OnTime nr 2 2012 - Combitech.se

Ett magasin från Combitech AB
Papperslös dröm
blir informationslogistik
Spelet om informationen
20 miljoner unika kunderbjudanden
Vilken rutt ska fartyget ta?
Nr 2 – juni 2012

REdAktionEn
Ansvarig utgivare
Marie Bredberg
Redaktionsråd nr 2-2012
Charlotte Magnusson
Göran Carlzon, Erichs Communications
Göran Ekberg
Johan Gunnarsson
Redaktör
Stina Svensson
nätvariant av ontime
Läs tidigare nummer av OnTime
på www.combitech.se/ontime
ComBitECh
Linköping
Box 15042
583 15 Linköping
(Besöksadress:
Universitetsvägen 14)
Jönköping
Box 1017
551 11 Jönköping
(Besöksadress: Änkhusgatan 9)
Växjö
Ljungadalsgatan 2
351 80 Växjö
Övriga orter:
Arboga, Borlänge, Enköping,
Göteborg, Helsingborg,
Hässleholm, Jönköping, Karlstad,
Kista, Kristianstad, Linköping,
Malmö, Norrköping, Norrtälje,
Växjö, Skövde, Sundbyberg,
Trollhättan, Uppsala, Västerås,
Östersund, Oslo, Stavanger.
E-post
info@combitech.se
hemsida
www.combitech.se
PRoduktion
Erichs Communications AB, Linköping
Text där annat ej anges: Elin Jansson,
Jessica Hallqvist och Kent Olofsson.
Grafisk design
Capo Marknadskommunikation AB
tryck
Larsson Offsettryck AB
Ett magasin från Combitech AB
Papperslös dröm
blir informationslogistik
Spelet om informationen
20 miljoner unika kunderbjudanden
Vilken rutt ska fartyget ta?
Nr 2 – juni 2012
OnTime är en branschtidning
som tar upp olika aspekter av
teknik och samhällsutveckling.
Varje nummer har ett speciellt
tema som sätter lite extra fokus
på ett utvalt område.
Temaintro: Från dröm om papperslöst
samhälle till informationslogistik 3
Metso: Digitala manualer och utbildning
på plats ersätter tryckta manualer 5
”Varför måste jag släpa på den här
femkilosboken?” 6
ICA: 20 miljoner unika kunderbjudanden 7
SJ: Bättre dokumenthantering för
leverantörerna ger fler tåg ute på spåren 9
Origami – konsten att omvandla papper
till skulpturer 11
SMHI: Vilken rutt ska fartyget ta? 12
Spelet om informationen 14
Bahco: Lättare att bli sågbladssäljare
med iPad-app 16
Nyheter från Combitech 18
Combitech är ett obundet konsultföretag som med hög kompetens och
kontinuitet skapar stor kundnytta genom att tillhandahålla värdefulla och
innovativa lösningar som kombinerar teknik, miljö och säkerhet.
Kunderna finns inom branscherna försvar, flyg, telekom och säkerhet
samt myndigheter med ansvar för skydd av flöden i samhället.
Närheten till våra kunder är viktig. Därför finns Combitech på ett 20-tal
orter i Sverige och Europa. Vi är runt 1200 medarbetare och ingår i
Saab-koncernen - ett av världens ledande högteknologiska företag med
huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och rymd.

Från dröm om
papperslöst samhälle till
informationslogistik
det papperslösa kontoret, eller för den delen det papperslösa samhället i stort, var den
rådande visionen redan för 30 år sedan. då hade jag fångats av den digitala tekniken och
författade min uppsats för första gången med hjälp av en dator, en ABC 80. mitt alster kom
sedan ut på randigt papper med perforeringar i kanterna, utskrivna på en matrisskrivare.
inte var det snyggt men det var framtiden…
som vi alla vet gick utvecklingen
snabbt och datorerna blev alltmer
kompetenta på mycket och framför allt …
på att producera papper! Idén om det
papperslösa kontoret stötte på patrull,
eftersom enkelheten i att producera
snygga dokument gjorde det mycket mera
praktiskt och bekvämt att läsa texter på
papper när datorskärmarna inte kunde
hänga med i samma utveckling. Därför
blev tillvaron snarare pappersrik än
papperslös.
Filtrera information
– en nödvändighet
Men i grunden handlade det inte bara
om papper. Enkelheten att författa ett
dokument i ett modernt ordbehandlingsprogram
gjorde det möjligt att för alla att
skapa dokument på egen hand. Därför
har också dokumentskrivandet blivit en
självklarhet i mångas vardag. Allt fler
dokument som sprids till allt fler. Vissa
dokument läses, andra arkiveras, och om
vi ska vara ärliga så finns det nog också
exempel på dokument som bara blivit
hyllvärmare. Mängden dokument som
vi har tillgång till idag via exempelvis
sökmotorer ger oss ett överflöd av information
som tvingar oss att filtrera. Vi
behöver snarast välja bort information för
att kunna hålla oss informerade.
Man kan konstatera att begreppet
dokument i sig är starkt förknippat med
att slutmålet är pappersark. Det grundläggande
syftet är dock att en författare
vill förmedla information till en läsare
som ska bli informerad på ett så effektivt
sätt som möjligt. Att detta ska göras via
ett dokument kanske inte är det enda el-
ler ens det lämpligaste alternativet. Men
vi är alla vana vid att tänka i dokument.
Vi ska i detta nummer av OnTime
belysa de trender som finns idag, med
ett ökat informationsbehov som inte nödvändigtvis
tillgodoses av papper.
närmare koppling till
mottagarens problem
Att kunna informera på rätt sätt kring
sina produkter och erbjudanden är
numera en kritisk del av en affärsverksamhet.
Ett exempel är ICA, som i ett led
att marknadsföra sina produkter nyttjar
data över dina tidigare inköp, för att du
endast ska få erbjudanden som är intressanta.
Detta är ett aptitretande exempel
på hur kunskap om ett kundbeteende kan
tas tillvara och omvandlas. Resultatet blir
att kundinformationen kan formas och
effektiviseras för att bättre nå sitt syfte.
Ett annat exempel är SMHI. Väderleksrapporter
har blivit alltmer tillgängliga
och att kunna profilera prognostjänster
på marknaden är en allt större
utmaning. SMHI har lyckats kombinera
sin grundprodukt av avancerade väderprognoser
med att automatiskt tolka
vilka konsekvenser vädret ger kring
en specifik affärsnytta, exempelvis att
minska fartygens bränsleåtgång. Här ser
vi hur informationen kan göras mer relevant
och komma närmare mottagarens
eget problemområde.
Större behov av tillgång
till informationen
För produkter som i sin användning
behöver service, underhåll och support
så krävs mycket information för att
Johan Gunnarsson – nyligen insläppt i
Combitechs lokaler. Ansvarar som CTO för
systemprodukterna UpTime och RODON
som ingår i Combitechs nya division för
Technical Information Solutions. Han
var tidigare CTO på Sörman Information
och har doktorerat inom reglerteknik på
Linköpings universitet samt är grundare
av ett antal företag inom systemstöd för
modellering och simulering.
dessa tjänster ska kunna fungera på ett
tillfredställande sätt. Ett typiskt exempel
på denna eftermarknad kan hämtas från
personbilsmarknaden. All den verksamhet
som finns på plats för att kunna ge
service, felsökning och tillbehörsförsäljning
är beroende av att det också finns
information på plats, som instruerar
exempelvis servicepersonalen hur en
specifik bil bäst ska hanteras.
Det är till och med så att bilköparens
upplevelse av sin bil till stor del är beroende
av hur ”välinformerade” stödfunk-
temaintro

