Miljöledning och giftfri miljö, kemikaliefrågorna i teori och praktik ...

Miljöledning och Giftfri miljö 

– kemikaliefrågorna i teori och praktik 

Rapporten är framtagen i samarbete med Plast- & Kemiföretagen, 

Teknikföretagen, Miljörevisorer i Sverige (MIS), NUTEK och TEKO-industrierna. 

K E M I K A L I E I N S P E K T I O N E N 

Rapport 

Nr 4/07 

E n r a p p o r t f r å n K e m i k a l i e i n s p e k t i o n e n w w w . k e m i . s e

ISSN: 0284-1185 

Best.nr. 360 862 

Sundbyberg, juni 2007 

Utgivare: Kemikalieinspektionen © 

Beställningsadress: CM-Gruppen, Box 11063, 161 11 Bromma 

Tel: 08-50 59 33 35, fax 08-50 59 33 99, e-post: kemi@cm.se 

Rapporten finns som nedladdningsbar pdf på www.kemi.se 

Form och produktion: Blomquist Annonsbyrå 

Illustrationer: Johnny Dyrander, Illustrationer Miljömål, sid 6: Tobias Flygar 

Omslagsfoto: Matton Images/James Hardey 

Tryckeri: Centraltryckeriet Impress

Förord 

Samhället står inför många utmaningar på miljöområdet. Riksdagen beslutade år 1999 

att Giftfri miljö och andra miljökvalitetsmål ska nås inom en generation. För att nå Giftfri 

miljö behövs systematiska insatser av företag och organisationer som hanterar kemiska 

ämnen och varor. Därtill behövs en kraftfull lagstiftning inom EU och insatser på det 

globala planet. Viktiga åtgärder i företag gäller t.ex. avveckling av särskilt farliga 

ämnen och riskminskning vid hantering av kemikalier. Under senare år har industrin 

gjort många frivilliga insatser i sitt miljöarbete och ett betydelsefullt steg är införandet 

av miljöledningssystem. Fördelarna är många om samhällets mål också avspeglas i 

företagens strategiska miljöarbete. 

Denna handbok har tagits fram för att underlätta arbetet med att integrera miljömålet 

Giftfri miljö i det dagliga arbetet genom att ta tillvara den potential som miljöledningssystemen 

utgör för ett strukturerat kemikaliearbete. Vi har särskilt haft små 

och medelstora företag i fokus. Ambitionen är att presentera en vägledning som inte 

bara talar om vad man kan göra, utan också visar på exempel och ger inspiration till 

hur man kan arbeta. Tonvikten ligger på målet Giftfri miljö men det principiella angreppssättet 

bör även kunna tillämpas på de övriga miljömålen. 

Handboken har initierats av Kemikalieinspektionen och delvis finansierats av 

Miljömålsrådet. Författare är Torbjörn Brorson som är verksam vid bland annat 

WSP Environmental och Internationella institutet för industriell miljöekonomi (IIIEE) 

vid Lunds Universitet. Det är författaren, som med gedigen erfarenhet av arbete med 

miljöledningssystem och kemikalier, ger råd för det praktiska arbetet i företagen. 

Kemikalieinspektionen har samordnat arbetet där Johanna Lissinger Peitz har 

varit projektledare med stöd av Anne-Marie Johansson. 

En referensgrupp med representanter från myndigheter, branschorganisationer 

och intresseföreningar har deltagit i arbetet och lämnat värdefulla synpunkter. 

Ett särskilt tack riktas till Anders Normann och Märit Hammarström, Plast- & Kemiföretagen, 

Elinor Kruse, Teknikföretagen, Lena Seger, Miljörevisorer i Sverige (MIS), 

Cecilia Ankarstig och Tomas Gärdström, NUTEK samt Henrik Willers, TEKO-industrierna. 

Förhoppningen är att denna publikation ska motivera och inspirera företag och 

organisationer i samhället att ytterligare stärka arbetet med kemikaliekontroll och 

därmed bidra till att miljökvalitetsmålet Giftfri miljö kan uppnås. 

Kemikalieinspektionen

Innehåll 

Läsanvisningar 5 

Samhällets miljömål samspelar med företagens miljöledningssystem 6 

Kemikalier i samhället 15 

Risker med kemikalier 19 

Lagstiftningen på kemikalieområdet 25 

Miljöledningssystem 35 

Miljöledning, kemikalier och Giftfri miljö i praktiken 39 

Säkrare kemikaliehantering bidrar till Giftfri miljö 

PRIO – ett verktyg i kemikaliearbetet 

Handlingsplan för säkrare kemikaliehantering 

De här kemikalierna använder vi 

Kemikaliesvepet – vad finns i förråden? 

Ordning, reda och säker kemikaliehantering 

Farorna med våra kemikalier 

Bättre kännedom om lagstiftningen 

Säkerhetsdatablad på längden och tvären 

Se över riskerna med kemikalierna 

Skriftliga rutiner och instruktioner 

Klarläggande av ansvar 

Miljöutbildning med kemikaliefokus 

Nu gäller det att komma vidare 

Ständiga förbättringar 

Miljöpolicy 

Fokus på de viktigaste miljöfrågorna 

Våra betydande miljöaspekter på kemikalieområdet 

Miljömålen anger riktningen 

Förebyggande kemikaliearbete 

Kemikalieutbytesplan 

Miljörevision och kemikalier 

Att söka kunskap på miljöområdet 71 

Ordförklaringar 73 

39 

40 

62

Under årens lopp har det skrivits mycket om kemikalier 

och miljöförstöring. Böckerna och artiklarna kan säkert 

fylla åtskilliga bibliotek. Efter det att miljöledningsstandar 

den ISO 14001 introducerades 1996 har det publicerats 

ett växande antal handböcker om miljöledning. Även om 

Sveriges miljökvalitetsmål som introducerades 1999 har 

det skrivits en hel del. Att i en kortfattad handbok koppla 

samman kemikalier, miljö, miljöledning och miljömålet 

Giftfri miljö får ses som en utmaning, vilket det också 

verkligen är för företagen som ska gå från ord till 

handling. I den här rapporten omfattar ordet miljö både 

yttre miljö och arbetsmiljö. Avsikten med handboken är 

att både ge teoretisk bakgrund och handfasta råd i 

miljöarbetet. Den vänder sig särskilt till verksamhetsutövare 

i små och medelstora företag, men även till alla 

andra som har ett intresse av att lära sig mer om hur 

man kan arbeta för att förebygga och hantera miljö- och 

hälsorisker med kemikalier. 

Teori och praktik i kemikaliearbetet 

Handboken är uppbyggd i två delar – en teoretisk och 

en praktisk. Så här är handboken upplagd innehålls 

mässigt: 

• Samhällets miljömål 

• Kemikalier i samhället 

• Risker med kemikalier 

• Lagstiftning på kemikalieområdet 

• Miljöledningssystem 

Ungefär halva handboken kan betraktas som en teoridel. 

Här beskrivs Sveriges miljökvalitetsmål och de regionala 

miljömålen. Speciell tonvikt läggs på målet Giftfri miljö. 

Vidare ges en översikt av användningen av kemiska 

produkter i samhället och vilka risker som kan föreligga. 

Avsikten är inte att göra läsaren till miljöexpert eller 

toxikolog men det finns en hel del lättillgänglig informa 

tion att använda som bakgrund för det praktiska arbetet. 

Handboken innehåller också ett avsnitt där lagstiftningen 

på kemikalieområdet beskrivs. Ett sådant avsnitt kan 

naturligtvis inte bli komplett utan här måste läsaren söka 

mer detaljerade kunskaper på annat håll. Kemikalieinspektionens 

webbplats är en lämplig ingång till 

kemikalielagstiftningen. 

Läsanvisningar 

Den praktiska delen av handboken bygger på tillämpningen 

av miljöledningssystemet. Oavsett om du arbetar 

med ett certifierat miljöledningssystem eller ett förenklat 

system bör du känna igen dig i upplägget. Det finns 

dock ett antal referenser till ISO 14001 eftersom det är 

det mest välkända systemet. Vi följer dock inte standardens 

upplägg utan utgår från ett företag som gör ett 

krafttag för att göra kemikaliehanteringen säkrare. Den 

praktiska delen innehåller checklistor, exempel på rutiner 

och instruktioner samt många goda råd. Allt med bäring 

på kraven i kemikalielagstiftningen och systematiken i 

ISO 14001. Där det är motiverat görs kopplingar till målet 

Giftfri miljö. 

Referenser till kraven i ISO 14001 förekommer på 

många ställen och genom en speciell symbol markeras 

vilket avsnitt i standarden som bör studeras närmare. 

Handboken beskriver dock inte alla detaljer i ISO 14001 

utan läsaren förväntas ta del av texten i ISO 14001 och 

hjälpdokumentet ISO 14004. Dessutom finns det andra 

handböcker som generellt beskriver hur miljöledningssystemet 

kan införas i ett företag. 

Att ta reda på mera 

Handboken avslutas med ett avsnitt som innehåller tips 

om litteratur, webbplatser och databaser. Vidare förklaras 

ett antal av de begrepp som används inom kemikalieområdet 

och i miljöledningssystemet. 

Från pärm till pärm 

Handboken kan läsas från pärm till pärm eller de separata 

avsnitten var för sig. Genom den teoretiska delen läggs 

grunden för praktiken men du kan naturligtvis gå in var 

som helst och ta del av den information som känns angelägen. 

Miljöledningssystem 

Handboken kan användas av företag som redan infört 

miljöledningssystem eller som planerar att göra det. 

Den innehåller många råd som sätter fokus på säkrare 

kemikaliehantering. Funderar företaget inte alls på att 

införa miljöledningssystem innehåller handboken många 

praktiska tips för att uppfylla miljömyndigheternas krav 

på egenkontroll och systematiskt arbetsmiljöarbete.

6 

Sveriges 16 miljömål 

Sveriges Riksdag beslutade om 15 nationella miljökvalitetsmål år 1999. 

Två år senare fastlades ett antal delmål. Under 2005 introducerades miljömål 16 om biologisk mångfald. 

Målen följs upp i årliga rapporter (DeFacto) och vart fjärde år görs en fördjupad utvärdering. 

Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser 

i atmosfären ska i enlighet med FN:s 

ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras 

på en nivå som innebär att människans påverkan 

på klimatsystemet inte blir farlig. 

Frisk luft Luften ska vara så ren att människors 

hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte 

skadas. 

Bara naturlig försurning De försurande effekterna 

av nedfall och markanvändning ska underskrida 

gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av 

försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten 

i tekniska material eller kulturföremål 

och byggnader. 

Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och 

metaller som skapats i eller utvunnits av samhället 

och som kan hota människors hälsa eller den 

biologiska mångfalden. Till miljömålet Giftfri miljö 

finns det nio delmål. Dessa beskrivs senare i 

handboken. 

Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska utvecklas 

så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig 

UVstrålning. 

Säker strålmiljö Människors hälsa och den 

biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga 

effekter av strålning i den yttre miljön. 

Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i 

mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan 

på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk 

mångfald eller möjligheterna till allsidig användning 

av mark och vatten. 

Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag 

ska vara ekologiskt hållbara, och deras 

variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig 

produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden 

samt landskapets ekologiska och vattenhushållande 

funktion ska bevaras, samtidigt som 

förutsättningar för friluftsliv värnas. 

Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge 

en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt 

bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar 

och vattendrag. 

Hav i balans samt levande kust och skärgård 

Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt 

hållbar produktionsförmåga och den biologiska 

mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha 

en hög grad av biologisk mångfald, upplevelse 

värden samt natur och kulturvärden. Näringar, 

rekreation och annat nyttjande av hav, kust och 

skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling 

främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas 

mot ingrepp och andra störningar. 

Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska 

och vattenhushållande funktion i landskapet ska 

bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för 

framtiden. 

Levande skogar Skogens och skogsmarkens 

värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt 

som den biologiska mångfalden bevaras samt 

kulturmiljövärden och sociala värden värnas. 

Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och 

jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och 

livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som 

den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena 

bevaras och stärks. 

Storslagen fjällmiljö Fjällen ska ha en hög grad 

av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, 

upplevelsevärden samt natur och kulturvärden. 

Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till 

dessa värden och så att en hållbar utveckling 

främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas 

mot ingrepp och andra störningar. 

God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan 

bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam 

livsmiljö samt medverka till en god regional och 

global miljö. Natur och kulturvärden ska tas tillvara 

och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska 

lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt 

och så att en långsiktigt god hushållning med mark, 

vatten och andra resurser främjas. 

Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden 

ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt för 

nuvarande och framtida generationer. Arternas 

livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner 

och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva 

i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig 

genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en 

god natur och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, 

som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

Genom att vända perspektivet från miljöhot till miljömål har Sveriges riksdag 

tagit ett viktigt steg mot visionen om hållbar utveckling. De 16 nationella miljökvalitetsmålen 

visar riktningen för olika aktörer i samhället i detta arbete. 

Vad det gäller målet Giftfri miljö och andra mål kan näringslivet bidra på fera 

olika sätt. I det här avsnittet får du information om de olika miljömålen och en 

första inblick i hur de kan samspela med företagens miljöledningssystem. 

Från hotbild till målbild 

Inom miljöområdet har det varit vanligt att arbeta med 

hotbilder. Hot som försurning, spridning av giftiga ämnen, 

klimatförändringar, övergödning och utrotningshotade 

arter har fyllt tidningsartiklar, läroböcker och samhällsdebatten 

under många år. Självklart är det viktigt att 

förstå vad som kan hända om vi inte gör någonting, eller 

gör fel saker, men risken finns att miljöarbetet blir färgat 

i alltför mörka och dystra nyanser. Hopplösheten kanske 

infinner sig vilket sällan leder till förbättringar. Ett mer 

konstruktivt angreppssätt på miljöfrågorna kan vara att 

identifiera ett framtida acceptabelt tillstånd och genom 

visioner, mål och delmål visa vägen dit. I samklang med 

detta synsätt har Sveriges riksdag antagit 16 miljömål för 

Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i 

miljön som vi med nuvarande kunskaper kan betrakta 

som hållbart i ett längre perspektiv. Vi talar därför om 

Sveriges miljökvalitetsmål. Målen syftar till att: 

• Främja människors hälsa. 

• Värna den biologiska mångfalden och naturmiljön. 

• Ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena. 

• Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga. 

• Trygga en god hushållning med naturresurserna. 

Tidperspektivet är en generation 

Hur långt är då tidsperspektivet för miljökvalitetsmålen? 

Begreppet generationsmål används ofta i sammanhanget 

och ambitionen är att vi till nästa generation ska ha löst 

de stora miljöproblemen. I praktiken skulle detta innebära 

att mängder av viktiga åtgärder i Sverige ska vara 

genomförda till år 2020. Vad det gäller målet för klimatet 

har målsnöret spikats upp år 2050. En sak är uppenbar 

nämligen att resan till de olika målen riskerar att bli lång 

och säkert inte spikrak. Naturen behöver dessutom tid att 

återhämta sig för den historiska och nuvarande miljö 

Samhällets miljömål samspelar 

med företagens miljöledningssystem 

belastningen. Produktions- och konsumtionsmönster 

måste förändras både i Sverige och i omvärlden. Det är 

lätt att inse att de 16 miljömålen kräver stort engagemang 

hos många aktörer i samhället, både i ett nationellt och 

internationellt perspektiv. Målen och delmålen kommer 

som andra mål i samhället, eller i ett företag, att regelbundet 

utvärderas. Det är därför mycket sannolikt att 

vissa av delmålen efterhand ändrar karaktär och 

inriktning. 

I handboken läggs tyngdpunkten på kopplingarna 

mellan miljömålet Giftfri miljö och miljöledningssystem 

men många av miljömålen påverkar den egna organisationen 

på ett eller annat sätt. Kemikaliefrågorna återfinns 

i fler miljömål än i Giftfri miljö. Att få översikt över allt 

detta är inte helt lätt men låt oss göra ett försök. Låt oss 

därför granska de miljömål vi enats om att uppnå. Under 

varje miljökvalitetsmål finns ett eller flera delmål som 

anger mer detaljerat vad som ska uppnås. Vidare finns 

det miljömål på regional och lokal nivå som på ett ännu 

mer konkret sätt berör industrier, tjänsteföretag och 

andra organisationer. 

Så här berörs du av miljömålen 

i din verksamhet 

Alla kan göra en insats. Att skapa ett säkrare, resurssnålare 

och mindre förorenande företag gynnar både 

miljön och företagets ekonomi. Sveriges miljömål är både 

krävande och långsiktiga och det kan kanske kännas 

svårt för ett enskilt företag att bli delaktigt i processen. 

Som beskrivs i handboken finns det emellertid en rad 

enkla och praktiska åtgärder som kan ge stor effekt. 

I tabellen på nästa sida ges några exempel på områden 

där de flesta företag kan göra en insats som direkt eller 

indirekt samspelar med Sveriges miljömål. 

7

Aktivitet Det här kan ditt företag göra Koppling till Sveriges miljömål 

Inköp 

Varor och tjänster påverkar miljön och riskerna vid 

hanteringen. Att ta fram inköpsrutiner där hänsyn 

tas till hälsa och miljö är ett viktigt första steg. 

Inköparen har ju en nyckelroll i företagets miljö 

arbete genom att samarbeta med leverantörer och 

ställa miljökrav och krav på produkter som minskar 

riskerna i arbetsmiljön. Kundernas krav och önske 

mål är en viktig drivkraft för företags leverantörer 

att miljöanpassa sina varor och tjänster. 

Transporter 

Att transporter av råvaror, produkter och människor 

påverkar miljön är ett välkänt fenomen. Vägtrafiken 

står till exempel för en tredjedel av koldioxidut 

släppen. Den nuvarande trenden pekar mot fler 

transporter, snabbare leveranser, tätare tidsinter 

vall och mindre sändningsstorlekar. Att samtidigt 

åstadkomma minskad miljöpåverkan är en stor 

uppgift för företag, transportföretag och samhället. 

Energi 

Energiförbrukningen är stor i Sverige och de flesta 

verksamheter har mycket att vinna på effektivare 

energisystem och införande av mer miljöanpassad 

teknik. Inte minst med tanke på de ständigt ökande 

kostnaderna för fossila bränslen och elenergi, 

handel med utsläppsrätter och olika skatter, så går 

god energihushållning hand i hand med minskad 

miljöpåverkan. 

Användning av kemiska produkter 

Kemikalieanvändningen är betydande i samhället. 

Vi klarar oss inte i vardagen utan kemiska 

produkter men samtidigt finns det anledning att 

vara varsam med användningen. De flesta företag 

hanterar kemikalier i processer, vid rengöring, i 

smörjoljor, i råvaror och färdiga produkter. Det är 

uppenbart att många företag kan göra en insats för 

säkrare kemikaliehantering. 

Avfall 

Avfallsproblematiken brukar vara det första man 

tänker på när ordet miljö nämns. I samhället pågår 

det många åtgärder för att minska avfallsmäng 

derna och göra avfallshanteringen säkrare. Avfallsfrågorna 

berör alla företag och kostnads- och 

miljöaspekterna är starka drivkrafter för att ta sig 

an avfallet på ett systematiskt sätt. Allt fler avfallsslag 

får inte längre läggas på deponi och förbrän 

ning av avfall blir dyrare. Det gäller därför att 

förhindra uppkomsten av avfall och för det avfall 

som bildas finna så bra metoder för omhänder 

tagande som möjligt. 

Produktutveckling och produkter 

Produkternas miljöpåverkan har blivit allt mer 

betydelsefull. Produkter som belastar hälsa och 

miljö minimalt under sin livstid har många fördelar. 

Att göra rätt från början är naturligtvis bättre än att 

försöka rätta till felaktigheter i efterhand. 

Ju större kund företaget är desto större 

möjligheter har det att påverka leverantörernas 

miljöanpassning av produkter och tjänster. 

Storleken har dock inte alltid betydelse och om 

många små kunder börjar ställa miljökrav så 

kan effekten bli likartad. De krav företaget vill 

ställa på produkter och tjänster ska inte vara 

fler eller mer komplicerade än att de går att 

följa upp. Om det inte finns ett system för 

uppföljning minskar trovärdigheten i kraven 

mycket snabbt. 

Ett företag kan åstadkomma förbättringar 

genom att först analysera transportflödena, 

kostnaderna och transporternas effektivitet. 

Att undvika onödiga transporter, att välja 

transporter och fordon med låg miljöpåverkan 

och se över bränslen, körsätt (EcoDriving), 

logistik, samlastning och annat är exempel 

på vettiga komponenter i miljöarbetet. 

Genom att analysera energiflödena, energian 

vändningen, energikostnaderna och energikäl 

lornas effektivitet får före-taget bättre 

förståelse för var förbättringar kan göras. Det 

går säkert att bli effektivare vad det gäller 

belysning, process, uppvärmning, ventilation, 

tryckluft och andra energikrävande aktiviteter. 

Att känna till vilka risker som är förknippade 

med de kemiska ämnen som finns i verksam 

heten är en bra början. Det gäller sedan att 

översätta detta till en praktisk verklighet för att 

undvika negativ påverkan på människor och 

miljö. En stor del av handboken handlar om 

hur ett företag kan styra upp sin kemikalie 

hantering och göra den säkrare. Med relativt 

små åtgärder kan man åstadkomma betydande 

förbättringar på kemikalieområdet. 

Hur och var uppkommer avfallet? Vilka 

egenskaper har det? Hur stora är mängderna? 

Hanterar vi avfallet på ett bra sätt och följer vi 

lagstiftningen? Vad kostar avfallshanteringen 

nu och vad kommer den att kosta i framtiden? 

Ovanstående frågor kan vara början på ett 

systematiskt angreppssätt på avfallsfrågorna. 

Genom att förbättra rutiner och processer kan 

uppkomsten av avfall kanske förebyggas eller 

åtminstone minskas. 

Att känna till kundernas krav på miljöområdet 

är en förutsättning för god affärsverksamhet. 

Vad det gäller utvecklingen av mer miljöanpas 

sade produkter har fungerande rutiner för pro 

duktutveckling, i kombination med bevakning 

av kundkrav och myndighetskrav, i många fall 

visat sig vara ett framgångskoncept. 

Inköpen berör flera av Sveriges 

miljömål, exempelvis Giftfri miljö, 

Bara naturlig försurning, Frisk luft 

och Begränsad klimatpåverkan. 

Transporterna berör flera av 

Sveriges miljömål, exempelvis 

God bebyggd miljö, Bara naturlig 

försurning, Frisk luft och 

Begränsad klimatpåverkan. 

Energifrågorna berör flera av 


Bara naturlig försurning, 

Frisk luft och Begränsad 

klimatpåverkan. 

Kemikaliefrågorna berör flera 

av Sveriges miljömål men det 

är nog Giftfri miljö som man 

först tänker på. 

Avfallsfrågorna berör flera av 


God bebyggd miljö, Begränsad 

klimatpåverkan och Grundvatten 

av god kvalitet. 

Produkternas miljöegenskaper 

kan exempelvis röra energiför 

brukning, återvinning och kemika 

lieinnehåll. Här har vi därför 

kopplingar till Begränsad klimat 

påverkan, God bebyggd miljö och 

Giftfri miljö.

Företaget kan beröras av flera olika miljömål 

För att inte göra exempelsamlingen i tabellen för lång 

kan man konstatera att många företag sannolikt även 

berörs av de av Sveriges miljömål som avser: 

Utsläpp till hav, sjöar och vattendrag. Utsläpp från 

processer, sanitära anläggningar och markytor förekommer 

i de flesta industriella verksamheter. 

Utsläpp till atmosfären. Utsläpp av stoft, luktande 

ämnen, lösningsmedel, köldmedia och annat tillhör 

vardagen i många verksamheter. 

Utsläpp till mark. Förorenad mark är ett problemområde 

som många företag måste hantera. Saneringen av 

föroreningarna är förknippad med stora kostnader och tar 

ofta lång tid. 

Myndigheterna allt aktivare vad det gäller 

miljömålen 

Efterhand som miljömålsarbetet vuxit fram och mognat 

har tillsynsmyndigheternas roll blivit tydligare. Som 

företagare får du räkna med att frågor som rör de 

nationella, regionala och lokala miljömålen kan dyka upp 

vid besök av myndigheten samt i tillstånds- och tillsynsärenden. 

Samspelet med myndigheten underlättas 

säkert av att företagsledningen kan visa att man på ett 

eller annat sätt tagit till sig tankarna i miljömålen och 

genomför konkreta miljöförbättrande åtgärder. För de 

flesta företag är sannolikt detta inte något större problem 

och har företaget infört ett miljöledningssystem är ju 

målstyrning en central aktivitet. 

Miljömål i rättsskipningen 

De svenska miljömålen är inte rättsligt bindande men kan 

uppfattas som ett förtydligande av de mål som uttrycks i 

miljöbalken i kap 1,1§ om en hållbar utveckling. 

Miljömålen kan vara en utgångspunkt för att få ledning i 

hur man som tillsynsmyndighet ska prioritera olika 

insatser. Ett annat exempel när miljömålen kan få 

betydelse är i samband med tillståndsärenden för 

miljöfarlig verksamhet där villkor kan utformas utifrån 

syften och mål i miljömålen om de är tillräckligt konkreta. 

Ett sådant villkor kan t.ex. gälla för användningen av en 

viss farlig kemikalie eller vilka utsläppskrav som ska 

gälla. En del kommuner använder Giftfri miljö i tillsynsarbetet 

genom att exempelvis efterfråga information om 

prioriterade utfasningsämnen och riskminskningsämnen 

samt vilka eventuella riskminskningsåtgärder som 

vidtagits för dessa ämnen. 

Regionala och lokala miljömål 

Sveriges miljökvalitetsmål berör samhället på många 

olika sätt. För att få en regional och lokal förankring 

arbetar länsstyrelserna och kommunerna med att 

utveckla de övergripande målen och skapa miljömål som 

berör det egna geografiska området och de problemställningar 

som kan finnas där. På Miljömålsrådets webbplats 

finner du länkar till länsstyrelserna och det kan vara en 

god idé att ta del av de regionala och lokala mål som 

finns där ditt företag bedriver verksamhet. I avsnittet 

Miljöledning, kemikalier och Giftfri miljö i praktiken ger vi 

exempel på hur man kan resonera vad det gäller 

möjligheterna att införliva miljömålen i vardagsarbetet. 

Flera olika drivkrafter bakom företagets 

miljömål 

Drivkrafterna bakom miljöförbättrande åtgärder i näringslivet 

är en kombination av lagstiftningens krav, insikten 

om miljöproblemens betydelse, samt övertygelsen om att 

det går att vinna marknadsandelar och förtroende genom 

ett framåtriktat miljöarbete. Ett sätt att använda Sveriges 

miljömål i företagets miljöarbete är att se målen som en 

tydlig vägledning till hur politikerna och vi själva vill se 

vårt samhälle i framtiden. En del företag och organisationer 

hävdar att de nationella miljömålen kan leda till 

ökade kostnader, men samtidigt vill nog de flesta arbeta 

för uthålliga samhällssystem. Många företag har redan 

gjort viktiga insatser på miljöområdet – helt i linje med 

miljömålen. 

Har företaget infört ett miljöledningssystem ska 

kopplingen mellan de betydande miljöaspekterna och de 

egna målen vara mycket tydlig. För många företag kan 

det då vara rimligt att betrakta Sveriges miljömål som en 

av drivkrafterna att ta hänsyn till när man sätter sina 

miljömål och fastlägger företagets miljöstrategi. Figuren 

på nästa sida ger exempel på ett antal olika drivkrafter 

som kan påverka valet av miljömål. 

Giftfri miljö 

I handboken lägger vi tonvikten på kopplingen mellan 

målet Giftfri miljö och företagets miljöarbete. Här följer 

därför en fördjupad beskrivning av mål och delmål för att 

minska riskerna med kemiska produkter i samhället. 

Kemikalieinspektionen är miljömålsansvarig myndighet 

för Giftfri miljö. Detta innebär bland annat att myndigheten 

aktivt ska genomföra aktiviteter och göra uppföljningar 

i anslutning till miljömålet. Vad det gäller Giftfri 

miljö och de andra miljömålen kommer det säkert efter 

hand att ske justeringar av hur delmålen är formulerade 

och vad som kan anses realistiskt att uppnå.

Minska miljöpåverkan av 

de betydande miljöaspekterna 

Minska miljöriskerna 

Utnyttja resurserna på 

ett effektivt sätt 

Uppfylla frivilliga åtaganden 

Giftfri miljö är ett utmanande mål 

Uppfylla kundkrav 

Målet anger att miljön i Sverige ska vara giftfri år 2020. 

Giftfri miljö innebär att: 

Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som 

skapats i eller utvunnits av samhället och som kan 

hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 

Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö bör enligt riksdagens beslut 

i ett generationsperspektiv bland annat innebära följande: 

• Halterna av ämnen som förekommer naturligt i miljön är 

nära bakgrundsnivåerna. 

• Halterna av naturfrämmande ämnen i miljön är nära noll 

och deras påverkan på ekosystemen försumbar. 

• All fisk i Sveriges hav och sjöar och vattendrag är tjänlig 

som människoföda med avseende på innehållet av 

naturfrämmande ämnen. 

• Den sammanlagda exponeringen i arbetsmiljö, yttre 

miljö och inomhusmiljö för särskilt farliga ämnen är 

nära noll och för övriga kemiska ämnen inte skadliga 

för människor. 

• Förorenade områden är undersökta och vid behov 

åtgärdade. 

Kemikalier finns överallt 

Ambitionsnivån vad det gäller att reducera riskerna med 

användningen av kemikalier är alltså högt satt i samhället. 

10 

Exempel på 

drivkrafter när företaget 

sätter sina miljömål 

Ekonomiska och tekniska 

förutsättningar 

Klara kommande lagstiftning 

Minska kostnaderna Förbättra anseendet 

Sveriges miljömål 

Vinna marknadsandelar 

Regionala och lokala 

miljömål 

Genom att anlägga ett helhetsperspektiv – från tillverkningen 

av kemiska ämnen till produktionsprocesserna, 

produkterna, användningen och avfallshanteringen – ska 

kunskaperna öka och riskerna minska. Lagstiftning och 

frivilliga åtgärder i företagen har i många fall minskat 

riskerna men bilden av verkligheten är komplex. 

Produktionen av kemiska ämnen i världen har ökat från 

sju miljoner ton till 400 miljoner ton under de senaste 

60 åren. De olika ämnena ingår i tiotusentals, kanske 

hundratusentals olika kemiska produkter. Produkterna 

används i hela samhället och återfinns inom industrin, 

jord- och skogsbruket och hos enskilda människor. 

Många olika varor, exempelvis kläder och elektronik, 

innehåller kemiska ämnen. Kemikalierna är en förutsättning 

för samhällets utveckling och vårt ökade välstånd. 

Myntets baksida är att vissa kemiska produkter orsakar 

skador på miljön och människors hälsa. Ett välkänt 

fenomen är att kemikalierna sprids till platser där de inte 

var avsedda att hamna. De används kanske på fel sätt 

eller är det så man inte alltid känner till miljöegenskaperna 

och spridningsvägarna. Många av de farliga ämnena 

som förekommer i naturen härstammar från produkter 

som sedan länge är förbjudna att använda eller där 

bruket har minskat. Så är det bland annat med vissa 

bekämpningsmedel (DDT), tungmetaller (bly i bensin) 

och flamskyddsmedel.

Utsläpp förr och nu 

Ökad kemikalieanvändning behöver inte nödvändigtvis 

leda till ökad okontrollerad spridning. I Sverige har 

utsläppen av kemiska ämnen sedan länge minskat från 

stora punktkällor, exempelvis industrier och avloppssystem. 

Många industriföretag och branscher har gjort 

betydande insatser för att minska kemikalieanvändningen 

i sina processer och produkter. Diffusa utsläpp från 

byggnadsmaterial, elektronik, jord- och skogsbruk, 

förbränning och förslitning är dock svåra att överblicka 

och tar lång tid att åtgärda. 

Ökade kunskaper krävs 

Kunskaperna om olika ämnens farlighet för hälsa och 

miljö bygger i många fall på ett omfattande batteri av 

laboratorietester. Praktiska observationer och forskning 

bidrar till att öka kunskaperna om farliga ämnens 

spridning i naturen och vad som blir konsekvenserna av 

detta. Forskare, industri och myndigheter är överens om 

att det krävs mycket arbete och resurser innan man kan 

säga om och hur ett ämne är farligt. Om alla kemiska 

ämnen som används vore grundligt testade, och om 

hanteringen anpassades därefter, så skulle man 

sannolikt kunna undvika de flesta hälso- och miljöriskerna. 

