Kvalitetsredovisning - Upplands-Bro

Kvalitetsredovisning/verksamhetsberättelse för Kungsängens 

förskolor 2011 

Innehållsförteckning 

Organisation...........................................................................................................2 

Kvalitetsarbetet......................................................................................................2 

Kvalitetsområden...................................................................................................3 

1. Förutsättningar..................................................................................................3 

Barnen.................................................................................................................3 

Annat modersmål................................................................................................3 

Gruppstorlekar ....................................................................................................4 

Personal...............................................................................................................4 

Personalens kompetensutveckling......................................................................5 

Ekonomi..............................................................................................................6 

Lokaler och utemiljö - materiella resurser..........................................................7 

2. Arbetet i förskolan .............................................................................................8 

a) Normer och värden.........................................................................................8 

Demokratisk fostran ...........................................................................................8 

Jämställdhet ........................................................................................................9 

Likabehandlingsplanen.......................................................................................9 

b) Utveckling och lärande.................................................................................10 

Helhetssyn på barns lärande .............................................................................10 

Språkstimulerande arbetssätt ............................................................................13 

Stödinsatser och individuella handlingsplaner/åtgärdsprogram.......................14 

c) Barns inflytande............................................................................................15 

d) Förskola och hem .........................................................................................16 

e) Enhetens arbete för ett miljömässigt hållbart samhälle................................17 

Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet ..............18 

Åtgärder för utveckling .......................................................................................19

Organisation 

Kungsängens förskolor består av fyra förskolor: Bergshöjden (3 avd), Blåsippan (2 öppna avd), 

Ekbacken (4 avd) och Klockarängen (6 avd). 

Ekbacken ligger i Sylta-området, de övriga tre är belägna i gamla Kungsängen. Alla fyra förskolorna är 

omgivna av både villabebyggelse och flerfamiljshus. 

Totalt är det 15 avdelningar inom enheten, varav en avdelning på Klockarängen är en liten grupp 

med integration av barn med funktionshinder. Klockarängens barngrupper är indelade 

åldershomogent (ettårsgrupp, tvåårsgrupp, treårsgrupp osv). Barngrupperna på de övriga tre är 

organiserade i åldersgrupper, dvs. yngre- och äldrebarnsgrupper. 

På förskolan Blåsippan har vi tillgång till ytterligare två avdelningar som ännu inte tagits i bruk. Inför 

våren 2011 prognostiserades en stor ökning av behovet av förskoleplatser i Kungsängen. Därför 

flyttade Öppna försklan ut ur Blåsippans lokaler, och renovering genomfördes inför en utökning med 

två avdelningar. Det visade sig senare att prognosen inte stämde, och därför finns nu två tomma 

avdelningar (utöver de två som är igång) på Blåsippan. 

Ledningen består av rektor och biträdande rektor. En ledningsgrupp finns på enheten, i den ingår fyra 

personalrepresentanter från förskolorna. Gruppen träffas regelbundet för att diskutera övergripande 

utvecklingsfrågor och andra frågor som är aktuella för att verksamheten ska fungera. Varje avdelning 

har en arbetslagsledare, som har ett extra ansvar för samordning och utveckling av både pedagogiska 

och praktiska frågor. Arbetslagsledarna har regelbundet möten på respektive förskola. 

Kvalitetsarbetet 

Förskolans kvalitetsredovisning/verksamhetsberättelse bygger på följande underlag: 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Avdelningarnas utvärderingar. Alla 15 arbetslag har utifrån givna frågeställningar reflekterat 

över verksamheten 2011. Reflektionen har resulterat i ett flertal beskrivningar, bedömningar 

samt utvecklingsåtgärder. De äldsta barnen har varit delaktiga genom intervjuer där 

personalen samtalar med barnen. Föräldrar har i olika möten framfört synpunkter och 

önskemål. Varje arbetslag sammanställer sina reflektioner, barnintervjuer och 

föräldrasynpunkter, detta material användes som en del i upprättandet av denna redovisning. 

Samtal och möten där verksamhetens kvalitet diskuteras. Sker kontinuerligt under året, såväl 

enskilt som i grupper, med både barn, föräldrar och personal. Dessutom grundar den sig på 

erfarenheter från många olika situationer under året som gått. 

Föräldraenkät, våren 2011. Enkäten riktades till alla föräldrar, tabellen nedan visar 

svarsfrekvens i % för enhetens förskolor. På enheten svarade totalt 115 föräldrar av 261 

möjliga, dvs. 44 %. Detta får anses vara en låg siffra, därmed är det svårt att dra slutsatser av 

enkäten. I kvalitetsredovisningen presenteras resultatet på enhetsnivå, ej för varje förskola. 

Svarsfrekvens föräldraenkät 2011 

Blåsippan Bergshöjden Ekbacken Klockarängen 

% 

2

Kvalitetsområden 

1. Förutsättningar 

a) Barnen 

Antal barn 15 april och oktober resp. år 

Tidpunkt 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år Summa 

11-10-15 33 43 62 51 51 240 

11-04-15 6 40 60 51 52 52 261 

10-10-15 30 62 52 53 53 1 251 

10-04-15 4 46 57 59 52 35 253 

09-10-15 39 57 61 55 36 248 

09-04-15 8 51 62 58 55 19 253 

Analys och 

bedömning Det största intaget av barn görs under augusti månad, även om inskolningar, 

i begränsad omfattning, görs hela året om. Våren 2011, gjorde vi en 

temporär extra utökning i en av Klockarängens barngrupper, detta för att 

kunna erbjuda alla Kungsängsbarnen förskoleplats. Hösten 2011 är första 

gången på länge som vi haft tomma platser, och då framförallt på Ekbacken 

och Klockarängen. På enheten räknar vi med att maximalt kan ta emot 262 

barn, detta är inte alltid möjligt pga att vi oftast behöver ta särskild hänsyn till 

barngruppernas sammansättning. Så har skett även under 2011. 

Alla barn i Kungsängen har fått förskoleplats, men vi har inte kunnat 

tillgodose allas förstahandsval 

Annat modersmål 

Andel barn med annat modersmål per 15 okt resp år 

2011 2010 

2009 

Totalt Barn m Totalt Barn m Totalt Barn m 

Förskola antal annat % antal annat % antal annat % 

barn moders- barn moders- barn modersmål 

mål mål 

Summa 240 88 37% 251 89 35% 248 92 37% 

Analys och 

bedömning 

Inom enheten är barn med annat modersmål ojämnt fördelade. Bergshöjden 

och Blåsippan har största andelen, där har över 50 % av barnen ett annat 

modersmål. 

Arbetet med språket pågår ständigt. Oavsett vilket modersmål, möts barn av 

utmaningar som är relevanta i förhållande till varje barns behov. 

