Nattens hjältar - Nattvandrare i Sverige Riksnätverket

FOTO: INGRID SILLÉN 

Nr 2 - juni 2012 - årgång 5 

Banar Reza 

Fryshuset har fomat 

mitt sätt att tänka sidan 4 

Våga bry dig – 

våga vara vuxen 

Nattens hjältar 

nattvandrare landet runt sidan 13–19

Syftet med nattvandring är att 

vara en vuxen förebild och ett 

socialt och medmänskligt stöd för 

ungdomar samt att förebygga 

drogmissbruk, våld, främlings - 

fientlighet och skadegörelse. 

ISSN 2000-4796 

Femte årgången 

ANSV. UTGIVARE: 

Kristina Axén Olin 

REDAKTÖR: 

Ingrid Sillén 

redaktor@nattvandring.se 

BESÖKSADRESS: 

Fryshuset 

Mårtensdalsgatan 2-4 

Stockholm 

EPOST: 

info@nattvandring.se 

HEMSIDA: 

www.nattvandring.se 

ANNONSER:: 

Svenska Publikationer AB 

Box 7043 

174 07 SUNDBYBERG 

Tel. 08 - 6281002 

Fax 08 - 6281013 

Org.nr. 556745 - 1694 

Design: 

Migra Grafiska 

Ingrid Sillén 070-778 22 01 

TRYCK: 

Trydells Tryckeri, Laholm 

Manusstopp till 

nr 3/2012 vecka 36 

Trycksak 

341 091 

Trydells Tryckeri er innehar licens för 

miljömärket Svanen. 

Innehåll nr 2 • 2012 

Banar Reza: Lär ut beredskap i samarbete med Lottakåren 4 

Bryggan – ett stöd för barn med föräldrar i fängelse 7 

Ledare: Värt varenda minut 13 

Ny nattvandrargrupp i 

Vällingby sidan 18. 

Landet runt Valborgsmässoafton i Göteborg 14 

»att investera i våra unga är så mycket mer än bara pengar 15 

Lördagsöppet i Kode 16 

Nattens hjältar. Nyårsrevy i Tidaholm 17 

En ung nattvandrargrupp i Vällingby 18 

Östberga: Ibland räcker det att man visar ett gott hjärta 19 

Palestinabesök: Samma frågor olika förutsättningar 20 

Almedalen: Ett axplocka av Fryshusets föreläsningar 22 

Ungdomsläger: Unga på läger med polisen 23 

Teater: Att överleva livet. Om Zebraflickan 24 

Forum för eldsjälar: Ur programmet 26 

AnnBritt Grünewald: Satsa mer på barnkonventionen – 

mindre på tekniken 28 

Sommar, fester och musik: Om sommarens festivaler 30 

AnnBritt 

Grünewald 

sid 28

Zlatan inspirerar pappor och 

deras söner till läsning 

Läsprojektet »Sparka igång läsningen!« är 

nu i full gång. 10-åriga killar som spelar 

fotboll i Huddinge IF samlas tillsammans 

med sina pappor för att prata om olika 

böcker. Närmast på tur står Zlatanboken 

och på torsdag den 24 maj var det dags 

för författaren David Lagercrantz att besöka 

Huddinge bibliotek för att prata om 

boken. 

– Boken om Zlatan har gett mig 

mycket glädje, men inget gläder mig mer 

än att den fått så många unga människor 

att läsa. Böcker är häftigt. Böcker gör att 

man växer som människa. Och kan Zlatanboken 

bli en inkörsport till litteraturen, 

känner jag att jag gjort något viktigt, 

säger David Lagercrantz, författare till 

boken Jag är Zlatan Ibrahimovic. 

Projektet, som är ett samarbete mellan 

Huddinge huvudbibliotek, Huddinge 

kommuns Kultur- och fritidsförvaltning 

och Huddinge IF, är ett initiativ som ska 

öka intresset för läsning hos unga fot - 

bolls spelande killar. 

■ ■ ■ 

Nelson Mandela-pris för arbete 

med barn och unga i Rinkeby 

I förra numret av Nattvandrarmagasinet 

skrev vi om barnen i Rinkeby som varje 

år arbetar kring nobelpristagaren i litteratur 

och sedan bjuder in författaren. 

Nu har Gunilla Lundgren som är en av 

initiativtagarna till evenemanget tilldelats 

2012 års Nelson Mandelapris. Priset delas 

ut av Stockholms stad sedan 1998 till personer 

som främjat integration. 

– Jag ser inte priset som ett privat pris 

utan som ett pris till alla som jag samarbetat 

med genom åren, särskilt i Rinkeby. 

Därför ska jag ge tillbaka pengarna till 

Rinkeby, dels genom att göra en fin bok 

tillsammans med barn, dels genom att 

instifta ett stipendium för barn som 

ägnar sig mycket åt ord och bild, säger 

Gunilla Lundgren. 

Ingången till Fryshuset. 

En plats med mångfald 

Redaktören 

DET JAG SLÅS AV NÄR JAG KOMMER IN PÅ FRYSHUSET i Stockholm är att där 

finns människor i alla åldrar och med rötter från hela världen. Där finns elever på 

grundskolan och vuxna som jobbar med olika verksamheter. Det går faktiskt 1000 

elever i Fryshusets skolor. På helgerna sjuder det av annat liv. Då trängs barn och 

unga i alla åldrar som spelar basket. Unga från alla delar av Stockholm, såväl från 

innerstan som från förorterna. 

Det är väl inget konstigt kanske någon tycker, så är det ju på en vanlig skola 

också. Men det som skiljer Fryshuset från en vanlig skola är att den är integrerad 

med annan verksamhet. Så i entrén fikar eller hänger både elever som går i grund - 

skolan eller på gymnasiet och vuxna som inte alls har med skolvärlden att göra. 

Det här numret av Nattvandrarmagasinet kommer att handla en hel del om 

Fryshuset, men jag hoppas att ingen tar illa upp och tänker att allt är så Stock - 

holms centrerat. Många av idéerna med nattvandring har ju kommit från samma 

personer som var med och startade Fryshuset. 

ENGAGERADE MÄNNISKOR finns i alla samhällsgrupper. Det spelar ingen roll vilket 

yrke man har, engagemanget föds ur ens egna erfarenheter. Läs till exempel om 

långtradarchauffären Jörgen i Kode som ställer upp ideellt nästan 

varje lördagkväll för att de unga på orten ska ha en tryggare 

tillvaro. Fler av hans sort hittar du i tidningen! 

Glad sommar! 

INGrId SILLéN 

rEdAKTÖr 

www.nattvandring.se nattvandrarmagasinet 2-2012 • 3 

FOTO: INGRID SILLÉN

FOTO: INGRID SILLÉN 

– Fryshuset har format mitt sätt att tänka, säger Banar Reza. Min 

öppenhet och kreativitet. Att man inte ska döma människor, att 

alla ska få en andra chans, och att jag vågar gå emot strömmen. 

Det är enkelt och handlar om medmänsklighet och kärlek. 

4 • nattvandrarmagasinet 2-2012 www.nattvandring.se

Banar Rezas sommarprogram 

är välfyllt: Träningsläger med 

tjejerna i thaiboxningen, 

Svenska Lottakårens tjejläger, 

seminarium i Almedalen med 

mera. 

Vi sätter oss längst in i Fryshusets 

res taurang. Det här huset är välkänt 

för Banar Reza och medan 

jag står i kön för att köpa kaffe sätter hon 

sig och pratar med Anders Carlberg som 

äter lunch med några kollegor. 

När vi senare kommer in på hur det är 

på olika arbetsplatser framstår Fryshuset 

som en förebild. 

– Här är det direktkommunikation 

och man kan gå in till sin chef och säga 

vad man tycker. Det är nära mellan med - 

arbetarna och högt i tak. 

Så vill hon att det ska vara på andra 

ställen också och hon kan bäva lite inför 

hur det ska gå på en vanlig arbetsplats. 

– Men om man kommer med mina erfarenheter 

till nya ställen så sprider sig en 

ny arbetsstil, tror hon. 

Egen företagare 

Nu söker hon dock ingen ny anställning, 

hon är egen företagare sedan förra året, 

men innan hon startade eget blev hon utsedd 

till årets vardagshjälte i Stockholm. 

– Det var fantastiskt, säger hon. Det 

var för mitt arbete i United sisters och 

både hon och organisationen fick stor 

uppmärksamhet. Hon fick också del av 

andra utmärkelser som Stadsbrudskårens 

pris, Vattenfalls energispridarpris och ett 

pris ur Anna Lindhs fond. 

Nu leder hon ett utbildningsprojekt 

där Lottakåren och Fryshuset samarbetar. 

Tjejer och unga kvinnor mellan 15 och 

30 år utbildas i frågor som har att göra 

med trygghet, krisberedskap och samarbete. 

Deltagarna kommer från hela landet 

och har en blandad bakgrund. 

– När invandrartjejerna fick reda på 

vad Lottakåren var undrade de varför 

ingen hade informerat dem förut. Varför 

har vi inte fått veta att en sådan organisation 

fanns? undrade de. 

Det kanske gäller alla tjejer och killar, 

inflikar jag, för Lottakåren är väl inte precis 

det som appellerar till unga. Och det 

är väl en organisation som har setts som 

lite mossig. 

Praktisk krisberedskap 

Men Banar har inga problem med att arbeta 

med Lottakåren. För henne handlar 

det om att lära sig praktisk krisberedskap. 

Det kan vara brandkunskap och vad som 

händer om elen försvinner eller var man 

kan hitta vatten om det inträffar en stor 

olycka. 

– Det är vardaglig kunskap som alla 

skulle behöva och som vi nu sprider till 

nya grupper, säger Banar. Det handlar 

också om en inre och yttre trygghet, att 

lära sig att lita på sig själv i samarbete 

med andra. Vi tar även upp social oro och 

kravaller. 

»Det är vardaglig 

kunskap som alla skulle 

behöva och som vi nu 

sprider till nya 

grupper.« 

Programmet heter Mpower och vill 

signalera att människor behöver kunskap 

och redskap för att kunna bygga upp en 

inre trygghet. 

– Det finns en illusion om att män ska 

skapa trygghet för kvinnor, men så är det 

inte, vi kvinnor kan faktiskt äga och 

skapa vår egen trygghet, säger Banar som 

själv har minnen från kaos och krig. 

När hon var sju år flydde hennes 

mamma med barnen till Sverige från kurdiska 

Irak. Året efter kom hennes pappa, 

Banar Reza 

Hon lär ut krisberedskap 

i samarbete med Lottakåren 

Ur Mpower: 

Unga kvinnor med etnisk svensk bakgrund 

har mycket att lära av dem med 

annat ursprung och våra erfarenheter 

säger att när tjejer med olika etnisk bakgrund 

kommer ihop och jobbar för gemensamma 

mål för ett väl rustat 

samhälle och individens säkerhet så är 

integration förknipat med lärande och 

glädje. 

efter att ha vandrat över bergen till Turkiet. 

Det var under den perioden då Saddam 

Hussein bombade kurdiska byar och 

dödade tusentals invånare. 

