Framtidens stad – hållbar utveckling - Combitech.se

Ett magasin från Combitech AB 

Framtidens stad – hållbar utveckling 

Svenskar planerar Kinas framtidsstad 

Avfall - en värdefull resurs 

Framtidens mat produceras mitt i storstäderna 

Nr 2 november 2011

REdAKtionEn 

Ansvarig utgivare 

Marie Bredberg 

Redaktionsråd nr 2-2011 

Charlotte Magnusson 

Göran Carlzon, Erichs Communications 

Göran Ekberg 

Oscar Lindroth 

Redaktör 

Stina Svensson 

nätvariant av ontime 

Läs tidigare nummer av OnTime 

på www.combitech.se/ontime 

ComBitECh 

Linköping 

Box 15042 

583 15 Linköping 

(Besöksadress: 

Universitetsvägen 14) 

Jönköping 

Box 1017 

551 11 Jönköping 

(Besöksadress: Änkhusgatan 9) 

Växjö 

Ljungadalsgatan 2 

351 80 Växjö 

Övriga orter: 

Arboga, Borlänge, Enköping, 

Göteborg, Helsingborg, 

Hässleholm, Jönköping, Kista, 

Kristianstad, Linköping, Malmö, 

Norrköping, Norrtälje, Växjö, 

Sundbyberg, Trollhättan, 

Uppsala, Västerås, Örebro, 

Östersund, Oslo, Stavanger. 

E-post 

info@combitech.se 

hemsida 

www.combitech.se 

PRoduKtion 

Erichs Communications AB, Linköping 

Text där annat ej anges: Göran Carlzon 

och Kent Olofsson 

Grafisk design 

Capo Marknadskommunikation AB 

tryck 

Larsson Offsettryck AB 

Ett magasin från Combitech AB 

Framtidens stad – hållbar utveckling 

Svenskar planerar Kinas framtidsstad 

Avfall - en värdefull resurs 

Framtidens mat produceras mitt i storstäderna 

Nr 2 november 2011 

OnTime är en branschtidning 

som tar upp olika aspekter av 

teknik och samhällsutveckling. 

Varje nummer har ett speciellt 

tema som sätter lite extra fokus 

på ett utvalt område. 

Temaintroduktion: Hållbar stadsutveckling 4 

Svenskar planerar Kinas framtidsstad 6 

”Fånigt att sätta bussar 

mot spårvägar – båda behövs” 8 

Framtidens mat produceras 

mitt i storstäderna 10 

Gammal teknik för ny metod 

att ta tillvara solenergi 12 

Avfall – en värdefull resurs i framtiden 14 

Norra Djurgårdsstaden 16 

Info från Combitech 18 

Combitech är ett obundet konsultföretag som med hög kompetens och 

kontinuitet skapar stor kundnytta genom att tillhandahålla värdefulla och 

innovativa lösningar som kombinerar teknik, miljö och säkerhet. 

Kunderna finns inom branscherna försvar, flyg, telekom och säkerhet 

samt myndigheter med ansvar för skydd av flöden i samhället. 

Närheten till våra kunder är viktig. Därför finns Combitech på ett 20-tal 

orter i Sverige och Europa. Vi är runt 900 medarbetare och ingår i 

Saab-koncernen - ett av världens ledande högteknologiska företag med 

huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och rymd.

Är det så här framtidens stad ser ut? 

Vänd blad så får du kanske svaret …

tEmAintRoduKtion 

Framtidens stad 

– hållbar utveckling 

Begreppen ”hållbar utveckling” och ”hållbar stadsutveckling” är högst aktuella 

och förekommer ofta i den pågående diskussionen om vår gemensamma framtid. 

EFtERSom ÖVER 50 procent av värl- 

dens befolkning bor i urbana miljöer, och 

denna andel förväntas öka, har städernas 

utveckling en avgörande betydelse för 

jordens utveckling. 

Vad innebär då begreppet hållbar utveckling 

och hur skapas en hållbar stad? 

En definition finns i Brundtlandrapporten 

1 från 1987 som säger ”En hållbar 

utveckling tillfredsställer dagens behov 

utan att äventyra kommande generationers 

möjligheter att tillfredsställa sina 

behov.” Handlingsprogrammet Agenda 

21 som antogs av FN i Rio de Janeiro 1992 

betonade vikten av lokalt engagemang 

från medborgarna för att uppnå en hållbar 

utveckling. 

Hållbar utveckling är ett tvärvetenskapligt 

begrepp som kan brytas ned i social, 

ekonomisk och ekologisk hållbarhet: 

Energi 

Vatten/avlopp 

• Sociala funktioner som gör staden attraktiv 

att bo i såsom kultur, utbildning, 

sjukvård och att tillgodose mänskliga 

behov. 

• Fungerande ekonomi som möjliggör 

handel och intäkter för samhället och 

invånarna. 

• Ekologiska funktioner som gör staden 

hälsosam att leva i såsom ren luft och 

rent vatten, grönstruktur, energieffektivitet 

och låga emissioner av förorenande 

ämnen. 

För att en stad ska vara hållbar krävs att 

alla de tre ”delmängderna” är uppfyllda. 

Det kräver att samhällsplaneraren förstår 

dagens behov, men även att framtidens 

behov kan förutses för att maximera 

nyttan av de system och lösningar som 

väljs idag. 

Varor/mat 

I detta nummer fokuserar vi på den 

ekologiska ”delmängden” i begreppet 

hållbarhet, men delmängderna samverkar 

givetvis. 

Fysisk planering och arkitektur ska 

bidra till att skapa trivsel och trygghet 

för att göra bostadsområden attraktiva. 

Att integrera grönområden för ett rikt 

växt- och djurliv har visat sig öka livskvaliteten 

för de boende. Här läggs även 

grunden till resvanor, rörelsemönster 

och sociala funktioner. Att blanda bostäder 

med arbetsplatser och service kan 

minska transportbehovet. Städer med 

hög täthet minskar transportbehovet 

jämfört med städer som breder ut sig. 

Detta synsätt är något som genomsyrar 

exempelvis Swecos arbete med framtidens 

städer i Kina. 

transporter 

4 OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling

Energi krävs för stadens alla funktioner. 

Att skapa energieffektiva byggnader och 

transportsystem är en avgörande fråga för 

att uppnå hållbarhet. Om energin dessutom 

kommer från förnybara energikällor 

är det ännu bättre, något som företaget 

Cleanergy som beskrivs i det här numret 

har lyckats med. 

transportsystem behövs givetvis också 

för människor och varor inom staden. 

Bombardier utvecklar spårburen kollektivtrafik, 

ett transportslag där efterfrågan 

verkar öka. Attraktiv kollektivtrafik och 

cykelvägar minskar beroendet av bil 

vilket är positivt på flera sätt, inte bara ur 

miljösynpunkt. Samtidigt verkar det som 

att inget enskilt transportsystem kan stå 

för alla transporter, det gäller att hitta en 

optimal kombination. 

Avfall bör ses som en resurs för återanvändning, 

återvinning, och energiutvinning 

då avfallsmängden minimerats 

maximalt. Effektiva sorterings- och 

insamlingssystem ökar andelen som kan 

återvinnas och energiutvinnas. På Tekniska 

Verken i Linköping energiutvinns 

stora mängder sopor, både svenska och 

utländska. Miljövinsten är faktiskt så stor 

Avfall 

att avfallet skulle kunna transporteras 

från andra sidan jordklotet och förbrännas 

här, och ändå skulle en miljövinst 

uppnås. 

Säkerhet är förstås också en viktig faktor 

för ett fungerande samhälle. Det är en 

förutsättning för såväl flöden av energi 

och information som för invånarnas 

trygghet och tillgänglighet i samhället. 

Synergier mellan de olika aspekterna 

ovan gör att 1+1 kan bli mer än två. Attraktiva 

cykelvägar ger ökat cyklande vilket 

minskar buller och luftföroreningar från 

biltrafik och främjar hälsan. Fjärrvärmeproduktion 

från avfallsförbränning minimerar 

deponeringsbehovet och minkar 

behovet av fossila bränslen och därmed 

utsläpp av växthusgaser och så vidare. 

Det pågår idag ett arbete med en svensk 

standard för hållbarhetscertifiering 

av stadsdelar, HCS. Standarden heter 

BREEAM Communities och innehåller 

ett antal parametrar för utvärdering av 

stadsdelens hållbarhet. I begreppet HCS 

inryms utöver miljöaspekter även sociala 

och ekonomiska aspekter. Bedömningen 

tar hänsyn till åtta områden, bland annat 

Säkerhet 

klimat och energi, ekologi och biodiversitet, 

transport och resor samt resurshantering. 

