Arbetsmiljön i privattandvården, pdf - Prevent

arbetsmiljön i privattandvården

arbetsmiljön i privattandvården

© Prevent 2002 

Första upplagan, första tryckningen. 

Denna version av ”arbetsmiljön i privattandvården” som pdf är uppdaterad i december 2003. 

idé- och 

referensgrupp: Privattandläkarna, Vårdföretagarna, HTF och SRAT 

text: Göran Öhman, Praktikertjänst 

illustrationer: Siv Zetterquist, Meditor 

foto: Göran Öhman, Praktikertjänst 

projektledare: Maj-Britt Aava Hedlund 

formgivning: Camilla Laghammar 

tryck: Elanders Gummessons AB, 2002 

produktion & distribution: 

Prevent, Box 20133, 104 60 Stockholm 

telefon (växel): 08-402 02 00 

telefon (order): 08-402 02 20 

info@prevent.se 

www.prevent.se 

isbn nr: 91-7522-788-6 

art nr: 7330

förord 

Tillsammans med parterna producerade dåvarande Arbetarskyddsnämnden materialet ”Tandvårdsteamets 

arbetsmiljö”, som färdigställdes 1989. Förutsättningar var bland annat att materialet 

skulle kunna användas som ett branschanpassat material till grundutbildningsmaterialet Bättre 

arbetsmiljö (BAM). 

Mycket har hänt sedan häftet togs fram när det gäller utrustning, metoder, tekniker, användning 

av kemikalier osv. I föreskriften om härdplaster från Arbetsmiljöverket har tillkommit krav på utbildning 

av tandvårdspersonal vid arbete med akrylater. 

Parterna Vårdföretagarna, Privattandläkarna, HTF och SRAT har uttryckt ett stort intresse för att 

materialet ska uppdateras och förnyas. Sakkunnig och författare har varit Göran Öhman, Arbetsmiljö- 

och miljöansvarig på Praktikertjänst. Idéer och värdefulla synpunkter som har påverkat 

innehållet i skriften har bl a framförts av en referensgrupp bestående av representanter från parterna. 

Arbetsmiljön i tandvården har jämfört med det tidigare kompletterats med avsnitt om kvalitet 

respektive yttre miljö. Det motiveras av att det idag är vanligt att integrera kvalitetsarbetet med 

arbetsmiljö och yttre miljö. Ofta är kvalitetssystemet överordnat, dvs det systematiska arbetsmiljöarbetet 

bedrivs som en del av ett kontinuerligt kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet har konkretiserats 

genom föreskrifter från Socialstyrelsen och arbetet med den yttre miljön ställer nya krav enligt Miljöbalken 

med tillhörande författningar. 

Målgruppen är i första hand tandläkare, tandsköterskor, tandhygienister och övriga medarbetare i 

privattandvården. Skriften bör även kunna användas som kurslitteratur vid utbildning av tandvårdspersonal. 

Företagshälsovård som anlitas av tandläkarmottagningar kan också ha glädje av att använda 

skriften som referensmaterial. 

Skriften distribueras till samtliga mottagningar inom privattandvården med tandläkaren som mottagare. 

Ytterligare exemplar kan beställas från Prevent. Materialet kommer också att publiceras på 

Prevents, Privattandläkarnas respektive Vårdföretagarnas hemsidor. Webbpublikationerna kommer 

att uppdateras en gång per år. På hemsidorna finns också checklistor som kan användas i det systematiska 

arbetsmiljöarbetet. 

förord: 3

innehåll 

1 arbetsorganisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 

ansvar och befogenheter i arbetsmiljön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 

systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 

rehabiliteringsansvaret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 

arbetsmiljöinspektionens tillsyn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 

2 psykosocial arbetsmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 

stress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 

arbetsklimat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 

3 fysisk arbetsmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 

lokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 

belysning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 

ventilation och klimat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 

ljud och vibrationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 

anestesigaser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 

4 utrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 

5 ergonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 

arbetsställningar och skaderisker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 

bildskärmsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 

6 kemikaliehantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 

4 

kemiska arbetsmiljörisker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 

personlig skyddsutrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 

eksem, sensibilisering och allergier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

7 hygien och smittskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 

hygienrutiner inom tandvården . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 

smittskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 

8 röntgen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 

9 miljöskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 

miljöbalken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 

miljökrav i tandvården . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 

10 kvalitetssystem i tandvården . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 

11 säkerhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 

våld och hot . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 

brandskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 

IT–säkerhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 

12 sjukdom och arbetsskador . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 

vad är en arbetsskada? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 

arbetsskadeförsäkringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 

vid godkänd arbetsskada . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 

åtgärder vid olycksfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 

första hjälpen och krisstöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 

missbruk av alkohol och droger . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 

innehåll: 5

1 arbetsorganisation 

Frågorna kring arbetsorganisation och samarbete 

är viktiga i dagens arbetsliv. Hur väl samarbetet 

fungerar blir avgörande för kvaliteten 

på det utförda arbetet. Det är speciellt viktigt 

eftersom tandvården genomgående arbetar i 

små grupper eller team och arbetsplatserna som 

regel är små. Var och en är därmed starkt beroende 

av kollegans eller medarbetarens insats. 

Låg personalomsättning, låg sjukfrånvaro, god 

stämning och hög flexibilitet blir resultatet av 

ett väl fungerande samarbete. 

Det är särskilt viktigt med en fungerande 

arbetsmiljö på små arbetsplatser. Man arbetar 

nära och riskerar att nöta på varandra hela 

dagarna. Möjligheten att byta arbetsuppgifter 

är också små eftersom yrkesrollerna oftast är 

starkt specialiserade. 

Ansvar och befogenheter 

i arbetsmiljön 

Arbetsgivaren har ansvaret 

för arbetsmiljön 

Arbetsgivaren är alltid skyldig att se till att 

arbetet kan utföras utan risk för ohälsa eller 

olycksfall. Det innebär bland annat att arbetsgivaren 

är skyldig att förvissa sig om att den 

som ska utföra ett arbete får tillräckliga instruktioner 

och verkligen lär sig arbetet. Personalen 

ska inte bara veta vilka risker som kan finnas 

utan också kunna undvika riskerna. 

Inom privattandvården är arbetsgivaren oftast 

den samme som tandläkaren. I ett större företag 

som Praktikertjänst har tandläkaren enligt 

anställningsavtalet ett delegerat ansvar för 

mottagningens arbetsmiljö. 

Uppgifter och befogenheter 

Det är arbetsgivaren som bestämmer hur 

arbetsuppgifter och befogenheter ska fördelas. 

Den som inte har befogenheter att rätta till en 

brist i arbetsmiljön har inte heller något ansvar 

för att få bort bristen. Det går bra att delegera 

arbetsuppgifter och befogenheter enligt nedan, 

däremot kan inte arbetsgivarens ansvar delegeras. 

Arbetsgivaren har alltid kvar sitt ansvar för 

arbetsmiljön, även om olika uppgifter i arbetsmiljöarbetet 

fördelats. I ett litet företag, t ex en 

privat tandläkarmottagning, kan arbetsgivaren 

(tandläkaren) på ett enkelt sätt klargöra vem 

som ska göra vad i det systematiska arbetsmiljöarbetet. 

Se också AFS 2001:1 Systematiskt 

arbetsmiljöarbete. 

Delegering av uppgifter 

Delegering av arbetsuppgifter inom tandvården 

regleras av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna 

råd om delegering (SOSFS 1997:14). 

Förutsättningar för delegering av arbetsuppgifter: 

◆ Den arbetsuppgift som ska delegeras ska var 

klart definierad. 

◆ Ett beslut om delegering är personligt. 

◆ Den som meddelar ett delegeringsbeslut ska 

arbetsorganisation: 7

inte bara vara formellt utan också reellt 

kompetent för den arbetsuppgift som beslutet 

avser. 

◆ Ett delegeringsbeslut ska utfärdas att gälla 

för en viss tid – högst ett år – eller för ett 

bestämt tillfälle. Det kan alltså inte utfärdas 

att gälla tills vidare. 

Med formell kompetens avses legitimation för 

yrket eller godkänd högskoleutbildning som 

leder till yrkesexamen enligt särskild examensbeskrivning. 

Utöver sådan utbildning kan för 

vissa arbetsuppgifter formell kompetens förvärvas 

genom för yrket fastställd specialistutbildning 

eller genom särskilda kurser inom yrket. 

Mottagaren ska vara reellt kompetent för den 

aktuella uppgiften. Han/hon ska genom erfarenhet 

i sin praktiska yrkesverksamhet eller 

genom fortbildning ha visat sig ha blivit reellt 

kompetent för den uppgift som ska delegeras. 

Den som avser att delegera en arbetsuppgift ska 

för uppgiftsmottagaren ange den arbetsuppgift 

som delegeringen avser samt klargöra vilka teoretiska 

och praktiska kunskaper som krävs för 

att kunna fullgöra arbetsuppgiften på ett fullgott 

sätt. Den som avser att delegera en arbetsuppgift 

ska fråga uppgiftsmottagaren om denne 

anser sig ha tillräcklig utbildning och erfarenhet 

för uppgiften. Uppgiftsmottagaren ska upplysa 

den som ska delegera uppgiften om sin förmåga 

att fullgöra denna. Om uppgiftsmottagaren 

anser att han eller hon inte har tillräckliga kunskaper 

och erfarenheter för uppgiften, får denna 

inte delegeras. Varje delegeringsbeslut ska dokumenteras. 

Av dokumentationen ska framgå: 

◆ vilken arbetsuppgift som delegerats 

◆ vem som delegerat uppgiften 

◆ till vem uppgiften delegerats 

8 

◆ tiden för delegeringsbeslutets giltighet 

◆ datum när beslut fattats. 

Den som delegerar och den som mottar en 

arbetsuppgift ska underteckna delegeringsbeslutet. 

Beslut om ändrade delegeringar och 

om återkallelser av delegeringsbeslut ska också 

dokumenteras. 

Skyddsombuds ställning 

Arbetstagarna företräds i arbetsmiljöfrågor av 

lokala och regionala skyddsombud. Skyddsombuden 

har givna roller i arbetsmiljöarbetet 

genom bestämmelser i arbetsmiljölagen och 

arbetsmiljöförordningen. Ett skyddsombud är 

fackligt förtroendevald, utsedd för att ta tillvara 

sina arbetskamraters intressen i arbetsmiljöfrågor. 

Fackliga ombudsmän fungerar också som 

regionala skyddsombud. Ett regionalt skyddsombud 

ska ha tillträde till arbetsplatsen (om 

besöksmeddelande lämnats i förväg). Denne 

har då samma rättigheter som ett lokalt skyddsombud. 

Skyddsombuden har en egen hemsida 

för information och erfarenhetsutbyte på 

www.skyddsombud.com. 

Arbetsmiljöinspektionens uppgifter 

Arbetsmiljöinspektionen är en statlig myndighet, 

som ska övervaka arbetsmiljön och göra inspektioner 

på arbetsplatserna. Men arbetsmiljöinspektionen 

är inte ansvarig för arbetsmiljön. 

Den ska bara kontrollera att arbetsgivaren följer 

arbetsmiljölagen och de föreskrifter som är 

tillämpliga på arbetsstället/mottagningen. Inspektionen 

kan utfärda förbud eller föreläggande 

vid krav på åtgärder. 

Information om hur en inspektion går till 

finns på www.av.se/inspektion/.

Företagshälsovården 

Företagshälsovården är ett expertorgan som ska 

hjälpa arbetsgivaren och de anställda att skapa 

en bra arbetsmiljö och att förebygga olyckor och 

arbetsrelaterade sjukdomar. Den arbetar närmast 

som en konsult och utför de uppdrag som 

den får av arbetsgivaren. Företagshälsovården 

har inte ansvar för att eventuella brister rättas 

till, men kan hjälpa till att upptäcka dem och 

ge förslag till åtgärder. 

Exempel på och information om företagshälsovård 

finns på www.lundakliniken.se. 

Systematiskt arbetsmiljöarbete 

(SAM) 

Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren 

huvudansvaret för arbetsmiljön i verksamheten. 

Lagen beskriver övergripande hur ansvaret ska 

uppfyllas. Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete 

(AFS 2001:1) utvecklar och preciserar 

hur arbetsgivaren ska gå till väga för att 

uppfylla sitt ansvar. Andra föreskrifter från 

Arbetsmiljöverket kompletterar reglerna om 

arbetsmiljöarbetet, till exempel när det gäller 

rutiner, kunskaper och riskbedömning. Föreskrifterna 

finns att rekvirera från Arbetsmiljöverkets 

publikationsservice. De föreskrifter som 

gäller för tandvården har samlats i ett regelpaket 

bestående av ett grund- och ett branschpaket 

”tandvård”. Föreskrifterna finns också att hämta 

på Arbetsmiljöverkets hemsida, www.av.se. 

Föreskrifterna ska finnas på mottagningen, 

alternativt vara möjliga att hämta från hemsidan. 

Det sista förutsätter att medarbetarna har 

tillgänglighet till Internet från arbetsplatsen. 

Syftet med kraven i arbetsmiljölagen, arbets- 

miljöförordningen och 

föreskrifterna är att 

förebygga ohälsa och 

olycksfall i arbetet och 

att uppnå en tillfredsställande 

arbetsmiljö. 

En tillfredsställande arbetsmiljö utmärks 

av till exempel möjlighet till inflytande, handlingsfrihet 

och utveckling, till variation, samarbete 

och sociala kontakter. 

Ohälsa kan vara både sjukdomar enligt 

medicinska, objektiva kriterier och kroppsliga 

och psykiska funktionsstörningar av olika slag 

som inte är sjukdom i objektiv mening. Exempel 

på det senare är olika former av stressreaktioner 

och belastningsbesvär. Sådana tillstånd 

kan leda till sjukdom. Styrkan i upplevelserna, 

varaktigheten och förmågan att fungera som 

tidigare avgör om ohälsa föreligger. 

För att förebygga olyckor och sjukdomar i 

arbetet måste arbetsgivaren och de anställda 

känna till vilka risker som finns i verksamheten 

och arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som 

behövs för att undanröja riskerna. En bra 

arbetsmiljö minskar risken för att någon ska 

drabbas av olyckor eller sjukdomar i arbetet. 

Olika förbättringar ger en ökad trivsel på 

arbetsplatsen. Följdeffekter blir färre sjukskrivningar 

och mindre stress, men också mindre 

driftstörningar och bättre kvalitet. En bra arbetsmiljö 

skapar attraktiva arbetsplatser. Det gör 

det lättare att rekrytera och behålla personal. 

Undersök arbetsmiljön på mottagningen 

Gå tillsammans igenom mottagningens arbetsmiljö 

– det är viktigt att alla deltar – och ta reda 

på vilka risker som finns. En bra utgångspunkt 


är att använda de föreskrifter som gäller för 

tandvården. Det kan också vara bra att använda 

en checklista som kan hämtas under verktyg 

och fakta/branschchecklistor/privattandvården 

på Prevents hemsida www.prevent.se, för att 

göra genomgången systematisk och minska 

risken för att viktiga frågor tappas bort. 

Vid genomgång av den psykosociala arbetsmiljön 

kan en beteendevetare från företagshälsovården, 

eller annan med motsvarande 

kompetens, vara till stor hjälp när chef och 

medarbetare själva har svårt att få till stånd en 

öppen dialog. 

Rätta till fel och brister 

Risker som kan leda till olyckor eller sjukdomar 

bör snarast rättas till. Det som inte kan åtgärdas 

direkt noteras i en åtgärdsplan, med beslut om 

vad som ska göras, vem som ansvarar för att det 

blir gjort och när det ska vara klart. 

Följ upp åtgärderna 

Viktigast av allt är uppföljningen. När åtgärderna 

är klara kontrolleras att det blev som det 

var tänkt. Om riskerna finns kvar eller om nya 

risker uppstått måste ytterligare åtgärder vidtas. 

Det finns många faktorer som kan påverka 

arbetsmiljön och som behöver diskuteras vid en 

genomgång av riskerna i arbetet. De flesta 

kommer att belysas i denna skrift. Det är också 

viktigt att ta hänsyn till att vi som människor 

har individuella förutsättningar för ett arbete. 

Alla ska kunna får möjlighet att verka i ett arbete 

utifrån sina egna möjligheter och begränsningar, 

som bl a innebär att en del personer är 

särskilt känsliga för exponering för vissa ämnen, 

vissa fysiska belastningar osv. Det kan då krävas 

10 

extra omsorg vid genomgång av arbetsmiljön 

så att riskerna hålls på en acceptabel nivå för 

alla medarbetare. Om riskerna är få och under 

kontroll kan fokus förskjutas från problemlösning 

och mot möjligheter till ytterligare förbättringar 

av arbetsmiljön. 

Exempel på faktorer som påverkar arbetsmiljön: 

◆ Arbetsledning, samarbete och inflytande 

◆ Arbetsmängd och arbetstempo 

◆ Arbetsorganisation och ansvarsfördelning 

◆ Information och kommunikation 

◆ Arbetsuppgifternas innehåll 

◆ Utvecklingsmöjligheter 

◆ Arbetsställningar och arbetsrörelser 

◆ Belysning, buller, vibrationer 

◆ Ventilation och klimat 

◆ Farliga ämnen, skyddsutrustning 

Vid bedömning av riskerna för att någon kan 

komma att drabbas av ohälsa i arbetet kan t ex 

företagshälsovård eller yrkesmedicinsk klinik 

behöva anlitas. 

Efter genomgången av arbetsmiljön ska det alltid 

finnas en skriftlig dokumentation av: 

◆ Riskbedömningar 

◆ Sammanställning av ohälsa, skador och tillbud 

på arbetsplatsen 

◆ Åtgärdsplaner med uppföljning 

◆ Instruktioner för att undvika allvarliga risker 

Rehabiliteringsansvaret 

Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla 

de åtgärder av medicinsk, psykologisk, social 

och arbetslivsinriktad art som kan hjälpa sjuka 

och skadade att återvinna bästa möjliga 

funktionsförmåga och förutsättningar för ett 

normalt liv. Arbetslivsinriktad rehabilitering

omfattar det stöd och de åtgärder som en 

anställd behöver för att återfå eller behålla sin 

arbetsförmåga efter det att läkning och rent 

medicinsk behandling avslutats. De arbetslivsinriktade 

rehabiliteringsåtgärder som kan 

genomföras inom eller i anslutning till den egna 

arbetsplatsen är arbetsgivaren ansvarig för. 

Om en arbetstagare, oavsett orsak, drabbas 

av ohälsa, har arbetsgivaren ansvaret för att 

rehabilitering kommer till stånd. Initialt innebär 

det skyldighet att göra en rehabiliteringsutredning. 

Utredningen kan initieras av arbetstagaren 

själv. Annars ska den göras vid upprepad 

korttidsfrånvaro och vid längre sjukfrånvaro. 

Försäkringskassan upprättar sedan, med utredningen 

som underlag, en rehabiliteringsplan. 

Arbetsgivarens övergripande ansvar för 

arbetsmiljön inkluderar skyldighet att organisera 

anpassning och rehabilitering. Rutinerna 

ska även omfatta arbetsanpassning och rehabilitering 

vid missbruk av alkohol och droger. 

Det är viktigt, och mindre kostsamt, för 

arbetsgivaren att agera på ett tidigt stadium. En 

förebyggande rehabilitering kan motiveras 

genom lägre sjukfrånvarokostnader. Sjukfrånvarokostnader 

inkluderar både sjuklön och 

kostnader för att kompensera frånvaron, till 

exempel genom att vikarie behöver anlitas, eller 

att medarbetare behöver arbeta övertid för att 

hinna med allt. 

Som verksamhetsansvarig är det viktigt att 

vara tillgänglig, kunna lyssna och fånga upp 

tidiga signaler om problem som behöver åtgärdas. 

Det bör också utarbetas lämpliga former 

för samverkan med de anställda. Utvecklingssamtal 

och regelbundna arbetsplatsträffar ger 

möjlighet till dialog och uppföljning. 

Personalansvarig tandläkare/verksamhetschef 

ska själv eller genom delegation se till att ta 

emot och registrera sjukanmälan, ta kontakt 

med sjukanmäld personal, löpande informera 

den sjuke om det som händer på arbetsplatsen, 

genomföra rehabiliteringssamtal med anställd 

som har upprepad korttidsfrånvaro och med 

anställd som varit sjukskriven längre tid, för att 

utröna behovet av – och som förberedelse inför 

– en rehabiliteringsutredning. 

Upprepad korttidsfrånvaro kan naturligtvis 

bero på återkommande sjukdom hos små barn. 

Det är inte så ovanligt t ex vid inskolning på 

dagis. Det skapar ändå mycket problem på 

arbetsplatsen då medarbetarna får gå in och 

utföra den sjuklediges arbetsuppgifter. En stor 

grad av öppenhet i dialogen kring dessa problem 

underlättar samarbetet både för tandläkaren 

som chef och medarbetarna i övrigt. 

En viktig förebyggande insats efter längre 

tids sjukskrivning är ett väl utformat program 

för återgång i arbete. Se till att återgång i arbete 

kan ske utan onödig fördröjning genom att 

medarbetaren får börja på deltid så snart det är 

möjligt. Vid behov undersöks behovet av 

arbetsanpassning. Det gäller framför allt om 

vissa arbetsuppgifter ska undvikas från början. 

Omplaceringsmöjligheterna är begränsade på 

en liten mottagning. Det bör göras en förutsättningslös 

prövning av vilka möjligheter som 

finns. Det innebär dock inte något krav på att 

skapa nya arbetsuppgifter eller en ny tjänst. 

Arbetsmiljöinspektionens tillsyn 

Arbetsmiljöinspektionen svarar för tillsynen av 

arbetsmiljön. Genom bl a besök på arbetsplat- 


serna kontrolleras att arbetsgivaren följer arbetsmiljölagen 

och de föreskrifter som utfärdats 

för förtydligande av hur lagen ska tillämpas 

och efterlevas. Några att de frågor som brukar 

beröras vid ett tillsynsbesök är följande: 

Företagets arbetsmiljöpolicy 

◆ Innehållet i arbetsmiljöpolicyn och mål för 

det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) 

Uppgiftsfördelning 

◆ Fördelning av arbetsuppgifter, befogenheter 

och resurser på mottagningen 

Undersökning 

◆ Bedömning av risker i arbetsmiljön, risker 

för arbetsgrupper och i olika arbetssituationer 

◆ Utredning av orsaker till ohälsa, olycksfall 

och allvarliga tillbud, årlig sammanställning 

Psykosociala arbetsmiljöfrågor 

◆ Arbetsorganisation 

◆ Medarbetarnas möjlighet att påverka sin 

arbetssituation 

◆ Medarbetarnas inflytande vid förändringar 

i arbetsmiljön 

Åtgärder 

◆ Förebygga ohälsa och olycksfall 

◆ Kunskap (för att säkerhet och hälsa ska 

tryggas) 

◆ Introduktion, instruktion, utbildning 

12 

◆ Överföring av kunskaper, kompetensutveckling 

◆ Ledarskap och delegering av uppgifter 

◆ Handlingsplaner, åtgärder, tidpunkter, ansvar, 

uppföljning 

Olycksfall, arbetsskador och tillbud 

◆ Utredning av arbetsskador och (allvarliga) 

tillbud 

◆ Handläggning av arbetsskador, rutiner 

Sjukfrånvaro samt rehabiliteringsoch 

anpassningsverksamhet 

◆ Statistik, årlig sammanställning 

◆ Rehabilitering, rutiner 

◆ Arbetsanpassning 

◆ Förebyggande rehabilitering, dvs rehabilitering 

för att förebygga sjukdom eller skada 

Samverkansformer i arbetsmiljöarbetet 

◆ Skyddsombud, lokala och regionala 

◆ Arbetsgivarens och arbetstagarnas ansvar 

◆ Kunskap om vem som gör vad 

Samordningsansvar 

◆ Vid flera arbetsgivare 

◆ Vid förändringar 

◆ Vid gemensamma lokaler 

Företagshälsovård 

◆ När anlitas FHV 

◆ Vilken FHV anlitas

2 psykosocial arbetsmiljö 

På en liten arbetsplats, som en tandläkarmottagning, 

är arbetsgivaren (tandläkaren) både 

chef och nära medarbetare i det dagliga arbetet. 

Förmågan att hantera konflikter och att respektera 

den enskildes integritet är ännu viktigare 

än på den stora arbetsplatsen. Balansgången 

mellan att vara chef och kompis kan vara 

besvärlig. Chefen ska få saker och ting att 

hända, och detta måste ibland ske utan att alla 

är till hundra procent överens. 