3

Gruppstorlekar 

Antal avdelningar med resp gruppstorlek per 15 okt resp år 

2011 

Antal barn i avdelningarna 

2010 


2009 


Förskola -15 16-17 18-20 21-25 26- -15 16-17 18-20 21-25 26- -15 16-17 18-20 21-25 26- 

Bergshöjden 1 2 1 2 1 1 1 

Ekbacken 2 2 2 2 1 1 2 

Klockarängen 3 2 1 3 2 1 3 1 1 1 

Blåsippan 1 1 1 1 1 1 

Summa 7 0 7 1 0 4 6 4 1 0 6 4 4 1 0 

Analys och 

bedömning 

b) Personal 

Alla barngrupper är organiserade i åldersindelade grupper. Ju yngre barnen 

är i grupperna, desto färre är barnantalet i respektive grupp. Klockarängen 

har den lilla gruppen , med integration av barn med funktionshinder, där är 

det max 10 barn. Barnantalet per vuxen är 5,35 (2010: 5,26). Mer 

rättvisande siffror får man när man räknar bort lilla gruppen , som har 

utökad personaltäthet för att kunna erbjuda likvärdig förskoleverksamhet för 

barnen med funktionshinder, siffran blir då istället 5,6 barn/vuxen (2010:5,5). 

I ett par av enhetens grupper har vi valt att hålla ned barnantalet, för att få 

det att fungera kring barn i behov av särskilt stöd. Att nästan hälften av 

enhetens grupper har färre än 15 barn, beror på att vi under hösten 2011 

haft cirka 20 tomma platser på enheten. 

Omräknat till heltidstjänster den 15 okt resp år: 

2011 2010 

2009 

Antal Antal Totalt Antal Antal Totalt Antal Antal Totalt 

Förskola barn- förskol- antal barn- förskol- antal barn- förskol- antal 

skötare lärare anställda skötare lärare anställda skötare lärare anställda 

Bergshöjden 5,43 4,35 9,78 5,75 4,05 9,80 6,45 3,80 10,25 

Ekbacken 6,72 4,28 11,00 6,20 5,75 11,95 9,50 3,64 13,14 

Klockarängen 6,91 11,28 18,19 9,85 9,36 19,21 8,64 10,61 19,25 

Blåsippan 3,90 2,00 5,90 4,75 2,00 6,75 4,43 2,00 6,43 

Summa 22,96 21,91 44,87 26,55 21,16 47,71 29,02 20,05 49,07 

Antal barn per personal 5,35 5,26 5,05 

Analys och 

bedömning 

Andelen förskollärare på enheten är 49 %, vilket är en låg siffra som skulle 

behöva ökas. Tillkommer gör 4 ekonomibiträden samt 2 personer med 

ledningsuppdrag. Alla som arbetar inom förskolan är kvinnor, och de cirka 45 

tjänster blir i verkligheten cirka 60 personer, eftersom många arbetar deltid. 

Antalet anställda på enheten har 2011 minskat med cirka 2,8 tjänst, 

förklaringen är att vi måste anpassa personalbemanningen till vår budget 

(barnpeng). Tomma platser under hösten = lägre intäkter = neddragningar i 

personalbemanning. 

Många av de som arbetar på enheten har arbetat länge på sina förskolor. 

Det är relativt låg personalomsättning. Men en personalgrupp på cirka 60 

personer medför naturligtvis en viss rörlighet, det handlar om 

pensionsavgångar, föräldraledigheter, långtidssjukskrivningar eller att man 

flyttar på sig av andra skäl. 

Alla på enheten är tillsvidareanställda, och under hösten hade vi en viss 

övertalighet vad gäller personal. Därför fick man vid personalfrånvaro 

organiserar om, och fördelar ordinarie personal efter behovet i de olika 

barngrupperna. På den punkten har många gjort ett fantastiskt arbete, och 

4

Personalens kompetensutveckling 

bidragit på ett mycket flexibelt sätt. Det har naturligtvis inneburit att 

kontinuiteten i en del grupper inte varit optimal, detta rör framförallt 

förskolorna Klockarängen och Ekbacken. 

2011 var sjukfrånvaron i snitt 25 dagar/person (2008: 45 dagar, 2009: 24 

dagar, 2010: 27 dagar). 

Den naturliga avgång vi har haft har inte medfört några nyrekryteringar, 

istället har detta fått svara mot de neddragningar vi behövt göra. 

Genomförda kompetensutvecklingsinsatser under verksamhetsåret 2011: 

Analys och 

bedömning 

Förskolelyftet: Förskoledidaktiska perspektiv på språk och 

matematik för förskollärare 2 pers à 15 högskolepoäng 

Förskolelyftet: Förskoledidaktiska perspektiv på språk och 

matematik genom naturvetenskap o teknik, för förskollärare 1 pers à 15 högskolepoäng 

Arbetslagsledarutbildning 15 pers à 4 dagar 

Livsmedelshygien 4 pers à 2 tim 

Att synliggöra barns läroprocesser i ped. dokumentation 10 pers à 10 tim 

Ergonomi o praktiska aktiviteter för barn med rörelsehinder 4 pers à 3 tim 

Delaktighet o samspel för barn med rörelsehinder 4 pers à 4 tim 

Pedagogiska nätverk för all personal på förskolan Klockarängen. 

Våra egna studie- och planeringsdagar, där alla deltar har handlat om: 

- Förtydligat uppdrag/Demokrati i förskolan. En heldag 

- Det nya i läroplanen och skollagen. En heldag 

- Marte Meo en modell för kommunikation. En heldag 

När det visade sig att vi gick mot ett förväntat budgetunderskott för 2011, fick 

vi lov att dra tillbaka en del av de fortbildningsplaner vi hade. För 

verksamhetens räkning är ett sådant beslut inte att föredra på längre sikt. 

Kompetensutveckling är nödvändig för att vi ska kunna svara mot de mål 

och uppdrag vi har. 

Läroplan för förskolan har reviderats under 2011, och i samband med att 

förändringarna trätt i kraft, så har vi satsat på implementering av förändringar 

i mål och uppdrag i läroplanen. 

Vi har också gjort en större satsning på arbetslagsledarutbildning. Tanken 

med detta, är ett bidrag till att organisationen, och därmed det pedagogiska 

arbetet, ska utvecklas i varje barngrupp. 

Alla utbildningar syftar främst till att implementera en barnsyn, och ett 

förhållningssätt som får till resultat att barns kompetens synliggöres, samt att 

barnens intressen och behov tas tillvara i arbetet med barns utveckling och 

lärande. 

Uppdraget, att följa läroplan och övriga måldokument som finns för förskola, 

ställer stora krav på personalens kompetens. Förutsättningarna på detta 

område behöver stärkas för att nå en högre måluppfyllelse. Det finns 

framförallt ett behov av processutbildningar som fördjupar och utvecklar 

förståelsen av uppdraget, och därmed också utvecklar arbetet med barns 

läroprocesser och dokumentationen av dessa. Vi kommer fortsättningsvis 

att satsa på kompetensutveckling inom området pedagogisk dokumentation. 