Men testmetoderna har brister och ger ingen 

garanti för att alla farliga egenskaper upptäcks. Och 

endast en liten del av de ämnen som används har testats 

tillfredsställande. 

REACH och Giftfri miljö 

Åtgärder för säkrare hantering av kemikalier bedrivs i 

många enskilda länder men också inom ramarna för EU 

och i globala initiativ. För oss i Sverige blir ansträngningarna 

och framstegen inom EU allt viktigare. Dels får 

internationella regler mycket större genomslag, dels 

tillåts medlemsländernas regler inte att avvika från 

flertalet av de gemensamma EU-reglerna. EU:s nya 

kemikalieregler (REACH – Registration, Evaluation, 

Authorisation and Restriction of Chemicals) kommer 

etappvis införas inom de närmaste åren. Hur reglerna 

ska tillämpas i praktiken är i högsta grad viktigt för 

många företag. REACH kommer naturligtvis också 

påverka kemikaliepolitiken i medlemsländerna och 

kopplingen i Sverige till Giftfri miljö är uppenbar. 

REACH-förslaget är mycket omfattande med 1 300 sidor 

som ersätter 40 olika nuvarande lagstiftningar på 

kemikalieområdet. Förslaget innehåller grundläggande 

förändringar i systemet för att reglera kemikalierna. 

Några exempel är: 

• Ett tydligt ansvar läggs på industrin när det gäller att ta 

fram data om kemiska ämnen samt göra riskbedöm 

ningar och föreslå åtgärder för att hantera riskerna. 

Ansvaret läggs främst på tillverkare och importörer. 

• Industrin ska registrera cirka 30 000 ämnen före år 

2018 och riskbedöma cirka en tredjedel av dessa. 

På det sättet kan kunskapen om kemikalier som redan 

finns på marknaden öka. 

• Kemikalier med vissa särskilt farliga egenskaper ska 

inte få användas utan särskilt tillstånd. Lagstiftningen 

ställer krav på att säkrare alternativ ska övervägas 

vid tillståndsprövningen av farliga kemikalier. Om 

alternativen är ekonomiskt och tekniskt rimliga ska de 

farliga ämnena bytas ut. 

• En ny självständig europeisk myndighet baserad i 

Helsingfors ska administrera kemikaliesystemet. 

Den här boken behandlar bara översiktligt de förändringar 

som kommer med den nya REACH lagstiftningen. 

För mer och aktuell information om REACH hänvisas till 

Kemikalieinspektionens webbplats (www.kemi.se). 

Delmål till Giftfri miljö 

Miljömålet Giftfri miljö är skrivet på ett ganska visionärt 

sätt. I grova drag kan man förstå färdriktningen men 

exakt vad som ska genomföras och vilka hållplatser det 

finns på resan kräver förtydliganden. Riksdagen har 

därför formulerat nio delmål till Giftfri miljö. Myndigheterna 

på regional och lokal nivå har också uppmanats 

att ta fram mål med regional eller lokal prägel. Man kan 

konstatera att de nio delmålen på kemikalieområdet 

lägger tonvikt på kunskaper om kemiska ämnen hälsooch 

miljöegenskaper, om att användarna ska få information 

om dessa egenskaper, samt att särskilt farliga 

ämnen ska fasas ut. Framförallt ska nyproducerade varor 

inte innehålla sådana ämnen. Detta är tankar vi känner 

igen från den övergripande kemikalielagstiftningen. 

Delmålen anger också att hälso- och miljöriskerna 

vid framställning och användning ska minska samt att det 

behövs indikatorer för att följa framstegen och motgångarna. 

Vidare behövs det riktvärden för ett antal ämnen. 

Det finns också mål för sanering av förorenad mark. 

Det sistnämnda delmålet kommer inte fortsättningsvis 

att kommenteras i handboken utan istället hänvisas till 

speciallitteratur inom området. 

11

12 

Kunskap och information 

Delmål 1: Senast år 2010 skall det finnas uppgifter 

om egenskaperna hos alla avsiktligt framställda eller 

utvunna kemiska ämnen som hanteras på markna 

den. För ämnen som hanteras i högre volymer och 

för 

övriga ämnen som exempelvis efter inledande 

översiktliga tester bedöms som särskilt farliga skall 

uppgifter om egenskaperna finnas tillgängliga tidigare 

än 2010. Samma krav på uppgifter skall då gälla för 

såväl nya som existerande ämnen. Senast år 2020 

skall det även så långs som möjligt finnas uppgifter 

om egenskaperna hos alla oavsiktligt framställda och 

utvunna kemiska ämnen. 

Delmål 2: Senast år 2010 skall varor vara försedda 

med hälso- och miljöinformation om de farliga ämnen 

som ingår. 

Utfasning av särskilt farliga ämnen 

Delmål 3: Nyproducerade varor ska så långt det är 

möjligt vara fria från: 

Nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) 

och bioackumulerande, nya ämnen som är cancer 

framkallande, arvsmassepåverkande och fortplant 

ningsstörande, samt kvicksilver så snart som möjligt, 

dock senast 2007. 

Övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande 

och fortplantningsstörande ämnen, samt sådana 

ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergi 

framkallande, senast år 2010 om varorna är avsedda 

att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i 

kretsloppet. 

Övriga organiska ämnen som är långlivade och 

bioackumulerande, samt kadmium och bly senast år 

2010. 

Dessa ämnen ska inte heller användas i 

produktionsprocesser om inte företaget kan visa att 

hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan 

befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående 

egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt 

bly, ska hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte 

läcker ut i miljön. Spridning via luft och vatten till 

Sverige av ämnen som omfattas av delmålet skall 

minska fortlöpande. Delmålet omfattar ämnen som 

människan framställt eller utvunnit från naturen. 

Delmålet om-fattar även ämnen som ger upphov till 

ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive dem 

som bildats oavsiktligt. 

Riskminskning 

Delmål 4: Hälso- och miljöriskerna vid framställning 

och användning av kemiska ämnen skall minska 

fortlöpande fram till 2010 enligt indikatorer och 

nyckeltal som skall fastställas av berörda myndigheter. 

Under samma tid skall förekomsten och 

användningen av kemiska ämnen som försvårar 

återvinning av material minska. Delmålet avser 

ämnen som inte omfattas av delmål 3. 

Riktvärden för miljökvalitet 

Delmål 5: För minst 100 utvalda kemiska ämnen, 

som inte omfattas av delmål 3, ska det senast år 2010 

finnas riktvärden fastlagda av berörda myndigheter. 

Sanering av förorenade områden 

Delmål 6: Samtliga förorenade områden som innebär 

akuta risker vid direktexponering och sådana förore 

nade områden som i dag, eller inom en nära framtid, 

hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla 

naturområden skall vara utredda och vid behov 

åtgärdade vid utgången av år 2010. 

Delmål 7: Åtgärder skall under åren 2005–2010 ha 

genomförts vid så stor andel av de prioriterade 

förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet 

i huvudsak kan vara löst allra senast år 2050. 

Dioxiner i livsmedel 

Delmål 8: År 2010 skall tydliga åtgärdsprogram som 

medför en kontinuerlig minskning av halterna av för 

människan skadliga dioxiner i livsmedel ha etablerats. 

Kadmium 

Delmål 9: År 2015 skall exponeringen av kadmium 

till befolkningen via föda och arbete vara på en sådan 

nivå att den är säker ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv.

Indikatorer behövs för att följa utvecklingen 

Det finns många sätt att följa kemikalieanvändningen i 

samhället. Produktionsvolymerna av enskilda ämnen ger 

viss information och förekomsten av ämnen i olika varor 

ger kompletterande information. Antalet myndighetsinspektioner 

och förelägganden speglar i någon mån hur 

det vardagliga kemikaliearbetet fungerar i företagen. 

Speciellt intressant, och tyvärr också ganska komplicerat, 

är det att följa ämnenas förekomster, koncentrationer 

och effekter i miljön. För att kunna följa Giftfri miljö 

och delmålen behövs alltså ett antal indikatorer. Förutsättningen 

för att kunna använda en indikator är att det 

finns tillförlitliga källor till fortlöpande dataunderlag. Man 

måste kunna mäta på samma sätt och ha tillgång till det 

man mäter på under många år. 

Möjligheten att nå Giftfri miljö 

I DeFacto 2004 konstaterar Kemikalieinspektionen: ”Men 

det blir svårt att nå målet. Allra svårast är det att komma 

åt alla de föroreningar som redan är spridda i miljön. Det 

blir även en stor utmaning att minska tillförseln av farliga 

ämnen till samhället. Utmaningen ligger i att få fram 

kunskap om de farliga ämnenas egenskaper, att skapa 

regler för användningen och att förhindra att de ställer till 

skada. Men enbart lagar och regler räcker inte för att nå 

målet. Enskilda människor kan därtill anpassa sitt 

konsumtionsmönster och sin livsstil, och företag kan gå 

före och ta egna initiativ. Och myndigheterna kan 

informera, utveckla regler och riktlinjer och se till att 

reglerna följs. Det kommer att bli svårt att nå målet Giftfri 

miljö till år 2020. Men arbetet är i full gång och om alla 

gör sitt bästa kan vi nå långt”. Sammantaget utstrålar 

kommentaren en viss pessimism blandat med en ganska 

realistisk bild av den faktiska verkligheten. 

Vem gör vad i miljömålsarbetet? 

Granskar man arbetet med Sveriges miljömål finner man 

ett betydande antal olika aktörer och intressenter. I 

slutändan är det väl de som lever just nu alltså du och 

jag, älgarna, älgörten och spiggen som borde vara 

mycket intresserade av vad som pågår på miljöområdet. 

På sikt är det alla efterkommande till oss som är de 

självklara intressenterna till miljömålen. I det kortare 

tidsperspektivet rör vi emellertid oss mer på de administrativa, 

policyskapande och övervakande planen. 

Möten, protokoll, mätrapporter, administration av 

webbplatser, informationsmöten och mycket annat hör till 

vardagen för den innersta kretsen i miljömålsarbetet. 

De flesta aktörerna finns i myndighetssfären, men både 

ideella organisationer och näringslivet följer och deltar i 

arbetet med intresse. Det är också i näringslivet många 

av de stora förändringarna behöver äga rum om vi ska 

ha en möjlighet att nå målen. Låt oss ta del av en 

översikt av vad de olika aktörerna bidrar med. 

Riksdagen 

Sveriges miljömål är antagna av Sveriges riksdag. Det 

första steget togs 1999 då de 15 nationella målen 

fastställdes. Vid olika tillfällen under åren 2001 – 2002 

fattade riksdagen beslut om 69 delmål. Ytterligare ett par 

delmål har senare tillkommit. Riksdagen har också 

antagit tre åtgärdsstrategier för att nå miljömålen. 

Det sextonde miljömålet introducerades under 2005. 

Regeringen 

Regeringen har det övergripande ansvaret för miljökvali 

tetsmålen. En gång per år rapporterar regeringen till 

riksdagen om hur arbetet går. Vart fjärde år lämnar 

Miljömålsrådet en fördjupad utvärdering till regeringen. 

Utvärderingen används därefter som en del av underlagen 

till regeringens miljöproposition. Den ska ge 

underlag till riksdagen om huruvida miljömålen, delmålen 

eller styrmedlen inklusive lagstiftning behöver revideras. 

Inom regeringen är det Miljödepartementet som har det 

övergripande ansvaret för miljöfrågorna. 

I miljömålspropositionen som presenterades 2005 

konstaterar regeringen att fem av målen blir mycket 

svåra att nå. Dessa är Levande skogar, Ingen övergöd 

ning, Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Hav i 

balans samt Levande kust och skärgård. Fler nationella 

åtgärder behövs men Sverige klarar inte att nå dessa 

mål på egen hand. I miljömålspropositionen lägger 

regeringen fast positioner och initiativ för arbetet med 

bland annat luftföroreningar, kemikalier och marina frågor 

inom EU. 

Miljömålsrådet 

Miljömålsrådet har det övergripande ansvaret att 

samordna miljömålsarbetet. Rådet följer löpande upp 

arbetet med att nå målen och i juni varje år publicerar det 

en uppföljningsrapport (DeFacto). Vart fjärde år görs en 

fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet, där rådet gör 

bedömningar och föreslår åtgärder. Miljömålsrådet 

administreras av ett kansli som ligger på Naturvårdsverket. 

I rådet ingår miljömålsmyndigheterna, andra 

myndigheter med ansvar för olika sektorer i samhället, 

länsstyrelser, kommuner, Svenskt Näringsliv och ideella 

organisationer. Samarbetet syftar till att på bred front 

driva arbetet för att nå miljömålen. 

1

Miljömålsansvariga myndigheter 

För att få en tydlig ansvarsfördelning i miljömålsarbetet 

har regeringen utsett en ansvarig myndighet för vart och 

ett av de 16 miljömålen. Naturvårdsverket har ansvaret 

för nio mål, medan Statens Strålskyddsinstitut, Kemika 

lieinspektionen, Sveriges Geologiska Undersökning, 

Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Boverket har 

huvudansvaret för var sitt mål. Arbetet med att formulera 

målen utgick från de horisontella miljöfrågorna nämligen: 

• Människors hälsa. 

• Den biologiska mångfalden och andra naturvärden. 

• Kulturhistoriska värden. 

• Ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga och en 

god hushållning med naturresurserna. 

Regeringen ville säkra att dessa miljöfrågor fick tillräckligt 

fokus inom ramen för miljömålsarbetet och utsåg 

Naturvårdsverket, Boverket, Riksantikvarieämbetet och 

Socialstyrelsen som ansvariga myndigheter för dessa 

övergripande miljömålsfrågor. De miljömålsansvariga 

myndigheterna ska tillsammans med organisationer och 

företag som verkar inom en viss samhällssektor (exem 

pelvis transportsektorn, jordbruket eller industrin) 

utveckla lämpliga indikatorer för miljömålsarbetet. 

Vidare ska myndigheterna samla data, redovisa måluppfyllelsen, 

föreslå kompletterande insatser och i övrigt 

verka för att miljömålen nås. 

Länsstyrelser och kommuner 

Länsstyrelserna ansvarar för det regionala miljömålsarbetet. 

De beslutar om regionala delmål och samordnar 

uppföljningen av dessa. Kommunerna deltar genom att 

förankra, utveckla och förverkliga miljömålsarbetet i 

samspel med kommuninvånarna, näringslivet och andra 

intressenter. Lokala mål, åtgärdsstrategier och kommu 

nal samhällsplanering skapar förutsättningar för miljö 

1 

arbetet på lokal nivå. Många kommuner har inlett arbetet 

med att utveckla lokala miljömål och strategier. Formerna 

för arbetet varierar, men införandet av miljöledningssystem 

och samordning med det lokala Agenda 21arbetet 

är vanligt förekommande. Andra exempel är att 

arbetet med miljöplaner, översiktsplanering, miljöbokslut 

och gröna nyckeltal. Arbetet med miljömålen kan 

inspirera när kommunen gör olika former av planering 

och prioriteringar. Exempel på områden där miljömålen 

kan ha stor betydelse är trafikplanering, energifrågor, 

fastighets- och bostadsutveckling och bevarande av 

värdefulla kulturmiljöer och byggnader. Kommunen kan 

också påverka genom att ställa miljökrav vid upphand 

lingar. Miljömålen kan naturligtvis användas i dialogen 

med näringslivet, exempelvis vid miljömålsstyrd tillsyn. 

Näringslivet 

Sedan slutet av 1960-talet har det svenska näringslivet 

anpassat sig till en alltmer krävande miljölagstiftning. 

Efter hand insåg industrin att ett framåtriktat arbetssätt 

ger många fördelar. Genom att arbeta med miljölednings 

system, att miljöanpassa produktionen och produkterna, 

samt att vara öppen mot samhället, har många svenska 

företag lagt sig långt framme vad gäller miljömedveten 

het. Det visar sig bland annat genom att ett mycket stort 

antal svenska företag är miljöcertifierade. Föreningen 

Svenskt Näringsliv, som är representerad i Miljömålsrådet, 

har en positiv grundsyn på miljömålsarbetet. De 16 

miljömålen innebar en viktig förändring när de kom till, 

och föreningen vill aktivt bidra till uppföljningsarbetet av 

miljömålen. Näringslivet påverkar vissa miljömål i hög 

utsträckning och andra i mindre omfattning. Det betyder 

att möjligheterna att uppnå en del av miljömålen i hög 

grad beror på möjligheterna för näringslivet att bidra med 

aktiva insatser.

Utvinning, förädling och omvandling av råvaror har som resultat att kemiska 

ämnen ingår i varor som används och sprids i samhället. Vi talar här om tiotusentals 

olika ämnen som används i industrin och i vanliga konsumentprodukter. 

I det här avsnittet granskas användningen av kemikalier i industrin och samhället. 

Den kemiska industrin i Sverige 

Kemiindustrin i Sverige har totalt cirka 65 000 anställda. 

Detta motsvarar nio procent av dem som arbetar inom 

tillverkningsindustrin. Läkemedelsföretagen, den 

kemiska basindustrin, färgföretagen, plast- och gummiföretagen, 

samt ett antal andra företag i kemibranschen, 

omsätter cirka 150 miljarder kronor om året. Läkeme 

delsindustrin är störst och står för ungefär av en 

tredjedel av omsättningen. Knappt en tredjedel av 

omsättningen utgörs av företag som tillverkar kemiska 

ämnen som går till vidareförädling eller används som en 

ingående råvara. Svensk industri exporterar betydande 

mängder kemiska produkter till länder inom och utanför 

EU. Totalt exporterar kemiindustrin för 95 miljarder 

kronor vilket är drygt elva procent av den svenska 

exporten. Ser man på antalet anställda inom de olika 

kemibranscherna framträder följande bild: 

Bransch Antal anställda (2003) 

Läkemedelsindustrin 16 500 

Basindustri 13 200 

Färgindustrin 

3 700 

Gummiindustrin 

6 800 

Plastindustrin 16 700 

Inom kemiindustrin finns det cirka 2 500 olika arbetsstäl 

len. Många företag är små men 400 företag har mer än 

20 medarbetare och i cirka 40 företag är antalet anställda 

fler än 250 personer. Det är ganska naturligt att kemiföre 

tagen satsar på forskning och utveckling. Inom kemiindu 

strin hittar man ungefär 10 000 personer med forskarut 

bildning och företagen satsar cirka tio miljarder kronor 

varje år på forskning och utveckling. Mer information om 

den kemiska industrin och olika initiativ på miljöområdet 

finns på Plast- & Kemiföretagens webbplats. 

Kemikalier i samhället 

Många olika kemiska produkter 

i samhället 

Sammanlagt finns det i storleksordningen 70 000 olika 

kemiska produkter på den svenska marknaden. Produk 

terna består av cirka 13 000 olika kemiska ämnen varav 

cirka 260 tillverkas av kemiindustrin i Sverige. Den 

sammanlagda kemikaliemängden uppgår till cirka 75 

miljoner ton. Bakom den stora volymen döljer sig 

framförallt petroleumprodukter i form av drivmedel och 

villaolja. Kemikalieproduktionen har ökat enormt under 

hela 1900-talet. 1930 tillverkades i hela världen en miljon 

ton kemikalier per år och i dag tillverkas varje år 400 

miljoner ton. Man kan ställa sig den berättigade frågan 

hur alla dessa kemikalier påverkar miljön och vår hälsa. 

Vidare kan man undra hur de ”filter” är konstruerade som 

ska förhindra att ämnen med oönskade egenskaper 

sprids och används. Livsmedelstillsatser, bekämpnings 

medel och läkemedel prövas av myndigheter i olika 

länder innan de släpps ut på marknaden. För övriga 

kemiska produkter finns inte motsvarande förprövning 

av myndigheter, utan ansvaret vilar på företagen som 

tillverkar eller importerar kemikalier. Nyheter med 

REACH är att företagen ska ta fram testdata för att 

kunna göra en registrering och att tillståndskrav införs 

för ämnen med särskilt farliga egenskaper. 

Företagen, som tillverkar eller för in kemiska 

produkter, ska anmäla dessa till Kemikalieinspektionens 

produktregister, om den årliga volymen är minst 100 kg 

per produkt. 

När det gäller varor som innehåller kemiska produkter, 

exempelvis elektronik och textil, saknas en sådan 

överblick (se avsnittet Lagstiftningen på miljöområdet). 

De mest kända miljöbovarna är numera belagda med 

förbud eller starka restriktioner (exempelvis bly, kvicksil 

ver och PCB). Men kunskapen om varors innehåll av 

1

kemiska ämnen är begränsad och fortfarande förekommer 

flera uppmärksammade ämnen i våra varor. Har 

man bokstavligen byggt in sådana ämnen i olika material 

kan det ta lång tid innan exponeringen upphör. Farliga 

kemikalier i ett bildäck är i bruksskede några år, farliga 

ämnen i en bil i cirka 15 år och farliga ämnen i byggnaden 

där bilarna produceras i kanske 100 år. 

Nu är det inte så att den kemiska industrin i Sverige 

står för alla utsläpp av kemikalier till miljön. Exponeringen 

för kemiska ämnen i omgivningen är ett komplext 

samspel mellan många olika källor där utsläppen från 

produktionsprocesserna minskat i betydelse medan 

spridningen via olika varor blivit allt viktigare. Låt oss nu 

granska de viktigaste exponeringsvägarna, d.v.s. sätten 

människor och miljö utsätts för kemikalier. 

Många exponeringsvägar 

Människan och andra levande organismer exponeras för 

kemiska ämnen på många olika sätt. En del exponering 

är avsiktlig och med gott uppsåt men spridningen av 

kemikalier med oönskade effekter (miljögifter) kan leda 

till negativa miljö- och hälsokonsekvenser. Miljögifter 

sprids både lokalt, regionalt och globalt. En viktig 

exponeringsväg för människan är via födan. Organiska 

miljögifter såsom DDT och PCB kan exempelvis spridas 

via fet fisk från Östersjön. En annan viktig orsak till 

exponering för kemiska ämnen är förorenad luft. Många 

undersökningar visar att stadsluften i flera europeiska 

städer innehåller många skadliga komponenter, exempelvis 

mycket små partiklar och kväveoxider. Något som 

speciellt bör uppmärksammas är att barns exponering för 

kemikalier kan se annorlunda ut jämfört med vuxna. Små 

barn stoppar exempelvis det mesta i munnen vilket kan 

ge ett större upptag. Vidare är ”avgiftningssystemen” 

ännu inte fullt utvecklade. 

Går vi tillbaks ett tjugofemtal år i tiden var många av 

de kemiska riskerna förknippade med utsläpp från någon 

industri. Man kunde exempelvis påvisa höga halter av bly 

kring ett glasbruk eller klorerade organiska föreningar i 

närheten av en massafabrik. Här har det dock skett 

många förbättringar och riskpanoramat för kemiska 

ämnen ser nu annorlunda ut. Det förefaller som vi i stället 

för betydande utsläpp från ett antal punktkällor fått 

utsläpp av små mängder från många olika källor. Man 

kan peka på följande omständigheter: 

• Kemiska ämnen ingår i många olika varor och sprids 

därför på många olika sätt. Som exempel kan vi ta 

datorer och annan elektronik där användningen ökat på 

ett sätt som ingen kunde förutsäga för 25 år sedan. Ny 

teknik och globalisering har alltså medfört att sprid 

16 

ningen av kemikalier via datorer och tiotusentals andra 

varor sker över hela jordklotet. 

• Gamla synder gör att kemikalier fortfarande sprids i 

miljön. Förorenad mark är ett exempel på detta. Vissa 

kemiska ämnen finns upplagrade i teknosfären. PCB 

i fogmassor, asbest i byggnader, bly i batterier, samt de 

ozonförstörande freonerna i gamla kylskåp kan få 

illustrera detta. Ett annat exempel på global spridning 

är att det går att påvisa miljögifter på platser där de 

aldrig tidigare använts, Som exempel finner man 

svårnedbrytbara föreningar såsom DDT, PCB och 

PFOS i de arktiska ekosystemen. 

• Kemiska ämnen används som tillsatser i många 

kemisk-tekniska varor. Funktionskraven på tvättmedel 

och hygienprodukter ökar vilket i många fall medför att 

ytterligare ett kemiskt ämne tillsätts, och så kanske 

ytterligare ett, och så ännu ett… 

• Användningen av kemikalier i jord- och skogsbruk är 

betydande. Bekämpning av ogräs och skadegörare kan 

exempelvis utföras med hjälp av kemiska preparat. 

• Olyckor och felanvändning av kemikalier är en annan 

källa till spridning. Bara i Sverige har vi under senare år 

haft ett antal olyckor som orsakat, eller kunde ha 

orsakat, betydande spridning av farliga ämnen. Den 

okontrollerade spridningen av akrylamid vid tunnelbyg 

get i Hallandsåsen, stora mängder miljö- och hälsofar 

lig rök vid brand i en anläggning för återvinning av 

gummidäck i Malmö, utsläpp av tusentals ton svavel 

syra vid en fabrik i Helsingborg är alla exempel på när 

saker och ting inte gick som det var planerat. 

• Farliga ämnen används vanligtvis inte av ren okun 

skap. De har en viktig funktion och kan av ekonomiska 

eller tekniska orsaker inte alltid ersättas. Glädjande 

nog går utvecklingen framåt och efterhand uppstår 

tekniska lösningar på svåra problem. Avvecklingen av 

ozonförstörande freoner i kylanläggningar och 

borttagande av bly i bensin är sådana exempel 

• Kemikalieanvändningen kan vara en överlevnadsfråga 

i vissa länder. Insektsmedel mot malariamyggan, 

råttgift i spannmålslager och bekämpningsmedel i 

jordbruket kan ha en viktig funktion att fylla. 

• Ett problemområde som uppmärksammats under 

senare år är de omvandlingar av kemiska ämnen som 

sker i tekniska system eller i naturen. De mikrobiella 

processerna i ett avloppsreningsverk kan förändra ett 

industriellt avloppsvatten och nya (ofta okända) ämnen 

kan spridas till vattendragen. Ett problemområde som 

uppmärksammats relativt nyligen är spridningen av 

läkemedelssubstanser. Här förefaller det som att de 

mikrobiella processerna i reningsverket inte har så stor

nedbrytande förmåga utan vissa aktiva substanser och 

deras metaboliter verkar passera relativt opåverkade ut 

i recipienten. 

Av ovanstående framgår det att de kemiska ämnenas 

öden och effekter i miljön är både intressanta och 

respektingivande. Många massiva exponeringar för 

kemikalier har upphört i arbetslivet och effektiva reningsanläggningar 

har minimerat utsläppen från fabrikerna. Vi 

uppfattar därför den typen av källor till kemikaliespridning 

som godtagbart kontrollerade i många länder. Den mer 

smygande oron över de många små utsläppskällorna, 

användningen av ett otal olika kemikalier i samhället och 

den globala spridningen, har sedan en tid stått högt på 

dagordningen hos forskare, politiker och näringslivet. Det 

verkar ju faktiskt som om alla befolkningsgrupper och 

alla ekosystem är exponerade för låga doser av kemiska 

ämnen. Hur detta påverkar oss och andra organismer på 

lång och kort sikt är självklart en viktig frågeställning. 

Bilden blir än mer osäker av att vi inte har tillräckliga 

kunskaper om ämnenas hälso- och miljöeffekter. 

Risk för spridning av kemiska ämnen 

Kemiindustrin som sådan står för ett antal olika riskscenarier. 

Spill, läckage, bränder, explosioner okontrollerade 

utsläpp till luft och vatten är exempel på risker som 

måste hanteras på ett förebyggande sätt. Lagstiftningen 

är strikt och många företags interna kontrollsystem är väl 

utvecklade. Trots detta händer det olyckor där kemikalier 

är en del av händelseförloppet. Kemiindustrin släpper 

också ut kemiska ämnen till omgivningen. Även här är 

lagstiftningen krävande och under årens lopp har många 

företag installerat reningssystem, modifierat processer 

och bytt ut många farliga ämnen. 

Granskar man översiktligt de kemiska hälsoriskerna 

inom industrin så dominerar arbetsmiljöfrågorna inom 

vissa branscher medan det är utsläppen till omgivningen 

som orsakar miljöproblem i andra branscher. Vidare 

förekommer en omfattande och viktig spridning av 

kemikalier via varor. Bilar, däck, kylskåp, färger, hemelektronik 

och många andra varor innehåller ett flertal 

olika kemiska komponenter. Ser man på kemikalieanvändningen 

i stort inom industrin och i samhället kan 

risker uppstå i varje steg i ett livscykelperspektiv, från 

utvinning eller syntes av kemiska ämnen, till avfallshanteringen. 

Här följer några exempel: 

• Utvinning av råvaror kan medföra att kemiska ämnen 

sprids. Gruvdrift i Sverige och andra länder är exempel 

på detta. 

• Transport och lagring av kemiska produkter. Ett 

exempel är transport och lagring av olja och andra 

fossila bränslen. 

• Utsläpp och avfall från industrier där kemikalier 

tillverkas eller förädlas. 

• Vid industrier där kemikalier används som tillsatser i 

processerna uppstår utsläpp och avfall som kan utgöra 

risker. 

• Hälso- och miljöfarliga ämnen kan uppstå som 

biprodukter i industriella processer, vid avfallsförbrän 

ning eller vid andra processer. Miljögiftet dioxin 

(egentligen en grupp av ämnen) och PAH (en grupp av 

polyaromatiska föreningar) kan exempelvis bildas vid 

förbränningsprocesser. 

• Användning eller förbrukning av varor som innehåller 

kemikalier. 

• Spridning av kemiska ämnen från andra källor än 

industrier. Exempelvis sjukhus, laboratorier, energiproducerande 

anläggningar, jordbruk, skogsbruk, 

kontor och bostäder. 

• Utsläpp från transportsektorn. Bränslehantering, 

avgaser samt slitageprodukter från däck och vägbanor 

bidrar till spridningen av kemiska ämnen och partiklar. 

• Spridning av kemikalier från avfallshantering och 

avloppsvattenrening. 

Riskminskning inom industrin och i samhället 

Ovanstående bild av kemikaliesamhället ger ett komplext 

och delvis nedslående intryck. Det pågår dock sedan 

många år tillbaka arbete med att förstå och minimera 

riskerna med kemiska ämnen. Kunskaperna ökar genom 

olika tester på kemikalier, miljöövervakningen utvecklas 

och de kemiska analysmetoderna blir alltmer sofistikerade. 

Vidare utnyttjas olika beräknings- och simule 

ringsmodeller för att vi ska få bättre förståelse för 

kemikaliernas spridning och effekter i miljön. Efter hand 

som kunskaperna ökat har försiktighetsåtgärderna också 

ökat. I vissa fall har de farliga ämnena helt avvecklats 

eller har användningen kraftigt minskat. Några exempel 

på framgångsrika åtgärder är: 

• Avvecklingen av de ozonnedbrytande klorfluorkarbo 

nerna (s.k. freoner). 

• Många farliga bekämpningsmedel är inte längre 

godkända för användning. 

• Användningen av kvicksilver är belagd med starka 

restriktioner. 

17

• Minskad användning av klorerade lösningsmedel 

(trikloretylen, perkloretylen och metylenklorid) i många 

sammanhang. 

• Aromathalten i lösningsmedel har minskat. 

• Tungmetaller som bly och kadmium används nästan 

inte längre i färger. 

Listan på liknande åtgärder kan göras lång. I många fall 

har lagstiftningen drivit på frågan, men det är också 

vanligt att de tillverkande företagen gör frivilliga insatser 

för att bli av med de farligaste ämnena. Bättre arbetsmiljö 

kan vara ett av skälen till förbättringsåtgärderna. Det som 

drivit utvecklingen snabbt framåt under senare år är att 

många industriella och offentliga kunder ställer krav på 

att säljaren både ska kunna deklarera varornas kemiska 

sammansättning samt visa att varan inte innehålla vissa 

farliga ämnen. Bilindustrins krav på sina underleverantörer 

att avveckla bly, kadmium och andra ämnen i olika 

komponenter är exempel på detta. Att anpassa företagets 

varor till samhällets och kundernas krav kan vara en 

viktig framgångsfaktor i konkurrensen med andra företag. 

Det finns mycket som tyder på att konsumenternas 

intresse för miljö- och livsstilsfrågor är på uppgång vilket 

troligen kommer att innebära att kraven på miljöanpassade 

varor fortsätter att öka. 

1

Så här långt i handboken har vi granskat de nationella miljömålen med fokus 

på målet Giftfri miljö. Vi har vidare fått en översikt över kemisk industri och en 

introduktion till några av spridningsvägarna för kemiska produkter. Nu ska vi ta 

del av grundläggande information kring riskerna med kemikalier. 