Ledarskapet är viktigt för den psykosociala 

arbetsmiljön. En bra chef är tydlig, det vill säga 

ger utförlig information om viktiga saker, står 

för sådant som är beslutat och förklarar konsekvenser 

av olika beslut. Det är viktigt att träffa 

och prata med medarbetarna ofta. Det förutsätter 

planerade och regelbundna möten på 

mottagningen. 

Ett gott ledarskap förutsätter att chefen mår 

bra. För att må bra behöver tandläkaren få 

möjlighet att dryfta ledarskapsfrågor, som att 

lyssna, kommunicera, informera och hantera 

konflikter. Önskvärda mål- och utvecklingssamtal 

med överordnad chef kan för tandläkare 

psykosocial arbetsmiljö: 13

ersättas av dialog och erfarenhetsutbyte i ett 

kollegialt nätverk. Erfarenheter visar att tandläkare 

mer ser sig som kollegor som har glädje 

av samarbete, än som konkurrerande verksamheter 

som stänger igen dörren för varandra. 

Generellt har medarbetarens möjligheter att 

påverka sitt eget arbete och sin arbetssituation 

ett tydligt samband med hälsan – ju bättre 

beslutsutrymme desto bättre hälsa. Om kraven 

är rimliga och det sociala stödet är bra är hälsan 

ofta god hos medarbetarna. 

Stress 

Möjligheterna att påverka sin egen arbetssituation 

och ta egna initiativ är många gånger helt 

avgörande för upplevelsen av arbetet. Det är 

därför viktigt att kunna utveckla och ta tillvara 

sina mänskliga resurser. Att dessutom lära sig 

hantera sin egen upplevelse av stress är viktigt. 

Stress är upplevelsen av en belastning. Den 

är mycket individuell. Det den ene upplever 

som belastande, påverkar inte alls den andre. 

Forskare har uttryckt stress som ”en ickespecifik 

reaktion på stimuli, vilka som helst”. 

Andra ger mer precisa beskrivningar. Det 

gemensamma är att det är en reaktion och det 

går att avläsa denna reaktion på sig själv eller 

med hjälp av andra i omgivningen. Det gäller 

bara att vara uppmärksam på 

de signaler som den egna 

kroppen skickar ut. Det 

är inte alls ovanligt att 

dessa signaler nonchaleras 

av både individen 

själv och omgivande personer. 

Då kan de fysiska 

14 

reaktionerna fortsätta och det allmänna hälsotillståndet 

blir så småningom dåligt, med olika 

symptom som följd. 

Exempel på stressreaktioner kan vara: 

◆ Spända muskler som ger smärta i nacke eller 

axlar 

◆ Slarv med måltider som ger magbesvär 

◆ Huvudvärk, eksem, koncentrationssvårigheter 

◆ Sömnsvårigheter och svårigheter att koppla 

bort arbetet på ledig tid 

Arbetsklimatet 

Ju mer öppet ett arbetsklimat är desto lättare är 

det att tala om sina reaktioner och upplevelser. 

Händelser i hemmet och på fritiden påverkar 

i hög grad hur man mår. En dålig relation 

hemma, en traumatisk upplevelse, dålig nattsömn, 

oro för nära anhörig och dylikt kan göra 

att man mår dåligt. Det syns oftast på ansiktsuttryck 

och beteende. En god regel är att berätta 

för medarbetarna att man mår dåligt och eventuellt 

varför. Därmed kan missförstånd undvikas 

och mycket energi sparas. 

Det kan vara så enkelt som att ”bry sig om” 

varandra, fråga ”Hur mår du?”. ”Du verkar 

bekymrad”. Vi har ofta inställningen att ”inte 

lägga oss i” andras angelägenheter. Det är 

naturligtvis en lovvärd inställning, men det får 

inte tas som ett argument för att strunta i andra, 

som uppenbarligen mår dåligt eller känner sig 

illa hanterade på något sätt. Ansvaret för detta 

ligger både på chefer och på arbetskamrater. 

Det här är speciellt viktigt för en verksamhet 

där man arbetar nära andra människor, både 

medarbetare och patienter. Dessutom märker

patienter, mer än man kanske tror, hur stämningen 

är på mottagningen. Det kan även 

påverka patientens upplevelse av resultatet och 

om man vill komma tillbaka i fortsättningen. 

Vi vet tillräckligt mycket om stress för att 

kunna handla. Men vi måste också veta vad vi 

vill – med våra liv och med vårt arbetsliv. Vad 

krävs för att jag ska få en bra balans mellan mitt 

arbete och mitt privatliv? 

Grunden för ett gott liv är att 

älska och att arbeta. 

Sigmund Freud 

Det finns många exempel på stressorer i arbetslivet: 

◆ Alldeles för stor arbetsbörda 

◆ Brist på tid för att göra jobbet bra 

◆ Stort ansvar men små befogenheter 

◆ Oklar arbetsinstruktion och arbetsroll 

◆ Oklarhet om mål och mening 

◆ Inget stöd från chef eller arbetskamrater 

◆ Ingen belöning för väl utfört arbete 

◆ Brist på inflytande/egen makt över arbetssituationen 

◆ Utsatt för våld eller hot om våld 

◆ Utsatt för diskriminering, mobbning, annan 

kränkande särbehandling 

◆ Dålig fysisk miljö 

◆ Underutnyttjande av kapacitet och kunskap 

◆ Rädsla för felbehandling som kan medföra 

stora kostnader eller riskera patientens hälsa 

◆ Rädsla för att mista jobbet 

Stress kan vara både positiv och negativ. Höga 

krav i kombination med låg kontroll ger negativ 

stress. Positiv stress, som kan innebära en 

stimulans som stärker individen och ökar 

arbetsglädjen, är höga krav i kombination med 

hög grad av kontroll. Vid positiv stress är det 

viktigt att sätta gränser och veta när man ska 

säga nej. Det måste också finnas tid för återhämtning. 

Annars kan positiv stress övergå i 

negativ. Hur vi mår beror på hur vi har det och 

framför allt på hur vi tar det. 

Ge mig gåvan att acceptera 

vad som inte kan ändras, 

modet att ändra 

vad som bör ändras 

och visdom nog att skilja 

det ena från det andra. 

Franciskus av Assisi (1182-1226) 

Vi reagerar olika starkt på olika stressorer. Vad 

påverkar vår förmåga att hantera stress och 

minska risken för trötthet och överbelastning? 

Exempel på förmågor som ökar motståndet 

mot stress, och som kan stärkas hos var och en, 

är konsten att 

◆ kommunicera 

◆ fatta beslut 

◆ lösa problem 

◆ tänka kritiskt 

◆ stå på sig 

◆ motstå kamrattryck 

◆ hantera egen oro, nedstämdhet 

◆ anpassa sig till nya miljöer 

◆ känna sig själv 

Bra familjeförhållanden och ett tryggt arbete 

skapar en god grund som ökar motståndskraften 

mot negativ stress. I balansen mellan arbete 

och fritid eftersträvar vi en känsla av sammanhang 

i tillvaron. Det är viktigt att livet känns 

begripligt, hanterbart och meningsfull. Om det 

psykosocial arbetsmiljö: 15

inte är så, vad kan vara viktigare att ta itu med 

än detta? En god psykosocial arbetsmiljö skapas 

om ett antal kriterier är uppfyllda. Det finns 

anledning fundera över dessa. Hur fungerar det 

hos oss, hur har vi det som team, hur har vi det 

individuellt? 

◆ Ett bra arbetsklimat med möjlighet till samarbete 

både internt och externt 

◆ God trivsel med arbetskamrater och arbetsledning 

16 

◆ Bra sammanhållning och stödjande insatser 

vid problem/kriser 

◆ Möjligheter att lösa interna konflikter på ett 

konstruktivt sätt 

◆ Möjlighet att själva kunna påverka arbetssituation 

och arbetsuppgifter 

◆ Möjlighet ta ansvar för kompetensområden 

och för ständigt lärande i yrket

3 fysisk arbetsmiljö 

Lokaler 

Vid planering av nya och förändrade lokaler bör 

en beskrivning för den framtida verksamheten 

tas fram. Hur många tandläkare och tandhygienister 

ska arbeta i lokalerna? Inriktning på 

delegerat arbete förutsätter flera behandlingsrum 

per tandläkare. Ska alla kunna arbeta samtidigt 

eller är det aktuellt med en solo-grouplösning? 

I en kravspecifikation beskrivs de olika 

rummens användningsområde, inredning och 

utrustning. Kommunikationen med medarbetare 

och patienter liksom flödet av material mellan 

rummen ska fungera effektivt. 

Det kan underlätta om man ser på verksamheten 

som en eller flera processer som ska pågå 

samtidigt. Underdimensionerad steril, otillräckliga 

förrådsutrymmen, trång reception som 

inte samtidigt rymmer journalförvaring och 

PC, skrivare, betalterminal m m blir svårarbetade 

i längden. Se också mottagningen med 

patientens ögon. Gå till mottagningen som 

”patient”. Hur lätt är det att hitta? Finns hinder 

för rörelsehindrad? Ligger reception och väntrum 

så att de kommunicerar? Känner du dig 

välkommen som ”patient”? 

Vid projektering av nya lokaler rekommenderas 

en tidig kontakt med en arkitekt som har 

vana från tandläkarmottagningar av olika storlek. 

Titta på andra mottagningar som arkitekten 

ritat. Vad har blivit mindre bra? Hur kan vi 

undvika att göra om tidigare misstag genom att 

lära av andra? Finns det framtida expansions- 

möjligheter om det behövs ett behandlingsrum 

till? En ny mottagning ska byggas för morgondagen, 

inte för att optimera dagens behov. 

En mottagning för en till tre tandläkare ska ha: 

◆ Ett tillräckligt stort väntrum för patienterna 

◆ Reception något större än vad som bedöms 

nödvändigt 

◆ Tillräckligt antal behandlingsrum med plats 

för ytterligare en tandhygienist utöver dagens 

behov 

◆ Steril med diskdesinfektor i lämplig arbetshöjd 

och förvaring som skiljer på rent, höggradigt 

rent och sterilt. Utrustningen kräver 

fysisk arbetsmiljö: 17

mer bänkyta idag och i framtiden jämfört 

med tidigare. 

◆ Utrymme för förråd av förbrukningsmaterial 

ska vara nära till hands. Därutöver kan förråd 

av volymvaror och skrymmande varor förvaras 

på annat ställe. 

◆ Utrymme för städutrustning, med utslagsoch/eller 

sköljvask. 

◆ Personalutrymmen för omklädning (åtskilda 

för män och kvinnor), klädförvaring och förvaring 

av värdesaker. 

◆ Pausutrymme med pentry, bord och stolar, 

tillräckligt stort även för mottagningens personalmöten. 

Eventuellt kan utrymmet även 

ha plats för PC. Denna dator kan då användas 

för extern kommunikation och med en 

virussäkrad anslutning till mottagningens 

nätverk. 

◆ Alternativt kan en kommunikations-PC 

finnas i ett särskilt kontorsrum, om detta 

även är tillgängligt för mottagningens medarbetare. 

◆ Personaltoalett och handikappanpassad patienttoalett. 

Behandlingsrummen ska ha plats för nätverksansluten 

PC eller terminal. Platt skärm placerad 

på ledad arm så att även patienten kan titta på 

skärmen i upprätt ställning i behandlingsstolen. 

Om det är svårt att få nöjaktig ergonomi vid 

installation av dator i ett befintligt behandlingsrum 

kan det vara bättre att lösa den patientinformativa 

delen i en separat hörna av mottagningen 

där terapiplanering kan diskuteras i 

lugn och ro. 

18 

Viktigt att tänka på vid lokalplanering är bl a: 

◆ Golvbeläggning 

◆ Färgval 

◆ Rumsstorlekar 

◆ Flödesorienterad rumsplacering 

◆ Receptionsdiskens höjd, stående och/eller 

sittande arbete, insyn/sekretess 

◆ Arkiv och journalskåp ska vara ordentligt 

förankrade så de inte kan stjälpa, de ska 

kunna låsas 

◆ Utrymme för förvaring av gångkläder 

◆ Rum för omklädning ska vara skilda för män 

och kvinnor om de behöver använda rummen 

samtidigt 

◆ Värdesaker ska kunna förvaras i låsbart skåp 

◆ Förvaring av smutstvätt 

◆ Sugmotor och kompressor ska förses med 

separata luftkanaler så att förorenad luft inte 

återförs till behandlingsrummet via kompressorn. 

Sugmotor och kompressor bör placeras 

utanför mottagningen i angränsande 

källarutrymmen eller motsvarande. Rummet 

bör vara ljudisolerat och maskinerna stå på 

vibrationsdämpande fötter eller stativ. 

Behandlingsrum 

Behandlingsrum bör användas bara för undersökning 

och behandling av patienter. Personal 

bör kunna förflytta sig mellan behandlingsrummen 

och andra rum inom tandläkarmottagningen 

utan att behöva passera igenom patienternas 

väntrum. 

Storleken på behandlingsrum är beroende av 

utrustning, inredning och antalet personer som 

vistas där.

Minimimått för behandlande personal 

och utrustning: 

Sköterskesidan: minst 600 mm mellan unit och 

vägg/skåp, minst 700 mm mellan sidan på behandlingsstol 

och skåpsida. Minst 500 mm mellan 

behandlingsstolens huvudändekant i nedfällt läge 

och vägg/skåp bakom. Minst 550 mm mellan fotände 

i nedfällt läge och vägg/skåp. 

Tandläkarsida: minst 600 mm mellan stolssida och 

skåp. 

Ytterligare utrymme krävs om narkos/lustgas 

används vid behandlingen. 

Det är önskvärt att behandlingsrummen har 

norr- eller österläge ur klimat- och ljussynpunkt. 

Om rummen har syd- eller västerläge 

bör fönstren ha solavskärmning med utvändig 

markis. 

Golvbeläggningen ska vara utförd av plasteller 

linoleummatta med svetsade skarvar och 

uppvikt sockel. 

Behandlingsstol, unit och övrig utrustning 

ska kunna anpassas för arbete såväl med som 

utan assistans. 

Tandläkare bör från belysningssynpunkt sitta 

med sidan eller ryggen mot fönstret. 

Arbets- och avställningsytor liksom tvättställ 

ska finnas i nära anslutning till teamets arbetsområde. 

Hurtsar och lådor kan placeras under arbetsbänken, 

men ska vara så placerade att de inte 

hindrar benutrymme. 

Vid datoriserad journal och inskrivning 

direkt i behandlingsrummet är ergonomin vik- 

tig. Arbetet ska möjliggöra en avspänd arbetsställning, 

med rätt arbetshöjd och utan vriden 

ställning för bålen. Då kan inskrivning av journalanteckningar 

ge en välkommen paus från 

behandlingsarbetet. 

I de fall särskilda tandhygienistrum finns bör 

följande beaktas: 

◆ Tandhygienisten måste lätt kunna flytta sig 

från höger till vänster sida om patienten. 

◆ Utrustningen ska vara anpassad för arbete 

utan assistans. 

Steril 

Rummet ska vara noggrant planerat så att rätt 

genomflöde för instrument och material erhålls. 

Diskning och desinfektion bör ske maskinellt 

i diskdesinfektor. Diskdesinfektor bör stå 

på förhöjd sockel för bättre arbetshöjd vid ioch 

urplockning. För manuell desinfektion och 

rengöring behövs diskbänk med disklåda och 

vask. 

Rummet ska ha väl tilltagna arbetsytor för 

instrumentkontroll och för packning. 

Rummet ska ha god allmänbelysning. Packbord 

bör dessutom vara försett med extra belysning 

med förstoringsglas. 

Om möjligt bör rummet 

placeras i norrläge. 

Rummet bör vid behov 

ha utrustning för kylning av 

rumsluften. Imkåpa ansluten 

till frånluftskanal över autoklav 

och diskdesinfektor 

rekommenderas för effektivare 

bortförsel av överskottsvärme. 


Väntrum och reception 

Från receptionen bör man ha bra uppsikt över 

entré, väntrum och kapphyllor. 

Det bör bl a finnas plats för arkivskåp, journaler, 

telefon, skrivplats, PC, skrivare och betalterminal. 

Skåpen förankras väl för att undvika att de 

stjälper. Skåpen ska vara låsbara. 

Vid inplacering av bildskärmar i receptionen 

måste speciell hänsyn tas till belysningsförhållanden 

och ergonomiska faktorer. 

Patienter ska inte kunna läsa information på 

bildskärm i receptionen. 

Arbetsbordet innanför disken kan med fördel 

vara höj- och sänkbart. Det ger möjlighet 

att välja mellan sittande eller stående arbete. 

Personalutrymmen 

Matrum ska finnas för måltidsuppehåll och 

kaffepaus. Matutrymmet dimensioneras med 

20 

hänsyn till bl a antalet personer på arbetsplatsen 

och nödvändig inredning. I matutrymmet eller 

i separat pentry ska finnas anordning för att 

värma mat, koka kaffe, disk etc. 

Pausrum används ofta vid mottagningsmöten. 

Det bör därför finnas plats för whiteboard, 

blädderblock, OH-visning och dylikt. Som 

tidigare nämnts kan pausrummet vara den bästa 

platsen för placering av PC för extern kommunikation, 

t ex vid användning av Internet. 

Utrymme för förvaring av gångkläder ska 

finnas. Omklädningsrum ska vara skilda för 

män och kvinnor om de behöver använda 

rummen samtidigt. I tandvårdens mindre mottagningar 

är det vanligt att tandläkaren är 

ensam man med kvinnliga medarbetare. I sådant 

fall kan annan lämplig plats för ombyte och 

klädförvaring ordnas. Den manlige tandläkaren 

måste inte ha ett separat omklädningsrum. För 

förvaring av personliga värdesaker ska tillgång 

finnas till låsbart skåp. 

Toalettutrymmet ska vara stort och får inte 

stå i direkt förbindelse med matrummet. Det 

är olämpligt att upplåta personaltoaletten till 

patienter. 

Städutrymme 

Städning och rengöring ska utföras regelbundet 

och enligt fastställda rutiner. För städning och 

rengöring ska finnas utrymme för städutrustning 

och utslags- eller sköljvask. 

Utrymme för avfall ska finnas lättillgängligt 

och ha sådan storlek och utformning och vara 

beläget så att hantering och hämtning av avfall 

underlättas.

Belysning 

Från synfysiologisk synpunkt är tandvårdsteamets 

arbete krävande. Det är precisionsarbete 

i ett detaljrikt område, där kontrastförhållandena 

ofta är dåliga. Stora krav ställs därför 

på såväl allmän- som operationsbelysning i 

arbetsområdet. Tänk på att dåliga belysningsförhållanden 

medför en onödig synansträngning 

genom försämrad kontrast, låg synhastighet 

(ögats inställning av skärpa och anpassning 

till ljus tar längre tid) och stor förbrukning av 

psykisk energi (tröttheten kommer tidigare). 

Otillfredsställande belysning kompenseras ofta 

med mer ansträngande arbetsställningar, som 

påverkar kvalitet och arbetsbelastning och kan 

orsaka försämrad säkerhet för patienten. 

Med tilltagande ålder försämras synförmågan, 

ögonlinsen grumlas långsamt samtidigt som 

syncellerna degenererar. Detta medför bl a att 

en äldre person behöver mer ljus än en yngre. 

Linsgrumling medför även att ögats känslighet 

för bländande luminanser i synfältet ökar. 

Sådana förändringar börjar märkas redan i 

åldrarna 40-45 år. Om arbetstagare får synbesvär, 

trots användning av korrektionsglas för 

normalbruk, ska arbetsgivaren om det behövs 

tillhandahålla för arbetsuppgiften lämpliga synhjälpmedel. 

Så kallade terminalglas är motiverade 

om synavståndet till bildskärmen avviker 

från normalt läsavstånd så att normala läsglasögon 

inte ger fullgod synskärpa. 

Tandläkare använder ofta lupp monterad på 

glasögonbågar. Lupp ger ett snävare område för 

hög synskärpa. Det ökar risken för statisk 

belastning då huvudet låses i en fast 

position. Det är således viktigt att 

synavståndet vid luppanvändning 

väljs så att muskulatur i nacke och 

axlar inte överbelastas. Rätt användning 

av lupp minskar flexion i nacke och även 

behovet av vriden ställning av huvudet. Bristande 

synhjälpmedel, t ex glasögon som inte är 

anpassade för aktuellt synavstånd (jämför läsglasögon 

och terminalglasögon som är slipade 

för synskärpa på olika avstånd), kompenseras 

ofta med en felaktig arbetsställning. 

Tänk på att äldre patienter kommer tidigt 

och behöver bra ljus i väntrummet för att kunna 

läsa. De kan också bli bländade om de kommer 

från ett halvmörkt väntrum till ett behandlingsrum 

i fullt ljusflöde. Det kan förvärra stressen 

hos den som upplever obehag vid tandläkarbesöket. 

Belysningsstyrka 

Faktorer som påverkar valet av belysningsstyrka 

är: 

◆ Omgivande ytors reflektionsförmåga beroende 

på färgval (välj ljus färg, men inte vitt) 

◆ Kontrasten mellan betraktat föremål och 

bakgrund, dvs hur tydligt föremålet avtecknar 

sig 

◆ Tidsåtgång för arbetsuppgiften 

◆ Synförmågan, vilken förändras med stigande 

ålder 

Styrkan på belysningen påverkar också temperaturen. 

Ju fler lysrör, desto mer värme 

produceras. 


Följande belysningsstyrka 

rekommenderas: 

◆ Belysningsstyrkan omkring behandlingsstolen 

bör vara minst 1 000 lux 

◆ Belysningsstyrkan på tändernas facialytor bör 

vara minst 12 000 lux 

◆ Belysningsstyrkan från operationslampan bör 

ligga i intervallet 12 000 – 30 000 lux 

◆ Fiberoptik på borrutrustningen kan vara ett bra 

komplement för att få god belysning 

◆ Platsbelysning för skrivbord, instrumentbord och 

arbetsbänkar bör vara cirka 1000 lux 

◆ Som jämförelse: En solig sommardag är det 

100 000 lux, en vinterdag är det ca 10 000 lux 

Luminans 

Luminansen är synfysiologiskt viktigast. Ytors 

och föremåls luminanser (= en ytas ljushet, i 

samma belysning ger en ljus yta högre luminans 

än en mörk yta) bestämmer ljusretningen i ögat 

och därmed det subjektiva ljusintrycket. Luminansfördelningen 

påverkas av: 

◆ De omgivande ytornas läge och ljusreflekterande 

egenskaper, som i sin tur påverkas 

av om de är mörka eller ljusa, matta eller 

blanka 

◆ Ljusets riktning, hur det infaller mot och 

reflekteras i en yta 

◆ Armaturens placering och ljusfördelning 

◆ Fönstrens storlek och placering. Direkt solljus 

kan förändra luminansfördelningen 

negativt 

Det centrala synfältet ska alltid vara starkare 

belyst än det perifera, eftersom blicken har en 

tendens att dra sig till ljusare områden. 

22 

Bländning 

Bländning medför obehag och nedsättning av 

förmågan att se föremål. Bländning kan bero på: 

◆ För höga luminanser 

◆ För stora luminanskontraster, skillnader 

mellan ljusare och mörkare partier i synfältet 

◆ Felaktig ljusinfallsvinkel 

Bländning kan orsakas av direktljus från lampor, 

solen eller enbart från himlen genom ett 

fönster. Ljuset kan också komma från reflexer i 

blanka ytor. I det förra fallet talar man om 

direkt bländning, i det senare om indirekt 

bländning (reflexbländning). Undvik både 

direktljus i synfältet och ytor med hög reflektionsfaktor. 

Ett intryck av ”för starkt” ljus beror 

ofta på bländning. Vid tandvårdsarbete är det 

alltid nödvändigt med en noggrann placering 

av armaturerna. Belysningen ska placeras så att 

synfältet om möjligt belyses från sidan eller 

snett bakifrån. 

Färgbedömning 

Färgtemperatur används för att beskriva en 

ljuskällas färgegenskap. Färgtemperaturen anges 

i Kelvingrader (K), ju högre temperatur 

desto blåvitare upplevs ljuskällan. Färgtemperaturen 

för allmänbelysningen omkring behandlingsstolen 

bör vara ca 4 000 K (motsvarande 

lysrör av dagsljustyp). När temperaturen överstiger 

4 000 K kan ljuset upplevas som kallt om 

det får en blå ton, vilket kan vara obehagligt att 

arbeta i under längre perioder. Problemet kan 

minskas genom lämplig färgsättning. Väggar 

och skåp bör vara målade med en bruten färg. 

