Trädgård på taket Läckö slottsträdgård Ekologisk ... - Monarda

Klimatet innanför murarna är drivande.Redan till midsommar har man fullt skördefärdig sallat av många olika sorter. I bakgrunden skymtar Simon Irvine.
6
Den här genomgrävningen och uppgödslingen görs nu inte
varje år, utan vartannat/vart tredje år, till de mest näringskrävande
grödorna som kål och purjo men även till baljväxter förvånande nog.
Simon menar att det är nödvändigt för att få de praktexemplar av till
exempel blomsterbönor, som är ett måste i en visningsträdgård.
Egentligen är Simon emot tanken på att gödsla grödorna, utan
målet är att få en så pass bördig jord att man ska kunna placera vil-
ken gröda som helst var som helst. Han poängterar att det är en viss
skillnad mellan att ha en bördig jord och en uppgödslad jord. I det
senare fallet kan man få stora grönsaker genom överdrivet kraftig
gödsling med till exempel hönsgödsel, vilket dock ofta får menlig
inverkan på kvalitet och sjukdomsresistens. Istället eftersträvar
Simon alltså en bördig jord vilket är liktydigt med en jord med gott
om komplexa humusämnen från vilken växterna kan få en balan-
serad näring under hela växtsäsongen.
Läckö barockens spjutspetsträdgård
Under 1600-talet, som ju var Läckö slotts blomstringstid under
Magnus Gabriel De la Gardie, var en trädgård en livförsäkring och
man lade ner stora ansträngningar på att utveckla säkra odlingsme-
toder som skulle kunna ge god skörd även dåliga somrar. 1600-
talet är ju känt som ”lilla istiden” och även somrarna var kalla. Man
experimenterade med olika åtgärder för att få ett gynnsammare
mikroklimat, till exempel byggde man murar runt trädgården, men
Simon menar att häckar runt om dock skulle vara bättre eftersom
murarna ger starka virvelvindar när det blåser hårt utifrån Vänern,
och många plantor tar stryk då, till exempel hade alla squashplan-
tor skadats svårt under vårens blåsväder.
Murar stänger förstås både folk och fä ute och kanske var det
huvudanledningen till att man byggde dessa höga murar?
Under 1600-talet hade man då som nu upphöjda bäddar men
då bestående av sand blandat med hästgödsel, allt för att få en så
varm jord som möjligt. Man kan fortfarande hitta en fraktion med
fin sand som Simon tror är kvar sedan den tiden. Den här odlings-
metoden var kanske ett tidigt exempel på odling i ett konstgjort
substrat. Sentida efterföljare har ju också använt sand, då i kombi-
nation med gräsklipp, med lyckat resultat.
Tyvärr finns inte så mycket dokumentation kvar om vad man
odlade i trädgården, endast anteckningar om inköpt material etc.
Dock tror Simon att kvartersindelningen är intakt från den tiden.
Man kan se det på att alla mått verkar vara i alnar, inget stämmer
när man använder meter som måttenhet.
Avsättning
Här produceras ju stora mängder högkvalitativa ekologiska grön-
saker under en säsong och man kunde tro att slottsrestaurangen
intill vore först att tinga på dessa. Så är dock inte fallet, utan allt säljs
utanför, bland annat till en finare salladsbar i Lidköping, men även
till ”kändiskocken” Rune Kalf-Hansen, som tar grönsaker från
Läckö till sina evenemang och sin cateringverksamhet. Samarbetet
med Rune resulterade för övrigt i boken ”I kökslandet – Möten mel-
lan mat och trädgård”, som kom för några år sedan.
När vi går runt bland bäddarna ansluter fler besökare och
Simon slår sig gärna i slang med dem. Han anser att utbytet med
besökarna är det kanske viktigaste som sker här. Här lär finnas en
skylt som uppmanar besökarna att störa trädgårdsmästarna i deras
arbete!
Vi tittar på bladlössen som kommer på vissa grödor. Simon får
frågan om hur han brukar bekämpa dem. Svaret blir att han inte
gör det. Han menar att även harmlösa medel som såpvatten har
Odlaren nr 3-2008