Kemikalier är ett omfattande begrepp 

Kemikalier är en del av vår vardag och det är inte möjligt 

att undvika dem. De finns i maten i ditt kylskåp, i 

schampot, i bensintanken, i färgerna på väggen och i 

stort sett överallt. Vissa är naturliga medan andra är 

syntetiska. De naturliga kemikalierna bildas vid biolo 

giska och geokemiska processer i mark, vatten, atmosfären 

och i de levande organismerna. Många av dessa 

ämnen kan utnyttjas av människan direkt i den form de 

förekommer i naturen. De flesta måste dock renframstäl 

las genom någon form av separation från andra ämnen 

som de förekommer tillsammans med. Exempelvis kan 

man utnyttja havsvatten för att tillverka koksalt och 

bensin kan separeras från råolja genom destillationspro 

cesser. Nu är det tyvärr inte så enkelt att alla naturliga 

ämnen är ofarliga. Tvärtom visar det sig att naturligt 

bildade ämnen som exempelvis svamp- och bakterietoxi 

ner tillhör de giftigaste ämnena vi känner till. Det finns 

också naturligt bildade ämnen som kan betraktas som 

miljögifter. Naturliga ämnen kan också ställa till miljöpro 

blem genom att de uppträder i naturen i ”onaturliga” 

koncentrationer. Lagom koncentration av fosfater och 

nitrater i en havsvik stimulerar tillväxten på ett balanserat 

sätt. Överskott av dessa ämnen resulterar i kraftig 

algtillväxt med en illaluktande soppa som det påtagliga 

resultatet av överdosen i näringstillförsel. 

De syntetiska ämnena tillverkas genom kemiska 

synteser, d.v.s. kemisterna utgår från kemiska byggnads 

element som kombineras ihop till helt nya ämnen. En del 

av de syntetiska ämnen är exakt likadana som de 

naturliga ämnena medan andra inte tidigare förekommit i 

naturen. Vissa ämnen som framställts syntetiskt har 

alltså ingen motsvarighet i naturen. Trots att de reaktiva 

ursprungsämnena kan medföra risker vid tillverkningen 

har de färdiga polymererna, exempelvis nylon och 

Risker med kemikalier 

akrylplast (plexiglas), under lång tid använts på ett sätt 

som inte medfört några kända effekter på människors 

hälsa eller den omgivande miljön. Motsatsen gäller tyvärr 

för ett antal ämnen som framgångsrikt använts och 

spritts i stor skala men där man först efter ett antal års 

användning upptäckte oväntade effekter. I vissa fall har 

detta resulterat i att ämnena har förbjudits i många 

länder. Exempel på sådana ämnen är bekämpningsmedlet 

DDT och PCB som bland annat använts i 

fogmassor och lim. 

Det förekommer olika synsätt på de naturliga och 

syntetiskt tillverkade kemiska ämnena. De naturliga 

kemikalierna uppfattas då i allmänhet som mindre farliga 

än de syntetiska. Etanol (vanlig sprit) som uppkommer 

som en biprodukt vid bakning av bröd uppfattas av en del 

som mindre farlig än exakt samma molekyl som fram 

ställts i en kemisk syntes i en kemifabrik. 

Några grundbegrepp 

Vi måste se på de naturliga och syntetiska ämnena med 

öppna ögon och väga de goda och dåliga egenskaperna 

mot varandra. Att hantera alla kemikalier på ett säkert 

sätt och sträva efter att använda de minst farliga ämnena 

är en grundläggande princip att leva efter. För många 

kemikalier har vi tillräckliga kunskaper om effekter på 

människor och miljö för att kunna göra kloka övervägan 

den om hur och var vi kan använda ämnet. För andra 

ämnen är kunskaperna så begränsade att vi har svårt att 

bedöma vad som händer om ämnet sprids i miljön och 

tas upp av olika levande organismer. Då behöver vi inta 

en försiktig hållning. Låt oss börja med att klarlägga 

några grundläggande begrepp. I den här publikationen 

har vi redan använt begreppen kemikalier, kemisk 

produkt, kemiskt ämne lite huller om buller utan att exakt 

definiera vad som menas. 

1

Kemikalier 

Begreppet kemikalie använder vi ofta om allt möjligt från 

enskilda ämnen till komplexa blandningar av olika 

ämnen. Det kan vara klokt att börja med att försöka skilja 

på begreppen kemiska ämnen och kemiska produkter. 

Om inte annat så är det från juridisk synvinkel viktigt att 

hålla reda på begreppen. Men även mellan olika 

myndigheter kan det förekomma skillnader i hur man 

använder begreppen till vardags. 

Kemiska ämnen 

Ett kemiskt ämne är väldefinierat och kan i de flesta fall 

beskrivas entydigt med en kemisk formel. Man kan alltså 

ge ämnet en identitet med den kemiska formeln men 

också genom ämnets CAS-nummer. Det sistnämnda 

numret är en unik sifferkombination för varje ämne i 

Chemical Abstract Service (CAS) systemet. Exempel på 

kemiska ämnen är syrgas, koksalt och saltsyra. Koksalt 

har som bekant formeln NaCl och CAS-numret 7647-14-5. 

Letar du efter information om ett kemiskt ämne är det 

goda chanser att du hittar rätt om du använder namnet 

eller den kemiska formeln. CAS-numret ger emellertid en 

helt annan precision i sökandet. Det finns även andra 

vägar att söka på vilka vi återkommer till efterhand. 

Ett exempel på sökväg är EG-nummer som är ämnets 

nummer i EINECS, eller om ämnet inte finns upptaget i 

EINECS, dess nummer i ELINCS (se ordförklaringarna). 

Organiska och oorganiska ämnen 

Kolatomer kan kombineras med varandra och med 

många andra grundämnen i en häpnadsväckande mängd 

olika kombinationer. Kemiska ämnen som innehåller 

grundämnet kol kallas för organiska ämnen. Många av 

de organiska ämnena utgör byggstenarna i de levande 

organismerna och livet är i högsta grad kolbaserat. 

Kombinationsmöjligheterna har resulterat i att kemisterna 

så här långt har lyckats framställa miljontals organiska 

ämnen, varav några tiotusentals används i större 

omfattning. Oorganiska ämnen är inte baserade på 

kolföreningar utan här är det andra grundämnen som 

utgör byggstenarna. Exempel på oorganiska ämnen är 

metaller, metallföreningar och salter. 

Både organiska och oorganiska ämnen kan vara 

farliga för människan och miljön. Den akuta giftigheten är 

naturligtvis av intresse i sammanhanget men de båda 

ämnesgrupperna har även andra egenskaper 

Kemiska produkter 

En kemisk produkt kan vara ett enskilt ämne eller en 

blandning av ämnen vilket oftast benämns preparat och 

20 

beredningar. Ofta blandar man olika kemiska ämnen för 

att åstadkomma en viss önskad egenskap. Ett vanligt 

handdiskmedel innehåller exempelvis tensider, parfymämnen 

och ett antal andra olika ämnen. Det är vanligt att 

en kemisk produkt bär ett produkt- eller varunamn. Sådana 

namn kan vara ganska fantasifulla och ger sällan någon 

information om vilka kemiska ämnen som ingår. 

Hantering av kemiska produkter 

Hantering av kemiska produkter kan till exempel innebära 

tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, 

förvaring, transport, användning, omhändertagande, 

destruktion, konvertering, saluförande eller överlåtelse. 

Övriga produkter (varor) 

Eftersom lagstiftningen skiljer sig vad det gäller kemiska 

produkter och övriga produkter används i detta sammanhang 

ofta ordet vara som samlingsbegrepp för alla 

produkter som inte är kemiska produkter. I EU:s nya 

kemikalielagstiftning används ordet artiklar för produkter 

och varor som inte är kemiska produkter. 

Kemiska ämnens farlighet 

– inneboende egenskaper 

Förståelsen för varför ett ämne eller en grupp av ämnen 

ger upphov till miljöskador eller inverkar negativt på 

människors hälsa har ökat. Vissa kemiska strukturer kan 

ge upphov till biologiska skadeeffekter genom att de på 

olika sätt påverkar ämnesomsättning eller andra 

grundläggande funktioner. Andra kemiska strukturer är 

farliga för att de snabbt kan frigöra stora mängder energi 

och därmed orsaka bränder och explosioner. Vissa 

kemikalier har kemiska och fysikaliska egenskaper som 

gör att de kan transporteras långa sträckor och därmed 

spridas över stora områden. En hel del ämnen bryts 

endast långsamt ner i naturen och kan förflyttas mellan 

olika levande varelser. De kan därmed orsaka biologiska 

effekter under en längre tidsperiod och på olika nivåer i 

ekosystemen. Det finns ytterligare ett antal egenskaper 

hos en kemikalie som kan göra den farlig. 

Man kan konstatera att ett ämnes farlighet hänger 

samman av dess inneboende egenskaper. Egenskaper 

som exempelvis brand- och explosionsbenägenhet, 

giftighet (toxicitet) på kort och lång sikt, hur snabbt ämnet 

bryts ned i naturen, samt dess tendens att bioackumuleras 

(lagras upp i levande organismer), är av stort intresse 

i sammanhanget. Egenskaper hos kemikalier som måste 

beaktas med stort allvar är cancerogenicitet (förmåga att 

framkalla cancer), mutagenicitet (förmåga att påverka 

arvsmassan), reproduktionsstörande (förmåga att

påverka fortplantningen), samt förmågan att orsaka 

skadliga effekter på det endokrina systemet (hormonsystemet) 

hos levande organismer. 

Effekter på levande organismer 

Kemiska produkter kan orsaka många olika effekter på 

människors hälsa och ekosystemen. Effekterna uppstår 

som en kombination av den ”inneboende farligheten” och 

exponeringen. Används ett farligt ämne i ett syntessteg i 

en sluten reaktor i en kemisk fabrik blir sannolikt 

exponeringen mycket liten. Ingår ett farlig ämnen i en 

vara som varje dag används av tusentals personer blir 

risken för exponering betydligt högre. Exponeringen är 

alltså beroende av många olika faktorer, exempelvis 

mängden ämnet förekommer i och under hur lång tid, hur 

det sprids, tillgänglighet för levande organismer och 

förmåga att brytas ner i naturen. När man bedömer 

exponeringen ska man också ha känsliga arter eller 

grupper, exempelvis barn och gravida i åtanke. Med risk 

avses vanligen sannolikheten för att skada/effekter/ 

påverkan ska uppkomma. Risken kan bedömas genom 

att väga samman farligheten med sannolikheten för 

exponering. Ur ett praktiskt perspektiv på ett företag kan 

man lämpligen ställa sig följande grundläggande frågor: 

Exponering Kan de kemiska produkter som vi Kan de kemiska produkter vi använder 

använder orsaka akuta skador? orsaka skador på länge sikt? 

Människor Finns det risk för brand, explosion, 

akut förgiftning, frätskador, kvävning 

eller andra risker? 

Miljö Finns det risk för spill, läckage, 

brand, explosion, direkta störningar 

i närområdet eller andra risker? 

Vilka är de farliga ämnena? 

I de flesta länder har miljömyndigheterna identifierat 

kemiska ämnen som anses som speciellt farliga. Det 

finns också ett antal internationella listor över miljö- och 

hälsofarliga ämnen. Vidare har många industriföretag 

gjort listor över kemiska ämnen som man internt belagt 

med speciella restriktioner i användningen. Information 

om kemiska ämnens egenskaper finns i handböcker, 

uppslagsverk och på Internet. I slutet av handboken finns 

det exempel på databaser som kan nås via Internet. 

Långt ifrån alla ämnen är tillräckligt undersökta från miljöoch 

hälsosynpunkt och med tanke på att det finns cirka 

15 miljoner olika kemiska ämnen, samt att det tillkommer 

flera hundratusen nya ämnen varje år, blir bilden ganska 

komplex. Som tur är används inte alla dessa ämnen och 

för många av de kemikalier som används i samhället 

finns åtminstone grundläggande information. Det finns 

naturligtvis också en ganska stor grupp av ämnen med 

mycket omfattande dokumentation på miljö- och hälso- 

området. Söker du efter en viss kemikalie på internet 

finns det anledning att uppmärksamma att det gäller att 

göra någon form av kvalitetskontroll av informationen. 

Många av databaserna håller hög kvalitet och genererar 

trovärdig information. Det finns dock många privatpersoner 

och intresseorganisationer som lägger ut information. 

Här kan det vara på sin plats att fundera över hur pålitlig 

informationen är. 

Kemikalier i miljön 

Begreppet miljö används i många olika sammanhang 

och här kan vi lämpligen tillämpa den definition som 

används i miljöledningsstandarden ISO 14001, nämligen: 

Omgivningar där en organisation verkar, vilket 

inkluderar luft, vatten, mark, naturresurser, flora 

fauna, människor och samspelet mellan dessa. 

För den som är insatt i biologiska termer påminner nog 

ovanstående definition om hur ordet ekologi brukar 

Finns det risk för cancer, hjärt- och kärl 

sjukdomar, luftvägssjukdomar, allergier, 

påverkan på nervsystemet, påverkan på 

arvsmassan, reproduktionsstörande och 

hormonstörande effekter? 

Finns det risk för försurning, övergödning, 

ökande växthuseffekt, upplagring och 

anrikning i levande organismers vävnader, 

nedbrytning av ozonskiktet, bidrag till negativ 

påverkan regionalt och/eller globalt? 

förklaras. Inom ekologin 

försöker man ju beskriva 

samspelet mellan biologiska 

samhällen och den 

icke-levande (vatten, mark, 

bergarter, atmosfären) 

omgivningen. Försöker 

man beskriva kemiska 

risker i miljön hamnar man 

i ett komplext sammanhang 

där olika ämnen rör 

sig mellan de levande 

organismerna och den 

”döda” omgivningen. Att försöka skydda miljön från 

kemikalier blir därför en stor utmaning. Antalet ekosystem 

är mycket stort, antalet levande varelser ännu fler 

och hur en enskild kemikalie uppträder i olika samman 

hang kan vara svårt att förutse. Det som gäller toxiciteten 

av ett ämne för ett kräftdjur i en sjö kanske inte gäller på 

samma sätt för en rapphöna i odlingslandskapet. 

Det gäller alltså att ha klart för sig vem man vill 

skydda från kemiska risker och att vara medveten om att 

generaliseringar och förenklingar kan göra att man går 

vilse i sin riskbedömning. För den som vill fördjupa sig i 

kemiska risker i miljön finns det en omfattande litteratur i 

ämnet. Den vetenskap som studerar effekterna av 

21

kemikalier på ekosystem kallas ekotoxikologi. Man 

betraktar ekotoxikologin som ett tvärvetenskapligt ämne 

som omfattar miljökemi, toxikologi och ekologi. 

Kemikalierna fördelar sig 

En grundläggande frågeställning vad det gäller kemikalier 

rör hur de fördelar sig och rör sig i miljön. En del 

ämnen stannar där de hamnar men det vanligaste är att 

kemikalien fördelar sig i naturen mellan mark, vatten, 

atmosfären och de levande organismerna. Vissa ämnen 

omvandlas till andra ämnen och bryts förr eller senare 

ner till koldioxid, vatten och andra enkla föreningar. 

Andra ämnen är förvånansvärt motståndskraftiga och 

lyckas överleva under långa tidsperioder. Hur ett ämne 

fördelar sig mellan de olika sfärerna beror på dess 

kemiska egenskaper. Tre egenskaper är viktigare än 

andra nämligen: 

Förmåga till nedbrytning. Inverkan av solljus, mikroorganismer, 

syre och en hel del andra processer kan 

förkorta kemikaliens livslängd avsevärt. Bryts ämnet 

snabbt ner lär det inte kunna sprida sig långt från 

utsläppspunkten. Motsatsen är mycket stabila ämnen 

som överlever under lång tid och där koncentrationen i 

miljön kan byggas upp efterhand. Kända exempel är 

organiska ämnen som DDT och PCB. Tungmetaller är 

naturligtvis mycket stabila i miljön och en kvicksilverförgiftad 

sjö repar sig inte i första taget. 

Flyktighet. Atmosfären är självklart ett effektivt verktyg 

för spridning av flyktiga ämnen. Spridning av svaveldioxid 

från förbränning av eldningsolja är ett exempel på 

långväga spridning av ett kemiskt ämne. 

Vattenlöslighet respektive fettlöslighet. För att göra 

en komplicerad verklighet något enklare kan man konstatera 

att vattenlösliga ämnen huvudsakligen återfinns i 

vattendragen och att de mer fettlösliga ämnena fördelar 

sig mellan sediment, jord och de levande organismerna. 

En del av de mer kända miljögifterna är både stabila och 

fettlösliga. Här kombineras två egenskaper som gör att 

ett ämne som DDT kan förflytta sig från en alg till ett 

kräftdjur till en fisk och allt högre upp i näringskedjan. 

DDT som visar sig förekomma i bröstmjölk hos ammande 

mödrar är ett exempel på fettlöslighetens 

betydelse för spridningen av ett miljögift. 

Giftighet 

En kemikalie som betraktas som giftig för en levande 

organism ger upphov till negativa biologiska effekter. 

Celler, organ, vävnader och fysiologiska system kan 

påverkas och resultatet kan bli sjukdomar, kroniska 

skador eller leda till döden. Mycket förenklat kan man 

22 

säga att det är dosen som avgör om en kemikalie är ett 

gift eller inte. I verkligheten beror giftigheten på samspelet 

mellan mängd olika faktorer. Kemikaliens upptag, 

fördelning i kroppen, avgiftningsmekanismer och sam- 

spel med olika molekyler är exempel på faktorer som har 

stor betydelse för giftigheten. Man skiljer ofta på akut och 

kronisk giftighet. 

Akut giftighet uppträder vanligen relativt snart efter 

exponeringen för ett ämne och kan i värsta fall leda till 

döden. Det finns olika testmetoder för att ta reda på ett 

ämnes akuta toxicitet och metoderna går i princip ut på 

att försöksorganismer utsätts för olika doser av ett 

misstänkt giftigt ämne. Begreppet LD50 (letal dos) är 

fortfarande vanligt och anger den dos som dödade 

50 procent av de exponerade testorganismerna. Ett högt 

värde anger låg giftighet och ett lågt värde hög giftighet. 

I tabellen redovisas LD50 för ett antal välkända miljögi r. 

Det är intressant att konstatera att giftigheten varierar 

avsevärt mellan de olika ämnena. 

Ämne LD50 * Undersökt djurart 

DDT 113 råtta 

PCB 1000-4000 råtta 

Kadmiumklorid 88 råtta 

Kvicksilverklorid 37 råtta 

Aluminiumklorid 3700 råtta 

Tetrametylbly 109 råtta 

2,3,7,8-tetraklordioxin 

(”dioxin”, 

TCDD) 

0,0006-0,003 marsvin 

” 0,1-0,3 mus 

” 1,2-5,1 hamster 

*mg/kg kroppsvikt; tillförsel via munnen (oral) 

Förutom att man kan ha etiska synpunkter på försök där 

djuren dödas är det ett välkänt fenomen att olika levande 

varelser kan ha mycket varierande tolerans för en viss 

kemikalie (se exempelvis dioxin i tabellen). Vad som är 

giftigt för en mus kanske en hund klarar av att leva med, 

eller tvärtom. Även om det är svårt att översätta data från 

en organism till en annan så är det grunden för dagens 

toxikologi. 

Kronisk giftighet uppträder efter lång tids exponering. 

Man kan exempelvis få i sig en kemikalie via födan eller 

genom att man exponeras i arbetsmiljön. Den dagliga 

dosen blir kanske låg men negativa effekter kan ändå 

uppträda på lång sikt. Det kan exempelvis röra sig om 

störningar på nervsystemet, leverskador och störd

fortplantning. Orsakerna till skadorna kan bero på många 

olika verkningsmekanismer. Kemikalien kan binda till 

arvsmassans molekyler (DNA, RNA), härma kroppens 

hormoner, störa enzymsystemens funktion, blockera 

olika receptorer i kroppen eller på andra sätt störa 

cellmaskineriet. 

Ekotoxikologi 

Att studera ett enskilt ämnes effekter på en levande 

organism kan vara svårt nog. Att studera ett enskilt 

ämnes påverkan på olika organismer i ett ekosystem är 

knappast lättare. Miljöriskbedömningen ska ta hänsyn till 

olika arter, olika fysiologi, olika känslighet, olika levnadsstrategier 

och mycket annat. För att kunna göra detta 

måste ekotoxikologen använda sig av avancerade 

analytiska metoder inom miljökemin, tolka resultaten från 

toxikologiska undersökningar av olika växter och djur och 

kombinera allt detta med kunskaperna om hur olika 

ekosystem fungerar. 

Det låter komplicerat men under senare år har det 

hänt mycket på det ekotoxikologiska området. De 

miljökemiska analysmetoderna har blivit allt känsligare. I 

många fall har det dessutom blivit billigare att leta efter 

kemikalier i miljön. Det har också under senare år 

genomförts många toxikologiska undersökningar av olika 

mikroorganismer, växter och djur. Ett ganska stort antal 

analysmetoder har vuxit fram med avsikten att studera 

effekter i vattenmiljön. Många miljögifter hamnar förr eller 

senare i vattendragen och det finns all anledning att 

fundera över hur både lägre och högre organismer 

påverkas. Vattenlevande djur exponeras ju konstant via 

hud, gälar och födan. Hur alla de hundratusentals arter 

som lever i sjöar och hav påverkas av olika kemikalier 

vet vi inte tillräckligt om. Vi vet inte heller med säkerhet 

hur de arter som äter fisk och andra djur påverkas. Att 

gravida kvinnor bör undvika fet fisk (lax) från Östersjön är 

exempelvis ett kostråd som uppmärksammats av många. 

Här är det förekomsten organiska klorerade kemikalier 

som ligger bakom rekommendationen. 

Ekotoxikologiska testmetoder 

I den bästa av världar borde man studera riskerna med 

kemikalier i det ekosystem man vill skydda. Här uppstår 

tyvärr många svårigheter. Växter och djur exponeras 

samtidigt för många olika ämnen vilket gör det svårt att 

avgöra vad som ligger bakom en viss biologisk effekt. 

Dessutom finns det en naturlig variation i många 

avvikelser. Det är inte ovanligt att sådana avvikelser visar 

sig på liknande sätt som förgiftningssymptom från ett 

kemiskt ämne. Fortplantningsförmågan kan vara 

reducerad av naturliga orsaker, könsfördelningen kan 

variera, fosterskador kan förekomma med olika frekvens 

över tiden och så vidare. 

De testmetoder som används för att studera kemikaliers 

giftighet i miljön bygger i princip på att man vill ta 

reda på hur olika nivåer i näringsväven påverkas. På 

nivån längst ner studerar man hur en alg som via fotosyntes 

tar hand om solenergin påverkas av kemikalien. 

Sedan kan man granska ett litet kräftdjur som äter algen 

och slutligen fisken som äter kräftdjuret. Den information 

som man får fram översätts i termer som ska göra det 

möjligt att utvärdera miljörisken. Metoderna kan i ett 

inledande steg vara inriktade på den akuta giftigheten 

och ger då bara begränsad information om eventuella 

kroniska effekter. Resultaten anges ofta i begrepp som 

EC50 - och LC50 -värden. Ett säkerhetsdatablad för en 

kemisk produkt innehåller exempelvis denna typ av 

ekotoxikologisk information. De flesta människor blir 

tyvärr inte så mycket klokare av detta. Låt oss därför 

göra ett försök till förklaring hur man ska förstå några 

grundläggande ekotoxikologiska begrepp. Testerna 

bygger på ett relativt begränsat antal testorganismer så 

här kommer en kort presentation av dem och hur 

testresultaten presenteras: 

Det är gröna växter som utför fotosyntesen, d.v.s. 

arbetar som primärproducenter och överför solenergi till 

energirika sockermolekyler. I vattenekosystem har bland 

annat små planktonorganismer denna grundläggande 

uppgift. I testsammanhang används exempelvis mikroalgen 

Selenastrum capricornutum i laboratorierna. Man 

tillsätter det ämne man vill studera i olika koncentrationer 

i ett antal akvarium med alger. Sedan studeras häm 

ningen av tillväxten av antalet nya individer under tre 

dygn. Här används begreppet IC50 (inhibit concentration). 

För att studera kemikaliens giftighet för en primär 

konsument väljer man ofta en vattenloppa eller hinnkräfta. 

Vattenloppor av släktet Daphnia är mycket vanliga i 

sammanhanget. Genom att studera vilken koncentration 

som efter 48 timmar ger dödlighet/orörlighet kan 

laboratoriet fastställa giftigheten. Toxiciteten uttrycks 

exempelvis som ett LC50 -värde (dödlig koncentration för 

50 procent av vattenlopporna) eller som ett EC50 -värde 

(orörlighet hos 50 procent av djuren). Testerna kan 

utsträckas till 72 timmars exponering. 

Den tredje nivån i ekosystemet representeras ofta av 

en liten fisk. Här använder man sig av begreppet LC50, 

d.v.s. den koncentration som dödar 50 procent av 

fiskarna. Testet avslutas efter 96 timmar. 

2

Om de tre testade arterna visar olika känslighet för 

testsubstansen används värdet för den känsligaste 

organismen i farobedömningen. Toxiciteten indelas i fyra 

kategorier: 

Resultat av test på alger, Daphnia, fisk Toxicitet 

LC/EC/IC50 100 mg/l Låg toxicitet 

För att kunna göra en bedömning av miljöfarligheten 

behövs mer information än bara toxicitet. Genom olika 

testmetoder kan information om följande egenskaper tas 

fram: 

• Biologisk nedbrytbarhet. Här finns det metoder i 

OECD:s riktlinjer som anger om ämnet är lättnedbryt 

bart eller ej. Kemikalien löses vanligtvis i vatten och 

bryts ner under kontrollerade förhållande av mikroorganismer. 

• Potentiell bioackumulerbarhet. Här vill man under 

söka om ämnet har tendens att fördelas till fettväv hos 

levande organismer. I det allra enklaste testet undersö 

ker testlaboratoriet hur kemikalien fördelar sig mellan 

n-oktanol och vatten (Pow). En kemikalie med log Pow 

>3 bedöms som potentiellt bioackumulerande. Testet 

kan även göras på ett mer avancerat sätt där ämnets 

fördelning till levande organismer studeras. 

Alla testmetoder har sina begränsningar och många 

forskare anser att algtestet är det mest relevanta. Här 

mäter man en subletal (icke dödlig) effekt och hinner 

dessutom studera flera generationer alger. Den som 

använder sig av ekotoxikologisk information bör emeller 

tid vara medveten om att en enda mikroalg, ett enda 

kräftdjur och en liten sebrafisk i många fall utgör 

bakgrunden för bedömningen av den akuta och kroniska 

påverkan av en kemikalie i miljön. Testerna förenklar 

naturligtvis på många sätt komplexiteten i ett ekosystem. 

Av bland annat ekonomiska och djuretiska skäl är det 

med nuvarande testmetoder dock inte försvarbart att 

utföra en fullständig riskbedömning. En av tankarna 

bakom den nya europeiska kemikalielagstiftningen 

REACH är att mer detaljerad hälso- och miljöinformation 

ska tas fram för allt större grupper av kemiska ämnen. 

Ett antal alternativa testmetoder där man undviker 

djurförsök börjar växa fram men vägen till mer komplett 

ekotoxikologisk kunskap blir säkert både lång och krokig. 

2 

Miljöfarlighet och miljörisk 

Vid bedömningen av en kemisk produkt gäller det att 

inse att det finns klara skillnader mellan begreppen 

farlighet och risk. Här är det inte ovanligt att gå vilse 

bland begreppen. Vid bedömning av faran med en 

kemikalie är det ämnets inneboende egenskaper som 

granskas. Akut toxicitet, frätande egenskaper, förmåga 

att framkalla allergier, svårnedbrytbart i mark och vatten 

är exempel på inneboende egenskaper som kan 

innebära fara för hälsa eller miljö. Riskbedömningen 

utgör det steg där man väger samman informationen från 

faroanalysen med annan information. Avsikten är att 

bedöma sannolikheten för att hälso- eller miljöskada ska 

uppkomma. Dessutom ska man skapa sig en uppfattning 

av skadans omfattning. Exempelvis är toluendiisocyanat 

(TDI) ett farligt ämne, bland annat beroende på egenska 

pen att orsaka överkänslighet och ”isocyanatastma” hos 

människor. Så länge ämnet finns i en försluten tunna är 

risken för att människor ska utsättas för det låg. Hälsoeffekter 

uppstår naturligtvis inte förrän någon har 

exponerats för TDI. Hur sker exponeringen (exempelvis 

via inandningen, huden eller födan), hur länge, hur ofta, 

hur hög koncentration är exempel på frågor som bör 

besvaras för att man ska kunna avgöra risken i en viss 

situation med TDI. Mycket enkelt kan skillnaden mellan 

fara och risk illustreras på följande sätt: 

Risk = Fara x Sannolikhet för exponering 

Senare i handboken beskrivs hur riskbedömningar 

kommer in i företagets miljöarbete. Här beskrivs också 

hur man kan använda olika hjälpmedel och informations 

källor i vardagsarbetet med kemikalier, exempelvis 

säkerhetsdatablad och Kemikalieinspektionens verktyg 

PRIO.

Vad har Generalläkaren, Livsmedelverket, Länsstyrelserna, Kemikalieinspektionen 

och Räddningsverket gemensamt? Jo, alla har visst utpekat ansvar för kemikalier 

i lagstiftning och i samhället. 

Det gäller att ha de kemiska riskerna 

under kontroll 

Kemiska produkter låter sig inte inplaceras i en enda 

övergripande lagstiftning. Kemikalier används ju på 

många olika ställen i samhället och de risker som ska 

kontrolleras rör därför en mängd hälso-, säkerhets- och 

miljöaspekter. Både miljöbalken och lagstiftningen på 

arbetsmiljöområdet innehåller mängder av regler på 

kemikalieområdet men bilden är mer komplicerad än så. 

Kemikalierna flödar bokstavligen över gränserna och ett 

omfattande paket av lagar rör därför transporterna av 

farligt gods. Dessutom kan vissa kemiska processer, 

eller helt enkelt ansamlingen av stora mängder av 

kemiska produkter, utgöra speciella risker. Även här 

finns omfattande lagstiftning. Slutligen finns det mängder 

av kemiska produkter som regleras helt eller delvis i 

speciallagstiftning. Bekämpningsmedel, läkemedel och 

kosmetiska produkter har alla sina egna regelverk. 

Den nya europeiska kemikalielagstiftningen, 

REACH, innebär stora förändringar och att nationella 

regler måste ses över. 

Ambitionen med handboken är självklart inte att ge 

det slutliga svaret på hur alla kemikaliefrågor ska 

hanteras i ett företag. Känner du att du fått hjälp att 

orientera dig i en komplex omvärld och skapa systematik 

i arbetet har vi nått långt. Detaljerna i kemikalielagstift 

ningen kan hämtas från speciallitteratur på kemikalieom 

rådet, de olika myndigheternas webbplatser och 

publikationer, samt från branschorgan, konsulter och 

andra med goda kunskaper på området. 

Några grundläggande regler för 

kemikaliehantering 

Senare i handboken kommer ett antal praktiska tips på 

säker kemikaliehantering. Vi börjar här med några 

Lagstiftningen på kemikalieområdet 

grundregler som kan vara bra att ha med sig: 

• Det gäller att hålla reda på vilka kemiska produkter 

som används i verksamheten. En förteckning över 

ämnena, vilka mängder som används och vilka risker 

som kan finnas, utgör grunden i kemikaliearbetet. 

• Det gäller också att samla information om kemika 

lierna, anpassa och sprida informationen vidare till 

personer som använder dem i sitt arbete. Aktuella 

säkerhetsdatablad är därmed en annan av förutsätt 

ningarna för säker kemikaliehantering. Utifrån säker 

hetsdatabladet ska man bedöma vilka risker som kan 

uppstå i den egna hanteringen, ta fram instruktioner för 

hanteringen och ge den utbildning som behövs. 

• Att förvara och använda kemikalierna på ett säkert 

sätt är ytterligare en grundsten i kemikaliearbetet. 

Kärlen ska vara märkta så att användaren förstår vilka 

risker som gäller. Kemikalierna ska förvaras på ett sätt 

så att riskerna för människor och miljö minimeras. 

• Slutligen ska man ta ställning till om man verkligen 

behöver den aktuella kemikalien. Det finns i många fall 

ett annat ämne som är mindre farligt för hälsa och miljö. 

Inköp av kemiska ämnen kräver därför särskilda rutiner. 

Många aktörer i den ”kemiska soppan” 

Kemikaliefrågorna tenderar att gå horisontellt i samhället. 