Helt vita ytor ökar känslan av kallt ljus. Färggivningsindex 

(Ra) hos en ljuskälla är ett mått 

på förmågan att återge färger. Ljuskälla med en

god färggivningsförmåga ska ha ett Ra-index 

på 90-100. De synfysiologiska kraven bör kunna 

uppfyllas med hjälp av enbart det artificiella 

ljuset. Dagsljusets enda funktion är att skapa 

en naturlig kontakt mellan omvärlden och 

behandlingsrummet. 

Placering av belysning – riktlinjer 

Viktigt att tänka på vid planering av belysning 

i behandlingsrummet: 

◆ Belysningen planeras och inritas alltid sist, 

efter att utrustningen monterats/placerats. 

◆ Armaturerna ska ge både direkt och indirekt 

belysning. En lämplig fördelning är 65 

procent uppljus och 35 procent nedljus. 

◆ Armaturer ska hängas ca 0,5 från tak för att 

ge ett fördelat indirekt ljus, och ca 2 m över 

golvet, räknat från armaturens underkant. 

◆ Armaturen placeras så att den passar vid 

olika arbetspositioner samt både sittande 

och stående behandling av patient. 

◆ Moderna armaturer har effektiva reflektorer 

som både ger en assymetrisk ljusfördelning 

och ett effektivare utnyttjande av lysrör 

som gör att antalet lysrör kan minskas 

jämfört med tidigare. 

Underhåll 

Belysningen måste rengöras ett par gånger om 

året för att ljusminskningen inte ska bli för stor. 

Belysningsstyrkan försämras dels på grund av 

ljuskällornas åldrande, dels på grund av nedsmutsning. 

Det är lämpligt att byta ut samtliga 

rör vart fjärde eller femte år. Beträffande lampbyte 

är det ofta fördelaktigt med gruppbyte (dvs 

att samtliga lysrör byts samtidigt), trots att det 

innebär utbyte av fungerande ljuskällor Den 

ekonomiska livslängden för dagens fullfärgsrör 

är fem till sex år om HögFrekvensdon används. 

HF-donen är skonsammare för rören än konventionella 

glimtändare. HF-don ger också ett 

flimmerfritt ljus. 

Ljushärdning 

De vanligaste tandfyllningarna av kompositplaster 

som används, härdas vid bestrålning 

med synligt ljus. Risken för ögonskador vid 

exponering för härdljus rör överexponering för 

synligt ljus samt verkningar av eventuell ultra- 


violett strålning. Överexponering för synligt ljus 

kan ge upphov till bestående brännskador i näthinnan 

samt fotokemiska skador (blåljusskador) 

som anses reversibla. Andelen UV-ljus är 

mycket låg, mindre än 1/50 av UV-strålningen 

utomhus i Sverige. Risken för brännskada på 

näthinnan är obefintlig vid förnuftig hantering, 

dvs att bestrålning av oskyddat öga på kortare 

avstånd än ca 10 cm ska undvikas. Blåljusskada 

kan uppkomma efter direkt betraktning av fiberänden. 

Skaderisken är beroende av den sammanlagda 

exponeringstiden under en arbetsdag. 

Den längsta säkra exponeringstiden för den 

apparat som ger mest strålningseffekt är 3,5 

minuter sammanlagt under en period på 24 

timmar. 

Reflexer från tänder ger ett spritt ljus och är 

ofarliga. Reflexer i plana speglar kan jämställas 

med att betrakta fiberänden/ljusledaränden. 

Skyddsglasögon eller motsvarande kan behövas 

i de fall där fiberänden eller dess reflex i en 

24 

plan spegel, betraktas mer än 3,5 min/dag. 

Enklast är givetvis att se åt ett annat håll under 

själva härdningen. Skyddsglasögon ska i första 

hand dämpa den kortvågiga synliga strålningen 

inom våglängdsområdet 400-500 nm (nanometer). 

Detta kan enklast åstadkommas med 

genomfärgade gula eller orange plasteller glasfilter. 

Här kan vilket filter som helst användas, 

om det ser gult eller orange ut när man ser igenom 

det i dagsljus. Den som tycker att reflexer 

från bl a tänderna bländar, rekommenderas att 

använda skyddsglasögon. Hur känslig man är 

för bländningseffekter är individuellt men beror 

även på allmänbelysning och operationsbelysning. 

Ju mer övrigt ljus, desto mindre bländning 

från härdljuslamporna. 

Ventilation och klimat 

Ventilation 

Ventilationen ska tillföra friskluft och hålla luftens 

halt av föroreningar på en godtagbar nivå 

samtidigt som lufttemperatur, luftfuktighet och 

lufthastighet hålls inom acceptabla gränser. 

Man skiljer på allmän ventilation (för allmän 

”vädring” och klimatbehandling) och processventilation 

(för att ta hand om föroreningar från 

maskiner och processer). 

För behandlingsrum gäller att tillförd friskluft 

bör uppgå till minst 7 liter/sekund och person, 

med ett tillägg av 0,35 l/sek och m 2 .Med 

normalt tre personer i behandlingsrummet blir 

det minst ca 25 l/sek eller 90 m 3 /tim. 

Till- och frånluft bör vara balanserad, dvs 

mängderna till- och frånluft är lika stora. Det 

är viktigt att tilluftsdonen är utformade så att

lufthastigheten vid arbetsplatsen inte överstiger 

0,15 m/sek, vilket kan upplevas som drag. 

Arbete med lustgasanestesi ska ske så att 

exposition för anestesigaser blir så låg som möjligt. 

Detta innebär förutom god allmänventilation 

oftast att någon typ av utsug krävs för att 

det hygieniska gränsvärdet inte ska överskridas. 

Sug och kompressor förses med separata 

luftkanaler så att förorenad luft inte återförs till 

mottagningslokalerna genom kompressorn. 

Utblåset från sugmotorer måste evakueras 

utanför mottagningslokalerna. 

Sterilrum förses med erforderlig ventilation 

och lämpligen separat frånluftsutsugning för 

varma maskiner. Om luften inte kan evakueras 

effektivt bör luften kunna kylas, t ex genom ett 

rumsbundet kylaggregat. 

För mottagningar i äldre fastigheter, som 

ofta saknar mekanisk ventilation, är det svårt 

att installera en acceptabel ventilation till rimliga 

kostnader. Ett aggregat för luftkonditionering 

som monteras i ett fönster kan då vara en 

nödlösning, om inblåsningen kan anordnas så 

att drag inte uppstår. Det finns också väggmonterade 

aggregat som kan försörja ett eller två 

rum och som tar uteluft via ett hål i vägg eller 

fönster. Val av åtgärd bör först diskuteras med 

fastighetsägaren, om det innebär ett ingrepp i 

fasaden. 

Vid otillfredsställande ventilation 

gäller följande grundprinciper: 

Mottagningens ventilation är både en fastighetsfråga 

och en verksamhetsfråga. Är lokalerna 

enligt kontraktet uthyrda för bedrivande 

av tandvård, ska lokalerna uppfylla vissa grundkrav, 

bl a ska det finnas mekanisk ventilation 

med balanserad till- och frånluft. 

Vid installation av ventilationsanläggning i 

fastigheten ska fastighetsägaren stå för kostnaden. 

Den belastar då hyran i skälig grad. Om 

ventilationsanläggningen inte kan installeras i 

fastigheten utan endast inom mottagningens 

lokaler är det rimligt med en fördelning av kostnaden. 

Det blir en förhandlingsfråga. Anläggningen 

bör dock tillhöra fastigheten, ägas av 

fastighetsägaren. När arbetsmiljöinspektionen 

har anledning ställa krav på förbättrad ventilation 

riktas detta normalt både till verksamhetsansvarig 

och till uthyrare. 

Termiskt klimat 

De flesta upplever 20-23°C 

som behagligt vid tandvårdsarbete. En högre 

temperatur kan tillfälligtvis accepteras sommartid 

vid hög utomhustemperatur. 

För hög temperatur orsakar obehag och vissa 

funktionella förändringar, som kan påverka hela 

kroppen. Överproduktion av värme (dvs mer 

värme produceras än avges av kroppen pga hög 

temperatur) leder till trötthet och sömnighet, 

försämrad arbetsförmåga och ökad risk för att 

göra fel. 

Nedkylning förorsakar spänningstillstånd. 

Tankeförmåga, koncentration och finmotorik 

påverkas negativt. Det är med andra ord av stor 

vikt att man upprätthåller ett bekvämt inomhusklimat 

för personligt välbefinnande och 

maximal arbetsförmåga. 

Det är viktigt att man kan påverka lufttemperaturen 

på arbetsplatsen. Vilken temperatur 

man än väljer kommer sannolikt alltid någon 

att vara missnöjd.Temperaturregleringen i varje 

rum måste vara enkel att förstå och utföra. 


Problem med för hög temperatur på grund av 

direkt solinstrålning kan åtgärdas med avskärmningar. 

Tänk dock på att dessa måste sitta 

utanför fönstret för att få fullgod effekt. 

Luftrörelse – drag 

Man bör tänka på följande: 

◆ Luftdrag som kommer bakifrån, är mer obehagligt 

än det som kommer framifrån 

◆ Nacken och fötterna är speciellt känsliga för 

luftdrag 

◆ Ett ”svalt” drag är mera obehagligt än ett 

”varmt” drag 

Allmänna erfarenheter har visat att för sittande 

eller stående arbete i en lufttemperatur av 20- 

23°C känns luftrörelse på mer än 0,20 m/sek 

besvärande. När precisionsarbete utförs kan en 

luftrörelse på 0,15 m/sek upplevas som besvärande. 

Luftfuktighet 

Om relativa luftfuktigheten är mellan 30 och 

70 procent kan man inte subjektivt uppfatta 

graden av luftfuktighet. 

Problem med torr luft förkommer mest vintertid. 

En hög lufttemperatur inomhus vintertid 

medför låg relativ fuktighet. Om luftfuktigheten 

är mindre än 30 procent kan vissa besvär 

uppstå, bl a statisk elektricitet. 

Upplevelsen av torr luft – t ex genom ökad 

slemhinneirritation – beror oftast på förhöjd 

temperatur. De flesta kan känna av en höjning 

av temperaturen med ett par grader, t ex från 23 

till 25°C. 

För hög luftfuktighet kan innebära bl a risk 

för mögeltillväxt. 

26 

Ljud och vibrationer 

Buller 

Buller i arbetsmiljön påverkar människan på 

många olika sätt. Redan vid låga nivåer (40-60 

dB(A)) uppstår ökad muskelspänning, höjning 

av blodtrycket m m. Vid medelhöga ljudnivåer 

försvåras möjligheterna till samtal och vid höga 

nivåer (mer än 85 dB(A)) finns risk för permanenta 

hörselskador. 

Ljud i tandvårdsarbetet kommer främst från 

borrutrustning (speciellt high-speed borr) och 

sugenhet/sugmunstycke. 

Bullermätningar visar att det ljud som uppstår 

vid borrning, slipning och ultraljudsinstrument 

för tandsanering, inklusive ljud från sug 

vid enstaka frekvenser, är i nivå med vad som 

kan ge hörselskada vid mer än två timmars 

exposition per dag. Det torde vara ovanligt med 

så lång summerad exponeringstid. Det finns 

dock skäl att beakta bullerexponering på samma 

sätt som statisk belastning vid planering av 

dagens arbete. Inplanering av patienter ska ge 

utrymme för variation av arbetsställning, hörselvila 

och möjlighet till återhämtning. 

Hörselskydd ska användas om hörselskaderisk 

inte kan uteslutas. I övrigt kan hörselskydd 

rekommenderas, t ex kan öronproppar användas, 

vid arbeten som av erfarenhet är bullerbelastande. 

Även om bullret inte är hörselskadligt 

så är det mycket tröttande. Hörselskydd 

som dämpar de höga frekvenserna behöver inte 

dämpa talfrekvenserna i samma utsträckning. 

Det går normalt att föra samtal med patienten 

utan att ta ur öronpropparna. Ett alternativ kan 

också vara att använda öronpropp i det öra som

är mest exponerat för buller genom att det under 

behandlingsarbetet vänds mot bullerkällan. 

Observera att felfunktion hos utrustning kan 

ge ökad bullernivå och risken för bullerskada 

kan drastiskt öka om felet orsakar rena toner i 

bullerspektrat. Det är därför viktigt att genast 

reagera på en förändring av ”ljudbilden”. 

Störande ljud 

De effekter som kan uppstå av störande ljud är 

stress, samtalssvårigheter mellan tandläkare, 

sköterska och patient samt nedsatt koncentration. 

Störningseffekten ökar om arbetet kräver 

intensiv uppmärksamhet och koncentration. 

Tänk på att radio och liknande kan vara störande 

(maskerar talet) både för personal och 

patient och är därmed en stressfaktor. Bullrande 

utrustning, t ex kompressor och sugmotor, 

ska avskärmas och, om möjligt, placeras i 

separat utrymme. Den bakomliggande ljudnivån, 

från t ex ventilation och trafik, bör inte 

överstiga 40 dB(A). 

Ultraljud och infraljud 

Människan uppfattar normalt ljud med en frekvens 

mellan 20 och 20 000 Hz. Frekvenserna 

över 20 000 Hz kallas för ultraljud och frekvenserna 

under 20 Hz för infraljud. 

Ultraljud förekommer inom tandvården från 

high–speed borr, tandsaneringsinstrument och 

ultraljudsbad. Ultraljud förekommer även som 

övertoner av hörbart ljud vid borrning och vid 

slipning av proteser. 

Fullhandsfattning av handstycket är ur bullersynpunkt 

bättre än pennfattning. Skillnaden 

kan uppgå till 10-20 dB. 

Vid tandstensborttagning med tandsaneringsapparat 

har uppmätts höga ljudnivåer. 

Man bör inte använda sådan utrustning utan 

hörselskydd mer än 1-2 timmar per dag sammanlagt, 

för att inte riskera skador på hörseln. Man 

ska ej beröra verktygets spets när den är i drift 

eftersom vävnadsskador kan uppstå. 

Också vid ultraljudsbad uppnås så höga ljudnivåer 

att problem kan uppstå. Det gäller om 

badet är i drift större delen av arbetsdagen och 

någon person har sin arbetsplats omedelbart 

intill den. I så fall ska ultraljudsbadet byggas in 

med en enkel kåpa eller placeras mer avskilt 

eftersom ultraljudet har kort räckvidd (2-3 m). 

Vätskan i badet får inte beröras under drift 

eftersom vävnadsskador kan uppstå. På badet 

ska det finnas en skylt som upplyser om detta. 

Vanliga hörselskydd har god effekt mot 

ultraljud. 

Infraljud kan förekomma inom tandvården, 

framför allt från kompressor men även från 

sugmotor och ventilationssystem. Uppmätta 

infraljudsnivåer är dock så låga att några skaderisker 

inte föreligger. Det lågfrekventa hörbara 

ljudet kan däremot upplevas som störande 

och tröttande. 


Vibrationer 

Arbete med olika typer av handhållna vibrerande 

maskiner kan leda till besvär i form av 

känsel- och cirkulationsstörningar i fingrar och 

händer. Det mest uppmärksammade symptomet 

på vibrationsskada är ”vita fingrar” som 

uppstår på grund av störningar i blodcirkulationen. 

Högfrekventa vibrationer från borrar 

och ultraljudsinstrument kan medföra känselskador 

i fingrarna efter lång användningstid. 

För att förebygga skador bör de delar av högvarviga 

borrar och ultraljudsinstrument som 

man håller i isoleras med ett dämpande material 

av plast eller gummi. Materialet måste 

kunna steriliseras. 

Anestesigaser 

Anestesigas är gas avsedd för bedövning eller 

smärtlindring genom inandning. Yrkesmässig 

exposition för anestesigaser kan medföra risk 

för ohälsa. Anestesigaser kan direkt eller genom 

omvandling i kroppen påverka olika organ, t ex 

nervsystemet och levern. Det är förmågan att 

påverka nervsystemet som utgör grunden för 

anestesigasernas användbarhet. Lustgas har 

sådana egenskaper att personer med manifest 

eller latent vitamin B12-brist utgör en riskgrupp. 

Flera undersökningar har visat att en 

ökad risk finns för kvinnor som yrkesmässigt 

exponerats för anestesigaser att få missfall 

(spontan abort) och misstanke finns också om 

risk för uppkomst av fosterskador. Effekter av 

koncentrations- och minnessvårigheter, huvudvärk, 

illamående, trötthet, balansproblem och 

försämrad finmotorik har också rapporterats. 

Arbete med anestesigas ska planeras och 

utföras så att exposition för anestesigas blir så 

28 

låg som möjligt. Punktutsug kopplat till masken 

(så kallad dubbelmask) finns i olika utformningar. 

I tandvården är näs- och hakmask konstruerad 

för åtkomlighet i arbetsområdet. 

De skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner 

som behövs för arbetet ska finnas tillgängliga 

på mottagningen. De kan innehålla 

information om hur aktuell utrustning hopfogas, 

täthetskontrolleras, sköts och används så 

att expositionen blir så låg som möjligt. 

Arbete med anestesigas får utföras endast av 

personer som har erforderliga kunskaper om 

riskerna med arbetet och om hur de ska förebyggas. 

Arbetsmiljökunskaperna för tandläkare 

bör minst omfatta innehållet i Arbetsmiljöverkets 

föreskrifter om anestesigaser (AFS 2001:7) 

och även omfatta konkreta kunskaper bl a om: 

◆ förebyggande åtgärder, 

◆ arbetsmetoder som ger så låg exponering 

som möjligt, 

◆ skötsel och underhåll av utrustning, 

◆ korrekt kontroll av täthet, 

◆ eliminering av läckage, 

◆ överskottsutsugets och punktutsugets funktion 

och kontroll av deras kapacitet samt 

◆ ventilationens betydelse och funktion. 

Anestesigasutrustning ska kontrolleras innan 

den tas i bruk och därefter genomgå teknisk 

översyn minst en gång per kalenderår. I övrigt 

ska bl a ingå justering av utrustning för att 

minimera utsläpp av anestesigas vid avsedd användning 

samt mätning av läckageflödet. Resultatet 

av mätningen ska antecknas i protokoll. 

Person som utför översyn, justering och kontroll 

ska ha erforderliga kunskaper och tillgång 

till nödvändig utrustning. 

Vid arbete där anestesigaser används ska arbetsgivaren 

se till att luftundersökning sker. Expo-

sitionsmätning ska utföras, om det inte med 

hänsyn till arbetets utförande och omfattning 

klart framgår att tillämpliga hygieniska gränsvärden 

inte överskrids. Behovet av mätningar 

får avgöras med hänsyn till bl a användningsfrekvens 

av anestesigaser, den utrustning som 

används, arbetsmetoder m m. Behov och om- 

fattning kan diskuteras med arbetsmiljöinspektionen. 

Om mätning visar att det hygieniska gränsvärdet 

överskrids ska ny expositionsmätning 

utföras snarast möjligt. Protokoll från varje 

mätning ska sändas till arbetsmiljöinspektionen 

i två exemplar. 


4 utrustning 

Medicintekniska produkter 

Verksamhetschefen, inom tandvården normalt 

tandläkaren, som ansvarar för användningen av 

de medicintekniska produkterna på mottagningen, 

ska svara för: 

◆ att endast säkra och medicinskt ändamålsenliga 

produkter används, 

◆ att produkterna är kontrollerade och korrekt 

installerade innan de tas i bruk, 

◆ att personalen är kompetent att hantera 

produkterna, 

◆ att produkterna underhålls regelbundet, 

◆ att bruksanvisningar och teknisk dokumentation 

finns tillgängliga, och 

◆ att produkterna utrangeras när de inte längre 

får användas. 

30 

Generellt bör utrustningen vara utformad så att 

tandvårdsteamet kan arbeta ergonomiskt rätt, 

dvs den måste vara flexibel och justerbar så den 

kan anpassas till olika personer. 

Utrustningen ska medge goda arbetsställningar 

både vid arbete med och utan assistans. 

Behandlingsstolen 

Behandlingsstolens konstruktion måste göra 

det möjligt för teamet att i bekväm arbetsställning 

komma nära patientens munhåla samt kunna 

utföra sitt arbete genom naturliga arbetsrörelser 

och på bästa möjliga synavstånd. 

Beroende på behandlingstyp och arbetsmoment 

intar tandvårdsteamet olika positioner runt 

patientens mun. Tillgång till fritt utrymme för

enen kan variera beroende på den aktuella 

arbetsställningen. Teamet måste ha utrymme 

för sina ben under behandlingsstolen vid såväl 

dess huvud- som ryggstöd. 

Viktigt för teamets knäutrymme under 

behandlingsstolen är bl a: 

1. Det vertikala avståndet mellan golv och undersida 

på ryggstödet då detta är i horisontellt läge 

(liggande patient) bör vara 51-63 cm. 

2. Rygg- och huvudstödets tjocklek bör vara högst 

7 cm. Detta innebär att det minsta avståndet 

mellan patientens munhåla och golvet blir 80- 

92 cm. 

För rätt sitthöjd bör följande beaktas: 

3. Vid halvliggande patient (30 grader) bör munhålan 

i regel vara 110-115 cm över golvet. 

4. Vid sittande patient (45 grader) bör munhålan i 

regel vara 125 cm över golvet. 

För att lätt kunna ändra behandlingsstolens 

höjd och patientens behandlingsläge bör reglagen 

vara lättåtkomliga i samtliga arbetspositioner 

och kunna manövreras både av tandläkare 

och tandsköterska. Av hygieniska skäl är 

fotmanövrering att föredra. 

Armstödet på behandlingsstolen tillgodoser 

patientens behov av stöd men bör vara fällbart 

eller löstagbart för att inte hindra arbetet. 

Det är viktigt att lätt kunna nå sug, preparationsinstrument, 

flerfunktionsspruta, instrumentbricka 

och belysningskälla. Dessa bör placeras 

inom bekväm räckvidd och på lämplig 

höjd, så att naturliga och snabba rörelser underlättas. 

Patientens krav på komfort kan anses 

vara tillgodosett om: 

◆ Stolen är bekväm att ligga i på samtliga 

lägen under kort- och långtidsbehandling. 

◆ I- och urstigning av stolen är lätt. 

Arbetsstolen 

Det är nödvändigt att arbetsstolen utgör en 

lämplig enhet tillsammans med behandlingsstolen. 

Vid val av stol är det viktigt att tänka 

på att: 

◆ Stolen ska vara lätt att ställa in. 

◆ Sittdynan ska vara plan (eller något konkav) 

med framkanten mjukt avrundad. Stolen 

kan ha en ursparing i framkant för att ge 

benplats om man använder ”saxning” av ben. 

Stolsitsen bör kunna tippas framåt. 

◆ Sitsen bör vara klädd med ett material som 

förhindrar att man glider på stolen. 

◆ Stolen ska vara utrustad med ryggstöd, som 

kan ställas in mot ländsvanken på ett sådant 

sätt att överkroppen kan få stöd under arbetet 

eller ge stöd när man rätar upp ryggen 

från en framåtböjd arbetsställning. 

◆ Kombinationen av hjultyp och golvbeläggning 

bör resultera i ett lätt motstånd vid rull- 

utrustning: 31

ningen. Stabiliteten kan ökas om hjulen är 

försedda med lås eller broms. 

◆ Fotring bör undvikas. 

Stolen ska kunna regleras lätt, både vad gäller 

ryggstöd och sitsens höjd och lutning. Olika 

arbetsuppgifter kräver olika utformning av 

stolen bl a i fråga om hjul, armstöd eller sitslutning. 

Trögrullande hjul rekommenderas i 

allmänhet. 

Utformning av handinstrument 

Vid användning av handinstrument krävs 

styrka – utövad väsentligen av fingrarnas böjmuskler 

med hjälp av tummen och dess muskulatur 

– och precision – utövad av ett flertal 

mindre handmuskler. 

Handen har svårt att samtidigt prestera såväl 

styrka som precision. Kombination av styrkekrävande 

rörelser och precisionskrävande eller 

snabba rörelser bör därför undvikas när det är 

möjligt. 

Ergonomiskt väl utformade handinstrument 

är nödvändiga, framför allt för långvariga arbetsoperationer, 

speciellt då hand- eller fingergreppet 

är statiskt. 

