Nätprissättning - ELFORSK Market Design

Sammanfattning
v
ELFORSK
Syftet med denna förstudie är att lyfta fram ett antal frågeställningar om nätprissättning
som kan analyseras inom ramen för forskningsprojekt. Sådana frågeställningar lyfts
fram i slutkapitlet, men också i den löpande texten i denna rapport. Det överordnade
syftet med att bedriva forskning om nätprissättning är att utveckla ett tariffsystem som
gör att såväl driften som investeringarna i hela kraftsystemet - såväl nät, produktion och
konsumtion - blir så ekonomiskt effektiva som möjligt.
Elnät anses vara s k naturliga monopol vilket innebär att verksamheten kännetecknas av
sjunkande styckkostnader. Detta medför i sin tur att en effektiv prissättning enligt
marginalkostnaderna inte ger kostnadstäckning för nätföretagen. Detta är ett
grundläggande skäl för att det behövs någon form av reglering av elnäten.
Nätpriser påverkar enligt undersökningar om aktörer ska köra t ex värmekraftverk eller
elpannor, men endast när vattnet ska användas i vattenkraftverk eftersom vattnet under
alla omständigheter ska användas. Ekonomisk teori säger att nätpriser i botten ska bestå
av kortsiktiga marginalkostnader, vilket det också finns en allmän acceptans för bland
marknadens aktörer.
Det är inte självklart effektivt att en nättariff signalerar ut kortsiktiga marginalkostnader
timme för timme. Ur t ex en producents synpunkt är det en fördel med förutsägbara
tariffer, vilket underlättar produktionsplaneringen. Å andra sidan förändras förluster och
förlustkostnad kontinuerligt vilket gör att förutsägbara förlustkoefficienter inte
avspeglar verklig kostnad.
Många aktörer anser att nätpriserna är viktiga vid investeringsbeslut, och då framförallt
vid valet av lokaliseringsort. I rapporten diskuteras hur långsiktiga styrsignaler kan
signaleras ut till aktörerna, t ex genom prissättning enligt långsiktiga marginalkostnader.
I ett nät som är optimalt utbyggt överensstämmer de kortsiktiga marginalkostnaderna
med de långsiktiga.
Mycket talar dock för att nät i praktiken blir överdimensionerade vilket medför att de
kortsiktiga marginalkostnaderna inte alls kommer upp till nivån för de långsiktiga
marginalkostnaderna. En ”second best-lösning” kan vara att täcka mellanskillnaden via
olika former av kapacitetsavgifter.
Nätpriser som via kapacitetsavgifter signalerar ut ett fullt lägesberoende, t ex
motsvarande kostnader för att mata in kraft i Västerbotten och ta ut kraften i Småland,
kan behöva bli negativa i vissa geografiska områden. Lägesberoende kapacitetsavgifter
kan knappast utnyttjas i elnät som inte har en entydig transportriktning.
Dagens bokförda värden på svenska nät är normalt väsentligt lägre än tekniskt
nuanskaffningsvärde. Beroende på hur stora kapitalkostnader som ska täckas kan även
lägesoberoende fasta avgifter behöva tillämpas.