I bedömningen premieras attraktiva 

transportsystem, energieffektiva byggnader, 

effektiva avfallshanteringssystem, 

attraktiva grannskap med mera. 

Man ska dock akta sig för att tro att 

en lösning fungerar för alla. Utmaningarna 

varierar globalt och lösningar som 

fungerar bra på en plats behöver inte vara 

optimala i andra delar av världen. o 

Oscar Lindroth är miljöchef på Combitech. 

Tillsammans med övriga miljökonsulter 

utvecklar han företagets interna miljöarbete 

och bistår dess 900 konsulter med att 

kombinera teknik och säkerhet med miljö. 

Dessutom jobbar han som miljökonsult i 

externa uppdrag, bland annat med miljökonsekvensbeskrivningar. 

Not 1 Our Common Future. En rapport av Världskommissionen för miljö och utveckling på uppdrag av Förenta 

Nationerna, 1987. Kommissionen leddes av den tidigare norska statsministern Gro Harlem Brundtland. 

OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling 5

Samhällsplanering i jätteformat 

Svenskar planerar 

Kinas framtidsstad 

hur skapar man en hållbar stadsutveckling när städernas befolkning 

ökar med 15-20 miljoner människor varje år? det är frågan som Kinas 

ledare ställer sig och en del av svaret kommer från svenska teknikkonsultföretaget 

Sweco. 

2008 FiCK SwECo i uppdrag att skapa 

ett planeringsunderlag för en helt ny 

stad, Caofeidian, som ska byggas 20 mil 

sydost om Peking. Staden ska fungera 

som ett komplement till ett närliggande 

industriområde och i ett första skede 

handlar det om att skapa en plan för 

en 30 kvadratkilometer stor stad som 

ska rymma upp till 400 000 invånare år 

2020. 

En av hjärnorna bakom planen är Ulf 

Ranhagen, chefsarkitekt vid Sweco 

Architects och adjungerad professor 

vid KTH Samhällsplanering och miljö. 

Och han pekar på blandningen av olika 

stadsfunktioner som en av nycklarna till 

att få en hållbar stad. 

– Vi vill inte ha ensidiga bostads- och 

arbetsområden utan tanken är att bostäder, 

arbetsplatser och handelsområden 

ska blandas i möjligaste mån. Det gör att 

avstånden blir korta och att man kan nå 

allt väsentligt via lokaltrafik, cykel eller 

bara med en promenad, säger han. 

Sju stadsnoder 

ska vara helt bilfria 

Biltrafiken kommer alltså att minimeras 

och alla de viktigaste funktionerna 

samlas också i sju stadsnoder som ska 

vara helt bilfria. Varje nod kommer att 

ha sin egen profil, där en nod kan vara 

fokuserad på forskning och utveckling, 

en annan på handel, en tredje på administration 

och så vidare. 

En förutsättning för att det ska gå att 

bli av med bilarna i stadskärnan är förstås 

en effektiv kollektivtrafiktrafik och i 

Caofeidian kommer det, åtminstone till 

att börja med, att vara bussar som sköter 

det mesta av transporterna i ett BRTsystem 

(Bus Rapid Transit). 

– Principen är: tänk spår – bygg buss. 

Så vi har separata stråk för högkapacitetsbussar 

som ska ha en väldigt 

hög turtäthet. I och med att bussarna 

färdas i egna filer blir framkomligheten 

stor och det går snabbt och smidigt att 

färdas med bussar i staden. Skulle det 

sedan behövas mer kapacitet i framtiden 

går det enkelt att bygga spår och få 

in spårbunden lokaltrafik också, säger 

Ulf Ranhagen. 

tufft att uppnå 

klimatneutral stad 

Energianvändningen i en stad är förstås 

en av de stora miljöbovarna, speciellt om 

mycket av energin produceras i kolkraftverk. 

För att få en klimatneutral stad 

krävs det först och främst energieffektiva 

byggnader och system vilket minimerar 

energibehovet, samtidigt som man 

maximerar möjligheterna att använda 

förnybar energi som vindkraft, geotermi 

och sol. Tanken är att en vindkraftspark 

med 150-200 vindturbiner ska byggas 

och den kommer då att bli en av de 

största vindkraftsparkerna i Kina. 

– Vi tänker oss att 60 procent av 

energibehovet i Caofeidian ska täckas av 

vindenergi. Resten av behovet täcks till 

största delen av geotermisk energi och 

eventuellt spillvärme från ett närliggande 

industriområde. Om det går att 

använda spillvärmen är dock inte klart 

eftersom det finns lagstiftning i Kina 

som gör det svårt att använda spillvärme 

utanför industriområden, säger Ulf 

Ranhagen. 

Sedan får man inte glömma att teknikutvecklingen 

kan göra att planerna 

måste revideras när det gäller ett så 

långvarigt projekt som det här. 

– Det kan ju till exempel hända att det 

sker ett genombrott med solceller och då 

ska vi givetvis vara beredda att öka andelen 

solenergi i första hand för elproduktion 

säger Ulf Ranhagen. 

Kan staden producera mer energi 

än den förbrukar? 

Teknikutvecklingen kan, om det vill sig 

väl, göra att det går att överträffa dagens 

mål för hur stor andel av energin som 

ska komma från förnybara källor. Och då 

är ändå de målen mycket högt satta. 

– Vårt mål är att den förnybara 

energin ska klara åtminstone 95 procent 

av energibehoven, men om exempelvis 

solcellstekniken går framåt så är det 

inte omöjligt att vi kommer över 100 

procent och då skulle vi kunna exportera 

miljövänlig energi till andra regioner via 

elnätet, säger Ulf Ranhagen. 

Kretsloppstänkandet är också en viktig 

del i stadsplaneringen där gråvattenoch 

svartvattenverk, biogasanläggning, 

materialåtervinning och kretsloppsvaruhus 

ingår i grundplanen. Hushållsavfallet 

kan då till exempel skickas till 

biogasanläggningen som producerar och 


Den nya staden Caofeidian är planerad i detalj med hjälp av svenska Sweco, men teknikutvecklingen kan göra att de lösningar 

som planeras idag ändras under resans gång. 

uppgraderar biogas till ett rent bränsle 

som kan driva bussarna. Ett annat exempel 

på kretsloppstänkandet är att näringsämnen 

som finns i svart- och gråvattnet 

kan användas istället för konstgödsel på 

de omkringliggande jordbruken. 

Stadsplanering som en 

jazzimprovisation 

Nu räcker det inte bara med att bygga en 

stad som är miljömässigt hållbar. Man 

måste få folk att vilja bo i den också. 

Sweco har därför fokuserat på att få en 

stad som är både socialt och rumsligt 

hållbar. 

Att till exempel ha monoton bebyggelse 

genom hela staden vore till exempel 

inte bra utan det gäller att få omväxling 

inom en helhet. Ungefär som jazzmusiker 

kan improvisera inom en given ram för att 

skapa olika upplevelser av samma melodi. 

Swecos uppgift har huvudsakligen 

varit att utveckla planer på en strategisk 

nivå, men planerna måste skapa förutsättningarna 

för en stad som människor 

vill bo i. Det märks bland annat på att 

det finns gott om plats för parker och 

offentliga rum som kan bindas samman i 

ett nätverk av gröna stråk och kanaler. 

Estetiska värden viktiga 

Staden är baserad på flera rutnät som 

också överlagras för att få en omväxlande 

bebyggelse. Strukturen genomkorsas av 

diagonala stråk och i mötet mellan olika 

riktningar skapas spännande rumsbildningar. 

– De estetiska värdena är väldigt centrala 

för att vi ska få en stad som är socialt 

hållbar, och i vår plan har vi sett till att 

det finns bra förutsättningar för att få en 

bra gestaltning av staden. Exakt hur bebyggelsen 

ska se ut ska inte vi bestämma 

utan det sker via redan påbörjade processen 

att ordna arkitekttävlingar där olika 

Ulf Ranhagen 

arkitekter får presentera sina visioner. 

Vi har hittills medverkat i gestaltningen 

av byggnader för ett hållbarhetscentrum 

och bebyggelse inom en stadsdel för både 

bostäder och arbetsplatser. 