Vid inköp av handinstrument är det viktigt att 

beakta att instrumentet: 

◆ Är väl balanserat i handen 

◆ Har en greppvänlig utformning 

◆ Har så stor greppyta som möjligt 

◆ Har en greppyta där friktionen är så stor som 

möjligt utan att man försvårar rengöringen 

◆ Inte har onödigt blanka och reflekterande 

ytor 

Spegeln används ofta under längre tid som ett 

slags spatel för att hålla undan mungipan, 

kind eller tunga. Därmed ökas det statiska 

32 

inslaget i fingergreppet. Spegelskaften bör 

därför ha väl tilltagna dimensioner, utan att de 

därmed hindrar sikten. Skaftet bör vara så lätt 

som möjligt. 

Tandstensinstrument torde vara de mest 

besvärliga ur greppsynpunkt, då det oftast är ett 

långvarigt och enformigt arbete att ta bort 

tandsten. Det förutsätter ett kraftfullt statiskt 

grepp för att åstadkomma ett tillfredsställande 

tryck mot tandytan och motverka vridkrafter. 

Därför förordas väl utformade tjocka skaft till 

dessa instrument. 

Styrkekrävande instrument förekommer bara 

undantagsvis och det typiska exemplet är 

extraktionstången. För att man med denna ska 

erhålla maximal greppstyrka bör ca 2 cm 

mellanrum finnas mellan fingertopparna och 

handflatan. Tångskänklarna ska ha greppytor 

som ger god friktion. 

Skötsel och underhåll 

För all utrustning gäller att följa fabrikantens 

rekommendationer för skötsel och underhåll. 

Läs tillhörande instruktionsböcker noga. Regelbundet 

underhåll ger en säkrare funktion och 

längre livslängd. Skötselinstruktionerna måste 

normalt följas för att leverantörens/tillverkarens 

garantier ska gälla. 

Elinstallationer skyddas mot överbelastning, 

kortslutning och brandrisk genom säkringar. 

Misstänker man kortslutning är det viktigt att 

lokalisera felet. Var uppmärksam på skadade 

sladdar, kontrollera särskilt sladdar som är 

utsatta för nötning, t ex vid leder på armar till 

röntgen och operationsbelysning. Jordfelsbrytare 

är en god investering och borde finnas på 

varje mottagning.

Egenkontroll, besiktning 

Viss utrustning kräver speciell uppmärksamhet 

enligt lagar och föreskrifter. De viktigaste är 

följande: 

Amalgamavskiljare 

Amalgamavskiljare av sedimenteringstyp byts 

en gång per år. Centrifuger ska tömmas och 

kontrolleras enligt skötselinstruktionen, som 

ska finnas tillgänglig. Kontrollera att avskiljaren 

är godkänd enligt kommunens krav. 

Autoklav 

Autoklav ska besiktigas en gång per år av fackman. 

Autoklav för sterilt gods ska vara validerad. 

Vid nyinvestering bör datum för validering 

bestämmas i anslutning till köp. Efter validering 

görs årlig processkontroll – så kallad revalidering. 

Egenkontroll med sporprover en gång 

per kvartal görs av icke-validerad autoklav. 

Dagligen eller vid varje körning av förpackat 

gods kontrolleras autoklaven med kemisk indikator 

och/eller avläsning av godkänd process 

respektive registrering med skrivare. Samtliga 

kontroller journalförs i separat loggbok. 

Diskdesinfektor 

Vid användning av diskdesinfektor, för att få 

höggradigt rena instrument, ska temperaturnivån 

kontrolleras en gång per vecka, minimitemp 

85°C under 90 sekunder i slutfasen av programmet. 

Diskdesinfektorn kontrolleras en 

gång per år av fackman. Vid användning av 

diskdesinfektorn som diskmaskin (ej höggradigt 

rent enligt definition), med efterföljande 

autoklavering, gäller ej dessa krav. 

Kylanläggning 

Kylanläggning som innehåller CFC får inte 

användas sedan 1 januari 2000. HCFC (R22) 

får användas men inte påfyllas efter 1 januari 

2002. Någon stopptid är ej beslutad för HCFC. 

Kylanläggning ska kontrolleras, med avseende 

på risk för läckage, av ackrediterat kontrollorgan 

minst en gång per kalenderår. Leverantören 

kan själv ha ackreditering eller ange vem 

som kan utföra årlig kontroll. Kraven gäller ej 

så kallade enhetsaggregat, dvs fabriksplomberade 

aggregat som inte kräver särskild installation 

på plats. 

Röntgenutrustning 

Panoramaröntgen, dvs utrustning för odontologisk 

röntgendiagnostik med maximal rörspänning 

överstigande 75 kilovolt, ska kontrolleras 

minst en gång per år. Kontrollen kräver 

mätutrustning och ska utföras av fackman. Se 

SSI FS 2000:2, bilaga 2. För konventionell 

röntgenutrustning, med rörspänning av högst 

75 kilovolt, utförs kontrollen i enlighet med SSI 

FS 2000:2, bilaga 3. Tandläkaren kan själv vara 

fackman genom att skaffa sig kompetensen. 

Tryckkärl 

Tryckkärl ska besiktigas om tryck och volym 

enligt märkskylt ger en produkt lika med eller 

över 1. Exempel: Om p = 8 bar och V = 80 lit 

(0,080 m 3 ) erhålles p x V = 8 x 0,08 = 0,64,dvs 

< 1. Alltså ej besiktningspliktigt. Observera att 

besiktningspliktigt tryckkärl ej får användas om 

det inte har besiktigats av ackrediterat kontrollorgan. 

Kontakta leverantören vid osäkerhet. 

utrustning: 33

5 ergonomi 

Arbetsställningar 

och skaderisker 

Ingen arbetsställning är så bra att människan 

kan inta den under längre tid. Kroppen måste 

få omväxling genom att variera arbetsställning. 

Valet av arbetsställning är av stor betydelse. För 

tandvårdsteamet är det oftast bättre att arbeta 

sittande än stående. Sittande arbetsställning ger 

bättre precision och stabilitet. Ju mindre man 

behöver luta sig framåt desto mindre belastande 

är arbetsställningen. Arbetsställningen bör varieras 

under behandlingstillfället. Ta korta pauser 

när arbetssituationen tillåter. 

Tänk på att tandläkaren och tandhygienisten 

arbetar med patientbehandling ett helt yrkes- 

34 

liv. Patienten sitter i behandlingsstolen högst 

en timme om året. Det är bättre med kort pina 

för patienten än lång pina för tandläkaren. 

Tandvårdsteamet utgör en riskgrupp där 

besvär eller skador i händer, armar, axlar och 

rygg är vanliga. I många arbetsmoment överväger 

det statiska muskelarbetet som leder till 

trötthet och smärta. 

God arbetsteknik och träning är viktiga 

medel i strävan att undvika arbetsskador. 

Genom att vara lyhörd för kroppens smärtsignaler 

och ändra arbetsteknik kan skador ofta 

förebyggas. Växla arbetsställning genom att 

planera in olika typer av patientbehandlingar 

under arbetsdagen.

Växla mellan sittande och stående 

Växling mellan sittande, stående och gående är 

gynnsamt för muskler och leder. Vid längre 

arbetsmoment i stående eller sittande arbetsställning 

överväger det statiska muskelarbetet, 

som leder till trötthet och smärta. En medvetet 

varierad arbetsställning minskar risken för 

belastningsbesvär och påverkar blodcirkulationen 

positivt. Även korta avbrott, så kallade 

mikropauser, är nödvändiga vid fixerade arbetsställningar. 

Den negativa effekten av långvarigt 

sittande eller stående kan aldrig helt kompenseras 

av en bra ergonomiskt utformad arbetsplats. 

En bra arbetsstol ska tillåta flera bra arbetsställningar. 

Det ska vara enkelt och gå snabbt 

att ställa om sitthöjd, sittvinkel och ryggstöd. 

En del personer föredrar en framåtvinklad stolsits 

eftersom den ger större svank och därmed 

mindre belastning av ländryggen. 

Stående arbete innebär övervägande statiskt 

muskelarbete i stora delar av kroppen. Detta 

kan, förutom besvär i ben och fötter, leda till 

besvär från rygg och axlar. Situationen kan försämras 

om man måste sträcka sig framåt eller i 

sidled för att nå arbetsområdet. Stå stadigt med 

vikten jämnt fördelad på båda benen så nära 

arbetsområdet som möjligt. Undvik att böja och 

vrida kroppen samtidigt. 

Vid både sittande och stående arbetsställning 

är det olämpligt med en bakåtböjd, sidoböjd 

eller vriden huvudställning under längre 

tid. Belastningen på nacken ökar också kraftigt 

om huvudet hålls i en framåtböjd ställning. 

En ökning av huvudets framåtböjning från 10 

till 35 grader kan fördubbla belastningen på 

nackens muskler. 

Arbetsrörelser 

Alla instrument och all ”kringutrustning”, 

såsom sugar, flerfunktionssprutor m m, bör placeras 

så att de är lättåtkomliga. Utrustningen bör 

kunna nås utan extrema sträck- och vridrörelser. 

Arbetshöjden och utrustningen måste anpassas 

till grundarbetsställningen. Arbetet får 

aldrig kräva att man under en längre tid måste 

hålla armen över axelhöjd. Tänk på att arbeta 

med sänkta axlar. 

Tandläkare och tandsköterska 

Arbetspositionerna kan definieras för de olika 

arbetsområdena för tandläkare och sköterska. 

Med siffror enligt urtavlans sifferplacering 

anges pannans mitt som klockan 12 och hakans 

mitt klockan 6. 

Vid assistansarbete gäller att tandläkaren och 

tandsköterska har skilda arbetsområden. Tandläkaren 

arbetar normalt i området 8-12. Tandsköterska 

arbetar normalt mellan 12 och 3.Från 

arbetspositioner inom detta område ska sköterskan 

lätt kunna nå utrustningsdetaljer och 

instrument samt arbetsytor som krävs för 

assistansarbetet. 

Ett problem vid sittande arbete kan vara hur 

tandläkaren och tandsköterskan ska placera 

benen i förhållande till varandra. En vanlig 

arbetsställning är att tandläkaren och tandsköterskan 

sitter mittemot varandra. Här kan man 

tillämpa olika ”saxningar” av benen. 

För att minska den statiska belastningen 

behöver man tänka på att: 

◆ Inte sitta i en låst ställning som gör det svårt 

att ändra position 

◆ Inte tvingas sitta obekvämt med benen snett 

placerade 

ergonomi: 35

◆ Undvika längre arbetspass i framåtböjd arbetsställning 

för att få god insyn i munhålan 

◆ Framåtböjd arbetsställning ger ökad belastning 

på nacke och ländrygg. Utnyttja minsta 

paus för att räta på ryggen. 

◆ Undvika att böja och vrida kroppen samtidigt 

◆ Undvika att böja huvudet för långt framåt 

Rekommendationer vid sittande arbete: 

◆ Behandlingsstolens rygg bör vara horisontell 

◆ Arbetsstolen bör stå nära intill patienten 

◆ Placera arbetsredskapen så att du lätt kan nå 

dem, placera inte brickbordet för högt 

◆ Rikta in patientens huvud så att insynen i 

munhålan blir bra. Vid arbete i överkäken 

placeras en kudde under patientens skulderparti 

och huvudet vinklas uppåt-bakåt 

◆ Stöd underarm på patientens överkropp 

◆ Stöd hand/underarm på patientens haka/kind 

◆ Stöd hand/underarm på patientens panna/ 

hjässa 

◆ Arbeta med överarmarna nära kroppen 

Rekommendationer för stående arbete: 

◆ Stå stadigt med vikten jämnt fördelad på 

båda benen 

◆ Undvik att böja och vrida kroppen 

◆ Undvik att böja huvudet för långt framåt 

◆ Stå så nära patienten som möjligt 

◆ Ställ in patientens huvud så att insynen blir 

bra 

◆ Räta upp dig och slappna av så att belastningen 

på kroppen inte blir så stor 

◆ Byt rörelsemönster regelbundet 

Tandhygienist 

Arbetsuppgifterna består bl a av tandstensborttagning 

med handinstrument, som kräver 

en kombination av styrka och precision. Vid 

36 

tandstensborttagning under längre arbetspass, 

kan statisk belastning av en muskel eller 

muskelgrupp uppstå, med muskeltrötthet och/ 

eller smärta som följd. Dessa långvariga arbetsmoment 

ger tandhygienisten begränsade möjligheter 

till en naturlig variation av arbetsställningen. 

Variera arbetsställning så mycket som möjligt 

genom att ta till vara möjligheten att använda 

alla arbetspositioner (kl 8-15). Växla arbetsuppgifter 

genom att varva med olika typer av 

patientbehandling, instruktion och administrativa 

uppgifter. 

För att undvika stor belastning av musklerna 

bör avlastning med hjälp av stödytor enligt nedanstående 

användas: 

◆ Stöd underarmen på patientens överkropp. 

◆ Stöd hand/underarm på patientens haka/ 

kind. 

◆ Stöd hand/underarm på patientens panna/ 

hjässa. 

I huvudsak gäller även det som nämns för tandläkare/tandsköterska 

rörande sittställning. 

Information och instruktion 

Låt patienten sitta upp i behandlingsstolen vid 

informations- och instruktionstillfällen. Sitt 

själv snett framför patienten men undvik att vrida 

överkroppen. Låt patienten vända sig mot dig. 

Det är inte nödvändigt att låta patienten sitta 

kvar i behandlingsstolen. Ha om möjligt en 

särskild iordningställd instruktionsplats, där du 

sitter mitt emot patienten. Det ger variation i 

arbetsställningen och förbättrar rådgivningsinsatsen. 

Detta arbetsmoment gäller även för profylaxsköterska.

Rörelsehindrad patient 

Handikappade patienter kan vara besvärliga 

att förflytta till en lämplig behandlingsbar 

position. 

För att minimera risken för belastningsskador 

vid patientförflyttning, t ex mellan rullstol 

och behandlingsstol, krävs utbildning i förflyttningsteknik 

samt i hantering av hjälpmedel 

och utrustning. 

De olika förflyttningshjälpmedel som kan 

komma till användning är bl a vridplatta, glidbräda, 

glidmatta, golv– eller takmonterad patientlyft. 

Förutom förflyttning av patient till behandlingsstol 

kan patienten ibland undersökas och 

behandlas i rullstol eller säng. 

Bildskärmsarbete 

Bildskärmsarbete är arbete där en bildskärm 

används med tillhörande utrustning. Brister i 

den fysiska utformningen av bildskärmsarbetsplatsen 

eller brister i uppläggning och organisation 

av bildskärmsarbetet kan medföra sådana 

fysiska och psykiska belastningar att besvär 

och ohälsa uppstår i arbetet. 

Många som mer kontinuerligt arbetar vid 

bildskärm har besvär från ögonen i form av 

trötthet, sveda, gruskänsla och liknande samt 

huvudvärk i anslutning till arbetet. 

Besvär från muskler och leder är också vanliga, 

framför allt i nacke, skuldror och armar. 

Vid bildskärmsarbete är det viktigt att beakta 

syn och belysningsförhållanden så de inte ger 

upphov till en olämplig arbetsställning. 

Arbetsbordet ska medge avlastning av armar 

och händer och vara tillräckligt stort för en 

flexibel placering av skärm, tangentbord, mus 

och eventuella dokument. Bordet ska kunna 

ställas in efter den arbetandes kroppsmått. 

Synundersökning 

Arbetsgivare ska se till att arbetstagare som 

normalt ska arbeta vid bildskärm mer än en 

timme under arbetsdagen genomgår synundersökning 

(AFS 1998:5). Undersökningen ska 

utföras av en person med tillräckliga kvalifikationer. 

Synundersökning ska därefter ordnas 

med regelbundna intervall, samt när arbetstagare 

uppger besvär som kan ha samband med 

synkraven i arbetet. 

Arbetsgivaren ska tillhandahålla arbetstagaren 

särskilda glasögon, som är utprovade för 

bildskärmsarbetet, om synundersökning visar 

att sådana behövs och att glasögon för normalt 

bruk inte kan användas. 

Synavståndet till skärmen är ofta av praktiska 

skäl ca 60 till 90 cm. Normala läsglas vid 

ålderssynthet är som regel anpassade till ett läsavstånd 

på 35 till 50 cm. Om arbetsförhållandena 

innebär att synavståndet varierar mycket, 

ergonomi: 37

från ca 35 cm till ca 200 cm, kan så kallade närprogressiva 

glas behövas, om full synskärpa inte 

kan uppnås med enkelslipade glas. 

Synavstånd till bildskärm, tangentbord, 

manus, och eventuellt något ytterligare normalt 

förekommande avstånd, ska mätas upp före 

38 

Håll formen! 

En god regel för att förebygga belastningsskador 

är att vara i god fysisk och psykisk form. 

Förebygg skador genom att: 

◆ Regelbundet variera din arbetsställning 

◆ Tag kortare eller längre pauser med vila 

och rörelse 

◆ Kontinuerligt utöva fysiska aktiviteter i form 

av gymnastik, simning, promenader etc. 

besök hos optiker så att glasögonen provas ut 

mot bakgrund av de förutsättningar som gäller. 

Variation genom pauser och växling till andra 

arbetsuppgifter ska eftersträvas och syftar till 

att hindra att belastningen över en arbetsdag 

leder till alltför stor trötthet eller andra besvär. 

Tag vara på varje tillfälle till avslappning av belastade 

muskelgrupper. Var medveten och observant på 

kroppens tidiga smärtsignaler, spännings- och trötthetstillstånd 

m m. Då finns det möjlighet att, med 

små insatser och hjälpmedel, förebygga kroniska 

besvär och bestående arbetsskador.

6 kemikaliehantering 

Kemiska arbetsmiljörisker 

Kemiska arbetsmiljörisker orsakas av farliga 

ämnen på arbetsplatsen. Ämnen är farliga om 

de är hälsofarliga, brandfarliga, explosiva, har 

skadlig temperatur, tränger undan syret i luften 

eller kan orsaka farliga reaktioner. 

Förteckning och yrkeshygienisk varuinformation/säkerhetsdatablad 

ska finnas över de 

farliga ämnen som hanteras på mottagningen 

(AFS 2000:4 Kemiska arbetsmiljörisker). 

Hygieniskt gränsvärde (AFS 2000:3) för en 

högsta godtagbara genomsnittshalt av en luftförorening 

i inandningsluften har fastställts av 

Arbetsmiljöverket. 

Höga halter av föroreningar beror många 

gånger på oförsiktig eller felaktig hantering. 

Samtidig exponering för flera hälsofarliga 

ämnen kan ge förstärkt (synergi-) effekt. 

Dålig ventilation förorsakar onödigt höga 

koncentrationer. 

Förvaring av kemikalier och preparat ska ske 

i väl märkt förpackning. Förvaring ska 

vara åtskild från livsmedel. 

I tandvårdsarbetet används 

många olika produkter och 

kemikalier. Behovet av 

information är stort rörande 

sammansättning, hantering, 

första hjälpen m m. Den 

som i sitt arbete har kontakt 

med en produkt eller ett 

kemiskt ämne ska ha tillräcklig 

kunskap om riskerna med ämnet. En god kunskap 

om ett ämne leder till en riktig hantering 

och minskar riskerna för skador och ohälsa. 

Arbetsgivaren är skyldig att informera om de 

hälso- och olycksfallsrisker som kan förekomma 

pga farliga ämnen och om hur dessa risker undviks. 

Leverantör ska därför tillhandahålla yrkeshygienisk 

varuinformation om produkten innehåller 

något hälsofarligt ämne samt märka produkten 

enligt gällande regler. Föreskrifter om 

kemikaliehantering: 39

kemiska arbetsmiljörisker behandlar krav på 

säkerhetsdatablad/varuinformationsblad, märkning 

av kemiska produkter och krav på att föra 

förteckning över farliga ämnen. 

Varuinformationsblad/säkerhetsdatablad 

och märkning 

Varuinformationsblad/säkerhetsdatablad innehåller 

information om ingående farliga ämnen, 

om risker och skyddsåtgärder. Informationen 

är standardiserad i 16 punkter. Leverantör av 

kemiska ämnen och produkter är skyldig att 

tillhandahålla varuinformation på svenska för 

de produkter man saluför. 

Under rubriken förebyggande åtgärder anges 

vilka åtgärder som behöver vidtas vid hantering 

av produkten, exempelvis ”sörj för god ventilation” 

eller ”undvik kontakt med huden”. Om det 

finns risk för direktkontakt med starkt frätande 

ämne kan anges: ”ögonspolningsmöjlighet ska 

finnas vid arbetsplatsen”. Vid rubriken personlig 

skyddsutrustning anges om exempelvis skyddshandskar, 

skyddsglasögon etc ska användas vid 

hantering av ämnet. Leverantör av farligt ämne 

är skyldig att märka produkten enligt förordningar 

om kemiska produkter, brandfarliga och 

explosiva varor. Farosymbolerna har orangegul 

botten med svart tryck. En riskupplysning samt 

skyddsanvisning kompletterar symbolen. 

Förteckning 

På mottagningen ska det finnas en förteckning 

över de farliga ämnen som hanteras. I förteckningen 

ska de farliga ämnena anges i systematisk 

ordning, t ex alfabetisk ordning. Förteckningen 

ska hållas aktuell och uppdateras minst 

en gång om året. En sådan förteckning kan 

40 

utgöras av varuinformationsblad i pärm, systematiskt 

insatta i bokstavsordning. Den ska 

hållas tillgänglig för den som arbetar med 

ämnena eller på annat sätt kommer i kontakt 

med dessa. I förteckningen bör det finnas uppgift 

om på vilket sätt varje ämne är farligt, giftigt, 

frätande, brandfarligt osv samt en hänvisning 

till den skriftliga risk- och skyddsinformationen 

som gäller för ämnet. 

Förvaring 

Förvara alltid farligt ämne så att hälso- och 

olycksfallsrisker undviks. Håll behållare väl 

slutna. Förvara alltid ämnet om möjligt i originalförpackning, 

undvik ompaketering. 

Giftiga och frätande kemiska produkter ska, 

enligt föreskrift från kemikalieinspektionen, 

förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte 

kan komma åt dem. Detta innebär att det kan 

vara nödvändigt att hålla produkterna inlåsta, 

t ex i ett skåp. Alla hälsofarliga produkter ska 

givetvis förvaras åtskilda från matvaror. 

Brukslösning eller ompaketerat farligt ämne 

ska vara märkt med ämnesnamn och farosymbol. 

Om ämnet kan orsaka cancer eller allergi 

ska detta framgå av märkningen. Undantag görs 

endast för produkt under arbete eller ständig 

uppsikt. 

Dosera alltid enligt fabrikantens anvisningar. 

Det är slöseri att använda lösningar som har 

högre koncentration än nödvändigt. Lösningen 

blir dessutom mer skadlig. Blanda aldrig 

olika kemikalier och produkter utan kunskap 

om att detta är riskfritt. Olika typer av kemikalier 

förvaras åtskilda, t ex syror och baser. 

Användning av så kallat spraypreparat kan 

sprida aerosoler av vådliga ämnen i luften.

Dessa finfördelade vätskor kan finnas hängande 

i luften under lång tid och vid inandning effektivt 

absorberas av kroppen. Undvik därför 

användning av spraypreparat. 

Förvara kemikalier för en säker hantering. 

Förpackningar som går sönder vid ett fall i golvet 

bör förvaras på bekväm arbetshöjd för att 

minska risken för olycksfall. 

Riskbedömning 

God hygien minskar riskerna för skador. Kemikalier 

på bar hud tvättas omedelbart bort med 

tvål och vatten. Tänk på att kemikalie på hud 

eller handske lätt överförs till andra ytor. Kom 

ihåg att skyddshandskar i tandvården är optimerade 

för smittskydd och har dålig motståndskraft 

mot kemikalier. 

På grund av det stora antalet kemikalier som 

används inom tandvården kan det vara svårt att 

ha god kännedom om varje ämnes giftighet, 

skadeverkan m m. Då man från leverantörshåll 

ständigt utvecklar nya produkter gäller det att 

följa riskbedömningen i varuinformationsbladen. 

Vidare bör man ur arbetsmiljösynpunkt 

begränsa antalet produkter till ett minimum 

och bara använda produkter som är noggrant 

kontrollerade ur arbetshygienisk synpunkt. 

Riskerna finns framför allt vid: 

◆ Inandning av luftförorening som ämnet 

bildat 

◆ Hudkontakt med ämnet vid direkt beröring 

eller oavsiktliga stänk 

Att ha de kemiska riskerna under kontroll är 

en del av arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön. 

Arbetsgivaren ska se till att det finns 

rutiner så att reglerna om kemiska arbetsmiljörisker 

följs. 

En riskbedömning av hanteringen är grunden 

vid produktval, planering av ny eller ändrad 

hantering, underhåll av utrustning, avfallshantering, 

städning och uppsamling av utspillda 

ämnen, val av skyddsåtgärder och planering av 

olycksberedskapen. 

