma sätt deltar 

någon biskop från Svenska kyrkan vid 

kyrkokonferensens ordinationsakt för 

nya pastorer och diakoner. Vid lokala 

installationer av kyrkoherde respektive 

församlingsföreståndare uppmuntrar 

avtalet att man bjuder in varandra. 

Detta ingår nu t ex i instruktionerna 

från Västerås biskop till församlingarna. 

Huvudsyftet och den stora möjlighet 

som avtalet öppnar för är att vi tillsammans 

skall bli bättre på att erbjuda och 

leva evangeliet på den ort vi finns. 


I Mellansvenska distriktet finns för 

närvarande 96 församlingar varav 17 är 

ekumeniska, alltså anslutna till mer än 

ett kyrkosamfund. 

De flesta finns i Dalarna, nämligen: 

Avesta Ekumeniska, Källartorpskyrkan 

i Dala-Järna, Vasakyrkan i Hedemora, 

Missionskyrkan Insjön, Högbergskyrkan 

i Ludvika, Lillmokyrkan i Malung, 

i Sandviken, Forsbrokyrkan i Arbrå, 

Lönnbergskyrkan i Bergsjö, Missionskyrkan 

i Jättendal, Pilgrimskyrkan i 

Sveg, Odenslundskyrkan i Östersund, 

Kapellbackens församling i Ånge och 

Ådalskyrkan i Kramfors. 

Av dessa 17 är 13 gemensamma 

med Svenska Baptistförbundet, två 

med Pingströrelsen, två med Evang- 

församlingar finns mellan Svenska 

Missionskyrkan och Svenska Baptistsamfundet 

och det stämmer väl med 

bilden i övriga delar av landet. Det är 

ingen tillfällighet att det är tillsammans 

med Svenska Baptistförbundet och 

Metodistkyrkan som vi nu går in i en 

process att bilda ett nytt gemensamt 

kyrkosamfund. 25 % av distriktets 

medlemmar är med i en ekumenisk 

församling. Genomsnittstorleken för 

dessa är större, 82 medlemmar/församling 

än de övriga, 57 medlemmar/ 

församling. De här siffrorna visar att 

det inte är de allra minsta församlingarna 

som går samman utan de medelstora 

som vill bli tydligare och starkare 

i sitt gemensamma vittnesbörd. 

På några platser pågår samtal om 

samgående mellan församlingar från 

olika samfund. Längst har man kommit 

i Alfta där missionsförsamlingen 

och pingstförsamlingen planerar ett 

samgående (se artikel till höger) 

Kristen Gemenskap i Mockfjärd, 

Fridhemskyrkan i Mora, Allékyrkan i 

eliska Frikyrkan och en med Svenska 

Frälsningsarmén. Vi kan alltså se att 


Smedjebacken. Dessutom Kanalkyrkan den stora majoriteten av ekumeniska 

4 

UTmaning från Svenska Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet

Avsikt att bli ett i Alfta 

Vad vi tillsammans kan göra för Alftaborna, 

det är den viktigaste drivkraften, 

säger HelenSundell. 

Jag är i Alfta och lyssnar in samgåendeprocessen 

mellan Betaniaförsamlingen 

(Pingst) och Missionsförsamlingen. 

Helen är föreståndare på Betaniaförsamlingens 

förskola Sunnanäng där 

hon jobbat 19 år och är även med i 

församlingens styrelse. Pär är pastor i 

Missionsförsamlingen sedan 9 år. Varje 

samgåendeprocess har sin väg, berättelsen 

från Alfta är värd att lyssnas till 

för alla som undrar hur samgående 

skall vara möjligt. Kanske en avgörande 

del döljer sig i bådas uttalande: 

- Vi har haft så roligt, sådan glädje när 

vi som styrelser mötts. 

De senaste fem åren har det hänt 

mycket fram till församlingarnas tydliga 

avsiktsförklaring 17 maj i år. 

Kortfattat kan det beskrivas så här. 

Församlingsläger gemensamt sommartid 

sedan 2004 har väckt en dröm 

om gemensam församling. 

Alphaverksamhet, gemensam satsning 

för evangelisation och gemenskapsbyggande 

har enat. 

Barn ungdomsarbete gemensamt 

sedan 2005, men gemensamt anställd 

ungdomsledare i 8 år. 

Församlingsaftnar tillsammans med 

besök från församlingar som gått samman, 

samt av företrädare från Missionskyrkan 

och Pingströrelsen. 

Detta har skett i samspel med återkommande 

gemensamma styrelsemöten 

och en beredskap att våga gå 

vidare allt efter det att frågeställningarna 

blivit mera konkreta. 

Inför hösten har församlingarna upprättat 

tre gemensamma arbetsgrupper 

som arbetar med vision, konstitution, 

lokaler. Gruppernas förslag tas upp 

på församlingsmöten och bearbetas 

vidare. Man är mån om att det är en 

process som alla får ta del av. Under 

året har församlingarna även haft två 

gemensamma böneveckor för att söka 

Guds ledning för framtiden. 

Är det då inga svårigheter på vägen? 

Pär och Helen funderar. 

- Att få till ett konkret gemenskapsbygge 

är en utmaning, säger Pär och 

berättar att församlingen från i höst 

vill skapa gemensamma smågrupper. 

- Visst blir det allt mer konkreta frågeställningar 

att hitta lösning på, säger 

Helen. Hur skall vi förhålla oss till två 

olika modeller för missionsengagemanget? 

Varifrån söker vi pastorer i 

framtiden? 

Men båda är väldigt klara över att 

mötet med varandra, bearbetningen av 

frågeställningar, vision och uppgift är 

mycket livgivande för församlingarna. 

- Går vi vidare med en positiv inställning, 

tro på Gud och en generös och 

öppen inställning till varandra så kommer 

det att gå bra, säger Pär. 

Göran Strömner 

EkoReko - årets distriktsscoutläger 

”EkoReko – ekar över Skräddartorp, 

EkoReko – du och jag – a-a-a-aaaah” 

Lägersången tonar ut en sista gång på 

lägrets avslutningsgudstjänst. Sommarens 

scoutupplevelse är över för denna 

gång. I sex dagar har det varit fullt liv 

i Bergslagsskogen runt scoutgården 

Skräddartorp där 330 scouter, ledare, 

funktionärer, föräldrar och småsyskon 

har levt lägerliv. Återvinning var 

ett återkommande tema under lägret 

och i tältet Återvinsten pågick hantverk 

med en frenesi som påminde om 

Jultomtens verkstad. Arbetsmaterialet 

var sådant som vi vanligen kallar sopor 

men som nu fick en ny funktion i form 

av skålar, smycken, kläder, instrument 

och annat kul. På lekängen fanns det På kvällen samlades vi till lägerbål das spa höll till med sådan service som 

många möjligheter att lära känna både med mycket skratt och glädje för att så massage, hårtvätt, fotbad och manikyr. 

den egna och andra patruller genom småningom knyta ihop dagen med lite Ett stort glädjeämne var vår lägerin- 

olika utmaningar, lekar och tävlingar. kvällsfika, borsta tänderna och krypa samling som efter en lite trevande start 