En önskvärd utveckling är att detta genomsyrar alla tankar, och allt arbete i 

förskolan. Fokus kommer att behöva ligga på hur man går tillväga för att följa 

barns lärande, utan att bedöma det enskilda barnet. 

Det är stora olikheter i hur behovet av kompetensutveckling ser ut, detta 

behöver därför anpassas till grupper och/eller individer. 

Pedagogiskt nätverk, som vi startat upp på Klockarängen, syftar till att alla 

5

Ekonomi 

Driftbudget 2011 

involveras i pedagogiska diskussioner som leder till utveckling av tankar och 

arbete. Detta har gett synliga, positiva resultat i verksamheten för barnen. 

Tanken var att vi skulle starta upp det på alla förskolor under 2011, så blev 

det inte. Men under 2012, så räknar vi med att enhetens alla fyra förskolor 

ska ha fungerade pedagogiska nätverk. 

% av Bokfört 

Verksamhets- kostnader 2011-12-31 

område 2011 tkr 

Ledning 5,9% 1 318 500 

Verksamhet 94,1% 21 173 500 

Summa kostnader 100% 22 492 000 

Summa intäkter 22 363 900 

Resultat -128 100 

Budgetresultatet visar på underskott, -128 100 kronor. 

På enheten hade vi dessutom 600 000 kronor i investeringsmedel. Av dessa har cirka 400 000 gått till 

renovering av Bergshöjdens toaletter och tvättrum. Resterande cirka 200 000 förs över till 2012. 

Investeringsmedel avsatta till inventarier i nyöppnade avdelningar på Blåsippan dessa är inte rörda 

pga att vi avvaktar till behovet av att öppna är en realitet. 

Analys och 

bedömning 

Våren 2011 fick vi i uppdrag att öppna nya avdelningar på Blåsippan, och i 

samband med detta rekrytera personal. När det sedan visade sig att vi inte 

kunde öppna, pga att lokalerna inte var godkända, så var personal redan 

anställd. Vi hade alltså kostnader för fyra personal, men inga barn ingen 

barnpeng. Denna övertalighet försökte vi lösa på enheten, men det var inte 

möjligt fullt ut. Beräknar att 150 000 kronor är en kostnad som ligger utanför 

vad vi kan ansvara för. 

Bidragande orsaker till budgetunderskott är matkostnaderna på Blåsippan. 

Eftersom köket inte är godkänt för livsmedelshantering så fodras det att vi 

har helcatering , därmed är matkostnaderna per år cirka 50 000 kronor 

högre än i normalfallet. En annan orsak är kostnaderna i grupper där vi har 

barn i behov av särskilt stöd. Vi har sökt och fått tilläggsbelopp i enstaka 

grupper, men behovet är större än vad vi kompenserats för. 

Inför hösten 2011 hade vi cirka 20 tomma förskoleplatser på enheten, och 

samtlig personal var tillsvidareanställd samt beräknad till inga tomma 

platser . Alltså högre kostnader än intäkter. Återigen fick vi hitta lösningar för 

att undvika ett annars beräknat underkott på cirka en halv miljon. Genom 

tillfälliga omplaceringar, vikariestopp och i det närmaste totalt inköpsstopp 

lyckades vi ändå minimera underskottet. Många i personalgruppen har 

bidragit på ett fantastiskt sätt, genom att vid personals frånvaro 

omorganisera istället för att ta in vikarier. Också inköpsstoppet hanterades 

på ett ansvarsfullt sätt. Problemet är att, inför 2012 finns det ett uppdämt 

inköpsbehov, vilket belastar det nya året. 

6

c) Lokaler och utemiljö - materiella resurser 

Läroplanen anger: 

Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme 

för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som 

utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad 

miljö och naturmiljö. 

Barns intressen styr hur miljön byggs upp, flexibilitet gäller för att över tid kunna förändra i miljön i takt 

med barns behov av nya utmaningar. Miljön är tydlig, men även tillåtande, vilket gör det lättare för 

barnen att finna på stimulerande och utvecklande lekar. 

De flesta avdelningar ordnar så att matbord inte dominera i lokalerna, därmed kan man skapa en miljö 

med mera utrymme för lek och skapande. 

Bergshöjden, Blåsippan och Ekbacken har förskolegårdar som erbjuder en varierad utemiljö med 

lekredskap och kuperad naturtomt. Klockarängen har också en stor gård med många lekmöjligheter. 

I våra utemiljöer skapas många möjligheter till utvecklande lek och rörelse. 

Analys och 

bedömning 

Enhetens fyra förskolor är olika utformade vad gäller innemiljön. 

Bergshöjden är cirka 30 år och byggd som förskola, Ekbacken är cirka 20 år 

och ombyggd från lägenheter till förskola i tre våningsplan. Blåsippans 

lokaler är kommunens äldsta förskola med sina dryga 40 år. Klockarängen, 

som är inne på sitt sjunde år, har stora moderna lokaler. 

Förutsättningarna ser olika ut i de fyra förskolorna. Ekbacken med sin 

verksamhet i tre plan, och där utgångsläget är lägenheter som är ombyggda 

till förskolelokaler, ställer stora krav på personalen vad gäller överblickbarhet 

och även säkerhet i tex. trappor. Blåsippans, Bergshöjdens och 

Klockarängens lokaler är mer ändamålsenliga. Både Bergshöjden och 

Ekbacken har stora renoveringsbehov, detta gäller generellt i dessa två 

förskolors alla utrymmen. Förutom att vi själva, under året, renoverat 

tvättrum och toaletter på Bergshöjden. 

Det finns en tanke bakom hur man tillrättalägger barnens lekmiljö. Man 

ställer sig frågor som: Hur får barnen in matte i den här leken? Kan barnen 

lära sig samarbeta i vår lekmiljö? Kan vi förändra i miljön så att möjligheterna 

till språkutveckling ökar? Hur ordnar vi för att utmana barns tankar och 

kreativitet? Resultatet blir en lek- och lärmiljö som hela tiden utvecklas och 

förändras i takt med barnens intressen och behov. 

Miljön är den tredje pedagogen , tanken är att det ska gå att skapa rum i 

rummet och därmed få grupper i gruppen . 

Våra utegårdar används flitigt hela året om, och i mycket stor omfattning på 

sommarhalvåret. Det finns överallt många möjligheter till rörelse, lek och 

lärande på ett lustfyllt sätt. Vi har diskuterat frågan: allt man gör inne - kan 

man göra ute . Hur detta omsätts i verkligheten ser olika ut i olika grupper, 

men fler har upptäckt att det synsättet skapar många nya möjligheter för 

barns lek och lärande. Ute på gårdarna har barnen möjlighet till olika lekar i 

smågrupper. Samtidigt finns möjligheten uppleva ett sammanhang med alla 

andra barn och vuxna på förskolan, vilket är viktigt för en begynnande 

känslan av delaktighet, sammanhang och förståelse av omvärlden. 