tionerna framstår vara gentemot kunden.
Ju mer informerad bilägaren blir när denne
behöver information och ju mer initierad
serviceorganisationen är, desto nöjdare
och trognare blir kunden. Detta är ett
fundamentalt exempel där välinformerat
agerande ger affärsnytta.
Vill väl, men uppnår motsatt effekt
Tyvärr har det alltid varit ett komplext
problem att förse en serviceorganisation
med rätt och tillräcklig information. Det
klassiska sättet har varit att jobba med
stora mängder dokument. En servicetekniker
ska då inte bara vara kompetent i att
utföra sina arbetsuppgifter, utan måste
dessutom vara kompetent i att hitta rätt
information.
Inom detta område har ny teknik gjort
stor nytta i att effektivisera informationsspridningen
till eftermarknadens aktörer,
så att rätt information presenteras i rätt
tid, för rätt typ av aktivitet anpassad till
mottagarens kompetensnivå. På detta sätt
blir arbetet effektivare, reparationer mer
korrekta och i slutändan uppnås en mer
positiv kundrelation.
Se informationen som pusselbitar
Nyckelkonceptet för att lyckas med detta
är återigen att lämna ”dokumentet” som
paradigm. Istället kan man se informationen
som pusselbitar, som visar det som
behöver visas och enbart det. För att detta
pussel ska kunna hanteras effektivt behövs
systemstöd i form av Content Management
Systems (CMS) där Combitechs egna
UpTime är ett av flera exempel.
Vi kommer i denna tidning få se
exempel på hur olika företag, bland annat
Metso Paper, hanterar informationsbehovet
för sina serviceorganisationer.
Även för ett företag som tillverkar
pappersmaskiner så finns det en vinst i att
hantera sin information papperslöst.
Sammanfattningsvis kan man konstatera
att om målet tidigare var att minska
pappersanvändningen så är målet nu
istället att informera på rätt sätt, i rätt tid
och med rätt relevans. Häri ligger stora
affärsmöjligheter. o
Johan Gunnarsson, Phd
CTO – Techical Information Solutions
informationslogistik
– okänt område
med stor betydelse
för företagen
Rätt information i rätt tid till rätt
person. Så låter den kortfattade
beskrivningen av begreppet informationslogistik,
ett område som har en
rätt kort historia.
Kurt Sandkuhl professor i informationsteknik
vid Tekniska högskolan
i Jönköping, visar hur informationslogistik
kan spara pengar åt företag
och vilka de största utmaningarna är.
Professorn tipsar också om en klok
genväg.
Läs hela intervjun på
www.combitech.se/ontime.
4 OnTime nr 2/12 – Papperslös dröm blir informationslogistik

”Vi levererar maskiner, inte papper”
digitala manualer och
utbildning på plats ersätter
metsos tryckta manualer
istället för att som tidigare skicka med tryckta användarmanualer
eller instruktionsböcker till sina kunder, satsar metso Paper nu på en
kombination av digitala instruktioner för sina papperstillverkningsmaskiner
och utbildning på plats hos användaren.
det papperslösa samhället som det
talats mycket om, har av olika anledningar
inte riktigt infunnit sig. Men flera initiativ
tas löpande för att minska förbrukningen,
så även inom pappersbranschen.
Ta Metso Paper i Karlstad till exempel
som tillverkar pappersmaskiner. De har
tidigare alltid skickat med omfattande
pappersdokumentation till kunden, såsom
användarmanualer och instruktionsböcker,
för att säkerställa att maskinen
körs på rätt sätt. Sedan en tid har detta
rationaliserats bort och allt material
erbjuds nu istället i digitalt format.
– I takt med att efterfrågan på våra
maskiner ökade, blev leveranserna av
pappersmanualer också mer omfattande.
Detta blev mycket kostsamt för oss och i
början av 2011 beslutade vi att sluta ta fram
det i papper och att kunden istället ska få
all dokumentation elektroniskt. Vi levererar
maskiner - inte papper, säger Thomas
Lindquist, Manager Product Information.
Främst av kostnadsskäl
Lägger man ihop alla typer av dokumentation
blir det en hel del papper;
operatörsmanualer, användarmanualer,
servicemanualer, montageinstruktioner,
utbildningsmaterial och reservdelskataloger
för att nämna några exempel.
– Största anledningen
till att ha
digitala manualer
är förstås att
minska våra
kostnader, men
det finns även
andra fördelar.
Det får en
positiv effekt
för miljön, det
går snabbare
och är enklare
att göra uppdateringar och kunden kan
vara säker på att alltid ha aktuellt underlag
för en så säker och effektiv maskindrift
som möjligt, säger Thomas Lindquist.
Förändringen har dock inte enbart
mottagits positivt. Thomas berättar
att maskintillverkningsindustrin är en
traditionell bransch där man är van att ha
all dokumentation på papper ofta insatta i
pärmar som ibland fyller hela rum.
– Allt fler väljer att leverera manualer
elektroniskt och vi upplever en stor
acceptans och förståelse bland våra
kunder. Men samtidigt är det en väldigt
konservativ bransch och visst har det
förekommit en del knorrande, särskilt
bland de amerikanska kunderna, säger
Thomas. o
Thomas Lindquist.
Så gjorde de
i praktiken
metso Paper har introducerat en eftermarknadsportal
på internet. där samlas
de digitala manualerna och all dokumentation.
Portalen bygger på uptime,
ett system för informationshantering,
som effektiviserar och automatiserar
hanteringen av den tekniska informationen.
Eftermarknadsportalen kan hantera ett
stort antal tjänster, från teknisk information
för en specifik maskin och servicebulletiner
till e-learning och allmänna
nyheter. Idag ligger fokus på funktionalitet
som underlättar för kunderna att
begära offert och möjlighet att enkelt
beställa reservdelar.
Tekniken bakom portalen bygger på
återanvändning av information genom
import av befintlig produktstruktur från
ett PDM-system (Product Data Management)
till UpTime.
Till produktstrukturen i UpTime
knyts all teknisk information, som
därefter extraheras ur systemet med
önskat utseende beroende på syfte,
målgrupp eller åtgärd. Informationen är
direkt tillgänglig och publiceras på den
Online-web som i detta fall utgörs av
eftermarknadsportalen. Kunderna får
där tillgång till information kopplad till
just deras maskin.
Metso Paper har därmed fått en
effektiv kanal för att fånga kundernas
behov vid exempelvis förbättringar och
utveckling av maskinerna, något som
visat sig leda till ökad försäljning av
reservdelar. Pappersmaskinföretaget har
också förhoppningar om att i framtiden
öka volymerna för andra serviceprodukter,
tillbehör och kompletterande
utrustning.
OnTime nr 2/12 – Papperslös dröm blir informationslogistik 5