Det är inte förvånande att de här erfarenheterna 

har format Banars känsla för 

mänskliga rättigheter och inte minst 

barns rättigheter. 

Hon är en krigarpersonlighet, som 

hon uttrycker det, hon vill att världen ska 

bli en bättre plats. Hon kan se skillnaden 

ur sina egna erfarenheter: kaoset och kriget 

i Irak och skillnaden att komma till 

Sverige. 

– Då på 1990-talet var Sverige fantastiskt. 

Vi bodde bra och fick snabbt visum, 

det fick kurder på den tiden. 

Efter en tid hamnade de i Umeå där 

föräldrarna fortfarande bor kvar. 

– Min mamma som var lärare var en 

stark kvinna, min pappa var polis, han 

var trygg och lugn. 

Sommarkurser 

När det gäller projektet i Lottakåren 

menar Banar att det är ett nytt sätt att arbeta 

med krisberedskap, och det speciella 

är att nya grupper omfattas av utbildningen. 

Det är Myndigheten för samhällsskydd 

och beredskap som är finansiär och kurserna 

äger rum i början av sommaren på 

Lottakårens herrgård i Älvkarleby. Deltagarna 

går en helg per termin i tre omgångar. 

www.nattvandring.se nattvandrarmagasinet 2-2012 • 5

Banar Reza 

– Vi har 35 platser på första lägret som 

är fullt. Det andra håller på att fyllas 

också. Kursen pågår en helg och man går 

tre helger, en helg per termin. 

Varför är en sådan här kurs värdefull? 

– Jag tror inte att det finns någon 

annan utbildning som jobbar med trygghet 

på det här sättet, menar Banar. Att 

både jobba med krisberedskap och sociala 

verktyg är unikt när det gäller tjejer. 

Fördjupat samarbete 

Lottakåren och Fryshuset har haft ett 

sam arbete sedan 2009, men nu fördjupas 

det. Inom Lottakåren finns stora erfarenheter 

av ledarskapsutbildningar och de 

tjejer som kom från Fryshuset och träffade 

lottorna var väldigt imponerade. 

Banar själv utbildar också inom försvaret 

och hon har blivit lotta. 

Vad innebär det? 

– Jag har gått med i en kår, jag behöver 

inte vara aktiv i själva kåren, men jag går 

deras utbildningar. Lottakåren är ju indelad 

i en militär och en civil del. Vissa 

söker sig bara till den militära grenen, 

men jag är inte så intresserad av den. 

I grunden är Banar statsvetare med inriktning 

på barnkonventionen och 

mänskliga rättigheter. Till Fryshuset kom 

hon när hon ville jobba som volontär vid 

PROJEKTET FRYSBOX: Banar tillsammans 

med Pernilla Johansson som är 

världsmästare i thaiboxning. Och 

Banar är världsmästare i dialog. 

Tillsammans träffar de ett gäng tjejer 

och har thaiboxning med dem. 

Efter en timmes träning, håller Banar i 

dialogen, under rubriken idrott som socialt 

verktyg. I sommar ska de ha ett 

seminarium om detta dialogkoncept i 

Almedalen. 

På bilden denice som vann juniorSM i 

Thaiboxning. 

sidan av sitt arbete på Stockholms gas och 

blev arbetsledare på Lugna gatan. 

– En fot i verkligheten parallellt med 

mitt vanliga jobb, som hon säger. Som 

nattvandrare ungefär. Jag valde det för att 

det fanns ungdomar med. Jag fick betalt 

också och stannade i två år. Efter en tid 

fick hon en heltidstjänst i organisationen. 

När hon fått nog av nattarbete sökte 

hon tjänsten i United sisters där hon var i 

ett år. Hon jobbade även med Night patrol, 

en verksamhet där tjejer var ute på 

kvällarna för att ge stöd till andra tjejer. 

– Men den verksamheten lade vi ner, vi 

hade inte tillräckligt med pengar och det 

finns ju dessutom redan en nattvandrar - 

organisation för unga. 

Vad har Fryshuset betytt för dig? 

Hon funderar ett tag, så säger hon: 

– Fryshuset har format mitt sätt att 

tänka. Min öppenhet och kreativitet. Att 

man inte ska döma människor, att alla ska 

få en andra chans, och att jag vågar gå 

emot strömmen. Det är enkelt och handlar 

om medmänsklighet och kärlek. 

Just nu arbetar Banar också i ett projekt 

som startats av SAMBA – samarbete 

för barnen, som heter Följ barnlagarna. 

Hon menar att det finns bra barnlagar i 

Sverige men projektets målsättning är att 

skapa verktyg så att lagarna efterföljs och 

att ungdomar ska känna till dem. 

– Vi jobbar nu med Botkyrka kommun 

där vi än så länge har träffat ungdo- 

FAKTA OM BANAR REZA: 

Bor i Akalla, Stockholm 

Arbete: Projektledare för Mpower, 

Volontär: dialogansvarig för Frysbox 

Förtroendeuppdrag: Vice Ordförande 

SAMBA. 

Gör på fritiden: Thaiboxas, har åsikter. 

Senaste bok: Blondie av Birgitta Andersson. 

Tycker illa om: orättvisor och lakrits 

Gillar: att prata 

Gör i sommar: Förutom solar så: 

Frysbox träningsläger 25-27 Maj 

Mpower utbildning 8-10 juni 

Trotsa Motstånd (Svenska lottakårens 

tjejläger) 23-27 Juni 

Almedalen: Seminarium Idrott som socialt 

verktyg 2-5 Juli 

mar på fritidsgårdar. Vi tror på möten där 

ungdomar blir delaktiga och får träffa 

kommunpolitikerna för att sätta press på 

dem så att de faktiskt följer barnlagarna. 

Mänskliga rättigheter 

På sin blogg har Banar kommenterat feminismen. 

Hon tycker att de som hörs 

ofta är alldeles för teoretiska. 

– Jag menar att det finns något slags 

elitism. Att man glömmer hur de flesta 

lever, att alla inte är så teoretiska. Själv är 

jag feminist men jag vill knyta frågorna 

till verkligheten eftersom alla inte har 

pluggat och läst en massa böcker. Jag brukar 

fråga folk om de vill bli behandlade 

jämlikt, ja då är du feminist, säger jag. 

Hon vill att var och en ska utgå från 

sina egna upplevelser. Hur det ser ut i ens 

egen verklighet. Då kan man upptäcka 

mönster och få till en förändring, men 

det måste vara högt i tak när man diskuterar. 

– När jag började plugga ville jag först 

bli jurist för att jobba med Mänskliga rättigheter, 

men jag kom inte in. Jag har 

ändå fått jobba med just de frågorna jag 

brinner för. Jag brukar också säga till alla 

att de ska testa att läsa på universitetet. 

När du väl har börjat kommer du att 

tycka att det är kul. Och vad du än läser 

får du med dig någonting, avslutar Banar. 

TEXT OCH BILD: INGRID SILLÉN 


Bryggan är en förening för barn 

som har en förälder i fängelse. 

Hit kan de komma och träffa 

andra barn eller ungdomar och 

prata med några av de vuxna 

som håller i verksamheten. 

När jag besöker Bryggan sitter Pelle och 

Lisa (som egentligen heter något annat) 

vid bordet och fikar. De berättar att de 

har varit med i ungdomsgruppen i några 

år och har olika erfarenheter av vuxenvärlden 

som de båda har varit besvikna 

på. 

Pelle för att han tycker att lärare inte 

bryr sig tillräckligt mycket. Lisa för att 

hon har varit med om jobbiga saker i familjen. 

Men på Bryggan trivs de. Här kan de 

vara sig själva och här får de stöd och 

känner trygghet att vara i en grupp där 

alla vet varför de är där. 

Terese Dyrén och Daniel Ankarstrand 

som är ledare i ungdomsgruppen påpekar 

att de ungdomar som kommer dit 

kan ha helt olika erfarenheter. 

– Det är många barn som har en föräl- 

der i fängelse, mer än 10 000 i Sverige, 

säger Terese. Vi får kontakt med en del 

barn genom att vi har studiecirklar på 

fängelser. Då kan vi få veta att det finns 

barn i familjen som skulle behöva stöd. 

Stöd för barn och föräldrar 

På Bryggan har man aktiviteter för alla 

åldrar. Dels barngrupper för de mindre 

barnen som kommer med en förälder. 

Dels ungdomsgruppen för de lite större 

barnen. Dessutom finns det en särskild 

stödgrupp för tjejer. Man arbetar utifrån 

ett barnperspektiv, vilket betyder att barnets 

behov och rättigheter kommer 

främst. Genom verksamheten erbjuder 

Bryggan både direkt och indirekt stöd till 

barnen. Genom enskilda samtal får de 

ökad kunskap och möjligheten att träffa 

andra i liknande situation. 

Även föräldrar erbjuds stöd i sitt föräldraskap, 

individuellt eller i grupper. 

Man ordnar också utflykter och resor. 

– Förra året åkte vi skidor i Härjedalen, 

säger Daniel som började som volontär 

på Bryggan för några år sedan. 

I början var Pelle lite blyg inför de 

andra barnen men nu känner han sig 

Lekhörna för de minsta barnen på Bryggan i Stockholm. 

Bryggan – ett stöd för barn 

med föräldrar i fängelse 

hemma. Om det kommer någon ny brukar 

han ta kontakt och prata om allt möjligt. 

För det är ju inte så att man bara 

pratar om det jobbiga, snarare tvärtom. 

– Jag har aldrig hållit tyst om att min 

pappa satt i fängelse, säger Pelle. Om 

någon frågade så berättade jag. 

– För mej var det inte så, säger Lisa. Jag 

har inte velat berätta det för andra. 

Det är därför hon tycker det är skönt 

att komma till ett ställe där alla vet. 

– Det är ju inte så att vi pratar om det 

hela tiden, men alla vet att de andra förstår. 

Skrev en bok 

För några år sedan gav ungdomsgruppen 

ut en bok med titeln »Aldrig blir någon 

exakt som du« där de hade samlat texter 

som de själva skrivit om hur det är att ha 

en förälder som är frihetsberövad. Den är 

skriven för att andra ungdomar ska 

kunna känna igen sig men också för att 

vuxna ska få veta hur de ska agera för att 

barnen ska må så bra som möjligt. 

De har också skissat på hur en anstalt 

ska kunna anpassas till besökande barn. 

Syftet med förslaget är att hitta möjlighe- 


Bryggan 

Daniel Ankarstrand och Terese Dyrén är ansvariga för ungdomsgruppen på Bryggan i Stockholm. 

Verksamheten finns också på flera andra ställen i landet, till exempel i Karlstad och Göteborg. 

ter att anpassa en kriminalvårdsanstalt 

till att många barn kommer på besök. 

Barnet har behov av en nära relation 

till sin frånvarande förälder och besöksförhållandena 

är avgörande för att mötet 

ska bli så positivt och givande som möjligt, 

som står det i boken. 

En dikt ur boken Aldrig blir någon exakt 

som du: 

Leva livet är en sak man måste göra. 

Man måste kämpa och öppna sig för 

världen. 

Jag vet att det är tungt att inte har någon 

att prata med. 