Onsdagens spårning inspirerade till att ner i sovsäcken. De som var tonåringar tog fart och kulminerade i en kreativ 

lära känna naturen bättre. 

och äldre behövde dock inte gå lägga och sprudlande marknadsdag. Sam- 

Varje dag har det tre gånger samlats till sig lika tidigt. För dem fanns det ett manlagt fick vi ihop över 28 000 kr till 

tidegärdsbön i kyrktältet. Pilgrimens cafétält i Gillwellgläntan med gott fika krigsdrabbade barn och ungdomar i 

tema har funnits med i andakter och och ett lägerband som underhöll med Kongo-Brazzaville. Utmaningen alla 

bibelstudier och våra kringvandrande både humor, drag och sköna balla- fick med sig hem var att fortsätta att 

kaplaner har varit runt och hälsat på der. För de som var ledare erbjöds i vara EkoReko! 

alla patrullerna vid måltiderna. Gillwellgläntan en avkopplande plats 

under dagen där studieförbundet Bil- 

Maria Andersson, 


Waypoint09 - tonårsläger på Ensro 

Midsommarnatten hade knappt lagt 

sig till ro innan det var dags att checka 

in på Waypoint – sommarens distriktstonårsläger. 

Omkring 70 tonåringar 

och ledare landade på Ensro för en 

veckas läger. 

Det är något speciellt med läger. Som 

om dom alla bar på en fantastisk 

möjlighet, som en present som väntar 

på att packas upp. Förväntningar och 

förhoppningar är ofta höga, och det 

är bra. Hur kommer det att bli, ska 

det regna, kommer alla, är allt klart, 

vad har vi glömt… Och i takt med att 

gården fylls på så fylldes lyften av en 

känsla. Lite samma känsla som när ett 

stort plan ska till att lyfta. Man vet att 

det kommer göra det, men i ögonblicket 

innan kan ingen förklara hur 

det ska gå till*. 

Waypoint blev ett bra läger – så var 

min känsla under och efteråt. ”Lite 

nytt och lite gammalt”, skrev någon. 

Kanske är det så det ska vara. Lite 

gammalt som går att känna igen och 

som skapar trygghet – lite nytt som 

utmanar eller bara piggar upp. 

Solen lyser över Ensro, vattnet i Ensen 

är uppvärmt, myggen har fått sitt lystmäte 

av förra veckans tonårsläger och 

lugnat sig – nu 1-4 juli är allt uppdukat 

för Skapelseläger. Bilarna rullar in. 

Glada rop när de som varit med förut 

möts och känner igen sig och förväntansfulla 

steg mot tilldelade rum för 

de som aldrig varit på Ensro. Vi fyller 

6 

Men oavsett nytt eller gammalt – så 

stod mötet i centrum på Waypoint. 

Mötet människor emellan och mötet 

mellan människa och Gud, möten som 

fanns i gudstjänster och seminarier, i 

måltidsgemenskap och samtal, i skratt, 

sång och bön. 

Att få dela en veckas lägergemenskap 

är en förmån, en gåva. En kort tid 

under en sommar får vi bli en del av 

varandras verklighet, skapa minnen 

tillsammans, uppleva Guds närhet på 

alla utrymmen, tillsammans är vi ca 

85 personer och bort emot hälften är 

barn, från 2 månader till 14 år 

En dag för handen, en dag för huvudet 

, en dag för hjärtat. På så sätt 

vill vi göra tydligt att det är ett läger 

för kropp, själ och ande. Det som 

förut hette Skaparveckan har nu bytt 

namn till Skapelselägret från onsdag 


ett alldeles särskilt sätt – för det är så, 

att ett läger är något speciellt. 

Jag hoppas vi ses snart igen, på ett nytt 

läger, kanske ett nyårsläger – fyllt av 

möjligheter 

Lars Lindgren 

*Jo, antagligen någon flygtekniker eller 

aerodynamiskt påläst. Men det var en 

bra bild tyckte jag. 

Skapelselägret - för alla åldrar 

till lördag, något kortare än tidigare. 

Torsdagen fylld av olika alternativ av 

hantverk. Fredagen erbjudande om 

seminarier och pilgrimsvandringar och 

en final i musikkvällen. Lördagen ledde 

fram till avslutande lägergudstjänst. 

Dagarna på Skaparveckan får också 

sin rytm av andakter morgon, middag, 

kväll. Och som ett tecken reser 

sig nu kapellet på Ensro med utsikt 

över vattnet. Ytterpanelen målades 

och insamlingsmålet att betala panelen 

nåddes. Som en skön bild av Skapelselägret 

målar jag till sist en bild. Vi 

erbjuder andlig vägledning för den 

som vill, två enskilda samtal utifrån två 

evangelietexter. Jag ser en vägledare 

och en pilgrim vandra iväg med var 

sin pall från aktiviteterna, rörelsen och 

tempot för att söka upp en halvtimme 

i avskildhet i skuggan inne i tallskogen, 

bara ett stenkast bort. Skapelseläger är 

gott. 

Göran Strömner

Idé-ýochý 

metodkatalog 

Andakt 

Vad är andakt, varför ska vi ha andakter i vår verksamhet och hur… 

Det fi nns antagligen en hel del svar på dessa frågor. Kanske ibland lite väl många 

svar… Men oavsett hur vi ser på andaktens form, innehåll och plats i det vi gör så är 

det bra att fundera tillsammans omkring den… 

Vi hoppas att dessa sidor ska inspirera dig och dina ledarkamrater 

till att utvecklas och pröva nya saker, kanske är ni 

bekanta med det som tas upp men vill ha lite påfyllning. I vilket fall 

så vill vi, Maria och Lars, berätta lite kort om oss själva, vad vi kan 

hjälpa till med i din förening och ledargrupp och också pu a för en del 

vi tycker är viktigt. Riv gärna ut sidorna, vik ihop och ta med på nästa 

ledarträ eller UR-sammansträde. Först, lite kort om oss... 

Vi samtalar och tittar på andaktsmaterial, funderar på innehåll och form i SMU:s 

olika grupper. 

kontaktýoch 

information 

För mig börjar och slutar arbetet i en grupp 

med sättet att vara och handla tillsammans 

Jag gillar metodik som ställer grupper inför 

skarpa situationer där samspelet bli tydligt, 

och därifrån utveckla och stärka goda handlingsmönster. 

Refl ektionen står alltid i centrum av varje 

förändring: Var befi nner vi oss nu? Vad kännetecknar 

våra relationer och vår kommunikation? 

Varför beter vi oss som vi gör? Det är viktigt att 

ta tid för refl ektion och försök att formulera 

vad man tänker och känner. 

Min utgångspunkt är att prat ofta inte räcker 

för att skapa förändring. Vi människor är lika 

mycket känsla och kropp, som huvud. Därför 

blandar jag gärna praktiska övningar och 

teoretisk refl ektion. 

Jag har ett ganska brokigt yrkesliv bakom 

mig – som grafi ker, lärare, konsulent/ 

projektledare inom nykterhetsrörelsen och 

egen företagare inom utbildningsbranschen. 

