2013-03-11 - Upplands-Bro

2(2)
egentliga jordbruksbygden för att beta under sommaren. I det historiska
jordbruket gick kreaturen på utmarken/skogen och det var inte ovanligt att
socken- och häradsallmänningarna utnyttjades till bete. Fäbodsystemet levde
kvar i Uppland till så sent som sekelskiftet 1900. Fäbodarna finns inte längre
kvar, men kan ibland spåras som lämningar i form av grundstenar, källor och
igenvuxna slåtterängar. Andra kan ha utvecklats till permanent bebyggelse och
då berättar ofta ortnamn om den tidigare fäboddriften på platsen.
Fäbodarna omnämns första gången 1715 i de skriftliga källorna. Från en areal
avmätning 1901 över den intilliggande gården Gladåker finns en anteckning
om det före detta militärbostället Fäbodarna. Och i en torpinventering över
beståndet i kommunen gjord av Upplands-Bro kulturhistoriska förening
återfinns uppgifter om att Fäbodarna var militärbostad från 1733.
Något som stärker teorin ovan är ortnamnet Alpitan. Torpet Alpitan nämns
första gången 1794 men namnet antyder att det ursprungligen är ett naturnamn
d.v.s. namnet på en plats innan det blir ett bebyggelsenamn. Namnet innehåller
ett dialektalt ord pita som betyder dal. Förleden tycks vara trädbeteckningen al,
så namnet betyder alltså 'dalen där det växer al'. En ägomätningskarta från
1788 över Håbo Häradsallmänning visar området för Alpitan som en äng med
tillhörande bebyggelse. I torpinventeringen är den första inflyttade registrerad
år 1834. Detta skulle kunna betyda att Alpitan utgjorde en slåtter/fäboenhet de
första åren innan det blev en torpenhet. Tillsammans med Fäbodarna har då
Alpitan utgjort ett område i skogslandskapet för sommarbete/vistelse för
kreatur med intilliggande slåtteräng.
Barnperspektiv
Ärendet om namnsättning i kommunen har ingen särskild påverkan på barn och
ungdomars situation.
TILLVÄXTKONTORET
Marianne Hagman Bo Larsson
Tillväxtchef Kultur- och fritidschef
Bilagor:
Karta Fäbodarna