Utgångspunkt för riskbedömningen är att 

exponeringen för farliga kemiska ämnen ska 

minimeras. Hygieniska gränsvärden anger högsta 

godtagbara halt i inandningsluften. Om 

luftföroreningar kan misstänkas ska exponeringen 

utredas. Luftföroreningar kan t ex bildas 

genom att flyktiga vätskor avdunstar, 

genom att damm virvlar upp vid pulverhantering, 

vid slipning av material, vid uppvärmning 

eller vid sprutning som finfördelar en vätska i 

luften. 

Med riskbedömningen som grund tas beslut 

om: 

◆ vilken produkt som ska väljas, när valmöjlighet 

finns, 

◆ eventuell arbetsmetod, utrustning och plats 

för hanteringen, 

◆ vilka skyddsåtgärder som ska vidtas, 

◆ vilka instruktioner som ska ges till arbetstagarna 

och 

◆ hur eventuellt spill och avfall ska hanteras. 

Resultatet av riskbedömningen och besluten 

om skyddsåtgärder ska skrivas ner eller dokumenteras 

på annat sätt. Berörda medarbetare 

ska hållas informerade om och ha tillgång till 

dokumentationen. 

Risker som identifierats ska elimineras eller 

reduceras till en godtagbar nivå med tillämpning 

av följande principer i nämnd ordning: 

◆ Farliga kemiska ämnen byts ut mot ämnen 

som i avsedd hantering medför mindre risk 


för hälsa och säkerhet. 

◆ Arbetsmetoder, processer och tekniska 

anordningar väljs och utformas så att risken 

i hanteringen reduceras. 

◆ Personlig skyddsutrustning används. 

Instruktioner och rutiner 

De hanterings– och skyddsinstruktioner som 

behövs ska vara skriftliga och finnas tillgängliga 

på arbetsplatsen. 

Där farliga kemiska ämnen hanteras eller bildas 

ska rutiner finnas som innebär att 

◆ lämpliga arbetsmetoder används, 

◆ utrustning underhålls och 

◆ god ordning upprätthålls. 

Ett utspillt farligt kemiskt ämne som kan medföra 

ohälsa eller olycksfall ska samlas upp på ett 

säkert sätt. Hanteringen av avfall som utgör farligt 

kemiskt ämne ska planeras så att det kan 

omhändertas säkert med hänsyn till de risker 

som avfallet kan medföra. 

Hälsorisker vid användning av 

härdplaster 

De flesta härdplastkomponenter verkar irriterande 

på ögon, hud och luftvägar. Irritation kan 

uppkomma vid exposition för ånga, aerosol och 

damm av sådana produkter. Astma kan också 

uppträda hos härför disponerade. Även damm 

från bearbetning av härdad akrylat kan orsaka 

liknande effekter på grund av rester av ohärdad 

komponent i slutprodukten. Det är akrylatkomponentens 

innehåll av akrylatmonomerer, 

som utgör den största hälsorisken, men även 

innehåll av oligomerer och prepolymerer kan 

öka hälsorisken. 

Exempel på polymera material inom tandvården: 

42 

◆ Fyllningar; kompositer, ljushärdande glasjonomerer, 

kompomerer 

◆ Primer/adhesiver/glaze 

◆ Resinbaserade cement 

◆ Protesbasmaterial 

◆ Kompositbaserat fasadmaterial 

◆ Provisoriska akrylatbaserade konstruktioner 

◆ Bettskenor, ortodontisk apparatur 

Akrylatkomponenter är i regel sensibiliserande 

vid hudkontakt, dvs de kan orsaka allergiskt 

kontakteksem. Metakrylater är i allmänhet mindre 

sensibiliserande än motsvarande akrylater. 

Tandvårdspersonal handskas visserligen med 

små mängder material per tandfyllning men 

arbetet upprepas ett flertal gånger per dag. De 

ohärdade akrylatkomponenterna som används 

i tandvården är ofta mycket allergena och kravet 

på att ha precision i arbetet gör det omöjligt att 

använda de kraftiga skyddshandskar som idag 

finns på marknaden och som skulle behövas för 

ett fullgott skydd. För att undgå hudkontakt 

med akrylatkomponenter, behöver arbetsmetoder 

och material anpassas så att hudkontakt 

med akrylatkomponenterna inte sker. Det är 

också viktigt att undvika inandning av ångor 

och slipdamm. 

Generellt kan sägas att färdigtillverkade 

härdplaster, som är helt uthärdade, inte innebär 

några hälsorisker vid normal användning. 

Många utgångsämnen som används vid framställning 

av härdplaster är emellertid mycket 

reaktiva och ofta biologiskt aktiva. Sålunda kan 

vissa hartser framkalla starka hudallergiska 

effekter och bland härdarna finns också många 

föreningar, som kan ge upphov till hudallergier. 

Många av härdarna kan även ge upphov till irritationer 

på hud, i andningsvägar och i ögon.

Ofullständigt härdad produkt kan innehålla restmängder 

av hälsofarlig härdplastkomponent. 

Krav på utbildning 

Arbete med härdplaster får ledas och utföras 

endast av personer som genomgått särskild teoretisk 

och praktisk utbildning om risker och 

skyddsåtgärder vid sådant arbete. (AFS 1996:4 

Härdplaster) 

Arbetsgivaren ska förvissa sig om att 

arbetstagaren har den utbildning som behövs 

och vet vad han har att iaktta för att undgå 

riskerna i arbetet. 

Skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner 

ska finnas tillgängliga på arbetsplatsen och 

vara anpassade för arbetet. Det kan vara lämpligt 

att arbeta in hanterings- och skyddsinstruktionerna 

i arbetsinstruktionerna så att det blir 

ett sammanhållet dokument. Ofta kan instruktionerna 

helt eller delvis hämtas från de hanteringsanvisningar 

som lämnats av leverantören, 

om anvisningarna är korrekta. 

Det är viktigt att arbetsgivaren förvissar sig om 

att hanterings- och skyddsinstruktionerna till 

fullo uppfattats och förståtts av arbetstagarna. 

Krav på läkarundersökning 

De arbetstagare som ska sysselsättas i arbete 

med härdplastkomponent ska genomgå läkarundersökning, 

om de tidigare inte genomgått 

sådan undersökning (AFS 1996:4 Härdplaster). 

Läkarundersökning ska minst omfatta anamnes 

beträffande luftvägsbesvär, handeksem och 

benägenhet för överkänslighetsreaktioner samt 

kontroll av om det finns eksem på händer eller 

annat ställe på kroppen. 

Bestämmelserna om läkarundersökning syf- 

tar till att upptäcka arbetstagare med sjuklighet 

eller svaghet, som gör dem särskilt mottagliga 

för ohälsa eller olycksfall vid exposition för 

härdplastkomponent. Personer med astma, 

obstruktiv bronkit, rinit, återkommande eller 

pågående handeksem bör informeras om risken 

att besvären förvärras vid exposition. Kontaktallergi 

för härdplastkomponent är inte ovanlig 

och kan också förvärvas utanför arbetslivet. 

Eftersom alla former av handeksem försämras 

vid kontakt med hudirriterande faktorer är 

det olämpligt att personer med ofta återkommande 

eller pågående handeksem sysselsätts i 

hantering av hudirriterande härdplastkomponenter. 

Det är viktigt att den medicinska bedömningen 

görs av läkare som är väl förtrogen med 

de medicinska riskerna vid hantering av härdplastkomponenter. 

Handeksem eller andra hudförändringar som 

misstänks ha samband med arbetet utreds 

lämpligast på sådan dermatologisk mottagning 

som har möjligheter att epikutantesta (lapptest) 

med avseende på eventuell kontaktallergi för 

dentala material. 

Dokumenterade rutiner 

Det ska finnas i förväg uppgjorda rutiner för 

rengöring och uppsamling av spill. 

Avfall och spill som innehåller härdplastkomponent 

eller ofullständigt härdad plast ska 

omgående omhändertas och placeras i särskild 

avfallsbehållare. Behållaren ska ha tättslutande 

lock och vara märkt med texten ”Hälsofarligt 

avfall. Innehåller akrylat. Kan ge allergi vid 

hudkontakt.” samt text som kortfattat anger 

innehåll och skyddsföreskrifter. 


Ohärdat material ska inte lagras i behandlingsrum 

utan tas omhand efter dagens slut. I avfallsbehållaren 

läggs en plastpåse av sådant material 

att ohärdade härdplastkomponenter inte läcker 

ut. Efter behandlingsdagens slut försluter alltid 

tandvårdspersonal påsen. Det ska inte göras 

av städpersonal. Avfallet får inte komma i kontakt 

med huden hos vare sig tandvårdspersonal 

eller städpersonal. Det är inte lämpligt att 

använda härdljuslampa för att härda överblivet 

material. Det vore att införa ytterligare ett riskmoment 

i hanteringen. 

Om avfallet avger luftförorening ska behållaren 

ha utsug eller stå i utrymme med undertryck 

relativt omgivande utrymmen. 

Andningsskydd, ögonskydd, skyddshandskar 

och skyddskläder ska användas när det behövs. 

All skyddsutrustning ska vara individuellt 

utprovad så att den väl passar användaren. 

Möjlighet till ögonspolning ska finnas i omedelbar 

närhet av plats där det finns risk för 

ögonskadande stänk. Ögonspolningsanordning 

ska normalt vara fast ansluten och ge tempererat 

vatten. Anordning för montering på vattenkran 

bör därför väljas. Vid behov kompletteras 

med ögonduschflaska. Den är möjlig att använ- 

44 

da för sittande eller liggande person och därmed 

även för patient. 

Oberoende av vilken typ av anordning för 

ögonspolning som väljs är det viktigt att den 

uppfyller vissa funktionskrav: 

◆ att den är lätt att utlösa 

◆ att den ger fria händer att hålla isär ögonlocken 

◆ att den ger en effektiv spolning under tillräckligt 

lång tid (minst 15 min) 

◆ att den ger tempererad spolvätska vid lång 

spoltid. 

Spolning i 15 minuter kräver normalt 3 stycken 

1-litersflaskor, om fast installerad utrustning 

saknas. Ögonsduschflaskor har en stödring som 

hjälper till att hålla isär ögonlocken. 

Allergiriskerna inom tandvården vid bearbetning 

av de nya tandvårdsmaterialen gör att 

det är önskvärt att punktutsug används under 

hela patientbehandlingen. Blandningsmetod 

och behållare som hindrar att arbetstagare 

kommer i hudkontakt med eller inandas ångor 

från komponenterna bör om möjligt användas. 

Personlig skyddsutrustning 

I regel ska arbetsplatsen ordnas så att man inte 

behöver använda särskild personlig utrustning 

mot olycksfall eller ohälsa. Om betryggande 

skydd inte kan nås på annat sätt, ska personlig 

skyddsutrustning användas. De skador man vill 

skydda sig emot kan bl a bero på smitta, 

kemiska risker, mekaniska risker och ljud. 

Arbetsgivaren ska tillhandahålla personlig 

skyddsutrustning och arbetstagaren är skyldig 

att använda föreskriven utrustning samt vårda 

den väl.

Välj lämplig skyddsutrustning 

Hörselskydd, skyddshandskar, ögonskydd och 

andningsskydd är exempel på personlig skyddsutrustning. 

Risken för ohälsa eller olycksfall 

måste värderas, så att lämplig skyddsutrustning 

kan väljas. Skyddsfunktionen är den viktigaste 

egenskapen hos den personliga skyddsutrustningen. 

Inom ramen för bibehållen säkerhet ska 

utrustningen vara lätt och bekväm att bära. 

Hörselskydd ska väljas efter bullerdämpningsbehov 

och trivselkänsla. Det finns ett stort 

antal olika proppar och kåpor att välja bland. 

Skyddsglasögon eller visir kan väljas efter 

behov. De ska ha tillräckligt bra skydd åt 

sidorna så att stänk och splitter inte kan komma 

in i ögonen. Vanliga glasögon ger ett sämre 

skydd om de inte kompletteras med sidoskydd. 

Skyddshandskar används som skydd mot 

infektion och smitta samt som skydd mot 

hudirriterande ämnen, t ex lösningsmedel och 

Rutiner för härdplaster (akrylater) 

◆ Undvik kontaminering av ytor 

◆ Undvik kontaminering av instrument 

◆ Undvik hudkontakt med ohärdat material 

◆ Kladdiga penslar, quick–sticks, handskar m m 

läggs direkt i särskild avfallsbehållare 

Rutiner vid patientbehandling 

◆ Använd skyddsglasögon eller visir. Visir skyddar 

ögon, luftvägar och hela ansiktet från damm och 

stänk. Rengör visiret ofta. 

◆ Använd sug vid allt arbete med ohärdat material. 

◆ Använd vattenbegjutning och sug vid puts. 

◆ Vid blästring håll sug tätt intill så att aerosoldimman 

elimineras. 

desinfektionsmedel. Handsken ska ge största 

möjliga skydd mot de aktuella riskerna, största 

möjliga bekvämlighet och minsta möjliga störning 

av handens funktion. Stora krav ställs ofta 

på känsel och precision, handskar ska därför 

finnas att tillgå i rätt storlek. 

På grund av risken för kontaktallergi vid 

användning av gummihandskar (latexhandskar), 

kan det vara svårt för dem som har känslig 

hud att välja lämpliga handskar. I dessa fall 

rekommenderas plasthandskar eller så kallade 

lågallergena gummihandskar. Hög proteinhalt 

och puder ökar risken för sensibilisering och 

därmed latexallergi. Den som föredrar latexhandskar 

framför vinyl- eller nitrilhandskar bör 

därför söka efter en opudrad handske med 

deklarerat låg proteinhalt. Dessa tunna undersöknings- 

och operationshandskar står emot 

kemikalier i högst 1-2 minuter. 

◆ Undvik hudkontakt. Kläm ihop droppflaskan 

innan droppen kläms ut, då sugs överskottet in 

när man släpper taget. Se till att flaskorna är 

torra på utsidan. Stäng locket ordentligt. 

◆ Vanliga handskar skyddar endast kort tid. Byt 

dem snarast vid kontaminering. Tänk på att latex 

är allergiframkallande. 

◆ Använd utsug vid slipning av proteser, bettskenor 

m m. 

◆ Rikta härdlampan rätt så att ljuset inte kommer 

i ansiktet/ögonen eller kylluften riktas mot näsa/ 

mun. 

◆ Vid stänk i ögon, skölj genast och rikligt med 

vatten. Använd ögondusch, flaska eller fast 

monterad. 


Eksem, sensibilisering 

och allergier 

Tandläkare arbetar så gott som ständigt med 

skyddshandskar, tvättar händerna ofta och har 

hög grad av kontakt med irriterande och sensibiliserande 

ämnen. Vid en enkätundersökning 

bland 3 500 svenska tandläkare 1999 uppgav 14 

procent att de under det senaste året vid något 

tillfälle haft handeksem; 7 procent uppgav 

hastigt insättande klåda på händerna vid hantering 

av dentala material. Vid en efterföljande 

klinisk undersökning, som även omfattade epikutantest, 

fann man att prevalensen av akrylatallergi 

var under 1 procent. 

Prevalensen av latexallergi varierar mellan 2,8 

procent och 10,7 procent hos sjukvårdspersonal 

i olika studier i Europa. Tandläkarna ligger på 

den lägsta nivån, ca 3 procent, att jämföra med 

normalbefolkningens ca 1 procent. Irritativa eksem 

av skyddshandskar och frekvent handtvätt 

46 

Hantering av avfall 

◆ Allt ohärdat restmaterial och kontaminerat 

material hanteras som avfall. 

◆ Lägg penslar, quick-stick och dylikt direkt i avfallsbehållare. 

◆ Avfall ska omgående omhändertas och placeras 

i särskild avfallsbehållare. Behållaren ska vara tät 

(glas eller metall) och vara tydligt och varaktigt 

märkt med texten ”HÄLSOFARLIGT AVFALL” 

”INNEHÅLLER AKRYLAT; KAN GE ALLERGI VID 

HUDKONTAKT”. 

◆ Vid förvaring i behandlingsrum används i första 

hand plastpåse (fryspåse) i rostfri burk med överfallslock. 

Burken ska vara märkt. 

◆ Vid dagens slut, eller när sopsäcken ska tas ut, 

knyts plastpåsen ihop och läggs i sopsäcken. 

Rutiner för rengöring och uppsamling 

av ohärdat härdplastmaterial vid spill 

eller olyckshändelse 

◆ Arbetslokaler, inredning och utrustning rengörs 

så ofta och i den omfattning som behövs för att 

hälsorisker ska undvikas. 

◆ Spill ska omgående omhändertas och placeras i 

särskild avfallsbehållare. Behållaren ska vara tät 

och vara tydligt och varaktigt märkt enligt ovan. 

◆ Utspilld monomer, t ex bonding, ska torkas upp 

genast. Använd torr pappersduk för vätska. 

Torka efter med duk fuktad med vatten. 

◆ Kontaminerad duk läggs i 

behållare med lock. 

är däremot betydligt vanligare förekommande, 

14-19 procent. 

Vid eksem på händer är det viktigt att en 

utredning snarast görs för att klarlägga orsaker 

till eksemet och möjliggöra en läkning. Rutiner 

för handtvätt bör ses över tillsammans med 

belastande vanor t ex på fritiden. Handdiskning, 

tvätt och annan våt hantering kan vara 

droppen som får bägaren att rinna över. 

Vid utredning kan lapptest göras med standardserie, 

som bl a innehåller metaller, gummikemikalier, 

parfym och konserveringsmedel, 

dental serie med vanliga dentala material eller 

kemiska ämnen från den egna arbetsplatsen, t ex 

framkallningsvätska och desinfektionsmedel. 

De vanligaste kontaktallergenen för tandläkare 

är metaller, gummikemikalier, akrylater, essentiella 

oljor, antiseptika, lokalbedövningsmedel, 

antibiotika och kolofonium. 

Det allergiska kontakteksemet kännetecknas

Arbetsrelaterade eksemsjukdomar 

Atopi innebär ärftlig benägenhet att utveckla barneksem/böjveckseksem, 

allergisk astma och rinokonjuktivit 

(slemhinnemanifestation av atopi). 

Personer med atopisk bakgrund reagerar lättare 

med typ I-allergi (bl a mot pollen, pälsdjur eller latex) 

samt har sämre barriärfunktion i huden vilket gör 

att de lättare utvecklar traumiterativa (upprepade 

traumata) handeksem. 

Traumiterativt handeksem är ett icke-allergiskt 

handeksem, som orsakas av upprepad nötning eller 

våt kemikaliebelastning på huden som skadar hudbarriären. 

Starkt individuell känslighet. 

av att från det ögonblick individen provoceras 

för ett ämne, där tidigare sensibilisering skett, 

dröjer det ofta upp till två till tre dygn innan 

hudreaktionen uppträder. Detta gör det ofta 

svårt för den drabbade att själv diagnostisera 

hudreaktionen. Misstänks en kontaktreaktion 

av allergisk eller icke-allergisk art mot ett eller 

flera ämnen bör detta utredas vid en yrkesdermatologisk 

klinik. Överhuvudtaget ska eksem 

på händer snarast utredas med avseende på 

eventuell sensibilisering. 

En akrylatutlöst reaktion är ofta lokaliserad 

på toppen av pekfinger och tumme. Greppytorna 

blir kontaminerade av bonding eller 

annat material om inte skyddshandsken tas av 

direkt. Reaktionen gör att fingertopparna svullnar 

hårdnar och spricker sönder. Svårläkta djupa 

sprickor uppstår i huden. Exponeringen kan ha 

pågått i en minut. Läkningen tar tre veckor. 

För typ I-reaktionen gäller att den uppträ- 

Kliniskt kan ett kontaktallergiskt handeksem och 

ett traumiterativt eksem likna varandra och dessutom 

existera samtidigt. 

Kontaktallergi – typ IV-allergi – innebär fördröjda 

allergiska reaktioner i huden av eksemtyp. Är bakgrund 

till kontaktallergiskt eksem. Diagnos sker 

genom lapptest. Exempel: akrylatallergi. 

Kontakturtikaria – typ I-allergi – innebär snabbt uppträdande 

urtikariella reaktioner. Förmedlas av antikroppar 

av typ E. Diagnos genom pricktest eller antikroppsmätning 

i serum. Det senare kallas RAST (radio 

allergo.sorbent test) och är ett blodprov som mäter 

specifika IgE-antikroppar vid t ex utredning av kontakturtikaria 

mot latex och allergi mot pollen/pälsdjur. 

der som en generell reaktion och tiden mellan 

provokation till klinisk manifestation är kort, 

från någon upp till ca 15 minuter. Symptom på 

latexallergi är nässelutslag, hösnuva eller astma. 

Dessutom kan puder i handsken sprida latexallergen 

i lokalen när handsken tas av. 

Latexhandskar utgör en stor allergirisk enligt 

ovan. Överkänslighet och allergier mot dessa 

ökar. Användning av latexhandskar kan innebära 

en allergirisk även för patienter. 

Med dagens kunskap finns det ingenting 

som talar för att akrylater skulle ge en allergisk 

reaktion i andningsvägarna. Däremot kan akrylatångor 

verka irriterande på känsliga luftvägar. 

Det finns därför anledning att poängtera vikten 

av god ventilation och klok hantering, 

såsom att vända bort härdningslampans returluft 

från operatören under härdningen. 

Använd bläster med försiktighet i samband 

med bondingmaterial. Inte minst för att und- 


vika att akrylathaltig aerosolbildning inandas 

och därmed orsakar en överkänslighetsreaktion. 

De flesta som utvecklat kontaktallergi mot 

härdplaster (akrylater) kan, om man vidtar rätt 

åtgärder, fortsätta sitt arbete. Rätt åtgärder 

innebär åtgärder som framför allt förhindrar 

exponering av bar hud eller via kontaminerad 

skyddshandske. Cirka 1 procent av verksamma 

svenska tandläkare har utvecklat kontaktallergi 

mot härdplaster. Hur många som genom åren 

slutat på grund av allergi är inte känt. 

Det är viktigt att de som har besvär tidigt 

utreder orsakerna så att rätt åtgärder kan sättas 

in. Gör arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan. 

Allergin behöver inte vara utredd och 

bekräftad före anmälan. 

Anmäl biverkningar av dentala material hos 

patienter och tandvårdspersonal till Läkemedelsverket 

och till leverantören. 

Skyddsåtgärder 

Det viktigaste av allt är att undvika hudkontakt 

med alla härdplastkomponenter. 

Vid risk för kontaminering använd skyddshandskar. 

Vinyl-, nitril-, polyeten- eller lågallergena 

latexhandskar kan användas. Handskar 

utan puder är att rekommendera. 

Ohärdade lågmolekylära akrylater penetrerar 

snabbt handskar. Kontamineras de av komposit, 

bonding eller andra ohärdade plastkomponenter 

ska de bytas så snart som möjligt. Dubbla 

handskar kan öka säkerheten. 

Visir ger bäst skydd mot stänk. Vid stänk i 

ögonen ska ögonspolning ske i 15 minuter och 

läkare uppsökas. 

Föreskriften säger: ögonskydd, munskydd av 

tjockare kvalitet och handskar ska användas då 

det behövs. 

48 

Praktisk hantering 

Härdplaster kan förvaras i behandlingsrummet. 

God allmänventilation är viktig. Mängder över 

500 g ska dock förvaras i ventilerat skåp. Följ 

anvisningar och råd i bruksanvisningar och 

varuinformationsblad. 

Använd penslar eller stickor för applicering 

av primer och bonding. De slängs sedan direkt 

i avfallsbehållaren utan mellanlandning på 

bricka eller dylikt. 

Kladdiga bondingflaskor ska bytas till annat 

fabrikat eller kompletteras med ett yttre skydd 

utanpå flaskan. 

Enkomponents bondingsystem kan underlätta 

hanteringen. 

Vid bonding bör primern blästras ut försiktigt, 

för att undvika stänk. Adhesivet appliceras 

så tunt att utblästring ej behövs. Handsugen 

ger i munhålan god hjälp för att minska 

ångor och stänk. 

Kladdig handske ska tas av direkt så att inte 

ohärdat material överförs till andra ytor, utrustning 

eller instrument. 

Vid fyllningsarbete sprids akrylaterna till 

sugmunstycke, arbetsbricka, instrument och 

uppläggningskoppar. Skyddshandskar ska användas 

vid rengöring av utrustningen mellan 

varje patient. 