Under några år har jag studerat teologi och 

2007/2008 utbildade jag mig till diakon och 

ordinerades i maj i år. 

Sedan tonåren har jag haft ett stort ideellt 

engagemang i Missionskyrkan och SMU. En 

tro som tål att genomlysas och som kommer 

till uttryck i ett konkret arbete tillsammans 

med och för andra människor är en viktig del 

av den jag är och vill vara. 

/Lars 

Varje människa gör en skillnad. En av de 

viktigaste uppgifter vi har i kyrkan är att göra 

människor synliga. I barn- och ungdomsgrupperna 

får ingen bli bortglömd. Här ska 

det fi nnas en plats där barn- och ungdomar 

får ta plats, vara sig själva och få göra sin röst 

hörd. Samtidigt som vi ska bekräfta individen 

ska vi också hjälpa henne att hitta sin plats 

och kunna fungera i samverkan med andra. 

”Men nu har Gud gett varje enskild del just den 

plats i kroppen som han ville. Om alltsammans var 

en enda kroppsdel, vad blev det då av kroppen? Nu 

är det emellertid många delar, men en enda kropp.” 

(1 Kor 12:18-20) 

Jag anser att det är en mänsklig rättighet 

att få uttrycka sig i ord, konst, musik eller 

drama, att få använda hela sin kropp och alla 

sinnen när vi tar emot och när vi ger ut. Jag 

ser gärna att vi skulle använda fl era språk och 

uttrycksformer i kyrkan. 

Min erfarenhet är hämtad ur ett mångårigt 

arbete som ungdomsledare och ungdomsdiakon 

i fl era olika församlingar och som 

ledare i scout, tonår, barnmusik, barnkör och 

dramagrupp. 1995 ordinerades jag till diakon 

i Missionskyrkan. De senaste åren har jag 

utbildat mig till lärare i svenska och bild med 

inriktning mot grundskolans senare år och 

har under studieperioden fortsatt arbeta i 

församlingstjänst samt som SMU:s Vi Vill 

Växa-inspiratör i Mellansvenska distriktet. 

/Maria 

Maria Andersson · equmenia konsulent 

070-310 43 56 · maria.andersson@equmenia.se 

Expedition: Gruvriskyrkan Svavelstigen 14, Falun 

Lars Lindgren · SMU-konsulent 

076-785 07 85 · lars.lindgren@missionskyrkan.se 

Expedition: Betlehemskyrkan Waldenströmsplan 1, Gävle 

Telefon: 026-18 46 54 

www.msv.missionskyrkan.se 

utan möten 

ingen växer 


Vi prövar olika metoder och re ekterar tillsammans om hur vi kan använda dem. 

Vi prövar de olika metoderna och delarna genom att pröva dem i skarpa samtal. 

Efteråt ges möjlighet till re ektion och samtal om samtalet. 

8 

Gestaltningsmetoder 

Mycket av det vi gör syftar till en intellektuell bearbetning av olika frågeställningar. 

Gestaltningsmetoder däremot handlar framför allt om känslor och inlevelse. 

Att gestalta något handlar om att gå in i det och ge det ett personligt färgat uttryck. 

Resultatet kan sedan vara utgångspunkt för samtal och fortsatt bearbetning. 

Gestaltningen kan ta hela kroppen och dess olika uttrycksmedel till hjälp. Den kan 

använda sig av drama, dans, kreativt skrivande, färg och form. De är bra när du vill 

skapa fördjupning och personligt engagemang hos deltagarna. 

• Levande statyer 

• Rollspel och forumspel 

• Kreativt skrivande 

Här listar vi kort lite olika metoder som kan vara bra att använda i olika grupper. 

Passar lika bra med nyingar som med styrelse - det är bara att justera 

svårighetsgrad och frågeställningar... 

Syftet med de olika metoder vi går igenom är att ge näring åt en gemensam bearbetning 

och refl ektion i dialogen. Det är dit, till samtalet, som de syftar. I grunden krävs 

därför en genomtänkt samtalsmetodik. För det mesta räcker det inte att ha den goda 

viljan att till exempel alla ska komma till tals, man behöver också konkreta verktyg för 

att åstadkomma detta. Samtalsmetodiken är en hjälp att skapa trygghet, behålla ett 

gemensamt fokus, synliggöra hur gruppen samspelar och motverka att någon dominerar 

eller förtrycker någon annan. 

• Spelregler 

• Runda 

• Spegling 

• Frågan – samtalets motor 

• Frysen 

• Variera grupper 

• Hjälpmedel för samtalsledaren 

Samtalsmetodik 

Sedan lite metoder... 

Vi vill bidra med idéer för rekrytering av ledare och medlemmar, samtala med UR 

och ledargrupp kring nystart och omstart. 

Vi trä as och prövar olika metoder och funderar tillsammans omkring hur ni kan 

använda dem i er verksamhet. Vi tar också en titt på den litteratur som nns och 

möjligheter till fördjupning. 

ViývillýVäxa 

Sedan en lång tid tillbaka har både SMU-föreningarna och församlingarna minskat 

i medlemsantal. Nu är det hög tid att vi vänder den nedslående trenden och blir fl er 

igen. Det fi nns många fördelar med detta både i lokalföreningen och på distrikts- och 

riksnivå. Här är varje individ en tillgång. 

tänkvärt – utgår från ett formulerat påstående/förslag och belyser det ifrån tre 

perspektiv – positivt, negativt och tänkvärt. 

Perspektivövningar, dilemmasagor och simulationsspel 

Värderingsövningar 

Heta stolen, linjeövningar, fyra hörn… 

Inventerings- och struktureringsmetoder 

Idéstorm/listmetoder, to -metoden (tema, orsak, följd och förändring), 

Vi vill uppmuntra till gemensamma idé- och re ektionsdagar där vi tillsammans – 

i en blandning av teori och praktik möts omkring hur vi gestaltar vårt uppdrag på 

den ort där vi nns. Vi hjälper till i planering och som processledare. 


Idé-dagýmedýSMUýoch 

församling 

Relationen mellan SMU och församling kan se väldigt olika ut. Ibland syns inga gränser, 

ibland är dom tydliga. Hur det än ser ut, hur nära eller lång bort vi är från varandra 

– så behöver vi samtala om våra relationer. 

Processledarens 

verktygslåda 

En god processledare behöver många metoder och en trygghet i att använda dem. 

När vi tänker oss en verktygslåda syftar vi både på en bredd av metoder och att 

övningar kombineras och knyts till processen i deltagargruppen. 

Vi har här nedanför samlat metoderna under några rubriker. Men då metoderna kan 

användas på många olika sätt överlappar dessa varandra.

Vi jobbar oss igenom övningar – som deltagare, och funderar sedan tillsammans 

hur det fungerar att använda dem i olika grupper. UTE-pedagogik kräver både tid 

och rum, gärna en hel- eller halvdag och givetvis – utomhus! 

Vi tror fortsatt på starka lokalföreningar, men inte utan förändring. Låt oss samtala 

om hur vi kan bevara, stärka och hitta nya former och vägar för SMU:s lokala 

arbete. 