Alla gårdarna ligger så till att de har sol i stort sett hela dagarna. För att inte 

utsätta barnen för den farliga UV-strålningen så undviker man att vara ute 

mellan klockan 11.00 och 15.00 alla soliga dagar på sommarhalvåret. Det 

som är eftersatt, är underhållet av förskolornas utemiljöer. 

7

2. Arbetet i förskolan 

a) Normer och värden 


Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga 

verksamheten. Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga 

grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt ska delta i 

samhällslivet. 

Demokratisk fostran 


Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för 

vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. 

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika 

värde oavsett kön, social eller etnisk bakgrund. 

Åtgärd för utveckling i 

enhetens 

kvalitetsredovisning 

2010: 

- Vår verksamhet ska utformas så att barnen utvecklar förståelser för 

grundläggande demokratiska värderingar. Vi ska göra demokrati 

och barnen ska aktivt delta. 

Vidtagna åtgärder: Våren 2011 fick alla anställda på enheten en hel fortbildningsdag med temat 

Demokrati i förskolan . Tanken var att fördjupa förståelsen och 

medvetenheten kring hur vi gör demokrati i förskolan. 

Resultat av vidtagna 

åtgärder, analys och 

bedömning. 

Barnen ska vara delaktiga i förskolans demokratiska processer för att de ska 

få grundläggande förståelse för demokratins principer. Barn lär barn det är 

barngruppen som är en tillgång i varje barns övande och prövande att 

utveckla ett demokratiskt förhållningssätt. Men för att utveckla/få ett 

demokratiskt klimat i förskolan så krävs det också att vuxna är goda 

förebilder, och medvetet tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen 

aktivt deltar. Alla har rätt att komma till tals och bli lyssnade på, vare sig barn 

säger ja eller nej har de rätt att bli respekterade. Barnen gör egna och 

gemensamma val i vardagen. Ibland har man omröstningar och fattar 

majoritetsbeslut. I takt med stigande ålder och mognad så höjer man ribban 

för vad barn kan få ta ansvar över. Men det handlar också om att skapa ett 

positivt klimat som uppmuntrar samspel, hänsynstagande, förståelse för 

olikheter och att alla har/ges samma möjligheter, efter sitt behov och sin 

förmåga. På så sätt kan man skapa en samhörighet och ett sammanhang 

som leder till respekt och ansvar för alla och varandra. Och där det rättvisa 

utgår från att alla är olika, och har olika behov. Alla är lika viktiga. 

Pedagogisk dokumentation ser vi som ett förhållningssätt som tillvaratar 

barns tankar, behov och intressen, så även detta är en del av demokratiska 

fostran. 

De demokatiska värderingarna genomsyrar verksamheten. Barnen har roligt, 

det finns glädje och positivism i förskolan. För att tillämpa ett demokratiskt 

arbetssätt, så att barn förstår och omfattas av detta, så behöver vuxna 

kontinuerligt reflektera över och följa upp hur man gör demokrati i 

förskolans vardag. Något som många nämner är barnens vilja att hjälpa 

varandra, och att ordna för att alla får vara med . 

Min bedömning är att det i verksamheten finns tecken på allt ifrån mycket 

god kvalitet till mindre tillfredsställande vad gäller demokratifostran. Att se 

8

Jämställdhet 

olikheter som en tillgång är inte alltid lätt, och att låta förutsättningar och 

behov styra vad som kan anses vara rättvist , det är en fråga som alltid är 

aktuell för personal, men även i samråd med föräldrar. 

Barns delaktighet i pedagogisk dokumentation kommer fortsättningsvis att 

vara ett utvecklingsområde. Det har visat sig vara lätt att se den som ett 

verktyg för personalen att synliggöra barns lärande. Men hur man involverar 

och använder sig av barns reflektion i den pedagogiska dokumentaionen är 

väldigt olika. Här behövs ett förändrat synsätt och en pedagogisk säkerhet 

för att nå målet. 


Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika 

värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan 

trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. 

Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i 

förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan 

begränsningar utifrån stereotypa könsroller. 

Vidtagna åtgärder: 



bedömning. 

Likabehandlingsplanen 

För att få en genusmedveten pedagogik, där alla har samma möjligheter, 

krävs en medveten reflektion över barns intressen, behov, förutsättningar 

och möjligheter oavsett kön. Könsneutrala miljöer och lekar är ett uttryck 

som kräver en särskild diskussion. Vad betyder det? Kan vi få det? Ska vi ha 

det? Kan konstatera att vi fastnat för att genusmedveten pedagogik inte 

handlar om att ta bort något, utan istället att om tillföra i både pojkars och 

flickors miljö. Alla kan vara med på allt, och ibland pushas att pröva på mera 

eller något nytt, i både sin tanke och sin handling. Varje barn har rätt att få 

blir betraktad som en egen individ och få utveckla en god självkänsla, vare 

sig man är pojke eller flicka. 

Barn har möjligheter att pröva på och utveckla förmågor som bryter 

traditionellt och kulturellt djupt rotade handlingar och könsrollsmönster. Men 

det ser lite olika ut på olika avdelningar. Förskolan är en kvinnovärld, alla 

anställda är kvinnor, och det påverkar naturligtvis i viss mån innehållet i 

verksamheten. 

Något som många uppmärksammar är ordet: kompis . I verksamheten, 

bland barnen är det något man tillsammans reflekterar över, och vad det 

innebär. Fortfarande är medvetenheten större om genusmedveten 

pedagogik i inomhusverksamheten, att få/ha samma medvetna tanke i både 

inne- och utemiljön är önskvärt. Sammanfattningsvis, barn möts och bemöts 

utifrån sina individuella behov och intressen. Lekmiljön stimulerar och 

utmanar till att pojkar och flickor inte hamnar i mönster av traditionella flick- 

och pojklekar. 

Detta område har varit i fokus under flera år, men det behöver fortfarande 

lyftas fram för att verksamheten ska utvecklas. Det är svårt att förändra 

värderingar som ligger djupt rotade. 

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling gör klart att: 

Varje form av diskriminering eller annan kränkande behandling mellan barn, mellan 

ungdomar, mellan vuxna och mellan vuxna, barn och ungdomar är otillåten och i strid mot de 

grundläggande värden som ska prägla verksamheterna. 

9

Redovisning av hur 

föregående års 

planerade åtgärder 

genomförts: 



bedömning: 

Åtgärder som avses 

påbörjas under 

kommande år: 

b) Utveckling och lärande 

Varje förskola har sin egen likabehandlingsplan. Planerna kommer att 

utvärderas i februari, och då ska varje förskola se över hur de planerade 

åtgärderna för det senaste året har genomförts. Det finns därför inget färdigt 

att ta upp i denna kvalitetsredovisning. 