Och man måste ha någon att prata med 

För att klara av känslan man har inom 

sig. 

Känna kärlek från sina föräldrar är det 

man vill. 

Men varför ska de då svika en så mycket? 

Ljuga för att se oss må bra? 

Vi behöver ju få veta sanningen. I.L. 

TEXT OCH FOTO: INGRID SILLÉN 

OM BRYGGAN 

det finns många barn 

som har en förälder i 

fängelse. Enligt Kriminalvården 

(nov 2008) är 

det 10 500 barn i Sverige 

som dagligen berörs av 

att ha en förälder som är 

frihetsberövad. det kan 

vara en svår situation för 

barnen när en eller båda 

föräldrarna sitter i fängelse. 

Bryggan är en ideell 

förening som genom sin 

verksamhet ger stöd åt 

barn som har en förälder 

i fängelse eller häkte. 

Bryggan arbetar utifrån 

ett barnperspektiv, vilket 

betyder att vi alltid sätter 

barnets behov och 

rättigheter främst. Organisationen 

arbetar efter 

FN:s Barnkonvention. 

Genom verksamheten 

erbjuder Bryggan både 

direkt – och indirekt 

stöd till barnen. Genom 

stödgrupp, ungdomsgrupp 

och enskilda samtal 

får barn och 

ungdomar stöd och 

ökad kunskap samt möjligheten 

att träffa andra 

barn och ungdomar i liknande 

situation. 

Föräldrar erbjuds 

stöd i sitt föräldraskap 

både genom individuellt 

stöd och grupper. 

Hela familjen erbjuds 

aktiviteter och utflykter, 

en meningsfull fritid, 

med möjlighet att träffa 

andra familjer och dela 

erfarenheter. 

Mer information: 

www.bryggan.a.se 


annonser sid 1 








5 

6 

7 

2 

4 

1 

3 

1. Norra Sverige 

Ann-Louise Swedin, Skellefteå 

ann-louise.swedin@allt1.se 

Mobil: 070-350 16 82 

Willy Nilsson, Tärnaby 

willy.nilsson@storuman.se 

Mobil: 070-230 66 50 

2. Dalarna och Gävleborg 

Rolf Persson, Ludvika 

rolf.benson@telia.com 

Mobil: 070-551 93 69 

Gunilla Johansson, Söderhamn 

Tel. 0270-10903 

info@fpssoderhamn.se 

3. Stockholm med omnejd 

Stefan Nilsson, Salem 

stefan.nilsson26@comhem.se 

Jan Herremo, Sollentuna 

jan@nattvandring.se 

4. Östergötland, norra Småland 

Pelle Lundström, Linköping 

p.rimforsa@hotmail.com 

5. Göteborg och Västergötland 

Nattvandrarna Göteborg 

& Västra Sverige 

Box 8912 

402 73 Göteborg 

kansli@nattvandranu.se 

telefon 031-158183 

(regionkansli) 

6. Värmland, Närke, Västmanland 

Lahrs Bergström, Örebro 

lahrs@telia.com 

Birgitta Emilsson, Kristinehamn 

bemilsson@hotmail.com 

Mobil: 073-084 87 36 

7. Halland, Småland, 

Blekinge, Skåne 

Rolf Johansson, Karlshamn 

rolf.johansson@khamn.org 

Mobilnr: 073-937 84 62 

Värt varenda minut! 

Jag har en son som spelar fotboll. Och inte lite utan 

mycket också. Åtskilliga timmar blir det på fotbollsplanen 

varje vecka i ur och skur. 

Träningar och matcher varvas med tvätt och matintag. 

Ibland känns det som om oproportionerligt många timmar 

går till att skjutsa till olika idrottsplatser, ofta på okristliga 

tider, och funderingar kring vilken middag som ger bra kolhydrat 

och proteinmängd. 

Men visst är det värt varenda minut! Tänk vad underbart 

det är när ungdomar "brinner" för något och när detta dess - 

utom är något sunt och nyttigt! 

Och alla dessa engagerade vuxna som ger allt för våra och 

andras barn på fotbollsplanen. Ofta är det fler vuxna vid pla- 

Vill du komma i kontakt med en förening i din närhet? Vill du starta nattvandring 

på din hemort? Ta kontakt med en ansvarig i din region. 

www.nattvandring.se • info@nattvandring.se 

LÄS MER OM NATTVANDRARE RUNT OM I LANDET PÅ FÖLJANDE SIDOR! 

nen än ungdomar som spelar. Fantastiskt! 

Och tänk om några av dessa, som ändå står i svenskt klimat 

åtskilliga timmar och tittar på 

en fotboll, kan värvas till nattvandring. 

Vilken möjlighet! 

Då skulle det verkligen bli fullt av 

vuxna som goda förebilder på gator 

och torg. 

Trevlig sommar!! 

KrISTINA AxéN OLIN, 

ordförande i Nattvandrare i Sverige 


Nattvandrarna landet runt 

Valborgsmässoafton i Göteborg 

På Valborgsmässoafton var nattvandrarna som vanligt på stan och 

bjöd på varm korv. 

Hur kan ni bjuda på korv utan att det kostar något var det många 

som undrade. Vi fick många tack och en massa beröm. Det värmer i 

våra hjärtan, berättar Richard Eliasson som också fotograferade. 

Vicky Vega i grilltagen. 

Tina Ulf med en tjej som väntar på korv. Martin, Anette, Rolf och Kerstin ville också ha. 


Och i Kinda höll Pelle Lundström ett vårtal… 

»att investera i våra unga är så 

mycket mer än bara pengar« 

Kinda har fängslat mig på så 

många olika sätt under åren jag 

bott och verkat här. 

Under 80-talet fängslades jag 

av polisen, under 90-talat av min 

livsuppbyggnad och under tjugohundratalet 

har jag fängslats av 

den stora passionen av att få 

jobba med ungdomar. 

För att ta sig framåt behövs drivmedel, 

något som vi här på landsbygden allt som 

oftast blir påminda om, inte minst via bilens 

bensinmätare. En vätska belagd med 

höga skatter, men ibland måste det också 

få kosta att ta sig framåt. 

Vår största skatt här i Kinda är våra 

barn och ungdomar. De har drivit mig 

framåt i många år. 

Men de har också själva drivit sig 

framåt, uppåt och ibland även tillåtit sig 

att stanna upp och låtit sig växa på stället. 

För att just få växa behöver inte alltid 

innebära framfart, framgång eller karriär. 

Att få växa som ung i sin egen takt på sitt 

eget sätt utan för mycket krav och press – 

det gör också att de alla kan få blomstra 

oavsett tid eller plats. 

Precis som vår bensin så måste alltid 

de unga få kosta. För den skatten är den 

bästa investeringen vi någonsin kan göra. 

JAG BÖRJADE JOBBA med ungdomar för 

14 år sen. Jag har arbetat på olika sätt, på 

olika ställen och med olika arbetsgivare. 

Men alltid med samma löneförmåner. 

Den specificeras aldrig på lappen man 

får i lådan. För den betalas rakt in i hjärtat 

och är dessutom den bästa pensionsgrundande 

inkomst man någonsin 

kan få. Minnen och kärlek från alla dessa 

ungdomar. 

Jag har mött dessa unga filurer i skolor, 

på fritidsgårdar, under nattvandring 

och på många andra möjliga och omöj- 

Pelle Lundström är aktiv i Kinda 

Nattvandrare. Han jobbar också för 

Ungdomens hus på orten. Det här talet 

höll han vid elden på Valborgsmässoafton 

i år. 

liga ställen. De har en förmåga att lämna 

gyllene avtryck, jag tror att just skatter 

lämnar sådana spår – spår av guld. 

Ömsesidig respekt – att våga ge och ta 

åt båda håll, en enkel ekvation som vi alla 

lätt kan lösa. 

En summerad produkt av detta blir 

just att investera i våra unga är så mycket 

mer än bara pengar. Det är just i respekten, 

en enkel hälsning eller att bara kunna 

ge någon en extra chans, som sen ger så 

stor avkastning, en investering i liv. 

För vi vuxna vi har en fördel gentemot 

den yngre skaran. Det är att vi varit både 

unga och vuxna. Våra unga har ännu 

bara varit just unga och därför bör vi 

fortsätta att ha lite extra tålamod och förståelse 

ibland. 

KINDA HAR 1516 UNGDOMAR och unga 

vuxna i åldern 13‒25 år. 1 516 stycken av 

Kindas cirka 9 800 invånare, procentuellt 

sett en väldigt stor del av vårt totala 

invånar antal. 

Så låt oss fortsätta vårda dem och 

värna om denna stora skatt – om de vore 

börsnoterade så skulle jag be er alla köpa 

en aktie – en framtidsinvestering med garanterad 

vinst. 

JAG VILL OCKSÅ HYLLA alla dessa underbara 

människor som lägger sin tid på 

våra unga. Scoutledare, fotbollstränare, 

nattvandrare, föreningsmänniskor och 

alla ni andra där ute. Ni är alla eldsjälar 

och må inte ens allt vatten i Kindas 493 

vackra sjöar någonsin släcka er glöd. 

Att min livspassion är att jobba med 

ungdomar är väl ganska givet, men det 

finns också en annan sak som ligger mig 

nära om hjärtat och det är att skriva. 

Något som jag gjort ända från min egen 

ungdomstid och framåt. Ett bra sätt att 

kanalisera ut sina känslor och tankar på. 

1998 började jag jobba med ungdomar, 

samma år bodde jag i Hägerstad på ett 

ställe som heter Drättinge Västergård. 

Det året gick jag en morgon ut genom 

min dörr och möttes av våren, då skrev 

jag dikten Vårlängtan. 

Vårlängtan 

Vid drängstugans gavel i backen 

i vårsol står liljor i gult 

Bland lövsly och mossa därovan 

så havsblått av sippor i mängd 

Fåglar de spela i träden 

i luften, på loften, på mark 

Svagaste vindar från öster 

bär ljumheten fram över land 

Syren knoppas samman med björken 

myran bär åter sitt barr 

Det fladdrar i uppkavlad skjortärm 

min älskade vår du är här. 

PELLE LUNDSTRÖM 



Besökare på fritidsgården i Koden den här kvällen var Pim Ek, Viktor Jönsson, Johanna Johansson, Emma Sätherström, Jesper Sjöstrand 

och Niklas Mattsson. 

Lördagsöppet i Kode 

I Kode ser föreningen Lördags - 

öppet till att fritidsgården är 

öppen på lördagar. 

Kode har en speciell klang för mig. Här 

arbetade min gammelmoster som småskollärare 

och konstnär. I Solberga kyrka 

som ligger strax intill predikade hennes 

far prosten Ringius i schartauansk anda. 

Men det är inte för att prata om mina 

släktingar som jag åker till Kode friluftsgård 

utan för att träffa Jörgen Mattsson 

som är ordförande i föreningen Lördags - 

öppet som är medlemmar i Nattvandrarnas 

riksnätverk. 

Lördagsöppet är inte en vanlig nattvandrarförening 

utan är till för att bemanna 

fritidsgården som annars inte 

skulle kunna vara öppen så många dagar 

i veckan. 