Utrustning/material som ska kastas bör 

läggas direkt i avfallsbehållaren i behandlingsrummet 

utan mellanlandning på bricka. Avfallsbehållaren 

kan lämpligen vara en rostfri burk 

med ett tättslutande överfallslock. I burken 

läggs en fryspåse av tjockare kvalitet. Påsen 

knyts till när den är full eller vid dagens slut 

och läggs i sopsäcken.

7 hygien och smittskydd 

Att arbeta med hygienfrågorna inom tandvården 

har idag blivit en del av det kontinuerliga 

kvalitetsarbetet som bedrivs på mottagningen. 

För kvalitetsutveckling inom området ska det 

finnas skriftliga rutiner på hur arbetet ska bedrivas, 

rutiner för hur apparater ska kontrolleras 

samt dokumentation av de kontroller 

som utförs. Nedanstående 

text är ett utdrag ur Socialstyrelsens 

meddelandeblad nr 

8/2000, vilken bör finnas tillgänglig 

på varje tandläkarmottagning. 

Hygienrutiner inom tandvården 

Rutiner beskrivs i det kvalitetssystem som varje 

verksamhet ska ha enligt Socialstyrelsens föreskrifter 

och allmänna råd (SOSFS 1996:24) om 

kvalitetssystem i hälso- och sjukvården. 

Tandvårdens polikliniska karaktär med täta 

patientbyten och med behandlingar av varierande 

svårighetsgrad ställer stora krav på välfungerande 

och genomtänkta hygienrutiner. 

Säkra hygienrutiner minimerar risken för 

smittöverföring. 

Alla patienter och all personal kan vara 

bärare av smittsamma mikroorganismer. Alla 

hygien och smittskydd: 49

patienter ges tandvård oavsett känd eller okänd 

smittrisk. 

Patogena mikroorganismer i blod, i saliv och 

i sekret från slemhinna eller sår kan överföras 

från patient till patient, från patient till tandvårdspersonal 

eller från tandvårdspersonal till 

patient. Överföringen kan framför allt ske 

genom direkt kontakt eller indirekt via händer 

och instrument. Luftburna partiklar och vätskedroppar 

har också diskuterats; dock saknas 

aktuella rapporter som tyder på att dropp- och 

aerosolsmitta utgör ett problem i tandvården. 

Mikroorganismer som normalt finns i munhålan 

kan under vissa omständigheter ge upphov 

till infektioner även på andra ställen i kroppen. 

Rutiner för skötsel av instrument 

Sterila instrument 

Här avses i första hand instrument som i samband 

med kirurgiska, parodontala och endodontiska 

ingrepp penetrerar hud eller slemhinna. 

Det är viktigt att instrumenten är rengjorda 

för att steriliseringsprocessen ska vara 

effektiv. Rengöring och en inledande smittrening 

sker effektivast i typgodkänd automatisk 

diskdesinfektor. I den mån instrumenten rengörs 

manuellt utförs smittrening dessförinnan 

genom nedsänkning i godkänd desinfektionslösning. 

Enbart rengöring kan ske i vanlig diskmaskin. 

För sterilisering används validerad vakuumautoklav 

eller validerad autoklav utan vakuum. 

Vid sterilisering i vakuumautoklav förpackas 

instrumenten i autoklavpåsar som försluts t ex 

med svetsning. Förpackningen märks med 

datum och löpnummer samt med sista förbrukningsdag 

så den kan hänföras till en 

50 

enskild steriliseringsomgång. Vidare förses 

varje förpackning med så kallad processindikator 

(autoklavtejp) som visar att den värmebehandlats. 

De steriliserade förpackningarna förvaras 

så att de skyddas från damm och fukt. 

Längsta förvaringstid i svetsad förpackning är 

sex månader och för förpackning försluten med 

vikning och tejp en månad. 

Validerad autoklav utan vakuumpump används 

för sterilisering av oförpackat gods. För 

att godset ska kunna betraktas som sterilt måste 

det användas omedelbart. 

Höggradigt rena instrument 

Här avses instrument som används intraoralt 

men inte är avsedda att avsiktligt penetrera hud 

eller slemhinna. Instrument, utan förorenade 

inre delar, kan bli höggradigt rena efter enbart 

behandling i diskdesinfektor. Höggradig renhet 

uppnås inte med vanlig diskmaskin. Höggradig 

renhet förutsätter att instrumenten 

transporteras och förvaras så att de skyddas från 

fukt och damm. 

Hand- och vinkelstycken, trevägssprutor och 

tandsaneringsinstrument (ultraljud eller liknande) 

kräver speciell uppmärksamhet. Mikroorganismer 

från munhålan sugs på olika sätt in 

i dessa instrument. För att bli rena från smitta 

måste instrumenten rengöras och desinfekteras 

både utvändigt och invändigt mellan varje patient. 

En tillfredsställande yttre rengöring och 

desinfektion kan ske med t ex diskdesinfektor 

kompletterad med någon form av inre rengöring 

och desinfektion. En inre 

grovrengöring sker genom 

att instrumentet spolas 

igenom med vatten från

utrustningen innan det kopplas bort. Härigenom 

rensas också utrustningens vattensystem 

från eventuella mikroorganismer från munhålan. 

Invändig rengöring av vinkelstycken 

utförs bäst med hjälp av speciell rengöringsapparatur 

som förutom att den rengör också 

smörjer. I viss rengöringsapparatur kan höggradig 

renhet uppnås. För att få hand- och 

vinkelstycken, trevägssprutor och tandsaneringsinstrument 

sterila krävs att de behandlas i en 

autoklav med förvakuum som effektivt evakuerar 

luften inuti instrumentet innan steriliseringsprocessen 

startar. Då smittrening sker i autoklav 

utan förvakuum betraktas hand- och vinkelstycken, 

trevägssprutor och tandsaneringsinstrument 

som höggradigt rena. 

Rena instrument 

Instrument och föremål som endast berör 

intakt hud och inte förs in i patientens mun 

t ex spatlar och glasplattor eller på annat sätt 

kontamineras blir rena genom diskning. 

Smittskydd 

Statistik från Smittskyddsinstitutet för åren 

1993-1998 visar att mycket få yrkesmässigt 

smittats inom tandvården i Sverige. Tre tandläkare 

har fått hepatit B-virussmitta men i 

endast ett fall har man kunnat dokumentera 

yrkessmitta. Vidare har tre tandläkare och fyra 

tandsköterskor möjligen smittats av hepatit C 

under yrkesutövning. Statistiken är dock osäker 

då många fall av smitta endast leder till subkliniska 

(ej fullt utvecklade) infektioner. Anmälan 

om tillbud eller skada är därför viktig. 

Beträffande åtgärder inför risken att smitta 

överförs till den som utför arbete gäller Arbetsmiljöverkets 

föreskrifter, Skydd mot blodsmitta 

(AFS 1986:23), Smittfarligt arbete (AFS 1991:2), 

Biologiska ämnen (AFS 1997:12) och Användning 

av personlig skyddsutrustning (AFS 

2001:3). 

Personlig skyddsutrustning 

vid smittrisk 

Handskar 

Det är av särskild vikt att använda skyddshandskar 

då smittrisk bedöms föreligga. Eftersom 

denna bedömning är svår att göra är det säkrast 

att alltid bära handskar vid patientarbete. För 

att förhindra att smitta överförs till nästa patient 

byts handskarna mellan varje patient. Skyddshandskar 

kan inte tvättas/desinfekteras då detta 

försämrar handskens skyddande egenskaper. 

Handhygien 

En viktig förutsättning för att minska smittspridning 

är en god handhygien. Tvål och vatten 

används för att avlägsna synlig smuts. Alkohol 

(etanol, 70 volymprocent eller propanol, 60 

volymprocent med tillsats av återfettningsmedel) 

är det effektivaste sättet att avdöda de 

mikroorganismer som förorenat händerna och 

är samtidigt skonsamt mot huden. 

Stänkskydd 

Visir alternativt skyddsglasögon och munskydd 

alternativt andningsskydd minskar risken för 

smittöverföring genom blod- och/eller salivstänk 

och luft. 


Övriga åtgärder 

Avtryck och tandtekniska arbeten 

Avtryck och tandtekniska arbeten rengörs från 

blod och synlig smuts samt, om materialet så 

tillåter, desinfekteras innan de sänds till tandtekniskt 

laboratorium och desinfekteras när de 

återkommer från laboratoriet. Tandtekniska 

arbeten rengörs på laboratoriet före leverans till 

tandläkare. 

Utrustning 

För desinfektion av de delar av utrustningen 

som kontaminerats under behandlingen t ex 

operationslampans handtag kan isopropanol, 45 

volymprocent eller etanol, 70 volymprocent 

med tillsats av tensider användas. 

Utrustningens vattenledningar kan vara 

belagda med mikrobiell biofilm som kan härbärgera 

patogena mikroorganismer. Antalet 

mikroorganismer kan reduceras genom att 

arbetsdagen inleds med en genomspolning av 

vattensystemet under minst tre minuter. Nyare 

tandläkarutrustningar är ofta försedda med 

utrustning för vattenrening. Även äldre utrustningar 

kan förses med utrustning för vattenrening. 

I anslutning till service eller underhåll av 

utrustningen spolas slangarna igenom med 

lämpligt desinfektionsmedel. 

Sug 

Det patientnära sugstycket byts mellan varje 

patient och vid arbetsdagens slut sugs hela sugsystemet 

igenom med rengöringsmedel. 

Avfall 

För hantering av smittförande avfall gäller 

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 

52 

(SOSFS 1999:27) om hantering av smittförande 

avfall från hälso- och sjukvården och Arbetsmiljöverkets 

föreskrifter (Riskavfall AFS 1989:2). 

Exempel på smittförande avfall från tandläkarpraktik 

är skärande/stickande föremål 

liksom avfall som uppstår i samband med 

behandling av patient med känd eller misstänkt 

sjukdom där avfallet kan medföra smittrisk. Vid 

oklarheter om hantering av farligt avfall kontaktas 

kommunens miljöenhet eller hygiensektionen 

vid närmaste sjukhus. 

Desinfektion 

Vid desinfektion med fuktig värme inaktiveras 

HIV-virus vid 56°C, munnens normala bakterier 

vid 63-65°C, tuberkelbakterier vid 72°C 

och hepatit B-virus vid 85°C. På marknaden 

finns automatiska, typgodkända diskdesinfektorer 

som uppnår dessa temperaturer under tillräckligt 

lång tid. Diskdesinfektorerna har ett 

speciellt anpassat rengörings- och desinfektionsprogram 

där temperaturen är +85°C till 

+93°C under en till tre minuter i en avslutande 

hetvattenfas. 

För kemisk desinfektion utnyttjas så få preparat 

som möjligt. Endast preparat där desinfektionsmedlets 

effekt är väl dokumenterad används 

och fabrikantens råd och anvisningar 

följs. De bäst dokumenterade desinfektionsmedlen 

är alkoholer och persyror/peroxider. 

För desinfektion av t ex utrustning och 

instrument används i första hand alkoholer 

(isopropanol, 45 volymprocent eller etanol, 70 

volymprocent), som har ett brett antimikrobiellt 

spektrum. Etanol ger en mer uttalad 

denaturering (trapping) och har en något sämre 

antimikrobiell kapacitet än isopropanol. Persy-

or och peroxider är också effektiva desinfektionsmedel 

men är korrosiva mot metaller. Desinfektionsmedel 

är i allmänhet hudirriterande 

och stänk kan ge sveda i ögonen med risk för 

frätskador. 

Hudvård 

Arbete med desinfektionsmedel utan skyddshandskar 

liksom riklig handtvätt och olämpliga 

hudrengöringsmedel ökar risken för hudskador. 

Efter handtvätt kan den naturliga 

mängden hudfett minska beroende på hur 

starkt fettlösande hudrengöringsmedlet är. 

Hudens hornlager uttorkas därför vilket kan ge 

upphov till ett icke allergiskt kontakteksem. 

Hudrengöringsmedel kan också ha en direkt 

retverkan på huden, med risk för uppkomst av 

ett icke allergiskt kontakteksem. 

Om huden skadats på detta sätt kan allergiframkallande 

ämnen som t ex metylmetakrylat, 

nickel, formaldehyd, parfymerade produkter m m 

lättare ge upphov till ett allergiskt kontakteksem. 

Eksemet kan läka, men allergin som 

sådan kvarstår hela livet. Så fort man kommer 

i kontakt med minsta mängd av det allergiframkallande 

ämnet blossar eksemet upp på 

nytt. Det icke allergiska kontakteksemet är inte 

lika allvarligt som det allergiska. Eksemet blir 

bra om man sköter om huden. 

Tvål används lämpligen i flytande form och 

portioneras helst ut i doseringsapparat. Då undviker 

man kontaminering av smittoämnen m m. 

Välj i första hand ett rengöringsmedel utan parfym 

eller andra ämnen som kan framkalla allergiska 

reaktioner. Vid ömtålig hud bör en hudvänlig 

tvål med lågt pH-värde användas. Efter 

tvättning är det viktigt att återfetta huden. 

Detta bör ske ofta efter handtvätt för att hjälpa 

huden att återfå fuktbalansen och förhindra 

uttorkning och sprickbildning. 

Om skada uppkommit 

Vid stick- eller skärskada: Försök få fram blödning, 

därefter tvätta sårområdet noga med tvål 

och vatten, desinfektera med etanol eller klorhexidinsprit. 

Vid stänk på slemhinnor/ögon: skölj rikligt 

med vatten. 

Vid känd eller misstänkt blodsmitta: till icke 

vaccinerade ges specifikt immunglobulin. 

Kontakta omedelbart företagshälsovård eller 

infektionsklinik för bedömning. 


8 röntgen 

Bestämmelser 

I Sverige ska allt arbete med strålning följa 

Strålskyddslagen. I lagen regleras t ex tillstånd, 

ansvarig föreståndare, åldersgräns, stråldoser, 

byggnadsmaterial m m. 

Statens strålskyddsinstitut, SSI, fungerar 

som tillsynsmyndighet. 

För verksamhet med odontologisk röntgendiagnostik 

med användning av apparater med 

en högsta rörspänning som inte överstiger 75 

kV och som är avsedda för intraoralt placerade 

bildmottagare ska den radiologiska ledningsfunktionen 

innehas av legitimerad tandläkare. 

För verksamhet med odontologisk panoramaröntgen 

ska den radiologiska ledningsfunktionen 

innehas av legitimerad tandläkare med 

särskild utbildning för panoramaröntgen. 

Fakta om strålning 

Röntgenstrålning är en elektromagnetisk vågrörelse 

vilket betyder att den är av samma 

karaktär som synligt ljus, dock med betydligt 

högre energi. 

54 

Röntgenstrålning stoppas (absorberas) alltid till 

viss del då den måste passera genom något 

material. Lägre strålningsenergi absorberas 

lättare än högre. Tyngre material absorberar 

mer strålning än lättare. 

Absorberad dos är ett mått på den energi 

som tillförs genom bestrålning. Dosekvivalent 

är ett mått som också tar hänsyn till biologisk 

effekt och anges i enheten Sievert (Sv). 

Stråldos 

När röntgenstrålning absorberas i vävnad, kan 

den överförda energin orsaka oönskade biokemiska 

reaktioner, vilka vid hög exposition och 

expositionsrat kan ge akuta strålskador. Redan 

vid lägre stråldoser kan finnas risk för cancer 

och/eller genetiska skador. 

Den genomsnittliga årliga stråldosen från 

naturlig strålning (berggrund, rymden etc) som 

befolkningen i Sverige utsätts för idag är 1-2 

mSv. Den genomsnittliga stråldos som någon 

under sitt yrkesverksamma liv får utsättas för 

är 15 mSv/år och maximala årsdosen är 50 mSv.

Högsta totala stråldosen under en graviditet är 

1 mSv. Om risk föreligger att man uppnår minst 

3/10 av den maximala stråldosen ska personalen 

vara försedd med en personlig stråldosregistrering, 

vanligtvis i form av en liten stråldosfilm i 

hållare fäst på rock eller dylikt. 

Man har beräknat från mätningar att en 

person som vid exponering befinner sig på 2 

meters håll från patienten och under primärstrålknippet 

erhåller en dos av 0,3 mSv/år vid 

2000 exponeringar. 

Om en person under 18 år har dispens från 

Strålskyddsinstitutet att medverka vid en röntgenundersökning 

ska alltid dosmätning ske. 

Kontroll av utrustning 

För att kunna kontrollera strålkvalitet, expositionsrat 

etc krävs speciell mätutrustning och 

kunskap. I mån av tid gör SSI:s personal detta 

efter förfrågan. Annars kan konsulterande firmor 

inom området anlitas. 

Utrustningar och tillhörande kringutrustning 

ska kontrolleras från strålskyddssynpunkt i 

minst den omfattning och med de tidsintervall 

som framgår av SSIFS 2000:2, bilaga 2 för panoramaröntgen 

(>75 kV) och bilaga 3 för konventionell 

röntgen (ca 60 kV). 

Strålskydd 

Byggnadsmaterialens strålskärmande förmåga 

omräknas till att motsvara en viss mm tjocklek 

i bly. För röntgenapparat

9 miljöskydd 

Miljöbalken 

Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att 

främja en hållbar utveckling som innebär att 

nuvarande och kommande generationer ska 

tillförsäkras en god och hälsosam miljö. 

En sådan utveckling bygger på insikten att 

naturen har ett skyddsvärde och att människans 

rätt att förändra och bruka naturen är förenad 

med ett ansvar att förvalta naturen väl. 

Mycket av det vi människor gör privat och i 

yrkeslivet har en miljöpåverkan. Många verksamheter 

hänförs till begreppet miljöfarlig i den 

nya miljöbalken på grund av sin miljöpåverkan. 

Det räcker med att en olyckshändelse skulle 

kunna medföra olägenhet för omgivningen för 

att verksamheten ska anses som miljöfarlig. 

Tandvård är enligt miljöbalken en miljöfarlig 

verksamhet. I balken finns bl a nya bestämmelser 

om vem som har ansvaret för gamla ut- 

56 

släpp och föroreningar i byggnader. Både den 

som idag driver en tandvårdsmottagning och 

tidigare verksamhetsutövare har ett ansvar för 

t ex avloppsrör som är förorenade med amalgam 

och kvicksilver. Tidigare verksamhetsutövare 

har en del i ansvaret endast om de 

bidragit till föroreningen. 

Tänk även på att en verksamhetsutövare i 

regel har en informationsskyldighet gentemot 

fastighetsägaren enligt hyreslagen. Upplys din 

fastighetsägare om att avloppsrören kan vara 

förorenade, så att han inte utför åtgärder som 

står i strid med miljöbalken. 

Om avloppsrören byts ut ska de gamla rören 

omhändertas som farligt avfall. Detsamma 

gäller slam och spolvatten som uppkommer om 

rören högtrycksspolas. 

Anmälan måste göras till Miljöförvaltningen 

i kommunen innan byte eller spolning sker.

Anmälan ska göras enligt 28§ förordningen om 

miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, (SFS 

1998:899). Anmälningsblankett tillhandahålls 

normalt av Miljökontoret i kommunen. 

När nya avloppsrör installeras bör dessa vara 

av plast eller rostfritt stål eftersom de är lättast 

att rengöra och demontera. 

Miljökrav på tandvården 

Kommunerna har ansvaret för miljötillsynen 

inom tandvården. Besluten tas av politikerna i 

Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Miljöförvaltningens 

inspektörer utför det praktiska tillsynsarbetet. 

Här följer en sammanställning av hur kraven 

på tandvården ser ut i de flesta kommuner. Det 

är lämpligt att ta fram de krav som den egna 

kommunen lämnat till mottagningen för 

jämförelse. 

I en del mindre kommuner har miljöförvaltningen 

inte ställt några krav. Då kan sammanställningen 

tjäna som vägledning för hur det 

bör fungera. Syftet är bl a att minska utsläpp av 

kvicksilver och kemikalier från tandläkarmottagningar. 

Miljöförvaltningen i Stockholm har 

tagit fram ”Tandvårdens miljöguide”, en komplett 

och bra redovisning, som finns presenterad i 

skrift och på Internet: www.miljo.stockholm.se. 

Amalgamavskiljare 

När det gäller amalgamavskiljare anslutna till 

unit eller vid central uppsamling gäller följande 

krav på egenkontroll av utrustningen: 

◆ Att avskiljaren är godkänd enligt dansk eller 

tysk testmetod. 

◆ Att avskiljaren är installerad enligt tillver- 

karens anvisningar. 

◆ Att avskiljaren är anpassad 

till verksamhetens 

omfattning. Gäller särskilt 

vid central uppsamling 

där flera unitar är 

anslutna till uppsamlingstank 

med en eller 

flera avskiljare. 

◆ Att unitens flöde ej överstiger avskiljarens 

kapacitet (maxflöde), se installationsanvisning. 

◆ Att avskiljaren töms eller byts regelbundet, 

se tillverkarens anvisningar. Tömning dokumenteras, 

byte verifieras med följesedel/ 

fakturakopia. 

◆ Att backventiler på avskiljaren inte läcker. 

◆ Att desinfektionsmedel regelbundet hälls i 

avskiljaren, efter leverantörens rekommendationer, 

för att hindra bakterietillväxt. 

För centrifuger rekommenderas årlig funktionskontroll 

av avskiljaren. Anlita servicefirma 

med rätt kompetens. Sedimenteringsavskiljare 

byts en gång per år och behöver normalt 

inte kontrolleras mellan bytena. 

Unit 

Salivsug med elpump ger ett mindre vattenflöde 

än vattensug (ejektorsug) och därmed en 

bättre avskiljningsgrad i avskiljaren. 

Grovsilen bör tömmas och rengöras dagligen. 

Innehållet hanteras som höghaltigt avfall. 

Grovsilen kan ersättas av en partikelfälla som 

inte töms utan byts ut en eller två gånger per år. 

Räfflade sugslangar bör ersättas av sugslangar 

med slät insida för att förhindra att 

amalgamrester ansamlas i slangens veck. 

miljöskydd: 57

Rengöring 

Instrument och övrig utrustning med amalgamrester 

ska endast diskas vid avlopp som är 

anslutna till amalgamavskiljare. 

I de fall diskmaskiner, autoklaver och hetluftssterilisatorer 

används ska instrumenten 

noggrant rengöras från kvicksilver innan disk/ 

sterilisering. 

Fenolbaserade desinfektionsmedel bör ersättas 

av mer miljöanpassade produkter. 

Kvicksilverhaltigt avfall 

Kvicksilverhaltigt avfall är klassat som farligt 

avfall och får endast transporteras av företag 

med transporttillstånd. 

För att underlätta sluthantering och upparbetning 

av kvicksilvret sorteras det amalgamhaltiga 

avfallet lämpligen i låg- respektive höghaltigt 

avfall: 

Låghaltigt avfall 

◆ slangar från uniten 

◆ amalgamförorenade dukar 

◆ amalgamförorenat bomull 

◆ tömda amalgamkapslar 

Höghaltigt avfall 

◆ kvicksilverspill och överblivet amalgam 

◆ amalgammodeller 

◆ fasta rester och sediment från avloppssystem, 

vattenlås, grovsilar, golvbrunnar och 

avskiljare 

Höghaltigt kvicksilvermaterial, amalgamrester 

etc förvaras i väl märkt burk med tättslutande 

lock. Om avfallet fuktas med saneringsvätska, 

t ex Merconvap, upphör kvicksilveravgången i 

det närmaste helt. 

Låghaltigt kvicksilver, t ex amalgamdukar, 

utbytta sugslangar, uppsamlas i separat märkt 

plastburk med tättslutande lock. 

58 

Hantering av härdplastavfall 

Engångsinstrument, ohärdat material och kontaminerat 

material läggs direkt i avfallsbehållare. 

Avfall ska omgående omhändertas och placeras 

i avfallsbehållare. Behållaren ska vara tät 

(glas eller metall) och vara tydligt och varaktigt 

märkt med texten ”HÄLSOFARLIGT AV- 

FALL”, ”INNEHÅLLER AKRYLAT; KAN 

GE ALLERGI VID HUDKONTAKT”. 

Vid förvaring i behandlingsrum används i första 

hand plastpåse (fryspåse) i rostfri burk med 

överfallslock. Burken ska vara märkt enligt ovan. 

Vid dagens slut, eller när sopsäcken ska tas 

ut, knyts plastpåsen ihop och läggs i sopsäcken. 

Röntgenavfall 

Förbrukade framkallnings- och fixerbad, kasserad 

röntgenfilm och blyfolie samlas upp i 

separata och märkta kärl och hämtas av en 

entreprenör som givits tillstånd av kommunen 

att transportera farligt avfall. 