Inom industrin kan kemiska produkter exempelvis vara 

en arbetsmiljöfråga, ett potentiellt miljöproblem, en 

brandrisk eller en produktutvecklingsfråga. Industrins 

branschorganisationer tar sig an kemikaliefrågorna ur sitt 

branschperspektiv och driver olika frågor. Teknikföretagen, 

Plast- & Kemiföretagen och Sveriges Byggindustrier 

är exempel på organisationer som tar många initiativ på 

kemikalieområdet. Många universitetsinstitutioner och 

forskningsinstitut har omfattande forskning kring miljöoch 

hälsoeffekter av kemiska produkter. Det pågår också 

2

en hel del intressant forskning kring alternativa metoder 

för kemikalieframställning. Begreppet grön kemi börjar bli 

alltmer etablerat. För den enskilde medborgaren är kemikalier 

en del av vardagen även om man kanske inte tänker 

så ofta på det. Slutligen är det flera intresseorganisationer 

som är aktiva på kemikalieområdet, Svenska Naturskyddsföreningen 

och Greenpeace för att ge ett par exempel. 

Organisation/Myndighet Exempel på arbetsuppgifter på kemikalieområdet 

Regeringen 

Kemikalieinspektionen 

Naturvårdsverket 

Arbetsmiljöverket 

Läkemedelsverket 

Jordbruksverket 

Även på myndighetsområdet är kemikaliefrågan fördelad 

på många olika myndigheter. För en oinvigd blir bilden 

troligen komplicerad och även för en som är kunnig på 

området finns det mycket att fundera över. Låt oss göra 

en översikt av några av myndighetsaktörerna på 

området. 

Kemikaliefrågorna handläggs inom flera departement, beroende på frågornas karaktär hanteras den 

centrala kemikalielagstiftningen av Miljödepartementet. 

Kemikalieinspektionen (KemI) är en central tillsynsmyndighet under Miljödepartementet. KemI arbetar 

med olika styrmedel som ska bidra till att Sverige uppnår Giftfri miljö. KemI har tillsyn över importörer och 

tillverkare av kemiska produkter och ger stöd till den kemikalietillsyn som bedrivs av kommuner och 

länsstyrelser. KemI godkänner bekämpningsmedel, bedömer risker med kemikalier, registrerar kemiska 

produkter, ger stöd till olika aktörer bl. a. företag och arbetar internationellt. På KemI:s webbplats finns ett 

antal databaser med uppgifter om kemikalier, exempelvis PRIO, Begränsningsdatabasen, Bekämpnings 

medelsregistret med flera. 

Naturvårdsverket är samlande och pådrivande i miljövårdsarbetet. Kemikaliefrågorna dyker upp på 

många ställen i miljöövervakning, riskbegränsande frågor, karakterisering av kemikalieanvändningen 

i olika branscher, avfallsfrågor, kemikalieutsläppsregister och mycket annat. Naturvårdsverket sysslar 

med många frågor som rör de kemiska ämnenas effekter i miljön, exempelvis försurning, effekter av 

tungmetaller, luftkvalitet i tätorter, nedbrytning av ozonskiktet och andra frågor. 

Arbetsmiljöverket har huvudansvaret för riskbegränsande åtgärder som avser kemiska ämnen i råvaror, 

kemiska produkter och i andra varor som finns i arbetsmiljön vid yrkesmässig användning. Arbetsmiljöver 

ket har utgivit ett antal författningar (AFS) som är viktiga för kemikaliearbetet vid ett företag. Den 

regionala tillsynen är uppdelad på tio distrikt. 

Läkemedelsverket är central myndighet för kontroll av läkemedel. De kemiska ämnen som ingår i färdiga 

läkemedel hanteras alltså i en separat lagstiftning. Så länge ämnena finns i forskning och produktion är 

naturligtvis den vanliga kemikalielagstiftningen tillämplig. Kosmetiska produkter omfattas av en särskild 

lagstiftning. Även för denna produktgrupp har Läkemedelsverket tillsynsansvar. 

Svenskt jordbruk ska vara både ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Ekologiskt hållbart innebär att 

jordbruket ska vara resursbevarande, miljöanpassat och etiskt godtagbart. Jordbruksverket arbetar för ett 

gott hälsotillstånd bland djuren genom att genomföra skärpta djurskyddskrav, samt genom att bekämpa 

och hindra spridning av sjukdomar. Jordbruksverket arbetar för ett rikt och varierat odlingslandskap med 

biologisk mångfald och verkar för att jordbrukets belastning på miljön blir så liten som möjligt. Verket ansvarar 

även för att bekämpa växtskadegörare. Kemikaliefrågorna berör alltså Jordbruksverket på flera sätt. 

Generalläkaren Generalläkaren ansvarar för tillsyn i kemikaliefrågor inom försvarsmakten. 

Livsmedelsverket 

Socialstyrelsen 

Räddningsverket 

Länsstyrelserna 

Kommunerna 

26 

Livsmedelsverket handlägger frågor som rör produkter som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel. 

Exempel på frågor är bekämpningsmedelsrester i livsmedel, livsmedelskontroll och livsmedlens 

sammansättning. 

Vad det gäller hälsorisker i miljön har Socialstyrelsen tillsynsansvar enligt flera olika lagstiftningar, 

exempelvis tobakslagen, smittskyddslagen och hälso- och sjukvårdslagen. 

Kemikaliefrågorna förekommer bland annat i de föreskrifter som rör landtransport av farligt gods. Många 

företag ska ha en ”säkerhetsrådgivare” för sådana transporter. Räddningsverket har också det centrala 

ansvaret att övervaka hanteringen och importen av brandfarliga och explosiva varor. Den direkta tillsynen 

utförs framförallt av de kommunala räddningstjänsterna och polismyndigheterna. 

Beträffande kemikalier har länsstyrelserna ansvar för den tillsyn som inte utövas av någon annan. 

Kemikaliefrågorna dyker upp i de flesta tillstånds- och tillsynsärenden. Vidare arbetar länsstyrelserna 

med Giftfri miljö och tar fram regionala delmål. 

Kommunerna har lokal tillsyn på kemikalieområdet. Vidare hanterar man kemikaliefrågorna i samband 

med informationsaktiviteter, upphandling, räddningstjänst, avfallshantering, miljöbokslut, rådgivning, 

Agenda 21-arbete och mycket annat.

En översikt av kemikalielagstiftningen 

Här följer nu några nedslag i kemikalielagstiftningen som 

kan vara till hjälp för arbetet med Giftfri miljö inom 

ramarna för ett miljöledningssystem. Vi börjar med 

arbetsmiljölagstiftningen som för de flesta ligger närmast 

hjärtat i det vardagliga arbetet. 

Kemikalier i arbetsmiljön 

Ett viktigt område med en omfattande lagstiftning är 

kemiska risker i arbetsmiljön. Av speciellt intresse för 

kemikaliefrågorna är Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter 

om kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2000:4. Att ha de 

kemiska riskerna under kontroll är en del av arbetsgivarens 

ansvar för arbetsmiljön. Det finns ett antal viktiga 

punkter att hålla reda på: 

• För att kunna välja rätt skyddsåtgärder och planera 

nödlägesberedskapen så ska en riskbedömning 

göras på arbetsplatsen. Riskbedömningen utgör 

grunden för vilken kemisk produkt som ska användas i 

ett visst sammanhang. Det gäller dock att tänka på att 

det i sammanhanget kan finnas andra risker än de 

kemiska. Riskbedömningen ska dokumenteras. 

• Arbetet ska planeras så att exponeringen för farliga 

ämnen minimeras. För cirka 350 ämnen finns det 

hygieniska gränsvärden (se Ordförklaringar). Är 

halterna lägre än det hygieniska gränsvärdet anses en 

person skyddad mot skador även vid långvarig 

exponering. Känner man inte till exponeringen eller 

misstänker luftföroreningar ska mätningar och utredningar 

genomföras. 

• De som arbetar med farliga ämnen ska få instruktioner 

om hur de ska arbeta säkert. Vid särskilt farligt arbete i 

slutna utrymmen krävs skriftligt arbetstillstånd. För vissa 

ämnen krävs särskilt tillstånd från Arbetsmiljöverket. 

• Förteckning över hälso- eller brandfarliga kemiska 

produkter, märkning och säkerhetsdatablad ska 

finnas i de flesta fall. 

För att klara ovanstående krav krävs systematik i arbetet. 

Att ta del av reglerna om Systematiskt arbetsmiljöarbete 

är självklart viktigt. Det gäller att undersöka, åtgärda och 

följa upp verksamheten så att ingen skadas eller blir sjuk 

och så att en bra arbetsmiljö uppnås. Vill företaget 

komma vidare i systematiken kan det vara lämpligt att 

införa ett särskilt ledningssystem för arbetsmiljöfrågor, 

exempelvis OHSAS 18001, eller att inkludera dessa 

frågor i ett miljöledningssystem. 

EU:s nya kemikalielagstiftning REACH 

REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and 

Restriction of Chemicals (registrering, utvärdering, 

godkännande och begränsning av kemikalier)) är den 

nya kemikalielagstiftningen inom EU. Regelverket 

omfattar kemiska ämnen, och vissa regler omfattar 

ämnen som ingår i varor. Ett exempel är att en ämnestillverkare 

vid registrering av ämnet, om ämnet tillverkas 

i volymer över tio ton/år, även ska riskbedöma avsedd 

nedströms användning av ämnet. Vidare finns vissa 

särskilda regler om varor, som berörs närmare nedan. 

Lagstiftningen antar ett livscykelperspektiv. 

REACH, som är publicerad och träder i kraft den 

1 juni 2007, kommer att innebära genomgripande 

förändringar för kunskap och kontroll av hälso- och 

miljöfarliga kemiska ämnen. Grundtankarna i REACH är 

att öka kunskapen om många flera av de cirka 30 000 

ämnen som man uppskattar finns på marknaden idag, att 

ett större ansvar läggs på företagen som tillverkar och 

importerar kemiska ämnen, samt att en strängare kontroll 

ska införas för ämnen med särskilt farliga egenskaper. 

Ämnen som hanteras i stora volymer och med särskilt 

farliga egenskaper prioriteras. 

De viktiga byggstenarna i REACH beskrivs kortfattat 

nedan. 

Tillverkare och importörer av kemiska ämnen ska ta 

fram testdata för att kunna göra en registrering. Registre 

ringen ska innehålla 

• identitet (företag, ämne) 

• information om alla identifierade användningar (även 

nedströms) 

• klassificering och märkning 

• vägledning om säker användning 

• sammanfattning av redan utförda tester 

• förslag till ytterligare tester 

• säkerhetsrapport (för ämnen över tio ton/år och 

registrant). 

Denna dossier ska skickas till den nya Kemikaliemyndig 

heten i Helsingfors. Innan registreringen ska en s.k. preregistrering 

göras senast 12 – 18 månader efter att 

REACH har trätt ikraft. Pre-registreingen syftar till att 

samordna företagens testning för att undvika onödiga 

tester på ryggradsdjur. Hur utförliga datakraven är beror 

på mängd (1 – 10 ton/år, 10 – 100 ton/år, 100 – 1000 

ton/år, >1000 ton/år med ökande krav). I det nuvarande 

förslaget behöver den första gruppen, 1 – 10 ton/ år, 

oftast bara presentera kem/fys-data, dvs. inga data för 

miljö- och hälsoaspekter. Bara om vissa kriterier är 

uppfyllda, såsom misstanke om cancerogenitet eller om 

ämnet misstänks vara farligt och konsumenter exponeras 

för det, behöver någon mer data tas fram. 

Säkerhetsrapporten som ska medfölja som en bilaga 

till säkerhetsdatabladet ska beskriva den avsedda 

27 

användningen även i varor och beskriva varje identifierad 

användning och hur risker med olika exponering är 

tillräckligt kontrollerade. Det betyder att nedströms 

användare, d.v.s. de som använder ett kemiskt ämne 

eller en blandning ska beskriva detta för tillverkaren. Om 

de inte gör det, måste nedströmsanvändaren själv göra 

en säkerhetsrapport. Säkerhetsrapporter krävs för 

ämnen som används mer än tio ton per år, per tillverkare. 

Registreringen gäller för ämnen som tillverkas inom 

EU och för ämnen som importeras som ämne eller som 

del av en blandning. Det kommer säkerligen att bli svårt 

för ämnestillverkaren att täcka in alla användningar i 

säkerhetsrapporten i de fall det finns många mellanled 

före slutanvändning, t.ex. i en sammansatt vara. 

Användningen av farliga ämnen i varor som tillverkas 

i tredje land och importeras till EU kommer i ännu mycket 

lägre grad att bli känd genom registreringen av ämnen 

än användningen i EU-tillverkade varor. För att ändå få in 

viss information om användningen i importerade varor 

införs 

dels krav på registrering av ämnen som avsiktligt avges 

från varan, t.ex. från en märkpenna, 

dels krav på att särskilt farliga ämnen i varor ska 

notifieras, oavsett om de avges eller inte, om halten är 

mer än 0,1 procent, exempelvis en mjukgörare i plast. 

Kemikaliemyndigheten kan begära full registrering 

om misstankar finns om allvarliga risker. 

Användningsbegränsning 

Inom REACH-systemet kommer det finnas två olika sätt 

att genomföra användningsbegränsningar av farliga 

ämnen. Det ena sättet är tillståndsprövning för ämnen 

med särskilt farliga egenskaper (SVHC). Tillverkare, 

importörer eller användare måste söka tillstånd för att 

använda ett sådant ämne. 

För andra farliga ämnen kan begränsning göras 

efter att ett medlemsland eller kemikaliemyndigheten 

tagit fram en utredning som visar risker inom EU och att 

de befintliga riskhanteringsåtgärderna inte är tillräckliga. 

En samhällsekonomisk analys kommer i praktiken att 

behöva genomföras. Tillståndsprövning kan inte göras av 

ämnen i importvaror utan då måste istället begränsning 

användas. 

Information om särskilt farliga ämnen till kund 

I de fall en vara innehåller mer än 0,1 procent av ett 

särskilt farligt ämne (SVHC) måste den som sätter ut 

varan på marknaden informera sina kunder om detta, 

oavsett tongräns. Informationen ska vara sådan att den 

medger säker hantering, dock minst ämnesnamn. 

2 

Kravet gäller först när de särskilt farliga ämnena har satts 

upp på en s.k. kandidatlista. Från denna lista ska de 

ämnen som ska gå vidare till tillståndsprövning sorteras 

ut. Listan med ämnen för tillståndsprövning ska finnas 

två år efter REACH:s ikraftträdande, vilket betyder att 

kandidatlistan bör finnas något år innan. När denna 

kandidatlistan finns på plats ska information om dessa 

ämnen tas fram. 

Informationskravet gäller även till konsument på 

dennes begäran. Informationen ska tillhandahållas kostnadsfritt 

inom 45 dagar efter det att begäran mottagits. 

Kemikalier i miljöbalken 

Miljöbalkens (1998:808) grundläggande bestämmelser 

gäller faktiskt alla typer av verksamheter, exempelvis 

företag, kommuner och enskilda privatpersoner. Därutöver 

innehåller miljöbalken specialbestämmelser som 

gäller för vissa särskilt angivna områden och verksamheter. 

Här finner man miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet, 

täkter, genteknik, kemikaliehantering etc. Man 

kan konstatera att huvuddelen av miljölagstiftningen i 

Sverige är samlad i miljöbalken, som ju är en ramlag, 

med tillhörande förordningar och föreskrifter. Utöver 

miljöbalken finns det ett antal lagar av betydelse för 

kemikaliefrågorna i ett företag. Huvudregeln är att 

bestämmelserna i dessa lagar gäller parallellt med 

miljöbalken. Här kommer en kort redogörelse för hur man 

ser på kemikaliefrågorna i miljöbalken. 

De allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken (2 kap) 

gäller även vid hantering av kemiska produkter, bland 

annat kravet om att skaffa sig kunskap och kraven på 

produktval. Dessa regler gäller generellt, d.v.s. de gäller 

för både tillverkare, importörer, säljare och användare av 

kemiska produkter. Miljöbalken innehåller flera generella 

regler för kemiska produkter och biotekniska organismer, 

bland annat om utredningsskyldighet, produktinformation, 

uppgiftsskyldighet, produktregister, förhandsanmälan 

och tillstånd för vissa produktgrupper. Det är 

tillverkare, importörer och säljare av kemiska produkter 

som har huvudansvaret för kemikaliekontrollen, d.v.s. att 

förebygga skador på människor och miljö. Miljöbalken 

innehåller ett antal specialbestämmelser om kemiska 

produkter men det finns även flera förordningar som 

detaljreglerar vissa, exempelvis bekämpningsmedel, 

lösningsmedel, PCB, spillolja och ämnen som hotar 

ozonskiktet. Vidare meddelar Kemikalieinspektionen 

föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska 

produkter. Sådana kemikalier som är klassade som 

farliga ska åtföljas av säkerhetsdatablad. De ska också 

märkas med farosymboler.

Vad det gäller säkerhets- och skyddsinformation går 

arbetsmiljö- och miljölagstiftningen hand i hand. Följande 

krav är av speciellt intresse för många företag: 

Utredningsskyldigheten – den som tillverkar eller 

importerar en kemisk produkt är skyldig att se till att det 

finns en tillfredsställande utredning för bedömning av 

hälso- eller miljöskador av en produkt. 

Produktinformation – tillverkare och importörer ska 

informera om sin kemiska produkt genom märkning och 

säkerhetsdatablad. 

Uppgiftsskyldighet – tillverkare och importörer ska 

lämna ut de uppgifter till myndigheterna, som kan behövas 

för att bedöma hälso- och miljöriskerna med produkten. 

Produktregister – kemiska produkter som yrkesmässigt 

tillverkas eller förs in till Sverige ska registreras i ett 

register som förs av Kemikalieinspektionen. 

Förhandsanmälan – kan krävas för den som avser att 

tillverka eller till Sverige föra in kemisk produkt eller 

bioteknisk organism. 

Tillstånd – kan krävas för import, yrkesmässig överlåtelse 

eller annan hantering av särskilt farliga kemiska 

produkter. För bekämpningsmedel finns särskilda krav på 

prövning och godkännande innan produkten får säljas 

och användas. Även för bränslen gäller särskilda regler 

för bränslens kvalitet och egenskaper. 

Annan lagstiftning med fokus på kemiska 

produkter 

Kemikaliefrågorna ingår även i annan lagstiftning än 

arbetsmiljölagstiftningen och miljöbalken. Här ges några 

exempel på regelverk som berör en del företag. 

Kemikalieolyckor 

Lagstiftningen om allvarliga kemikalieolyckor (1999:381) 

bygger på EU:s Seveso II-direktiv. Den berör drygt 

300 industrianläggningar i Sverige, varav ett antal tillhör 

gruppen små- och medelstora företag. 

Transport av farligt gods 

Transport av farligt gods är omgiven av särskilda regler 

enligt Lagen om transport av farligt gods (1982:821). 

Bland annat gäller att företag som bedriver verksamhet, 

där det ingår att utföra transporter av farligt gods, ska ha 

en eller flera säkerhetsrådgivare med nödvändig 

kompetens. Det gäller också företag som utför lastning 

eller lossning i samband med sådana transporter. Kravet 

gäller samtliga transportslag. Syftet är att höja säkerhetsnivån. 

Säkerhetsrådgivaren ska verka under företagsledningens 

ansvar för att förebygga olyckor och rapportera 

till ledningen om inträffade olyckor eller tillbud i samband 

med transport av farligt gods. 

Hantering av brandfarliga och explosiva varor 

De företag som hanterar brandfarliga och explosiva varor 

har särskilda skyldigheter enligt Lagen om brandfarliga 

och explosiva varor (1988:868), utöver vad som regleras 

i de ovannämnda lagarna. För transport av sådana varor 

gäller exempelvis lagen om transport av farligt gods. 

Byggnader och andra anläggningar ska vara betryggande 

anordnade från brand och explosionssynpunkt. 

Särskild kompetens krävs och det ska finnas en föreståndare 

för brandfarliga varor. Utredning om riskerna ska 

utföras. Tillstånd krävs vid hantering av större mängder. 

Klassificering och märkning av kemiska 

produkter 

En förutsättning för att användaren av kemisk produkt 

ska förstå riskerna, samt hur man ska skydda sig själv, 

sina arbetskamrater och miljön, är att det finns grundläggande 

riskinformation lätt tillgänglig. Det finns ett omfattande 

regelverk vad det gäller klassificering och märkning 

och ett besök på Kemikalieinspektionens webbplats 

rekommenderas. 

Låt oss här översiktligt ta del av det viktigaste i 

regelverket. Som vanligt finns det någon som är ansvarig 

i lagens mening och i det här fallet gäller det att ”alla som 

släpper ut en kemisk produkt på marknaden har ett 

ansvar för att produkten är riktigt klassificerad och 

märkt”. Ansvaret ligger tidigt i kedjan men hela leverantörskedjan 

omfattas i praktiken. Om företaget säljer 

vidare eller distribuerar kemiska produkter kan det vara 

tillräckligt att endast göra enklare kontroller av den 

klassificering och märkning som har lämnats tidigare i 

leverantörskedjan. Det är tyvärr inte självklart att 

tillverkaren eller importören av den kemiska produkten 

har gjort rätt klassificering och märkning. Att ansvaret 

gäller i hela leverantörskedjan innebär exempelvis att 

även en återförsäljare har ansvar för att produkter som 

säljs i Sverige är märkta på svenska och har farosymbol 

med farobeteckning. 

Säkerhetsdatabladen ger information om hälsooch 

miljöfarlighet 

Ett vanligt sätt att överföra information om den kemiska 

produktens hälso- och miljöfarlighet är via säkerhetsdatablad 

(tidigare kallade varuinformationsblad). Detta är 

dessutom föreskrivet enligt lag. Syftet med säkerhetsdatabladen 

är att den som hanterar kemiska produkter 

ska få information för att kunna undvika skador på hälsa 

och miljö. Sådan information om kemiska produkter är 

inte bara ett lagkrav, utan det är också en självklarhet för 

alla företag som arbetar med frågor som rör säkerhet, 

2

hälsa och miljö. Det ligger i alla parters intresse att 

säkerhetsdatabladet ska innehålla den information som 

användaren behöver för att kunna hantera produkten på 

ett säkert och miljömässigt acceptabelt sätt. Det är viktigt 

att de som utarbetar säkerhetsdatablad har tillräcklig 

kompetens inom områdena kemi, toxikologi och ekotoxikologi 

samt behärskar gällande regelverk på området. 

Samtidigt måste informationen i säkerhetsdatabladen 

vara lätt att förstå. Därför bör använda facktermer 

förklaras och testresultat även uttryckas i klartext. Hur 

detaljerad information som behövs varierar beroende på 

vilken typ av produkt det handlar om. Om produkten är 

avsedd för ett specifikt användningsområde bör mer 

detaljerade hanteringsanvisningar lämnas än om 

produkten exempelvis är en råvara eller kan användas 

i många olika tillämpningar. Ett säkerhetsdatablad ska 

innehålla 16 olika huvudrubriker. Läs mer i avsnittet om 

Säkerhetsdatablad på längden och tvären, samt hitta 

källor i avsnittet Att söka kunskap på kemikalieområdet. 

Att ha ett fungerande system för att samla in säkerhetsdatablad 

och överföra informationen om risker och 

skydd till medarbetarna är ett viktigt element i företagets 

miljöledningssystem. I avsnittet Kemikalier, miljöledning 

och Giftfri miljö i praktiken ges mer information om hur 

man använder säkerhetsdatabladen i vardagsarbetet. 

Sambandet mellan klassificering och märkning 

Att klassificera en kemisk produkt innebär att produkten 

placeras i en eller flera faroklasser och tilldelas riskfraser 

och skyddsfraser. Faroklasserna baseras på kriterier 

som gäller kemikaliens brand- och explosionsfarlighet, 

hälsofarlighet och miljöfarlighet. I tabellerna nedan finns 

information om sambandet mellan klassificering och 

märkning. Mer att läsa finns i Kemikalieinspektionens 

föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska 

produkter (KIFS 1994:12). Reglerna om klassificering 

och märkning är harmoniserade på EU-nivå. 

I den praktiska vardagen ger klassificeringen och 

märkningen viktig information att använda i samband 

med riskanalyser, utbildningar, skriftliga instruktioner och 

avveckling av speciellt farliga ämnen. De symboler som 

används på etiketter och i säkerhetsdatablad ger snabb 

information om faran. Symbolerna bredvid används 

i Sverige: 

0 

Symbol Det här föreställer 

symbolen 

Farobeteckning 

En briserande bomb Explosivt 

Oxiderande egenskaper Oxiderande 

En flamma Brandfarligt 

En dödskalle Mycket giftigt eller 

giftigt 

Frätande egenskaper Frätande 

Andreaskors Hälsoskadligt eller 

irriterande 

Ett dött träd och en död fisk Miljöfarligt 

Brand- och explosionsfarliga ämnen och beredningar ges 

nedanstående faroklasser, farokoder, farosymboler och 

farobeteckningar: 

Hälsofarliga ämnen och beredningar 

Faroklass Farokod Farosymbol Farobeteckning 

Explosivt E Explosivt 

(R2, R3) 

Oxiderande O Oxiderande 

(R7, R8, R9) 

Extremt F+ Extremt 

brandfarligt brandfarligt 

(R12) 

Mycket F – 

brandfarligt 

(R11, R15, 

R17) 

Brandfarligt – – 

Kriterier för hälsofarlighet finns både för ämnen och för 

beredningar (blandningar av ämnen). När det gäller 

miljöfarlighet har det tidigare bara funnits kriterier för 

ämnen men nu finns det även för beredningar. Klassifice 

ringen av kemiska produkter ska baseras på produkter 

nas inneboende hälso- och miljöfarliga egenskaper. Man 

ska ta hänsyn till all tillgänglig information om toxikolo 

giska och ekotoxikologiska egenskaper vid bedömningen 

av produkten. De produkter som uppfyller något eller 

några av kriterierna ska klassificeras som hälso- eller 

miljöfarliga. Hälsofarliga ämnen och beredningar ges 

nedanstående faroklasser, farokoder, farosymboler och 

farobeteckningar:

Hälsofarliga ämnen och beredningar 


Mycket giftig T+ Mycket giftig 

(R26, R27, 

R28, R39) 

Giftig (R23, T Giftig 

R24, R25, 

R39, R48) 

Frätande C Frätande 

(R34, R35) 

Hälsoskadlig Xn Hälsoskadlig 

(R20, R21, 

R22, R48, 

R65, R68) 

Irriterande Xi Irriterande 

(R36, R37, 

R38, R41) 

Allergi- Xn Hälsoskadlig 

framkallande 

(R42) 

Allergi- Xi Irriterande 

framkallande 

(R43) 

Cancer 

framkallande 

(R45, R49) 

T – 

Cancerfram 

kallande 

(R40) 

Xn – 

Mutagen T – 

(R46) 

Mutagen Xn – 

(R68) 

Reproduk 

tionstoxisk 

(R60, R61) 

T – 

Reproduk 

tionstoxisk 

(R62, R63) 

Xn – 

Miljöfarliga ämnen och beredningar ges nedanstående 

faroklasser, farokoder, farosymboler och farobeteckningar: 

Miljöfarliga ämnen och beredningar 


Miljöfarlig (R50, N Miljöfarlig 

R50 och R53, 

R51 och R53, 

R54, R55, R56, 

R57, R58, R59) 

Miljöfarlig (R52 – – 

och R53, R52, 

R53) 

En kemisk produkt kan vara både brandfarlig och ha 

hälso- eller miljöfarliga egenskaper. Produktens samtliga 

farliga egenskaper ska framgå av klassificeringen. 

Klassificeringslistan (finns i KIFS 2005:5) upptar cirka 

3 000 ämnen och ämnesgrupper, totalt cirka 7 400 

ämnen. Var dock uppmärksam på att det är många 

ämnen som inte finns med på listan. Företaget måste då 

själv utföra klassificering och märkning enligt de kriterier 

som finns i föreskriften. 

Märkning 

Märkningen på förpackningen sänder ett viktigt budskap 

till användaren om vilka miljö- och hälsorisker som 

föreligger. Det är också den enda information som 

allmänheten får. Det finns detaljerade bestämmelser om 

vad märkningen ska innehålla, hur farosymboler med 

farobeteckningar ska utformas samt risk- och skyddsfrasernas 

lydelse. Märkningen ska vara på svenska för 

produkter som säljs i Sverige. Dessutom ska märkningen 

vara tydlig, lättläst, iögonfallande och avskild från annan 

text. Nedanstående uppgifter ska finnas med: 

• Handelsnamn eller beteckning. 

• För ämnen ska ämnets kemiska namn anges. De 

ämnen som måste anges finns i 17 § KIFS 2005:7. 

För beredningar ska de ingående ämnenas kemiska 

namn anges (om de inte förekommer i mycket låga 

koncentrationer). Beredningar som innehåller > 0,1 

procent av minst ett ämne som klassificeras som 

allergiframkallande ska märkas på speciellt sätt. 

• Farosymboler (se tabellerna ovan) med farobeteck 

ningar. 

• Riskfraser (R-fraser) och skyddsfraser (S-fraser). 

• Namn, adress och telefonnummer till tillverkare, 

importör eller annan som släpper ut produkten på 

marknaden inom EES. 

• Om produkten kräver tillstånd och är avsedd för 

konsumenter ska säljarens namn, adress och telefon 

nummer finnas med. 

• Vissa ämnen ska märkas med EG-märkning. 

• För ämnen ska EG-nummer anges om sådant finns. 

• För beredningar som saluhålls i konsumentförpackning 

i detaljhandeln ska innehållets vikt eller volym anges. 

Det globalt harmoniserade systemet för klassificering 

och märkning av kemikalier, GHS. 

Ett Globalt Harmoniserat System (GHS) för klassificering 

och märkning av kemikalier har antagits av FN. GHS 

innebär att globalt överenskomna kriterier kommer att 

tillämpas vid bedömningen av kemikaliers fysikaliska, 

hälso- samt miljöfarliga egenskaper. 

1

Förutom kriterier för klassificering av ämnen och beredningar 

utifrån hälso- och miljöfarlighet samt fysikaliska/ 

kemiska egenskaper innehåller GHS också regler för 

produktinformation, d.v.s. förpackningsmärkning och 

säkerhetsdatablad. Den nya förordningen kommer att 

ersätta de nuvarande ämnes- och preparatdirektiven. 

Avsikten är att GHS-förordningen ska träda i kraft 

ungefär samtidigt med den nya europeiska kemikalielagstiftningen 

REACH och troligen senast 2008. Mer 

information om GHS kan du hitta på Kemikalieinspektionens 

webbplats. 

Anmälan till produktregistret 

Den som yrkesmässigt börjar tillverka eller till Sverige för 

in en anmälningspliktig kemisk produkt ska lämna in en 

verksamhetsanmälan till Kemikalieinspektionens produktregister. 

Om mängden av en produkt, som tillverkas 

eller förs in under ett år, uppgår till minst 100 kg ska 

dessutom en produktanmälan göras. Produktanmälan 

ska exempelvis innehålla uppgifter om produktens 

klassificering, namn och haltuppgifter för ingående 

ämnen. Återförsäljare som förpackar, packar om eller 

ändrar namn på en kemisk produkt och säljer den vidare 

i sitt eget namn betraktas också som tillverkare. Produktanmälan 

innebär inget godkännande av produkten eller 

dess klassificering. 

Tillståndskrav 

Reglerna om tillstånd för överlåtelse omfattar särskilt 

farliga kemiska produkter eftersom det är viktigt att ha 

kontroll över dessa. Tillståndet kan ses som en lämplighetsprövning 

och beviljas av länsstyrelserna. Den som 

yrkesmässigt från tredje land importerar och överlåter 

kemiska produkter måste normalt ha tillstånd. Detta 

gäller ämnen som tillhör någon av faroklasserna mycket 

giftig, giftig, cancerframkallande, mutagen eller fortplantningsstörande 

och som ska märkas med farosymbolen 

dödskalle, eller produkter som tillhör faroklassen frätande 

och som ska märkas med frätsymbol och riskfrasen 

Starkt frätande. Detsamma gäller för privat hantering av 

sådana produkter. Kravet på tillstånd begränsar förekomsten 

av särskilt farliga produkter och förebygger därmed 

risken för allvarliga hälsoskador. 

2 

Förbud och begränsningar 

För många särskilt farliga kemikalier finns förbud eller 

stränga restriktioner för användning. Sådana restriktioner 

framgår i allmänhet av kemikalieinspektionens föreskrifter. 