De som är ansvariga för kvällen träffas 

på gården och så småningom droppar 

ungdomarna in. Lite senare på kvällen tar 

några av de vuxna en runda i omgivningarna 

för att se om det är något som händer. 

Oftast är det väldigt lugnt, det tar 

Agneta Gustavsson, Anders Simonsson, Jörgen Mattsson, ordförande i föreningen, och 

Malin Johansson ser till att fritidsgården kan vara öppen den här lördagskvällen. 

inte så lång tid att ta sig runt det lilla samhället. 

Många förknippar Kode, som hör till 

Kungälvs kommun, med en fruktansvärd 

händelse 1995. Det var då John Hron 

mördades vid Ingetorpssjön av en ung 

man som tillhörde en nazistisk organisation 

och bodde på orten. 

Det var efter den händelsen som Lördagsöppet 

startades av Marianne Olsson 

för att unga skulle ha ett ställe att gå till 

på lördagskvällarna och inte bara hänga 

ute. Kommunen hade skurit ner på öppethållandet 

och ansåg sig inte ha råd att 

ha öppet mer än på måndagar och fredagar. 


»Likaväl som att sitta 

hemma och titta på tv 

kan jag träffa ungdomar 

på Fritidsgården och 

snacka med dem.« 

Så ända sedan 1995 har föräldrar sett 

till att fritidsgården som hör till Kodeskolan 

har öppet 18.30 till 23.00 på lördagskvällar. 

Det brukar komma 20 till 25 

ungdomar. De flesta från högstadiet. Den 

här kvällen börjar de första dyka upp vid 

19-tiden. De skriver upp sig i en bok så att 

man vet vilka som är där, när de går hem 

blir de avprickade. 

Rekryterar på föräldramöten 

Varje höst deltar föreningen Lördagsöppet 

på föräldramöten och de föräldrar 

som skriver upp sig på en lista blir insatta 

i ett schema för att bemanna fritidsgården. 

Det går att byta om ett datum inte 

skulle passa. 

Jörgen Mattsson är ordförande i föreningen. 

Till vardags kör han långtradare 

och transporterar matvaror till Göteborg. 

Hur kom det sig att han blev engagerad 

i Lördagsöppet. 

– Likaväl som att sitta hemma och titta 

på tv kan jag träffa ungdomar på Fritidsgården 

och snacka med dem, säger Jörgen 

som har en dotter på 18 år och en son på 

16 år. Sonen Niklas är här den här kvällen. 

Andra föräldrar den här kvällen är 

Malin Johansson, Agneta Gustavsson och 

Anders Simonsson. Agneta anmälde sig i 

höstas och är här för första gången. 

– Det är oftast lugnt här, säger Jörgen, 

men berättar om ett problem som inte 

bara föräldrar i Kode brottas med. Det är 

lastbilschaufförer som stannar på en parkeringsplats 

utanför Göteborg och säljer 

alkohol till ungdomar direkt från bilen. 

Men polisen har börjat få koll på det och 

har haffat många och ringt till deras föräldrar. 

– Vi har också stöd av fältassistenterna 

i kommunen, som åker runt till olika 

platser där man vet att ungdomar träffas, 

berättar Jörgen. Dagen innan hade det 

varit fest vid sjön Ingetorp, just den platsen 

där mordet för snart 17 år sedan ägde 

rum. 

TEXT OCH FOTO: INGRID SILLÉN 

FOTO: LARS EMILSSON 

Labbåsrevyn i Tidaholm 

Nattens hjältar 

Tidaholms lokalrevy kallar sig för Labbåsrevyn 

och har i årets upplaga av sin revy 

(som är en vanlig nummer-revy) haft 

med ett nummer som de kallat »Nattens 

hjältar«. Numret utspelar sig i Tidaholmsmiljö 

och de har skrivit det helt 

själva. De sjunger också en sång som 

”Jag vet var mitt barn är” 

Ja, det har vi hört många säga genom åren. Men barn och ungdomar kommer 

alltid göra saker som de inte berättar hemma. Hur väluppfostrade de än är. 

Och då vore det väl bra om det fanns lite vuxna ute på stan som de kunde 

snacka med när det inte gått riktigt som det var tänkt. De kanske har druckit lite 

för mycket, pojkvännen eller flickvännen gjort slut eller hamnat i ett sällskap 

som inte var så bra. 

Därför finns nattvandrarna. Vi är helt vanliga vuxna, med barn, utan barn 

eller med utflugna barn. Som finns där för ungdomarna, utan pekpinnar. Men vi 

behöver bli fler! 

Kan du tänka dig att gå en promenad varannan eller var tredje vecka i 

Biskops gården och bara finnas där för ungdomarna? Kontakta oss och prova en 

gång. Vem vet, du kanske kan bli en av oss? 

Nattvandrarna I Biskopsgården 

Nattvandrartelefonen: 0727-46 78 19 

kansli@nattvandranu.se 

http://www.biskop.nattvandranu.se/ 

handlar om att Om vi är fler, kan vi göra 

mer. 

De som är med i revynumret heter. 

Patrik Kristoffersson, Annika Lidberg, 

Tomas Edwass, Moa Adollarsson, Jessica 

Persson, Fredrik Lindberg, Christine 

Lundgren och Frida Gustavsson. 

Nattvandrarna Biskopsgården är del av Nattvandrarna Göteborg och Västra Sverige 

samt riksnätverket Nattvandrarna. Vi är en politiskt obunden organisation 

som tar avstånd från våld, droger och främlingsfientlighet. 

Informationsblad som delas ut i Biskopsgården i Göteborg. 



En ung nattvandrargrupp i Vällingby 

– När jag var i tonåren brukade 

jag hänga på ungdomsgården. 

Jag gillade att det fanns nattvandrare 

där som man kunde 

prata med. 

Det säger Angie Gravett som just dragit 

igång nattvandring i Vällingby. Till skillnad 

från de flesta andra i nattvandrarsammanhang 

har hon inte några egna 

barn och de flesta hon har rekryterat 

kommer från hennes 

egen vänkrets. Så det 

är ett relativt ungt 

gäng det handlar om. 

– Jag har alltid varit 

intresserad av att 

jobba med ungdomar, 

säger Angie, som till 

vardags är värdinna 

på ett stort kongress - 

center i Stockholm. 

Hon har också in- 

Angie Gravett 

startade nattvandring 

i 

Vällingby. 

spirerats av sin sambo som är polis och 

som jobbar mycket med ungdomar. 

Tillsammans med Stefan Nilsson som 

är ordförande i Stockhomsregionens 

nattvandrare informerade hon på en 

skola i Vällingby. Sedan blev det ett reportage 

i lokaltidningen och så har hon 

mejlat till skolor i området och fått 

mycket positiva reaktioner. Men därifrån 

Nattvandrarna i Vällingby har redan varit ute flera gånger i vår. Från vänster 

till att ställa upp och vandra är steget 

längre. 

Men hon är positiv och tror att det 

kommer fler så småningom. Och nu har 

en fyrabarnsmamma anslutit sig. 

De har också fått ett väldigt fint sam - 

arbete med fältassistenter i Vällingby, 

som tycker att det är toppen att de har 

börjat nattvandra. 

– Min målsättning var att vi skulle ha 

kommit igång före Valborg och det lyckades 

vi med. Vi var till och med ute två 

gånger före Valborg. 

INGRID SILLÉN 

Nattvandrarnas riksmöte 

blir 29–30 september i år och Forum för 

eldsjälar äger rum 26–28 september. 

Se mer på sidan 26! 

Alla som är med i Nattvandrarna i Sverige Riksnätverket 

deltar utan kostnad på Forum för eldsjälar och på riksmötet 

som äger rum på Kärsögården. 


Ny grupp i Östberga 

Ibland räcker det att 

man visar ett gott hjärta 

Några frågor till Rodrigo Castillo 

som tillsammans med Thomas 

Bäckström startade nattvandring i 

Östberga i södra Stockholm: 

Hur kommer det sig att ni drog igång 

nattvandringen? 

Som en del av Sjöängskolan får alla föräldrarna 

chansen att minst en gång om 

året gå en bestämd väg som skolan har 

tagit fram. Jag tillsammans med Thomas 

Bäckström tyckte att man tillbringade 

alldeles för lite tid där ungdomarna höll 

till. Nämligen uppe på Östberga. Vi bor 

båda där med våra respektive familjer. 

Stockholmsregionen hade 

nyligen konstituerande årsmöte, 

så nu finns en fungerande 

styrelse. 

Så här ser styrelsen ut: 

Stefan Nilsson, 

Salem, ordförande 

Övriga ledamöter: 

Ismail Zengin, Fittja 

Birgitta Hellström, Hallunda 

Angie Gravett, Vällingby 

En plats är vakant. 

Östberga är lite speciellt, inom ett område 

av 4‒5 kilometer finns flera ställen 

där där ungdomar håller till under kvällstid. 

Det är fritidsgården, fotbollsplan, en 

skola, tre dagis, fem busskurer och en stor 

park. Är man ute i cirka en timme så 

täcker man samtliga dessa. Än så länge 

har vi vart ute tre gånger. Det är viktigt 

att man sätter upp realistiska mål och 

inte tar i för mycket i början så att man 

tröttnar ut sig snabbt. Både jag och Thomas 

ser detta mer som ett Maratonlopp 

än som ett 100 meters lopp. Vårt mål är 

att kunna fortsätta många år framåt. 

Hur gör ni för att få med fler? 

Till en början har vi en grupp om 

tre–fyra nattvandrare. När vi känner oss 

säkra och har fått in rutinen så kommer 

vi att vända oss till föräldrarna som bor 

uppe i Östberga, vi kommer bland annat 

att ta hjälp av skolorna i området. Vi 

kommer även att sprida information till 

dem som bor i området. 

Vilken betydelse kan nattvandringen 

ha? 

Personligen så tycker jag att bara närvaron 

av vuxna under vissa tider och på 

platser som vuxna inte brukar vistas på 

visar att nån bryr sig, ungdomar behöver 

ibland en stabil punkt, något att kunna 

fokusera på när saker och ting är jobbiga. 

Vissa hittar det genom sport, träning och 

andra typer av verksamheter. Jag hoppas 

att man som vuxen ska kunna prata med 

ungdomarna och kanske hjälpa dem att 

hitta denna stabila punkt. 

Har du egna barn? 

Ja tre stycken. Joshua 6 år, Isabell 4 år och 

Melina 3 månader. 

Fanns det vuxna utanför familjen som 

var viktiga för dej när du var ung? 

Dem jag minns är lärare, fritidsledare 

som kom med råd och hjälp när man behövde 

det. De som frågade om allt var bra 

hemma och pratade med en mer som en 

kompis än som en vuxen. Förebilder behöver 

inte alltid vara folk som gör något 

märkvärdigt utan ibland räcker det att 

man visar en godhjärtad sida till sina 

medmänniskor för att lämna ett intryck 

som består. 

YTTERSTADSBORGARRÅDET JOAKIM LARSSON Stockholm, lyckades pressa in en 

nattvandring i sitt fullbokade schema, och på fredagskvällen den 25 maj 2012 vandrade 

han, tillsammans med andra lokala nattvandrare i Kista, i cirka två timmar och uppsökte 

ungdomsgårdarna i området. 