Röntgenfilm är silverhaltig och hanteras som 

farligt avfall när den ska kasseras. 

Silverhalten i fixerbadet bör hållas så låg som 

möjligt (

Till smittförande avfall räknas avfall efter 

behandling av blodsmittad patient, efter ingrepp 

i allvarligt infekterad vävnad, bakteriologiskt 

substrat med växt från rotkanalskontroller 

m m. 

Smittförande avfall innesluts i autoklavpåsar 

och oskadliggörs genom autoklavering på standardprogram 

i ångautoklav. Den autoklaverade 

påsen läggs i separat plastpåse som tillsluts och 

kastas tillsammans med hushållsavfallet. 

Kasserade läkemedel och läkemedelsrester 

återlämnas till apotek. 

Avloppssystemet 

Vattenlås och rördelar som misstänks vara 

kvicksilverkontaminerade ska vid utbyte tas om 

hand som farligt avfall. 

Alla vattenlås och golvbrunnar där amalgamrester 

kan finnas ska tömmas regelbundet, dock 

minst två gånger per år. Resterna ska hanteras 

som höghaltigt avfall. 

När mottagning upphör ska miljöförvaltningen 

informeras minst sex veckor i förväg. 

Fastighetsägaren bör informeras om att avloppssystemet 

innehåller sedimenterat kvicksilverhaltigt 

avfall. Detta ska vid ingrepp hanteras som 

farligt avfall, dvs tas omhand och lämnas till 

särskild mottagare i samråd med kommunens 

miljöförvaltning. Rören får inte tryckspolas eller 

rensas utan att sedimentet samlas upp. Sanering 

ska föregås av en anmälan till kommunens 

miljöförvaltning minst sex veckor i förväg. 

Drifts- och skötselinstruktioner bör finnas 

för skötsel av amalgamavskiljare, grovsilar, partikelfällor 

och slangar liksom för hantering av 

kemikalier, farligt avfall och riskavfall. 

Konventionellt avfall 

Den största delen avfall är så kallat konventionellt 

avfall, vilket bör källsorteras så långt det 

går enligt gällande regler i respektive kommun. 

Ej källsorterat konventionellt avfall behandlas 

som hushållsavfall. 

Konventionellt avfall är avfall källsorterat för 

återanvändning, återvinning eller energiåtervinning 

genom förbränning. Det är t ex förpackningar 

och annat av glas, plast, papper, 

wellpapp och metall. Elektronikskrot hanteras 

separat. Möjligheten att källsortera beror på 

tillgängligt utrymme i lokalerna och i fastigheten, 

samt om det finns mottagare för sorterade 

fraktioner. Det varierar från kommun till 

kommun hur långt man kommit med förpackningsinsamlingen. 

Likaså kan det skilja avsevärt 

när det gäller möjligheterna till förvaring 

av sorterat avfall i fastigheten. 

Avfallsfraktioner som källsorteras: 

1. Papper, tidningar och omslagspapper 

2. Wellpapp respektive kartong 

3. Glas utom returglas, ofärgat resp. färgat, 

utan lock eller kapsyler 

4. Metall, konservburkar, kapsyler, plåtlock 

5. Hårdplast, dunkar, burkar, ursköljda 

6. Mjukplast, påsar, plastfolie, frigolit 

7. Komposterbart, organiskt avfall 

8. Grovsopor, möbler, keramik/porslin m m 

9. Elektronikskrot, elutrustning 

Kadmium- och kvicksilverbatterier, lysrör, lågenergilampor, 

kyl- och frysskåp räknas som farligt 

avfall och hanteras separat. 

miljöskydd: 59

Det är viktigt att alla medarbetare i 

tandvården känner till att: 

◆ Samtliga tandvårdsmottagningar som avlägsnar 

eller sätter in amalgam ska ha respektive tandläkarstol 

samt en vask eller motsvarande ansluten 

till en godkänd amalgamavskiljare. 

◆ Rengöring av amalgamkontaminerad utrustning 

ska utföras i vask ansluten till godkänd avskiljare. 

◆ Det är viktigt att amalgamavskiljare sköts och 

töms på ett föreskrivet sätt. Desinfektionsmedel 

ska användas men av en typ som inte skummar 

eller lakar ut kvicksilver. 

◆ Särskilda regler gäller för hantering av farligt 

avfall och kemikalier. 

◆ Journal ska föras över tömning av amalgamavskiljare, 

vattenlås, uppkommen mängd farligt 

avfall samt anlitad avfallstransportör. Transportdokument 

eller fakturor från transport av farligt 

avfall ska sparas. 

◆ Kemiska produkter ska lagras så att det inte finns 

risk för spridning till avlopp. 

◆ Kofferdam bör användas när amalgamarbeten 

ska utföras, för att minimera risken för spridning 

av kvicksilverhaltigt avfall. 

Elektronikavfall 

En producent ska utan ersättning ta emot en 

elektrisk eller elektronisk produkt som lämnas 

till producenten i samband med försäljning av 

en elektrisk eller elektronisk produkt, och i normal 

användning fyller väsentligen samma funktion 

som den sålda produkten. 

Skyldigheten att ta emot produkter avser vid 

varje försäljningstillfälle lika många produkter 

som omfattas av försäljningen. 

Producenten, eller den som producenten 

60 

◆ När en tandvårdsmottagning ska etableras i en ny 

lokal ska anmälan göras till Miljöförvaltningen 

minst sex veckor före start av verksamheten. 

◆ Avloppsrör från tandläkarstol och diskbänk kan 

innehålla stora eller mycket stora mängder kvicksilver 

och amalgam. 

◆ Om kvicksilverförorenade avloppsrör saneras 

eller avlägsnas ska en anmälan sändas in till Miljöförvaltningen 

i god tid innan arbetet påbörjas. 

◆ Om en tandvårdsmottagning ska läggas ner eller 

flytta måste en anmälan sändas till Miljöförvaltningen 

i god tid innan verksamheten avvecklas. 

Anmälan ska bl a innehålla ett åtgärdsförslag om 

hur förorenade avloppsrör avses att hanteras. 

◆ Var noga med att anlita företag som har kunskap 

om sanering av förorenade avloppsrör. 

◆ En amalgamfyllning – vanligen minst 2 gram 

amalgam – innehåller lika mycket kvicksilver som 

200 lysrör eller lågenergilampor. För att minska 

risken att en tappad tand med amalgamfyllning 

spolas ned i toaletten eller slängs i hushållssoporna 

kan i förekommande fall patienten 

erbjudas att ta med tanden till mottagningen där 

den omhändertas som farligt avfall. 

anlitar, är inte förhindrad att ta emot fler produkter 

som avfall än det antal som omfattas av 

försäljningen. 

Förordningen ska tillämpas på följande elektriska 

och elektroniska produkter: 

1. Varor för användning i hushåll eller därmed 

jämförbar användning samt handverktyg 

och trädgårdsredskap. 

2. IT-utrustning och kontorsutrustning 

3. Telekomutrustning 

4. TV-, audio- och videoutrustning

5. Kameror och fotoutrustning 

6. Klockor 

7. Spel och leksaker 

8. Ljuskällor och armaturer för ljuskällor 

9. Medicinteknisk utrustning 

10. Laboratorieutrustning 

Undantag: Elektriska och elektroniska produkter 

som ingår i bilar som omfattas av förordningen 

(1997:788) om producentansvar för 

bilar. Batterier som omfattas av förordningen 

(1997:645) om batterier. 

Utrangering av gamla datorer 

När datorerna blir äldre och bedöms omoderna 

får ofta andra personer inom eller utanför verksamheten 

köpa eller överta dessa. Vid sådana 

tillfällen kan det vara förståndigt att inte inkludera 

hårddisken i detta. 

Oavsett hur mycket som raderas på en hård- 

disk kan det finnas kvar spår av gamla 

filer. Med rätt utrustning kan 

i princip all information som 

lagrats på disken återfås. 

Rekommendation: Skänk 

gärna bort datorerna, men skrota hårddiskarna 

om säkerheten ska kunna bibehållas på en fortsatt 

hög nivå. 

Om datorn även fortsättningsvis ska användas 

för privat bruk inom eller kopplat till verksamheten 

är det givetvis inte nödvändigt att 

skrota hårddisken. 

Vid skrotning av datorn ska den hanteras 

som elektronikskrot. Den kan återlämnas till 

leverantören. Alternativt kan datorn lämnas till 

kommunens återvinnings- eller miljöstation. 

Den tas då omhand av företag specialiserade på 

återvinning av elektronikskrot. Datorn får inte 

kastas i container för grovsopor. 

miljöskydd: 61

10 kvalitetssystem i tandvården 

All hälso- och sjukvård ska omfattas av system 

för planering, införande, uppföljning och utveckling 

av kvaliteten i verksamheten. All personal 

ska medverka i den systematiska och fortlöpande 

kvalitetsutvecklingen av verksamheten 

(SOSFS 1996:24). 

Ett kvalitetssystem ger ett systematiskt förhållningssätt 

som underlättar kontakter med 

myndigheter, sjukvårdshuvudmän och organisationer. 

Det stärker dessutom mottagningens 

konkurrensförmåga. 

Ett kvalitetssystem för tandvården bör innehålla 

följande grundläggande delar: 

62 

◆ ledningsansvaret på mottagningen är tydliggjort 

◆ aktuella lagar och föreskrifter finns samlade 

på mottagningen 

◆ mätbara mål definieras 

◆ avvikelser noteras och åtgärdas 

◆ vårdkvalitet bedöms 

◆ föreskrifter för journalhantering följs 

◆ behov av kompetensutveckling bedöms och 

åtgärdas 

◆ nätverk etableras och utvecklas 

◆ patientsynpunkter inhämtas, presenteras 

och återförs

◆ dokumenterade och daterade rutiner finns 

för hygien, informationssäkerhet m m 

◆ utrustning kontrolleras och underhålls regelbundet 

◆ arbetsmiljö och miljöskydd genomgås regelbundet 

och systematiskt 

Kvalitetsindikatorer – exempel 

Bemötande/patienttillfredsställelse, omvårdnad, 

information om behandlingsalternativ och 

kostnader, service/tillgänglighet enligt patienternas 

önskemål. 

Postoperativa komplikationer, främst infektioner 

av olika slag. 

Riskgruppering av patienter möjliggör uppföljning 

över tiden. 

Källor för uppföljning 

◆ Journalerna – datorisering underlättar/är en 

förutsättning 

◆ Omvårdnadsdokumentation i journalerna 

◆ Patientenkät/patientintervju 

◆ Mål- och utvecklingssamtal 

En hel del blir bättre genom 

kvalitetsarbetet 

Förutom ordning och reda, avvikelsehantering 

för uppföljning och förbättringar även: 

◆ Information till patienterna 

◆ Förändrade och förbättrade arbetsrutiner 

◆ Uppföljning och förbättring av medicinsk 

behandling och diagnostik 

◆ Bättre omvårdnad, service och bemötande 

◆ Samarbete i vårdkedjan – samarbete med 

tandtekniker 

◆ Patient- och anhörigtillfredsställelse 

◆ Riskreducering 

◆ Reducering av vårdbehov genom förbättrad 

profylax 

◆ Personalens kompetensutveckling 

◆ Bättre för patienterna genom större inflytande 

över den egna behandlingen 

◆ Bättre för personalen genom större 

inflytande över eget arbete 

◆ Förändrade och förbättrade rutiner 

◆ Patientenkäten är det vanligaste sättet att 

följa upp kvaliteten. Information om behandlingsalternativ 

har förbättrats. 

◆ Patientperspektivet är den röda tråden. 

Impulser till förbättringar och 

uppföljning kommer bl a från 

◆ upplevd kvalitetsbrist 

◆ utbildning 

◆ tidskrifter 

◆ konferenser 

◆ studiebesök 

◆ uppföljning av verksamhets- och 

kvalitetsmål 

◆ ökad konkurrens/ökad patientrörlighet 

Positiva erfarenheter av 

kvalitetsarbetet 

◆ kvaliteten har förbättrats överlag och 

i alla delar av arbetet 

◆ patienter och anhöriga är nöjda 

medarbetarnas ökade: 

◆ engagemang 

◆ intresse 

◆ medvetenhet 

◆ delaktighet 

◆ arbetsglädje 

◆ samverkan mot gemensamma mål 

kvalitetssystem i tandvården: 63

Problem under resans gång 

◆ Tidsbrist – delta i arbetsgrupper och 

kvalitetsmöten 

◆ Startsvårigheter 

◆ Patientenkäten är det vanligaste sättet att 

följa upp kvaliteten. Information om behandlingskostnader 

och behandlingsalternativ 

har förbättrats. 

◆ Patientperspektivet är den röda tråden. 

Exempel på kvalitetsförbättringar 

Miljön i reception och väntrum 

Påverkat bemötande, andel nöjda patienter 

Information om behandlingen 

Patienter mer delaktiga 

Arbetsrutiner, arbetsmetoder och utbildning 

Besök från Socialstyrelsen 

Socialstyrelsen gör verksamhetstillsyn över hela landet. 

Om en mottagning blir utvald skickar SoS ett 

brev inför besöket. I brevet finns anvisningar om 

hur besöket går till samt om vilket material som ska 

skickas in i förväg. 

64 

Bl a önskar SoS ta del av: 

◆ aktuell verksamhetsplan, verksamhetsberättelse 

◆ organisationsplan inklusive bemanning 

◆ skriftliga riktlinjer för avvikelsehantering 

◆ kvalitetssäkringsarbete 

Validering, kontroll, utbildning, dokumentation 

och information. 

Arbetsmetoder för instrumentvård 

Rent, höggradigt rent och sterilt 

Ledningssystem för kvalitet och miljö 

Utvecklingen inom hälso- och sjukvård, liksom 

i övriga branscher, går generellt mot en ökad 

integrering av kvalitets-, arbetsmiljö- och miljöledningssystem. 

Det finns större likheter än det 

finns skillnader mellan metoder och rutiner för 

dessa system. 

Erfarenheterna hittills talar för att både det 

systematiska arbetsmiljöarbetet och miljöarbetet 

i övrigt ska utföras i anslutning till det övriga 

kvalitetsarbetet. 

Besöket som tar ca 2 timmar kan gå till på 

följande sätt: 

◆ inledande möte för ömsesidig information 

◆ intervju med ledningsansvarig 

◆ rundvandring i lokalerna 

◆ granskning av ett antal slumpvis utvalda journalhandlingar 

Efter besöket sammanställer SoS en preliminär 

besöksrapport som mottagningen får ta del av och 

korrigera eventuella felaktiga sakuppgifter innan 

rapporten fastställs.

11 säkerhet 

Riskbedömning 

Att göra en riskbedömning innebär att ge svar 

på vilka hot och risker som kan drabba såväl 

verksamhet som medarbetare. 

Vad är det för hot och risker som en tandläkarmottagning 

kan utsättas för? 

◆ Stöld eller skadegörelse till följd av inbrott. 

Var ligger mottagningen? Utsatt läge? 

◆ Andra tillgrepp när mottagningen är öppen. 

Är receptionen öppen och obevakad? 

◆ Våld eller hot från patient, anhörig eller 

obehörig. 

◆ Strömavbrott, utrustning stannar, inmatade 

data som ej sparats går förlorade m m. 

◆ Stick- (kanylspets) eller skärskador, annan 

arbetsskada, till exempel cykel- eller halkolycka 

på väg till eller från arbetet, smittorisker 

vid behandling av blodsmittad patient. 

Med hjälp av resultatet från en riskbedömning 

vidtas åtgärder som minskar riskerna. Målet 

kan vara att minska sannolikheten för att hot 

eller skada ska inträffa eller minska konsekvenserna 

om det ändå inträffar. 

säkerhet: 65

Våld och hot 

Skador på grund av våld har ökat under senare 

år framför allt bland sjukvårdspersonal, hemvårdare 

och socialtjänstemän. Brottstatistiken 

visar en kraftig ökning av antalet rån. 

Våldet har blivit grövre och vapen används i 

allt högre utsträckning. 

Mycket lidande kan förhindras med förebyggande 

åtgärder. Det är framför allt viktigt 

att göra en bedömning av risken för våld och 

hot både för arbetsplatsen som helhet och för 

enskilda arbetssituationer vid arbete med viss 

patient eller transport av pengar. 

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot 

i arbetsmiljön (AFS 1993:2) innehåller bl a: 

◆ Exempel på frågor som kan ställas i samband 

med en kartläggning 

◆ Exempel på säkerhetsrutiner 

◆ Förslag till åtgärder vid värdetransporter 

◆ Förslag till åtgärder i anslutning till en akut 

våldshändelse 

Om riskbedömningen visar att det finns risk 

för våld eller hot ska åtgärder vidtas som dels 

förebygger händelser dels underlättar stöd och 

hjälp för drabbade om det ändå inträffar. 

Arbetstagare som utsätts för våld eller hot 

om våld ska snabbt få hjälp och stöd för att förebygga 

eller lindra såväl fysisk som psykisk 

skada. 

Tillbud och händelser med hot om våld ska 

dokumenteras och utredas. 

Brandskydd 

Grundläggande kunskaper om brandskydd är 

viktigt för att kunna förebygga brand och för 

att förhindra allvarliga skador av brand. Grund- 

66 

läggande kunskaper behövs både på arbetsplatsen, 

i hemmet, i fritidshuset, bilen, husvagnen 

och båten. Här berörs dock bara arbetsplatsen. 

Förebyggande åtgärder på företag är ordning 

och reda, fria utrymningsvägar och rutiner för 

larm och utrymning. 

De vanligaste brandorsakerna är elektriska 

fel (1/5) och anlagd brand (1/3). 

Eld släcks genom kylning, kvävning eller att 

brandmaterial elimineras. Brandsläckare är bra 

om man vet var den finns och hur den används. 

Pulversläckare är generellt sett effektivast, det 

fina pulvret tränger in överallt och kväver 

branden. Samtidigt skapar inträngningsförmågan 

ett omfattande städarbete efter användning. 

Kolsyresläckare är bra för elektrisk utrustning 

och vätskor. Lättvatten eller skum kan 

användas generellt om strömmen bryts före 

släckning av elektrisk utrustning. 

Brandvarnare ska finnas i varje hem. Det kan 

också vara lämpligt på en tandläkarmottagning 

om personalutrymmen med pentry, kaffebryggare 

m m finns i lokaler som inte har ständig 

uppsikt. Pentry och kaffebryggare bör ha

timer så att strömmen bryts automatiskt efter 

inställd tid. Brandvarnare är billiga, pålitliga, 

upptäcker röken tidigt och ger larm. Med en 

brandvarnare finns det som regel tid både att 

utrymma och göra en släckinsats. 

De första fem minuterna brukar vara avgörande 

för om branden kan begränsas. Vissa 

brandförlopp kan dock ha en betydligt längre 

startsträcka. 

Utrymning 

I händelse av fara ska mottagning och personalutrymmen 

kunna utrymmas innan kritiska förhållanden 

uppstår. I regel ska det finnas minst 

två av varandra oberoende utrymningsvägar. 

Utrymningsvägar samt vägar och dörrar till 

utrymningsvägar ska hållas fria från hinder. 

Skyltar, nödbelysning och larm vid 

utrymning 

Skyltar och andra vägledande markeringar för 

utrymning ska finnas, om det inte är uppenbart 

obehövligt. Om det behövs ska vägledande 

markeringar vara belysta eller genomlysta. Utrymningsvägar 

som kräver belysning för att 

göra en säker utrymning möjlig ska ha nödbelysning 

som lyser upp dem tillräckligt vid 

strömavbrott. 

Utrymningslarm ska finnas i sådan omfattning 

som är nödvändig med hänsyn till byggnadens 

och lokalens storlek och användning. 

Det ska kunna utlösas manuellt och om det 

behövs även automatiskt. Larm behövs dock 

inte där riskerna för olycksfall eller akut ohälsa 

är små och uppenbart inte är nödvändig för personalens 

säkerhet och hälsa. 

Utrymningsplan 

I byggnader ska, i den omfattning som behövs 

och på lämpligt belägna platser, finnas anslag med 

utrymningsplan. Utrymningsplaner behövs dock 

inte för arbetslokaler vars storlek, läge och överskådlighet 

är sådan att en utrymningsplan 

uppenbarligen saknar betydelse för personalens 

säkerhet vid en utrymning. 

säkerhet: 67

Rädda – Larma – Släck 

Att rädda människor och djur som hotas av brand 

är det viktigaste man kan göra. Ibland räcker det 

med att i tid varna dem som är i fara. Var medveten 

om riskerna om du gör en egen räddningsinsats – 

det är lätt att överskatta hur mycket rök och värme 

man tål. 

För att larma – ring larmnumret 112. 

Berätta: 

◆ vad som hänt 

◆ var det brinner 

◆ varifrån du ringer 

Det kan ta tio långa minuter innan brandkåren 

kommer men under tiden hinner du 

◆ kalla på hjälp från grannar 

68 

Checklista – brand 

Finns brandlarm? Hur låter det? 

Görs återkommande larm och utrymningsövningar? 

Informera dig om utrymningsvägar, två av varandra 

oberoende, i anslutning till den egna arbetsplatsen. 

Var samlas personalen vid en utrymning? 

Var finns närmaste släckutrustning? Informera dig 

om hur den används. Vad finns det för risker på din 

arbetsplats? Används pentry, kaffebryggare, annan 

elektrisk utrustning, levande ljus, skadade kablar 

och eluttag? 

Kontrollera att: 

◆ Alla utrymningsvägar (dörrar, korridorer, trapphus, 

etc) är fria från hinder och brännbart material. 

◆ Alla dörrar i utrymningsvägarna är lätt öppnings- 

bara utan nyckel eller redskap. 

◆ börja flytta undan saker 

◆ flytta bilen så att brandkåren kommer fram 

Möt brandkåren och ge en kort beskrivning av läget. 

Att släcka kan vara enkelt om du är med när elden 

startar. 

◆ En våt handduk eller filt kan räcka för att kväva 

en brand. 

◆ Ryck ned brinnande gardiner och trampa på 

branden. 

◆ Har branden hunnit längre – använd brandsläckare 

eller, ännu hellre, en smidig vattenslang 

kopplad till en kran. 

Om du inte kan släcka själv. Försök begränsa och 

stänga in branden! Ex: En stängd dörr kan fördröja 

en brand i 10-15 minuter. 

◆ Skyltningen av utrymningsvägarna är tydlig hela 

vägen ut. 

◆ Brandavskiljande dörrar är hela och tättslutande 

(tillhållning m m). 

◆ Släckutrustningen är funktionsduglig och finns i 

tillräcklig omfattning. Det ska inte vara längre 

än 25 meter till närmaste släckare. 

◆ Det finns handbrandsläckare (kolsyra) för känslig 

elektrisk utrustning (datarum, kopiatorer m m). 

◆ Brandfarlig vätska och gaser är placerade på 

avsedd förvaringsplats (skyltat plåtskåp eller 

avskiljt brandtekniskt rum). 

◆ Det finns timer kopplad till kaffebryggare och 

spisar? 

◆ Dörrar till kontorsrum, datarum, förråd m m är 

stängda vid arbetstidens slut.

IT–säkerhet 

Informations- och IT-säkerheten handlar om 

att identifiera och undvika fysiska hot, logiska 

hot och organisatoriska hot. Nedan ges rekommendationer 

för hur dessa hot kan minskas på 

den enskilda mottagningen. Mycket handlar 

om att tänka efter före, en del handlar om 

teknik. 

Datasäkerhet är att bland annat skydda 

datorn mot intrång och att ha ett effektivt antivirusprogram. 

Det kan även vara daglig säkerhetskopiering 

(backup) av vissa datafiler och att 

låsa in kopian på ett säkert sätt. 

IT-ansvarig på mottagningen bör ställa sig 

dessa frågor: 

◆ Finns ett aktivt och uppdaterat antivirusprogram? 

◆ Finns skydd mot intrång via Internet, det 

vill säga en brandvägg (firewall)? 

◆ Finns en rutin för säkerhetskopiering/backup 

av systemet och vet vi att den fungerar? 

◆ Kan vi även återställa data från backupbanden/disketterna? 

◆ Har vi säkra rutiner? 

Råder det osäkerhet på någon punkt bör 

fakta snarast kontrolleras. Tag hjälp av datatekniker 

vid problem! 

Många gånger diskuteras informationssäkerhet 

med tekniken som utgångspunkt men 

informationssäkerhet handlar även om skydd 

av information. Informationssäkerhet fokuserar 

på informationen medan IT-säkerhet fokuserar 

på mediet och tekniken. En regel som kan 

tillämpas är att 80 procent av säkerhetsarbetet 

handlar om eftertanke och planering, resterande 

20 procent är tekniken för att uppnå målet. 