Begränsningsdatabasen innehåller information 

om användningen av ett ämne eller ämnesgrupp är 

begränsad enligt reglerna inom Kemikalieinspektionens 

tillsynsområde. Konsumenter har ett särskilt skydd då 

kemiska produkter avsedda för konsumentbruk inte får 

innehålla ämnen som är klassade som cancerogena, 

mutagena eller fortplantningsstörande. 

Lagstiftning som rör kemikalier i varor 

Kemikalier ingår i många olika varor och exempel är 

färgämnen i textilier, färger eller lacker på trä- eller 

metallföremål, möbler och verktyg. Regelverket på 

varuområdet är inte alls så utvecklat jämfört med de 

regler som gäller för kemiska produkter. REACH kommer 

dock innebära nya krav även för varor, bl.a. om information 

om innehåll av särskilt farliga ämnen, se avsnittet om 

EU:s nya kemikalielagstiftning REACH. 

Miljöbalkens hänsynsregler gäller även för varor som 

innehåller eller har behandlats med kemiska produkter. 

De ska till exempel ersättas med mindre farliga när det är 

möjligt. Det finns även krav på att den som tillverkar eller 

för in sådana varor och som kan befaras kunna skada 

ska lämna de uppgifter som behövs för att skydda 

människors hälsa och miljön. Det förekommer även 

begränsningar och förbud exempelvis avseende 

förekomsten av farliga tungmetaller och vissa andra 

kemiska ämnen i varor. 

RoHS och ELV 

RoHS är ett EU-direktiv om begränsning av användningen 

av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska 

produkter som fått stor betydelse för verkstads- och 

elektronikindustrin (Restriction of the use of certain 

Hazardous Substances in electrical and electronic 

equipment, RoHS-direktivet 2002/95/EG) De ämnen som 

begränsas i RoHS är kvicksilver, kadmium, bly, sexvärt 

krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE. 

I direktivet om uttjänta fordon, ELV direktivet, som 

står för End of Life of Vehicles, finns krav på information 

om konstruktion av fordon och komponenter och syftar till 

att underlätta återvinning. Direktivet begränsar också 

användningen av vissa tungmetaller i fordon.

Brott, straff och sanktioner 

I miljölagstiftning så väl som i annan lagstiftning finns det 

reglerat vad som händer om man inte följer den. 

Miljöbalken är naturligtvis central i sammanhanget och i 

kapitel 29 framgår det att en fysisk juridisk person kan 

dömas till ansvar enligt följande huvudpunkter: 

Miljöbrott 1 § 

Den som med uppsåt förorenar mark, vatten eller luft 

som medför eller kan medföra hälsorisker för människor 

eller skador på växter och djur kan dömas för miljöbrott. 

Även otillåten förvaring av avfall eller annat ämne som 

kan medföra hälsorisker, skada eller annan olägenhet 

räknas som miljöbrott. Kraftiga bullerstörningar, skakningar 

och strålning räknas också som miljöbrott. 

Straffskalan är böter eller fängelse i upp till två år. Är 

brottet grovt ska gärningsmannen dömas till fängelse i 

lägst 6 månader och högst sex år. 

Vållande till miljöstörning 2 § 

Den som på grund av oaktsamhet begår gärning enligt 

ovanstående kan dömas för vållande till miljöstörning till 

böter eller fängelse i högst två år. 

Otillåten miljöverksamhet 4 § 

Om man anlägger en anläggning eller påbörjar en 

verksamhet utan att ha sökt tillstånd eller gjort en 

anmälan kan man dömas till böter eller fängelse i högst 

två år. Det samma gäller den som med uppsåt eller 

oaktsamhet bryter mot villkor i gällande tillstånd, 

dispenser, tillåtlighetsbeslut eller godkännande. 

Miljöfarlig kemikaliehantering 3 § 

Den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet tar 

befattning med en kemisk produkt eller vara som 

innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt, 

utan att vidta de skyddsåtgärder, produktval eller 

försiktighetsmått i övrigt som behövs på grund av 

produktens eller varans inneboende egenskaper för att 

hindra eller motverka skador på människor eller i miljön, 

kan dömas till böter eller fängelse i högst två år. 

Försvårande av miljökontroll 5 § 

Detta innebär att den som försöker dölja eller gömma 

undan information om miljöskador eller risker från 

tillsynsmyndigheten kan dömas till böter eller fängelse i 

högst två år. 

Bristfällig miljöinformation 6 § 

Den som, i andra fall än vad som avses i 5 §, med 

uppsåt eller av oaktsamhet lämnar bristfällig information 

med avsikt att försvåra bedömningen av risker för 

människors hälsa och miljön kan dömas till böter eller 

fängelse i högst ett år. 

Utöver ovanstående kan man dömas för en rad olika 

brott, exempelvis nedskräpning enligt miljöbalken 15 kap 

30 §. 

Miljösanktionsavgift 

Miljösanktionsavgift är en administrativ sanktionsavgift 

på mellan 1 000 och 1 000 000 kronor som tillfaller 

staten. Tillsynsmyndigheterna beslutar om att miljösanktionsavgifter 

ska betalas av verksamhetsutövare 

då denne: 

• Åsidosätter vissa föreskrifter som har meddelats med 

stöd av miljöbalken, exempelvis föreskrift om att lämna 

miljörapport. 

• Påbörjar en verksamhet eller vidtar en åtgärd som är 

tillstånds- eller anmälningspliktig utan att först ha fått 

tillstånd eller gjort anmälan. 

• Inte följer tillstånd eller villkor som har meddelats med 

stöd av miljöbalken eller föreskrifter meddelade med 

stöd av miljöbalken. 

Ett antal förseelser inom kemikalieområdet är belagda 

med sanktionsavgifter. Exempelvis kan det bli kostsamt 

om företaget inte uppfyller krav på märkning, inte 

förvarar och lagrar kemikalier på säkert sätt eller inte 

bifogar säkerhetsdatablad då kemikalier överlåts.

Ledningens 

genomgång 

Uppföljning 

Ständig förbättring 

Miljöpolicy 

Införande 

och tillämpning 

Planering

Miljöledningssystemen ISO 14001 och EMAS används av mer än hundratusen 

organisationer över hela världen. Både miljölagstiftningen och de olika miljömålen 

i samhället ska tas om hand på ett strukturerat sätt i miljöledningssystemet. 

Miljöledningssystemet ger struktur 

åt miljöarbetet 

Miljöfrågorna har under många år varit viktiga för industrin. 

Miljölagstiftningen och miljömyndigheternas insatser var 

och är i många fall pådrivande vad det gäller miljöskyddsåtgärder, 

men grannar och andra intressenter kunde 

också på olika sätt försöka minska företagens miljöpåverkan. 

Företagsledningarna insåg därför ganska tidigt 

att det behövdes både kunskaper och organisation för att 

bemöta de olika miljökraven. Från 1960-talet och framåt 

inrättade därför många företag miljöavdelningar och 

skapade någon form av intern styrning och kontroll på 

miljöområdet. Miljökraven på företagen ökade emellertid 

hela tiden och inför miljökonferensen i Rio de Janeiro 

1992 tog det internationella näringslivet initiativet till flera 

olika aktiviteter med syfte att öka industrins trovärdighet 

och skapa bra struktur för hur miljöfrågorna kan hanteras 

i företag. Detta innebar att man tog de första spadtagen 

för att åstadkomma internationella standarder på 

miljöledningsområdet och resultatet blev så småningom 

ISO 14000-serien av miljöledningsstandarder. Arbetet 

med standarderna påbörjades 1993 och 1996 publicerades 

ISO 14001 och ISO 14004. Med tanke på den tid det 

kan ta att enas om en internationell standard kan man 

konstatera att arbetet med ISO 14001 gick snabbt. Det 

som är nytt med ISO 14001 – och som sannolikt 

attraherar näringslivet – är systematiken och strukturen 

på styrningen, samt att ledningssystemet baseras på en 

internationell standard. Detta ger goda möjligheter till 

att tillämpa standarden på ett likartat sätt i hela världen. 

Företagen kan därigenom på ett enkelt sätt kommunicera 

sitt miljöarbete med kunder och andra intressenter genom 

att hänvisa till att man uppfyller kraven i ISO 14001. 

Antalet miljöcertifierade företag har vuxit mycket 

snabbt under de senaste åren och ISO 14001 finns i mer 

än 120 länder. Mer än 100 000 företag och organisationer 

hade år 2006 infört certifierade miljöledningssystem. 

I Sverige var samtidigt cirka 3 700 företag certifierade 

enligt standarden vilket är imponerande för ett litet land. 

Världsledande för närvarande är Japan, Storbritannien, 


Kina och Spanien. En annan standard med lite fler år på 

nacken än ISO 14001 är kvalitetsstandarden ISO 9000. 

Här finner vi mer än 500 000 certifikat i cirka 150 länder. 

Bedömare i branschen anser att det finns ingenting som 

talar för att införandet av miljöledningssystem kommer att 

minska och antal miljöcertifierade organisationer kan 

därför bli väl så många som de kvalitetscertifierade. 

Många företag väljer att kombinera eller samordna 

systemen vilket kan ha många fördelar. En annan 

intressant iakttagelse är att även organisationer som inte 

tillhör näringslivet väljer att införa miljöledningssystem 

och certifiera sig. Kommuner, sjukhus, myndigheter och 

universitet är exempel på organisationer med certifierade 

ledningssystem. 

Det är värt besväret att införa 

miljöledningssystem 

Miljölagstiftningen blir alltmer komplex och krävande och 

samhällets tolerans mot miljöbovarna blir allt lägre. 

Dessutom ställer kunder och konsumenter miljökrav och 

ägarna och investerarna är väl medvetna om att ett 

undermåligt miljöarbete skadar både företagets rykte och 

affärerna. Dessutom kan det bli mycket dyrbart att ta 

hand om försummelser på miljöområdet. Erfarenheterna 

av ISO 14001 är att miljöledningssystem är ett utmärkt 

verktyg för att på ett systematiskt sätt hantera miljöfrågorna. 

Detta gäller både näringslivet och offentliga 

verksamheter. De flesta som har infört miljöledningssystem 

intygar att det var värt besväret och brukar 

framhålla följande saker: 

• Miljöledningssystemet skapar ordning och reda. Både 

vad det gäller administrationen av miljöfrågorna men 

också ute i verksamheten. Dessutom brukar chefer och 

personal snabbt upptäcka att företaget slösar med 

olika resurser. Energibesparingar, effektivare avfalls 

hantering och en storstädning i floran av kemiska 

produkter ger både bättre miljö och besparingar. I 

många fall kan investeringen i miljöledningssystemet 

räknas hem inom några år.

• Det blir lättare att svara på olika krav från myndigheter 

och kunder. Genom kraven i miljöledningsstandarden 

gör vi saker och ting på ”rätt sätt” och vi känner oss 

tryggare med att vi både känner till miljölagstiftningen 

och lever upp till den. 

• Miljöfrågorna skapar engagemang på olika nivåer i 

företaget. De flesta människor är ju i grunden positiva 

till miljöåtgärder (åtminstone så länge livet inte blir 

alltför krångligt) och vill bidra på något sätt. Ett företag 

med gott rykte på miljöområdet har sannolikt lättare att 

locka till sig duktiga och ansvarsfulla medarbetare. 

• Miljöledningssystemet innebär att vi granskas av en 

utomstående revisor. Detta kan vara krävande men 

leder till att vi inte kan luta oss tillbaka och låta 

miljöledningssystemet somna in. 

I händerna på en framsynt företagsledning är ISO 14001 

ett utmärkt verktyg i miljöarbetet men naturligtvis kan 

man hitta nackdelar med miljöledningssystemen. En del 

företag hävdar att det blir för mycket byråkrati, ledningen 

kan tappa intresset, revisorerna kan vara för petiga, 

miljömyndigheterna bryr sig inte om systemet, osv. 

Sammantaget överväger utan tvekan de positiva 

erfarenheterna, men självfallet måste alla som är 

inblandade i miljöledningssystem vara observanta på 

sådant som fungerar mindre bra. Under 2004 kom en 

uppdaterad version av standarden (ISO 14001:2004) där 

man tagit vara på en mängd erfarenheter från de första 

åtta åren med certifierade miljöledningssystem. 

Miljöledning i korthet 

ISO 14001 kanske är den mest välkända formen för ett 

miljöledningssystem men det finns också fler förenklade 

system för miljöledning. Här utgår vi dock från ISO 14001 

eftersom det är grunden för de flesta varianter av 

miljöledning. Låt oss därför översiktligt granska strukturen 

i ISO 14001. Standarden innehåller ett antal krav. 

Kraven kan uppfyllas på olika sätt och avsikten är att 

standarden ska kunna användas av alla typer av 

organisationer med olika förutsättningar och olika 

miljöbelastning. Standarden innehåller därför inga 

specificerade utsläppsnivåer eller tekniska specifikationer. 

ISO 14001 har dock som grundtanke att bästa 

tillgängliga teknik ska användas där det är lämpligt och 

ekonomiskt möjligt. Detta tankesätt känner man igen från 

miljölagstiftningen. Det kan finnas absoluta krav i 

lagstiftningen eller andra regelsystem som företaget 

måste följa och många kunder ställer numera specifika 

miljökrav. Sådana krav måste integreras i miljöledningssystemet 

och därmed etableras den lägsta godtagbara 

6 

nivån på miljöprestanda. Miljöledningssystemet medför 

alltså att det finns goda förutsättningar att förbättra 

företagets miljöarbete, men det finns naturligtvis ingen 

garanti för det sker fullt ut. ISO 14001 ställer dock krav 

på ständiga förbättringar. Standarden bygger på 

förbättringsmodellen PDCA (Plan-Do-Check-Act) d.v.s. 

planera, utföra, följa upp och åtgärda/förbättra. 

Grundidén med de olika ISO-standarderna är att 

underlätta kommunikationen mellan säljare och köpare. 

Vad det gäller miljö gör ISO 14001 det möjligt för både 

små och stora företag att visa utomstående intressenter 

att man bedriver miljöarbetet med en viss systematik 

som kan kontrolleras och verifieras. I systematiken ingår 

att företaget utvecklar en miljöpolicy, inför mål och rutiner 

samt vidtar de åtgärder som behövs för att förbättra sin 

miljöprestanda. Beviset på att standardens krav uppfylls, 

erhålls genom certifiering av ett oberoende certifieringsorgan. 

Detaljeringsnivån och komplexiteten i miljöledningssystemet, 

omfattningen av dokumentation samt 

tilldelning av resurser, beror naturligtvis på organisationens 

storlek och typen av verksamhet, produkter och 

tjänster. 

Så här är ISO 14001-standarden uppbyggd 

ISO 14001 är ett verktyg som innehåller de komponenter 

som ingår i ett ledningssystem för miljöfrågor. I princip 

kan man säga att ISO 14001 innehåller de komponenter 

som kan ingå i de flesta ledningssystem även om 

terminologin i det här fallet är inriktad på miljöfrågor. 

Standarden innehåller fem huvudkomponenter och 17 

olika systemelement. Varje system-element definierar ett 

antal krav (systemkrav) som ska uppfyllas för att 

organisationen ska kunna sägas uppfylla standardens 

krav. I ISO 14001:2004 finns det 55 krav som ska 

uppfyllas av organisationen. 

Miljöledningssystemet kan samspela med 

Sveriges miljömål 

Nu ska vi undersöka hur Sveriges miljömål kan samspela 

med miljöledningssystemet. Vi lägger tonvikten på 

kemikalier och Giftfri miljö men många av de principiella 

resonemangen kan självklart tillämpas på de andra 

svenska miljömålen. I tabellen nedan ges en översikt var 

kemikalier och Giftfri miljö kan dyka upp i företagets 

miljöledningssystem. Som du upptäcker finns det goda 

möjligheter att utnyttja strukturen i ISO 14001 för att 

systematiskt arbeta med kemikaliefrågorna.

Komponent i ISO 14001 Finns det koppling till kemikalier och Giftfri miljö? 

Miljöpolicy (4.2) Det är vanligt att företagsledningen gör åtaganden på kemikalieområdet. Det kan exempelvis röra att 

utvärdera risker, att ersätta farliga ämnen och att minska kemikalieanvändningen. 

Nulägesanalys i form Kopplingen rör lagstiftning, kundkrav och den praktiska hanteringen av kemikalierna. Risker med 

av en inledande kemiska produkter brukar dyka upp som en miljöaspekt i de flesta miljöutredningar. Miljöutredningen är 

miljöutredning dock inget formellt krav i ISO 14001, men många organisationer väljer dock att genomföra den för att 

kunna identifiera de viktigaste miljöfrågorna (de betydande miljöaspekterna). 

Betydande miljöaspekt 

(4.3.1) 

I många företag betraktas riskerna med kemiska produkter som en betydande miljöaspekt. 

Lagar och andra krav Kemikalielagstiftningen är mycket omfattande och det är snarare regel än undantag att företaget 

samt utvärdering av lagar berörs av ett antal regler på kemikalieområdet. Det gäller att kunna identifiera kraven och visa att 

och andra krav man uppfyller dem. 

(4.3.2, 4.5.2) 

Miljömål (4.3.3) Här finns det en naturlig koppling till nationella, regionala och lokala miljömål. 

Resurser, roller, ansvar 

och befogenheter (4.4.1) 

Kompetens, utbildning 

och medvetenhet (4.4.2) 

Att klarlägga vem som har det övergripande ansvaret för kemikaliefrågorna är en förutsättning för att 

saker och ting ska fungera på ett kontrollerat sätt. 

Det är viktigt för företaget att ha tillgång till kompetens på kemikalieområdet. Det finns också flera 

kategorier av anställda som behöver utbildning, personal som hanterar kemikalier i vardagen, inköpare, 

nyanställda och andra. 

Kommunikation (4.4.3) Att objektivt kommunicera kemiska risker till anställda och kunder utgör vardagen för många företag. 

Dokumentation och 

dokumentstyrning 

(4.4.4, 4.4.5) 

Verksamhetsstyrning 

(4.4.6) 

Beredskap och agerande 

vid nödlägen (4.4.7) 

Övervakning och mätning 

(4.5.1) 

Avvikelser, korrigerande 

och förebyggande 

åtgärder (4.5.3) 

Redovisande dokument 

(4.5.4) 

Dessa systemelement avser hela miljöledningssystemet och något specifikt för kemikalier gäller 

knappast. 

Rutiner och instruktioner kring kemiska hälsorisker finns i de flesta företag. Förteckningar över kemiska 

ämnen ska finnas. Även rutiner kring riskanalys, inköp och leverantörsbedömningar bör finnas. 

De flesta företag måste vara beredda på att personolyckor, spill, utsläpp, bränder och annat där 

kemikalier kan vara inblandade kan inträffa. Rutiner, utbildningar och övningar är en del av miljöledningssystemet. 

Utsläpp till luft och vatten av kemiska ämnen övervakas i många tillståndspliktiga företag. 

Erfarenheter från miljörevisioner och myndigheternas tillsyn visar att det är vanligt med större och 

mindre brister på kemikalieområdet. Ett fungerande internt system för att upptäcka avvikelserna innan 

miljörevisorn eller myndigheten knackar på dörren uppskattas av de flesta företagsledningar. 

Dessa kan utgöras av riskanalyser, säkerhetsdatablad, protokoll från möten, mätrapporter och mycket 

annat. Kopplingen till kemiska produkter är självklar. 

Intern revision (4.5.6) Att på ett systematiskt sätt granska den egna verksamheten är ett av verktygen i miljöarbetet. 

Kemikaliefrågorna finns i flesta miljörevisorers revisionsplanering och checklistor. 

Ledningens genomgång 

(4.6) 

Här kan kemikaliefrågorna och miljömålen diskuteras på ett övergripande sätt. 

Låt oss nu granska hur man i praktiken kan hantera kopp 

lingen mellan miljöledningssystemet, kemikaliehanteringen 

och Giftfri miljö. Vi kommenterar systemelementen i ovanstående 

tabell och lägger tonvikten på ett antal exempel 

som bygger på erfarenheter från olika industri-företag. 

7

Kemikaliefrågorna utgör en viktig miljöaspekt för många företag. Det gäller 

att hålla reda på lagstiftningen och på ett målinriktat sätt minska riskerna för 

människor och miljö. I det här avsnittet får du praktiska exempel på hur kemikaliefrågorna 

kan hanteras i en organisation, kopplat till miljöledningssystemet. 

Vidare får du råd om hur Giftfri miljö kan bli en del i företagets egna miljömål. 

Säkrare kemikaliehantering bidrar 

till Giftfri miljö 

Låt oss nu granska hur man kan hantera kopplingen 

mellan miljöledningssystemet, kemikaliehanteringen och 

Giftfri miljö. Vi lägger tonvikten på praktiska exempel 

som bygger på erfarenheter från olika industriföretag. 

I sin mest grundläggande form kan säker kemikaliehantering 

sammanfattas i följande punkter: 

• Håll reda på vilka kemikalier som används. 

• Ta reda på vilka risker för miljö och hälsa som 

föreligger. 

• Följ lagar och andra krav som rör kemikalier. 

• Ersätt farliga ämnen med mindre farliga där detta är 

möjligt. 

• Vidta förebyggande åtgärder för att undvika eller 

minimera riskerna. 

• Ta fram skriftliga rutiner och instruktioner där det 

behövs. Utbilda personalen. 

• Följ upp kemikaliearbetet. 

De olika systemelementen i ISO 14001 skapar god sys- 

tematik i arbetet så därför utnyttjar vi dem. För att hjälpa 

dig att hålla reda på var vi är i miljöledningssystemet 

BTS AB Företaget vi kommer att följa har det svenskklingande 

namnet Bengtson Technique and Services AB (BTS AB). 

Det har 75 anställda och tillverkar olika komponenter till bilar 

och byggnader. Huvuddelen av kunderna finns inom industrin 

men vissa produkter säljs via byggmarknader och butiker för 

biltillbehör. Produkterna består av olika kombinationer av 

metaller och polymerer. Produktionen omfattar bland annat 

metallbearbetning, målning, ytbehandling, samt framställning 

och bearbetning av polymerer (plast och gummi). Det förekommer 

också viss import av hjälpkemikalier (limmer, adhesiver, 

polish mm) som säljs vidare till detaljhandelskedjor i bil- och 

byggbranscherna. Företaget visar intresse för att införa miljöledningssystem 

men har ännu inte kommit så långt med det. 

Miljöledning, kemikalier 

och Giftfri miljö i praktiken 

visas referenser i marginalen. Symbolen hänvisar 

till ISO14001-standard. Som du kommer att märka kan 

ett avsnitt i handboken samtidigt beröra flera delar av 

miljöledningsstandarden. För att illustrera hur arbetet 

med kemikalier kan gå till följer vi företaget BTS AB. 

Företaget vill åstadkomma säkrare hantering av sina 

kemikalier och det visar sig att det finns många beröringspunkter 

med Giftfri miljö. 

PRIO – ett verktyg i kemikaliearbetet 

Innan vi sätter igång med att skapa 

en handlingsplan för att förbättra 

arbetet med kemikaliehanteringen 

Lagstiftning 

vill vi presentera PRIO 

(Prioriteringsguiden), 

Farobedömning 

Fasa ut 

ett av de verktyg som 

kan vara till hjälp i 

Bedöm risken 

arbetet med att 

identifiera och prioritera 

Hög 

farliga kemiska ämnen. 

PRIO är ett verktyg i det förebyggande arbetet med att 

minska riskerna med kemikalier. Det är framtaget av 

Kemikalieinspektionen och lanserades under 2004. 

PRIO-verktyget bygger på de prioriterade hälso- och 

miljöfarliga egenskaper som finns utpekat i miljökvalitetsmålet 

Giftfri miljö och EU:s nya kemikalielagstiftning 

REACH. Verktyget ersätter OBS-listan och kan vara en 

hjälp i arbetet med att uppnå ambitionerna i REACH och 

Giftfri miljö. PRIO är en guide för att ta fram beslutsunderlag 

som kan ligga till grund för prioriteringar. Till PRIO 

finns kopplat ett antal miljö- och hälsokriterier för ämnen 

som bör prioriteras i riskminskningsarbetet samt en databas 

med exempel på sådana ämnen. I följande avsnitt 

hänvisas på flera ställen till PRIO-verktyget som ett 

hjälpmedel för ett målinriktat kemikaliearbete. PRIO finns 

på Kemikalieinspektionens webbplats (www.kemi.se). 

Inventering

Prioriteringsnivåer 

Alla ämnen i PRIO-databasen har tilldelats antingen 

prioriteringsnivån Utfasningsämne eller Prioriterat 

riskminskningsämne. Prioriteringsnivån ger en anvisning 

om hur högt ämnet bör prioriteras i riskminskningsarbetet. 

Bedömningen har gjorts efter de olika ämnenas 

farligaste egenskaper. Ett cancerframkallande utfasningsämne 

kan ju även ha egenskaper som hör till 

riskminskningsnivån. Förutom den cancerframkallande 

egenskapen kan kemikalien exempelvis även vara 

allergiframkallande. I PRIO anges kriterierna för utfasnings- 

respektive prioriterade riskminskningsämnen. 

Utfasningsämnen 

Utfasningsämnen anses ha sådana egenskaper att de 

oberoende av hur de används inte bör förekomma. Enligt 

miljömålet Giftfri miljö ska alla nyproducerade varor enligt 

en viss tidplan, så långt det är möjligt, vara fria från 

ämnen med dessa egenskaper. En del av dessa ämnen 

är redan förbjudna i Sverige. När REACH träder i kraft 

kommer många av dessa ämnen att successivt bli 

föremål för tillståndsprövning. 

Prioriterade riskminskningsämnen 

När det gäller prioriterade riskminskningsämnen måste 

dessa alltid bedömas i den aktuella användningen och 

utifrån den risk som då kan uppkomma. Bedöm därför 

risken vid användning och överväg utbyte av kemikalien. 

Ett riskminskningsverktyg och exempeldatabas 

PRIO är ett brett riskminskningsverktyg med flera delar. 

Databasen, som är en del av PRIO, innehåller endast 

exempel på ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper 

som bör prioriteras i riskminskningsarbetet. Det är 

snarare ämnets inneboende egenskaper som avgör om 

det omfattas av kriterierna i PRIO eller inte. Det är också 

viktigt att förstå att PRIO inte är menad att användas 

som en förbudslista för kemikalier. 

Handlingsplan för säkrare 

kemikaliehantering 

Miljösamordnaren vid BTS AB bildar en arbetsgrupp för 

att diskutera vad som ska göras först på kemikalieområdet. 

Man blir snabbt ense om ett antal inledande steg 

som sammanfattas i en handlingsplan. På sikt finns det 

mycket mer att ta tag i men det får komma senare. 

Milj 

Så här ser den första handlingsplanen ut: 

han 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktivitet Det här vill vi åstadkomma Ansvarig Budget Datum 

1. De här kemika 

lierna använder vi 

Sammanställa en översiktlig förteckning över de 

kemikalier som används inom företaget. 

Miljösam 

ordnaren 

Egen arbetstid. 1/7 

2. Kemikaliesvepet Få bort alla kemikalier som Produktions Egen arbetstid. Det kommer 1/7 

– Vad finns i inte används. chefen att bli kostnader för omhän 

förråden? 

dertagande av farligt avfall. 

3. Ordning, reda Kemiska produkter ska förvaras och hanteras på Miljösam Kostnaderna måste utredas. 1/7 

och säker kemi 

kaliehantering 

säkert sätt. Alla förpackningar och behållare ska 

vara korrekt märkta. 

ordnaren Invallningar, brandsäkra 

plåtskåp, saneringsutrustning 

m.m. måste inköpas. 

4. Farorna med Kemikalieförteckningen ska göras komplett med Miljösam Nedlagd arbetstid samt 1/9 

våra kemikalier information om farorna med de olika kemika 

lierna. 

ordnaren eventuell experthjälp. 

5. Bättre kännedom Säkerställa att vi håller oss uppdaterade om kemi- Miljösam Eventuell kostnad för 1/9 

om lagstiftningen kalielagstiftningen och hur den påverkar oss. ordnaren kontinuerlig uppdatering. 

6. Säkerhetsdata 

blad på längden 

och tvären 

Rensa ut gamla säkerhetsdatablad. Se till 

att vi har säkerhetsdatablad för samtliga 

kemikalier. Skapa system för granskning av 

säkerhetsdatabladen. 

Miljösam 

ordnaren och 

Inköpschefen 

Egen arbetstid. 1/10 

7. Se över riskerna Förstå riskerna samt prioritera och vidta Produktions Egen arbetstid samt even 1/11 

med kemikalierna förebyggande åtgärder. chefen tuell experthjälp. 

8. Rutiner och Säkerställa att skriftliga rutiner och instruktioner Produktions Egen arbetstid. 1/12 

instruktioner finns där de behövs. chefen och miljö 

samordnaren 

9. Klarläggande av Se till att ansvaret för kemikaliefrågorna blir Personalchefen Egen arbetstid. 1/9 

ansvar 

tydligt. 

10. Miljöutbildning Utbilda all personal som kommer i kontakt med Miljöchefen Vi får hyra in någon som 1/12 

med kemikaliefokus kemikalier i miljö- och arbetsmiljörisker. undervisar om kemiska risker. 

Ovanstående aktiviteter är viktiga med tanke på att minska riskerna. Det är också viktigt att komma ihåg att du har ett ansvar enligt 

lagstiftningen. För att uppfylla lagar och krav på kemikalieområdet är denna skrift ett steg på vägen, men på intet sätt heltäckande. 

0 

ömål och 

dlingsplaner

Låt oss nu ta del av de tio momenten i BTS AB:s handlingsplan 

för säkrare kemikaliehantering. På följande 

sidor få du ta del av de förslag på checklistor och rutiner 

som BTS AB har arbetet med. Innan du börjar använda 

rutinerna bör du fundera över vad som måste förändras 

för att de ska passa den egna verksamheten. Att helt och 

hållet kopiera andras rutiner är sällan till nytta för verksamheten, 

men de kan fungera utmärkt som grund och 

som inspirationskälla. 

De här kemikalierna använder vi 

Många företag hanterar kemikalier i större eller mindre 

skala och en utvärdering av kemikaliearbetet blir i många 

fall ett naturligt inslag när man börjar införa ett miljöled 

ningssystem. Det är viktigt att skapa en klar bild av 

kemikalieanvändningen och de försiktighetsmått som 

tillämpas. En förteckning över de kemiska produkter som 

finns i verksamheten är ett bra första steg. Som ett nästa 

steg kan finnas anledning att göra en inventering för att 

ta reda på vilka särskilt farliga ämnen som förekommer 

i de material, komponenter eller färdiga varor som 

företaget producerar eller säljer. 

Kemikalieförteckningen är en viktig grundsten 

För att förstå hur företaget hanterar kemikaliefrågorna 

kan det vara lämpligt att söka svaren på ett antal 

grundläggande frågeställningar. Vi börjar med några 

frågor kring förekomsten av kemikalier i verksamheten: 

• Finns det en uppdaterad förteckning över alla kemiska 

produkter som används i våra processer? 

• Finns det en förteckning av andra kemiska produkter 

som av olika anledningar finns eller används i vår 

verksamhet? Det kan röra sig om köldmedier, bekämp 

ningsmedel, tekniska oljor, rengöringsmedel och 

bränslen? 

• Finns det information om ämnen med särskilt farliga 

egenskaper som ingår i övriga varor än kemiska 

produkter? 

• Förekommer det problemkemikalier i byggnader och 

installationer (exempelvis PCB och asbest i byggnader, 

markföroreningar)? 

• Har vi kunskaper om flödet av kemiska ämnen genom 

verksamheten? Hur mycket köper vi in? Hur mycket 

lagras vid ett enskilt tillfälle? Vart tar kemikalierna 

vägen? Hur hanterar vi överblivna rester, avfallet? 

Att starta med en inventering av kemikalierna är alltså en 

bra början. Detta är också ett viktigt moment i den miljöutredning 

som brukar inleda införandet av ett miljöledningssystem. 

En förteckning över kemikalier är dessutom 

ett krav i arbetsmiljölagstiftningen och förordningen om 

egenkontroll i Miljöbalken. Många företag väljer att 

komplettera förteckningen med ytterligare information, 

exempelvis om mängder och risker. Det är viktigt att 

säkerställa att kemikalieförteckningen hålls aktuell och 

uppdateras kontinuerligt. Allt detta är viktigt för att kunna 

avgöra om hanteringen av kemiska produkter är en viktig 

miljöfråga för företaget. Det gäller också att tänka horisontellt 

så att man får med kemikaliernas roll i råvaror, 

produktion och varor i analysen av nuläget. I ovanstående 

checklista frågas det efter en förteckning över vilka 

kemikalier som används i verksamheten. Att känna till 

vilka kemikalier som används och vilka farliga egenskaper 

de har utgör en av grundstenarna i kemikaliesäkerhetsarbetet. 