Föreningsdemokrati, 

UR-utbildning 

Många menar att de former man idag väljer för att organisera sig skiljer sig radikalt 

från de traditionella, folkrörelseformerna. 

Innebär det att SMU som egen plattform, egen förening i relation till närsamhället 

är på väg att försvinna – eller bara förändras? Vår tradition lär oss mycket om hur vi 

gjort tidigare… men säger den något om hur vi ska gå vidare? 

grupp. När det handlar om att hitta en gemensam utgångspunkt och ta ett grepp om 

grupprocessen är det få andra metoder som kan mäta sig med den. Den fungerar i 

stort sett i vilka grupper och sammanhang som helst. 

Refl ektionen efter de övningar man gör tillsammans är ett utmärkt tillfälle att träna 

dialog, ett samtal som syftar till att lyssna och förstå varandra. 

UTE-pedagogik 

UTE-pedagogik är ett kraftfullt verktyg för att synliggöra och utveckla samspel i en 

Vi samtalar om olika sätt att utforma gudstjänsten och bearbetar den både i teori 

och praktik. 

Vi samtalar och prövar olika modeller för att skapa dialog och får på så sätt också 

möjlighet att processa våra egna värderingar och förhållningssätt som ledare… 

Stoppa plågsamma gudstjänstbesök! Gudstjänstens form och innehåll kan varieras på 

många olika sätt men ibland fastnar vi alltför mycket i det gamla trygga och invanda. 

Hur ska vi utforma gudstjänsten för att intressera och involvera fl er människor, 

både unga och gamla? Delaktighet är ett ledord. 

Drogfrågor 

Att samtala om droger – har det en plats i SMU:s verksamhet? Och om det har det, 

på vilket sätt ska vi ta oss an det? 

Alkohol och andra droger är en del av vår verklighet – i barn och ungdomars verklighet 

som i vuxnas. Det fi nns givetvis viktiga skillnader, men i det stora hela ställs vi 

inför samma frågor: Hur ska jag förhålla mig till alkohol, vilken roll har alkohol och droger i 

vårt samhälle… 

När man närmar sig frågor om droger måste man välja sin utgångspunkt. Vi har 

valt att betrakta droger som ett socialt fenomen. Dess kemiska egenskaper och medicinska 

påverkan har givetvis fortsatt stor betydelse, men vi menar att det är hur vi 

laddar dessa fakta med mening som borde stå i centrum för vårt samtal. 

Vi tror att det är både viktigt och spännande att tillsammans med en grupp ungdomar 

undersöka vad till exempel alkohol betyder i vissa sammanhang. Det kan lägga 

en grund till att kunna förhålla sig på ett mer medvetet och ansvarsfullt sätt till detta 

fenomen. 

Kreativaýgudstjänster 

Vi visar olika exempel på bibelvandringar utifrån era behov och kan också hjälpa 

till att hitta färdiga manus och beskrivningar. 

enkla medel. Att erbjuda närliggande skolor ett besök i kyrkan med jul- eller påskvandringa 

är ofta ett uppskattat sätt att knyta kontakt mellan kyrka-skola. 

Bibelvandringar 

För att verkligen kunna sätta sig in i bibelns texter behöver vi uppleva dem med hela 

kroppen. Att göra bibelvandringar, spela rollspel, se, känna, lukta och smaka – är ett 

sätt att förstå berättelsen med alla sina sinnen. 

Detta är en metod som inte endast passar barn, utan också tonåringar, konfi rmander 

och vuxna. Det kan göras stort och komplicerat men också åstadkommas med 


10 

Andakt 


Det finns antagligen en hel del svar på dessa frågor. Kanske ibland lite väl många 



Idé-ýochý 

metodkatalog 

i 

I 

i 

i 

i 

i 

i 

i 

i 

i 

i 

i i i 

i i 

i 

i 

i 

Vi samtalar och tittar på andaktsmaterial, funderar på innehåll och form SMU:s 




bekanta med det som tas upp men vill ha lite påfyllning. vilket fall 


hjälpa till med din förening och ledargrupp och också puffa för en del 

kontaktýoch 


ledarträff eller UR-sammansträde. Först, lite kort om oss... 

information 

Varje människa gör en skillnad. En av de För mig börjar och slutar arbetet en grupp 

viktigaste uppgifter vi har kyrkan är att göra med sättet att vara och handla tillsammans 

Maria Andersson 

människor synliga. I barn- och ungdoms- Jag gillar metodik som ställer grupper inför 

equmenia konsulent 

grupperna får ingen blir bortglömd. Här ska skarpa situationer där samspelet bli tydligt, 

det finnas en plats där barn- och ungdomar och därifrån utveckla och stärka goda han- 

070-310 43 56 


får ta plats, vara sig själva och få göra sin röst dlingsmönster. 

hörd. Samtidigt som vi ska bekräfta individen Reflektionen står alltid centrum av varje 

ska vi också hjälpa henne att hitta sin plats förändring: Var befinner vi oss nu? Vad kän- 

Lars Lindgren 

och kunna fungera samverkan med andra. netecknar våra relationer och vår kommunikation? 

SMU-konsulent 

”Men nu har Gud gett varje enskild del just den Varför beter vi oss som vi gör? Det är viktigt att 

plats kroppen som han ville. Om alltsammans var ta tid för reflektion och försök att formulera 

076-785 07 85 


en enda kroppsdel, vad blev det då av kroppen? Nu vad man tänker och känner. 

är det emellertid många delar, men en enda kropp.” Min utgångspunkt är att prat ofta inte räcker 

(1 Kor 12:18-20) 


Jag anser att det är en mänsklig rättighet mycket känsla och kropp, som huvud. Där- 

ingen växer utan möten 

att få uttrycka sig ord, konst, musik eller för blandar jag gärna praktiska övningar och 

drama, att få använda hela sin kropp och alla teoretisk reflektion. 

sinnen när vi tar emot och när vi ger ut. Jag Jag har ett ganska brokigt yrkesliv ba- 

ser gärna att vi skulle använda flera språk och kom mig – som grafiker, lärare, konsulent/ 

uttrycksformer kyrkan. 


Min erfarenhet är hämtad ur ett mångårigt egen företagare inom utbildningsbranschen. 

arbete som ungdomsledare och ungdoms- Under några år har jag studerat teologi och 

diakon flera olika församlingar och som 2007/2008 utbildade jag mig till diakon och 

ledare scout, tonår, barnmusik, barnkör och ordinerades maj år. 

dramagrupp. 1995 ordinerades jag till diakon Sedan tonåren har jag haft ett stort ideellt 

Missionskyrkan. De senaste åren har jag engagemang Missionskyrkan och SMU. En 

utbildat mig till lärare svenska och bild med tro som tål att genomlysas och som kommer 

inriktning mot grundskolans senare år och till uttryck ett konkret arbete tillsammans 

har under studieperioden arbetat som pastor med och för andra människor är en viktig del 

samt som SMU:s Vi Vill Växa-inspiratör av den jag är och vill vara. 

Mellansvenska distriktet. 

