Att tåla mjölken igen - 27grader.se

Att tåla mjölken igen
Text Eva Annell
Foto: Ulrika Herstedt
De flesta mjölkproteinallergiker växer ur
sin allergi efter några år och tål successivt
allt mer mjölk. Den läkare som ställt
diagnos ska regelbundet prova om allergin
är urvuxen.
Merparten av dem som är allergiska
mot mjölkprotein är små barn. De
flesta som får diagnos är under ett år
och det är vanligt att allergin visar sig
redan under amningen.
– Prognosen är god för de små barnen
som är allergiska mot mjölkprotein.
Allergin växer bort för
det absoluta flertalet av dem, säger
Karin Fälth-Magnusson som är
ordförande i Allergisektionen inom
Barnläkarföreningen sedan ett år.
Om det går att ge någon mer
exakt prognos beror på vilken sorts
mjölkproteinallergi det handlar om.
Allergikerna kan nämligen delas in i
två grupper.
BULLETINEN 4:2006 | 6
Snabba reaktioner
Den ena gruppen är de som har allergiska
reaktioner som kommer snabbt
efter att de fått i sig mjölk. Ofta är
reaktionen eksem eller nässelutslag,
mer sällan ont i magen. De flesta barn
och ungdomar med mjölkproteinallergi
har den här snabba typen.
– En studie har visat att mjölkproteinallergin
vuxit bort hos 76 procent av
barnen med snabba reaktioner när de
är tre år. Och enligt min erfarenhet
är det bara några enstaka procent som
har den kvar i tonåren. De få som har
mjölkproteinallergi kvar då är de som
också är allergiska mot många andra
födoämnen. Det är väldigt ovanligt att
barn som bara är allergiska mot mjölkprotein
fortfarande är det i tonåren,
säger Karin Fälth-Magnusson som
forskar inom allergi och celiaki.
Hon är också överläkare vid
Barn- och ungdomskliniken på
Universitetssjukhuset i Linköping och
träffar många barn med mjölkproteinallergi
där.
Långsamma reaktioner
Den andra gruppen mjölkproteinallergiker
är de som har långsamma
reaktioner. De har oftast symtom från
mag- och tarmkanalen, till exempel
magont och diarré. Det kan ta flera
timmar och upp till två dagar innan
reaktionen kommer.
De flesta vuxna som har mjölkproteinallergi
har den långsamma typen,
medan den är relativt ovanlig hos barn.
– Hur prognosen ser ut för allergiker
med den långsamma typen vet vi
tyvärr inte. Här finns mindre vetenskap
att luta sig mot. Men det är inte
säkert att prognosen är sämre än för
dem med snabba reaktioner. Det är
individuellt och man måste se till vad
allergin orsakas av i det enskilda fallet,
säger Karin Fälth-Magnusson.
Hon berättar att det inte är ovanligt

att personer som tror att de tillhör den
här gruppen egentligen inte är allergiska
mot mjölkprotein. I stället kan
de exempelvis vara laktosintoleranta
eller ha IBS (Irritated Bowel Syndrome
– kallas också ibland irriterad tarm).
Den stora gråzonen mot andra diagnoser
kan vara anledningen till att det
inte finns några tillförlitliga uppgifter
om hur vanligt det är att långsam
mjölkproteinallergi försvinner med
tiden.
Prova varje år
Karin Fälth-Magnusson är noga med
att framhålla att mjölk är ett näringsrikt
och viktigt baslivsmedel, som bara
ska uteslutas så länge det är absolut
nödvändigt.
– Den läkare som ställt diagnos ska
regelbundet prova om allergin är
urvuxen. Helst två gånger om året för
små barn och en gång om året för barn
över tre år.
De som hade snabballergiska reak-
tioner när diagnosen ställdes får testa
lite mjölk på sjukhus, så att de är
under uppsikt om något akut skulle
inträffa. Test på sjukhus brukar också
ordnas om barn eller föräldrar är
mycket oroliga, eller övertygade om att
det inte kommer att gå bra.
– Men de som exempelvis bara haft
diarré och inte några tecken på någon
snabballergisk reaktion, kan få rådet
att prova hemma på egen hand.
Kanske en liten mängd varje dag i en
vecka, säger Karin Fälth-Magnusson.
Lite underligt kan det smaka för
den som är ovan och lite konstigt kan
det kännas, även om allergin har vuxit
bort.
– Även friska människor som aldrig
haft allergi kan få lite besvär om de
börjar äta ett födoämne som de avstått
från en längre tid. Det är som om
kroppen med sina antikroppar anpassar
sig efter den kost man brukar äta.
Överläkare Karin Fälth-Magnusson är
ordförande i Allergisektionen inom
Barnläkarföreningen. Hon säger att de
flesta blir av med sin allergi mot mjölk
inom några år.
Kan äta lite
För samtliga med celiaki gäller att
de aldrig ska få i sig gluten, men för
mjölkproteinallergiker är det annorlunda.
Många kan äta lite mjölkprodukter
när allergin börjar växa bort
och numera anser man inte att det
försämrar prognosen på lång sikt.
– En mjölkproteinallergi som är under
utläkning är lik laktosintolerans så till
vida att man tål lite mjölk, även om
grundorsakerna är helt olika, säger
Karin Fälth-Magnusson.
Precis som vid laktosintolerans finns
det vissa mejeriprodukter som går
bättre än andra.
– Vi brukar rekommendera allergiker
som börjar tåla lite mjölkprotein att
först hålla sig till matfett och dessertostar.
Båda innehåller mycket fett i
förhållande till mjölkprotein och det
brukar vara lättare för kroppen att tolerera.
Magsäcken tömmer sig långsammare
och upptaget blir inte så snabbt.
Karin Fälth-Magnusson säger att
BULLETINEN 4:2006 |
»