I samband med kommande utvärdering ska vi ta fram vilka åtgärder som ska 

arbetas med framöver. Alltså inte klart ännu. 


Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och 

lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den 

stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik 

och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet 

samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, 

kunskaper och färdigheter. 

Helhetssyn på barns lärande 

Resultat av föräldraenkät 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

% 

Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och 

behov 

4) Instämmer helt 3) 2) 1) Instämmer inte alls Vet ej 

10 

2011 

2010

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

% 

Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp 


Mål och uppdrag i 

bildningsnämndens 

budget 2011: 


kommunens 


2010: 


enhetens 


2010: 

- Förskolorna ska implementera de skolreformer som beslutats på 

nationell nivå, såsom ny skollag och reviderad läroplan. 

11 

- En grund till utveckling av kvalitén är att arbeta professionellt med 

pedagogisk dokumentation. Alla pedagoger behöver utveckla sitt 

kunnande utifrån den individuella nivån för att kunna medverka till att 

förverkliga genomförandet av den reviderade läroplanen. 

- Implementering av den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98 

- Fördjupa arbetet med pedagogisk dokumentation och göra barn 

reeelt delaktiga i den. 

Vidtagna åtgärder: 1 juli 2011 fick förskolan en reviderad läroplan och ny skollag. För oss 

innebar det en hel del förändrigar och ett förtydligat uppdrag. Under året har 

vi genomfört fortbildningar, och via gemensamma reflektioner påbörjat 

arbetet med att hitta former för hur verksamhetens ska utvecklas i enlighet 

med fastställda mål och uppdrag. Skrivningen i reviderade läroplanen talar 

om förväntad kvalitetsutveckling , till skillnad mot tidigare önskvärd 

utveckling . Detta gäller inom samtliga målområden, och därför har vi på 

våra möten, arbetat med hur vår förskoleverksamhet ska utvecklas. 



bedömning. 

Arbetet med barns utveckling och lärande är ett område som ständigt är 

under utveckling, det är en process som hela tiden går att förbättra. Därför är 

barns utveckling och lärande samt pedagogisk dokumentation en 

återkommande fråga. Detsamma gäller för arbetet med att skapa en 

stimulerande lek- och lärmiljö för alla barn. Det är viktigt att arbetet i 

förskolan följer den röda tråden från läroplan, via arbetsplan, till arbetet på 

förskolan. Kompetensutvecklingsinsatser har genomförts i pedagogisk 

dokumentation (där barns läroprocesser synliggörs och följs). Det pågår 

kontinuerligt nya utbildningsomgångar i detta ämne, för att alla ska tillägna 

sig denna kunskap. Vi satsar även på fördjupningar i pedagogisk 

dokumentation. 

Enhetens förskolor är på god väg vad det gäller implementeringen av nya 

styrdokument, men långt ifrån färdiga. Vi behöver omarbeta allas 

arbetsplaner, för att de ska svara mot det nya och vara vägledande. Detta 

innebär att vi kommer att djupdyka i målen, för att komma överens om vad 

som förväntas, och hur vi ska arbeta vidare med barnen. 

2011 

2010

Under 2011 har förskolorna erbjudit barnen tydliga, stimulerande och 

utmanande lekmiljöer, där den lärande leken har stor betydelse. Material 

för skapande och kreativitet finns tillgänglig i barnens nivå, detta för att 

stimulera barns nyfikenhet, fantasi, kreativitet och färdigheter. Det lustfyllda 

lekandet och lärandet kan ses, överallt ser man barn som leker och har 

roligt. Personal som är lyhörda för barns behov och intressen finns 

närvarande i barnens nivå, och då blir det är tryggt, lärorikt och roligt på 

förskolorna De flesta avdelningar arbetar en hel del med barnen i 

smågrupper för att skapa positiva lek- och lärsituationer. Man ger också alla 

barn tid och utrymme att låta öva och pröva, om och om igen. 

Förutsättningen är att alla barn är olika och har olika behov, därför behöver 

de bemötas på olika sätt. Barnen får i förskolan möta utmaningar, det finns 

lust och glädje när man utforskar och upptäcker i samspel med andra barn 

och vuxna 

Barnen har också tillgång till en mångfald av upplevelser och situationer i 

både lek och aktivitet alla dagar, året om. Det är av största vikt att barnen 

bemöts som kompetenta individer i starten av det livslånga lärandet, och att 

läroprocesserna är viktigare än det slutliga resultatet. Projekt tema, som 

spänner över en längre tidsperiod och bygger på barns intresse och 

nyfikenhet är också vanligt. Att fördjupa sig i ett projekt ger lärande, 

förståelse och en känsla av sammanhang i verksamheten. När detta sedan 

följs upp i pedagogisk dokumentation och portfolio så synliggörs barns 

läroprocesser. Varje dag är barnen ute på våra förskolegårdar som erbjuder 

en varierad miljö. Där finns det möjligheter att upptäcka och utforska 

naturen. Utemiljön stimulera också till lek och rörelse, då övas och prövas ett 

flertal färdigheter på ett lustfyllt sätt. Synsättet är att allt i förskolan, hur och 

vad vi gör dagligen, har betydelse ur perspektivet barns lärande. Även de 

omsorgssituationer som förekommer är en källa till utveckling och lärande för 

barnen. Barn lär också av varandra, i förskolan får de möta varandra för att 

öva och pröva sina sociala färdigheter och demokratins grundprinciper. 

Den dagliga verksamheten observeras och dokumenteras på olika sätt. 

Detta för att på olika sätt åskådliggöra verksamheten och följa barns 

läroprocesser. Reflektionen i den pedagogisk dokumentation och i 

portfoliopärmarna, den gör barn och personal tillsammans. På det sättet är 

det lätt att följa barns lärande och samtidigt få en uppfattning om barns 

tankar, intressen och idéer. Detta i sin tur är sedan underlag för hur den 

fortsatta verksamheten ska utvecklas och planeras för att varje individ och 

gruppen ska utmanas i sitt lärande. 

I många arbetslag har man kommit långt med detta arbete, men det ser lite 

olika ut, och vi fortsätter med satsningar för att alla ska hålla en hög kvalitet 

inom detta område. I enkätresultatet ovan kan man utläsa att föräldrar i 

allmänhet är nöjda med hur enhetens förskolor bedriver arbetet med barns 

utveckling och lärande. De satsningar vi gjort för att utveckla pedagogisk 

dokumentation, samt hur den åskådliggörs för föräldrar, har gett positiva 

resultat. Observera att endast 44 % av enhetens föräldrar har svarat på 

enkäten, bedömmer att det är för låg svarsfrekvens för att vara representativ. 

