Nr 2, 2011 - Skara Energi

More documents

Recommendations

Info

allt fler vill ta vara på havets energi det finns ett ökat intresse runt om i världen att ta vara på energi från vågor och tidvatten. flera bolag både i och utanför Sverige står i startgroparna att pröva sin teknik. tidningen el berättar vad som sker på området. TExT: aNN-SofIe borgluNd Potentialen för att ta vara på vågenergi och tidvattenenergi, så kallad marin energi, är enorm. Det finns också stora fördelar med denna elproduktion: det går att producera stora mängder el, tidvattens rörelser är helt förutsägbara, vågkraft har en lång drifttid och båda ger liten påverkan på miljön. Det finns en rad olika lösningar för havsbaserade kraftverk där man omvandlar energi till el, men få kommersiella anläggningar. – Det finns många tekniska idéer om hur man ska ta vara på havets energi men ingen dominerande design. Det kan jämföras med vindkraft där tre rotorblad är den helt dominerande designen, säger Lars Bergdahl, professor vid Chalmers Tekniska Högskola, som har jobbat med vågkraft till och från sedan 1970-talet. – Utvecklingen har stått och stampat sedan 1970-talet. Då fanns det idéer men också ett överskott av billig el, vilket gjorde att ingen ville satsa på en ny teknik. De senaste fyra åren kan man dock se ett uppsving och ett rejält ökat intresse för vågkraft både i Sverige och internationellt. Att det under de senaste åren har skett en uppgång beror på den ökade efterfrågan på el och då helst producerad av förnybara källor. Anledningen till att det trots detta inte skett något kommersiellt genombrott beror bland annat på att det krävs kunskap och kapital för att utveckla tekniska lösningar som klarar att verka i en extrem miljö med höga vågor. Kraftverken behöver dessutom helst gå hela tiden, för att åka ut och reparera anläggningar till havs är både krångligt och dyrt. – Vågkraft anses ha en större potential, medan tidvattenteknik troligen kommer att få ett snabbare kommersiellt genombrott, säger Charlotta ekman, ekonomichef på minesto. Svenska minesto har utvecklat ett nytt sätt att producera el genom att ta vara på tidvattnet. 12 USA, Storbritannien, Portugal och Spanien tillhör de länder som satsar mest på våg- och tidvattenkraft. I Sverige finns sex bolag som arbetar med lösningar kring marin energi. Det svenska företag som har kommit längst är Seabased Industry, som under 2011 ska bygga en av världens största vågkraftsparker i havet nordväst om Smögen. Deras teknik baseras på vågkraftsaggregat som placeras på havsbotten. Aggregaten är sammankopplade med bojar på ytan som fångar upp vågornas rörelseenergi, vilken omvandlas till elenergi i generatorerna. Inom tidvattenteknik har svenska Minesto utvecklat ett nytt sätt att producera el. Under vattenytan sveper deras undervattensverk fram och tillbaks i sin lina. Det ser ut som en flygande drake fast under vattenytan. ”Drakens” vinge bär på en turbin, en generator och ett roder som styr vingen i åttor eller cirklar. I vajern som håller fast vingen transporteras strömmen som genereras. Företaget ska under 2011 bygga en demonstrationsanläggning utanför Nordirlands kust. – Vågkraft anses ha en större potential, medan tidvattenteknik troligen kommer att få ett snabbare kommersiellt genombrott, säger Charlotta Ekman, ekonomichef på Minesto. Minesto (utsedd av engelska Times för att ha tagit fram en av de 50 mest intressanta uppfinningarna under 2010) och Chalmers har med stöd från Västra Götalandsregionen – tillsammans med de svenska vågkraftsbolagen Vigor Wave Energy, Ocean Harvesting Technologys, Waves4Power och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SSPA (konsultbolag som arbetar med bland annat marin miljö och säkerhet) – kraftsamlat sig kring marin energiteknik. Vid årsskiftet bildades centrat Ocean Energy Center för att strategiskt arbeta med frågor rörande vågkraft och tidvattenteknik. – De svenska företagen inom våg- och tidvattenkraft kommer framförallt att ha sina kunder utanför Sverige, men genom att bygga upp ett innovations- och kunskapsklimat här så kan vi stanna kvar och jobba med bland annat forskning och produktion. Kunskapsutveckling skapar innovation och ju fler bolag som startas inom våg- och tidvattenkraft desto större chans att bolagen kan utvecklas och bli starka. Förhoppningsvis kan Ocean Energy Center bidra till en positiv spiral, säger Charlotta Ekman. Nummer 2:2011
har du frågor om el? Ställ din fråga genom att ringa Elrådgivningsbyrån, tel 08-522 789 50 mån–fre 9–12, eller skicka din fråga via hemsidan www.konsumenternas.se Konsumenternas elrådgivningsbyrå, är en självständig byrå som kostnadsfritt informerar och ger råd samt vägledning i frågor som rör elmarknaden. varför betalar jag olika elnätsavgift för villan i stockholm och sommarstugan i jämtland? Alla elnätföretag har olika förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Elnätsavgifterna baseras på den kostnad som ditt lokala elnätsföretag har för drift och underhåll samt distribution. Avgifterna kan skilja mellan olika företag. Skillnaden beror bland annat på ledningslängd, geografi och markförhållanden som är av stor betydelse för vad det kostar att driva