Trädgård på taket Läckö slottsträdgård Ekologisk ... - Monarda

Ledare
KRAV och livsmedelskvaliteten
Ända sedan ekologisk odling uppstod (då under
namn som naturlig-, giftfri-, biologisk-, biodynamisk-,
alternativ-) på 30-40-talen, har människor dragits till den
och engagerat sig i den till stor del för att de velat ha mat
som befordrar hälsa. Hälsorörelsen och frisksportarna var tidigt
förespråkare för denna naturliga typ av odling som man menade
var den enda rätta ur hälsosynpunkt. Ja, den ekologiska odlingsrö-
relsen hade hälsoargumentet som ett av sina främsta argument.
Födan skulle vara ren, giftfri, oförfalskad och naturligt odlad för att
vara riktigt hälsobringande.
Sedan dess har fokus för argumenteringen om ekologisk odling
förskjutits en del. Från att hälsoaspekterna har vägt tyngst har
miljöaspekterna kommit att väga tyngre. Vad detta kan bero på kan
diskuteras. När den ekologiska odlingsrörelsen skulle börja mark-
nadsföra sina produkter så antog man förmodligen att ganska få
människor var mottagliga för hälsoargumentet och valde därför att
fokusera på miljöaspekterna som man trodde kunde beröra en stör-
re allmänhet. Under 70-talet efterträddes hälsorörelsen delvis av
miljörörelsen och så kom det sig att miljöargumenten kom att få en
mer framträdande plats.
Detta avspeglade sig också i reglerna för ekologisk odling såsom
Krav formulerade dem. Det handlade uteslutande om förbud – för-
bud mot giftbesprutning, konstgödsling, betning av frö etc. Denna
syn (som förstås äger sin riktighet) kom också att prägla argumenta-
tionen för och marknadsföringen av produkterna. Giftfritt odlat var
parollen i korthet. Om näringskvalitet talade man tyst.
Genom åren har Krav knappast velat ta i frågan om närings-
kvalitet med tång, utan alltid fokuserat på och fört fram miljö-
aspekterna av ekologisk odling. Detta trots att många, ja kanske de
flesta, av de konsumenter som köper ekologiskt odlat också gör
detta för att de vill ha en hälsosammare och mer välsmakande mat
på bordet.
Det biodynamiskt inriktade Demeterförbundet har som mot-
sats alltid pratat om näringskvalitet och positiva
och stärkande odlingsåtgärder, men Krav har varit
helt stumma när det gäller den frågan, också för-
modligen för att man inte ansett sig ha tillräckligt
på fötterna. När vi nu genom olika undersökning-
ar, både svenska och utländska, har fått svart på
vitt om att näringskvaliteten i våra livsmedel var-
ken är vad den har varit eller vad den borde vara,
så borde det vara en självklarhet för Krav att nu
också ta upp denna aspekt på ekologiskt odlade
produkter. Man kan förmoda att detta framöver
kommer att bli allt viktigare skäl för konsumen-
terna att köpa ekologiskt. Som exempel kan näm-
nas SvD:s artikelserie om matkvalitet som rönt
mycket stort intresse från allmänhet och experter.
I Lars Kjellenbergs projektrapport På jakt efter
den perfekta moroten, statusrapport 2006*, citeras
tyska konsumentundersökningar som visar att
hälsoaspekten är den överlägset viktigaste för konsumenterna.
Runt 60 % köper ekologiska produkter för att de är hälsosammare
medan bara ca 10 % köper dem för att de är miljövänligare. Vi kan
anta att det förhåller sig på ungefär samma sätt här i Sverige. Det
borde Krav verkligen uppmärksamma.
Tyvärr ser det ut som att Krav istället fokuserar på klimatfrågan
och en klimatmärkning av produkter och därmed återigen försum-
”När vi nu genom olika
undersökningar ... har
fått svart på vitt om att
näringskvaliteten i våra
livsmedel varken är
vad den har varit eller
vad den borde vara, så
borde det vara en självklarhet
för Krav att nu
också ta upp denna
aspekt på ekologiskt
odlade produkter.”
mar frågan om näringskvalitet och hälsosamma livsmedel. Inget fel
med en klimatmärkning, men man ska komma ihåg att detta är en
extremt upphaussad fråga för tillfället och att vi kommer att få leva
med den i 50-100 år framåt varför intresset om något år kommer att
plana ut. Man kommer dessutom att inse att det är de stora åtgär-
derna på politisk nivå som kommer att ha störst effekt.
Klimatfrågan är alltför viktig för att den ska reduceras till en
fråga om personliga konsumtionsval. Här måste kraftfulla beslut
om energianvändning och -produktion, transporter och kommuni-
kation samt förstås matproduktion och -konsumtion tas på hög,
helst internationell, nivå för att ha tillräcklig påverkan på klimatet. I
förlängningen kommer detta också att innebära att saker som
konstgödsel och giftbesprutning inte kommer att tillåtas, utan vi
kommer att jobba med andra, miljövänliga medel i stor skala.
Frågan om näringskvalitet är emellertid alltid aktuell och kom-
mer att bli detta i ännu högre grad i framtiden, i takt med att hälso-
medvetandet ökar. Personlig utveckling och hälsa har en långsik-
tigt uppåtgående trend och här kommer livsmedelskvaliteten alltid
att ha en viktig plats. Efterhand kommer det också att stå klart för
var och en att miljöfrågan och hälsofrågan är två sidor av samma
sak. Människan tenderar att behandla sitt inre som det yttre och
tvärsom. När vi blir mer medvetna om miljöns betydelse för vårt
välbefinnande kommer vi också att börja värdesätta livsmedel som
är friska och sunda och som befordrar friskhet och sundhet.
Vad vi önskar är att Krav vill fokusera lite mer på livsmedels-
kvalitet och då inte bara i fråga om utseende och smak, utan även
den inre kvaliteten hos produkterna. Krav skulle alltså kunna börja
titta på specifika krav på näringsinnehåll i dessa.
Problemet är idag att jordar som varit utarmade och misskötta
med mycket konstgödsel och giftbesprutning, endast efter ett enda
omläggningsår kan få börja producera kravmärkta produkter. Det
säger sig självt att detta inte alltid är så lyckat: det som tagit decen-
nier av ensidigt kemijordbrukande att riva ner, bygger man troligen
inte upp på endast en odlingssäsong.
Här behövs jordanalyser och produktanaly-
ser för att se om jorden är i gott skick och om pro-
dukterna har ett fullvärdigt näringsinnehåll.
Biodynamikerna har på detta område i många år
bedrivit ett framsynt arbete och tagit fram analys-
parametrar som antyder högre resp. lägre
näringskvalitet**. I den mån det finns brister så
finns alltid en möjlighet att arbeta aktivt med jord-
en med åtgärder som gröngödsling, mineralgöds-
ling med stenmjöl, tillförsel av kompost etc. D.v.s.
klassiska åtgärder i ekologisk odling för att åter-
ställa sjuka jordar till friska.
Detta kan förstås förfinas till en högtstående
vetenskap bara resurser sätts till. Produkter med
de högsta värdena bör också premieras med en
högsta klassens märkning och i förlängningen
också ett något högre pris. Tänk om Krav föru-
tom att tala lyriskt om ekologiska produkters positiva inverkan på
miljön och deras smak och färskhet också ville berätta att de är full-
värdiga som föda betraktat!
Lars Forslin
Länkar
* http://tinyurl.com/preview.php?num=5ungg4 , sid. 9
** http://www.jdb.se/sbfi/publ/Standardisering.pdf
2 Odlaren nr 3-2008