Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ponder runt halsen och korna går runt i<br />
ladugården i en speciell slinga.<br />
Systemet ser till att grindar öppnas och<br />
stängs mellan olika stationer som korna<br />
vandrar emellan. En station är kraftfodret,<br />
där fodervagnen var tredje timme dygnet<br />
runt fylls automatiskt via en elslinga – ett<br />
jobb som tidigare sköttes av en dräng med<br />
skottkärra.<br />
Vid mjölkningsstationen sker mjölkningen<br />
automatiskt. Mjölkroboten består<br />
egentligen av olika robotar. En tvättar av<br />
spenarna med ljummet vatten i en spenkopp,<br />
en sätter nya spenkoppar och fyra<br />
robotar sköter själva mjölkningen. Varje ko<br />
ger i medeltal 13 kg per mjölkningstillfälle.<br />
När mjölkningen är klar öppnas grinden<br />
och kon går vidare i slingan medan det är<br />
dags för nästa ko att mjölkas. Mjölkningen<br />
sker i ett bestämt schema var åttonde<br />
timme.<br />
Varje kos personliga transponder sänder<br />
information till en dator om hur mycket<br />
Nummer 2:<strong>2011</strong><br />
gårdens kalvar står i dikätten.<br />
Här dinappas de och får råmjölk.<br />
mjölk den ger vid varje mjölkningstillfälle.<br />
Flödet ur varje spene registreras exakt,<br />
kontrollen är total.<br />
Transpondern ger också information om<br />
varje kos hälsotillstånd – om temperaturen<br />
är lite högre kan det kanske snart vara dags<br />
för kalvning. Visar kon däremot tecken på<br />
överaktivitet innebär det att den är brunstig<br />
och plockas då bort för inseminering.<br />
– Förr lade man handen på kossan, kände<br />
om den var varm, pratade med den, man<br />
hade direktkontakt med varje ko, säger Per-<br />
Olof och låter som om han trots allt saknar<br />
den personliga kontakten med djuren<br />
innan elmotorerna och datorerna tog över.<br />
– Men den gamla kunskapen finns ändå<br />
kvar, tillägger han. Jag kan fortfarande se på<br />
en ko om hon mår dåligt.<br />
När Per-Olof byggde den nya ladugården<br />
tittade han även på energibesparingar.<br />
Tidigare hade ladugården fläktar med<br />
självdrag, vilket drog mycket energi. I dag<br />
är taket isolerat. Väggarna har plastgardiner<br />
som vindskydd. Ljusinsläpp finns i både tak<br />
och väggar, vilket gör att det inte behövs<br />
så mycket belysning. De högtrycksnatriumlampor<br />
på 250 W som används regleras<br />
genom ett tids- och ljussystem.<br />
– Ladugården har ingen eluppvärmning<br />
överhuvudtaget, säger Per-Olof. Den värms<br />
upp av korna själva. Det är plus fyra som<br />
lägst på vintrarna. Korna trivs allra bäst om<br />
det är sju–åtta plusgrader.<br />
I boningshuset används vattenburen<br />
elvärme och totalt uppskattar Per-Olof att<br />
lantbruket drar mellan 650 000 och 700 000<br />
Kwh/år till en kostnad på cirka en halv<br />
miljon kronor.<br />
Haresta gård har funnits i familjens ägo<br />
sedan 1927 och har i dag fem anställda.<br />
stöD sKa göra BönDEr<br />
mEr KLimatsmarta<br />
<strong>Energi</strong>effektivisera din gård! Det är<br />
budskapet till Sveriges lantbrukare.<br />
<strong>Energi</strong>myndigheten ger ekonomiskt<br />
stöd för att bondgårdarna ska bli mer<br />
klimatsmarta.<br />
För en lantbrukare som har minst 100 stycken<br />
djurenheter (exempelvis 100 kor, 1 000 får eller<br />
1 000 slaktsvin) betalar <strong>Energi</strong>myndigheten<br />
halva kostnaden för en så kallad <strong>Energi</strong>kartläggningscheck.<br />
Dessutom ger myndigheten<br />
stöd i form av att den betalar halva kostnaden<br />
för företagets egna nedlagda tid för kartläggningen<br />
av gårdens energiförbrukning.<br />
Syftet med stödet är att hitta nya vägar för<br />
att minska Sveriges totala energianvändning.<br />
Gamla mönster lever ofta kvar på bondgårdar<br />
– liksom i övriga samhället – vad gäller<br />
energibeteenden, teknikval och uppvärmningsmetoder.<br />
<strong>Energi</strong> används i onödan och<br />
på grund av okunskap; här finns massor av<br />
energi att spara.<br />
LrF Konsult pekar i sin rapport ”Kartläggning<br />
av energianvändning på lantbruk” på<br />
flera saker som en lantbrukare kan göra för<br />
att minska energiförbrukningen:<br />
• Använd bättre lampor, både för belysning<br />
och för värme. Inför effektreglering av belysningen<br />
och bättre uppföljning av energiåtgången.<br />
• Förbättra ventilationen på djurgårdarna.<br />
• Planera och ändra körsättet för att sänka<br />
dieselförbrukningen. Om möjligt gå över<br />
från traktordrift till eldrift.<br />
• Inför värmeåtervinning från mjölktanken.<br />
Lantbruksorganisationen Hushållningssällskapet<br />
finns i regionala organisationer över<br />
hela Sverige och bistår också med energirådgivning.<br />
En av produkterna som sällskapet<br />
har är <strong>Energi</strong>effektivisering på gården, som<br />
innefattar en energikartläggning och förslag<br />
till åtgärder för effektivisering. Produkten<br />
ansluter till <strong>Energi</strong>myndighetens <strong>Energi</strong>kartläggningscheck.<br />
7
Change language