På bilden: Aleksandar-Pal Sakala, Joakim Larsson och Basit Choudhury. 


Palestinskt besök på Fryshuset 

Minna Alissa från Dar Qandeel och 

Fatima Aberkan från Elektra (t.v.) 

Samma frågor men 

olika förutsättningar 

I april besökte Dar Quandeel, en 

palestinsk organisation, sin 

sam arbetspartner Elektra på 

Fryshuset i Stockholm. 

Dar Quandeel finns i Tulkarem, en 

liten stad i Palestina, precis vid 

gränsen till Israel. Dar Quandeel 

har sedan ett år tillbaka, ett samarbete 

med Fryshusets verksamhet Elektra. De 

har med inspiration från Sharafs Hjältar 

och Hjältinnor tagit fram ett program 

där de tillsammans med ungdomar i Tulkarem, 

diskuterar demokrati, jämlikhet 

och mänskliga rättigheter. 

Istället för att visa upp ett vackert 

Stockholm i vårsol, inleddes Sverigebesöket 

med ett snöoväder som ledde till viss 

modifiering av det tänkta programmet. 

Dessutom var den svenska maten ingen 

succé bland palestinierna, så istället för 

den planerade menyn blev det mat på Ke- 

baben i Moskén och på en irakisk restaurang. 

Trots de små justeringarna i programmet, 

blev det en vecka med många givande 

aktiviteter, spännande möten och 

intressanta diskussioner. De fick bland 

annat besöka organisationer som RFSL 

och Linnamottagningen som jobbar med 

hedersrelaterade frågor. De fick en rundvandring 

på Fryshuset och fick se Skaten, 

Fryschillet och Basketplanerna. De lyssnade 

på en föreläsning av Fryshusets 

imam Othman och tog del av nätvandrarnas 

aktiviteter för att stötta unga på 

nätet. De fick också besöka Djurgården 

och utsikten från Apberget vid Zinkensdamm. 

Jobbar för samma frågor 

Nadin Fakhro från Elektra berättar att 

hon har fått vänner för livet. 

– Wow! Vi hade verkligen jättespännande 

möten. Vi är så olika, men ändå så 

lika i det vi vill. Vi jobbar med samma 

frågor men har så olika förutsättningar. 

Det är viktigt att vi håller kontakten. Vi är 

redan några stycken från Elektra som har 

börjat planera att åka ner till Tullkarem 

och hälsa på. Jag har börjat skypa med 

några och jag har alla på facebook. 

Ockupation och fattigdom 

Många unga i Tulkarem upplever att 

deras liv begränsas på grund av den israeliska 

ockupationen och av fattigdomen 

som ockupationen har bidragit till. Det 

finns traditionella värderingar om hur 

killar och tjejer ska leva och bete sig, som 

också kan kännas begränsande i många 

fall. 

– Vi diskuterade mycket hur tjejer socialiserar 

sig och beter sig på ett visst sätt 

och killar på ett annat. Tjejer i Palestina 

lever under utsatthet, där de blir bortgifta 

och där det ofta är pappan eller en äldre 

bror som har ansvaret för dem. Det är 


svårt att vara självständig som tjej. Så ser 

de sociala strukturerna ut som finns där, 

förklarar Nadin. 

Liknar Fryshuset 

Dar Quandeel är politiskt obunda. De 

jobbar för demokrati och mänskliga rättigheter 

genom ungdomars passioner, så 

som dans och musik. Deras verksamhet 

har många likheter med Fryshusets, som 

också jobbar med ungas passioner och 

intressen för att stärka deras självkänsla. 

Nadin berättar att både Dar Quandeel 

och Elektra har fått ut mycket av besöket. 

De har alla fått vänner för livet, men även 

ny kunskap och nya vinklar på hur de kan 

fortsätta sina arbeten i respektive land. 

Dar Quandeel har fått kunskap i hur de 

ska blanda killar och tjejer, utan att normerna 

kommer i vägen, menar Nadin. 

Även för Elektra var besöket en ögon - 

öppnare. Det har lett till insikten att 

Fryshuset och Elektra verkligen jobbar 

för rätt saker, säger Nadine och berättar 

att hon blev berörd av 

mötet. 

En av ungdomarna 

från Dar Quandeel sa: 

– Jag önskar att jag 

aldrig kommit hit, för när jag sett allt det 

här, hur ska jag då kunna åka tillbaka? 

Först få uppleva frihet och sedan komma 

tillbaka och leva under kontroll. 

Men besöket ingav även hopp för palestinierna. 

Nu vet de att det finns många 

människor i Sverige som stöttar dem, förklarar 

Nadin. 

Anna Levin, från Elektra, som är ansvarig 

för samarbetet, berättar även hon, 

att hon är nöjd med besöket. Hon förklarar 

att det nu är dags att diskutera hur de 

ska kunna gå vidare med samarbetet. 

Den här våren avslutas det formella 

samarbetet. Nu är det upp till oss hur vi 

går vidare och hur vi tar vara på den här 

kontakten. Det finns massor av möjligheter. 

Elektra och Dar Quandeel har redan 

öppnat en gemensam facebookgrupp för 

att hålla kontakten. Alla svenskar som var 

med drömmer om att få hälsa på i Tulkarem. 

– Under besöket var vi på Fryshusets 

gymnasium flera gånger och där kom vi 

snabbt på idéer för ett fortsatt samarbete. 

I skolan har vi massor av elever som pratar 

arabiska och Dar Qadeels ungdomar 

har inspirerats att förbättra sin engelska. 

Exempel på samarbeten skulle kunna 

vara allt från dans och passion till samhällskunskap, 

menar Anna. 

Behov av ekonomisk hjälp 

Även Lugna Gatan var positiv till besöket 

och bjöd in Dar Quandeel och Elektra till 

en Barbeque utanför Fryshuset. 

– Det skulle vara jättekul att behålla 

kontakten mellan Lugna Gatan och Dar 

Quandeel, säger Anna. 

Även i fortsättningen kommer Dar 

Quandeel att behöva ekonomiskt stöd. 

Anna menar att Fryshuset på enkla sätt 

skulle kunna hjälpa dem att få in pengar 

åtminstone till hyran. Man skulle till exempel 

kunna anordna ett lotteri eller en 

fest för att samla in pengar. 

– Det skulle betyda jättemycket för 

dem ekonomiskt. Nu är det bara vår kreativitet 

och engagemang som sätter gränser 

för hur vi ska gå vidare med sam - 

arbetet. 

TEXT O CH FOTO: ANNELIE MAJROS 


Fryshuset på Almedalen 

Fryshuset på Almedalen i Visby 1–8 juli. Här är ett axplock av föreläsningarna. 

Många fler finns att hitta på www.almedalsveckan.info/event/list/2012#p1 

Förlegade attityder och 

brist på mod håller unga 

kvar i arbetslöshet 

■ ■ ■ Vad kan/vill/behöver arbetsgivaren 

för att våga pröva en 

ung människa som utifrån rådande 

normer har det extra tufft 

att få förtroende och etablera sig 

på arbetsmarknaden? Hur kan 

samhället stödja detta på bästa 

sätt? 

En workshop för dig som vill vara med 

och tänka nytt utifrån gällande ramar för 

att de 72000 arbetslösa ungdomar som 

utgör 5,8 procent av totala antalet 15‒24 

åringar (enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning 

i april 2010) ska få en ärlig chans 

att få och behålla ett jobb. Unga som oavsett 

konjunktur står långt från arbetsmarknaden 

med en skakig skolgång och 

ett tomt cv som formell merit. Men som 

också är laddade med informella kunskaper 

och är en viktig tillgång för Sverige, 

där varje individ behövs i bygget av vår 

gemensamma välfärd. 

✸ 

Hur formas unga 

killars manlighet? 

■ ■ ■ Finns det något samband 

mellan manlighet och våldsamhet? 

Är manlighet en social konstruktion 

eller finns det något 

mer underliggande? Här diskuterar 

vi relationen mellan manlighet, 

jämställdhet och våldsamhet 

i samhället. 

Milad, Jakob, Alán, Luis och Bosse diskuterar 

manlighetsfrågan i vårt samhälle - i 

synnerhet hur den berör våra unga killar. 

De vill bryta ned normen om manlighet, 

diskutera vilka krafter som ligger bakom 

unga killars destruktiva handlingar och 

presentera lösningsförslag till ett mer 

jämställt Sverige. Milad Mohammadi är 

från Brobyggarna/Fryshuset och jobbar 

med manliga förebilder och ungdomar. 

Jakob Andersson är från antivåldsprojektet 

Akta Huvudet, ett antivåldsprojekt 

som föreläser om våldets negativa effekter. 

De har även yagit fram ett metodmaterial 

på området. Luis Lineo är från 

Machofabriken som är ett metodmaterial 

att utgå ifrån när man vill diskutera manlighet, 

normer, våld och jämställdhet. 

Bosse Parbring är från Genusskolan.se 

som sprider forskning om killar och 

manlighet i skolan. Alàn Ali är från 

Elektra/Fryshuset som arbetar med hedersrelaterade 

frågor. 

✸ 

Idrotten som 

socialt verktyg? 

■ ■ ■ Idrott anses vara en effektiv 

skyddsfaktor som hindrar 

ungdomar från att hamna snett i 

livet. ”Thaiboxningen kombinerat 

med dialogen har fått mig att må 

mycket bättre och gett mig mer 

ork. Jag har fått mycket bättre 

självförtroende och vågar tro mer 

på mig själv”. 

Vad är ledarnas roll och hur stor påverkan 

har idrotten på barn och ungas sociala 

liv? Idrotten ska vara en plats för alla 

och ge möjlighet till att känna tillhörighet 

och att få vara någon i ett sammanhang, 

och har egentligen i alla tider 

handlat om de sociala dimensionerna. 

Idrott och andra passionerade intressen 

anses vara en effektiv skyddsfaktor som 

hindrar många ungdomar från att hamna 

snett i livet. Genom att känna delaktighet, 

tillhörighet och ansvar får ungdo- 

marna växa i sina roller, till framtida ledare, 

styrelseledamöter eller kanske rentav 

världsmästare. Moderator Banar 

Reza, se intervju sidan 3. 

✸ 

Att förstå en fanatiker… 

vad kan vi lära av litteraturen? 

■ ■ ■ Anders Carlberg, Fryshusets 

grundare och förre vd, ger en 

exposé med nedslag hos ett antal 

fanatiker i världslitteraturen. 

Han kommer att visa kopplingar 

mellan Anders Behring Breivik 

och huvudpersoner i några av 

världslitteraturens viktigaste 

verk. Har vi lärt oss något av litteraturen? 

Det handlar bland annat om Akilles i Iliaden, 

Parsifal i »Riddarna kring runda 

bordet« och Raskolnikov i Dostojevskijs 

Brott och straff. Den frånvarande pappan 

är ett centralt tema hos dem alla. Även 

den överbeskyddande mamman, som 

sätter upp regler men inte kan visa empati 

och kärlek. Våra fängelser är fulla av 

interner som berättar om sina fantastiska 

mammor och sina frånvarande eller 

missbrukande pappor. Hatet parat med 

en undermedveten längtan efter papporna, 

är ett återkommande tema. Alla 

hyllar striden för stridens egen skull. Men 

vad man strider för är ofta en tillfällighet. 