Kan bli viktig exportgren 

för Sverige 

Det faktum att det redan finns ett stort 

intresse i Sverige för att skapa hållbara 

städer tror Ulf Ranhagen kan ge oss en 

fördel som vi kan utnyttja i framtiden. 

– Vi sätter gärna höga mål för hur 

miljömässigt hållbara våra städer ska 

vara i Sverige, och klarar vi att leva upp 

till dessa mål så kommer vi att kunna 

bibehålla det försprång vi faktiskt har 

inom det här området. Det finns en bra 

chans att vi ska kunna använda våra erfarenheter 

för att göra det här till en viktig 

exportgren för oss i framtiden om vi bara 

fortsätter försöka ligga i framkant hela 

tiden, säger han. o 


Bombardier om framtidens transporter 

”Fånigt att sätta bussar mot 

spårvägar – båda behövs” 

Biltrafiken är ett av de största miljöproblemen i många större städer. den spyr ut koldioxid, 

kväveoxid, cancerframkallande ämnen och en mängd olika föroreningar som följer med 

smältvattnet och förorenar naturen. Att minska biltrafiken är därför en prioritet för dem som 

vill ha miljömässigt hållbara städer, och i praktiken handlar det i dagsläget om att fokusera 

mer på buss eller spårtrafik. 

BuSSAR FinnS i alla städer, men 

liksom biltrafiken bidrar de till föroreningarna 

om än inte i lika hög grad. 

Spårvagnar å andra sidan går på el som 

kan framställas på miljövänligt sätt och 

det får plats många fler passagerare i en 

spårvagn än i en buss. Så varför finns det 

då inte fler spårvägar i Sveriges städer? 

Frågan går till Rolf Alm som är chef 

för systemdivisionen på Bombardier, ett 

kanadensiskt företag som bland annat 

tillverkar spårvägssystem. 

– Det finns ett stort intresse för 

spårvägar, men eftersom de flesta städer 

som hade spårvägar lade ner dem på 

1950- och 1960-talen så måste de bygga 

upp infrastrukturen från grunden och 

det kostar förstås mycket i ett initialskede. 

Därför vill många kommuner ha 

statsbidrag för att komma till skott och 

det är inte så lätt att få, säger han. 

Spårvägar och bussar 

får olika roller 

Ett billigare alternativ är förstås att 

bygga ut den befintliga busstrafiken 

och skapa så kallad Bus Rapid Transit, 

BRT, där bussarna färdas i sina egna 

stråk där de inte behöver trängas med 

bilar. Bussleverantörerna är förståeligt 

nog stora förespråkare för detta och de 

pekar gärna på vilka fördelar bussar har 

jämfört med spårvägar. 

Rolf Alm tycker att det är att fokusera 

på fel sak. 

– Det är nästan lite fånigt att sätta bussar 

mot spårvägar för målet måste ju vara 

att få bort biltrafiken ur städerna och 

då behövs både spårväg och buss för att 

kunna erbjuda ett tillräckligt bra alternativ 

till bilen. Faktum är att jag tror att 

det kommer att behövas fler bussar även 

om man bygger spårvägar. Spårvagnarna 

kommer då att ansvara för att snabbt 

transportera många människor mellan 

olika uppsamlingsplatser och därifrån 

fortsätter de sedan med buss fram till 

slutdestinationen, säger han. 

tidtabellerna behövs inte 

Nu har väl ingen stad i Sverige lyckats få 

bort biltrafiken helt ur stadskärnan så 

frågan är vad som behövs för att kollektivtrafiken 

ska kunna rå på bilarna? 

– Till att börja med måste det finnas 

en hög turtäthet. Zürich kan tjäna som 

ett bra exempel och där går spårvagnarna 

var sjätte minut hela dagarna vilket 

gör att det inte behövs några tidtabeller. 

Alla vet att det ändå kommer en ny vagn 

snart och det är väldigt viktigt om man 

ska få folk att lämna bilen hemma. 

För de som bor utanför staden kan 

det ändå vara nödvändigt att ta bilen, 

men då gäller det att de inte behöver 

åka ända in i stadskärnan. Det måste 

snabbt och smidigt gå att ta sig till en 

parkering med gott om lediga platser 

direkt när man svänger av in mot staden 

från den stora vägen. Parkeringsbiljet- 

Rolf Alm, Bombardier 

ten ska sedan också gälla som biljett på 

lokaltrafiken, och med spårvagnar som 

går i separata stråk går det snabbt att få 

in många människor till staden utan att 

de behöver ha med sig bilen. 

Strömmen kommer från gatan 

Ett problem med spårvägar kan vara att 

det krävs kontaktledningar som hänger 

i luften. Det ser inte särskilt snyggt ut 

och börjar man dra trådar kors och tvärs 

i en vacker stadskärna lär protesterna 

komma som ett brev på posten. Dessbättre 

börjar det nu dyka upp lösningar 

som gör att kontaktledningarna inte 

behövs i alla lägen. 

– Vi har utvecklat ett system där vi 

använder induktion istället. Strömförsörjningen 

kommer då från gatan och 


förutom att det ser snyggare ut försvinner 

också risken med att spårvagnarna blir 

stående för att någon kört på en ledningsstolpe 

eller rivit ner en kontaktledning, 

säger Rolf Alm. 

Sedan gäller det också att tänka efter 

var man ska dra spåren. Idag finns det 

väldigt mycket under gatorna. Här finns 

vattenledningar, avloppsrör, elledningar, 

fiberkablar med mera. Ofta ligger de 

under körbanan och drar man då ett spår 

rakt över dem kan det gå illa. 

Blir det exempelvis en läcka i ett vattenrör 

måste hela spårvagnslinjen stängas 

av medan marken grävs upp och röret repareras. 

Därför krävs det en del planering 

innan man bestämmer sig för var spåren 

ska dras och förmodligen kommer det att 

krävas en del omdragningar av rör och 

ledningar. 

– I Bergen lade de nya spår. Där började 

de med att flytta rör och ledningar 

in under trottoaren, i de fall de låg där 

spåren skulle gå. Dessutom passade de på 

att installera en vakuumsug som sög iväg 

hushållssoporna så att det inte behövde 

köra stora sopbilar inne i staden lika ofta, 

säger Rolf Alm. 

Kräver bättre samarbete 

av tjänstemännen 

Det här kräver att stads- och trafikplanerarna 

samarbetar bättre än de gör på 

många ställen idag. Ett exempel på det 

kan vara att det nu är populärt att bygga 

små villasamhällen som ligger som små 

öar runt en väg som går runt i en slinga. 

Vägen är inte anpassad för att ta hand om 

busstrafik vilket gör att de flesta får långt 

att gå för att komma till bussen och det 

gör då att de väljer bilen istället. 

På de ställen där trafik- och stadsplanerarna 

har samarbetat från början kan 

lösningen istället bli att en ren bussgata 

eller spårväg går rakt igenom området så 

att alla har nära till en hållplats. 

Kräver modiga politiker 

Sedan finns det också en politisk 

utmaning med att bygga spårväg. 

– Att bygga spårväg är ett långsiktigt 

projekt och det krävs modiga och 

långlivade politiker som kan fungera 

Turtätheten är avgörande för att människor ska välja kollektiva transportmedel. 

Någon tidtabell ska inte behövas, enligt Rolf Alm på Bombardier. 

som idébärare och visa att de långsiktiga 

fördelarna är större än de kortsiktiga 

utmaningarna i form av initialkostnader 

och spårläggning, säger Rolf Alm. 

Här kan Bergen också tjäna som ett 

exempel. Innan spårvägen byggdes där 

var opinionen klart emot en spårväg, men 

när den väl var byggd hade opinionen 

svängt helt. Det krävs starka politiker för 

att kunna stå emot opinionsstormar. 

Så det finns en del utmaningar för spår- 

vägsföreträdarna, men Rolf Alm tror att 

det går åt rätt håll och att vi kommer att 

få se mer spårtrafik under de närmaste 

tio åren. 

– Göteborg, Norrköping och Stockholm 

lär fortsätta bygga ut sina spårvägar 

och om tio år kommer säkert Malmö, 

Lund och kanske även Helsingborg och 

Linköping att ha egna spårvägar. Det 

finns även fler städer som visar intresse så 

spårvägarna är på frammarsch. o 


Så kan transporterna minimeras 

Framtidens mat produceras 

mitt i storstäderna 

Vad har en nordamerikansk indianstam, en svensk uppfinnare från Katrineholm och en idealist 

som vill förbättra världen gemensamt? Jo, de är alla viktiga kuggar i framtidens matproduktion. 