/Lars 

/Maria 

ingen växer 

Maria Andersson 

equmenia konsulent 

070-310 43 56 


Lars Lindgren 

SMU-konsulent 

076-785 07 85 


utan möten 



bekanta med det som tas upp men vill ha lite påfyllning. I vilket fall 


hjälpa till med i din förening och ledargrupp och också puffa för en del 


ledarträff eller UR-sammansträde. Först, lite kort om oss... 

Varje människa gör en skillnad. En av de För mig börjar och slutar arbetet i en grupp 

viktigaste uppgifter vi har i kyrkan är att göra med sättet att vara och handla tillsammans 

människor synliga. I barn- och ungdoms- Jag gillar metodik som ställer grupper inför 

grupperna får ingen blir bortglömd. Här ska skarpa situationer där samspelet bli tydligt, 

det finnas en plats där barn- och ungdomar och därifrån utveckla och stärka goda han- 

får ta plats, vara sig själva och få göra sin röst dlingsmönster. 

hörd. Samtidigt som vi ska bekräfta individen Reflektionen står alltid i centrum av varje 

ska vi också hjälpa henne att hitta sin plats förändring: Var befinner vi oss nu? Vad kän- 

och kunna fungera i samverkan med andra. netecknar våra relationer och vår kommunikation? 

”Men nu har Gud gett varje enskild del just den Varför beter vi oss som vi gör? Det är viktigt att 

plats i kroppen som han ville. Om alltsammans var ta tid för reflektion och försök att formulera 

en enda kroppsdel, vad blev det då av kroppen? Nu vad man tänker och känner. 

är det emellertid många delar, men en enda kropp.” Min utgångspunkt är att prat ofta inte räcker 


Jag anser att det är en mänsklig rättighet mycket känsla och kropp, som huvud. Där- 

att få uttrycka sig i ord, konst, musik eller för blandar jag gärna praktiska övningar och 

drama, att få använda hela sin kropp och alla teoretisk reflektion. 

sinnen när vi tar emot och när vi ger ut. Jag Jag har ett ganska brokigt yrkesliv ba- 

ser gärna att vi skulle använda flera språk och kom mig – som grafiker, lärare, konsulent/ 

uttrycksformer i kyrkan. 


Min erfarenhet är hämtad ur ett mångårigt egen företagare inom utbildningsbranschen. 

arbete som ungdomsledare och ungdoms- Under några år har jag studerat teologi och 

diakon i flera olika församlingar och som 2007/2008 utbildade jag mig till diakon och 

ledare i scout, tonår, barnmusik, barnkör och ordinerades i maj i år. 

dramagrupp. 1995 ordinerades jag till diakon Sedan tonåren har jag haft ett stort ideellt 

i Missionskyrkan. De senaste åren har jag engagemang i Missionskyrkan och SMU. En 

utbildat mig till lärare i svenska och bild med tro som tål att genomlysas och som kommer 

inriktning mot grundskolans senare år och till uttryck i ett konkret arbete tillsammans 

har under studieperioden arbetat som pastor med och för andra människor är en viktig del 

samt som SMU:s Vi Vill Växa-inspiratör i av den jag är och vill vara. 

Mellansvenska distriktet. 

/Lars 

/Maria 

kontaktýoch 

information 

(1 Kor 12:18-20) 

Andakt 


Det finns antagligen en hel del svar på dessa frågor. Kanske ibland lite väl många 



Vi samtalar och tittar på andaktsmaterial, funderar på innehåll och form i SMU:s 


Idé-ýochý 

metodkatalog 

Hör av er – vi nns till för er! 

Vill du starta en studiecirkel, kontakta Bilda eller distriktet så hjälper vi er att skaffa 

studiematerialet. 

Webbkursen Trygga möten har motsvarande innehåll som studiematerialet och 

man genomför den individuellt på en utbildningsplattform som man loggar in på via 

en länk från scoutförbundens eller Scourådets hemsida. Du loggar in direkt och behöver 

inget lösenord. Kursen består av nio moduler som kan göras vid olika tillfällen 

och i valfri ordning. Kurstiden beräknas till ca 1,5 timme. 

På kursen får du bland annat lära dig hur man skapar en trygg miljö för barn och 

ungdomar, hur man förebygger övergrepp och hur man beter sig om man tror att 

någon far illa. 

Kostnaden för vårt deltagande varierar från gång till gång - allt beroende på 

upplägg och tid. Reseersättningen är den samma oavsett vart i distriktet vi åker. 

Vi kommer gärna till er för en temadag eller ledarsamling. I vissa utbildningar och 

processer samverkar vi med andra – exempelvis UCL, Bilda eller equmenia. 

• Grundmaterialet, ett häfte om hur man i föreningen på olika sätt kan arbeta 

för att förebygga övergrepp och förslag på handlingsplaner om svårare övergrepp 

inträffar som måste anmälas till socialtjänst eller polis. 

I denna lilla katalog har vi samlat metoder vi är bekanta med och har god erfarenhet 

av att arbete med. Vi har också med ämnen vi tycker är viktiga att belysa och behöver 

få utrymme. I anslutning till de olika metderna nämner vi i kursiv stil kort om hur 

det kan gå till när vi ses och jobbar med metoden/ämnet. Vi är inte låsta till det som 

presenteras här. Givetvis är vi öppna för era egna idéer och behov. 

• Studiehandledning med tre avsnitt. I den fi nns förslag på övningar och samtalsfrågor, 

dessutom fi nns det lästips som kan fördjupa samtalet. 


• Trygga kortet, etisk vägledning för gott ledarskap. 

Vår del kan vara allt från en kväll med ungdomsrådet eller en dag med ledargruppen 

till processer där vi tillsammans över tid återkommande möts för samtal och utveckling. 

av sexuella och fysiska övergrepp. Alla barn och ungdomar och deras föräldrar ska 

kunna lita på att vår verksamhet är trygg att delta i. 

Studiematerialet Trygga möten är ett stöd för scoutkårens/föreningens ledare när 

de vill arbeta för att förebygga olika former av övergrepp som kan hända i verksamheten. 

Materialet består av: 

Vadýkanýviýhjälpa 

tillýmed 

Vi vill vara en resurs i ert arbete. Det kan handla om att utveckla en befi ntlig 

verksamhet, söka nya vägar, processa aktuella frågor, starta projekt… 

Tryggaýmöten 

Scouterna vill ta sin del av ansvaret för människors levnadsvillkor. Trygga Möten är 

resultatet av ett treårigt projekt som skall förebygga övergrepp mot och mellan unga 

i vår verksamhet. Det handlar främst om att förebygga mobbning och olika former 

Först några områden vi vill pu a för...

Den 

ekumeniska 

vägen 

Jag har ännu inte mött någon som sagt sig vara mot 

ekumeniken. Men det finns många olika tolkningar kring 

vad det innebär att vara ekumenisk och när det kommer 

till praktiken tillkommer ännu fler skillnader. Ordet "ekumenik" 

har fått så många olika betydelser att det nästan 

inte finns någon allmän förståelseram längre. Men faktum 

kvarstår: ingen vill vara oekumenisk, lika väl som ingen vill 

vara rasist, diskriminerande eller tvär och ilsk. 