Hjälte och skurk byter plats utan att de 

märker det. Ofta finns den grandiosa 

narcissismens bekräftelsebehov och de 

orealistiska förväntningarna på en framgångsrik 

framtid ständigt närvarande i 

deras personlighet. Peer Gynt trodde att 

han kunde blir kejsare över världen. Breivik 

har hittat på fina titlar i sitt påhittade 

Tempelriddarsällskap. ■ 


Kärsögården ligger strax utanför Stockholms centrum, i vacker natur vid Mälaren. 

Eija Hetekivi Olsson: 

Ingenbarnsland 

En barndomsskildring 

om att växa upp i 

Gårdsten i Göteborg 

under 80-talet. Miira 

är född i Sverige. Ändå 

ses hon som invandrare 

och måste gå i 

hemspråksklass. Hon 

vägrar att låta någon 

annan bestämma över 

sig. Hon tänker inte bli 

trappstädare som sin 

mamma, hon ska bli 

statsminister eller hjärnkirurg. 

En bok om en 

tuff barndom och 

kraften att överleva. 

Film: Love and 

become 

Salomon föds till flykting. 

I ett förtvivlat 

försök att rädda hans 

liv utger hans mor 

honom för att vara 

föräldralös jude. Under 

hela sin uppväxt hos 

fosterfamiljen i Israel 

kan Salomon inte 

släppa tanken på sitt 

sanna ursprung. Kan 

han gå vidare i livet 

utan att förstå var han 

kommer ifrån? 

Birgitta Andersson: 

Blondie 

Som nyfödd är hon 

nära att bli lämnad i en 

snödriva. Som sjuåring 

blir hon våldtagen av 

en alkoholist i en trappuppgång. 

Hon har levt ett liv 

som de flesta människor 

inte kan föreställa 

sig ens i sin vildaste 

och mörkaste fantasi. 

Om sitt liv i fattigdom 

och utsatthet berättar 

hon osentimen - 

talt och med humor. 

Camp Connect 

Den 5–8 augusti 2012 bjuder 

nätverket Fryshusandan in dig 

och din verksamhet till Sveriges 

största entreprenörsläger 

Camp Connect. Under tre 

dagar möts barn- och ungdomsverksamheter 

från hela 

landet på vackra Kärsön i 

Stockholm. Även toppkrafter 

inom kultur, politik, näringsliv 

och idrott medverkar. Ta plats! 

Bokningen stänger 1 juli. 

Läs mer på www.fryshuset.se 

L Några bok- och filmtips K 

Böcker för strand och hängmatta eller film att hyra när det regnar. 

Roslund & Hellström: 

Två soldater 

En roman om unga 

pojkar som agerar som 

grovt kriminella och 

klassas som farligast i 

Sverige. Ytterligare 

femtusen svenska pojkar 

är på väg in i kriminella 

nätverk. 

Redan som nioåringar 

gömde Leon och 

Gabriel vapen i sina 

elevskåp och kapslar 

med amfetamin under 

frysdisken på Konsum. 

Filmklassikern: 

Elvis, Elvis 

Elvis Karlsson är sex 

år, på det sjunde. Det 

är mamma som döpt 

honom till Elvis. Efter 

sin idol Elvis Presley. 

Elvis (Karlsson) förstår 

sina föräldrar, och alla 

andra vuxna i världen. 

Problemet är att de 

inte förstår honom. 

Nåja, en del förstås, 

hans farföräldrar till 

exempel. 


FOTO: JANE MORÉN 

Teater 

Att överleva livet 

14 år är Zebraflickan när hon 

första gången stiger in på psyket 

för sitt självskadebeteende. 

Det är en skimrande vårkväll 

och vad som möter henne där är 

förtvivlan och avstängdhet och 

personal som inte verkar veta 

vad de ska göra, annat än att 

låsa in. 

Zebraflickan berättar om tjejen som 

slog sig blodig mot teven i dag - 

rummet, hur de andra bara satt 

och såg på medan hon blev övermannad 

och bortförd, hur de torkade av teven och 

fortsatte glo på något meningslöst program. 

Sofia Åkermans uppmärksammade 

självbiografiska bok Zebraflickan har satts 

upp av Teater Fryshuset i regi av Ulf Sten- 

berg och spelades på Bryggan på Stadsteatern 

under fyra kvällar i april. Teater 

Fryshuset sätter fokus på destruktivt 

utanförskap och Zebraflickan är en berättelse 

om självskadebeteende. Rakblad 

som skär djupa ärr, självhat och slutligen 

självmordsförsök. Om det där inre fängelset 

av självpåtagen isolation som blir ett 

yttre när farligt beteende blir föremål för 

tvångsvård på låsta avdelningar under 

lång tid tillsammans brottslingar. 

De tysta tjejerna som skär sig 

Det är en resa i våld och tung tystnad, 

vanmakt och avsaknad av bra vård. Det är 

de tysta tjejerna som skadar sig. De som 

ofta visar upp en annan fasad utåt än kaoset 

på insidan. De som gör allt för att 

ingen ska se hur misslyckade de känner 

sig, men också att ingen någonsin får tro 

att de tycker om sig själva. De som slår, 

skär och bränner sig och kallar sig själva 

idioter, feta, fula, äckliga. 

Zebraflickan spelas av Hanna Ahl - 

ström. När vi kommer in i salongen sitter 

hon på en stol och betraktar oss i ett tomt 

och svart rum. När vi alla sitter på plats 

bär hon bort stolen och börjar berätta om 

hur allt började. Hon är tunn, klädd i 

tajta jeans och en mycket långärmad grå 

t-tröja som ska dölja ärren vi föreställer 

oss att hon har på armarna. 

Zebraflickans ton är redan i inledningen 

uppgiven och hård, besvikelsen 

stor. På dem som inte såg, på alla konstiga 

kommentarer och handlingar hon utsattes 

för, på att ingen förstod. Hur det börjat 

tidigt: hur hon som tioåring skrev sitt 

första avskedsbrev och såg på den blod - 

röda rosen i trädgården och tänkte att 

just den skulle ligga på hennes kista snart. 

Kritiken är hård mot alla som borde 

brytt sig, borde förstått, borde sagt och 

handlat annorlunda. Men lika hårt - 


»Det är en resa i våld 

och tung tystnad, vanmakt 

och avsaknad av 

bra vård. Det är de tysta 

tjejerna som skadar sig. 

De som ofta visar upp 

en annan fasad utåt än 

kaoset på insidan.« 

dömer hon sig själv. Hon måste klara allt, 

men det gör hon inte så klart. De hårda 

kraven, det perfektionistiska tänkandet. 

»Om alla män i hela världen skulle fria 

till mig, först då skulle jag kunna tro på 

att jag var älskad«. En omöjlig situation. 

Är ökningen av självskadebeteende 

konsekvensen av ett alltmer hårt och krävande 

samhälle? Stor ungdomsarbetslöshet, 

det tunga ansvaret att alla ska vara 

sin egen lyckas smed i ett samhälle där 

förlorarna knuffas ut. Konkurrensen på 

marknaden kräver offer. Vanmakten som 

kan uttryckas utåt eller inåt. 

Uppgiven och utan tillit 

Den avskalade scenografin speglar tomheten 

och ensamheten. Monologen förd 

mot publiken känns tidvis som en anklagande 

föreläsning. Zebraflickan uppgiven 

och utan tillit till någon. Det svarta golvet 

som Zebraflickan utkämpar ångestkramper 

och utbrott på blir hennes värld, den 

våldsamma koreografin och musiken blir 

välkomna avbrott i det annars så skrämmande 

avskalade berättandet. Brutala 

händelser presenteras som det gällde 

någon annans liv. Ambulansfärder, operationer, 

självhat, hur hon stoltserar med 

att vara den skickligaste av zebraflickorna 

på avdelningen i att kunna balansera 

mellan liv och död. »Det handlar om att 

hitta en tillhörighet, var den än finns«. 

Det är mer skrämmande med Zebraflickans 

distanserande berättande än 

vad hon berättar. Man vill att hon ska 

visa känslor, gråta, slå, vråla. En gång bryter 

känslorna igenom, när hon berättar 

om hur hon utsätts för övergrepp på 

mage i en sjukhussäng. 

»Jag var bara en liten flicka som var så 

rädd för allt att jag måste försöka överleva 

genom att besegra döden«. 

Vi får se hur maktlös Zebraflickan är 

inför sina sjuka tankar. Hur handfallna de 

vuxna runt henne är. Ärren på hennes 

armar, zebraränderna, kan stå som symbol 

för gallren i hennes inre fängelse. »Jag 

ville så gärna komma ut ur det där fängelset, 

leva livet. Men jag visste inte hur«. 

En som såg henne 

Rakblad och blod. Piller och am bulans - 

fär der. Inlåsningar på obestämd tid. Och 

så frisläppanden utan att få med några 

verktyg med vilka hon skulle kunna förändra 

sitt tänkande, förstå sina känslor. 

Ända till den där dagen då ängeln kom. 

Kuratorn som såg Zebraflickan i ögonen 

och sa: Här ska du inte vara inlåst, vi ska 

få dig fri. All kraft Zebraflickan hade 

inom sig var det nu dags att ta fram och 

visa upp. Hur hon uppmuntrade henne 

att söka sig till den fria teatergruppen, 

bryta isoleringen, få chansen att bli en i 

gänget, få vara med. Hur Zebraflickan 

slutligen knäpper händerna och ber om 

kraft att våga vara med, att besegra sjukdomen, 

att ge vännerna i teatergruppen 

något annat i gengäld än oro, för all kärlek 

hon mött hos dem. 

Där slutar den 50 minuter långa teaterföreställningen 

och där börjar Zebraflickans 

resa mot att bli frisk. Hon har 

överlevt. Någon har sett och förstått och 

hon har vågat be om hjälp, vågat börja tro 

en aning på att hon ska få vara med, vara 

accepterad som hon är. 

Rädsla att inte välja rätt 

Efteråt är det samtal med inbjudna gäster. 

Nationalekonomen Ingemar Nilsson kan 

berätta vad alla dessa ofta livs långa utanförskap 

kostar samhället. Regissören Ulf 

Stenberg berättar att han hämtat mycket 

till uppsättningen ur de egna erfarenheter 

av utåtriktat våld. Han menar att det 

är två sätt att uttrycka samma vanmakt 

och rädsla att inte klara av att välja rätt 

vid den där stora horisonten av valmöjligheter 

som ungdomar i dag har. Sjuksköterskan 

Camilla Karlsson på 

DBT-teamet som lär de unga tjejerna 

känna sina känslor ser hoppfullt på framtiden 

och slutligen Amanda som själv 

varit en Zebraflicka. Hon menar att hon 

inte är lika positiv, det finns för mycket 

utanförskap idag och för lite av kollektiv 

gemenskap. »I det här individualiserade 

samhället är man sitt eget varumärke och 

lyckas man inte, är man inte som de 

andra och hamnar i utanförskap«. 