Vägen till det papperslösa samhället är inte nya medier
eller lagringsmöjligheter, utan något helt annat
”Varför måste jag släpa
på den här femkilosboken?”
text: Göran Ekberg
Papper kommer bort. Papper måste släpas runt. man skär sig på papper! Papper tillverkas av
träd! Att ha data lagrad i papper leder till en orgie i logistiska problem i stil med »var la jag
mitt papper«, »varför måste jag släpa på den här femkilosboken?«, »vilket anteckningsblock
skrev jag nu i«, »på vilket av de här 30 pappren finns mina anteckningar« och så vidare.
Enligt Oriental är tillverkningskostnaden
ungefär 80 öre per
toarulle och vid regelbundet
kontorsanvändande kan White
Goat spara upp till 60 träd per år.
Göran Ekberg, systemsäkerhetsanalytiker på Combitech, letar efter det
papperslösa samhället.
det papperslösa kontoret/samhället
som var ett hett begrepp för en massa år
sen har inte helt infriats, eller blev det
bara lite försenat? Det går att hitta både
papper och pärmar på kontoren idag,
kanske till och med stämplar om man
letar riktigt noga.
Så den som hoppats på tomma bokhyllor
och pärmar i drivor på soptippen
har anledning att vara besviken. Men
om vi funderar på saken kanske vi har
uppnått något annat istället. Även om vi
inte blivit papperslösa har vi utvecklat
otroliga möjligheter att samla in och
lagra stora mängder information elektroniskt.
Från början i stationära datorer i
hemmet och på kontoret, idag antingen
lagrad i det stora ”molnet” eller rent av i
fickan hos var och en av oss.
den största nyheten på länge
Den kanske största nyheten vi fått uppleva
på länge är möjligheten att koppla
samman olika medier. I våra smarta telefoner
och läsplattor läser vi tidningen,
lyssnar på radio och ser på tv. Och inte
Läs hela artikeln och mer om toapappersmaskinen på www.combitech.se/ontime
minst förmedlar information mellan
varandra. Både i form av klassiska dokument
och via finurliga appar.
Så kanske vi nu börjar se ett papperslöst
samhälle bli verklighet, då läsplattan
och mobiltelefonen ersätter papper i stor
utsträckning och förser oss med både
radio- och tv-sändningar, när vi själva
vill. Att trycka en broschyr kommer
snart att uppfattas som ett omodernt och
miljö-ovänligt alternativ.
Nyckeln till det papperslösa samhället
kanske inte låg i nya medier eller ens
nya sätt att lagra information, som vi
trodde i så många år, utan i förmågan att
koppla samman medierna och presentera
informationen på ett sätt som är mer
anpassat till mottagaren.
ta med samma tidning till
toaletten två gånger
Skulle det dock visa sig att det papperslösa
samhället bara var en utopi trots
allt, kan det åtminstone vara bra att
utnyttja papperet så mycket som möjligt.
Det japanska företaget Oriental har konstruerat
White Goat, en maskin som tar
pappersåtervinning till ett annat plan.
Stoppa in gamla utskrifter, tidningar
och andra gamla papper i hålet uppe till
vänster. Maskinen tillsätter vatten och
strimlar pappret till pappersmassa. 30
minuter senare ramlar det fram en rulle
toapapper i luckan nere till höger. o
6 OnTime nr 2/12 – Papperslös dröm blir informationslogistik

iCA använder köpstatistik för bättre träffsäkerhet
20 miljoner unika
kunderbjudanden
Genom att använda information om vad kunderna brukar handla för varor,
skapar iCA personliga erbjudanden från butiken riktade till varje enskild kund.
iCA kallar det ”mina varor” och de positiva effekterna syns tydligt i både ökad
kundnöjdhet och ökad försäljning.
ett exempel på hur dagens teknik för
att samla in och bearbeta information
kan ge nya affärsmöjligheter, är detaljhandelsföretaget
ICA och det de kallar
”Mina varor”.
– ”Mina varor” går helt enkelt ut på
att kunden får rabatt på varor de brukar
handla, säger Henrik Patek, chef för
CRM och ICA media. Han fortsätter:
– Via ICA Kortet kan vi se varje kunds
köpvanor och utifrån det tar vi fram
anpassade erbjudanden som skickas
hem till kunden tillsammans med vår
tidning Buffé. Det är oftast rabatter men
kan även vara andra erbjudanden och
förmåner. Inget utskick är det andra
likt och idag tar vi fram totalt omkring
20 miljoner unika kunderbjudanden
varje månad. Kunden kan även se sina
aktuella erbjudanden via sitt ICA Kort,
via mobilen eller genom att logga in på
vår hemsida.
tekniken en utmaning
När ICA år 2008 lanserade ”Mina varor”
var man bland de första inom detaljhandeln
att jobba med kundanpassade
erbjudanden på det här sättet.
– För oss har tekniken varit den
största utmaningen. Att koppla samman
information från alla olika system, att
koppla på något helt nytt till det befintliga
affärssystemet, det var vår akilleshäl.
Det får ju inte bli fel. Och förutom själva
tekniken krävs resurser i form av både
tid och humankapital. Det är komplexa
processer som tar tid att utveckla och
det gäller att ha folk som kan detta. För
oss tog det ungefär ett och ett halvt år
från idé till lansering och ett hundratal
personer deltog i utvecklingsarbetet,
säger Henrik.
Ökad kundnöjdhet och ökad
försäljning
När idén om att premiera trogna kunder
på det här sättet väl tagit form, var den
detta är iCA
ICA-koncernen är ett av norra Europas
ledande detaljhandelsföretag med
cirka 2 150 egna och handlarägda
butiker i Sverige, Norge och Baltikum.
omsättning: 95 179 MSEK
Anställda: 40 000
”Mina varor” är ett
exempel på hur
ICA valt att nyttja
data om kundens
köpvanor som finns tillgänglig via ICA
Kortet. Kunden får erbjudanden på de
varor de handlat.
OnTime nr 2/12 – Papperslös dröm blir informationslogistik 7

Henrik Patek, chef för CRM och digital
media på ICA.
interna införsäljningen enkel enligt
Henrik.
– Största fördelen med ”Mina varor”
är att det ger bättre träffsäkerhet i
erbjudandena. Något som gynnar både
kunden och butiken. När jag presenterade
det internt tyckte alla att det var en
jättebra idé. För att tydliggöra vad det
gick ut på såg jag till att varje handlare
fick ett personligt brev med egna erbjudanden
och det mottogs väldigt väl. Man
insåg att det fanns stora affärsmöjligheter
och kundfördelar. Denna lansering är det
Största fördelen med ”Mina varor” är att det ger bättre träffsäkerhet i erbjudandena.
Något som gynnar både kunden och butiken.
mest jubelartade jag gjort under mina 20
år här på ICA.
Att de personliga erbjudandena
uppskattas av kunderna syns inte bara i
form av ökad försäljning, utan även i de
kundmätningar som ICA gör.
– Vi har fått nöjdare och lojalare
kunder. De ser positivt på att få personliga
erbjudanden eftersom de är relevanta
och intressanta. Vad gäller integritetsfrågan
har den förekommit i omgångar.
Det är ju inte alla som vill att butiken ska
se vad man handlar. Men faktum är att de
kunder som har valt att avstå från denna
möjlighet att få erbjudanden utifrån sina
köpvanor, har ångrat sig och kommit
tillbaka.
Fokus på digitala medier
Henrik berättar att det finns många
tankar inom ICA kring hur detta kan
utvecklas. Bara fantasin sätter gränserna.
Exakt vad nästa steg blir vill han av förståeliga
skäl inte avslöja.
– Generellt kan man ju konstatera
att allt fler kunder söker lösningar där
digitala medier kan bidra och här tror jag
att ICA kan utvecklas ytterligare. Samhället
går mot att ge mer och mer relevant
information, sådant som man själv är
intresserad av. o
”Bara för att något
är möjligt är det inte
säkert att det ska
genomföras”
”Mina varor” är ett lyckat exempel
på möjligheterna som ges av att
samla in och bearbeta information.
ICA jobbar dock ständigt med att
utveckla nya affärer och idéer, allt
från vardagsförbättringar till större
innovationer. Men hur går det till?
Vad avgör om ett projekt ska stoppas
eller får gå vidare?
OnTime har pratat med Mats
Munther som är chef för affärsutveckling
på ICA i Sverige. Läs intervjun
på www.combitech.se/ontime
8 OnTime nr 2/12 – Papperslös dröm blir informationslogistik