En variant av termen ekumenisk finns i de ortodoxa kyrkorna 

där termen "ekumenisk" närmast blir liktydigt 

med att vara ortodox. Den ekumeniska patriarken är den 

ortodoxe patriarken. Det är här nödvändigt att andra kyrkor 

närmar sig den ortodoxa för att det överhuvudtaget ska gå 

och tala om ekumenik. 

En andra variant av ekumenik bygger på den ekumeniska 

allianstanken. Här menar man att olika grupper 

av kristna kan samverka mot samma mål, ofta inom diakoni, 

evangelisation eller mission. Detta var en av de stora 

drivkrafterna inom det Internationella Missionsrådet, som 

var en föregångare inom den ekumeniska rörelsen. Här förenades 

man i den gemensamma uppgiften och samverkade 

kring medel och mål för konkreta projekt och uppdrag. 

En tredje ekumenik kan gälla konfessionella gemenskaper, 

ofta gestaltade av olika internationella sammanslutningar 

av exempelvis baptister, lutheraner eller metodister. 

Den gemensamma nämnaren kan variera från kyrka 

till kyrka, men man bekänner sig ofta till en gemensam 

historisk grund och delar tillräckligt mycket av identitet och 

spiritualitet för att erkänna varandra. När det gäller pingströrelsen 

dominerar den gemensamma andligheten medan 

det för lutheraner och metodister mer handlar om snarlika 

strukturer och konfessioner. 

En fjärde form för ekumenik bygger på en vilja till 

vidare kyrkogemenskap mellan kyrkosamfund från 

delvis olika konfessionella eller historiska bakgrunder. Med 

lite olika ambition om gemenskap kan man tala om samverkan, 

ömsesidigt erkännande eller full kyrkogemenskap. 

Man nöjer sig inte bara med att samverka utan man är 

också beredd att i olika grad gå vidare mot organisatorisk 

och officiell gemenskap. Här kan exempelvis den så kallade 

Borgågemenskapen eller den nu antagna avsiktsförklaringen 

mellan Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet 

och Svenska Missionskyrkan tjäna som exempel. 

Teologisk 

reflektion 

Den allra vanligaste formen av ekumenik tog i Sverige 

fart i början av 1970-talet. Troende av olika samfundsbakgrund 

började erkänna varandra, fira nattvard 

tillsammans och även söka sig till kyrkor utanför den egna 

samfundstillhörigheten för engagemang och medlemskap. 

Ut ur detta växte en rad gemensamma församlingar med 

anslutning till två eller flera kyrkosamfund. Även om man 

skulle gå till en traditionell frikyrkoförsamling med bara en 

enda samfundstillhörighet skulle vi finna i stort sett hela 

samfundsbakgrunden representerad genom dess medlemmar. 

Fast många av oss sedan decennier burits av en "ekumenisk 

otålighet" har vi ofta tvingats inse att den 

ekumeniska processen måste få ta tid. Människor har olika 

uppfattning av vad det är att vara ekumenisk och det är det 

viktigt att ta hänsyn till. Så mycket av kristen identitet och 

spiritualitet ligger förankrad i våra formella strukturer och 

benämningar att ord som respekt och förståelse måste få 

utrymme även här. Först då kan den verkliga ekumeniken 

ta fart. Det är betecknande att ett av de främsta bibelorden 

om ekumeniken, "att de alla ska bli ett" (Joh 17:21), inte är 

utformad som ett påbud utan som en bön, en förbön. 

Hans Andreasson 

pastor i Kanalkyrkans församling, 

Sandviken 


12 

Almanackan Distriktslördagar 

Tema: Inspirerande gudstjänster 

September 

19 Politik - Kyrka, Gävle 

19-20 Mötesplats Siljansbygden Mora/Rättvik 

Oktober 

3 Gemensam framtid, Sundsvall 

3 Kördag, Gävle 

3 Siluringen/Höstfejden, Ensro 

10 Distriktslördag, Hille 

17 Idédag om sommargårdar 

24 Styrelseutbildning, Mora 

November 

3-8 Reatreat med personlig vägledning, 

St. Davidsgården 

14 Distriktslördag, Härnösand 

13-15 Ljus i mörker, Mora. Gemensam ungdoms 

helg med SBUF-dalarna och FKU-Mora 

15 Distriktssöndag, Brunflo 

21 Distriktslördag, Rättvik 

December 

28-2/1Nyårsläger 

Idédag om sommargårdar 

Förra numret av UTmaning hade som tema Sommargårdar. 

När säsongen är över inbjuder distriktet 

till en idédag om gårdarna. Är gårdarna en tillgång 

eller belastning? Hur kan arbetet utvecklas? Kan vi 

få ett bredare engagemang för de gårdar som finns 

kvar? 

17 oktober i Falun, för mer information, håll utkik 

på hemsidan. Alla församlingar som har en gård får 

direkt inbjudan. 

Ljus i mörkret 

Ljus i mörkret - gemenskapshelg för alla ungdomar 

i Fridhemskyrkan i Mora 13-15 november. Ett samarrangemang 

mellan SMU Mellansvenska distriktet, 

SBUF Dalarna och FKU Mora. 

Kyrka - politik 

En dag för dig med politiskt uppdrag/intresse 

19 sept. 2009 i Betlehemskyrkan Gävle Kl. 9,30-16 

Dagen vill uppmuntra och bekräfta församlingsfolk 

som engagerar sig politiskt, utifrån kristen identitet 

utmana vårt politiska engagemang och förhållningssätt 

samt skapa en mötesplats där kristna 

med politiskt engagemang får dela erfarenheter 

Sändarens nye chefredaktör Anders Mellbourn 

medverkar under dagen. Kostnad: 200 kr för två 

fika, lunch och omkostnader 

Mer information, dagsprogram och anmälan på 

hemsida: www.msv.missionskyrkan.se 

Välkomna till en mötesplats för hela regionen. 

10/10 Nord Uppland och Gävleborg I Björke missionskyrka 

(Hille) 

14/11 Västernorrland i Härnösands missionskyrka 

15/11 Jämtland i Brunflo missionskyrka OBS! söndag 

21/11 Dalarna och Härjedalen i Rättviks missionskyrka 

Upplägg: 

15.00 Idéforum – Inspirerande Gudstjänst 

17.00 Servering 

18.00 Gudstjänst med nattvard 

I Brunflo sönd. 15/11 börjar vi med gudstjänst 11.00 

Servering och Idéforum 13.00-15.00 

Ämnet för distriktslördagarna i höst är ”Inspirerande 

gudstjänster” Ulla Marie 

Gunner, Nationell missionssekreterare 

i Missionskyrkan 

medverkar både i Idéforum och 

predikan i gudstjänsten – i de 

tre första dagarna. Samlingen 

i Rättvik sker i samverkan med 

Kairos lekfolksutbildning som 

då har sin kursavslutning. Distriktsanställda och 

representanter ur SMU-utskottet medverkar i samlingarna. 

Siluringen 

Siluringen kommer i år att äga rum på Ensro den 

3 oktober. En härlig dag i skogen med scouter och 

ledare från SMU och SBUF. Alla deltagande kårer 

bidrar till spårningen med kontroller, tipsfrågor 

ochfunktionärer. Läs mer på hemsidan och ladda 

ner inbjudan. 