Sammanfattningsvis vill jag påstå att inom detta målområde håller många en 

god kvalitet, även om det finns variationer i vilken grad man nått 

måluppfyllelse. Någon säger att man inte hinner med, vilket kan bero mera 

på hur man prioriterar, än på tiden. Skillnaden på dokumentation och 

pedagogisk dokumentation är för de flesta klar, men inte riktigt för alla. 

Området kommer att kvarstå som ett utvecklingsområde. 

12

Arbetssätt som stimulerar barnens språkliga och matematiska medvetenhet 


Förskolan ska sträva efter att varje barn 

Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, 

berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra 

Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa 

funktioner 

Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, 

tolka och samtala om dessa 

Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper 

hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring 

Utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva 

olika lösningar av egna och andras problemställningar 

Utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp 

och samband mellan begrepp 

Utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang 



budget 2011: 

- Barnens språkliga samt matematiska tänkande och förståelse ska 

utvecklas i förskolan (kf). 

Vidtagna åtgärder: Under året har vi fokuserat på begreppet produktiva frågor . Att i mötet med 

barnen ställa produktiva frågor, får till följd att man ger sig in på ett 

utforskande arbetssätt där kommunikation, reflektion och förståelse får stort 

utrymme. Sammtidigt sker ett stort lärande i meningsfulla sammanhang. 



bedömning. 

Barnen ska mötas av en lek- och lärmiljö som är språkutvecklande, och det 

pågår fortlöpande diskussioner om hur verksamheten kan utvecklas på 

området. Att arbeta med språket innebär att i alla situationer använda 

samtalet med barnet som ett verktyg. I förskolornas verksamhet är det 

vanligt att man delar in barngrupperna i mindre grupper, grupp i gruppen. På 

det viset ges alla barn större utrymme till reflektion, samtal och att få sina 

egna behov bekräftade och tillgodosedda. Vi satsar också på 

teckenkommunikation, och i en del grupper använder man tecken som 

förstärkning och stöd i kommunikationen. Vad gäller barn med annat 

modersmål är det viktigt att uppmuntra familjen att tala sitt eget modersmål i 

hemmet. I den mån vi har tvåspråkig personal som talar svenska, och även 

barns hemspråk, så låter vi det vara en naturlig resurs för barn med annat 

modersmål. 

Ett annat område, där språket ingår som bas är, förskolebarns matematiska 

utveckling . Uppdraget är att medvetet fokusera på matematik, och att på 

olika sätt konkretisera matematiska grundbegrepp. Matematik ska ingå i ett 

meningsfullt sammanhang, då kan barn utveckla en äkta förstålse, som i sin 

tur väcker nyfikenhet och intresse att fördjupa sig. 

Barnen är nyfikna på språket, ord, bokstäver och siffror. Förskolorna har ett 

väl utvecklat arbete som medvetet stödjer och stimulerar barns 

språkutveckling. Det görs bland annat genom att sätta ord på allt som görs, 

samtala om upplevelser, reflektera, lyssna, läsa och att använda konkret 

material för att visualisera orden. Allt sker under sådana former att det är 

roligt lustfyllt för att barnen ska uppleva positiva utmaningar. Vardagens 

omsorgssituationer är också språkstimulerande, precis som den lärande 

leken där barnen har möjlighet att öva och pröva språket kopplat till både 

social och motorisk utveckling. Barnen uppfattar, att det är bland annat 

genom språket man gör sig hörd och är delaktig i verksamheten, det är även 

samtal som löser konflikter. På en del avdelningar arbetar man med det 

skrivna ordet. Barnen kan redan i tidig ålder förstå att tal går att göra till 

13

skriftspråk och tvärtom. Samma insikt får barnen när personal dokumenterar 

barns ord och tankar, som man senare kan återkomma till för att reflektera 

kring det nedtecknade. I de grupper där man läser mycket böcker, och 

medvetet satsar på detta, säger man att barnen kan lyssna på längre sagor 

utan att ha stöd av bilder. Barnen har utvecklat förmågan att skapa sig inre 

bilder av berättelser. 

Stödtecken, som ett komplement till talet, är en metod som visat sig 

framgångsrik. Passar bra för alla barn, men särskilt för de barn som inte har 

språket eller har ett annat modersmål. I takt med att personalen har utökat 

sin kompetens inom detta område, så har också barnen fått större tillgång till 

stödtecken. De barn som behöver extra stöd i sin språkutveckling får det 

genom att de prioriteras i verksamheten, de ges mer tid och 

uppmärksamhet. Varje förskola har också språkansvariga som regelbundet 

träffa andra språkansvariga i kommunen. Detta nätverk ska medverka i 

kompetensutvecklande syfte. 

Satsningarna och fokuseringen kring matematik i förskolan har lett till att 

matematiskt tänkande och problematiserande ingår i barnens verksamhet. 

Man utforskar och använder matematiska begrepp i meningsfulla 

sammanhang. Matematik är roligt, och mycket annat än bara siffror. Barnen 

laborerar med tex tungt och lätt, i lek och skapande. På så vis får de en 

förståelse av begreppen, och hur de förhåller sig till varandra i olika material. 

Stödinsatser och individuella handlingsplaner/åtgärdsprogram 


Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt 

behöver mera stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna 

behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. 

Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få föräldrarnas förtroende är 

viktig, så att vistelsen i förskolan blir ett positivt stöd för barn med svårigheter. Alla barn ska 

få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få 

uppleva sig vara en tillgång i gruppen. 



budget 2011: 

- Förskolan ska höja kompetensen att möta barn i behov av särskilt 

stöd. 

Vidtagna åtgärder: I stort sett alla barngrupper har något/några barn i behov av särskilt stöd. För 

att klara av att ge dessa, och alla barn bästa möjliga förskoleverksamhet, så 

har vi därför behövt ge särskilda stödinsatser till en del grupper. På enheten 

har vi flera barn med diagnoser inom autismspektrat, vilket fått till följd att 

flera arbetslag har fått handledning och stöd från autismcentrum. 



bedömning. 

Handlingsplan/åtgärdsprogram är ett verktyg för att barn i behov av särskilt 

stöd ska erbjudas genomtänkta och bra förutsättningar i verksamheten. 

Inriktning, fokus och uppmärksamhet på barns positiva och starka sidor 

förstärker barns självkänsla och positiva utveckling. Det handlar om att 

anpassa verksamheten till barn, istället för att problematisera barnen. 

Arbetssättet ska problematiseras. 

Personalen i lilla gruppen har fått riktad utbildning under året. (se avsnittet, 

personals kompetensutveckling). 

På enheten finns lilla gruppen , i vilken barn med funktionshinder är 

integrerade. Gruppens verksamhet har samma mål (läroplan) som all annan 

förskoleverksamhet. Det betyder att gruppens barn ska ha rätt till likvärdig 

förskoleverksamhet som alla andra barn, även om de behöver mer stöd till 

detta pga omfattande funktionshinder. För att barnen ska få adekvat stöd 

14

c) Barns inflytande 

krävs ett nära samarbete med respektive förälder, men också handledning 

av både habilitering och autismcentrum. Det samarbete som finns med 

kommunens resursteam, är etablerat i alla arbetslag där man har barn i 

behov av särskilt stöd. 