Jan Österlund på SJ ger värdefulla råd och berättar om hur:
Bättre dokumenthantering
för leverantörerna ger fler
tåg ute på spåren
För ett företag som SJ är det mycket viktigt att ha ordning och reda på sin tekniska
information. Svårigheter att få fram rätt information till rätt person i rätt tid kan
innebära att fordon och vagnar blir stående på verkstad längre än nödvändigt och
det kostar förstås pengar och kan leda till att det blir brist på tåg ute på spåren.
i mitten av 2000-talet märkte man
inom SJ att det existerande dokument-
hanteringssystemet började falla för
åldersstrecket. Framförallt system som
hanterade teknisk information om
fordonen. Dessutom fanns runt 100 000
ritningar på fordonen bara som bildkort.
Detta gjorde det omständligt för de leverantörer
som sköter underhållet åt SJ att
få fram den information de behövde.
– Om en leverantör behövde en ritning
så fick de först ringa till vårt ritarkiv
som sedan fick leta fram rätt ritning,
konvertera den till en fil och skicka
iväg. Det tog normalt en arbetsdag för
leverantören att få ritningen och det
ville vi snabba upp, säger Jan Österlund,
dokumentationschef på SJ.
All teknisk information
skulle digitaliseras
Slutsatsen blev att SJ behövde ett modernare
dokumenthanteringssystem och att
all teknisk information skulle digitaliseras
så den kunde hanteras i systemet.
2007 var SJ färdigt med utvärderingen av
systemen och valet föll på informationshanteringssystemet
UpTime som hade
de funktioner SJ behövde, bland annat
möjligheten att hantera information som
XML-dokument.
– Fördelen med XML är att vi kan
objektifiera informationen. Har man
skrivit text för ett objekt kan det sedan
återanvändas på alla ställen där informationen
är relevant. Behöver man ändra
i ett objekt räcker det att göra det på ett
enda ställe så ändras informationen
automatiskt på alla ställen som det
objektet finns, säger Jan Österlund.
UpTime används nu för att skriva
och hantera all teknisk information,
vilket ger mycket bättre ordning och
reda på den information som produceras.
Informationen publiceras sedan på
webbplatsen SJ Fordonsinformation där
underhållsleverantörerna kan gå in och
snabbt hitta den information de behöver.
omedelbar information
– slipper vänta en hel dag
Den främsta målgruppen för UpTime är
som sagt underhållsleverantörerna som
SJ anlitar och för dem är det nu mycket
enklare att få fram relevant information.
Ett exempel på det är ritningarna
vi nämnde som nu ligger i PDF-format i
systemet. Istället för att behöva ringa till
ritarkivet och vänta en dag på leveransen
går det nu att gå in på webbplatsen, söka
efter ritningen och få upp den omedelbart.
En annan fördel med det nya systemet
är att informationen nu är behovsstyrd
så att användarna bara får tillgång
till just den information de behöver i
sitt arbete och inget annat. All versionshantering
sker också automatiskt så det
finns ingen risk att olika versioner av
samma dokument flyter omkring i organisationen
och orsakar förvirring.
nyhet ska underlätta tillvaron
SJ ska precis också köra igång med en
funktion som ska underlätta tillvaron
ytterligare för underhållsleverantörerna.
SJ har en underhållsplan för
varje fordonsslag. Det är en lista med
åtgärder som ska genomföras med jämna
intervall. I listan finns referenser till
dokument som ger mer detaljerad information
om hur åtgärden ska utföras. Tidigare
var teknikerna tvungna att hämta
en pärm där dokumentet satt, men nu
ska det skötas direkt i UpTime.
OnTime nr 2/12 – Papperslös dröm blir informationslogistik 9

– Varje åtgärd finns nu som en post
i systemet och den är kopplad till all
information som beskriver hur åtgärden
ska utföras. Allt man behöver göra
nu är att klicka på en länk så kommer
all relevant information upp direkt på
skärmen och det tror vi ska bli en väldig
hjälp för underhållsleverantörerna, säger
Jan Österlund.
Ju effektivare leverantörerna kan
jobba desto snabbare får SJ ut sina fordon
och vagnar från underhållet. Det gör att
fordonen kan vara ute på spåret och dra
in pengar istället för att stå på verkstaden
och kosta pengar.
Svår utmaning med ritningarna
UpTime har gett SJ bättre ordning och
reda på sin tekniska information och
effektiviserat arbetet, men vägen dit har
inte alltid varit en dans på rosor. Migreringen
av den information som låg i det
gamla systemet gick utan större problem,
men att få in ritningarna var en större utmaning.
Själva digitaliseringen lade SJ ut
på ett externt företag, men informationen
om vad ritningen egentligen visade var
SJ tvungna att lägga in själva. Något som
inte var så enkelt alla gånger.
– Det man får ut blir aldrig bättre
än det man lägger in och det visade sig
att det saknades metadata till många av
ritningarna. Vi har till exempel något som
kallas littera som berättar om användningsområdet
för fordonet eller vagnen.
Ibland saknades den informationen och
då vet man inte vilken struktur den ska
placeras in i, säger Jan Österlund.
Fokus på metadata inledningsvis
sparar bekymmer
Strukturerna visar mer detaljerat vilken
typ av information det är och vilken fordonstyp
den hör till. Finns inte det med i
metadata så hamnar informationen i den
översta, allmänna, strukturen. Saknas det
Jan Österlund.
mycket metadata så finns risken att
den strukturen blir väldigt stor och att
det blir krångligare att hitta rätt information
eftersom man inte kan gå direkt till
den struktur där den borde finnas.
Den erfarenheten gör att Jan Österlund
gärna vill ge ett tips till dem som
funderar på att genomföra liknande
projekt.
– Börja med att gå igenom era metadata
och se till att ni har ordning på dem
innan ni börjar. Det kommer att bespara
er mycket besvär längre fram i projektet,
säger han. o
10 OnTime nr 2/12 – Papperslös dröm blir informationslogistik

Pappersviknings-konsten
origami tillhör den traditionella
japanska kulturen. Syftet med
konstformen är att vika och
forma en skulptur av papper.
Det finns verk av origami
som innehåller 1000 vikningar.
Däremot finns det endast ett
fåtal verkliga mästare som fått
hederstiteln Senior Origami
Master of Nippon Origami
Association. Norio Torimoto
är den ende av dessa som
bor utanför Japan. Han bor i
Sverige och har bland annat
föreläst för matematiklärare på
Linköpings universitet.
OnTime får vingar!
www.torimoto.se
Var ska vi göra av alla gamla papper när
det papperslösa samhället knackar på dörren?
origami
– konsten att omvandla
papper till skulpturer
Norio Torimoto, tolkar Dalahästen med hjälp
av ”gula sidorna”.
Text: Anna Sundberg, www.binformation.se | Foto: Helena Karlsson | Bildbehandling: Brian Reed, therighteye@mac.com
Senior Origami Master of Nippin Origami: Norio Torimoto / Torimoto Oritek, http://www.torimoto.se
Läs mer och se fler bilder på www.combitech.se/ontime.
Hästen Pegasus. I pappersvikningskonsten
origami har vissa modeller 1000 vikningar.
namn: Norio Torimoto född 1948 i
Fukui, Japan.
känd för: Världspatent och mattepedagogiska
innovationer. Origamiprojekt
och utställningar runt om i
världen. Universitetsföreläsningar
inom det matematiska området
bland annat ”Origami – Geometric
solution as a visual tactile perception”.
Vek en trana i Kungsträdgården
från ett 6 x 6m stort pappersark
år 1995. Boken ”Origami – form och
fantasi” utgiven av Norstedts.
Norio uppskattar Selma Lagerlöfs Nils
Holgersson som han vikt ett femtiotal
modeller av. En av de finaste tillhör
nobelpristagaren Kenzaburo Oe från
Japan.
Familj: Sambo med Ingrid som spelar
koto, ett japanskt stränginstrument.
Bor i Sollentuna.
Välkomnar: Origamins möjligheter
att förmedla ett mer obegränsat sätt
att tänka.
kontakt: Norio Torimoto / Oritek
http://www.torimoto.se
11