En kemikalieförteckning kan utformas på olika 

sätt och nedan ges ett exempel på hur det kan se ut. 

Produkt/Råvara Innehåll Proriteringsnivå 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Namn Använd Faro Årsför Maximalt I produkten CAS-nr/ Andel av Riskfras Utfas Prioriterat 

nings symbol brukning lagrad ingående EG-nr ämnet i för nings riskminsk 

område mängd kemiska produkten ämnet ämne nings 

ämnen* (%) ämne 

Per Polish och 500 100 n-hexan 110-54-3

Praktiska råd angående inventeringen och 

kemikalieförteckningen 

Att sammanställa en kemikalieförteckning enligt tabellen 

ovan kräver en insats av företaget. Informationen ska 

hämtas både från interna och externa källor. 

Här är några praktiska råd: 

• Inköpsavdelningen har säkert någon form av översikt 

över vad som inköpts under den senaste tiden. Det är 

dock inte säkert att inköpta kemikalier lätt kan plockas 

fram ur listorna men med lite arbete kan informationen 

säkert bli tillfredställande. 

• Det är inte ovanligt att olika kemikalier köps in via 

andra vägar än inköpsavdelningen. Sprayer, färger, 

rengöringsmedel och mycket annat brukar ta sig in i 

företagen via en mängd olika vägar. Här gäller det 

därför att fysiskt inventera skåp och förråd för att se 

vad som finns. Var beredd på diverse överraskningar. 

• För att kunna fylla i den mellersta sektionen i tabellen 

(Innehåll) krävs tillgång till säkerhetsdatabladen för 

samtliga kemiska produkter. Vi beskriver senare vad 

säkerhetsdatabladen ska innehålla och hur man kan 

använda dem. 

• För att kunna fylla i prioriteringsnivå i tabellen ovan 

kan du söka efter ämnet i PRIO. Du kan naturligtvis 

också ta kontakt med kemikalieleverantören och be 

dem plocka fram informationen åt dig. 

• Det kan också finnas andra anledningar till att ämnen 

prioriteras. Exempel på en sådan anledning kan vara 

att ämnet omfattas av vattendirektivet (2000/60/EG ) 

eller omfattas av krav i emissionsdeklarationer. 

Inventeringen av kemikalierna i verksamheten ger ofta 

ett nytt synsätt på kemikaliefrågorna. Hade vi verkligen 

så många olika kemiska produkter? Vem köper egentligen 

in kemikalierna? Varför är så många behållare 

omärkta eller endast försedda med handskriven text? 

Varför kastar vi inte säkerhetsdatablad som är mer än tio 

år gamla? Vilka är de största riskerna? Frågorna blir 

säkert fler än svaren och brukar resultera i ett beslut att 

”det här måste vi göra något åt”. 

Att känna till vilka kemiska ämnen som finns 

i varor 

Kemiska ämnen sprids också med de varor som vi 

producerar och använder dagligen. Även denna 

spridning kan få allvarliga konsekvenser för såväl hälsa 

som miljö. Som företagare har du ett ansvar att känna till 

vad varorna innehåller och vilka risker som kan uppstå. 

I och med den nya kemikalielagstiftningen REACH 

kommer kraven på att känna till vilka kemikalier som 

finns i varor att öka. Att ställa frågor till leverantören är 

2 

det vanligaste sättet för att ta reda på vad produkterna 

innehåller. Förekomsten av kemiska ämnen är ofta 

förknippade med vissa material. En bra början kan därför 

vara att sammanställa en lista över de vanligast förekommande 

materialen i de produkter som tillverkas eller 

säljs. Sedan kan man med hjälp av den kunskap som 

finns inom branschen och forskning sammanställa en 

lista på möjliga kemiska ämnen som kan ingå i varan. Vi 

återkommer till frågeställningen senare i handboken. 

Kemikaliesvepet – vad finns i förråden? 

Kemikaliesvepet är en praktisk åtgärd där det gäller att 

hitta alla kemikalier som finns i verksamheten. Förråd, 

källare, skjul, skåp, pannrum, produktionslokaler, lagerbyggnader, 

vindar – listan över utrymmen som behöver 

granskas kan bli lång. Du kommer säkert att hitta både 

det ena och det andra vad det gäller kemikalier. Många 

av de kemiska produkterna används säkert i olika 

sammanhang men det brukar finnas en hel del som får 

betraktas som hyllvärmare. Sådana produkter kan samlas 

ihop som kemiskt avfall. Vad som kan sorteras ut måste 

avgöras av de olika användarna men det finns säkert 

burkar, flaskor och andra behållare som ingen rört på 

flera år. Bilden visar resultatet av kemikaliesvepet vid ett 

företag. Att rensa ut kemikalier är vanligtvis ingen engångsåtgärd 

utan något som bör återkomma regelbundet. 

Även om man har en rutin för inköp kan man årligen behöva 

göra en praktisk inventering av hyllor och skåp för 

att stämma av om kemikalieförteckningen stämmer med 

verkligheten. Detta kan också vara en stark drivkraft för 

att se till att inga kemikalier kommer in bakvägen i företaget. 

Det som rensas ut ska hanteras som farligt avfall. 

Ordning, reda och säker kemikaliehantering 

Erfarenheterna från hundratals företagsbesök och 

miljörevisioner visar att tolkningarna av begreppet säker 

kemikaliehantering är flytande och att det i många 

verksamheter behövs handfasta råd och rutiner. Inom 

Rensa regelbundet ut kemikalier.

amarna för handlingsplanen sammanställer miljösam- bra början men är lite ostrukturerad. Den kan ses som en 

ordnaren vid BTS AB ett antal grundläggande regler på form av övergripande rutin som senare måste förtydligas 

kemikalieområdet. Sammanställningen resulterar i en i ett antal skriftliga instruktioner, utbildningsinsatser och 

”lathund för säker kemikaliehantering”. Lathunden är en uppföljning. 

Lathund för säker kemikaliehantering vid BTS AB 

Alla ska känna till riskerna 

Varje chef och anställd ska uppmärksamma kemiska risker i 

arbetet och förebygga dessa. Alla ska ha lämplig utbildning för 

sin arbetsuppgift. 

Säkerhetsdatablad ska finnas tillgängliga. 

Lämplig personlig skyddsutrustning ska finnas tillgänglig och 

användas. 

Det ska finnas en förteckning över vilka kemikalier som används 

och vilka faror som föreligger. 

Varningsskyltar ska finnas där det erfordras. 

Förebyggande åtgärder 

Första hjälpen-utrustning ska finnas tillgänglig. 

Brandsläckare ska finnas tillgängliga. Brandsläckare och 

räddningsutrustning får inte blockeras. 

Huvudströmbrytare/huvudgaskran ska vara lätt tillgänglig och 

lokaliseringen känd av alla medarbetarna. 

Arbetslokalerna ska städas regelbundet. 

Brandfarligt material i större mängder får inte förvaras inomhus 

över natten. 

Utrymningsvägarna ska vara allmänt kända och hållas fria. 

Personlig hygien 

Rökning är förbjuden inom fabriksområdet utanför de speciella 

platserna för rökare. Är du rökare tänk på att tvätta händerna 

innan du tar i cigaretten. Kemiska ämnen kan annars överföras 

via hudkontakt och inandning. 

Tvätta omedelbart kemikaliespill från huden. Läs i säkerhetsdatabladet 

eller fråga närmsta chef om du känner dig osäker på 

vad som ska göras. 

I lokaler där kemikalier hanteras får matvaror varken förvaras 

eller förtäras. 

Arbetskläderna ska hållas rena. Har du varit i kontakt med 

kemikalier så duscha innan du går hem. 

Ordning och reda 

All hantering av kemikalier ska präglas av ordning och reda. Vi 

accepterar exempelvis inte söndriga kemikaliesäckar, kladdiga 

behållare, rostiga och buckliga fat, omärkta behållare, oläsliga 

etiketter, smutsiga förvaringsplatser, material och avfall i 

utrymmen för kemikalier och lagring utanför avsedda utrymmen. 

Endast originalförpackningar med läslig och korrekt märkning får 

förekomma på vårt företag. 

Undvik spill och läckage 

Hantera kemikalier, oljor, bränslen och andra farliga ämnen så 

att risken för spill och läckage minimeras. 

Där det behövs ska det finnas särskilda uppsamlingsanord 

ningar för att ta hand om spill och läckage. Uppsamlingsanord 

ningen ska klara hela volymen av det största kärlet plus tio 

procent av övriga kärl. 

Absorbenter och annan utrustning ska finnas tillgängligt på 

lämpliga ställen. ”Tättingar”, d.v.s. utrustning för att försegla 

dagvattenbrunnar, ska finnas tillgängliga i lokaler där vi hanterar 

kemikalier. 

Kemikalieförråd 

Grundprincipen är att kemikalier lagras skyddat i brandsäkra och 

ventilerade plåtskåp. Rör det sig om större mängder kemikalier 

är det lämpligt med separata förrådsbyggnader som är 

brandsäkert avskilda från andra byggnader. 

Kemikalieförråden får inte användas till annat än kemikalier. 

Maskiner, utrustningar, förpackningsmaterial och avfall får inte 

förekomma i förråden. 

Kemikalier som kan reagera med varandra får inte förvaras 

tillsammans. Hälso- och miljöfarliga kemikalier får inte förvaras 

tillsammans med bränslen. 

Golvbrunnar får inte förekomma i kemikalieförråden. Golven ska 

vara täta och släta. 

Cisterner, större behållare, fat för exempelvis skärvätskor 

eller oljor 

Cisterner och andra behållare för flytande ämnen får inte 

förekomma i närheten av vattendrag och brunnar. De ska vara 

skyddade mot påkörning. Anordningar (invallningar) för 

uppsamling av spill och läckage ska finnas. 

Ventiler som avleder regnvatten från invallningen ska vara 

stängda. Regnvatten får endast släppas ut om det är fritt från 

spill eller läckage från cisternerna. 

Cisterner, ventiler, pumpar, rör och invallningar ska inspekteras 

regelbundet. 

Mycket farliga kemikalier 

Sådana kemikalier ska hållas inlåsta eller förvaras på annat sätt 

så att obehöriga inte kan komma åt dem. 

Inköp 

Kemikalier får endast inköpas via inköpsavdelningen. Nya kemikalier 

ska först granskas och godkännas innan de får användas. 

Farligt avfall 

Fat och andra behållare för farligt avfall ska vara i god kondition 

och tydligt märkta med uppgifter om innehållet. Används 

behållare som tidigare använts till annat ska den gamla 

märkningen vara avlägsnad. Lagring av farligt avfall ska enligt 

principerna för kemikalieförråd (se ovan). 

Det ska finnas en journal över mängden farligt avfall, hur avfallet 

klassificerats, hur det bortforslats och omhändertagits. 

Transportdokument som visar att godkänd transportör anlitats 

samt mottagningskvitto från där avfallet tagits om hand ska 

sparas i fem år.


Kommunikation 

Miljöutredning 

Miljöaspekter 

Lagar & 

andra krav 

– Det här ser bra ut, säger VD. Vi använder lathunden 

tills att vi har hunnit sammanställa de skriftliga instruktio 

nerna. Miljösamordnaren får informera de olika avdel 

ningarna vid nästa avdelningsmöte. Lathunden ska 

sättas upp på alla anslagstavlor och läggas på intranätet, 

avslutar VD. 

För att uppfylla formaliteterna kring dokumentstyrningen 

i ISO 14001 krävs ytterligare förbättringar, men 

dokumentet är en bra början för att komma igång med 

förbättringar i kemikaliehanteringen. 

Farorna med våra kemikalier 

Avsikten med farobedömningen är att identifiera kemiska 

ämnen med farliga egenskaper och därmed göra 

kemikalieförteckningen komplett. Du kan lämpligen 

återvända till kapitlet Risker med kemikalier för att 

repetera informationen om skillnaderna på fara och risk 

och annat kring kemiska risker. Följande frågor är viktiga 

att ställa: 

Förekommer det ämnen som omfattas av kriterierna 

för utfasnings- och prioriterade riskminskningsämnen i 

Kemikalieinspektionens PRIO-guide? 

Finns det ämnen med andra egenskaper som det kan 

finnas anledning att vara särskilt uppmärksam på, t.ex. 

- mycket brandfarliga och brandfarliga ämnen 

- mycket reaktiva/explosiva ämnen 

- mycket giftiga eller giftiga ämnen 

- ämnen med andra kända miljörisker (exempelvis 

märkta med miljöfarlighetssymbolen)? 

Finns det farliga ämnen i utrustningar, byggnader och 

mark (exempelvis bekämpningsmedel, köldmedia, PCB, 

radon, asbest)? 

Visar det sig att särskilt farliga ämnen förekommer i 

verksamheten gäller det att för det första säkerställa 

säker hantering av ämnena och för det andra att 

ifrågasätta användningen. Vi återkommer till den senare 

frågan i avsnittet om Kemikalieutbytesplan. 

Bättre kännedom om lagstiftningen 

Som vi tidigare beskrivit i den här handboken är 

lagstiftningen på kemikalieområdet både omfattande, 

komplex och utspridd i författningar i olika myndigheters 

föreskrifter. Att ha tillgång till lagstiftningen som företaget 

berörs av och som kan kopplas till kemikaliehanteringen 

är självklart en grundläggande förutsättning i miljöarbetet 

och för att undvika att hamna bland ”burkar och skurkar”. 

Vidare gäller det att hålla reda på alla andra krav inom 

miljöområdet som företaget berörs av. Miljökrav i samband 

med offentlig upphandling, krav på miljövarudekla 

rationer, kunder som kräver att vissa farliga ämnen inte 

får finnas i produkterna, de anställdas krav på säker 

arbetsmiljö är exempel på krav som det gäller för 

företagsledningen att hantera på ett systematiskt sätt. 

Här är exempel på några grundläggande frågeställningar: 

• Finns det en uppdaterad förteckning över tillämplig 

kemikalielagstiftning som berör vårt företag? 

• Är ämnet eller användningen av ämnet reglerat i 

Kemikalieinspektionens föreskrifter? Sök i Begräns 

ningsdatabasen, www.kemi.se. 

• Vilka krav gäller för ämnet i arbetsmiljölagstiftningen, 

t.ex. hygieniskt gränsvärde, förbud eller tillståndskrav? 

(Se Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska 

gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar.) 

• Finns det rutiner och instruktioner för att uppfylla 

lagstiftningens krav beträffande, exempelvis: 

- Klassificering och märkning av kemiska produkter. 

- Förteckning över kemikalier som används. 

- Tillgång till aktuella säkerhetsdatablad. 

- Riskanalyser avseende kemikalierna? 

- Hur hälso- och miljöfrågorna ska hanteras i samband 

med inköp av kemiska produkter. 

- Anmälan till Kemikalieinspektionens produktregister. 

- Mätning och övervakning av kemiska luftföroreningar 

i arbetsmiljön. 

• Hur gör vi för att visa att företaget verkligen följer 

lagstiftningen på kemikalieområdet? 

• Framför kunderna krav avseende produkternas 

sammansättning (exempelvis om produkten innehåller 

farliga ämnen)? Finns sådana krav förtecknade och hur 

klarar vi kraven? 

• Har vi tagit hänsyn till miljömålet Giftfri miljö och betraktar 

det som ett annat krav i vårt miljöledningssystem? 

REACH 

I och med den europeiska kemikalielagstiftningen 

REACH, kommer det ske en hel del förändringar vad det 

gäller lagstiftningen på kemikalieområdet. För informa 

tion om hur din verksamhet påverkas av den nya 

lagstiftningen hänvisas till din branschförening eller till 

Kemikalieinspektionens webbplats. 

Laglista 

Många företag inser att det är ett stort arbete att hålla 

reda på lagstiftningen och skapa bra rutiner för att 

verkligen uppfylla den. En bra metod är att skapa en 

förteckning (laglista) över tillämplig lagstiftning och 

regelbundet uppdatera listan. Detta kan vara miljösam 

ordnarens uppgift men det finns också extern hjälp att få 

om det behövs. En laglista kan se ut på olika sätt men 

bör innehålla följande information:

Lagar & 

andra krav 

• Angivande av vilken lag eller annat krav som avses, 

inklusive senaste ändring. 

• En kort sammanfattning av innehållet i lagstiftningen 

– vad säger lagen? 

• Förklaring till hur företaget berörs av lagstiftningen och 

(kanske) även vilken funktion eller avdelning som berörs. 

• Hur företaget gör för att uppfylla lagen, exempelvis 

rutiner, instruktioner eller andra åtgärder. 

BTS AB utformar laglistan som ett registrerat dokument i 

miljöledningssystemet. Den innehåller den miljölagstift 

ning och villkor som kan kopplas till företagets miljö 

aspekter. Den innehåller andra miljökrav som företaget 

ska leva upp till, exempelvis kundernas miljökrav. Tänk 

på att lagstiftningen förändras, se till att det finns rutiner 

för att hålla laglistan aktuell. 

Säkerhetsdatablad på längden och tvären 

Ta upp en diskussion om riskerna med kemikalier med 

personalen på ett företag och det brukar inte dröja länge 

innan någon plockar fram en mer eller mindre tummad 

pärm med säkerhetsdatablad. Den information som finns 

i säkerhetsdatabladen, tillsammans med etiketten på 

förpackningen, utgör i många fall grunden för skyddsåt 

gärderna i företaget. Säkerhetsdatabladen ska ju bland 

annat innehålla sådan information som gör att använda 

ren av kemikalien förstår faran, inser att man kanske 

måste skydda sig samt att i en nödsituation måste man 

göra på ett visst sätt. Det krävs dock både kunskaper 

och gott omdöme för att förstå och tolka säkerhetsdata 

bladen. 

Vi ska nu granska säkerhetsdatabladen ur använda 

rens perspektiv därefter ges några kommentarer till den 

som utarbetar risk- och säkerhetsinformationen. Det 

gäller att komma ihåg att säkerhetsdatabladet ska innehålla 

den information som användaren behöver för att 

kunna hantera produkten på ett säkert och miljömässigt 

acceptabelt sätt. Säkerhetsdatablad ska finnas för den 

här typen av kemiska produkter: 

• Ämnen och beredningar som är farliga (d.v.s. brandfarliga, 

oxiderande, explosiva, hälsofarliga och 

miljöfarliga egenskaper) enligt föreskriften (KIFS 

2005:7) om klassificering och märkning av kemiska 

produkter. 

• Beredningar som inte klassificerats som farliga men 

innehåller minst en procent (0,2 procent för gaser) av 

ett farligt ämne. 

• Beredningar som inte klassificerats som farliga men 

innehåller minst en procent (0,2 procent för gaser) av 

ett ämne med hygieniskt gränsvärde meddelat med 

stöd av arbetsmiljölagen. 

Säkerhetsdatabladen har många användare 

Det är många i ett företag som kan ha användning för 

informationen i ett säkerhetsdatablad. Självklart är det 

i första hand de som kommer i fysisk kontakt med 

kemikalien som är berörda, men det är många fler som 

bör vara informerade om de kemiska riskerna. Miljösamordnare, 

inköpare och transportansvariga är några 

exempel på sådana personer. Säkerhetsdatabladen 

används bland annat till att: 

• Göra riskbedömningar av de miljö- och hälsorisker 

som är förknippade med den aktuella kemiska 

produkten. 

• Vara ett stöd vid inköp av kemiska produkter. 

• Utforma säkra arbetsplatser och arbetsmetoder. 

• Säkerställa att kemikalien hanteras på ett sätt som inte 

skadar miljön eller människors hälsa. 

• Utarbeta företagsspecifika instruktioner och skydds 

blad. 

• Utgöra underlag för klassificering av egna produkter 

(varor). 

• Utgöra underlag för kemikalieutbytesplaner. 

• Utgöra underlag för hur produkten ska hanteras som 

avfall. 

• Generera riskinformation som bör återfinnas i företa 

gets förteckning över kemiska produkter. 

Säkerhetsdatabladen har naturligtvis sina begränsningar 

och det kan vara klokt att komma ihåg att säkerhetsdata 

bladet inte är: 

• En produktspecifikation eller en fullständig innehållsdeklaration. 

• Ett fullständigt underlag för jämförelse av produkter vid 

upphandling. 

Vid yrkesmässigt bruk ska säkerhetsdatabladen lämnas 

till kunden senast vid första leveransen. Bladen ska vara 

kostnadsfria, skrivna på svenska och daterade. Bästföre-datum 

är i högsta grad aktuellt för den här typen av 

information och mot bakgrund av återkommande 

regelförändringar bör bladen sällan vara äldre än två till 

tre år. Numera är det vanligt att säkerhetsdatabladen 

skickas i elektronisk form. Mottagaren ska dock först 

godkänna detta. Det kan vara en värdefull service att 

bladen dessutom finns tillgängliga på företagets webb 

plats. För den som utarbetar säkerhetsdatablad är det 

viktigt att ha kunskap om det regelverk som omger 

utformningen av bladen. 

Att utarbeta säkerhetsdatablad 

Självklart krävs det speciell kompetens hos den som 

sammanställer informationen i ett säkerhetsdatablad. 

Kompetensen innebär normalt djupa kunskaper i kemi, 

Nödlägesberedskap 

Verksamhetsstyrning

toxikologi och ekotoxikologi samt att personen behärskar 

gällande regelverk på området. Samtidigt måste 

personen kunna skriva på sådant sätt att informationen i 

säkerhetsdatabladen blir lätt att förstå. Facktermer som 

exempelvis LD50, LogPow, flampunkt, CAS är säkert 

självklara för en läsare som är specialist inom området. 

Användaren på ett litet eller medelstort företag är troligen 

varken kemist eller ekotoxikolog och det är därför viktigt 

att facktermerna förklaras och testresultaten uttrycks i 

klartext. Hur detaljerad information som behövs varierar 

beroende på vilken typ av produkt det rör sig om. Om 

produkten är avsedd för ett specifikt användningsområde 

bör mer detaljerade hanteringsanvisningar lämnas än om 

produkten exempelvis är en råvara eller kan användas i 

många olika områden. 

Branschorganisationen Plast- & Kemiföretagen har 

inom ramarna för programmet Ansvar & Omsorg 

(Responsible Care) presenterat nedanstående tankar 

kring hur säkerhetsdatabladen kan göras mer användarvänliga. 

Tankarna är lika nyttiga för användaren av 

säkerhetsdatabladen. Det finns ingen anledning att 

acceptera obegriplig och på andra sätt bristfällig 

information. 

!Tänk på att säkerhetsdatablad är till för den som handskas med en kemisk produkt ska kunna göra 

det på ett säkert sätt med hänsyn till hälsa och miljö. Detta är viktigt att ha i åtanke vid utfärdandet av 

säkerhetsdatablad. Bladen är till för användaren och inte för myndigheterna. 

6 

Gör överskådliga och pedagogiskt utformade säkerhetsdatablad så att informationen blir lätt att ta 

till sig. Tänk på att ge bladen tydlig layout. Undvik för tätt skriven och liten text eller onödiga detaljer. 

Ange all relevant information om produktens hälso- och miljöegenskaper så noggrant som möjligt. 

Det är samtidigt viktigt att informationen är kortfattad, lätt att hitta och inte drunknar i nonsensinformation. 

Var konsekvent – underskatta/överdriv inte risker med produkten. Det är viktigt att all information 

förmedlar samma budskap om eventuella risker med produkten. Anpassa Första hjälpen och Skyddsåtgärder 

efter vad som anges om farliga egenskaper och toxikologisk information. 

Ange produktens sammansättning så noggrant som möjligt. Detta för att ge en klar bild av hur 

produktens egenskaper kan kopplas till sammansättningen. Om man inte kan ange alla ingående ämnen 

kan produktens huvudsakliga sammansättning beskrivas översiktligt. Var tydlig med haltintervall så att 

tveksamheter kring klassificeringen inte uppstår. 

Beskriv produktens toxikologiska och ekologiska egenskaper i klartext. När testresultat anges som 

siffervärden måste dessa vara förklarade. 

Uppge svenska kontaktuppgifter för den svenska marknaden. Många användare drar sig för att ringa 

om de måste tala ett annat språk än svenska. Nationella kontaktuppgifter är synnerligen viktiga i en 

nödsituation. Språkförbistring ska inte behöva förvärra situationen.

Att läsa och använda säkerhetsdatablad 

Ta fram nästan vilket säkerhetsdatablad som helst och 

du kommer att finna mängder av data, varningar, riskfraser, 

rekommendationer och annat. Farligt vid in andning, 

Framkalla inte kräkning, Fisk: 48 h LC50, regnbågslax 

2750 mg/l och liknande information dyker upp på varje 

sida. Vad betyder nu detta och hur hanterar man informa 

tionen i vardagen? Som vi tidigare konstaterat kan det 

vara ett antal personer inom företaget som berörs av 

säkerhetsdatabladen. Det kan därför vara lämpligt att ta 

fram en skriftlig instruktion inom ramarna för miljöledningssystemet. 

Nedan ges exempel på en sådan 

instruktion. Vi kallar den Checklista för bedömning av 

säkerhetsdatablad. 

Dokumentets namn Gäller för Reg. nr. Sidan 

Checklista för bedömning av 

BTS AB ML 06-01 1 av 2 

säkerhetsdatablad 

Utarbetad av Fastställd av och datum Ref. nr ISO 14001 Gäller från datum 

Miljösamordnare Kjell Bengtsson 4.4.6 20070107 

1. Allmänt 

Säkerhetsdatabladen år vår vanligaste informationskälla vad det gäller risker med de kemiska produkter som företaget köper in och 

använder. Det är viktigt att vi förvissar oss om att leverantörernas säkerhetsdatablad håller god kvalitet och följer lagstadgade krav. 

Som användare av kemiska produkter måste chefer och medarbetare vid BTS AB kunna lita på säkerhetsdatabladen. 

2. Ansvar 

Inköpschefen ansvarar för att kontrollera att säkerhetsdatablad medföljer varje leverans av kemiska produkter. Miljösamordnaren gör 

med hjälp av nedanstående checklista en kontroll av säkerhetsdatabladets kvalitet. Miljösamordnaren ansvarar också för att 

informationen i säkerhetsdatabladet överförs till de medarbetare som berörs. Informationen kan exempelvis överföras via utbildning, 

skyddsblad, arbetsinstruktioner eller på annat sätt. Den ifyllda checklistan utgör ett redovisande dokument i miljöledningssystemet. 

3. Checklista 

3.1 Allmän information 

Säkerhetsdatabladet ska vara skrivet på svenska på lättläst och förståeligt sätt. 

Säkerhetsdatabladet ska ha så ”färskt” datum som möjligt. Bladet bör regelbundet uppdateras och inte vara äldre än några år. 

Säkerhetsdatabladet ska innehålla ”16 rubriker”. 

Varunamnet i säkerhetsdatabladet ska överensstämma med namnet på kemikaliebehållaren. Det får inte råda tveksamhet över om det 

är samma ämne. 

Säkerhetsdatabladet bör inte innehålla icke-information (”innehåller inte molekylsyra”). 

Säkerhetsdatabladet bör inte innehålla påståenden typ ”miljövänlig, ”lösningen är ofarlig”, etc. 

Säkerhetsdatabladen ska ge en entydig bild av produktens farlighet så att inte informationen är motsägelsefull 

Säkerhetsdatabladet bör inte innehålla tomma fält. 

3.2 Kortfattad checklista* 

Säkerhetsdatablad (ange produktnamn):……………………..........................Granskat av…………………………………………................. 

Huvudrubrik i säkerhetsdatabladet samt kontrollfrågor Ja/Nej 

1. Namnet på ämnet/preparatet och bolaget/företaget 

Finns leverantörens företagsnamn, adress och telefonnummer? 

I de flesta fall bör en svensk leverantör kunna nämnas. 

Finns telefonnummer för nödsituationer? 

Anges produktens användningsområde? 

2. Sammansättning/uppgifter om beståndsdelar 

Är de ingående ämnen som är klassificerade som hälso- och/eller miljöfarliga angivna med 

uppgift om koncentration eller koncentrationsintervall? 

Om koncentrationsintervall anges, är det tydligt hur ämnet bidrar till produktens farlighet och 

klassificering? 

3. Farliga egenskaper 

Anges produktens klassificering? 

Anges farliga egenskaper (brand/explosion, hälso- och miljöfarliga egenskaper), 

går det att förstå vilka symptom de kan ge upphov till och bedöma risken? 

*Se Plast- & Kemiföretagen Konsten att läsa säkerhetsdatablad för mer detaljer. 

7

fortsättning Ja/Nej 

4. Första hjälpen 

Framgår det vad man ska göra vid inandning, hudkontakt, kontakt med ögon samt förtäring? 

Står de rekommenderade åtgärderna i proportion till produktens farlighet (ex. hur länge ögonen ska 

sköljas)? 

5. Brandbekämpningsåtgärder 

Anges det vilka lämpliga släckmedel som ska användas? 

Anges det om det bildas särskilt farliga nedbrytningsprodukter/gaser vid brand? 

6. Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp 

Anges det hur skador på människors hälsa och miljön förhindras? 

Beskrivs det vilken personlig skyddsutrustning saneringspersonalen bör ha samt hur uppsamling/ 

sanering, t ex rekommenderade saneringsmetoder i form av absorptionsmaterial, neutralisations 

medel eller utspädning, ska gå till? 

7. Hantering och lagring 

Framgår det vad som bör göras för att minska riskerna i samband med hantering samt beskrivs 

lämpliga lagringsbetingelser? Går det att utläsa vilka risker olika arbetsmoment kan innebära? Finns 

der förslag på lösningar/skyddsåtgärder (ex. ventilation, explosionsskyddad elutrustning, ögonskölj 

ningsanordningar nära arbetsplatser)? 

8. Begränsning av exponeringen/personligt skydd 

Finns det angivet ett hygieniskt gränsvärde för ämnet? 

Beskrivs de åtgärder som behövs för att minska exponeringen (ex. ventilation, andningsskydd, 

skyddshandskar, ögon- eller ansiktsskydd, skyddskläder)? 

Står skyddsåtgärderna i proportion till produktens farlighet och de mängder som hanteras? 

9. Fysikaliska och kemiska egenskaper 

Finns det information om produktens fysikaliska och kemiska egenskaper (ex. färg, form, lukt, 

flampunkt, självantändningstemperatur, viskositet, explosionsområde, pH-värde, löslighet i vatten, 

ångtryck)? 

Är enheterna tydligt angivna så att det inte råder någon tvekan om vilken enhet som avses? 

10. Stabilitet och reaktivitet 

Finns det information om förhållanden (ex temperatur) som kan påverka produktens stabilitet? 

Finns det information om material eller ämnen som inte bör komma i kontakt med produkten? 

Kan det uppstå farliga omvandlings- eller nedbrytningsprodukter vid brand, upphettning, reaktion 

med luft eller reaktion med vatten? 

11. Toxikologisk information 

Är det tydligt beskrivet vilka effekter som kan uppstå om man exponeras för produkten (alla 

relevanta exponeringsvägar ska anges, ex. inandning, hud, förtäring)? Informationen ska vara mer 

utförlig än under avsnitt 3. 

Finns det angivet om produkten kan framkalla allergi eller överkänslighet? 

Finns det angivet risk för allvarliga långsiktiga effekter?

fortsättning Ja/Nej 

12. Ekologisk information 

Finns det begriplig information om ingående ämnens förväntade rörlighet, fördelning, nedbrytbarhet 

och bioackumulering i miljön? Det ska framgå om informationen avser ingående miljöfarliga ämnen 

eller hela produkten. 

Finns det begriplig information om ingående ämnens giftighet för vattenlevande organismer? 

Saknas det information för att bedömning av miljöfarligheten ska kunna göras? 

13. Avfallshantering 

Finns det användbara anvisningar om hur produktrester, avfall och förpackningar bör omhändertas? 

14. Transportinformation 

Är produkten bedömd med avseende på transportklassificering? 

15. Gällande föreskrifter 

Överensstämmer farosymbolen (eller farokod) med farobeteckningen? 

Överensstämmer risk- och skyddsfraserna med märkningen på produkten? 

16. Annan information 

Finns det annan information, ex riskfraser (R-fraser) i klartext?