Barn i behov av särskilt stöd ska prioriteras på olika sätt. Att se barns 

möjligheter och styrkor, och då möta dem där de befinner sig, samt ge 

adekvata utmaningar är en del i verksamheten. Arbetsgrupper som noggrant 

prioriterar, ser också att det fungerar att hitta arbetssätt som passar för de 

barn som behöver mer stöd. För det mesta genomförs detta på ett 

professionellt sätt, men det är svårt att helt kunna svara mot behovet 

eftersom antalet barn i behov av särskilt stöd har ökat. Arbetssättet skulle 

kunna vidareutvecklas så att det sker en större professionell säkerhet vad 

gäller prioriteringarna. Ofta delas barngruppen upp i mindre grupper och det 

gynnar förstås alla barn, men framförallt de barn som behöver mera. 

Barn i behov av särskilt stöd har handlingsplan/åtgärdsprogram som är 

upprättad i samarbete med respektive förälder. Detta gäller för barn som 

både varaktigt eller tillfälligt behöver mer stöd än andra barn. Vid 

upprättandet krävs det att arbetslag synar och problematiserar sitt eget 

arbetssätt i förhållande till barnets behov. Det är aldrig fel på barnen eller 

gruppen, det är alltid fel på arbetssättet i förhållande till barns förutsättningar 

om det inte fungerar. 


I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala 

utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för 

miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör 

ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. 



budget 2011: 

- Barnens lärande ska synliggöras för barn och föräldrar (kf). 

- Barnens och föräldrarnas synpunkter ska beaktas i verksamheten 

(kf). 

Vidtagna åtgärder: Genom den pedagogiska dokumentationen möjliggör man för barns 

inflytande. Därför arbetar vi målmedvetet med att öka personalens 

kompetens inom detta område, där barnsyn och kunskapssyn ska gå hand i 

hand. Alla ska kontinuerligt följa och stimulera barns utveckling och lärande, 

barnen ska ha inflytande över sig själv och innehållet i verksamheten. 

Barnens tankar och idéer ska tas tillvara, och omsättas i både lekmiljö, 

verksamhet och förhållningssätt. 



bedömning. 

Förskolans miljö ska vara tillåtande och tillgänglig, för att ge barn möjlighet 

att utveckla både självständighet och självkänsla. Barnen ska efter sin 

förmåga ta ansvar för sig själva, och förstå sin roll i ett sammanhang. Ett 

exempel är att barnen är delaktiga i att skapa regler och rutiner , för att de 

ska uppfatta att dessa är till för dem. 

Det finns en stor lyhördhet för barns många olika sätt att uttrycka sig på. Det 

är ju på fler sätt än genom ord som barn visar intressen och tankar. Barnen 

är delaktiga i beslut som rör deras vardag på förskolan. Det finns en barnsyn 

som står för att barn är kompetenta att ha inflytande över innehållet i 

verksamheten. Barngrupperna delas numera ofta in i smågrupper, därmed 

ökar barns möjligheter att påverka sin situation, ta egna initiativ och göra 

egna val efter mognad och intresse. Barnen vet att de får/kan vara med och 

15

d) Förskola och hem 

bestämma, men det är också viktigt att ta ställning till hur stora/många val 

man kan ge barn, så att de inte känner sig övergivna. Det är en balansgång, 

och det krävs att man också samråder med föräldrar. Den pedagogiska 

dokumentationen, som är ett verktyg för att synliggöra och ta vara på barns 

delaktighet och lärandeprocesser, är på god väg. 

Inom området barns inflytande finns variationer i hur långt olika grupper har 

kommit, det spänner från tillfredställande till mycket god kvalitet. 


Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran. Förskolan skall komplettera hemmet 

genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och 

mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt 

samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella 

målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål 

och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. 

Resultat av föräldraenkät 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

% 

0 

På utvecklingssamtalen samtalar vi om mitt barns utveckling och lärande 




budget 2011: 


- Barnens lärande ska synliggöras för barn och föräldrar (kf). 

- Barnens och föräldrarnas synpunkter ska beaktas i verksamheten 

(kf). 

Föräldrars möjligheter till att samverka och påverka i verksamheten bygger 

delvis på att de av personalen får beskrivningar av verksamhetens innehåll 

och syfte. På föräldramöten ska avdelningarna belysa olika delar från 

verksamheten, föräldrar ska då involveras i frågeställningar som sedan 

beaktas vid planeringen av verksamheten. 

I den pedagogiska dokumentationen blir barns läroprocesser och utveckling 

synliggjord för alla, och även för föräldrar. Färdiga underlag för 

föräldrasamtal finns, avsikten är att öka utvecklingssamtalens kvalitet och 

därmed föräldrars möjlighet till inflytande och påverkan. På alla förskolor har 

vi infört en ny inskolningsmodell, föräldraaktiv inskolning . Syftet är att göra 

barn och föräldrar trygga i förskolan genom att föräldrar skolar in barn till 

16 

2011 

2010



bedömning. 

verksamheten istället för till en pedagog. Förälder får också på detta sätt ett 

helhetsintryck av verksamheten. 

Frågan från föräldraenkäten som redovisas ovan visar att drygt 10% har 

svarat vet ej . Det är en hög siffra, men svårt att avgöra om det är så att 

flera föräldar är osäkra, eller om det beror på att nya föräldrar ännu inte haft 

samtal när enkäten genomfördes. Vi har fokuserat en hel del på hur 

utvecklingssamtalens innehåll och kvalitet kan utvecklas. Det är viktigt med 

en tydlighet kring samtalens syfte och innehåll, för att alla föräldrar ska 

uppfatta samtalet som en planering för barns utveckling och lärande. I en 

analys av enkäten i sin helhet, kan man utläsa att föräldrar i allmänhet är 

nöjda med enhetens förskolor. Problemet är att endast 115 av 261 föräldrar 

valde att svara på enkäten, därför får man vara försiktig med att dra 

slutsatser av enkäten. 

I läroplanen står det: föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de 

nationella målen vara med och påverka verksamheten . Framförallt under de 

senaste åren har det visat sig att föräldrar vill ha inflytande, de vill vara med 

och påverka. Men ibland kan det vara svårt att få ihop alla föräldrars 

inflytande med helheten. Och, för att citera läroplan igen: arbetslaget ska 

beakta föräldrars synpunkter när det gäller planering och genomförande av 

verksamhet . 

Under inskolningen av nya barn grundläggs för en bra samverkan med 

föräldrar. Fortsättningsvis beaktar man föräldrars synpunkter, idéer och 

funderingar för få ett samarbete med hemmet. Detta sker vid alla möten, 

men framförallt vid den dagliga lämningen och hämtningen av barn. 