Låter det flummigt och med aningen skakiga framtidsutsikter? möt Plantagon, med en högst 

realistisk affärsplan och anläggningar på gång i flera kinesiska megastäder och … Linköping. 

– AnLäGGninGEn Som projekteras 

just nu i Linköping är en demoanläggning, 

förklarar Plantagons vd Hans 

Hassle. På sikt hoppas vi kunna skapa ett 

Center of Excellence inom urban agriculture 

i Linköping, det finns inte någon 

annanstans i världen. Men det är lång 

väg dit, till att börja med koncentrerar vi 

oss på själva demoanläggningen. 

Anläggningen har en mycket spektakulär 

form, som en stor genomskinlig 

glasglob. Faktum är dock att det inte 

alltid kommer att se ut så. Den optimala 

formen varierar beroende på lokala 

ljus- och klimatförhållanden. Närmare 

ekvatorn till exempel, kan andra former 

vara att föredra. 

– Formen väljs för att maximera solinstrålningen. 

Här hos oss är en öppen 

helix (som en glob) optimal, men i tätbyggda 

storstäder med höga skyskrapor 

som skymmer solen från sidan kan en 

annan form vara bättre, men det beror 

som sagt på de lokala förhållandena. 

Så fungerar det i praktiken 

I praktiken handlar det om en stor 

grönsaksodling på höjden. Svenske 

innovatören Åke Olsson från Katrineholm 

studerade automatiserade växthus 

i Holland, i form av enorma övertäckta 

fält med transportband fyllda med 

odlingslådor. I ena änden av transportbanden 

planteras grödorna. Sedan rör de 

sig i snigelfart mot andra änden av fältet 

där de slutligen skördas. 

– Effektiv odling, men oerhört 

ytkrävande, konstaterar Hans Hassle. 

Åke Olsson tänkte att det skulle gå att 

göra en spiral av hela. På så sätt kan man 

producera samma mängd grönsaker på 

en avsevärt mindre yta. 

Problemet är bara att om man vill 

odla i jord så blir det väldigt tungt. 

Särskilt om man ska göra det i spiralform 

som börjar nerifrån och transporterar 

uppåt (eftersom växterna behöver mer 

och mer ljus allteftersom de växer). Åkes 

innovation gick ut på att flytta odlingslådorna 

en i taget, istället för att flytta 

hela transportbandet med alla lådor 

samtidigt. Under odlingslådorna kilar 

det därför en liten maskin som flyttar 

lådorna en och en. 

– Det är det som är själva innovationen, 

egentligen hur enkelt som helst. 

Det, tillsammans med formen på helixen 

som släpper in mer ljus än en vanlig 

byggnad, är tanken bakom Plantagon. 

För att göra verklighet av detta kan vanlig 

enkel och tillförlitlig teknik användas. 

Det är därför det ser så spektakulärt 

ut, men ändå är realiserbart och går att 

räkna hem för kunder i större städer 

redan idag. 

Payoff-tid på fem år i Singapore 

Faktum är att flera storstäder i Asien 

visat intresse. Anläggningar är på väg att 

byggas i såväl Singapore som i kinesiska 

Shanghai och Wuxi. 

– Anläggningen i Singapore hade 

blivit först ut, men där tackade vi nej till 

platsen vi först erbjöds. Det här är ren 

affärsverksamhet och vi ville helt enkelt 

ligga så nära centrum som möjligt. 

Därför kan det bli den svenska demoanläggningen 

i Linköping som blir först 

ut. Inom två år ska den vara färdigbyggd 

och fullt fungerande. Projekten i de 

kinesiska städerna har också kommit 


Plantagon i siffror 

• Demoanläggningen i Linköping 

kommer att uppta en yta av 1 500 

kvadratmeter. Den odlingsbara ytan 

blir ca 4 000 kvadratmeter. 

• I anläggningens ”footprint” ingår 

då även kontor och lokaler i form av 

uthyrningsbar yta. Tanken är nämligen 

att det ska bli en mötesplats 

där konsumenter kan komma och 

köpa färska grönsaker direkt från 

producenten och samtidigt uträtta 

fler ärenden. De kommersiella anläggningarna 

kommer dock att vara 

betydligt större. 

• Den största som har räknats på har 

en yta av ungefär 100 000 kvadratmeter. 

Den blir då ungefär lika stor 

som Globen i Stockholm. Volymen 

ökar exponentiellt mot ytan på 

marken. I Linköping motsvarar ytan 

ungefär en vanlig villatomt. Men om 

man istället skalar upp det till markytan 

av en fotbollsplan kan fem, sex 

anläggningar försörja en hel stad på 

1 miljoner invånare med grönsaker. 

• Idag är förhållandet 

markyta:odlingsbar yta 1:10. Plantagon 

utvecklar dock metoden ytterligare 

och hoppas kunna presentera 

lösningar som ger ett avsevärt 

bättre förhållande. Det skulle i så 

fall möjliggöra mindre anläggningar, 

vilket innebär att varje stadsdel i 

megastäderna skulle kunna ha en 

egen grönsaksodling. Fortfarande 

lönsam i förhållande till alternativ 

markanvändning. 

• En anledning för att försöka uppnå 

det är att transporterna då skulle 

minska ytterligare. Det är då vi kan 

uppnå de största miljövinsterna, 

konstaterar Hans Hassle. 

långt, så det som på bild ser ut som en 

spektakulär framtidsvision kan inom kort 

vara verklighet. 

– Till skillnad från andra, mer svävande 

idéer inför framtiden är vi lönsamma 

redan från början. Så måste det vara, för 

vi konkurrerar om ytan med kontorskomplex 

och skyskrapor och det kan vi bara 

motivera med bra lönsamhet. I Singapore 

visar affärsmodellen på en realistisk 

återbetalningstid på fem år på investeringen. 

Det är ytterst konkurrenskraftigt 

för vilken verksamhet som helst. 

irokeserna sökte 

alternativa investeringar 

Var kommer då indianstammen in i historien? 

Jo, Hans Hassle fick genom Oren 

Lyons (professor, välkänd rådgivare till 

FN och amerikanska regeringar, återkommande 

talare vid World Economic Forum 

i Davos och… indianhövding) uppdraget 

att hitta miljövänliga investeringar för 

Irokesförbundets medlemmar. 

– Jag arbetade under en lång period 

tillsammans med Oren Lyons. Vi 

gjorde föreläsningar tillsammans kring 

värderingsfrågor inom näringslivet. En 

dag ställde han en fråga, ifall jag kunde 

Varför behövs Plantagon 

över huvudtaget? 

– Man räknar med att vi kommer att vara nio 

miljarder människor på jorden år 2040. Det 

är en ökning med närmare 50 procent från 

idag. Redan idag använder vi mer än 80 procent 

av jordens odlingsbara yta. Det är bara 

att räkna. Antingen förädlar vi grödorna och 

går vidare med genmanipulationen, eller så 

börjar vi odla på höjden. Förmodligen måste 

vi gå båda vägarna, spår Hans Hassle. 

hjälpa till med att hitta vettigare sätt att 

tjäna pengar. Indianstammarna drog in 

stora pengar på kasinoverksamhet och 

skattebefriad tobak, men ville hitta alternativa 

och mer miljövänliga intäktskällor 

att investera i. Jag kom då att tänka på 

Åke Olssons innovation, som jag stött på 

några år tidigare. Det är ursprunget till att 

Plantagon skapades och nu har möjlighet 

att bli en av lösningarna för framtidens 

matproduktion i storstäderna. o 


Svenska Cleanergy en del av lösningen 

Gammal teknik för ny metod 

att ta tillvara på solenergin 

idag står solenergin för mindre än 1 procent av världens elproduktion, men enligt international 

Energy Agency kommer den siffran att ha ökat till åtminstone 20-25 procent 2050. det kräver då 

att kostnaderna sjunker och att tekniken utvecklas, och här drar ett svenskt företag sitt strå till 

stacken. 

Anders Koritz 

näR mAn PRAtAR om solenergi tänker 

säkert de flesta på solpaneler, men 

Cleanergy i Åmål har en helt annan idé 

om hur vi kan ta tillvara på solens strålar. 

Företagets affärsidé bygger på att använda 

en Stirlingmotor för att omvandla 

solvärme till el. 

Nu kanske det låter lite märkligt 

att en motor som uppfanns 1816 skulle 

sitta inne med en del av lösningen på 

dagens klimat- och energiproblematik, 

men så är det enligt Anders Koritz vd på 

Cleanergy. 