Säkerhetsdatabladen kan ha brister 

Det kommer då och då fram kritik kring leverantörernas 

säkerhetsdatablad. Checklistan kan hjälpa ditt företag 

vid granskningen av säkerhetsdatabladen. Var inte rädd 

för att kontakta leverantören för att lämna synpunkter 

eller begära kompletteringar. Följande områden har 

genererat kritiska kommentarer hos olika företag och 

som du därför kan uppmärksamma vid granskningen: 

• Informationen i olika säkerhetsdatablad är väldigt 

likartad trots att skillnaderna i ämnenas farlighet kan 

vara stora. Färdiga datasystem som framställer 

säkerhetsdatablad kan medföra olika typer av fel. 

De skapar lätt standardfraser och allmänna fraser som 

gör det svårt för läsaren att bedöma hur varje enskild 

produkt ska hanteras. 

• Informationen är inte tillräckligt detaljerad och nyanse 

rad för att man ska kunna göra riskbedömningen. Det 

är mycket viktigt att informationen i bladen är specifik 

för produkten. 

• Viktiga faktauppgifter saknas. Det kan röra sig om tid 

för ögonspolning, filtertyp i andningsskydd, avfallskod 

(EWC-kod) och liknande information. 

• Det är inte ovanligt att riskerna överdrivs. 

• Det finns ingen information om hur man ska ta hand 

om spill och avfall. 

• Det används för svåra termer i säkerhetsdatabladet. 

Slutligen kan man konstatera att det är arbetsgivaren 

som är skyldig att skapa en så säker arbetsmiljö som 

möjligt. Verksamhetsutövaren (i de flesta fall arbetsgiva 

ren) ska dessutom vidta åtgärder så att miljön skyddas. 

Vad det gäller kemikalier är säkerhetsdatabladen viktiga 

verktyg i det förebyggande arbetet och de är grunden till 

den mer praktiska vägledning som behöver utformas 

specifikt för varje arbetssituation med kemikalier. Det 

ligger därför i både leverantörens och användarens 

intresse att informationen är fullständig och användbar. 

Etiketten på kemikalieförpackningen 

Säkerhetsdatabladen ger viktig information men farliga 

kemiska produkter ska dessutom vara märkta. Märkningen 

ska ha en viss utformning och innehålla ett antal 

obligatoriska uppgifter. Avsikten med märkningen är ju 

att du som användare på ett enkelt sätt ska få en 

uppfattning om vilket ämne du har att göra med och vilka 

risker som föreligger om du är oaktsam eller om olyckan 

är framme. Det är självklart en bra rutin i företaget att 

regelbundet granska kemikalieförpackningarna för att 

kontrollera att de är märkta på korrekt sätt. Märkningen 

på förpackningen ska överrensstämma med informationen 

under punkt 15 i säkerhetsdatabladet. Läs mer om 

0 

klassificering och märkning i avsnittet om Lagstiftningen 

på kemikalieområdet. 

Se över riskerna med kemikalierna 

Hantering av kemikalier kan medföra risker för människor 

och miljö. Lagstiftningen är mycket tydlig vad det gäller 

att riskbedömningar ska genomföras och dokumenteras. 

Både arbetsmiljölagstiftningen, egenkontrollförordningen 

och kunskapskravet i Miljöbalken ställer på olika sätt krav 

på att man kartlägger risken med kemiska ämnen i 

produkter och processer. Vilka risker som föreligger och 

vilken exponering som kan bli aktuell bestäms av 

egenskaperna hos det farliga ämnet och hur hanteringen 

går till. Det finns ett antal olika metoder för att bedöma 

risken med en kemikalie. Här måste företaget själv göra 

en bedömning av vilken modell som har rätt ambitionsnivå 

och motsvarar de externa och interna krav som 

finns på riskbedömning. Många företag väljer att arbeta 

med risktal. Risktalet beror exempelvis av de ingående 

ämnenas farlighet, exponeringstiden, exponeringspotentialen, 

mängderna och de tekniska skyddsåtgärderna. 

Formeln nedan är ett av många sätt som risktal kan 

användas på. Risktalet bör snarare ses som ett sätt att 

rangordna risken för att kunna prioritera åtgärderna 

snarare än ett absolut mått på risken. 

Formeln ska heller inte ses som en fullständig riskbedömning 

men kan utgöra en vägledning i arbetet. När 

man bedömer resultatet av riskbedömningen bör man 

beakta detta och det är bra att alltid göra en rimlighetsbedömning 

av resultatet innan man går vidare med 

åtgärder. Nedan ges ett exempel på en metod som kan 

användas för riskanalys. Som underlag för riskbedömningen 

utgör säkerhetsdatabladen en viktig informationskälla. 

Risktal = Farlighet x Mängd x Exponering

Farlighet 

Parametern farlighet bestäms av ämnets inneboende 

egenskaper. Det kan exempelvis röra sig om hälsofarlighet 

vid inandning, allergi, cancerframkallande, brandfarlighet, 

miljöfarlighet eller risker för reaktioner med andra 

ämnen (se Risker med kemikalier). Beroende på vilka 

farliga egenskaper ett ämne har kan det tilldelas olika 

poäng vid riskbedömningen. Hur man vill poängsätta 

egenskaperna måste företaget själv ta beslut om. 

Kemikalieinspektionens PRIO-verktyg kan dock utgöra 

en grund i arbetet. I PRIO har man gjort en prioritering 

genom att ämnen genom sina riskfraser delas upp i 

Utfasningsämnen och Prioriterade riskminskningsämnen. 

Förslagsvis används därför risktalen för inbördes 

jämförelser inom varje prioriteringsgrupp i PRIO. 

Mängd 

Nästa parameter i beräkningen av risktalet är mängden. 

Ju större mängder som används desto större risk gäller i 

många fall. Vill man arbeta med risktal kan man utifrån 

de mängder som företaget hanterar skapa olika mängdintervall 

och sedan poängsätta dessa. En hög volym av 

ett ämne ger därmed en högre poäng i modellen. För att 

få en relevant fördelning i förhållande till mängder som 

hanteras måste varje företag själva bestämma vilka 

mängdintervall man vill arbeta med i sin riskmodell. När 

man sedan tittar på det sammanlagda risktalet för ett 

ämne är det viktigt att vara medveten om att för ämnen 

med särskilt farliga egenskaper kan det räcka med en 

liten mängd av ett ämne för att ge upphov till en stor risk. 

Mängden är egentligen en del av exponeringen men har 

här lyfts ut som en egen parameter. 

Faktor Exempel på frågeställningar kring exponeringen 

Användning Används kemikalien i slutna eller öppna system? 

Finns det risk för läckage? 

Är det risk för exponering vid olyckshändelser? 

Finns det skyddsutrustning eller reningsutrustning och används den? 

Exponering 

Den sista parametern i beräkningen handlar om att 

bedöma i vilken utsträckning människor och miljö 

exponeras till följd av en viss hantering. Med miljöexpo 

nering avses exempelvis jord, luft, ytvatten och avlopps 

reningsverk. Exponering av människa avser främst 

genom 

• inandning (inhalation), 

• hudkontakt (dermal exponering), och via 

• munnen (oral exponering). 

I vilken utsträckning människa och miljö utsätts för 

kemikalierna bestäms av ett antal olika faktorer. På 

samma sätt som för farlighet och mängd kan expone 

ringen tilldelas olika poäng. 

Exponeringen kan röra både produktionsprocesserna 

och varorna 

I första hand tänker man nog på det är exponeringen 

för kemikalierna i produktionsprocesserna som måste 

minimeras. Många kemikalier följer emellertid med 

företagets produkter (varor) och kan orsaka miljö- och 

hälsopåverkan långt borta från fabriken. Båda aspekterna 

är därför viktiga att ha med i bedömningen av 

exponeringen. 

Produktionsprocesserna 

Det finns ett antal faktorer att beakta vid exponeringsbedömningen 

och du måste själv avgöra vilken detaljnivå 

den ska genomföras på. I tabellen ges exempel på 

faktorer som är viktiga vid bedömning av exponeringen 

i samband med produktionsprocesserna. 

Exponeringstid Hur ofta exponeras personalen (enstaka tillfällen, dagligen mer än x timmar per dag, etc.)? 

Exponeringspotential Hur mycket av ämnet hamnar i inandningsluften eller kommer i kontakt med personalen via hud och ögon? 

Hur påverkar ämnets fysikaliska egenskaper exponeringen? (Kokpunkt/ångtryck och processtemperaturer 

är de viktigaste parametrarna för att avgöra ämnets flyktighet och därmed vad som kan förekomma i luften). 

Förekommer spridning genom dammande partiklar (slipning, nötning etc.)? 

Finns det hygieniska gränsvärden för ämnet? 

Användargrupper Kön, Ålder, Hälsotillstånd. Rökare/icke rökare, Yrkesmässig/privat 

1

Varje företag måste själv bestämma hur man vill poängsätta 

olika användningar men generellt kan man säga att 

användning inom helt slutna system får lägre poäng 

medan direkt exponering till omgivning eller medarbetare 

får en högre poäng. Användningen av produkter som är 

flyktiga eller kraftigt dammande kan också ge en högre 

poäng. 

Faktor Exempel på frågeställningar kring exponeringen 

Varorna 

Användningen av varor och det avfall som uppkommer 

ger upphov till diffus spridning av kemikalier i omgivningen. 

När det gäller långlivade varor måste man se på exponeringen 

i längre perspektiv. Sådana varor ackumuleras i 

samhället vilket leder till exponering kan bli mycket långvarig. 

Följande faktorer är viktiga att beakta vid bedöm 

ningen av exponering av kemiska ämnen genom varor. 

Emissionspotential Vilka fysikaliska egenskaper har kemikalien och hur påverkar det exponeringen? (Emissionspotentialen 

påverkas av ämnets fysikaliska och kemiska egenskaper som ångtryck, flyktighet och löslighet, pulverform). 

Hur är ämnet bundet i materialet? (Emissionspotentialen påverkas också av materialets struktur och hur 

ämnet är bundet i materialet. En del ämnen är mycket hårt bundna till material som exempelvis krom i 

rostfritt stål. Plasttillsatser däremot är ofta mindre hårt bundna och kan avges kontinuerligt från produkten). 

Användning och Hur används varan? 

användargrupper Finns det särskilt känsliga användargrupper? 

Är det en konsumentvara eller ska den användas i yrkesmässig användning? 

Kan varans utseende form eller funktion locka barn att använda den? 

Hur påverkar varans livslängd exponeringen? 

Används varan nära kroppen? 

Används varan inomhus eller utomhus? 

Är ventilation och temperatur sådan att exponeringen påverkas? 

Sker en långvarig exponering av människor eller miljö för varan? 

Kommer en betydande del av varans material avges som partiklar under varans livslängd 

(slipning, nötning, etc.)? 

Avfall och Hur påverkas exponeringen av människa och miljö av varans omhändertagande som avfall? 

omhändertagande Kan ämnen komma ut i omgivningen vid återanvändning eller återvinning av varan? 

Kan människor eller miljö exponeras för ämnen vid demontering av varan? 

Kan återanvändningen av materialet innebära exponering för människor och miljö? 

Är komponenterna märkta med innehåll av särskilt farliga ämnen? 

Finns manualer för demontering? 

Kan deponerade eller förbrända varor orsaka utsläpp av ämnen? 

Kommer varan eller material av denna att finnas kvar i miljön efter användningen 

(nedgrävda kablar, färgflagor, bildäckspartiklar, etc.)? 

Risktalet ger underlag för beslut om åtgärder 

Frågeställningarna ovan kan vara en hjälp i arbetet med 

riskbedömningen och bör ge överblick av riskerna. 

Modellen med risktal kan ses som vägledning i rangordningen 

av riskerna och prioriteringen av de förebyggande 

åtgärderna. Slutprodukten kan bli att kemikalierna 

sorteras in i några få riskkategorier, exempelvis låg risk, 

acceptabel risk, medelhög risk och hög risk. Det kan 

också uppstå situationer där underlaget för riskbedömningen 

är så ofullständigt att risken måste utredas 

vidare. Med riskbedömningen som underlag gäller det 

sedan att fatta beslut om lämpliga skyddsåtgärder. Här 

kan det finnas tekniska, produktionsmässiga och 

ekonomiska omständigheter och begränsningar som 

2 

också måste beaktas. Exempel på åtgärder kan vara: 

• Att fortsätta ett använda produkten eller besluta att 

ett säkrare alternativ ska undersökas (se avsnittet 

Kemikalieutbytesplan). 

• Vilka arbetsmetoder som ska användas och vilken 

plats som ska väljas. 

• Vilka skyddsåtgärder som ska vidtas och vilka instruk 

tioner som ska ges till medarbetarna. 

• Vilken olycksberedskap och rutiner för nödlägesberedskapen 

som ska gälla. 

• Vilken information om farliga ämnen ska följa med 

produkten till kunden. 

Riskbedömningen bör dokumenteras och berörda chefer 

och medarbetare bör ha tillgång till dokumentationen. 


Nödläges beredskap 

Redovisade 

dokument

Skriftliga rutiner och instruktioner 

Talar man om miljöledningssystem är det många som ser 

pärmar och högvis med papper framför sig. Visst finns 

det organisationer som blir överambitiösa när de ska 

införa miljöledningssystemet och glömmer bort miljön 

och lägger en massa tid och energi på de rent formella 

kraven i systemet. Varken miljön eller miljöledningssyste 

met blir bättre av ett komplicerat dokumentationssystem. 

Man kan emellertid inte heller försvara de företag som 

hävdar motsatsen, nämligen att ”Hos oss skriver vi inte 

ner någonting. Vi har det i huvudet”. Det gäller att hitta 

en lagom ambitionsnivå. Skriftliga rutiner och instruktioner 

behövs av flera skäl, exempelvis: 

• Att styra att en viss arbetsuppgift blir gjord och att den 

utförs på ett visst sätt. 

• Att ge medarbetaren stöd i sina arbetsuppgifter. 

• Att underlätta att arbetsuppgiften kan överföras till en 

vikarie eller nyanställd. 

Rutin/Instruktion Innehåll 

Entreprenörernas kemikalie 

hantering* 

• Att kunna visa för myndigheter och miljörevisorer att 

arbetsuppgifter som kan orsaka miljöpåverkan utförs 

på ett kontrollerat sätt. 

Det är också viktigt att dokumentera vad som görs för att 

uppfylla lagstiftningen. Hur säkerställer man t.ex. att krav 

om begränsningar av vissa ämnen uppfylls eller vad gör 

man för att uppfylla kunskapskravet och produktvalsprin 

cipen i miljöbalkens hänsynsregler? 

Det är vanligt att ett företag har infört ett antal 

skriftliga rutiner och instruktioner för att göra hanteringen 

av kemikalier så säker som möjligt. För ett mindre företag 

med begränsad kemikalieanvändning räcker det kanske 

med en enda övergripande instruktion. För företag som 

hanterar kemikalier i större mängder kan det behövas ett 

helt batteri av instruktioner som reglerar hälsa, miljö och 

säkerhet. Här följer exempel på olika ”kemikalieinstruktioner” 

som förekommer i miljöledningssystemet i många 

företag. 

Inköp av kemikalier Instruktionen ger exempel på hur kemikalieinköpen kan gå till. Vem som får köpa, vad inköparen 

ska ta hänsyn till, behovet av förhandsgranskning, etc. 

Checklista för godkännande av 

ny kemisk produkt* 

Rutiner för att begränsa farliga 

ämnen i inköpta varor* 

Checklista för förhandsbedömning, utvärdering och godkännande av nya kemikalier. 

Vägledning avseende krav och bedömning av farliga kemiska ämnen vid inköp av varor. 

Rutiner för kontakter med entreprenörer i kemikaliefrågor. 

Instruktion för förvaring och Instruktionen beskriver hur företaget ser på förvaring, märkning, hantering, förteckningar över 

hantering av kemikalier* kemikalier, säkerhetsdatablad och annat som kan vara viktigt i vardagsarbetet. 

Kemikalier vid produktutvecklingen 

och i företagets produkter* 

Instruktionen visar vilka hänsyn till hälsa och miljö som ska tas när nya produkter tas fram. 

Riskanalys Instruktionen beskriver hur en riskanalys av kemikalieanvändningen ska genomföras. 

Olyckor med kemikalier Instruktionen beskriver vad som ska göras om det uppstår spill, läckage eller annan olycka där 

kemikalier riskerar att skada människor eller miljö. I detta ingår också avvikelserapporteringen. 

Hantering av farligt avfall För eller senare uppstår det kemiskt avfall. Instruktionen behandlar lämpligen hur detta avfall 

ska samlas upp, förvaras, märkas, registreras och omhändertas. 

Kemiska risker i byggnader Instruktionen kan ta upp risker med asbest, PCB, CFC, radon och andra farliga ämnen som kan 

och installationer finnas i byggnader, utrustningar och installationer 

* Exempel på rutiner och instruktioner finns på de följande sidorna i handboken. 

Verksamhetsstyrning

I handboken vänder vi oss särskilt till små och medelstora 

företag. Sannolikt behövs inte separata instruktioner för 

allt som beskrivs i tabellen utan det mesta kan sammanfattas 

i några få kemikalieinstruktioner. Vi ska ge exempel 

på några sådana instruktioner. I några fall ges exempel på 

en fullständig instruktion medan andra ger exempel på 

innehållet. Lathunden hos BTS AB som tidigare beskrivits 

innehåller faktiskt en hel del information som ganska lätt 

kan överföras i en instruktion som passar din verksamhet. 

Låt oss börja med en instruktion som styr inköpen av 

kemikalier. 

Instruktion för inköp av kemikalier 

I större verksamheter med mer betydande kemikaliehantering 

är det vanligt att man etablerar en kemikaliekommitté. 

Tanken är att samla olika kompetenser som gemensamt 

tar ställning till hur riskerna med aktuella ämnet ska 

hanteras. Någon eller några i kommittén får ansvar för att 

sammanställa handlingsplanen för säkrare kemikaliehantering. 

Kommittén kan bestå av företagets miljösamordnare, 

chefen för avdelningen som ska använda kemikalien, 

en inköpare, företagets kemist 

(om det finns någon), en representant för företagshälsovården 

samt ett skyddsombud. 

Nedanstående instruktion beskriver hur BTS AB 

avser att styra inköpen av kemikalier. Inköparen ges en 

viktig roll men stöttas av en speciell kemikaliekommitté. 


Instruktion för inköp av 

BTS AB ML 05-10 1 av 1 

kemikalier 


Inköpschef Kjell Bengtsson 4.4.6 2007-12-24 

1. Allmänt 

Instruktionen gäller alla inköp av kemiska produkter vid BTS AB. 

2. Ansvar 

Inköparen har ansvar för att beakta kemikaliefrågorna vid inköp. Kemikaliekommittén gör bedömningar av nya kemikalier samt håller 

en förteckning över förbjudna ämnen och avvecklingsämnen aktuell. 

3. Instruktion 

3.1 Kemikalieinköpare 

Inköp av kemikalier ska göras av en inköpare som genomgått miljöutbildning. 

3.2 Avveckling av miljö och hälsofarliga kemiska produkter 

Vi ska eftersträva att ersätta miljö- och hälsofarliga kemiska produkter med mindre farliga alternativ. Särskild möda ska ägnas sådana 

kemikalier som används i större mängder och/eller finns angivna. Gäller inköpet en kemikalie som vi tidigare inte använt ska denna 

först godkännas av Kemikaliekommittén. Som vägledning använder Kemikaliekommittén Kemikalieinspektionens PRIO-verktyg, 

kundernas miljökrav samt andra krav. Kraven sammanställs i en förteckning över förbjudna ämnen och avvecklingsämnen. 

3.3 Säkerhetsdatablad 

Vid varje inköp av en kemikalie som vi inte köpt tidigare ska leverantören skicka med ett säkerhetsdatablad på svenska. Vi ska göra 

informationen lätt tillgänglig för den som behöver den. Följande gäller för säkerhetsdatabladen: 

De förvaras i en pärm som är märkt med Säkerhetsdatablad kemikalier. 

Det ska finnas en innehållsförteckning längst fram i pärmen. 

Säkerhetsdatabladen ska vara sorterade i alfabetisk ordning. 

Säkerhetsdatabladen ska vara uppdaterade, innehålla 16 olika rubriker och vara på svenska. 

Säkerhetsdatablad för produkter som inte längre används ska tas bort ur pärmen och sparas. Anledningen till detta är att det i 

framtiden eventuellt kan uppstå frågor kring sådana ämnen. 

3.4 Förteckning över kemiska produkter 

Alla kemiska produkter ska finnas i en förteckning där det framgår vilka risker som föreligger samt hur stora mängder som används 

under ett år samt den största mängd som kan finnas vid ett speciellt tillfälle. Ur förteckningen ska det framgå vilka ämnen som 

omfattas av kriterierna i Kemikalieinspektionens Prioverktyg. 

3.6 Mottagning av kemikalier 

Kontrollera följande när du tar emot inköpta kemikalier: 

Förpackningen ska vara hel och oskadad. 

Märkningen med text och symboler ska vara synlig. 

Säkerhetsdatablad ska vara bifogade. 

4. Referens till andra instruktioner inom kemikalieområdet 

Förteckning över lagar och andra krav (ML 06-22) 

Checklista för godkännande av ny kemisk produkt (ML 06-11) 

Checklista för bedömning av säkerhetsdatablad (ML 06-01)

Checklista för godkännande av ny kemisk produkt 

Det kan behövas interna riktlinjer för att hantera inflödet 

av nya kemikalier till företaget. Det gäller i första hand att 

undvika att det uppstår nya risker i arbetsmiljön eller 

miljön i övrigt. Det är också viktigt att tänka på att 

användningen av nya kemikalier kan komma i konflikt 

med de alltmer förekommande kundkraven på utfasning 

av farliga ämnen i varor. Rutinerna kring utvärdering och 

godkännande av kemikalier måste naturligtvis anpassas 

till hur stort företaget är och hur vanligt det är att nya 

kemikalier tas in i produktionen. Nedanstående grund 

principer är vanliga i företag som utvecklat rutiner för att 

mota Olle i grind: 

• Inköp av kemikalier ska ske enligt vissa riktlinjer, 

exempelvis att det endast är inköparen som får beställa 

kemikalier. 

• En person ges ansvar för att samla riskinformation om 

kemikalien och göra en inledande granskning. 

Säkerhetsdatabladen är självklart en viktig informa 

tionskälla. 

• En kommitté bildas där olika specialister får lämna 

synpunkter på riskerna med kemiska produkter innan 

de får användas i verksamheten. 

Grundtanken bör vara inga nya kemikalier får användas 

innan riskvärderingen är genomförd. Beslut och eventu 

ella restriktioner i användningen ska dokumenteras. Den 

inledande granskningen kan göras med hjälp av en 

checklista som exempelvis kan ha följande utseende: 


Checklista för godkännande 

av ny kemisk produkt 

BTS AB ML 06-11 1 


Kemikaliekommittén Kjell Bengtsson 4.4.6 2007-12-24 

Vilken kemisk produkt avses och vad ska den användas till?. 

Användning och inköp 

Är den kemiska produkten ny i vår produktion? 

Ersätter den någon befintlig kemikalie? 

Kommer inköpen att ske från registrerade leverantörer? 

Har vi tillgång till aktuellt säkerhetsdata- eller varuinformationsblad? 

Finns det tillräckligt med information om miljö- och hälsorisker på säkerhetsdatabladet? 

Är något/några av de ingående ämnena upptagna i PRIO som utfasningsämne? 

Är något av ämnena upptaget i PRIO som riskminskningsämne? Om ja, bedöm risken i det enskilda fallet. 

Innehåller produkten ämnen som är upptagna i Kemikalieinspektionens begränsningsdatabas? 

Är produkten märkningspliktig? 

Risker i samband med användningen 

Anges hygieniska gränsvärden? 

Inandning 

Bildas damm, dimma, ånga eller gas? 

Kan problem med lukt uppstå? 

Hudkontakt 

Är produkten frätande? 

Är produkten irriterande? 

Förekommer hudkontakt vid hantering? Tas ämnet upp genom huden? 

Finns det risk för stänk? 

Brandrisk/farliga reaktioner 

Är produkten brandfarlig? 

Avger produkten lättantändliga ångor? 

Finns det risk för explosion/häftig reaktion vid kontakt med andra ämnen? 

Kan gnistor bildas? 

Ja Nej 

Kompetens 

och utveckling 

Resurser, roller 

och ansvar

Fortsättning 

Hantering och avfall 

Utsätts produkten för extremt tryck eller temperatur? 

Kan risker uppstå vid lossning? 

Kan de interna transporterna medföra någon risk? 

Är vår arbetsmetod säker? 

Kan människor och miljö exponeras vid normal användning? 

Krävs det speciella åtgärder kring ventilation? 

Krävs speciellt förvaringsutrymme? 

Krävs någon skyltning? 

Hanterar vi liknande produkter och emballage? 

Har vi rutiner för att hantera spill och läckage? 

Ska avfallet hanteras som farligt avfall? 

Kan problem med lukt uppstå? 

Ja Nej 

Preliminär bedömning av åtgärder 

Behövs det skriftliga instruktioner för hanteringen? 

Finns det tillräckligt med skyddsutrustning? 

Bör personalen få information eller utbildning om riskerna vid användningen? 

Behöver vi nya eller utökade tillstånd från myndigheterna för att hantera kemikalien 

(brand, arbetsmiljö, miljö, explosion)? 

Kommer användningen av kemikalien i konflikt med miljö- och hälsokraven från kunderna på våra varor? 

Utvärdering 

Sammanfattande utvärdering och motivering till om den kemiska produkten kan godkännas eller inte godkännas. 

Kemiska produkten godkänns för användning Kemiska produkten godkänns inte för användning 

Kommentarer 

För att hålla nere antalet kemikalier ska vi helst fasa ut en annan produkt innan en ny införs. 

Vi ska sträva efter att begränsa antalet leverantörer. 

PRIO och begränsningsdatbasen finns på www.kemi.se. 

Punkterna i checklistan är en hjälp för att bedöma vilka åtgärder som bör vidtas för att uppnå en så säker arbetsplats som möjligt. 

I vissa fall kan produkten bedömas orsaka stor risk och särskilda överväganden måste göras. Detta rör exempelvis ämnen som är 

klassificerade cancerframkallande, mutagena eller fosterskadande. Grundinställningen är att kemikalier med sådana egenskaper 

inte ska användas. 

Rutin för att begränsa farliga ämnen i inköpta varor 

De flesta företag har möjlighet att påverka miljöbelastningen 

från inköpta varor1 genom att ställa miljökrav till sina 

leverantörer. Det är relativt vanligt att kunden anger att 

vissa farliga ämnen inte får ingå i varan. Redan idag finns 

1 Med vara avses här handelsvara som bord, textil som innehåller eller har 

behandlats med kemiska produkter, d.v.s. ej kemiska produkter som sådana. 

6 

det krav i miljöbalken att man måste ha kunskap om 

riskerna med kemikalier i varor och REACH medför att 

kraven på information ökar. Nedan ges vägledning i 

arbetet att ta fram en rutin för kemikaliekrav i varor.

Prioritera de viktigaste varorna 

Första steget är att identifiera vilka varor eller varugrup 

per som kan ge upphov till exponering. Detta kan gälla 

när vi använder dem i vår egen verksamhet, när vi säljer 

dem vidare eller när de slutligen blir avfall. Följande 

frågor kan vara viktiga att ställa när det gäller att 

identifiera vilka varor som kan vara intressanta från miljöeller 

hälsosynpunkt: 

• Vilka varor eller varugrupper utgör en stor volym? 

• Används varan av barn, gravida eller andra känsliga 

användare? 

• Hur påverkar användningen av produkten exponeringen? 

• Frigörs kemiska ämnen från produkten? 

• Kan det uppstå miljö- och hälsorisker i avfallsledet? 

Ta reda på vilka ämnen eller ämnesgrupper som kan 

ingå i varan 

Genom att utgå från varans materialsammansättning och 

ta reda på vilka kemikalier som är vanligt förekommande i 

olika material kan man komma en bit på vägen. Det finns 

många olika material och många kemikalier men 

nedanstående tabell ger exempel på vad som man kan 

vara observant på när man kartlägger varorna. 

Tillsatsämnen 

Olika tillsatsämnen kan ingå för att ge varan en speciell 

egenskap. Fundera över vilka funktioner som är avsedda 

att uppnå på kemisk väg. Det kan exempelvis vara färg, 

doft, hållbarhet, flamskydd, impregnering, mögelskydd, 

mjuka egenskaper m.m. Vilka kemiska ämnen ingår för 

att uppfylla dessa funktioner? Finns det risker med 

ämnena? Behövs de? 

Prioritera efter miljö- och hälsofarliga egenskaper 

Ämnets farlighet utgör en bra grund för prioritering av 

vilka krav som ska ställas. Genom att söka i Kemikalieinspektionens 

PRIO-verktyg kan du ta reda på om ämnet 

har några miljö- och hälsofarliga egenskaper, samt om 

det tillhör kategorin utfasningsämnen eller prioriterat 

Materialslag Exempel på kemiska ämnesgrupper som kan förekomma 

riskminskningsämne. PRIO utgör en bra grund för att ta 

reda på vilka farliga egenskaper som du särskilt bör 

uppmärksamma. 

Formulera och kommunicera kraven till leverantören 

Om du kan specificera dina krav på vilka ämnen som 

avses är möjligheten naturligtvis större att få ett bra svar 

från leverantören eller producenten. CAS-nummer är ett 

bra sätt att ange det avsedda kemiska ämnet. Naturligtvis 

är det upp till leverantören att bevisa att kraven uppfylls. 

Även här är det viktigt att ange hur man vill att leverantören 

ska verifiera sina uppgifter. Kraven kan exempelvis 

formuleras på följande sätt: ”Företaget accepterar inte 

ämnen som är reproduktionsstörande (kategori 1,2 eller 3) 

i produkter som kan användas av barn”. 

Om det visar att leverantören redan har ersatt de 

angivna ämnena är detta naturligtvis utmärkt. Det kan 

dock vara bra att fråga efter vilket alternativ som används 

och dess miljö- och hälsofarliga egenskaper. Allt eftersom 

ny kunskap kommer fram kan det finnas anledning 

att se över och revidera kraven. 

Bedöm svaret och dokumentera 

När svaret kommit från leverantören bör man göra en 

rimlighetskontroll. Detta kan bland annat med bakgrund 

av hur detaljerad den lämnande informationen är. Om 

det behövs måste frågan ställas igen och ytterligare 

preciseras. Svaret kan bedömas enligt följande metod: 

• Kontrollera att de angivna kraven uppfylls. Om de inte 

gör det fundera på möjliga åtgärder. Kanske behöver 

kraven specificeras eller varan bytas ut mot en annan. 

• Kontrollera att eventuella nya ämnen är acceptabla. 

PRIO kan ge hjälp via ämnesregistret eller klassifice 

ringsdatabasen. 

• Dokumentera uppgifterna och säkerställ kraven för 

framtida inköp. 

• Ge återkoppling till din leverantör. Återkopplingen är en 

viktig del för att öka möjligheterna till bättre och säkrare 

varor. 

Plast, gummi Blyföreningar, kadmium, kromater, tennföreningar, klorparaffiner, ftalater och eventuella doftämnen. 

Textil Formaldehyd, antimögelmedel, flamskyddsmedel, färgämnen och impregneringsmedel. 

Läder Garvämnen som exempelvis krom. 

Glas Bly, arsenik, antimon. 

Trä Träskyddsmedel som kan innehålla krom, arsenik, koppar, kreosot. 

Metaller Kan röras sig om både grundämnen och legeringar. Många metaller är miljö- eller hälsofarliga, exempelvis 

bly, kvicksilver, nickel, zink och silver. 

Papper Kan bl.a. innehålla färgämnen. 

7


Entreprenörernas kemikaliehantering 

De flesta företag använder entreprenörer inom många 

områden, exempelvis underhåll, målningsarbeten, 

reparationer, maskinservice, städning och mycket annat. 

Kemikalier, oljor, färger, rengöringsmedel och bränslen 

förekommer i många av dessa arbeten. Man kan ställa 

sig frågan om hur entreprenörer hanterar riskerna med 

kemikaliehanteringen. Kemikaliefrågorna kan ingå in en 

övergripande instruktion för entreprenörer. Företaget kan 

exempelvis föreskriva hur entreprenören ska hantera 

farliga ämnen och hur farligt avfall ska tas om hand. 

Entreprenören ska dessutom skriftligt bekräfta att han 

tagit del av företagets miljöpolicy och tillämpliga rutiner 

när arbetet utförs på företagets område. 

Både inköparen och miljösamordnaren inser snabbt 

att det här kan bli komplicerat. Det behövs både en 

modell, kravspecifikationer och uppföljning för att 

miljöfrågorna ska kunna beaktas på ett konstruktivt sätt. 