Regelbundet genomföres föräldramöten och föräldrasamtal. Precis som 

inom alla andra områden i denna redovisning så finns det variationer mellan 

avdelningarna i resultat och måluppfyllelse. 

Den nya inskolningsmodellen har mött positiva omdömen från både föräldrar 

och personal. Några vill kalla den snabbinskolning , vilket vi är noga med att 

dementera, eftersom den inte är snabbare utan istället har ett annat upplägg 

med större delaktighet av förälder. 

e) Enhetens arbete för ett miljömässigt hållbart samhälle 


Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt 

och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att 

barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i 

naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan 

utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. 

I kommunens miljöplan 2010-2030 anges: 

Omtanke om miljön och kretsloppstänkandet ska vara en naturlig del av planering, utförande 

och uppföljning i kommunens alla verksamheter. 

De lokala miljömålen utgår från de fyra kretsloppsvillkoren 

- Vårda jordskorpan 

- Undvik onaturliga ämnen 

- Bevara växter och djur 

- Sluta slösa 

17


kommunens miljöplan: 




bedömning: 

- Skolor och förskolor ska arbeta med frågor kring miljö och hållbar 

utveckling. 100% av dessa ska senast 2015 vara miljöcertifierade(kf) 

Barnen ska få kunskap och känsla för naturen och dess kretslopp. Vi ska 

använda miljövänliga produkter, sortera sopor, kompostera och ha egna små 

odlingar. Barnen ska kunna följa förloppet från matrest till jord som grund för 

odling och skörd. Ute i naturen uppmärksammar man djur och växter, 

samtidigt som man är varsam om dem och deras miljö. Att följa 

årstidsväxlingar och uppleva olika vädertyper är också ett sätt att bli 

medveten om naturen. Vuxna ska vara förebilder och vara noga med att 

lampor lyser bara när de behövs och att vattenkranar inte står och rinner i 

onödan. 

Att sortera sopor (framförallt papper) och göra det tillsammans med barnen 

förekommer i hög grad. Likaså att i alla väder vara ute i naturen och uppleva 

den med alla sinnen. För övrigt ser prioriteringarna olika ut: en del går till 

miljöstationen, andra komposterar och odlar, en del plockar skräp med 

barnen osv. Det finns en variation i hur miljöarbetet bedrivs i enhetens 

förskolor. Fler säger sig kunna bli bättre på att i vardagens situationer 

förmedla ett ekologiskt förhållningssätt och göra barnen mer delaktiga. 

Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet 

Inom alla områden som beskrivs i denna kvalitetsredovisning så finns det olikheter mellan 

förskolehusen, men också mellan enhetens 15 avdelningar. Jag vill poängtera att vi inte eftersträvar 

att det ska vara lika, eftersom alla barngrupper ser olika ut och har olika förutsättningar och behov. Det 

som däremot är eftersträvansvärt, är att på vissa områden öka kvaliteten för att få en ännu bättre 

verksamhet för enhetens barn. Vilka dessa områden är, har redan beskrivits utförligare i texten under 

respektive punkt. 

Personalens upplevelse av 2011 fokuserar mycket kring att det varit tungt att spara pengar genom 

vikarie- och inköpsstopp. Det har gjorts många omstruktureringar, dagligen, i verksamheten för att 

minimera kostnaderna. Detta har gjorts på ett fördedömligt sätt, där många har bidragit. Till saken hör, 

att man har gjort detta på ett så skickligt sätt, att barn och föräldrar ändå har varit nöjda, och inte 

behövt bekymra sig om våra interna frågor. 

Det som återigen, återkommer, är behovet av att vidareutveckla den pedagogiska dokumentationen. 

Det finns skillnader i hur detta uppdrag genomföres, och vi behöver satsa vidare för att arbetet ska 

fördjupas och kvaliteten ska öka ytterligare. Kvaliteten på den pedagogiska dokumentationen har ett 

samband med hur resultat och måluppfyllelse blir inom i stort sett samtliga målområden i förskolan. 

Läroplanens uppdrag, att aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för 

vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar, har varit en utvecklingsåtgärd under 2011. 

Frågeställningarna kommer att leva kvar, även om det inte blir med som en utvecklinsåtgärd för 2012. 

Vi behöver, fortsättningsvis, tillsammans fundera över hur vi ska göra demokrati hos oss, på 

enhetens förskolor. Hur vet vi att vi har ett demokratiskt klimat? Hur kan barnen aktivt delta, och få en 

känsla av att alla omfattas? Kan man lära sig demokrati? Hur? Frågorna är många, och vi har ansvar 

för att söka svar på hur vi ska göra för att vår verksamhet ska utformas i överensstämmelse med 

grundläggande demokratiska värderingar. 

Den reviderade läroplanen behöver vi ägna oss mer åt. Även om mycket är gjort, så återstår att 

konkretisera mål och uppdrag. Och då för varje förskola, som ska omarbeta sina arbetsplaner så att 

läroplanens förändringar och förtydliganden blir levande i verksamheten. Detta är ett stort uppdrag, 

som innebär att hela läroplanen kommer att analyseras (både gammalt och nytt), för att sedan 

18

utmynna i vilka åtaganden som varje föskola gör inom varje målområde. Det innebär också att alla 

måste vara delaktiga för att arbetsplanerna ska få genomslagskraft. 

Sammanfattningsvis kan man konstatera att enhetens förskolor bedriver en verksamhet som är trygg, 

lärorik och rolig för alla barn som deltar. Barnen erbjuds en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, 

fostran och lärande bildar en helhet. Barnen som är i början av det livslånga lärandet, får i anpassad 

takt möta nya utmaningar. Lek och lärande är ömsesidiga begrepp i vår verksamhet: det sker ett 

lärande i leken och leken har betydelse i lärandet. Den pedagogiska verksamheten ger barnen 

möjlighet att skapa mening och förståelse, samt en känsla av sammanhang. Barnen lär sig 

tillsammans, under lekfulla former, olika kompetenser för att de ska utvecklas till demokratiska 

medborgare. Och framförallt, barnen har roligt det är lustfyllt i förskolorna. 

Åtgärder för utveckling 

2012-01-13 

Lena Seger 

Förskolechef 

Omarbeta varje förskolas arbetsplan, så att de svarar mot den reviderade läroplanen för 

förskolan, Lpfö 98. Förtydliga och klargöra hur vi ska bedöma och utvärdera verksamhetens 

kvalitet och utvecklinsbehov. 

Fördjupa arbetet med pedagogisk dokumentation och göra barn reellt delaktiga i den. Samt 

säkerställa hur vi följer barns utveckling och lärande, utan att bedöma enskilda barn 

19

Kvalitetsredovisning - Upplands-Bro

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?