Bättre beslutsunderlag när informationskällor kan kombineras
Vilken rutt ska fartyget ta?
med Smhi:s tjänst Fleetweb får kaptenen på ett fartyg all nödvändig information
för att kunna välja den optimala rutten som minimerar bränsleförbrukningen och
bäst håller den planerade ankomsttiden.
bränslet står idag för hela 80 procent
av ett fartygs driftskostnad. Att minimera
bränsleförbrukningen är därför
av största intresse för rederierna. Detta
är en av de saker som SMHI:s digitala
verktyg Fleetweb kan hjälpa till med.
Tjänsten har funnits på marknaden
några år, men är ännu relativt okänd
utanför rederibranschen.
Rent praktiskt så sammanställer
Fleetweb uppgifter som fartygen
löpande rapporterar in om sin position,
Lennart Cederberg är glad över att kunna
bidra till sänkta koldioxidutsläpp.
hastighet, kurs och beräknad ankomsttid.
Detta kombineras sedan med
aktuellt väderläge och prognoser som
kan påverka hastigheten de närmaste 14
dagarna, såsom vind, våghöjd och strömmar.
Resultatet blir en rekommendation
från SMHI direkt till fartyget om vilken
rutt som är den mest optimala.
inte bara ekonomiska fördelar
Förutom den ekonomiska vinningen som
rederierna kan göra med minskad bränsleförbrukning,
har det också betydelse
för miljön. Mindre förbrukning innebär
mindre utsläpp av koldioxid. Det är
också en fråga om vilken rutt som är bäst
med tanke på säkerheten för fartyg, last
och manskap.
– Vår roll är att hjälpa fartyget, att ge
goda råd och förse kaptenen med bästa
möjliga beslutsunderlag i syfte att
spara liv, bränsle, tid och pengar, säger
Lennart Cederberg produktchef för
SMHI:s sjöfartsavdelning.
Värdefull visualisering
Med Fleetweb visualiseras beräkningarna
både av vad som har hänt och vad
som kommer att hända på ett lättförståeligt
sätt även för landpersonalen.
– Ship’s operators och fleet managers
som befinner sig på land, får en tydlig
grafisk presentation och en total överblick
av alla fartyg. De får en ökad förståelse
och bättre kontroll över fartygens
situation och kan säkerställa att flottan
används på bästa sätt, säger Lennart
Cederberg och ger ett exempel:
– Säg att fartyget behöver ta en annan
rutt än den planerade för att undvika
höga vågor som kan skada känslig last.
Med Fleetweb kan landpersonalen direkt
se hur mycket det kommer att försena
fartyget. Och att i förväg kunna säga
att ett fartyg inte kommer fram i tid är
givetvis en stor fördel för hela logistikkedjan,
eftersom man då kan lägga om
planeringen i god tid.
Så växte idén fram
SMHI har lång erfarenhet av väderprognoser
och att rekommendera fartyg
vilken rutt de ska ta. Men att i ett och
samma system ge noggrann övervakning,
tillgång till SMHI:s prognoser och
observationer samt de uppgifter fartygen
själva rapporterar in, är unikt. Lennart
berättar hur det blev möjligt.
– Det var flera saker som spelade in.
Bland annat var vi med i ett EU-projekt
som hette MarNIS och gick ut på att
hitta smarta sätt att optimera sjöfarts-
12 OnTime nr 2/12 – Papperslös dröm blir informationslogistik

trafiken och underlätta transparensen
så att alla parter såg samma sak. Där
föddes väldigt många idéer. Vi har
också samarbetat med Linköpings och
Norrköpings universitet som är experter
på visualisering. Det blev en lyckad
kombination av unga smarta hjärnor och
SMHI:s erfarenhet. Ofta räcker inte den
egna kompetensen till utan det gäller
att samarbeta med en partner som höjer
värdet på produkten.
Pirater och fler detaljer i framtida
versioner
Enligt Lennart är Fleetweb en världsledande
produkt som SMHI är väldigt
stolta över att kunna erbjuda. Inga gratis-
appar kan ge den här typen av service,
analys och råd om vad som är smartast att
göra framåt när det gäller sjöfartstrafiken.
Produkten utvecklas kontinuerligt
och uppdateringar släpps ett par gånger
i månaden. Den senaste tiden har man
mest jobbat med utveckling av visualiseringstekniken.
– Framöver kommer vi att införa en
ökad detaljrikedom, främst när det gäller
uppgifter om bränsleförbrukningen. För
att kunna optimera rutten ytterligare
kommer vi även att integrera sjökort,
alltså navigation, i tjänsten. Och för att
öka säkerheten lägger vi inom kort in
varningar där det tidigare förekommit
piratincidenter. o
om Fleetweb
En webbtjänst från SMHI som ger överblick
av hela flottan och säkerställer att
fartyg går optimalt. I det visualiserade
gränssnittet kan man analysera vad som
har hänt och beräkna vad som kommer
att hända.
• Fartygens avvikande hastighet och
bränsleförbrukning satt i relation
till det kontrakterade.
• Fartygens förväntade och rapporterade
ankomsttider i relation till
SMHI:s beräkningar, baserade på
uppgifter från fartygens kaptener.
• Beräkningar av eventuellt förlorad
seglingstid samt överkonsumtion
av bränsle.
• OVA; Ongoing Voyage Analysis.
Information om fartyget och dess
pågående rutt. Här är även all
kommunikation mellan SMHI och
fartyget tillgänglig.
• Showroom - ger dig en snabb
överblick över hela flottan, ständigt
uppdaterad.
• Med andra ord en win win-situation.
Genom att samla in, bearbeta
och presentera informationen på
ett nytt sätt har SMHI skapat en
affärsmöjlighet som samtidigt är
till stor nytta för kunderna.
OnTime nr 2/12 – Papperslös dröm blir informationslogistik 13