Retreat på St. Davidsgården 

St. Davidsgården Rättvik 3-8 november 2009 

Denna klassiska retreatform som utgår från Ignatius 

av Loyolas ”Andliga övningar”, bygger på enskild 

bön och meditation och har ingen gemensam undervisning. 

Retreatdeltagaren får en medvandrare/ 

vägledare som man dagligen träffar för samtal och 

vägledning. 

Retreaten inbjuder medarbetare i Svenska Missionskyrkan 

men är också öppen för lekfolk. 

Ledare: Hans Johansson, Thomas Jonsson, Per Mases, 

Anki Mårtensson, Göran Strömner. 

Pris: 2.700 kr (helpension) 

Info och anmälan (senast 9 oktober) hemsida: 

www.msv.missionskyrkan.se eller Tel 026-18 46 54 


Har ni Livsnära smågrupper 

i din församling? 

Nu finns möjligheten att få hjälp. Genom 

ett samarbete med Bilda erbjuder 

distriktet din församling inspiration 

och konkret stöd för att starta livsnära 

smågrupper. Några erfarna smågruppsledare 

står till förfogande. 

Den tvåvingade församlingen, är ett 

begrepp som växer sig allt starkare. I 

Apostlagärningarna kan vi läsa om den 

första kristna gemenskapen ”De höll 

samman och möttes varje dag troget i 

templet, och i hemmen bröt de brödet 

och höll måltid med varandra i jublande, 

uppriktig glädje.” (Apg. 2:46) 

Det motsvarar vår gemenskap i gudstjänsten 

och den livsnära smågruppen. 

Alla församlingar firar gudstjänst, men 

inte alla har fungerande livsnära smågrupper. 

Borde inte båda dessa delar 

vara lika självklara för oss! 

Våra erfarenheter visar att det krävs 

ganska mycket motivation och arbete 

för att få igång fungerande livsnära 

smågrupper i församlingen. Tidigare 

traditioner av att mötas i hemmen och 

samtala har försvagats. Nu gör distriktet 

tillsammans med Bilda en stor sats- 

ning på att stödja församlingar i viljan 

att få igång livsnära smågrupper. 

Läs mer på distriktets hemsida eller 

hör av er till expeditionen. En informationsfolder 

kommer också att 

framställas. 

Katarina Linderborg, Andreas Löwkvist och Kerstin Renöfält hjälper församlingar att 

starta livsnära smågrupper. 

Bildas grundare... 

Frikyrkliga studieförbundet, FS, (Studieförbundet Bilda från 2003) bildades 1947 

av Svenska Missionsförbundets ungdom, Svenska Bapsternas Ungdomsförbund, 

Metodistkyrkans Ungdomsförbund samt Fria Kristliga Studenöreningen. 

Ungdomsförbunden fick snart sällskap av sina modersamfund och andra 

frikyrkor. Dessa tre som nu planerar för Gemensam framd... 

Bilda vill skapa frizoner där olika perspekv möts och där människors engagemang 

frigörs. Livstolkning i vid mening är Bildas profil. Vi vill i Bilda också medverka ll a öka 

människors makt över sina liv och där dialogen får e stort utrymme. 

Bilda har särskild kompetens inom fem profilområden, Kultur/musik, pedagogik/dialog, 

Internaonellt/Mellanöstern, Bildning och kultur i frikyrkorna samt Ortodox 

bildning och kultur. Särskild kompetens finns också för ledarutveckling 

och ledarutbildning. 

Vill du börja i en studiecirkel eller starta en. 

Vill du veta mer om Bilda, gå in på hemsidan www.bilda.nu 

eller kontakta..... 

Studieförbundet Bilda Misverige Studieförbundet Bilda GävleDala Studieförbundet Bilda Öst 

Charloe Nordin Karin Björk Marie Zingmark Huld 

0730-89 98 90, 0660-822 15 073-62 62 000, 026-250 145 08-727 18 17 (samma ll mobil) 

charloe.nordin@bilda.nu karin@bjork@bilda.nu marie.zingmark.huld@bilda.nu 


Lösningsfokuserade i Hassela 

Tonåringarna kom hem från distriktets 

tonårsläger med önskemål. 

- Kan inte missionskyrkan ha tonårssamlingar 

här hemma i Hassela? 

Det ledde till att de fyra tonåringarna 

blev hjälpledare i SMU:s barnarbete. 

- Jag tyckte det var kul att få leka ledare, 

säger Jenny Westin. 

Hassela missionsförsamling är 16 medlemmar. 

Ordföranden Eva Klang var 

ledare i SMU-gruppen för barn 7-10 

år tillsammans med Olle Johansson, 

en glad pensionär som tillhör baptistförsamlingen 

i Matfors. När Eva fick 

förändrade arbetsuppgifter och inte 

kunde vara ledare blev församlingen 

frågande om de skulle kunna fortsätta 

SMU-arbetet. 

Jenny, Johanna, Isabelle och Fia har 

genom åren varit med i SMU Hassela. 

Mötet med distriktets ungdomsarrangemang 

väckte längtan om någon 

fortsättning hemma när de nu blivit 

tonåringar. Är man fokuserad på 

problem så hade det varit nära till att 

ungdomarnas förfrågan bara hade 

avfärdats med; vi har inte ens ledare till 

barnarbetet. Men i Hassela tänkte man 

lösningsfokuserat. 

- Då kom tonåringarnas fråga som en 

skänk från ovan, säger Hans Adielsson. 

- Vi måste ju hitta någon fortsättning 

när ungdomarna ville, det blev en 

vinna vinna lösning; barnarbetet fick 

hjälpledare och tonåringarna fick en 

mötesplats, säger Eva. 

14 

- Det kändes bra att få medansvar, 

även om jag inte kunnat vara med så 

ofta, säger Johanna Sundin, som också 

spelar fotboll i Bjuråkers damfotbollslag. 

Hans är mån om att få uttrycka hur 

mycket distriktet betyder för en liten 

församling genom att ungdomar kan 

få komma ut på läger och lära känna 

fler ungdomar. Och vi är överens om 

att lägren betyder mycket för att växa i 

tron på Gud. 

Utifrån lägerungdomars svar i en enkät 

om synen på församling och gudstjänst 

har vi i olika sammanhang bearbetat 

frågan hur lägererfarenheter av andakt 

och gemenskap tas till vara och får en 

fortsättning i hemförsamlingen. Detta 

tar jag upp när jag samtalar med Jenny, 

Johanna, Eva och Hans. Och jag får 

bilden av en församling som inte är 

rädd för att låta ungdomarna ta ansvar. 

Det gäller också i gudstjänsterna där 

ungdomarna deltagit med och läsa, 

VI VILL VÄXA – tillsammans 

0611-55 85 00 

Murbergsvägen 32 

www.hfs.se 

• Samverkan: Folkhögskolan är en 

pedagogisk partner när församlingen 

vill utvecklas. Tillsammans kan 

vi utforma kurser från en till flera 

dagar. Hos oss, hos er, på distans. 