– Klimatdebatten har gjort att 

det finns ett väldigt stort intresse för 

solenergi, men det är svårt att få ner 

produktionskostnaderna till en nivå där 

det går att konkurrera med de traditionella 

energisorterna. Vi är övertygade 

om att vår lösning ska kunna klara det, 

säger han. 

Enkelt uttryckt fungerar en Stirlingmotor 

så att en gas inuti en cylinder hettas 

upp så att trycket ökar och pressar ut en 

kolv. När luftströmmen stängs av kyls 

toppen av cylindern ner, kolven sugs 

uppåt av det vakuum som skapas och så 

kan processen upprepas. 

Solstrålarna reflekteras av en 

spegelparabol 

I Cleanergys lösning värms den varma 

änden av motorn upp av solstrålar 

som koncentreras och reflekteras av en 

spegelparabol. Stirlingmotorn driver 

sedan en elgenerator och märkligare än 

så är det inte att skapa el med sol och en 

Stirlingmotor. 

Vad är det då som gör att den här metoden 

kan konkurrera med traditionella 

solpaneler? 

– Den stora skillnaden mellan vår 

lösning och solpaneler (PV) är att vi 

har en betydligt högre verkningsgrad. 

Medan en normal PV-anläggning har en 

verkningsgrad från sol till el på runt 15 

procent kommer vi upp i 25-30 procent. 

Nu finns det i och för sig PV-system som 

i labbmiljö ska klara en högre verkningsgrad, 

men bland de kommersiellt 

tillgängliga systemen är 15 procent en 

rimlig siffra, säger Anders Koritz. 

mer el för varje investerad krona 

Att ha en hög verkningsgrad är i och 

för sig trevligt, men det riktigt intres- 

santa är förstås hur mycket el man får 

ut för varje investerad krona. Det är här 

som Anders Koritz menar att Cleanergys 

system verkligen kan visa sin styrka. 

– Jag var på en internationell solenergimässa 

i februari i år och bland 

PV-leverantörerna där låg det vedertagna 

värdet för produktionskostnaden på 

1,40 kronor per kilowattimme. Med vår 

lösning har vi potential att ligga runt en 

krona per kilowattimme, säger han. 

Nu går den tekniska utvecklingen 

inom PV-området snabbt och den 

stenhårda konkurrensen driver också 

ner priserna så produktionskostnaderna 

för PV har sjunkit en bit sedan februari, 

men Anders Koritz tror att Cleanergy 

kan behålla sitt försprång. 

– Man ska komma ihåg att vi är i ett 

väldigt tidigt skede än. Vi levererar bara 

demoinstallationer och när vi kommer 

upp i industriell produktion har vi potential 

att ligga runt 60 öre per kilowattimme, 

säger han. 

Konkurrera med andra energislag 

utan subventioner 

Då börjar också Cleanergy kunna producera 

el på en kostnadsnivå där solenergin 

kan konkurrera med traditionella energisorter, 

utan att behöva subventioner. 

Något som är ett måste för att solenergin 

på allvar ska kunna ersätta annan mindre 

miljövänlig elproduktion. 

Ett annat måste är förstås bra tillgång 


på solsken. Det har vi inte så mycket av 

här uppe i Sverige så den stora marknaden 

för Cleanergys solenergilösning ligger 

utomlands. Framför allt är det i Kina 

som förutsättningarna verkar goda. 

– Kina är ett av de länder som är mest 

trovärdiga när de säger att de vill ställa 

om till förnyelsebar el, och det händer 

väldigt mycket där inom det här området, 

säger Anders Koritz. 

Från demo till skarpt läge 

Cleanergy hoppas givetvis att få sin 

beskärda del av den marknaden, men 

de stora installationerna ligger fortfarande 

i framtiden. Fast inte så långt in i 

framtiden. 

– Just nu levererar vi mindre demoanläggningar. 

Det är ett nödvändigt första 

steg för att visa att vi kan leverera det vi 

lovar och det ger oss också möjlighet att 

trimma in hela produktionsprocessen 

innan vi ökar produktionsvolymerna. 

Men jag räknar med att de första volymbeställningarna 

ska komma under 2012 

och då är det dags att börja producera 

i mer industriell skala, säger Anders 

Koritz. 

För att klara av att hantera det förväntade 

volymbehovet kommer Cleanergy 

behöva bygga en ny fabrik. Var den ska 

ligga är inte klart, men Kina är väl ingen 

helt orimlig gissning. En utmaning här 

blir att garantera att kvaliteten inte 

försämras när volymerna går upp och en 

del av produktionen flyttas utomlands. 

Speciellt som en del av komponenterna 

säkert kommer att produceras i lågkostnadsländer 

för att hålla ner kostnaderna. 

Inga beslut är dock ännu fattade kring 

detta. 

Bidra till en mer hållbar energiförsörjning 

Så kommer då Cleanergy kommer att finnas 

kvar i Sverige i framtiden? 

– Absolut. Vår strategiska utveckling 

kommer alltid att ligga kvar i Sverige 

för det är här vi kan hitta den helhetskunskap 

vi behöver. Sedan är det väldigt 

viktigt att kunna ha en del av produktionen 

tillsammans med utvecklingen så den 

strategiska produktionen kommer också 

att ligga kvar i Sverige, säger Anders 

Koritz. 

Hur tror han då att det kommer att se 

ut för Cleanergy om fem år? 

– Vi är väl medvetna om alla utmaningar 

vi har framför oss när det gäller att 

bygga ett nytt industribolag, men vi tror 

att potentialen är att om 5 år ha en industriell 

produktion med en ny högvolymsfabrik 

som kan producera 20 000 enheter 

varje år. Vi kommer helt enkelt att vara 

ett etablerat svenskt industriföretag som 

bidrar till en mer hållbar energiförsörjning 

i världen, säger han. o 

Hur fungerar en Stirlingmotor? Vilka möjligheter 

finns att utnyttja det mikroklimat som 

bildas mellan solpaneler och husfasader? Läs 

svaren och hitta fler intressanta länkar på 

www.combitech.se/ontime 


tekniska Verken letar avfall utomlands 

Avfall – en värdefull 

resurs i framtiden 

Ser du framför dig hur den snabbt ökande konsumtionen leder till växande sopberg och 

en allt mer ohanterlig situation i framtiden? då är det kanske dags att tänka om. Redan 

idag finns det avfallsmäklare som handlar med sopor och snart får vi kanske vår första 

avfallsbörs, på samma sätt som vi idag har en nordisk elbörs. Avfall går från att vara ett 

problem till att bli en del av lösningen. 

– AVFALL hAR oFtA en högre andel 

utvinningsbar metall än malm som hämtas 

upp ur gruvor. ”Landfield mining” 

är redan idag ett begrepp, konstaterar 

Magnus Hammar, miljö- och utvecklingsingenjör 

på Tekniska Verken i 

Linköping, som blivit kända för att ligga 

långt framme i utvecklingen när det gäller 

avfallshantering. Det innebär också 

att avfall från närområdet inte täcker 

behovet. 

Faktum är att det rullar mer än 3 000 

lastbilar per år från Norge med sopor 

till Linköping. Tillsammans transporterar 

de ungefär 100 000 ton avfall, eller 

en fjärdedel av den totala mängd som 

förbränns i anläggningen. Resten av 

behovet täcks mestadels av sopor från 

närområdet, returflis i form av rivningsavfall 

och under de kallaste perioderna 

fossila bränslen som olja och kol. 

– Det är ett generellt problem som vi 

måste lösa inför framtiden, säger Magnus 

Hammar. Energiinnehållet i soporna 

är ungefär en fjärdedel jämfört med olja. 

Om vi skulle bygga en så stor förbränningsanläggning 

att vi kunde klara även 

köldtopparna utan fossila bränslen 

skulle vi ha en jätteanläggning som stod 

nästan helt oanvänd på sommarhalvåret. 

Det skulle ge underhållsproblem och 

innebära en enorm kapitalbindningskostnad. 

Lagra värmen och 

plocka fram den på vintern 

Målsättningen är ändå att helt komma 

ifrån behovet av fossila bränslen och 

en del av lösningen kan vara att hitta 

användningsområden för värmen även 

under sommaren. Till en del görs det 

redan idag genom att värma upp pooler 

och badanläggningar, men det förslår 

inte långt. 

– Fjärrkyla är något vi kommer att se 

mer av i framtiden, som fjärrvärme fast 

tvärtom. För att producera kylan kan 

vi använda en del av energiöverskottet. 