Från meningslösa vd-appar till affärsnytta B2B
Spelet om informationen
text: Johan Gunnarsson
när Steve Jobs presenterade iPhone för första gången fokuserade han på att denna nya
produkt kombinerade tre saker i en. En telefon med musikspelare och en web-browser. detta
var det nya och fantastiska. Att iPhone också introducerade möjligheten för utvecklare att
bygga appar, och att det fanns ett smidigt sätt att distribuera och tjäna pengar på dessa, var
snarare en bisak i sammanhanget.
sedan dess vet vi hur det gick. Apparna
som från början inte fick så mycket
uppmärksamhet knep snart huvudrollen
och är numera etablerade. Man kan
till och med säga att de utgör grunden i
det paradigmskifte som har skett kring
smartphone-användningen.
Vari består framgången med appar?
Det finns flera svar på den frågan. En
anledning är att Apple löste problemet
med hur man utformar ett användargränssnitt
som gör det bekvämt att
hantera interaktiv information i en liten
mobiltelefon. Dessutom kunde man nu,
konstant uppkopplad till Internet, i en
app förena information och interaktion
med att ha tillgång till mobiltelefonens
sensorer såsom GPS och kamera. Att alla
dessa faktorer kunde kombineras i en
enhet som var så liten att den fick plats
i fickan, gjorde det möjligt för apparnas
intåg i vår vardag.
hur många onödiga ”vd-appar”
har skapats?
Genast skapades en ”hype” som innebar
att det gällde för företagen att tillhandahålla
en egen app, bara för att ”hänga
med”. Detta gjorde man ofta snabbt och
utan att lägga så mycket tanke på hur en
app egentligen skulle se ut och fungera.
Vi fick helt enkelt vad man kan kalla
för ”vd-appar”. Det vill säga tämligen
meningslösa appar som bara tillkommit
för att vd eller någon annan vill ha något
att visa upp. Ofta med informationen
kopierad från företagets websida utan
att tillföra något nytt. I dessa fall skapas
ofta badwill. Användare av appar visar
sig vara mindre förlåtande för dåligt
utformade appar jämfört med dåligt
utformade websidor.
Informationsstrategin för en app
behöver vara skild från informationsstrategin
en webbsida. Återigen ser vi
att dokumenttänket, som även finns på
många websidor, inte fungerar för apparna.
Det vill säga att man presenterar
sin information i form av dokumentliknande
texter eller som kataloger i pdfformat.
För att få informationen i en app
att fungera måste den hanteras som data
och inte som dokument. Detta innebär
till exempel att det inte är någon poäng
med att ta fram publikationer såsom tillbehörskataloger.
Att tänka annorlunda
kan istället innebära en förenkling och
rationalisering av informationsprocessen
med lägre kostnader som följd.
En förväntan om att få
informationen direkt
Intåget av apparna har haft effekten med
sig att man idag har en förväntan om att
bli informerad via en app och att man
får rätt information direkt. Appen ska
i högre grad automatiskt veta vad jag
är intresserad av, så att jag inte behöver
ägna mig åt komplicerade sökningar för
att få fram informationen. Detta åstadkoms
genom att man utnyttjar sensorer
i mobilen, där man exempelvis kan
presentera informationen tydligare tack
vare att systemet vet var man befinner
sig. Men det finns också andra exempel
där man nyttjar sin lokala adressbok,
förmågan att ta bilder för dokumentation
eller streckkodsavläsning. På detta
sätt kommer appen att presentera informationen
på ett effektivare, och därmed
mer attraktivt, sätt.
informationen om produkten lika
viktig som produkten i sig
Trenden går mot att informationen om
produkten är lika viktig som produkten
själv. Ett annat sätt att uttrycka det är
att produkt och information integreras
till en enhet. I framtiden kommer det
vara självklart att man får en personlig
informationslösning när man exempelvis
köper en bil. Man kan tänka sig att
man får en app som gör det möjligt att få
specifik information om sitt fordon och
även att kommunicera med det. I detta
fall sker en förskjutning av användningen
av bilen så att den också sker via ett
informationsverktyg.
Olika användare har olika syften med
att använda produkten men principen
Operations Diagnostics Parts
Accessories
14 OnTime nr 2/12 – Papperslös dröm blir informationslogistik
Sales
Your
Product
Journal
Maintenance

är ändå att man går via ett gemensamt
informationssystem i form av en app för
att jobba med produkten. Slutsatsen är
därför tydlig: att informationspaketet
blir en allt viktigare del av att använda
produkten. I framtiden kommer du som
bilköpare att påverkas av hur appen till
bilen fungerar. Om du inte är nöjd med
appen så kommer du säkert se dig om
efter en annan bil. Alltså kommer
informationssamhällets integration i vår
vardag att styra våra val.
Som vi har sett är appen ett effektivare
sätt att blir informerad jämfört med
klassiska dokument och tvingar oss samtidigt
att tänka i andra banor än dokument.
Det är därför som appen kommer att göra
livet mera papperslöst.
därför ligger B2B-lösningar efter
Apparnas utveckling har drivits av framför
allt Apple och Android som de stora
plattformarna. Hittills är det till största
delen konsumentmarknaden som dessa
telefoner och appar har riktat sig till.
Därför ligger business to business-lösningar
B2B inte i framkant när det gäller
app-utvecklingen. Här finns framtidens
utmaningar. Behovet av effektiva informationslösningar
för B2B är stort.
Generellt så har Microsoft en stark dominans
i företagens IT-miljöer, då operativsystemet
Windows och Office-programvarorna
är de facto-standarder i många
fall. Men när det gäller mobila enheter så
har Apple och Android alltså tagit för sig
medan Microsoft inte har lyckats. Ännu,
åtminstone.
Tidigare riktade sig mycket av
datorsystemens innovationskraft mot företagsvärlden
och konsumentmarknaden
släpade efter. Det som skett nu tack vare
Apples introduktion av iPhone är att konsumentmarknaden
har tagit ledningen i
utvecklingen. Ett typiskt fall där detta blir
tydligt är att de mest moderna telefonerna
oftast ägs privat och inte sällan av våra
barn, medan vi vuxna på jobbet inte har
det alls lika förspänt med moderniteterna.
Detta speglar också varför Microsoft
inte har lyckats ännu på mobilmarknaden.
Frågan är om de allt större behoven
av effektiva informationslösningar inom
företagsvärlden kommer att ge den marknadsöppning
som Microsoft behöver.
där har microsoft sin styrka
Microsoft lanserar nu Windows 8 som
ska vara ett gemensamt operativsystem
för både PC och mobiler så att program
ska kunna användas i båda miljöerna. Det
är där Microsoft har sin styrka. Att som
programvaruutvecklare kunna utveckla
ett system som fungerar inom kontorsvärlden
både på PC och i mobilerna.
Därtill ska man också nämna det ekosystem
som Microsoft har i företagsvärlden,
med integrerade system för Office, mail,
dokumenthantering i Sharepoint och
affärslogik och integrationsmotorer. Att
låta hela detta ekosystem bli tillgängligt
i en mobil enhet tar bort de hinder som
finns idag.
Vilka är då hindren? I Apples fall
så är det i praktiken inte möjligt att
distribuera appar på annat sätt än via
Apples AppStore. Detta medför att man
inte har tillräcklig flexibilitet i att anpassa
affärs- och distributionsmodeller för
företagens behov. För Androids del finns
det stor frihet och flexibilitet, men här
saknas ett ekosystem som naturligt knyter
an mot företagens IT-system. Man har ju i
Android inte kontroll på hårdvaran
på samma sätt. Hurvida ett ekosystem
behöver äga hela kedjan från hårdvara
till affärskritiska applikationer är dock
en debatt som kommer att fortsätta
länge än. o
OnTime nr 2/12 – Papperslös dröm blir informationslogistik 15

Beräkningsmotor för datorer användes som grund
Lättare att bli sågbladssäljare
med Bahcos iPad-app
Att sälja sågblad till bandsågar låter kanske inte så avancerat, men det är faktiskt riktigt
komplicerat och det krävs stor erfarenhet för att bli en bra sågbladssäljare.
– vi har ett tiotal produkter i
sortimentet vilka väljs utifrån kundens
materialmix, men alla passar inte i alla
maskiner. Sedan finns det olika tandtäthet
på bladen och olika tätheter passar
olika bra för olika storlek och form på
de arbetsstycken man sågar i. Dessutom
måste man ta hänsyn till vilken bandhastighet
och vilken matningshastighet
man behöver. I slutänden betyder det att
det finns många möjliga kombinationer
som säljarna måste kunna räkna fram
och det kräver stor erfarenhet, säger
Tomas Ivner, produktutvecklare på
Bahco. Utöver de tekniska detaljerna för
produkterna är säljarna tvungna att veta
mycket om kunderna också. Vad har de
för maskiner? Vilka material sågar de
i? Vad har de prövat göra i maskinerna
tidigare?
För att hålla reda på allt måste säljarna
ta med sig massor med papper när
de är ute på sina rundor till kunderna.
– Vi har exempel på säljare som åkt
omkring med stora kartonger med hängmappar
i bilen, säger Tomas Ivner.
Beräkningsmotor fanns för
vanliga datorer
För att underlätta för säljarna började
Bahco ta fram en Ipad-app i fjol. Den
byggde på en beräkningsmotor som
redan fanns för vanliga datorer och där
det gick att räkna fram vilken produkt
som passade bäst ihop med en viss
maskin och för en viss typ av material.
Utöver det skulle appen innehålla
funktioner som lät säljarna lagra all
kundinformation.
Från början var tanken att göra en
Iphone-app, men det fungerade inte i
praktiken.
– Vi gjorde en förstudie som visade
att det var svårt att åstadkomma det vi
ville göra på en mobildisplay. En stor
utmaning var att få fram ett gränssnitt
som gjorde det möjligt att hantera alla
parametrar på ett överskådligt sätt och
för det krävdes det ett större format, som
en Ipad, säger Tomas Ivner.
Appen är precis klar att lanseras
bland säljarna så det går inte att säga så
mycket vad säljare, företag och kunder
kommer att tjäna på appen, men de
säljare som betatestat appen har varit
nöjda och tycker att den underlättar
arbetet. En extra bonus är att en egenutvecklad
Ipad-app visar kunderna att
Bahco är ett företag som ligger i den
tekniska framkanten.
mer än att bara ersätta papper
Förhoppningen är nu att appen inte bara
ska ersätta en massa papper utan även
hjälpa säljarna att sälja bättre. Bland
annat eftersom appen ger möjlighet att
få fram information som vore svårt eller
omöjligt om allt låg på papper.
– Med den här appen kan en säljare
stå vid en maskin ute hos kunden och
visa direkt på skärmen vilka faktiska
kostnader de får med en viss produkt.
Säg att kunden kan välja mellan ett
dyrare och ett något billigare blad, då
väljer kunden förmodligen det billigare.
Men om säljaren kan köra en beräkning
på Ipaden och visa kunden att det går att
såga snabbare med det dyrare sågbladet
och att totalkostnaden för varje sågad
bit därmed minskar drastiskt så kommer
saken i ett annat läge, säger Tomas Ivner.
Gör att fler kan sälja
En annan förhoppning är att appen ska
göra att fler säljare kan börja jobba med
sågbladsprodukter.
– Vi säljer ju både handverktyg
och sågblad och det är stor skillnad i
hur man säljer dem. Sågblad är ju en
förbrukningsvara och de många möjliga
kombinationerna gör att man måste ha
stor erfarenhet för att sälja dem. Man
kommer fortfarande att behöva erfarenhet
för att bli en bra sågbladssäljare,
men med den här appen blir insteget
inte så stort längre och det gör att vi
hoppas att fler kommer att sälja sågblad,
säger Tomas Ivner. o
16 OnTime nr 2/12 – Papperslös dröm blir informationslogistik