JANE MORÉN 

FAKTA: 

Varje år hamnar 13 000 gymnasieungdomar 

i livslångt utanförskap som kostar 

samhället 210 miljarder per årskull. 

DIALEKTISK BETEENDETERAPI, dBT 

är utvecklad för självmordsnära och destruktiva 

personer med Borderline/Emotionellt 

instabil personlighetsstörning, 

IPS. Terapin går ut på att hjälpa patienten 

att hitta en balans mellan sitt inre 

och den yttre omgivningen. den handlar 

också om att lära sig acceptera verkligheten 

och sig själv så som man är 

och samtidigt arbeta för nödvändiga 

förändringar mot målet att kunna leva 

meningsfullt. 

Till dBT-teamet kommer ungdomar upp 

till 17 års ålder som har eller har haft ett 

upprepat självskadebeteende, eventuellt 

har gjort självmordsförsök och har 

flera symptom på emotionell instabilitet. 

TJEJZONEN är en ideell förening för att 

stärka varje tjejs positiva kraft. 

På webbsidan kan tjejer få en storasyster 

att chatta med, och läsa massor om 

skadebeteenden, medberoende och 

dela sina erfarenheter med andra. 

www.tjejzonen.se 

TEATER FRYSHUSET är en rikstäckande 

teater med fokus på destruktiva 

utanförskap som skapar dialog med 

ungdomar på deras villkor och använder 

teater som verktyg för social problemlösning. 

de utbildar vuxenvärlden i 

ungdomsproblematik, gör det oförståeliga 

förståligt. 

http://www.fryshuset.se/teater/ 

ZEBRAFLICKAN kommer att spelas på 

Forum för eldsjälar i september, mer 

information på sidan 26. 


Forum för eldsjäar 

Forum för Eldsjälar 

26–28 september 

Vi har i år valt att ha ett övergripande 

tema som är Mångfald. 

Vi har valt temat för att vi arbetar 

med det dagligen och vi på 

Fryshuset tycker att detta är 

mycket viktigt att diskutera. 

Under det har vi våra nyckelord 

som kommer från vår värdegrund: 

· Lyssna 

· Respektfulla möten 

· Individens behov 

· Självkänsla är människans 

inneboende kraft! 

Forum För Eldsjälar erbjuder dig som 

bryr dig om, arbetar med eller för ungdomar 

tre höstdagar fyllda av kunskap, kontakter, 

inspiration och ny energi. 

För 17:e året i rad genomför vi Forum 

för Eldsjälar på Fryshuset. Under tre 

dagar kan du välja mellan 30 spännande 

seminarier, workshops och teaterföreställning. 

På seminarielistan hittar du 

bland annat Kaj Pollak, Jana Söderberg, 

Paulo Roberto, Annika Brar, Ingvar Nilsson 

och Hanna Alström i Föreställingen 

Zebraflickan. 

FRYSHUSETS VISION 

Vi gör det möjligt för unga att genom 

sina passioner förändra världen. 

FRYSHUSETS VÄRDEGRUND 

Vi ger uppmuntran, förtroende och ansvar. 

Det bygger kunskap och självkänsla 

som lyfter fram individens inneboende 

kraft 

Vi lyssnar på vad som händer i samhället 

och agerar direkt. Vi är inte rädda 

för det som är nytt och okänt. Vi ser 

möjligheter och mobiliserar krafter där 

andra ser problem. Vi provar oss fram, 

korrigerar och förbättrar ständigt våra 

metoder 

Vi utgår från individens behov. Här 

står dörren alltid på glänt för den som vill 

Kay Pollack föreläsar på onsdagen. Hanna Alström på scen i Zebraflickan. 

engagera och utveckla sig, oavsett bakgrund. 

Vi tror på respektfulla möten där lusten 

att delta och gemensamma intressen 

överbryggar alla motsättningar, olikheter 

och ökar förståelsen. 

Ur programmet: 

Onsdag 26 sep 

10.15–11.30 Min djupaste längtan – 

att verkligen mötas 

Föreläsaren, författaren och filmressigören 

Kay Pollak i en förläsning om kommunikation 

och om att skapa verkliga 

möten. 

13.00–14.00 Fighting Spirit 

Att ha en Fighting Spirit är naturligtvis 

viktigt i boxning men det är också en vik- 

tig ingrediens i det dagliga livet. 

En lördagskväll på ett kallt ringgolv låg 

jag, Paolo Roberto, knockad och sov. Jag 

hade inte bara blivit av med min mästartitel 

utan jag var också arbetslös. På måndagen 

veckan efter hade jag startat ett 

nytt företag. Paolo Roberto berättar om 

sin resa genom livet. 

Fredag den 28 sep 

10.30–11.30 Våga Vara 

Jana Söderberg ger dig verktyg i hur du 

på bästa sätt kan uppmuntra, bekräfta 

och stödja ditt barn till att våga vara den 

han eller hon är. Det är en bra investering 

för både dig, ditt barn eller i din pedagogiska 

yrkesroll. 

Zebraflickan – föreställningslängd: 

Ca 50 min + 20 min publiksamtal, 

torsdag och fredag 

Zebraflickan skildrar en kamp mot självskadan, 

en kraft så stark att läkarna har 

gett upp hoppet. Vi får följa tankar skammen 

och rädslan. En rädsla för att dö och 

en rädsla för att leva. På scen: Hanna 

Alström. Se recension på sidan 22! 

Från och med den 10 juni kommer du att kunna anmäla dig på hemsidan 

http://www.fryshuset.se/forumforeldsjalar 




Fängelsedirektör 

AnnBritt Grünewald, fd fängelsedirektör: 

Satsa mer på Barnkonventionen 

– mindre på tekniken 

Egentligen skulle AnnBritt Grünewald 

tillsammans med författaren 

Dick Sundevall prata om 

den nya kriminallitteraturen 

som handlar om verkliga brottslingar. 

Men han hade blivit sjuk, 

så i stället blev det ett samtal 

som handlade om hur hon själv 

hamnat som fängelsedirektör på 

Österåker och hur hon såg på 

den tiden i dag. 

På bokmässan i Örebro talar Ann- 

Britt Grünewald talar sin tid som 

fängelsedirektör på Öster åkers - 

anstalten och sin syn på kriminaliteten. 

Det är som en frisk fläkt att höra henne. 

Hon relaterar till 60-talet då det fanns en 

stark solidaritetsrörelse. som också innefattade 

grupper som fångar, psykiskt 

sjuka osv. En förening var KRUM (Riksförbundet 

för kriminalvårdens humanisering). 

AnnBritt Grünewald menar att hon 

gjorde ett omedvetet val när hon hamnade 

som fängelsedirektör, men med 

historien i backspegeln kan hon se att 

valet hade med hennes egen barndom att 

göra. Hon växte upp i ett missbrukarhem 

och hennes egna erfarenheter gjorde att 

hon många gånger mycket väl förstod de 

intagna på ett sätt som de själva inte 

kunde förstå. Hur kan du veta så mycket, 

kunde någon av de intagna fråga. Hon 

visste att det berodde på hennes egna 

barndomsupplevelser. 

Att hon hamnade just på Österåkers 

fängelse berodde på att hon bodde bara 8 

kilometer därifrån. Hemma hade hon 

fyra grabbar och det var ju rena semestern 

att komma till jobbet, säger hon. 

Hon nämner Lennart Geijer som en 

stor reformator inom kriminalvården 

och beklagar att han framställs i så kränkande 

dager i dag. En annan person som 

AnnBritt Grüneald menar att politiker inte tar till sig forskning som visar att utsatthet och 

fattigdom är stora riskfaktorer för kriminalitet. 

hade betydelse för kriminalvården var 

Olle Rainer som hamnade i blåsväder på 

grund av skatter. 

Respekt för människovärde 

På den tiden fanns det en stor enighet om 

kriminalpolitiken bland de politiska partierna. 

En lag som kom 1973‒74, §6 

fastslog att »intagen ska behandlas med 

respekt för sitt människovärde«. 

– Vi 60-talister trodde att människor 

kunde förändras, vi kände vad som var 

det rätta. Evidensbegreppet var inte uppfunnet, 

säger AnnBritt Grünewald. 

– Men jag är optimist, fortsätter hon, 

jag ser utvecklingen som en foxtrot, två 

steg fram och ett tillbaka, två steg fram 

osv. 

Hon menar att man numera ägnar alltför 

stor kraft åt narkotikabekämpningen 

i jämförelse hur man ser på spriten. De 

allra flesta begår sina brott under inver- 

kan av alkohol och i en undersökning 

som hon relaterade till var det inte ens en 

av tio nykter när han introducerades till 

narkotika. 

– Att det skrivs alltför sällan om fylla i 

samband med brottslighet, kanske beror 

på att journalister är en av de mest försupna 

yrkesgrupperna, säger hon helt 

djärvt. 

Tre roller i deckare 

På frågan om hon läser deckare svarar 

hon att hon inte är så intresserad av den 

genren. I deckare finns det alltid tre roller, 

skurken, offret och hjälten. 

– I själva verket handlar det om kampen 

mellan det goda och det onda inom 

oss själva. 

Jo en favoritförfattare har hon: George 

Simenon, som skildrar verklighetsnära 

människor och den tristess de lever i. Och 

så kommer hon in på vilken tristess an- 

28 • nattvandrarmagasinet 2-2012 www.nattvandring.se 

FOTO: ANNIcA BrENANdEr

staltslivet innebär, det är knappast något 

som framgår i vanliga berättelser och 

något som de unga som attraheras av kriminalitet 

inte har en aning om. 

Hon nämner några kända brottslingar 

som Clark Olofsson och Svartenbrandt, 

båda tragiska personer. 

– Men vi har alla en del av ondska i 

oss. Det finns inte vattentäta skott mellan 

de onda och de goda. Vi har psykopatdrag 

i oss allihop, alla kan tappa fernissan. Vi 

måste värna om det mänskliga, och 

granska vårt förakt för svaghet. 

Kärlek skyddar mot hat 

– Emerich Roth säger att ondska är ett 

tvångstillstånd där hat, hämndbegär och 

upprepningstvång styr, inte förnuft och 

vilja. Själv säger han att han fick så 

mycket kärlek som barn att det skyddade 

honom. Om alla får sina behov tillgodo- 

»Men vi har alla en del 

av ondska i oss. Det 

finns inte vattentäta 

skott mellan de onda 

och de goda.« 

sedda från början skulle samhället se annorlunda 

ut. 

AnnBritt Grünewald menar att politiker 

inte tar till sig den forskning som 

finns och som visar att utsatthet och fattigdom 

är stora riskfaktorer för kriminalitet. 

Hon vill också att man skiljer på begreppen 

skuld och skam. Skuld innebär 

att du har gjort något fel och du har ett 

ansvar för det. Skam betyder att det är du 

själv som är fel. 

Bo Martinsson var generaldirektör för 

Vill du ha gamla nummer av Nattvandrarmagasinet? 