Men på längre sikt vore det också bra att 

kunna lagra värmen och hämta upp den 

igen när det blir kallare. Det pågår försök 

med detta, bland annat på Arlanda 

flygplats. Så det är inte något som ligger 

jättelångt in i framtiden, men vi har 

själva inte kommit dit ännu. 

målet ett fullständigt 

kretslopp utan förluster 

Själva förbränningen skapar i sin tur 

också avfall, i form av aska, något som 

hittills varit ett problem. 

– Men askan är egentligen en resurs 

som kan användas till mycket. Vi får allt 

bättre metoder för att ta tillvara på metallerna, 

som kan betinga ett stort värde. 

Det är i sig en viktig faktor eftersom de 

kommersiella krafterna då bidrar till att vi 

blir bättre på att återvinna. Det som blir 

över efter avskiljningen använder vi redan 

idag som ett utmärkt fyllnadsmaterial till 

vägar och parkeringsplatser. Utvecklingsprojekt 

är också på gång för att hitta användningsområden 

inom byggindustrin. 

Det yttersta målet för framtiden är förstås 

att vi ska kunna uppnå ett fullständigt 

kretslopp, där inget går till spillo. 

Den optimala miljövinsten görs förstås 

om inget avfall produceras från början, 

eller åtminstone så lite som möjligt. Men 

att nå hela vägen är nog en utopi, tror 

Magnus Hammar. 

– Dit kommer vi aldrig att nå. För allt 

du ser omkring dig är faktiskt blivande 

avfall. Varenda pryl, kläder, hus och 

maten vi äter, allt kommer någon gång 

att bli avfall i en eller annan form. Det 

gäller bara för oss att hantera det på ett 

så smart sätt som möjligt. o 

hur går det till att utvinna metaller ur 

askan när avfallet förbränts? 

Avskiljningen sker i flera steg där de största 

metallbitarna avskiljs med mekaniska processer 

såsom magnetavskiljning och virvelströmsseparering. 

De finaste fraktionerna 

kan sedan avskiljas genom en kombination 

av starka syror och elektrolys, där egentligen 

är det en väldigt enkel princip bakom. Metalljonerna, 

efter att askan lösts upp i syra, 

”fångas” upp på elektroderna och sedan kan 

tas tillvara. Genom elektrolys laddas elektronerna 

i metallerna och blir magnetiska. De 

kan sedan avskiljas från den övriga askan. 


Förutom import från norge pratas det 

också om att transportera sopor med båt 

från italien. och det är inga små mängder 

vi pratar om. hur kan detta vara miljömässigt 

försvarbart? 

– Långa transporter till trots utgör vartenda 

lastbilslass en ren miljövinst, säger 

magnus hammar. 

Om soporna istället deponeras på en 

soptipp ger de med tiden ifrån sig metangas 

som har 21 gånger starkare negativ påverkan 

på växthuseffekten än den koldioxid 

som skapas när vi förbränner soporna. 

Miljöpåverkan är så stor att avfallet skulle 

kunna transporteras från andra sidan jordklotet 

till Linköping och ändå vara bra för 

klimatet. 

– Vi har räknat på att vi skulle kunna 

importera sopor från Kina och ändå göra en 

miljövinst, berättar Magnus Hammar. Men 

även om vi skulle kunna göra det så är det 

förstås bättre om vi i första hand kan hämta 

avfallet på närmare håll, för att hålla utsläppen 

från transporterna nere. 

Det är också något av en övergångslösning 

vi pratar om. För i framtiden kommer 

naturligtvis även andra länder och större 

städer att ha förbränningsanläggningar där 

de kan ta hand om de egna soporna. Att vi 

ligger långt framme i Sverige beror främst på 

att vi har ett så kallt vinterhalvår. I sydligare 

länder finns helt enkelt inte samma behov 

av att skapa stora mängder värme genom 

förbränning. Där är inte fjärrvärmen utbyggd 

och då saknas den kommersiella drivkraft 

som vi har här. 

– För att ytterligare minimera utsläppen 

i framtidens samhällen behövs också teknik 

som vi inte har tillgång till ännu, konstaterar 

Magnus Hammar vidare. Idag krävs det stora 

förbränningsanläggningar för att både få en 

bra ekonomi och tillräcklig rökgasrening. 

Idealet är när vi kan uppnå samma miljövinster 

med mindre, mer lokala anläggningar 

och fortfarande vara lönsamma, men där 

är vi inte idag. Kanske jobbar vi med helt 

annan teknik då, vem vet, avslutar Magnus 

Hammar. 


Byggs för att klara kommande klimatförändringar 

norra djurgårdsstaden 

ska bli energipositiv 

Att bygga ut städer på det sätt som man gjorde under större delen av 1900-talet duger inte 

om man ska få hållbara städer. nu gäller det att ta ett helhetsgrepp på miljöfrågorna och det 

är precis vad Stockholms stad tänker göra med utbyggnaden av norra djurgårdsstaden. 

EnLiGt En PRoGnoS som Stock- 

holms stad gjort så kommer Stockholm 

att växa med 121 100 personer under det 

här decenniet. Det kommer förstås att 

öka stadens miljöpåverkan, men frågan 

är hur stor denna blir. På Stockholms 

stad är man fast besluten att minimera 

den miljöpåverkan som expansionen 

innebär och då spelar Norra Djurgårdsstaden 

en viktig roll. 

Norra Djurgårdsstaden är namnet 

på en miljöstadsdel som ska komma 

att omfatta Hjorthagen, Värtahamnen, 

Frihamnen och Loudden. 2025 planeras 

hela projektet vara klart och Norra Djur- 

gårdsstaden ska då omfatta 236 hektar, 

vilket motsvarar ett halvt Södermalm. 

inte bara energineutral, 

utan energipositiv 

Här ska 10 000 nya bostäder och 30 000 

nya arbetsplatser skapas. Målet är att 

stadsdelen inte bara ska bli energineutral 

utan rent av ge ett positivt bidrag 

och här kommer husens utformning att 

spela en viktig roll. 

Tanken är att det ska finnas många 

passivhus. Det är extremt välisolerade 

och lufttäta byggnader där ventilationen 

kontrolleras så att den värmeenergi 

som finns i huset kan återanvändas. 

Kroppsvärme, datorer, belysning, spisar 

och andra hushållsapparater genererar 

förstås värme och i ett passivhus kan den 

värmen återföras in i husets värmesystem 

så att spillet minimeras. 

Kombinerar man detta med solceller och 

vindkraft går det att få plushus. Det vill 

säga hus som producerar mer energi än 

de förbrukar. Smarta elnät gör det sedan 

möjligt att sälja överskottselen. 

matavfallet driver bussarna 

Ett kretsloppstänkande genomsyrar också 

planerna. Näringsämnen ska utvinnas 


ur avloppsvattnet för att sedan återföras 

till jordbruksmark och allt matavfall ska 

bli till biogas. Gas som kan användas för 

att driva miljövänliga bussar, vilket bidrar 

till att skapa miljöeffektiva transporter. 

Att verkligen få till klimatsmarta 

transporter är förstås ett måste om Norra 

Djurgårdsstaden ska nå målet att bli en 

hållbar stadsdel. En viktig del i trafiklösningarna 

är att Spårväg City ska byggas 

ut och kopplas samman med Lidingöbanan. 

Spårvagnarna ska fungera som en 

grundstomme i trafiken och ge de boende 

tillgång till täta transporter både inom 

stadsdelen och in till city. 

Gång- och cykelbanor i kombination 

med effektiv kollektivtrafik ska ge så bra 

transportmöjligheter att bilen förhoppningsvis 

blir ett andrahandsalternativ. 

Att planerarna hoppas att många boende 

struntar i bilen helt och hållet visas av att 

det bara ska finnas 0,5 parkeringsplatser 

per lägenhet. Annars brukar det vara 

normalt med krav på en parkeringsplats 

per lägenhet i nybyggda områden. 

Cyklister däremot hoppas planerarna 

få se mycket av för det ska finnas hela 2,2 

cykelparkeringsplatser för varje lägenhet. 

I kombination med många cykelbanor 

kan Norra Djurgårdsstaden bli något av 

ett cykelparadis i Stockholm. 

De som ändå vill ha bil ska uppmuntras 

att använda sig av bilpooler eller 

åtminstone köpa elbilar eftersom det ska 

finnas laddstolpar i hela området. Något 

som om det inte finns kan göra att många 

drar sig för att skaffa en elbil. 