OnTime nr 2/12 – Papperslös dröm blir informationslogistik 17

nyheter från
Combitech växer i Dalarna
Borlänge är ett nytillskott­på­listan­över­
Combitechkontor runt
om­i­Sverige.­Kontoret­äretablerat
i Teknikdalen
och ambitionen är att
växa i regionen inom
industri och myndigheter.
Intelligenta transportsystem­är­ett­av­profilområdena.­­Mikael­
Tarander och Mats
­L indström­är­ansvariga­förverksamheten
i Dalarna.
Ny chef för CtI
Daniel­Kilbo­blir­ny­chefför
Combitech Training
Institute (CTI). Daniel hör
hemma­på­Combitechs­
Västeråskontor.­Kolla­inkursutbudet­påcombitech.se/utbildning.
Handslaget inspirerar
ungdomar
Combitech i Göteborg
har inlett ett samarbete
med IT-Gymnasiet och
Västsvenska Handelskammaren
för att stödja
den yngre generationen.
Projektet­går­undernamnet
Handslaget och
förhoppningen är att
eleverna ska närma sig
näringslivet under tydliga
och­långsiktiga­former.­
Combitech
kommer
att följa
en klass
under
tre­år­ochtillföra
nya
idéer och
insikter till
den ordinarie
verksam heten.
fotograf. Øyvind Lund
Kundprojekt: Region Värmland
Värmland rustat för Rakel
Region Värmland är redo för att ansluta länets samtliga kommuner till det nationella
kommunikations systemet Rakel. Specialister från Combitech har varit ett stöd i arbetet.
I september 2009 tog Region Värmland de första
stegen för ett gemensamt Rakelinförande inom
regionens räddningstjänster och 16 kommuner.
­Arbetet­finansierades­med­kompetenspengar­från­
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Combitechs experter - ett stöd i arbetet
För att kunna ansluta sig till lednings- och samverkanssystemet
Rakel behöver varje verksamhet
ta fram en lednings- och sambandsanalys (L&S)
och ett programmeringsunderlag. En upphandling
utlystes­där­Combitech­fick­uppdraget­att­vara­ettstöd
i utrednings arbetet och ansvara för införandet.
Arbetet­delades­upp­i­tre­steg;­blåljusorganisationer,kommunal
verksamhet och test/övning.
- Vi har hjälpt samtliga räddningstjänster med
­införandeprocessen,­därefter­har­vi­gått­igenomkommunernas
tekniska och sociala förvaltningar.
En­del­kommuner­har­även­fått­andra­förvaltningaroch
bolag analyserade. Det har varit spännande att
få­sätta­sig­in­i­de­lokala­förutsättningarna­och­tahänsyn­till­det,­berättar­Robert­Östgård,­ansvarigprojektledare­på­Combitech.
Resan framåt
I september 2011 hade samtliga kommuner
en lednings- och sambandsanalys och ett
Rakel-fakta:
Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för ledning
och samverkan. Det är tillgängligt för de verksamheter som
verkar inom allmän ordning, säkerhet och hälsa. Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap (MSB) är idag operatör för Rakel.
på bIlderna. Torbjörn
Ryman, projektledare Rakel,
Region Värmland (färg) och
Robert Östgård, projektledare
Combitech (svartvit).
­programmeringsunderlag.­Arbetet­gick­då­vidaremed
att planera för och inleda en provverksamhet i
Torsby kommun.
- Tillsammans med personalen som arbetar i hemtjänsten
och nattpatrullen testar vi om Rakel fungerar­bättre­än­mobiler­i­en­kommun­där­det­finnsflera­höjdskillnader.­Likaså­tittar­vi­på­om­­s
ys temetunderlättar­samverkan­mellan­olika­­a
k törer,­­berät t a r­
Torbjörn­Ryman,­projektledare­Rakel,­Region­
Värmland.
Samarbetet med Combitech
Både­Torbjörn­och­Robert­tycker­att­samarbetetmellan
kommunerna och Combitech har varit
berikande.
- Combitech har en gedigen kunskap och erfarenhet­inom­området.­Samarbetet­har­varit­nära­ochpå­ett­otvunget­sätt.­I­Värmland­har­vi­mer­att­görainom­Rakel,­nu­inväntar­vi­resultaten­från­Torsbykommun­för­att­se­vad­nästa­steg­blir,­säger­Torbjörn­
Ryman.
- Region Värmland och kommunerna har varit
mycket engagerade. Nu hoppas jag att kommunerna
ansluter­sig,­så­att­systemet­kan­komma­till­sin­rätt,avslutar­Robert­Östgård.­
fotograf. Per Eriksson