• Läger och utfärder: Vi erbjuder en 

prisvärd miljö med många möjligheter 

för läger. Eller varför inte en 

utfärd med mat, fika och program? 

• Hör av er så kan vi växa tillsammans 


sjunga, berätta från läger, spela drama. 

- Det är Kul, säger Jenny kortfattat. 

Men bakom det kanske det handlar 

om något så stort som att få plats och 

glädjen över att kunna göra nytta. 

- Du Eva, hur blir det med konfirmation, 

säger plötsligt Jenny. De fyra 

tonåringarna börjar i 8:an i höst. Och 

så är samtalet igång för att se olika 

möjliga lösningar. 

Göran Strömner 

Nya medarbetare 

I Vasakyrkans församling i Hedemora 

har Per-Gunnar Svensson installerats 

som pastor och föreståndare. Han har 

tidigare varit pastor i Fors missionsförsamling. 

Gunilla Brodin, som ordinerades till 

pastor vid kyrkokonferensen i maj, 

börjar i september en tjänst i missionsförsamlingen 

i Falun (där också ingår 

arbete i Gruvriskyrkan SB). 

Gunilla kommer även ha en mindre 

tjänst i Edsbyns missionsförsamling. 

Som kollegor i Edsbyn får hon Axel 

Sköldmark som börjar vikariat som 

pastor och Emma Uddas som i samarbete 

med Bilda kommer att arbeta med 

sång och musik. 

Även Skogs missionsförsamling har 

fått ny medarbetare efter många års 

uppehåll genom att diakon Kerstin 

Renöfält anställts på deltid. 

Emma Gustafsson börjar som ungdomsledare 

i Hudiksvalls missionsförsamling. 

Emma har tidigare haft tjänst 

i Sandviken. 

Josef Ängsved har avslutat sin tjänst 

som pastor i Centrumkyrkan i Avesta.

Kapellet börjar ta form 

I juli 2008 togs det första spadtaget till 

bygget av ett kapell på Ensro. Under 

hösten vintern planerades och gjordes 

ritningar till det som nu börjar se ut 

som ett kapell. Huset har formen av 

en båt och har fått namnet ”Arken”. 

Under våren uppfördes grunden av en 

firma från Rättvik, men sedan har vi i 

egen regi och med frivillig arbetskraft 

rest väggar och lagt tak. 

Många har gjort storartade insatser, 

andra har varit med någon dag. 

Bertil Engvall, Gävle är arkitekten som 

har hittat den fina idén med Arken 

och ritat den. Gunnar Frid, Gävle han 

har sedan gjort detaljritningar och haft 

många kontakter åt olika håll. 

Det återstår fortfarande mycket arbete. 

Isolering, golv, innerväggar, innertak, 

elledningar, målning mm. 

Gissa kyrkan? 

Vilka kyrkor visas på bilderna? 

Ta chansen att vinna en årsprenumeration på 

UTmaning till dig själv eller till en vän. 

Om det är för vårt så kommer här ett par ledtrådar 

1. Ej gammal skjortätare 

2. Finns även i söder 

3. Namne med by i Gävle 

Skicka in ert svar till info@msv.missionskyrkan.se eller till 

Mellansvenska distriktet, Box 6092, 800 06 Gävle senast den 1 november 

Allt hinner inte bli klart i höst. 

Det behövs fler ”frivilligarbetare”, 

som är beredda att göra några dagsverken. 

Ring och anmäl ditt intresse 

till distrikts exp. Det behövs också fler 

ekonomiska bidrag. Det har kommit in 

ca. 260 000 kr men mer går åt. 

Gerth Lindberg 

UTmaning från Svenska Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet 15 

1 

2 

3

SVERIGE 

BFöreningsbrev 

PORTO BETALT 

Avsändare: Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet, Box 6092, 800 06 Gävle 

Andas in helhet och enhet 

Ofta blir vårt liv ganska sönderstyckat 

och vi själva splittrade. Till och med 

sommaren kan bidra till det med alla 

sina förväntningar på nya upplevelser 

och allt vi ska hinna fixa. 

Låt oss då stilla ner oss lite och 

återupptäcka att vi i centrum av vår 

tro har en som utstrålar ro, balans, 

harmoni. Den kvaliteten finns i rikt 

mått hos Jesus, till och med mitt i påfrestande 

närhet till medmänniskors 

nöd och under massivt tryck av höga 

förväntningar. Jesus är en ovanligt 

helgjuten person. Här finns en fond 

av helhet och enhet som är en bristvara 

idag – inte minst i Västvärlden. 

Det handlar i första hand inte om de 

kristnas enhet utan om den enhet 

som håller samman hela skapelsen. 

Vi vågar ödmjukt tro och bekänna 

att Jesus är ”utstrålningen av Guds 

härlighet” (Hebr. 1:3) och häpnar 

med Paulus över de perspektiv han 

tecknar i ett av sina brev: ”Han finns 

före allting och allting hålls samman 

i honom” 

enheten och helheten mitt i mångfalden. 

Förundrade och förtröstansfulla 

litar vi på att det finns ett kraftcentrum 

i världen – en Gud vars väsen 

och drivkraft är kärlek till allt han 

skapat – även till mig! Det är något 

viktigt vi ödmjukt får vittna om även 

i mötet med andra trosriktningar och 

världsbilder. 

Ta vara på enhetens gåva 

Det är ingen tvekan om att Jesus värdesätter 

denna enhet högt och han 

vill att lärjungarna ska ta emot och 

bära med sig den ut i världen. Allra 

tydligast ger han uttryck för det i sin 

förbön för oss lärjungar i alla tider 

strax innan han kommer att avrättas. 

(Joh. 17:20-23). 

Man kan ana att han inser och sörjer 

över hur svårt vanliga lärjungar har 

att ta till sig och gestalta denna enhet. 

Egna ambitioner och kortsiktiga 

strävanden träder lätt i förgrunden 

för oss som enskilda medlemmar, 

ledare, församlingar och samfund. 

vi uppgiften att ”bevara den andliga 

enheten” (Ef. 4:3). 

I Andens ljus behöver vi identifiera 

hinder och stötestenar. Det är ingen 

enkel process. Det vittnar kyrkohistorien 

om. Ingen av oss bör sätta 

oss till doms över andra. Alla har vi 

tyvärr lättare att se grandet i vår broders 

öga än bjälken i vårt eget. 

Att fira nattvard är ett bra sätt att andas 

in och praktisera denna konkreta 

enhet vi redan har i Jesus Kristus. 

Det kan stärka oss i uppgiften att 

vara enhetens och helhetens ljus i en 

splittrad värld. 

Nära Jesus klarnar vår syn och renas 

våra sinnen. Vi öppnar oss och 

Sven Lindström 

Nära Jesus anar vi den Eviges och förstår att denna djupa enhet redan Ordförande i Forsbrokyrkan i Arbrå 

Osynliges verklighet som skapar och finns där hos Jesus. Vi varken behö- Tidigare missionsföreståndare i 

bär Universum. Den Gud som står för ver eller kan skapa den. Däremot har 

Svenska. Baptistsamfundet 

16

Tema: Ekumenik - Svenska Missionskyrkan

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?