Svårast att inte tappa 

greppet om helheten 

Så det finns en hel del tekniska lösningar 

som ska göra Norra Djurgårdsstaden till 

Anna-Stina 

Bokander 

en hållbar stadsdel, men det är inte tekniken 

som är den största utmaningen. 

– Den största utmaningen tycker jag 

är att inte tappa greppet om helheten. Att 

hela tiden fokusera på att målet är just 

den trivsamma, vackra stadsdelen där 

människor vill bo - inte de smarta tekniska 

lösningarna även om vi givetvis vill se 

sådana också, säger Anna-Stina Bokander, 

arkitekt på stadsbyggnadskontoret. 

Förhoppningen är att Norra Djurgårdsstaden 

ska bli ett område där det är 

nära till allt så att transporterna kan minimeras, 

samtidigt som hela stadsdelen 

blir ett område man verkligen vill stanna 

kvar i. Här kan planerarna kombinera 

vacker miljö med hållbar utveckling genom 

att utnyttja det som redan finns. 

– Ett mycket talande exempel på att 

arkitektur med hög kvalitet är hållbar är 

ju gasverksområdet. Här har vi en fantastisk 

arkitektur i ett beständigt material 

som går att återanvända! Och man vill 

verkligen återanvända det, säger Anna- 

Stina Bokander. 

opera i den gammal gasklocka 

På gasverksområdet ligger som namnet 

antyder det gamla gasverket som byggdes 

på 1890-talet. Här finns en rad gamla 

vackra byggnader som har ett stort kulturhistoriskt 

värde. Mest framträdande är 

de två stora gasklockor i tegel. 

De gamla byggnaderna ska bevaras 

och byggnationerna runt omkring ska 

anpassas så att de passar in i området. 

Hela gasverksområdet är tänkt att fungera 

som ett offentligt rum för restauranger, 

service, kultur och idrott. Exakt vad som 

ska finnas där är inte helt klart, men till 

exempel har operan visat intresse för att 

ha föreställningar i en av gamla gasklockorna 

medan operahuset renoveras. 

Just att få en blandning av olika byggnadstyper 

är viktigt för att Norra Djurgårdsstaden 

ska bli den typ av stadsdel 

som planerarna vill se. 

– För att skapa en trivsam stadsdel 

arbetar vi såklart med hela skalan, från 

byggnader till den övergripande strukturen 

av parker och offentliga rum. Det är 

även viktigt att få social och kommersiell 

service i rätt omfattning och på rätt plats. 

Målet är att uppnå en levande stadsdel, 

med en blandning av funktioner och olika 

typer av bebyggelse, säger Anna-Stina 

Bokander. 

ny stadsdel måste klara 

klimatförändringar 

Allt detta är viktigt för att bygga en hållbar 

stad, en det finns en annan sak som 

kanske är ännu viktigare. 

– Det långa perspektivet! Man måste 

alltid fråga sig om det man gör också är 

bra på sådär 100 års sikt, säger Anna-Stina 

Bokander. 

I Norra Djurgårdsstaden märks det 

på att stadsdelen är planerad för att klara 

ökad nederbörd, varmare klimat och 

högre havsnivåer. Bland annat kommer 

grönstrukturen i området vara viktig både 

för den ekologiska mångfalden och för att 

jämna ut vattenflödena. Så förhoppningen 

är att Norra Djurgårdsstaden långt in i 

framtiden ska kunna stå som ett exempel 

på vår tids byggnadskonst, precis som 

Gamla stan än i dag kan låta människor 

fascineras över den medeltida stadsbyggnadskonsten. 

o 


nyhEtEr från 

Avhandling för ökad 

trafiksäkerhet 

Combitecharen Patrik 

Jonsson lade i början av 

oktober fram sin licentiatavhandling 

om intelligenta 

nätverksbaserade 

sensorer för ökad trafiksäkerhet. 

Att få större 

kännedom om aktuellt 

och kommande väglag 

ger möjlighet att förbättra 

snöröjning och halkbekämpning 

samt varna 

trafikanter vid hastiga 

förändringar i väglaget. 

Forskningen är ett samarbete 

mellan Combitech, 

Trafikverket och Mittuniversitetet. 

Att ha koppling 

till forskningen är viktigt 

för Combitech och i 

dagsläget har ett 25tal 

medarbetare avlagt 

doktors eller 

licentiatexamen. 

KocKums i malmö arbetar just nu med att konstruera 

nästa ubåtsgeneration, A 26, på uppdrag av 

Försvarets Materielverk. Den nya generationens ubåt 

innebär att ubåtens roll som informationsinhämtare 

förstärks, samtidigt som smygtekniken förfinas. Den 

är gjord för att kunna verka effektivt i Östersjön och 

i andra grunda vatten. 

Stora krav ställs därför på kommunikationssystemen 

ombord. De måste klara den trånga, 

fuktiga undervattensmiljön med högt tryck 

som ubåten verkar i, samtidigt som ubåtens 

kommunikations förmåga jämfört med tidigare 

ubåtar ökar. Kommunikationen sker också via 

ultraljud, det vill säga ljudvågor under vatten. Även 

miljökraven är hårda, liksom säkerhetskraven där 

kommunikationssystemet måste kunna fungera 

även efter en sprängning. 

Faktaruta: 

Kockums konstruerar, bygger och underhåller ubåtar och 

örlogsmarina system med avancerad smygteknik. Andra 

produkter är det luftoberoende Stirling-systemet, ubåtsräddningssystem 

och minröjningssystem. Verksamheten 

finns i Sverige i Malmö, på Muskö och i Karlskrona. 

Kockums ingår i ThyssenKrupp Marine Systems. 

Kundprojekt: Kockums 

Höga krav på 

kommunikation under vattnet 

När ubåtstillverkaren Kockums i Malmö ska upphandla kommunikationssystemen till nya ubåten A 26 

har Combitechs specialister hjälpt till att designa de tekniska kravspecifikationerna. 

– Combitech har erkänt duktiga specialister på 

sambandssystem. Dessutom har de labbmiljöer där 

vi kan testa utrustning i verklig heten enligt försvarets 

krav. Och när man anlitar en konsult som 

resursförstärkning får man indirekt kontakt med 

Combitechs övriga experter på köpet. 

Combitech 

KonsultErnas roll undEr förändring. Kockums 

har i dagsläget ett flertal konsulter inne i verksamheten. 

Ibland handlar det om att möta upp tillfälliga 

toppar genom resursförstärkning. Men lika 

ofta handlar det om att anlita specialistkompetens 

för kortare utredningar på områden där man inte 

expanderar 

själv har djup kompetens. Men Jens Lagerstedt ser 

i Norge 

framför sig en något ändrad inriktning i framtiden. 

Sedan en tid 

– Utvecklingen går mot att konsulterna inte 

tillbaka har 

behöver sitta i våra lokaler, utan vi kan lägga ut 

Combitech 

arbets paket som de genomför som åtaganden. Då är 

verksam ExpErtEr på sambandsKommuniKation. På va det bra att konsulterna har en 

het i Norge, pensektionen på Kockums, där Jens Lagerstedt är kort startsträcka. I Combitechs 

som står gruppledare, arbetar man med allt som rör intern fall handlar det om att de har 

inför en stark och extern kommunikation. Det handlar om såväl tal en lång erfarenhet av försvars 

expansion. Ett tiotal som text och krypterad som okrypterad information. relaterad verksamhet och 

personer arbetar idag Här pågår just nu ett intensivt kravställningsarbete har de säkerhetsklassningar 

på våra kontor i Oslo och inför upphandling av ubåtens kommunikations som krävs, avslutar Jens 

Stavanger där vi erbjuder system. Kockums har därför tagit hjälp av konsulter Lagerstedt. 

ett brett utbud av tjänster från Combitech för att göra den tekniska krav 

till nya och befintliga specifikationen på kommunikationssystemen. 

kunder. Som vd för 

Att valet föll på några av Combitechs 

på bildEn. Jens Lagerstedt, 

Combitech AS har Mikael 

Krusenberg 18 utsetts. 