Fartfyllt
Combitech i
racingsamarbete
Nyligen startade tta - den nya elitserien
i racing där förarnas skicklighet, hightech
och miljötänk står i fokus. Combitech
medverkar som partner till ett av teamen.
Inför raCIngsäsongen 2012 skapas ett helt nytt
svenskt­racingmästerskap­på­elitnivå,­TTA. Den
nya­serien­har­lockat­många­namnkunniga­teamoch
förare och är en stark utmanare till STCC. Ett av
­teamen,­PWR­RACINg­TeAM,­stöttas­av­Combitech.­
I­den­nya­serien­är­det­fokus­på­sportslig­rättvisa­ochförarnas­skicklighet.­Miljötänket­har­också­tagits­ettsteg­längre­då­alla­bilar­körs­på­Aspen­miljöbränsleoch
bilarna har V6-motorer med hybridsystem.
- Det här är ett helt nytt grepp och är framtiden för
svensk motorsport. Den här serien är gjord av racers
för­racers­och­det­är­förarnas­skicklighet­som­avgör,säger­Daniel­Haglöf,­en­av­förarna­i­teamet.
TTA­har­totalt­fem­klasser­som­tävlar­över­åtta­helgerpå­Anderstorp,­Falkenberg,­Göteborg,­Karlskogaoch­Tierp.­Premiären­gick­12:e­maj­på­Karlskoga­
­Motorstadion­i­Värmland­och­finalen­på­Göteborg­
City Race Arena den 29:e september.
IT-säkerhet
Nytt krisövningscenter för It-avbrott
En kris behöver inte bli en katastrof om man övar regelbundet. Nyligen invigdes
krisövningscentret dart i Karlstad av It-minister Anna-Karin Hatt.
många gånger är kännedomen bland företag och organisationer alldeles för låg om hur man ska hantera ett
eventuellt avbrott i IT-driften. Regelbundna krisövningar kan vara en del av lösningen för att inte verksamheten
ska bli onödigt lidande.
DART står för Disaster and Recovery Testcentre. Det en del av Compare Testlab i Karlstad och drivs av
Combitechs partner Coromatic. Här kan företag och organisationer öva och pröva sina planer i syfte att minska
sårbarheten vid avbrott i IT-driften och få en extern bedömning av hur verksamheten klarar att återhämta
sig efter ett driftsavbrott. Combitech har stor erfarenhet kring IT, krishantering och att leda krisövningar och
Coromatic är experter på IT-kontinuitet och drift av datacenter.
– DART är unikt i Sverige och här kan företag och organisationer öva sin krisberedskap och simulera avbrott
i IT-driften avskilt från den egna verksamhetens system. På så sätt tar man bort risken att den egna IT-miljön
utsätts för oönskade störningar vid krisövningar, säger Jerker Löf, affärsområdeschef för informationssäkerhet
på Combitech.
på bIlden. IT-minister Anna-Karin
Hatt (i mitten) invigde DART. Här
i sällskap med Combitechs vD
Marie Bredberg och Maths Waxin,
vD Coromatic
Läsarundersökning
Som­en­del­av­er­minnsgjorde
vi en läsarundersökning
under
hösten­2011­för­att­få­redapå­vad­ni­läsare­tyckerom
OnTime. Där framkom
att merparten av er
som svarade tyckte att
tidningen framförallt är
trovärdig,­aktuell,­läsvärdoch­snyggt­form­g
iven, ­
vilket vi i redaktionen är
glada­för.­Vi­fick­in­en­heldel­tips­påämnen
att
bevaka och
har­även­fåttpositiv
respons
på­­inf örandet­av­
» Combitech-sidorna«.
Vinnare i ut lottningen
av en kurs
från­Combitech­
Training Institute
blev Tomas
­L indg ren­på­
Siemens­i­
­Finspång.­
Grattis!
Ramavtal med lfV
Combitech har blivit
utvalda av LFV som
enda ramavtalsleverantör
inom­kompetens­området­
»teknik konsultation
inom­flygledartjänsten«.­
Ramavtalet­är­treårigtmed­möjlighet­till­två­årsförlängning.
Workshop om Rodon
30 augusti planerar
vi en workshop kring
vår­produkt­RODON
och­mer­specifikt­omhur
till för litlighet och
säkerhetsanalys kan
effektivisera­systemutvecklingen
av kritiska
system. Bland annat
kommer användare
från­­Tysk la nd­berättaom
hur de radikalt
förbättrat sina
processer för
tillförlitlighetsanalys.

aVsändare
Combitech Ab
Box 15042
583 15 Linköping
1. Vad är logistikutveckling?
3.
2. –­Framför­allt,­se­till­att­logistiken­stöder­
din­viktigaste­konkurrensfördel.­­Konkurrerar
Combitech Training Institute: Aktuella kurser
Tänk i Java 4-5 & 18 sep Linköping
Usability-vägen till användbara system 4-5 sep Stockholm
Effektiv kravhantering 6 & 19 sep Linköping
Problemlösning med C++ 11-12 & 25 sep Göteborg
Förbränningsmotorstyrning, grundkurs 11 sep Södertälje
Förbränningsmotorstyrning, avancerad kurs 12-13 sep Södertälje
Testdriven utveckling .Net 12 sep Linköping
Effektiv granskning 20 sep Linköping
»Logistiken måste stödja
Tre frågor & tre svar
din viktigaste konkurrensfördel«
combitech.se/utbildning
Anpassa logistiken efter hur du
du med pris är det kostnader du ska fokusera ger­positiva­effekter­på­såväl­flexibilitet­som
konkurrerar på marknaden och gör förpå.­Är­flexibilitet­och­kundanpassning­dinkostnader.­Sedan­blir­det­allt­vanligare­attändringar i små steg. Det menar Mattias främsta konkurrensfördel ska det vara kunder­i­många­branscher­efterfrågar­mer
Hallgren, doktor inom produktions- centralt även i verksamheten och synas i dina unika­och­kundanpassade­produkter,­vilketekonomi
och expert på logistik- och logistiklösningar.
logistiken­måste­kunna­svara­upp­emot.­Men
produktions utveckling på Combitech. – Involvera verksamheten och se till helrent generellt skulle jag säga att trenden är
heten!­Ta­gärna­hjälp­av­någon­utomstående,att­det­inte­finns­några­egentliga­trender.men arbetet bör drivas av verksamheten Många­företag­har­insett­att­det­inte­finns­
– För producerande företag handlar det om i­linjen­och­ledningen­måste­stå­bakom­ någon­allenarådande­mirakelmetod,­utan­attatt­utveckla­och­effektivisera­hela­flödet­från­utvecklingsarbetet.­Starta­i­tvärfunktionelladet
handlar om att ta till sig de verktyg och
inköp till levererad produkt. Det handlar om projektgrupper­för­att­komma­igång­men­detprinciper­som­finns­och­anpassa­dem­till­den­ såväl­fysiska­flöden­som­informationsflöden.­ måste­vara­tydligt­att­det­är­linjen­som­har­detegna verksamheten. De företag som kan vara
Genom­att­göra­detta­kan­företagen­förståslöpande ansvaret för utveckling och resultat. flexibla,­förändringsbenägna­och­snabbt­kanspara­pengar,­men­också­få­nöjdare­kunder–­Ta­saker­i­små­steg!­Greppa­inte­överanpassa
sig efter förändringar i omvärlden är
som­får­sina­produkter­på­kortare­tid­och­tillför­mycket­på­en­gång­utan­gör­många­små de som vinner i längden.
ett­lägre­pris.­Målet­är­att­uppnå­en­»effekförändringar­istället.­Kontinuitet­är­nyckeln.tiv enstycksproduktion« för att kunna följa En­organisation­som­hela­tiden­utmanar,­ läs mer på
efterfrågan­så­tätt­som­möjligt­–­det­vill­sägautvecklar och klarar av att förändra arbets- combitech.se/logistik
att snabbt kunna producera och leverera vad sätt och metoder har större chans att vara
som­efterfrågas,­när­det­efterfrågas.­Lyckasman­innehåller­flödet­ett­minimum­av­lagerlångsiktigt­framgångsrik.och­flexibiliteten­blir­maximal.­­
Vilka trender finns det inom logistikutveckling?
–­Om­jag­ska­nämna­något­så­är­tid­ett­
Vilka råd kan du ge till dem som vill
effektivisera sina flöden?
­område­många­fokuserar­på.­Att­korta­ledtider­
nästa nummer ute
12 oktober (cirka)
Detta och äldre nummer hittar
du som pDf-filer på vår webbplats.
AgIlA meToDeR lockar allt fler, men som
med alla arbetssätt finns det fallgropar.
Nästa OnTime blir därför ett tema nummer
om agil utveckling. Hur undviker man
fällorna? Vilka knep finns för att maximera
nyttan? Vad måste man som beställare
tänka på? Dessa och många andra frågor
försöker vi ge svar på i vårt temanummer.
Porto Betalt
glad sommar!
combitech.se/ontime