Hör av dej till info@nattvandring.se så skickar vi tidningar 

mot portokostnad. 

vandrar_0111 06.04.11 11:18 Side 1 

Svenska kyrkans imam 

Trygghet och säkerhet på nätet 

Påsk på Fryshuset 

Tema: 

Kommuner 

som satsar 

på unga 

Nr 1 - mars - 2011 - 4. årgång 

Nr 4 - desember - 2011 - 4. årgång 

Våga bry dig - 


Nr 1-2011. Intervju 

med Othman Al 

Tawalbeh, imam på 

Fryshuset. 



I Botkyrka 

får de unga 

göra sina 

röster hörda 

sid 16 

Johan Björling försöker intressera ungdomar på Sanda 

fritidsgård i Vårsta att vara med i en medborgarpanel. 

1 

Daniel Lindholm verkar lite intresserad. 

Foto: Jane Morén 

Foto: xxxx 

Nr 4-2011. Kommuner 

som satsar på 

unga: Botkyrka, 

Örebro, Söderhamn. 

1 

FOTO: BELINDA MORÉN 

Nr 2 - juni - 2011 - 4. årgång 

Nr 1 - mars 2012 - årgång 5 

Våga bry dig – 


Patrik Pelosio 

Mötet på behandlingshemmet 

blev en vändpunkt. sidan 4 



När det är sommar och sol åker 

nattvandrarna i Söderhamn till 

havsbadet där ungdomarna finns. 

Sidan 9 

JOHAN 

ALANDER 

rappar om sitt liv 

Sidan 14 

Alla barn har 

rätt till lek 

och skratt 

Sidan 23 

Nr 2-2011. Alla barn 

har rätt till lek och 

skratt. 

Victoria Vega 

nattvandrare och 

sambadansare 

sid 23 

Nr 1-2012. Vändpunkten 

för Patrik 

Pelesio. Polisens 

kompetensutveckling. 

1 

De startar ett 

ungdomshus 

i Kinda 

sidan 21 

De gillar sitt Bredäng 

sidan 24 

Nr 3 - september - 2011 - 4. årgång 



kriminalvården när hela ensemblen som 

övat »I väntan på Godot« med Janne 

Jönsson rymde. Martinsson var även ordförande 

i biblioteksförbundet och satt i 

ett sammanträde när det ringde och han 

fick veta att rymningen ägt rum. Han lade 

på luren och fortsatte sammanträdet. 

För mycket teknik 

Nu har man byggt om Hall till den grad 

att det inte finns fångar till alla celler. 

Man satsar mer på teknik än på behandling. 

Hon berättar att hon själv har blivit 

kroppsvisiterad då hon besökt en av sina 

klienter på Kumla. 

– Satsa mer på att barnkonventionen 

än på tekniken, är hennes uppmaning till 

dagens politiker. Det vill säga satsa förebyggande! 

INGRID SILLÉN 

www.nattvandring.se nattvandrarmagasinet 2-2012 • 29 

Foto: Markus Hall 

Nr 3-2011. Ungdomens 

hus i Kinda. 

de gillar sitt 

Bredäng. 

1 

Flest brott anmäls 

i Stockholm 

En kartläggning av brottslighet och trygghet 

i landets tre storstäder visar att flest 

brott anmäls i Stockholm. I Göteborg 

uppger flest att de är utsatta för misshandel 

och Malmö har högst andel som lever i 

social och ekonomisk utsatthet. 

– Malmö har en särskilt besvärlig social 

och ekonomisk grundsituation jämfört 

med Stockholm och Göteborg, säger 

Emma Ekström, utredare på Brå. I 

Malmö är andelen förvärvsarbetande 

lägre, barnfattigdomen högre, andelen 

hemlösa hög och det är fler personer som 

får ekonomiskt bistånd. Många unga i 

Malmö kan uppfatta sina livschanser som 

små vilket ökar risken för brottslighet. 

Brottsligheten ligger högt i alla tre städerna, 

men Stockholm ligger högst när 

det gäller anmälda brott och det är flest 

fall av misshandel i Stockholm. Malmö 

utmärker sig när det gäller anmälda brott 

som har karaktären av instrumentella hot 

som utpressning och övergrepp i rättssak. 

Men allmänhetens utsatthet för brott 

har generellt sett inte utvecklats negativt i 

de tre städerna under senare år. Och i 

Stockholm och Malmö har trygghetsnivåerna 

till och med ökat. 

KÄLLA: BRÅ BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET

Festivaler 

Sommar, fest och musik 

Äntligen sommar! Och förutom 

att ligga på badstranden, ordna 

picknick eller ta en cykeltur 

finns det massor av festivaler 

att besöka. Här är några tips 

och ett urval artister. 

HULTFREDSFESTIVALEN 

14–16 juni. The cure, Anna Ternheim… 

WEST COAST HOUSE FESTIVAL 

15–16 juni Falkenberg. Maskinen, den 

svenska björnstammen, Albin Myers 

PEACE AND LOVE 

Borlänge 26 juni. Kent, Laleh, regina 

Spektor, rihanna, Thåström 

Loreen 

kommer 

till 

Västerås. 

VÄSTERÅS CITYFESTIVAL 

28–30 juni. Magnus Uggla, Takida, Kapten 

röd, Loreen, Miss Li, Tove Styrke 

STADSFESTEN SKELLEFTEÅ 

29 juni – 3 juli. Lars Winnerbäck, Veronica 

Maggio, Takida, Adrian Lux 

VISFESTIVAL Västervik 12 juli. Timbuktu, 

Lasse Tenander, Elin och roger Mörk. 

BOLLNÄS STADSFEST 13–14 juli. Takida, 

Magnus Uggla, Tove Styrke, Perssons 

Pack. 

FOLKFEST Lidköping 13–14 juli. Hoven 

droven, crooked Fiddle Band, The Murray 

Pipes and drums. 

EMMABODAFESTIVALEN 25–28 juli. 

Bob Hund, Kapten röd, Markus Krunegård, 

Amanda Mair, Little Jinder 

STORSJÖYRAN Östersund 27–28 juli. 

Patti Smith, Glasvegas, The Hives, Melissa 

Horn, Tant Strul, Eldkvarn. 

URKULT Näsåker 2 augusti. Laleh, 

Sousou & Maher cissiko, Syster Sol 

ARVIKA HAMNFEST 2–4 augusti. Jill 

Johnson, Broken door, E-Type 

STOCKHOLM MUSIC & ARTS 3–5 aug. 

Marianne Faithful, Patti Smith, Ane Brun. 

KAOS Mellerud 4 augusti. Eldkvarn, Lin- 

nea Henriksson, carolina Wallin Pérez. 

WAY OUT WEST Göteborg 9–11 augusti. 

Bobby Womack, Florence and the Machines, 

Here We Go Macig, The Black Keys. 

MALMÖFESTIVALEN 17–24 augusti. The 

Hives, Kapten röd, rebecca & Fiona, Ane 

Brun, Jill Johnson, Jonathan Johansson 

SOLLENTUNA ROCK & BLUES FESTI- 

VAL 24–25 augusti. Annies Joplin, Bonafide, 

Junkstars, Mats ronander. 

30 • nattvandrarmagasinet 2-2012 www.nattvandring.se 

FOTO: JANE MOréN

Ung 08 och Kulturkalaset gratis! 

14 – 18 augusti drar Ung 08 

igång i Kungsträdgården i 

Stockholm. 

Det musikaliska utbudet bokas utifrån 

våra ledord kring hur besökarna ska 

känna när de upplever programmet; 

överraskad, internationellt, stort, samhörighet 

och »det är möjligt« . Vi utgår 

mycket från ungdomars önskemål om 

vad de vill se eller själva göra och försöker 

sen både uppfylla de önskemålen och 

inspirera med hjälp av våra egna idéer 

om överraskningar och spännande 

cross-overs. Vi jobbar utifrån devisen 

»för, med och av ungdomar«, vilket är 

Polis i samtal med några tjejer på Ung 08 

förra året. 

Sveriges ledande tidning 

mot narkotika! 

Narkotikafrågan Narkotikafrå 

råga 

n ges 

ut 

i sex 

nnummer 

umm er pper 

er åår, 

r 

i en uupplaga 

pplaga 

ppå 

å ca 

10.000 exemplar. exempla 

r r. 

Läsare 

är 

bbåde 

åde pprivatpersoner 

riva 

vatt 

personer 

och 

företag, föö 

retag 

, sskolor, 

kolor, 

domstolar, 

, ppolisstationer, 

oli 

s sstationer, 

socialkontor socialkon 

t tor 

och 

många 

andra. 

Bli 

prenumerant prenumera 

n nt 

ddu 

u me med! d! 

tre olika perspektiv som ska väga lika 

tungt, säger Eva Widgren som är ansvarig 

för Ung 08. 

Bland artisterna finns Panda da 

Panda, Ametist, Fucking & Punching. 

Andra aktiviteter: Pimp my Wheelchair, 

Rädda liv, Youth with space, Popkollo, 

Utmaningen, Dance Face, Lovely 

Days. 

Mer information: www.ung08.se 

Göteborgs kulturkalas 

14 – 19 augusti. 

Bland årets nyheter syns satsningar 

kopplade till både Äldreåret och Barnkulturåret 

men också målgruppen ungdomar 

kan se fram emot flera nya 

spänande festplatser. Bland klara artister 

syns Den Svenska Björnstammen, Freddie 

Wadling, Marit Bergman, Mikael 

Wiehe, Lisa Miskovsky, Caligula och Syster 

Sol bland många andra. 

Göteborg har utlyst 2012 till ett barnkulturår. 

Det kommer att märkas på Gö- 

SVERIGES LEDANDE TIDNING MOT NARKOTIKA # 3 /2 011 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Narkotikafrågan — 3/2011 1 

Ragvaldsgatan Ragvaldsga 

sgat ta 

n 14, 2 t ttr 

r | 118 46 SStockholm 

tockho 

lm | TTe 

Tel: e l: 08-643 04 67 | inf info@r info@rns.se o@rn 

s.s s.se 

| www.rns.se 

www.r 

.rns.se 

teborgs kulturkalas, i första hand genom 

ett tält i Trädgårdsföreningen där Barnkalaset 

håller till. I Barnkulturårets tält 

blir det konst-, film- och musikverkstad, 

teaterföreställning samt musikunderhållning 

och disco för familjen »familjebeat«. 

Rum för ung kultur invigs 

Under tisdag–lördag invigs Rum för ung 

kultur i Lagerhuset – en arena för, av och 

med ung kultur. Inne i Lagerhuset blir 

det workshops på eftermiddagarna där 

inredningstemat är i fokus. Kvällstid bjuder 

huset på nischade disco- och musikkvällar. 

Det blir också en utomhusscen 

med bland annat författaruppläsningar, 

poetry slam, dj:s och demoband. Rum 

för ung kultur erbjuder en professionell 

kulturkontext och skapar utifrån ungas 

egna initiativ, förutsättningar och erfarenheter 

händelser för alla med ett intresse 

för ung kultur. 

Mer information: 

http://kulturkalaset.goteborg.com

Nattens hjältar - Nattvandrare i Sverige Riksnätverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?