elnätet. Andra faktorer är effektivitet och företagens avkastningskrav. Det är dock främst avståndet mellan varje kund som förklarar de skillnader som finns mellan olika elnätsföretags avgifter. Ju glesare nät desto högre blir avgiften. Statistik visar att den totala kostnaden i genomsnitt för en småhusägare (med en årsförbrukning på 20 000 kWh) fördelar sig på 43 procent för elhandel, 18 procent för elnät och 39 procent för energiskatt och moms. är det bra att binda elpriset under sommaren? Det finns tyvärr inget enkelt svar på frågan. Vissa år har det varit förmånligt att binda sitt elavtal på våren eller sommaren, andra år vid andra årstider. De bundna prisavtalen styrs bland annat av världskonjunkturen och bränslepriserna. I motsats till det rörliga spotpriset, påverkas de fleråriga avtalen ganska litet av det tillfälliga läget med elproduktionen, till exempel om vatten- eller kärnkraften går för fullt eller inte. Om man väljer att binda sitt elpris men vill gardera sig mot risken att ha gjort det vid fel tidpunkt kan man betala extra för en omteckningsrätt, vilket Nummer 2:2011 frågor & svar om: elråDgivning många elhandelsföretag erbjuder som ett tillägg. I skrivande stund (april) kostar de bundna prisavtalen enligt prisjämförelsen Elpriskollen från ca 105 öre och uppåt, medan de rörliga prisavtalen (för mars) kostade ungefär 10–12 öre mer per kilowattimme. Eftersom fyllnadsgraden i de nordiska vattenmagasinen varit under det normala under vintern och våren är det osäkert om det rörliga priset blir lågt under sommaren, även om efterfrågan på el då är mindre. vi hyr säsongsplats på en camping. vi betalar 150 öre per kilowattimme, det måste väl ändå vara oskäligt, jag trodde inte vem som helst fick tjäna pengar på att sälja el? Elmarknadens regler säger att det normalt endast är elnätsföretag som får bedriva elnätsverksamhet och elhandelsföretag som får bedriva elhandel. Särskilda regler gäller däremot för avgränsade interna elnät, som till exempel vid en campingplats eller en båtmarina. I sådana områden krävs inte tillstånd för elnätet och avgifterna övervakas inte av någon myndighet. Det är i stället rimligheten i avtalsvillkoren som avgör vad som är tillåtet. I en del sådana fall tillämpas arrende- eller hyreslagstiftningen och tvister kan avgöras av Arrende- eller Hyresnämnden. Beträffande elkostnaden kan som jämförelse nämnas att enligt SCB, var totalkostnaden i snitt för kunder med eget elabonnemang år 2010 ca 180 öre per kilowattimme (kwh) för en kund som förbrukade mellan 2 500 och 5 000 kwh per år. För en hushållskund som förbrukade 15 000 kwh eller mer var snittkostnaden cirka 140 öre. nEDgrävDa ELLEDningar gEr öKaD LEvEranssäKEr allt fler elledningar i Sverige har grävts ned. Det har gjort att strömavbrotten vid dåligt väder har blivit färre. Enligt en sammanställning som branschorganisationen gjort är leveranssäkerheten nu 99,99 procent! Den genomsnittliga tiden vid strömavbrott per kund och år är nere på drygt 60 minuter. – Jämfört med andra länder som har elnät av motsvarande karaktär ligger vi definitivt på medaljplats, säger Matz Tapper, teknikansvarig på Svensk Energis nätenhet. Sedan drygt tio år har de svenska elnätsföretagen satsat cirka 40 miljarder kronor på att värdesäkra elnäten, främst genom att gräva ned kablar. Arbetet påskyndades efter stormarna Gudrun 2005 och Per 2007. försLag På timvis mätning Inför timmätning, så att kunderna har större möjlighet att påverka sina elkostnader. Det föreslår Energimarknadsinspektionen (EI) i en rapport till regeringen, Trots att månadsvis mätning nyligen införts föreslår EI nu att Sverige så snart som möjligt bör övergå till timvis mätning. Kunderna måste få betydligt större möjlighet och incitament att påverka sina elkostnader, menar EI och föreslår att timmätning införs för alla kunder med en årsförbrukning över 8 000 kWh – vilket är cirka 1,5 miljoner elkunder (merparten av de som bor i villa med elvärme). Syftet med timmätning är att det ska uppstå en direkt koppling mellan det timvisa pris som sätts på den nordiska elbörsen och det pris som kunden möter varje timme. Så ser det inte ut i dag. I stället möter kunden ett genomsnittspris för hela månaden. Införande av timvis mätning ger kunderna större ekonomiskt incitament att undvika förbrukning under de timmar då priserna är högst. Det stabiliserar priset på råkraft och minskar producenternas potentiella möjligheter att ensidigt bestämma elpriset. Det bidrar till att effektbristsituationer kan undvikas och leder dessutom till en minskad miljöpåverkan när fossilbaserad topplastproduktion kan undvikas. EI föreslår att timmätning införs med start senast 2015. 13
Page 1 and 2: Tidningen:el eN tidNiNg fråN ditt
Page 3 and 4: Designat och miljövänligt Stark d
Page 5 and 6: åtvidabergs reservmålvakt gustav
Page 7 and 8: ponder runt halsen och korna går r
Page 9 and 10: UnDviK ELOLycKOr i sOmmar! i Sommar
Page 11: Energibranschen söker arbetskraft
Page 15 and 16: eliQ är en energidisplay som visar
Page 17 and 18: Prisat ljus i gyllene Hallen göteb
Page 19 and 20: FOTO: InTErACTIVE InSTITUTE den sve

Nr 2, 2011 - Skara Energi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?