Miljöledning och giftfri miljö, kemikaliefrågorna i teori och praktik ...

Miljömålsansvariga myndigheter
För att få en tydlig ansvarsfördelning i miljömålsarbetet
har regeringen utsett en ansvarig myndighet för vart och
ett av de 16 miljömålen. Naturvårdsverket har ansvaret
för nio mål, medan Statens Strålskyddsinstitut, Kemika­
lieinspektionen, Sveriges Geologiska Undersökning,
Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Boverket har
huvudansvaret för var sitt mål. Arbetet med att formulera
målen utgick från de horisontella miljöfrågorna nämligen:
• Människors hälsa.
• Den biologiska mångfalden och andra naturvärden.
• Kulturhistoriska värden.
• Ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga och en
god hushållning med naturresurserna.
Regeringen ville säkra att dessa miljöfrågor fick tillräckligt
fokus inom ramen för miljömålsarbetet och utsåg
Naturvårdsverket, Boverket, Riksantikvarieämbetet och
Socialstyrelsen som ansvariga myndigheter för dessa
övergripande miljömålsfrågor. De miljömålsansvariga
myndigheterna ska tillsammans med organisationer och
företag som verkar inom en viss samhällssektor (exem­
pelvis transportsektorn, jordbruket eller industrin)
utveckla lämpliga indikatorer för miljömålsarbetet.
Vidare ska myndigheterna samla data, redovisa måluppfyllelsen,
föreslå kompletterande insatser och i övrigt
verka för att miljömålen nås.
Länsstyrelser och kommuner
Länsstyrelserna ansvarar för det regionala miljömålsarbetet.
De beslutar om regionala delmål och samordnar
uppföljningen av dessa. Kommunerna deltar genom att
förankra, utveckla och förverkliga miljömålsarbetet i
samspel med kommuninvånarna, näringslivet och andra
intressenter. Lokala mål, åtgärdsstrategier och kommu­
nal samhällsplanering skapar förutsättningar för miljö­
1
arbetet på lokal nivå. Många kommuner har inlett arbetet
med att utveckla lokala miljömål och strategier. Formerna
för arbetet varierar, men införandet av miljöledningssystem
och samordning med det lokala Agenda 21arbetet
är vanligt förekommande. Andra exempel är att
arbetet med miljöplaner, översiktsplanering, miljöbokslut
och gröna nyckeltal. Arbetet med miljömålen kan
inspirera när kommunen gör olika former av planering
och prioriteringar. Exempel på områden där miljömålen
kan ha stor betydelse är trafikplanering, energifrågor,
fastighets- och bostadsutveckling och bevarande av
värdefulla kulturmiljöer och byggnader. Kommunen kan
också påverka genom att ställa miljökrav vid upphand­
lingar. Miljömålen kan naturligtvis användas i dialogen
med näringslivet, exempelvis vid miljömålsstyrd tillsyn.
Näringslivet
Sedan slutet av 1960-talet har det svenska näringslivet
anpassat sig till en alltmer krävande miljölagstiftning.
Efter hand insåg industrin att ett framåtriktat arbetssätt
ger många fördelar. Genom att arbeta med miljölednings­
system, att miljöanpassa produktionen och produkterna,
samt att vara öppen mot samhället, har många svenska
företag lagt sig långt framme vad gäller miljömedveten­
het. Det visar sig bland annat genom att ett mycket stort
antal svenska företag är miljöcertifierade. Föreningen
Svenskt Näringsliv, som är representerad i Miljömålsrådet,
har en positiv grundsyn på miljömålsarbetet. De 16
miljömålen innebar en viktig förändring när de kom till,
och föreningen vill aktivt bidra till uppföljningsarbetet av
miljömålen. Näringslivet påverkar vissa miljömål i hög
utsträckning och andra i mindre omfattning. Det betyder
att möjligheterna att uppnå en del av miljömålen i hög
grad beror på möjligheterna för näringslivet att bidra med
aktiva insatser.