Ett grundläggande skydd som alla ska ha är 

ett virusskydd, en rutin för säkerhetskopiering 

och en brandvägg (om mottagningen är uppkopplad 

till Internet via bredband). 

Hotbild 

I den dagliga tillvaron kommer datorutrustningen 

att vara utsatt för ett antal olika hot. 

Man kan dela in de olika typerna av hot i tre 

grupper: 

◆ Fysiska hot. Här räknas in faktorer som 

stöld, vandalisering, brand, komponentfel 

och översvämning med flera. 

◆ Logiska hot. I det här fallet menas obehörig 

användning, manipulering, hindrande av 

tjänst och liknande. 

◆ Organisatoriska hot. Här menas hot som 

uppstår på grund av dåliga rutiner, inga 

rutiner, vårdslöshet med behörigheter, oklar 

ansvarsfördelning, otillräcklig kunskap, oförstånd 

med mera. 

Placering av datorutrustning 

Datorutrustning ska vara placerad så att obehöriga 

personer inte kan se vad som står på 

bildskärmen. Utrustning ska kunna säkras när 

den lämnas obevakad. Skärmsläckare, låst dörr 

eller annan lämplig lösning bör användas så att 

ingen obehörig kan ta del av information eller 

stjäla utrustningen. Server ska förvaras i låst 

utrymme eller på annat sätt vara skyddad mot 

obehörig åtkomst eller stöld. 

Rekommendationer 

Finns separat låsbart utrymme 

för huvuddatorn (dator där databasen 

ligger) är detta att föredra. 

Huvuddatorn bör sättas fast med 

säkerhet: 69

en låsbar hållare (CPU-hållare) med lås av 

cylindertyp som är godkänd av Stöldskyddsföreningen. 

Den låsbara hållaren bör förankras i 

golv eller under bordsskivan. 

Att använda sig av lösenord för att logga in 

i datorn är ett bra sätt att hindra obehöriga från 

att ta del av information när datorn lämnas obevakad, 

gäller Windows NT/2000/XP. Om 

mottagningen inte har dessa operativsystem 

utan till exempel Windows 95/98, så kan skärmsläckare 

tillsammans med lösenord låsa datorn 

(dock inte lika säkert). 

Fysisk säkerhet 

En mottagning som behandlar personuppgifter 

ska ha ett tillfredsställande skydd mot 

inbrott, stöld och andra händelser som kan förstöra 

utrustningen. Några viktiga skyddsåtgärder 

som ska ses över är till exempel: 

1. Låsutrustning till mottagningen 

2. Galler för fönster (om mottagningen ligger 

i markplanet) 

3. En fungerande larmutrustning för till exempel 

rök, brand, vatten och inbrott. 

4. Brandsläckningsutrustning 

5. Tillträdeskontroll (kodlås eller liknande) 

Regler för vem eller vilka som har tillträde till 

lokalen utanför arbetstid ska finnas dokumenterade. 

Om en städfirma eller annan leverantör 

anlitas ska ett sekretessavtal tecknas som specificerar 

städarnas eller annan leverantörs 

ansvar och skyldigheter. 

För att höja säkerheten är det bra att regel- 

70 

bundet byta tillträdeskod, till exempel två gånger 

per år eller när personal i verksamheten slutar. 

En annan del av den fysiska säkerheten är att 

tillse att inga känsliga uppgifter ligger framme 

på skrivborden och att inga viktiga dokument 

hamnar i papperskorgen utan att de först förstörs. 

Tänk även på att ta bort dokument som 

ligger kvar i skrivaren. 

Det är inte bara papper som kan vara bärare 

av information. Gamla disketter, hårddiskar, 

trasiga backup-band och andra lagringsmedia 

ska förstöras innan de kastas eller går till skrotning. 

Detta bör göras genom att formatera 

disketter och hårddiskar eller ta sönder dessa. 

Det finns även speciella hårddiskförstörare. 

Internet 

Elektronisk post (e-post) är utan tvekan den 

mest använda tillämpningen på Internet. Det 

som bör uppmärksammas vid användningen av 

e-post är bland annat risken för datavirus. Ett 

vanligt e-postmeddelande kan innehålla datavirus. 

Det är dock vanligare att en bifogad fil 

till e-post innehåller datavirus. Om filen öppnas 

kommer viruset in i datorn. För alla som 

bland annat har patientjournaler i datorn kan 

detta sluta illa. För att skydda sig mot så kallade 

datavirus ska därför ett antivirusprogram 

finnas installerat på alla Internetanslutna datorer 

på mottagningen. 

För att höja säkerheten kan man välja att 

installera Internet på en dator som inte är inkopplad 

på nätverket.

12 sjukdom och arbetsskada 

Vad är en arbetsskada? 

En arbetsskada är en skada som har uppstått på 

grund av olycksfall eller någon annan skadlig 

inverkan i arbetet. En arbetsskada är till övervägande 

del en juridisk definition. Det medicinska 

underlaget vilar på läkarens diagnos, 

exponering för skadlig faktor och kunskap om 

forskningsresultat. 

Olycksfall 

Olycksfall är en skada som uppkommit i samband 

med en särskild händelse (olycksfallsmoment) 

och är relativt kortvarig, i viss mån ovanlig 

och oförutsedd. Se också Tillbud nedan. 

Observera att vid ett allvarligt tillbud eller 

olycksfall ska en omedelbar anmälan göras till 

Arbetsmiljöinspektionen. 

Färdolycksfall 

Råkar man ut för ett olycksfall och skadar sig 

under direkt färd till eller från arbetet betraktas 

det som arbetsskada. Avvikelse till dagis är 

”normal färdväg”. Tröskeln hemma är gräns. 

Arbetssjukdom 

I arbetsmiljön kan det finnas olika skadliga faktorer 

som kan ge upphov till skador eller sjukdomar. 

För att en faktor ska anses vara skadlig 

krävs att den med hög grad av sannolikhet kan 

ge upphov till en arbetssjukdom. Läkarvetenskapen 

ska vara samstämmig i sin uppfattning. 

Exempel på faktorer i arbetet som kan ge upp- 

hov till arbetssjukdomar är psykiskt påfrestande 

förhållanden, buller, vibrationer eller skakningar, 

tungt eller ensidigt arbete eller olika kemiska 

ämnen. 

Smitta 

En del smittsamma sjukdomar kan under vissa 

förhållanden betraktas som arbetsskador. Dit 

hör till exempel gulsot och den så kallade sjukhussjukan. 

En förutsättning är att smittokontakten 

har förekommit i arbete vid omhändertagande 

av smittförande person. Försäkringen 

gäller alltid för smittsamma sjukdomar som 

beror på olycksfall i arbetet. 

Tillbud 

Ett tillbud är en händelse som med ett annat 

förlopp kunde ha blivit en olyckshändelse. T ex 

ett fallande föremål som inte träffar någon per- 

sjukdom och arbetsskada: 71

son eller en stick-, kläm- eller skärskada av lindrig 

art, som inte kräver sjukvårdsinsats. Ett 

tillbud bör alltid utredas och bedömas för att 

hindra upprepning. Ett allvarligt tillbud, där 

någon kunde ha skadats svårt, ska utan dröjsmål 

anmälas till Arbetsmiljöinspektionen. 

Arbetsskadeförsäkringen 

Den som förvärvsarbetar – som fast anställd 

eller tillfälligt anställd – är försäkrad för arbetsskada 

enligt lag. 

Skadas man på arbetsplatsen eller på väg till 

eller från arbetet kan man få ersättning från 

arbetsskadeförsäkringen. 

Alla arbetsskador ska anmälas till Försäkringskassan 

och till AFA – Trygghetsförsäkringar. 

Försäkringskassan (FK) 

Den som drabbas av en arbetsskada kan få 

ersättning från försäkringskassan för inkomstförlust 

i form av livränta. Försäkringskassan kan 

även ersätta vissa kostnader. Vid dödsfall kan 

livränta och begravningshjälp utges till efterlevande. 

Trygghetsförsäkringen, TFA 

Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada (TFA) 

omfattar alla anställda och arbetsplatser där det 

finns kollektivavtal, eller enskild anslutning. 

Från TFA utges ideell ersättning för sveda 

och värk, lyte och men samt för olägenheter i 

övrigt till följd av skadan. 

TFA kan i vissa fall betala ut ersättning för 

inkomstförlust och kostnader som inte ersätts 

av försäkringskassan. 

72 

TFA gäller vid olycksfall i arbetet, färdolycksfall 

till och från arbetet (som inte ersätts enligt 

trafikskadelagen), arbetssjukdomar eller skada 

framkallad genom smitta. 

Anmälan av arbetsskada 

Företaget är skyldigt att se till att det görs en 

anmälan av arbetsskadan till försäkringskassan 

och till AFA. Anmälan av arbetsskada görs på 

särskild blankett, som kan hämtas på FK:s hemsida 

www.fk.se eller AFA:s hemsida www.afa.se. 

Den arbetsskadade fyller själv i en beskrivning 

av händelseförlopp och orsak till skadan. Läkarutlåtande 

eller annan medicinsk bedömning bör 

biläggas anmälan. 

Försäkringskassan utreder 

Om skadeanmälan skickats in till FK, och skadan 

leder till sjukskrivning eller bestående 

inkomstminskning, gör FK en utredning för att 

ta ställning till om skadan ska anses vara en 

arbetsskada. Arbetsskada prövas ofta i samband 

med att man prövar livränta. 

Utredningsarbetet och ställningstagandet 

underlättas om anmälan kompletteras med en 

redogörelse av vad som har orsakat skadan. Den 

enskilde doktorns uppfattning är ganska ointressant, 

den vetenskapliga kunskapen är avgörande. 

Det kan därför vara klokt att anlita t ex 

yrkesmedicinsk klinik för bedömning av skadans 

orsaker och effekter. Finns ett olycksfallsmoment 

med vid skadans uppkomst blir ett 

samband tydligare. 

Om en skadad anser att skadan vållats genom 

arbetsgivarens eller en arbetskamrats vårdslöshet 

kan den skadade ansöka om full inkomstersättning. 

Den skadade ska visa att ett vållande

föreligger. AFA har en särskild blankett för 

vållandeutredning. 

Försäkringskassan beslutar 

FK utreder den skada som anmälts och om 

ersättning ska utgå för nödvändiga kostnader 

för sjukvård inom riket, tandvård och särskilda 

hjälpmedel. En utredning görs också om den 

skadade har fått en inkomstminskning på grund 

av arbetsskadan. 

För skador som inträffat före den 1 juli 2002 

gäller: 

FK utreder om den skadade varit utsatt för 

olycksfall i arbetet eller om några skadliga faktorer 

funnits i arbetsmiljön. Om det funnits 

miljöfaktorer i arbetet, som med ”hög grad av 

sannolikhet” har kunnat orsaka den aktuella 

skadan, har den skadade varit utsatt för vad som 

kallas skadlig inverkan. Kommer FK fram till 

att den skadade varit utsatt för olycksfall eller 

skadlig inverkan, tar FK i nästa steg ställning 

till om det finns ett samband mellan skadan och 

olycksfallet eller den skadliga inverkan. Konstaterar 

FK att övervägande skäl talar för att det 

finns ett sådant samband bedöms skadan som 

arbetsskada. 

För skador som inträffat efter den 1 juli 2002 

gäller: 

Prövningen av en arbetsskada görs nu i ett 

led, i stället för som ovan i två led. Efter en helhetsbedömning 

i varje enskilt fall ska avgöras 

om övervägande skäl talar för att en persons 

sjukdom eller skada har orsakats av olycksfall 

eller skadlig inverkan i arbetet. 

Om det finns omständigheter som talar för 

respektive emot att en skada har uppkommit 

till följd av skadlig inverkan i arbetet, ska det 

framstå som mer sannolikt att skadan har uppkommit 

på grund av den skadliga inverkan än 

att den inte har gjort det. Under dessa förutsättningar 

föreligger övervägande skäl. 

I helhetsbedömningen ingår naturligtvis en 

medicinsk bedömning, men också andra omständigheter 

som hur intensiv exponeringen av 

den skadliga inverkan har varit, om det finns 

konkurrerande skadeorsaker, individens hälsotillstånd 

i övrigt osv. 

Vid godkänd arbetsskada 

Sjukpenning 

Sjukpenning betalas ut med samma belopp som 

vid annan sjukdom, så länge den sjuke inte kan 

arbeta, och vid sjukfrånvaro till minst en fjärdedel. 

Man kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en 

fjärdedels sjukpenning. Hel sjukpenning utgår 

när inget arbeta alls kan utföras. 

Läkarvård 

Alla nödvändiga kostnader för sjukvård utom 

riket, tandvård och särskilda hjälpmedel som 

till exempel kryckor och proteser, ersätts av FK. 

En förutsättning för att få ersättning när det 

gäller tandvård och särskilda hjälpmedel är att 

skadan eller sjukdomen behandlats av läkare 

inom offentlig vård eller av läkare som är ansluten 

till den allmänna försäkringen. Ersättning 

utgår också för resekostnader i samband 

med tandvård och utprovning av hjälpmedel. 

Spara alla kvitton 

För att få ersättning för kostnader i samband 

med skadan ska skrivna behandlingskvitton 


kunna uppvisas där namn och personnummer 

finns med. 

Rehabilitering 

Om inte den skadade kan klara sina tidigare 

arbetsuppgifter efter arbetsskadan kan åtgärder 

för rehabilitering behövas. Under den tiden, i 

regel högst ett år, kan den skadade få rehabiliteringspenning. 

Förebyggande rehabilitering 

Den som måste vara borta från sitt vanliga 

arbete en tid, för att undvika att en arbetsskada 

uppstår eller för att förhindra att en skada förvärras, 

kan under viss tid få ersättning från FK. 

Behandling av sjukgymnast, naprapat eller 

annan behandling i syfte att förebygga att en 

arbetssjukdom eller skada förvärras, kan 

bekostas av arbetsgivaren utan att den enskilde 

blir förmånsbeskattad (till skillnad från en av 

arbetsgivaren subventionerad sjukvård). 

Livränta 

Har arbetsförmågan blivit bestående nedsatt på 

grund av arbetsskadan kan livränta utgå. Livräntan 

ska täcka den inkomstförlust som den 

skadade gjort på grund av skadan. Nedsättning 

i förvärvsförmåga ska vara minst 15 procent. 

Inkomstnedsättningen måste vara minst 1/15 

och inkomstförlusten minst uppgå till en kvarts 

basbelopp. 

Vid beräkning av livräntan jämförs den 

inkomst man skulle ha haft om inte skadan 

uppstått med den inkomst man beräknas kunna 

få trots skadan. Skillnaden mellan dessa inkomster 

utgör livräntan. Livränta kan beviljas för 

viss tid eller tills vidare. 

74 

Arbetsskadelivränta kan förloras om man kan 

utföra annat likvärdigt arbete. Det krävs ett 

medicinskt fortsatt samband för att bibehålla 

livräntan. 

Dödsfall 

Vid dödsfall på grund av arbetsskada betalas 

begravningshjälp ut. Livränta till efterlevande 

kan också betalas ut. Livräntan ska ersätta en 

del av det inkomstbortfall som uppstår på grund 

av dödsfallet och kan betalas ut som barnlivränta, 

omställningslivränta, särskild efterlevandelivränta 

och änkelivränta enligt övergångsbestämmelser. 

Övergångsbestämmelser 

Äldre bestämmelser gäller för skador som har 

inträffat före den 1 januari 1993 och som anmälts 

till FK före den 1 juli 1993. För tid före den 1 

juli 1993 gäller andra bestämmelser avseende 

sjukpenning och kostnader för läkarvård m m. 

FK kan lämna närmare upplysningar om vad 

som gäller i sådant fall. 

Åtgärder vid olycksfall 

Observera att vid ett allvarligt tillbud eller 

olycksfall ska en omedelbar anmälan göras till 

Arbetsmiljöinspektionen. 

Förgiftning 

Råkar man svälja ett giftigt eller vådligt ämne 

bör man undvika att kräkas, eftersom det finns 

risk för att få ner ämnet i luftvägarna och därmed 

förvärra skadan. Tag omedelbart kontakt 

med läkare, i första hand Giftinformationscentralen 

(GIC, tfn: 08–33 12 31).

Omtöcknade eller medvetslösa personer med 

kräkningstendens bör placeras i framstupa sidoläge 

med huvudet lågt så att eventuella uppstötningar 

inte orsakar kvävning. Den förgiftade 

måste ofördröjligen under läkarvård. 

Har man råkat svälja frätande ämnen, t ex 

syror eller alkalier, ska man dricka mjölk eller 

vatten så att det frätande ämnet spädes ut. Även 

här måste omedelbar läkarvård sättas in. 

Skador på hud 

De vanligaste frätskadorna orsakas av koncentrerade 

syror eller baser. Det kan finnas skäl 

överväga behovet av antidot (motgift) som upphäver 

det skadliga ämnets giftighet, t ex genom 

att neutralisera det. Det finns antidot mot t ex 

fluorvätesyra. 

Spola omedelbart det skadade stället med 

rikligt med vatten. Gnid aldrig. Tag av klocka, 

ringar eller dylikt. Svårare skador bör ses om av 

läkare. 

Efter kontakt med tvål, desinfektionsmedel 

eller annat avfettande medel bör huden, efter 

avtvättning, smörjas in med fet hudkräm. I 

annat fall uppstår ofta hudsprickor där infektionsalstrande 

mikroorganismer eller andra 

främmande ämnen kan komma in. 

Eksem, som är en sorts hudskada, fordrar i 

allmänhet att man söker läkare. 

Anafylaktisk chock kan drabba gummiallergiker 

som exponeras för t ex latexhandskar eller 

kofferdam. Akut anafylaktisk chock kan hävas 

med injektion adrenalin, enklast i form av en 

autoinjektor av typen EpiPen för vuxna och 

EpiPen Jr för barn. 

Ögonskador 

Kommer syra, lut eller annat frätande ämne in 

i ögat, måste man handla snabbt. Det skadade 

ögat ska omedelbart spolas med vatten i minst 

15 minuter. Läkare ska alltid snarast uppsökas. 

Kommer partiklar som kan ge mekaniska 

skador in i ögat, ska det sköljas tills skräpet är 

borta. Om skräpet eller irritationen kvarstår, 

uppsök läkare. 

Undvik att gnugga ögonen vid irritation 

eftersom detta oftast förvärrar skadan. 

Små stänk i ögonen kan få ödesdigra konsekvenser 

varför alltid skyddsglasögon ska användas, 

då det finns risk för ögonstänk. 

Brännskador 

Chock hotar vid alla brännskador som omfattar 

mer än 10 procent av kroppsytan (personens 

handflata = 1 procent av kroppsytan) och är 

jämte efterföljande infektion den största faran. 

Kyl först det skadade stället ordentligt med 

kallvatten (

livsviktiga kroppsfunktioner eller hindra 

vidare skadeutveckling. 

◆ De åtgärder för ögonspolning som måste 

vidtas för att hindra vidare skada efter stänk. 

◆ De åtgärder som behöver vidtas för att så 

snabbt som möjligt få den skadade eller 

sjuke under medicinsk vård. 

Med krisstöd menas det psykiska och sociala 

omhändertagande som behöver vidtas i samband 

med olyckor, akuta krissituationer och 

liknande som kan utlösa krisreaktioner. 

På mottagningen ska finnas den beredskap 

och de rutiner för första hjälpen och krisstöd 

som behövs med hänsyn till verksamhetens 

omfattning och risker. Kompetens och beredskap 

är av naturliga skäl i första hand inriktad 

mot att ta hand om skadad eller akut sjuk patient, 

men kunskapen är naturligtvis användbar 

oberoende av vem som drabbas. 

Det finns ett behov av kunskaper och färdigheter 

i livsuppehållande åtgärder t ex att säkerställa 

fria luftvägar, stoppa allvarliga blödningar, 

förebygga cirkulationssvikt samt ge hjärt-lungräddning. 

Utbildning och återkommande praktiska 

övningar i dessa uppgifter är angelägna 

vid planering av beredskap för första hjälpen 

vid olyckor och andra allvarliga händelser. 

Det är betydelsefullt att det på mottagningen 

finns handlingsberedskap inte bara för att ge 

första hjälpen vid olyckor och sjukdom utan 

även för att tillgodose det behov av psykiskt och 

socialt omhändertagande som uppstår hos arbetstagare 

som på olika sätt drabbas av akuta 

kriser, olyckor eller andra allvarliga händelser. 

Detta kan minska personliga lidanden och förebygga 

sjukfrånvaro. 

Företagshälsovården är en resurs som kan 

anlitas både vad gäller riskbedömning, utbild- 

76 

ning och planering av åtgärder vid första 

hjälpen och krisstöd. Den kan oftast även ge 

konkret stöd när det behövs professionella 

insatser vid bl a krisstöd. 

För den som utsatts för en starkt påfrestande 

händelse kan det behövas en tillfällig förändring 

av arbetsuppgifter eller arbetstider. Det 

kan under en övergångsperiod behövas avlastning 

av arbetsmängd och arbetsuppgifter som 

kräver snabba eller omfattande beslut. Sådana 

förändringar syftar till att temporärt anpassa 

arbetsuppgifterna till den enskildes förmåga. 

Vid allvarliga händelser, t ex vid våld och hot, 

är det ofta av terapeutiskt värde att finnas kvar 

i eller snabbt återgå i arbetet, som då bör 

anpassas efter förhållandena. 

Missbruk av alkohol och droger 

Alkoholism/drogmissbruk betraktas numera 

som en sjukdom. Alkoholisten/drogmissbrukaren 

bär inte skulden för sin sjukdom. Men 

han/hon måste helt ta ansvar för sitt tillfrisknande. 

Följande varningssignaler kan bero på andra 

omständigheter än drogproblem, men om någon 

av dem upprepas eller om den anställde visar 

flera av signalerna kan det vara tecken på missbruksproblem: 

Försämring av arbetsprestationen 

genom 

◆ ojämn arbetskvalitet och försämrad produktivitet 

◆ ryckig arbetstakt, sämre koncentration, 

tecken på trötthet 

◆ ökande antal misstag, vårdslöshet och 

bedömningsfel

Dålig närvaro eller hög frånvaro 

◆ frånvaro och sen ankomst accelererar särskilt 

före och efter helger 

◆ går hem tidigt eller förlängd lunch blir allt 

mer frekvent 

◆ oförklarliga försvinnanden från jobbet 

Förändringar i attityder och fysiskt 

utseende 

◆ detaljer bryr man sig inte om och arbetsuppgifter 

utförs hafsigt 

◆ andra får skulden för misstag och aggressivitet 

blir allt vanligare 

◆ förändrad blick, fladdriga rörelser eller 

flammig ansiktshy 

◆ personligt uppträdande och förmåga att 

komma överens med andra förändras 

Från de första tecknen brukar det dröja länge 

innan något görs. Vanliga ursäkter är att man 

inte vill tränga sig på eller att man inte är säker 

på att det rör sig om ett missbruksproblem. 

Att fråga rakt på sak är att visa intresse och 

att bry sig om. Ju tidigare ingripande desto bättre 

förutsättningar att förhindra att missbruket 

utvecklas. Ett speciellt test (Mach-test) kan 

användas för obekräftade misstankar om missbruk. 

Hjälp med test eller vård kan förmedlas 

av företagshälsovården eller närmaste sjukhus. 

Hjälp kan ges professionellt av Alfagruppen, 

Alnarådet, Anonyma alkoholister (AA), Anonyma 

narkomaner (AN), Lewi-Pethrus-stiftelsen, 

Länkarna med flera. 


Den här skriften tar upp de vanligaste frågorna om arbetsmiljön inom privattandvården. 

Perspektivet är den lilla mottagningen med sina förutsättningar för 

organisation och ledarskap, arbetsklimat, fysisk arbetsmiljö, hantering av kemikalier, 

hygien, allergirisker, risker för arbetsskador m m. 

Denna mångfald av faktorer i arbetsmiljön kan inte lösas systematiskt och långsiktigt, 

om det inte finns kunskap om hur problemen ser ut och om vad som bör 

prioriteras. 

Arbetet med arbetsmiljö, miljöskydd och kvalitet har många beröringspunkter 

med varandra. De kan med fördel integreras så att kvalitetsarbetet blir överordnat 

och kommer att innefatta de övriga. 

isbn nr: 91-7522-788-6 

art nr: 7330

Arbetsmiljön i privattandvården, pdf - Prevent

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?