»
syrade produkter som filmjölk brukar
gå bättre än vanlig mjölk och att ost
och glass brukar vara populärt.
– Att kunna dricka mjölk i glas kommer
sist och alla kommer inte dit.
Forskning pågår
Vad det är som sker när allergin växer
bort är inte helt klarlagt. Det kan vara
så att kroppen efter hand bildar nya
skyddande antikroppar, som motverkar
de antikroppar som ger den allergiska
reaktionen mot ett födoämne.
I forskarkretsar har man på senare
FAKTA
DIAgNoS VID SNABBA rEAKTIoNEr
De mjölkproteinallergiker som får
snabba reaktioner kan ofta få diagnos
genom så kallad pricktest. Då läggs en
droppe som innehåller mjölkprotein på
underarmen och sedan sticks ett litet
hål i huden.
Den här typen av allergi kallas
också IgE-medierad, och det är IgEantikroppar
mot mjölkprotein som påvisas
i pricktestet om huden reagerar.
Snabba reaktioner kan också påvisas
med blodprov. Då söker man efter
IgE-antikroppar mot mjölkprotein i
blodet.
DIAgNoS VID LåNgSAmmA rEAKTIoNEr
Ibland kan man ställa diagnos för
personer i den långsamma gruppen
genom att leta IgE-antikroppar i blod-
– Nu kan Siri äta ost, glass och mjölk i mat. På
kalas behöver vi inte längre ta med oss en tårtbit,
det räcker med att vi skrapar av en del av grädden,
säger Åsa Erkman.
tid börjat diskutera om det skulle
kunna gå att påskynda förloppet, så att
man blir kvitt sin allergi tidigare.
– Det har nyligen gjorts en studie
där man givit små, små mängder mjölk
till mjölkproteinallergiker och fått
dem att tåla mjölk bättre. Kanske är
det så att en låg, försiktig tillförsel av
födoämnet gör att kroppen snabbare
utvecklar tolerans, säger Karin Fälth-
Magnusson.
Eventuellt är det en metod som kan
användas i framtiden för dem som har
lindriga symtom, som lite eksem eller
prov, eller att lägga mjölkprotein under
en liten kopp mot huden en längre tid.
Det enda riktigt säkra sättet att
ställa diagnos är dock att först ta bort
allt mjölkprotein ur kosten och sedan
återinföra det och se vad som händer.
DET här är IgE
IgE-antikropp är den antikropp som
orsakar snabballergiska reaktioner mot
exempelvis mjölkprotein. De flesta av
dem som har allergiska reaktioner har
en ökning av IgE-antikroppar, framför
allt har barn och ungdomar det.
här FINNS SNäLLA TArmBAKTErIEr
Lactobaciller och mjölksyrebakterier är
snälla tarmbakterier som varken innehåller
mjölkprotein eller laktos. Finns
i exempelvis opastöriserad surkål och
andra naturligt syrade grönsaker.
Siri Erkman i Göteborg är snart sju år
och har varit allergisk mot mjölkprotein
sedan spädbarnstiden. De första
åren var det en strikt mjölkproteinfri
kost som gällde. Minsta avsteg gav Siri
våldsamt ont i magen och diarré.
– Den specialist vi gick hos sa att vi
regelbundet skulle prova att ge Siri lite
mjölkprodukter och det gjorde vi. Men
det blev alltid katastrof, säger mamma
Åsa.
Vändningen kom efter några år.
– När hon var fyra hände något. Då
De snälla bakterierna finns också i
tablettform och tillsatta i vissa livsmedel.
Tyvärr innehåller sådana produkter
ofta också mjölk, men här är några
exempel utan:
Yosa havremellanmål. Flera smaker
Cultura Fruktdryck. Nypon/Blåbär
ProViva Fruktdryck. Flera smaker
ProViva Shot! Fruktdryck
Tabletter
Probiomax
Symbioplex
BifAcid
Siris allergi på väg bort
Text Eva Annell. Foto: privat
lätt diarré. Ännu är det dock inget
som rekommenderas av läkare och
självklart ska man aldrig experimentera
med sin kost och hälsa på egen hand.
– Det pågår också diskussioner om
att man kan stärka tarmen med snälla
tarmbakterier och på så sätt kanske
underlätta för allergin att växa bort.
Snälla tarmbakterierna finns tillsatta
i många olika produkter, bland annat
i en variant av tillägget Nutramigen,
säger Karin Fälth-Magnusson.
*
Obs!
Kolla innehållet – ändringar sker.
Vissa produkter innehåller gluten.
märkte vi att vi kunde släppa lite på
det mjölkfria. Vi behövde inte längre
kolla om det var mjölkpulver i köttbullarna,
säger Åsa.
Förbättringen har fortsatt och nu
är allergin inte längre ett bekymmer i
familjen Erkman.
– Det är jätteskönt! Siri kan fortfarande
inte dricka ett halvt glas mjölk,
men i maten har vi inga begränsningar.
Hon älskar ost och äter vanlig
glass, säger Åsa.
*
BULLETINEN 4:2006 |