80 kommunikations konsulter förklarar Jens 

Lagerstedt så här: 

gruppledare vapensektionen, 

Kockums 

OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling

Kundprojekt: Saab 

Ett ledningssystem 

med Android-teknik 

Combitech har utvecklat hårdvara och elektronik till ett ledningssystem för soldater i fält. Systemet 

bygger på en anpassning av operativsystemet Android, som idag finns i många smarta mobiler 

världen över. Portable C2 är framtaget av försvars- och säkerhetsföretaget Saab. 

portablE c2 är Ett samarbEtE mellan Saab Security 

and Defence Solutions, Saab Training Systems and 

Simulation och Combitech. Det täta samarbetet 

har möjliggjort att en prototyp kunde tas fram på 

kort tid. Combitech har ansvarat för utvecklingen 

av elektronikhårdvaran med sensorer, processorer, 

display, drivare, olika kommunikationsinterface och 

kraftförsörjning, men också drivrutinerna som gör 

det möjligt för Android att kommunicera med alla 

delar i systemet. Tekniken är inbyggd i en väst med 

tillhörande handenhet. I handenheten finns ett system 

med moduler för kommunikationer och kartor. 

Läs en längre artikel på Combitechs webbplats: 

www.combitech.se/portablec2 

Hållbarhet 

Ett »miljötänk« i allt vi gör 

Miljö är ett område som inrymmer mycket. På Combitech kombinerar vi teknik, 

miljö och säkerhet för att bidra till ett mer hållbart samhälle. Målsättningen är 

att tio procent av våra uppdrag ska ge en positiv miljöpåverkan. 

inom combitEch finns det en bred miljökompetens, oavsett om det handlar om att utveckla ett system åt en 

kund eller vara ett stöd i planeringen av infrastruktur. Automationsindustri, energi, försvar, medtech och verk 

& myndigheter är branscher som har stort behov av konsulttjänster inom miljö- och hållbarhetsarbete. 

- Miljö är ett område som blir allt viktigare i våra kunders verksamheter och affärsstrategier nästan oavsett 

bransch. Vi jobbar målinriktat för att hjälpa våra kunder att uppmärksamma miljö- och hållbarhetsaspekter, 

säger Oscar Lindroth, miljöchef på Combitech. 

miljötjänstEr och grEEntEch. Som konsultföretag erbjuder Combitech bland annat rena miljötjänster såsom 

miljökonsekvensbeskrivningar, miljö tekniska marknadsundersökningar och expertstöd vid affärsutveckling 

och upp handling. Ett uppdrag kan vara att analysera en hårdvara, så att den inte innehåller några miljöfarliga 

komponenter. 

Även GreenTech är en växande sektor. GreenTech handlar om att utveckla tekniker/tjänster som minskar 

miljöpåverkan eller arbeta med kunder som genom sina produkter/tjänster minskar miljöpåverkan. 

- Vi ska till exempel, på uppdrag av Sweco, ta fram ett styrsystem till den demoanläggning för ett vertikalt 

växthus som Plantagon bygger i Linköping. Vi har också medverkat i utvecklingen av tidvattenverket Minesto 

och har bred kompetens inom vindkraftsområdet, berättar David Skyborn, GreenTech-ansvarig på Combitech. 

Webb på norska 

och engelska 

Nu finns vår webbplats 

både i en engelsk och 

norsk version. Du når 

dem via combitech.se 

eller via direkt adresserna 

combitech.com eller 

combitech.no. 

Talangprogram 

Ett gäng med tolv nyutexaminerade 

ingenjörer 

påbörjade nyligen Combitech 

Talent Program, i 

samarbete med kunden 

Saab. Det tvååriga programmet 

ska göra dem 

erfarna på kortare tid och 

bygger på metoder och 

forskning som Combitech 

utvecklat med KTH. 

Rekrytering pågår för fullt 

till en ny omgång i vår, då 

också ett program med 

medtechinriktning kommer 

att starta. Läs mer på 

www.combitech.se/ctp. 

OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling på bildEn. David Skyborn (t v) 

och Oscar Lindroth (t h) 

Sveriges enda 

ackrediterade ljudlabb 

På Combitech kombinerar 

vi teori och praktik. 

Visste du till exempel att 

vi har Sveriges enda ackrediterade 

ljudlabb för att 

testa och typkontrollera 

hörselskydd? Labbet är 

också utsett av EU som 

”Anmält organ”, vilket 

ger rätt till certifiering 

av hörselskydd. Labbet 

ligger i Arboga och kan 

utföra akustiska såväl som 

mekaniska 19 prov.

avsändarE 

Combitech ab 

Box 15042 

583 15 Linköping 

Genom att tänka användbarhet under 

hela utvecklingsprocessen spar man både 

tid och pengar. Det menar Aseel Berglund, 

doktor inom användar centrerad systemutveckling 

och affärs utvecklare vid Reality 

Labs på Combitech i Linköping. 

1. Vad är användarcentrerad utveckling? 

– En vanlig missuppfattning är att 

användbarhet handlar om användargränssnitt. 

Men det är mer än så. Det handlar 

om ett förhållningssätt – att fokusera 

på användaren under hela utvecklingsprocessen. 

Vem är användaren av produkten 

och vilka beteenden har han/hon? Men det är 

också viktigt att fundera över användningen. 

I vilket sammanhang ska produkten 

användas? Finns det andra relaterade system 

eller regelverk som man måste ta hänsyn till? 

Genom att jobba på det här sättet och göra 

rätt från början, sparar man både tid och 

pengar. 

2. 3. 

Vilka råd kan du ge den som vill bygga ett 

användbart system? 

– Jobba systematiskt! Användbarhet 

händer inte av sig självt, utan man behöver 

metoder, verktyg och kompetens. Det måste 

finnas en person i projektet som är ansvarig 

för användbarheten. 

– Tänk användbarhet under hela 

processen. Det räcker inte att pliktskyldigt 

göra användartester på slutet, utan användbarhetsfrågorna 

måste finnas med i hela 

utvecklingsprocessen, redan i kravfasen. 

– Bygg prototyper! Tillåt er att 

experimentera i början av projektet. 

Visualisera hur slutresultatet ska bli genom 

att bygga en enkel prototyp. Det viktiga är att 

skapa en gemensam målbild av slutresultatet. 

I Reality Labs inom Combitech fokuserar 

vi på just prototyper och har sett vilka ahaupplevelser 

det ger hos våra kunder. 

Och slutligen, behovsdriven utveckling 

är ett måste. Det är behoven som ska styra 

utvecklingen, inte tekniken. 

Vilka trender finns inom användarområdet? 

– Medvetenheten om användbarhet 

Combitech Training Institute: Aktuella kurser 

.Net för systemutv. i framkant 15-17 nov & 28-29 nov Linköping 

Problemlösning med C++ 22-23 nov & 6 dec Linköping 

Effektiv kravhantering 22 nov & 7 dec Göteborg 

MBSE design, kodgenerering & exekvering 24 nov & 6 dec Stockholm 

C - ditt andra språk 30 nov-1 dec & 14 dec Linköping 

Mönster (Design patterns) 6-8 dec Stockholm 

MBD-Model Based Definition 7-8 dec Linköping 

Sveriges krishanteringssystem och -ledning 25-26 jan Stockholm 

www.combitech.se/utbildning 

»Användbarhet händer 

Tre frågor & tre svar 

inte av sig självt« 

nästa nummEr utE 

12 mars (cirka) 

Detta och äldre nummer hittar 

du som pdf-filer på vår webbplats. 

Säkerhet krävs för ett fungerande sam hälle. 

Det är en förutsättning för fungerande 

flöden av bl.a. energi och information samt 

för invånarnas trygghet och tillgänglighet 

i samhället. I nästa nummer fortsätter vi 

genomgången av viktiga pusselbitar i framtidens 

samhällsbygge och fokuserar på just 

säkerhetsaspekterna. 

är större idag än för tio år sedan, så 

utvecklingen går definitivt åt rätt håll. 

Användar centrering kommer starkt inom 

det agila området, exempelvis i metoder 

som Scrum. Det känns lovande. En annan 

trend är att användbarhet blir viktigt också 

i tjänste utveckling, inte bara i produkter. 

Det är ett spännande område som vi bara 

sett början av. Vi ser också att beställarkompetensen 

blir viktigare. Beställer man 

inte användbarhet så får man inte användbarhet 

helt enkelt. 

läs mEr på 

www.combitech.se/realitylabs 

Kalender: 

Här möter du Combitech: 

16-17 nov Samhällssäkerhet i samverkan, 

Kistamässan, Stockholm 

21-23 nov Internetdagarna, Stockholm 

23 nov: Combitechseminarium om 

Informationssäkerhet, Stockholm 

Porto Betalt 

combitech.se/ontime

Framtidens stad – hållbar utveckling - Combitech.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?