Efter mycket funderande kommer BTS AB fram till att det 

behövs en instruktion som beskriver hur entreprenörer 

nas kemikaliearbete ska styras. Av instruktionen framgår 

det att vid upphandling av tjänster av betydelse från 

miljösynpunkt ska det innehålla ett antal uppgifter. Man 

kan se uppgifterna som en förenklad miljödeklaration och 

i praktiken får entreprenören ett formulär att fylla i. Så här 

är formuläret uppbyggt: 

• I faktadelen ska entreprenadens miljöpåverkan tas 

upp. Exempelvis vilka kemikalier som kommer att 

användas och om det uppkommer farligt avfall. Vidare 

ska vi efterfråga det finns mer miljöanpassade 

alternativ att använda. 

• I kravdelen anges våra miljökrav. De är absoluta och 

uppfyller inte anbudsgivaren dem förkastas anbudet. 

Kraven är exempelvis att lagar och förordningar på 

kemikalieområdet ska följas och att vissa specificerade 

farliga ämnen inte får användas. 

• I önskemålsdelen anger BTS AB sina ambitioner på 

miljöområdet. Åt det hållet vill vi att våra leverantörer 

på sikt utvecklar sina tjänster. Önskemålen kan 

exempelvis vara att returmaterial/återvinningsbart 

material ska användas, förpackningar ska vara gjorda 

av returmaterial, samt att leverantören bör ha ett 

dokumenterat miljöledningssystem. 

Frågorna består av ett antal kryssfrågor där de olika 

alternativen är poängsatta. Formuläret avslutas med en 

öppen fråga. Detta för att entreprenören ska ha möjlighet 

att redovisa om företaget vidtagit andra åtgärder som har 

stort värde för miljön samt har betydelse för upphandlingen. 

Lämpligen ingår kemikalierna som en del av underlaget 

när entreprenörens samtliga miljöaspekter beaktas. 

Instruktion för förvaring och hantering av kemikalier 

BTS AB introducerade en Lathund för säker kemikalie 

hantering som innehåller många goda råd vad det gäller 

företagets kemikaliefrågor. Senare tog BTS AB fram en 

mer formell instruktion som kan ses som ett exempel på 

hur man kan styra lagring och hantering av kemikalier. 


Instruktion för hantering och 

förvaring av kemikalier 

BTS AB ML 05-13 1 av 1 


Miljösamordnare Kjell Bengtsson 4.4.6 2007-06-24 

1. Allmänt 

Instruktionen gäller all hantering av kemikalier som sker inom BTS AB. Vi ska hantera kemiska produkter på säkert sätt och i enlighet 

med gällande lagstiftning. 

2. Ansvar 

Alla som hanterar kemikalier ansvarar för att detta sker så att riskerna för skador på hälsa, miljö och byggnader minimeras. 

Alla chefer har ansvar för kemikaliefrågorna i sin verksamhet samt tillser att medarbetarna fåt lämplig utbildning. 

3. Instruktion 

3.1 Förvaring 

Allmänna principer för förvaring av kemiska produkter: 

Alla kemiska produkter ska förvaras och märkas enligt anvisningarna på säkerhetsdatabladet. 

Kemikalier får inte förvaras tillsammans med brännbart material och gasflaskor. 

Förvara inte syror och baser tillsammans. 

Förvara inte starka syror och organiska ämnen tillsammans. 

Förvara inte kraftigt oxiderande ämnen tillsammans med oxiderbara ämnen. 

Etrar och andra peroxidbildande ämnen ska förvaras mörkt och svalt i tättslutande kärl. 

Kemikalier ska förvaras med lock då de inte används. 

Kylskåp och frysskåp för förvaring av kemikalier ska vara av denna typ som är speciellt konstruerade för detta ändamål. 

Kemikalier och liknande får ej förvaras i kylskåp eller frysskåp som är avsett för förvaring av mat.

fortsättning 

Öppna golvbrunnar får inte förekomma i kemikalieförråd. Om golvbrunn finns ska denna förses med skydd som förhindrar att läckage 

kan ske. Detta innebär exempelvis tättslutande lock, manuell öppnings- och stängningsfunktion på brunnen eller annan jämförbar 

anordning. 

Utrustning för hantering och sanering av spill ska finnas förberedd och vara anpassad till de kemikalier som förvaras. Det är lämpligt 

att utrustningen placeras på utsidan av kemikalieförrådet 

Det är viktigt att brandklassningen av förvaringsskåp och förråd stämmer med de typer och mängder av kemikalier som förvaras där. 

Brännbart material ska förvaras i brandsäkra skåp eller i separata utrymmen. 

3.2 Märkning 

Kemikalierna ska normalt förvaras i sina originalförpackningar. Behöver du mindre mängd av ett ämne ska den nya förpackningen 

vara lämplig för ändamålet. Märkningen ska ske i enlighet med originalförpackningen. Det ska alltid gå att förstå vilket ämne 

förpackningen innehåller och vilka risker som föreligger. 

3.3 Hantering av kemikalier 

Läs alltid noga igenom säkerhetsdatabladet och texten på förpackningen när du ska använda en produkt där du inte väl känner till 

riskerna. Kontakta miljösamordnaren om du känner dig osäker på hanteringen. 

Använd personlig skyddsutrustning (ex handskar, ansiktsmask) där så krävs. 

Överblivna kemikalier och farligt avfall ska hanteras enligt informationen i säkerhetsdatabladet. Se vidare Instruktion för hantering av 

avfall. 

Första hjälpen-utrustning ska finnas tillgänglig. 

Arbetslokalerna ska städas regelbundet. Spill av kemikalier får inte förekomma på golven. 

Personlig hygien 

Rökning är förbjuden inom fabriksområdet utanför de speciella platserna för rökare. Är du rökare tänk på att tvätta händerna innan du 

tar i cigaretten. Kemiska ämnen kan annars överföras via hudkontakt och inandning. 

Tvätta omedelbart kemikaliespill från huden. Läs i säkerhetsdatabladet eller fråga närmsta chef om du känner dig osäker på vad som 

ska göras. 

I lokaler där kemikalier hanteras får matvaror varken förvaras eller förtäras. 

Arbetskläderna ska hållas rena. Har du varit i kontakt med kemikalier duscha innan du går hem. 

4. Andra instruktioner inom kemikalieområdet 

Riskanalys av kemiska ämnen i arbetsmiljön (ML 04-08) 

Inköp av kemiska produkter (ML 05-02) 

Förteckning över lagar och andra krav (se laglistan på intranätet, Miljöledning/lagar) 

Checklista för Miljörond (ML 05-05) 

Instruktion för hantering av avfall (ML 05-09) 

Instruktion för kemikalieutbytesplan (ML 05-10) 

Checklista för bedömning av säkerhetsdatablad (ML 06-01) 

Kemikalier vid produktutveckling och i företagets 

produkter 

Det gäller att göra rätt från början. Förhandsgranskning 

och godkännande av kemikalier kan fungera som ett filter 

som sållar bort ämnen som annars antagligen hade letat 

sig in verksamheten och kanske senare ställt till med 

olika problem. Tar vi ett kliv bakåt i företagets processer 

och hamnar i produktutvecklingen är säkert alla överens 

om att det gäller att göra rätt så tidigt som möjligt. 

Produkter som innehåller miljö- och hälsofarliga kemikalier 

kommer att specialgranskas av kunderna. Detta gäller 

både den offentliga sektorn och industrin. Att i efterhand 

gå in och ändra produktens sammansättning och egenskaper 

kan bli kostsamt och tidsödande. Vad det gäller 

produkternas och förpackningarnas miljöegenskaper är 

det ett krav att detta inkluderas i miljöledningssystemet. 

Ett företag som utvecklar, designar och konstruerar 

sina varor har stora möjligheter att påverka miljöegen 

skaperna. Exempelvis genom att undvika vissa kemiska 

ämnen eller renodla produktegenskaper som minskar 

risken för hälso- eller miljöpåverkan. Ett exempel kan 

vara att undvika allergiframkallande ämnen i produkter 

som används nära huden. Företag som levererar enligt 

bestämda produktspecifikationer har vanligtvis färre 

valmöjligheter, men det finns ofta förutsättningar för ett 

konstruktivt samarbete med kunden. Ett exempel på 

starka krav från kunderna är bilindustrins krav på att 

vissa tungmetaller inte får förekomma i detaljer som ska 

monteras i de nya bilarna. Här är det ELV-direktivet som 

påverkar fordonstillverkarna som i sin tur överför kraven 

till underleverantörerna. 

Material och komponenter 

Material och komponenter i en produkt kan innehålla 

miljö- och hälsofarliga ämnen. Det är därför viktigt att 

utvärdera om ämnena verkligen behövs för produktens

Miljöaspekter 

TEXTIL 

• flamskydd 

PLAST 

• tillsatskemikalier 

Tillverkning 

egenskaper eller om den kan utformas på annat sätt. Det 

kan ju finnas alternativa material och komponenter som 

är mindre farliga. Tänk också på att farliga ämnen kan ge 

miljö- och hälsopåverkan i flera led. Produktutvecklingen 

bör därför ta hänsyn till kemikaliefrågorna vid tillverkningsprocesserna, 

när produkten används samt vid 

återvinningen eller avfallshanteringen. Man bör också 

fundera över om det finns säkra återvinningssystem för 

produkten och dess komponenter. 

Vikt och livslängd 

Materialvalet påverkar ibland produktens vikt vilket kan 

påverka produktens miljöprestanda. Ett lättare material 

kan vara bra från miljösynpunkt och exempelvis drar en 

lättare bil mindre bränsle än en tyngre. Baksidan kan 

vara att det lätta materialet innehåller något farligt ämne. 

Vad det gäller livslängden kan det kan löna sig att 

investera i tåliga och beständiga material. Detta kan 

ibland leda till att kemikalieinnehållet i produkten 

påverkas vilket bör beaktas. 

Information till användaren 

Självklart har företaget svårt att i detalj påverka hur 

kunden använder och kasserar produkterna, men en bra 

information till kunden är oerhört viktigt eftersom detta 

ger förutsättningar för en säker hantering. Vad det gäller 

att informera om risker med kemiska ämnen i produkterna 

finns det ett antal krav som producenterna måste 

uppfylla. Det gäller att informera om de miljö- och 

hälsorisker som är förknippade med varorna. För företag 

som tillverkar, importerar eller säljer farliga kemiska 

produkter är det ett krav i lagstiftningen att förpackningar 

ska vara försedda med farosymboler och annan 

60 

SKUMPLAST 

• rester av jäsmedel 

(CFC) 

METALL 

•krom, ytbeläggning GUMMI 

• tillsatskemikalier 

Återvinning 

TRÄ 

• färg 

• lack 

Demontering 

Avfall 

information. Risk- och skyddsinformation skriftligen ska 

lämnas i form av säkerhetsdatablad av tillverkare, 

importörer eller säljare av produkten i fråga. 

Instruktion för produktutveckling 

Inom ramarna för miljöledningssystemet är det lämpligt 

att sammanställa en instruktion som beaktar miljöfrågorna 

i produktutvecklingen. En sådan instruktion kan innehålla 

följande komponenter: 

• Ett åtagande som säger att hälso-, säkerhets- och 

miljöaspekter ska beaktas då företaget utvecklar eller 

förändrar en produkt. 

• Säkerställa att kemikaliekrav tidigt finns med i kravspecifikationen 

när så är relevant. 

• Klarläggande av att en preliminär riskanalys ska 

genomföras så tidigt som möjligt under utvecklingsprocessen. 

Lämpligen är företagets miljösamordnare eller 

annan miljöspecialist delaktig i analysen. 

• När viktiga steg i produktutvecklingsprocessen 

genomförts ska riskanalyser och avstämning mot krav i 

lagstiftningen och hos kända eller möjliga kunder 

dokumenteras. 

Instruktionen kan vidare ge information om områden som 

är viktiga att beakta under utvecklingsprocessen, 

exempelvis: 

• Identifiering av viktiga miljöfrågor i samband med 

användningen av råvaror och insatsämnen. Produktion 

i full skala kan exempelvis innebära omfattande 

procedurer kring klassificering och märkning av 

kemiska produkter, transport av farligt gods, hantering, 

import, rapportering till produktregistret och annat. 

• Det gäller att identifiera eventuella hälso- och miljöfarliga 

ämnen i receptet (formuleringen). Det gäller också 

att veta vilka ämnen som kommer att finnas i den 

slutliga produkten. 

• Det bör också framgå att information om miljö- och 

hälsorisker ska finnas tillgänglig så tidigt som möjligt 

under utvecklingsprocessen. 

En instruktion av det här slaget har inte fokus enbart på 

kemikaliefrågor utan bör också omfatta frågor som rör 

användning av vatten, energi, utsläpp till luft och vatten, 

avfall, ergonomi och andra omständigheter som rör miljö 

och hälsa. För att effektivt kunna förebygga risker till följd 

av kemiska ämnen i varor är det viktigt att så tidigt som 

möjligt få med kemikaliefrågorna i produktutvecklingen. 

Där det är relevant bör därför kemikalieaspekterna tidigt 

finnas med i kravspecifikationen för produkten. Slutligen 

bör det framgå att under utvecklingen ska man också ta 

hänsyn till hur produkten ska tas om hand när den är 

uttjänt. 

Miljöpolicy 

Verksamhetsstyrning

Resurser, roller 

och ansvar 

Kompetens 

och utbildning 

Klarläggande av ansvar 

BTS AB har nu vidtagit ett antal åtgärder för att göra 

kemikaliehanteringen säkrare. I den första handlingspla 

nen återstår bara de sista punkterna som rör ansvarsför 

hållanden och utbildning. När det gäller ansvaret för 

kemikaliehanteringen har produktionschefen, miljösam 

ordnaren och inköpschefen viktiga roller. Kemikaliekom 

mittén har också stor betydelse i kemikaliearbetet men 

det finns ett antal andra medarbetare som har stor 

betydelse för miljöarbetet i helhet. 

På uppdrag av VD får miljösamordnaren i uppdrag att 

beskriva hur miljöarbetet är organiserat samt att ta fram 

underlag för skriftliga delegeringar avseende miljö- och 

arbetsmiljöfrågor. Efter någon vecka går förslaget på 

remiss till berörda chefer och andra berörda medarbe 

tare. Det visar sig då att många känner sig osäkra på sin 

kompetens och att kunskaperna om miljölagstiftningen är 

ganska små. 

– Det här kan vi inte skriva på innan vi fått tillräcklig 

utbildning, blir kommentaren från ett antal personer. Vi 

behöver utbildning. 

Miljöutbildning med kemikaliefokus 

Miljöutbildning är en aktivitet som är nödvändig när ett 

företag påbörjar införandet av miljöledningssystem. 

Det gäller ju att känna till företagets miljöpåverkan och 

ambitioner på miljöområdet, samt förstå sin egen roll i 

miljöledningssystemet. Många företag väljer att ge 

grundläggande miljöutbildning för hela personalen och 

specialutbilda dem som behöver djupare kunskaper. Vad 

det gäller utbildning i kemiska miljö- och hälsorisker finns 

det många konsultföretag som erbjuder sina tjänster. En 

sådan utbildning kan innehålla följande komponenter: 

• Grundläggande kunskap om kemikaliefrågor i företagets 

verksamhet. 

• Kemiska risker och kemikaliekontroll i företaget. 

• Riskbedömningar. Uppgifter och ansvar inom företaget. 

• Överblick av regelsystem och myndigheter i Sverige 

och EU. 

• Val av kemiska produkter och leverantörsbedömningar 

samt hur man söker information och hjälp via Internet. 

• Hantering av kemikalier på arbetsplatsen. 

• Varuproducentens ansvar och kemikalier i konstruktion 

och design. 

• Utfasning av farliga ämnen och förebyggande arbete. 

• Kemikalier vid upphandling och inköp. 

• Klassificering, märkning och säkerhetsdatablad. 

• Introduktion till KemIs webverktyg PRIO. 

• Företaget och REACH. 

Nyanställda är en viktig målgrupp 

De nyanställda måste informeras om regler och rutiner 

på miljöområdet. Många företag har därför tagit fram 

checklistor för att hålla reda på vad som ska gås igenom. 

Typiska moment för en nyanställd är att lära sig: 

• Första hjälpen (exempelvis nödduschar, ögonduschar, 

förbandsmaterial, saneringsutrustning, larm). 

• Brand (exempelvis larm, utrymning, släckningsmaterial, 

brandskydd). 

• Rutiner, risker och skydd (exempelvis personlig hygien, 

arbetskläder, risker med kemikalier, personlig skydds 

utrustning, instruktioner, avvikelser, förvaring och 

hantering av kemikalier, saneringsmetoder, säkerhetsdatablad, 

märkning, farligt avfall). 

• Miljöledning, lagstiftning, organisation och ansvar 

(exempelvis miljöledningssystemets huvuddelar, 

lagstiftning som direkt berör den nyanställde, delege 

ring av ansvar, skyddskommitté, företagshälsovård). 

Checklistan kan utformas så att de genomgångna 

momenten efter hand kryssas av. När alla tillämpliga d 

moment är avklarade skriver den nyanställde och chefen 

under dokumentet. Detta blir då ett redovisande doku 

ment i miljöledningssystemet. 

Nu gäller det att komma vidare 

Läsaren har nu följt BTS AB:s första handlingsplan på 

kemikalieområdet och fått ta del av exempel på skriftliga 

instruktioner och andra aktiviteter. Instruktioner kan 

sällan direkt kopieras och användas av ett annat företag. 

Det finns dock ingen anledning att uppfinna hjulet ännu 

en gång utan använd de idéer och strukturer som du sett 

i handboken och som passar in i ditt företag. 

Att komma vidare innebär att sträva efter ständiga 

förbättringar. Låt oss ta del av BTS AB:s fortsatta arbete 

på miljöområdet för att undersöka vad de gör för att 

ständigt bli bättre. Vi har redan gått igenom många av de 

komponenter som ingår i ett miljöledningssystem och ska 

nu beskriva de resterande byggstenarna. 

61 

Redovisade 

okument

Ledningens 

genomgång 

Förbättringsarbete 

SVÅRIGHETSGRAD 

Passivt 

• Kartläggning av produkter 

• Säkerhetsdatablad 

• Ad hoc-artat arbete 

Ständiga förbättringar 

Aktivt 

• Kartläggning av ämnen 

• Säkerhetsdatablad 

• Kontroll mot databaser 

• Viss prioritering 

• Inköpsrutiner 

Att åstadkomma ständiga förbättringar är en av grundidéerna 

med miljöledningssystemet. Många och långa 

diskussioner har förts kring begreppet ”ständig förbättring” 

och hur stor förbättring som ska åstadkommas. I det 

vardagliga arbetet kan förbättringarna röra sig om allt 

från konkreta miljöåtgärder, exempelvis att minska 

användningen av lösningsmedel, till utbildning och 

kunskapsinhämtning. Ökade kunskaper kan leda till 

förbättringar och aktiviteterna kan exempelvis omfatta 

utbildning i kemiska hälsorisker, en genomgång av 

samtliga säkerhetsdatablad, att företaget låter genomföra 

en livscykelanalys på någon produkt, eller att man deltar 

i någon form av branschsamarbete. Oftast är det många 

små miljöinsatser som bidrar till de ständiga förbättring 

arna och i de flesta fall är det ingen större brist på 

genomförda åtgärder. Det gäller dock att komma ihåg 

vad som blev gjort och redovisa detta i sitt sammanhang. 

Förbättringarna behöver naturligtvis inte ske i alla delar 

av systemet samtidigt och behöver inte nödvändigtvis 

förknippas med något specifikt miljömål. Ledningens 

genomgång är ett utmärkt tillfälle att utvärdera om 

miljöarbetet leder framåt och miljöledningssystemet 

fungerar som det var tänkt. Vad det gäller BTS AB ska vi 

nu granska några element i företagets förbättringsarbete, 

nämligen att: 

• utforma en ändamålsenlig miljöpolicy 

• fokusera på de viktigaste miljöfrågorna 

• utforma miljömål 

• ersätta farliga kemikalier med mindre farliga 

• genomföra effektiva miljörevisioner. 

62 

Proaktivt 

• Kartläggning av alla ämnen 

• Utöver säkerhetsdatablad; 

egna databaser/system 

• Klar prioriering 

• Utfasningsstrategi 

• Krav på andra aktörer 

• Produktutveckling 

• Integrerat och systematiskt 

arbete 

• Resurstilldelning 

MINSKAD MILJÖPÅVERKAN 

Miljöpolicy 

En användbar miljöpolicy anger inriktningen på miljöarbetet 

på ett framåtriktat och inspirerande sätt. Samtidigt 

bör policyn vara tillräckligt konkret så att chefer och 

medarbetare känner igen sitt företag och därmed kan 

känna sig delaktiga i ambitionerna på miljöområdet. 

I ISO 14001 finns det angivet vad som krävs av policyn 

ur ett formellt perspektiv. Vi går inte på detta i detalj här 

utan konstaterar bara att åtaganden som rör reducering 

av risker med kemiska produkter har en självklar plats i 

miljöpolicyn i många företag. Vad kan man då skriva om 

kemikalier i policyn? Här kommer några exempel på Miljöpolicy 

uttalanden som kan användas som inspiration när man 

utformar sin miljöpolicy: 

Vi ska hantera kemiska ämnen på ett säkert sätt 

och sträva efter att undvika kemikalier som kan 

orsaka skador på människor och miljö. 

Vi strävar efter att bidra till arbetet med det 

svenska miljömålet Giftfri miljö. 

Vi ska utbilda vår personal i kemikaliefrågor och 

genom effektiva rutiner minimera riskerna med 

kemiska ämnen. 

Vi ska i våra inköp utvärdera och beakta riskerna 

med kemiska produkter. Vi ska så långt det är 

ekonomiskt och tekniskt möjligt välja produkter 

med så låg miljö- och hälsopåverkan som möjligt 

Vi ska i vårt forsknings- och utvecklingsarbete ta 

hänsyn till risker med kemiska produkter. Vi inser 

att det är viktigt att göra miljöanpassningen så 

tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen.

Vår ambition är att vi ska ha det största sortimentet 

av miljöanpassade produkter i vår bransch. 

För att få inspiration om hur andra företag har formulerat 

visioner och åtaganden om kemikalier i sina miljöpolicies 

så kan det vara lämpligt att studera några policyuttalanden. 

Det snabbaste sättet att få tillgång till olika företags 

miljöpolicy är att söka på Internet. Sök på Miljöpolicy och 

Evironmental policy och du får läsning för flera dagar 

framåt. Lite längre fram i boken tar vi upp hur åtagandena 

i miljöpolicyn görs mer konkreta med hjälp av lång- 

och kortsiktiga miljömål. 

Fokus på de viktigaste miljöfrågorna 

Begreppet miljöaspekt är centralt i ett miljöledningssystem. 

Med miljöaspekt menar man hur företaget 

samspelar med den omgivande miljön. För att förstå 

begreppet kan man se miljöaspekten som orsak till 

miljöpåverkan. De viktigaste miljöaspekterna benämns 

betydande miljöaspekter och är sådana miljöaspekter 

som kan förorsaka betydande miljöpåverkan. Det krävs 

systematik för att identifiera vilka miljöfrågor som är 

viktigast för miljön och företaget. En nulägesanalys 

(miljöutredning) är ett viktigt första steg och utgör 

startpunkten för att identifiera de miljöaspekter som kan 

kopplas till tidigare, nuvarande och planerade verksamheter, 

produkter och tjänster. Nästa steg är att göra en 

förteckning över samtliga miljöaspekter och utnyttja ett 

dokumenterat utvärderingssystem för att avgöra vilka 

aspekter som är betydande. 

Risker med kemiska ämnen är en vanlig miljöaspekt i 

många företag. När man går igenom företagets kemikaliehantering 

för att förstå vad som är stort och smått i 

sammanhanget kan man ha följande nyckelord i 

tankarna. Vi ska beakta kemikaliefrågorna i följande 

sammanhang: 

Det gäller att inse att kemikalier i verksamheter, 

processer, produkter och tjänster ingår i utvärderingen. 

Miljöledningssystemet slutar alltså inte vid fabriksporten. 

Andra omständigheter att tänka på är att kemikaliefrågorna 

ska beakta nuvarande och tidigare verksamhet, 

planerad utveckling, normal drift, avstängning 

och uppstart samt incidenter. Vi ser här en tidsaxel 

som omfattar risker med kemiska produkter i det förflutna 

och framtiden. Nedgrävda tunnor och läckande tankar 

som orsakat markföroreningar, varor som förr i tiden 

innehöll asbest, personal som exponerats för cancerframkallande 

ämnen och så vidare. ”Planerad utveckling” 

kan innebära att utvecklingsavdelningen noga utreder 

vilka risker med kemiska ämnen som kan uppkomma då 

nya processer och produkter planeras. Det senare är en 

komplicerad fråga vad det gäller framtida risker med 

kemiska ämnen. Vissa ämnen är välkända miljögifter och 

kanske svartlistade. Därmed är de ganska lätta att 

undvika. För andra ämnen är underlaget mer ofullständigt 

och framtida hälso- och miljökonsekvenser kan vara 

svåra att förutsäga. Som grundregel kan företaget 

tillämpa försiktighetsprincipen och det är uppenbart att 

efterhand växer kunskaperna om de olika ämnena. 

Bara de miljöaspekter företaget kan kontrollera och 

påverka behöver komma ifråga. Det innebär att miljöaspekter 

som fysiskt ligger utanför företaget men finns 

inom leverantörskedjan också kan innefattas. Många 

företag har viss möjlighet att påverka i leverantörskedjan 

såväl uppströms (leverantörer) som nedströms (kunder). 

I så fall ska den möjligheten utnyttjas. Information till 

användaren, inköpspolicy och riktlinjer vid produktutvecklingen 

är exempel på åtgärder för att styra viktiga 

indirekta miljöaspekter. 

Våra betydande miljöaspekter på 

kemikalieområdet 

Vad det gäller val av metod för utvärderingen av om företagets 

hantering av kemiska produkter utgör en betydande 

miljöaspekt hänvisas till speciallitteratur på området. Här 

finns det ett antal olika metoder med olika för- och nackdelar. 

Det viktiga är att metoden ger vägledning till hur 

olika förhållanden ska värderas och att man i efterhand 

förstår hur utvärderingsprocessen gick till. De flesta 

metoder har både subjektiva och objektiva inslag och det 

är sannolikt bäst att de objektiva metoderna dominerar. 

Miljömålen anger riktningen 

”We will put a man on the moon!” (Vi ska sätta en man 

på månen) var ett mål som hette duga och som USA 

efter en hel del vedermödor lyckades med. Man kan 

ställa sig frågan vad det är som gör att vissa mål leder till 

märkbara förändringar medan andra knappast resulterar 

i någonting alls? Både i arbetet och på det personliga 

planet har säkert de flesta människor erfarenheter av 

lyckas och misslyckas med olika mål. Som vanligt finns 

det ingen patentmedicin med det kan vara bra att känna 

till några grundläggande förutsättningar vad det gäller att 

sätta upp mål: 

• Målen måste vara realistiska. Att åka till månen är få 

förunnat. Att förbättra företagets rutiner för inköp av 

kemikalier är mer jordnära och kan säkert lyckas. 

• Det gäller att inte sätta för många mål. Det är få 

organisationer som klarar att hantera mer än tre till fem 

6 

Miljöaspekter

mål under ett år. Samtidigt gäller det att inte att tappa 

bort utmaningarna i målarbetet. Att ha för få mål (som 

dessutom är väldigt lätta att uppnå) är självklart inte 

speciellt utvecklande. 

• Målen måste vara tydliga och gå att följa upp. Vad är 

det vi ska uppnå och hur vet vi hur långt har vi kommit 

är självklara frågor i sammanhanget. 

• Det är bra att ha en ”målvakt”. Målen kan lätt bli 

ogripbara visioner om det inte finns ett tydligt ansvar 

för olika praktiska aktiviteter. Det måste också finnas 

resurser för att arbeta med målen. 

• Har man varit delaktig i processen att sätta ett miljömål 

är sannolikheten ganska stor att man vill vara 

delaktig i aktiviteterna för att nå målet. Har målet satts 

ovanför ens huvud och man blir kommenderad att 

utföra vissa aktiviteter minskar antagligen det person 

liga engagemanget. 

• Målen bör inte vara ristade i sten. Organisationsföränd 

ringar, brist på pengar, fokus på andra saker är 

exempel på saker som händer med viss regelbunden 

het i alla företag. Att justera vissa av målen och 

anpassa dem till den nya verkligheten tillhör vardagen. 

Det kan naturligtvis diskuteras om Sveriges nationella 

miljökvalitetsmål uppfyller ovanstående kriterier. Tar man 

hänsyn till att delmålen är relativt konkret formulerade 

och begripliga, samt att det är olika myndigheter som 

vardera hanterar ett begränsat antal mål, ser det hyfsat 

ut. De övergripande målen är av olika orsaker inte 

särskilt konkreta och avspeglar samspelet mellan de 

politiska ambitionerna och faktaunderlaget från miljömyn 

digheter och andra organisationer som var inblandade i 

målformuleringarna. Återknyter vi till målet Giftfri miljö så 

inser de flesta att här behövs det konkreta delmål för att 

man ska komma vidare i det praktiska arbetet. Giftfri 

miljö innebär ju att Miljön ska vara fri från ämnen och 

metaller som skapats i eller utvunnits av samhället 

och som kan hota människors hälsa eller den 

biologiska mångfalden. Den övergripande formule 

ringen i Giftfri miljö kan ses som en vägvisare på 

kemikalieområdet och utgör därmed en drivkraft i 

företagens målinriktade arbete. 

6 

Att utforma miljömål som rör kemikalier 

Att sätta mål på kemikaliområdet skiljer sig inte från hur 

det går till när man tar fram andra miljömål i företaget, 

d.v.s. målen är ett systematiskt sätt att ta hand om 

företagets betydande miljöaspekter. Målen avser både 

de ambitioner som företaget avser att uppnå och de 

problem som på olika sätt ska lösas. Att ta hand om alla 

problem samtidigt går knappast vilket innebär att målen 

på kemikaliområdet måste vara både lång- och kortsik 

tiga. Om det övergripande målet anger var företaget vill 

vara inom tre till fem år förtydligar de detaljerade målen 

de olika delmomenten på vägen mot det slutliga målet. 

Handlingsplanerna anger sedan konkret vem som gör 

vad, vad det får kosta och när aktiviteten ska vara 

avslutad. I olika handböcker kring ISO 14001 finns det 

mycket skrivet om miljömålens roll i miljöledningssyste 

met och den intresserade läsaren uppmanas att ta del av 

litteraturen. Här konstaterar vi endast att det är viktigt att 

åstadkomma det kitt som binder samman företagets 

betydande miljöaspekter med miljöpolicyn, miljömålen, 

handlingsplanerna och metoderna för uppföljning. 

BTS AB och Giftfri miljö 

Vi ska se hur det skånska företaget BTS AB gjorde när 

man tog fram mål på kemikalieområdet. Verksamheten 

har mer än hundra olika kemiska produkter i sin kemikalie 

förteckning så kemikalifrågorna är definitivt inte oviktiga. 

Oljor, lösningsmedel, bränslen, rengöringsmedel, polymerer 

och färger dominerar volymmässigt och det finns 

dessutom en del andra ämnen som används då och då. 

Miljösamordnaren deltog nyligen i ett seminarium 

kring Skånes miljömål och insåg då snabbt att BTS AB 

konkret berörs av flera av Skånes miljömål och att några 

av de regionala målen på kemiområdet lätt skulle kunna 

plockas in i verksamhetens miljöledningssystem. Miljösamordnaren 

började med att sammanställa en tabell där 

Skånes delmål kring Giftfri miljö utgjorde underlag för 

utvärdering hur BTS AB påverkas. I samband med 

ledningens genomgång diskuterades kopplingen mellan 

företagets verksamhet och Giftfri miljö. 

Miljömål och 

handlingsplaner

Giftfri miljö 

– Delmål för Skåne 

Delmål 2 

Miljöanpassad 

upphandling i 

kommunerna* 

Delmål 3 

Utfasning av farliga 

ämnen i processer 

och varor** 

Delmål 6 

Förorenad mark*** 

Så här berörs vi på BTS AB 

Vid sidan av bilindustrin är kommunerna våra 

viktigaste kunder. Redan nu är det ganska vanligt 

med förfrågningar kring miljö- och hälsofarliga 

ämnen. Vi har tyvärr missat några anbud eftersom 

det saknades information. 

Det påminner lite om vad Volvo och Toyota frågar 

oss som underleverantör. Kvicksilver och kadmium 

är borta sedan länge men bly har vi som tyngd i 

några produkter. Vi köper också gummi och en del 

andra polymerer som tillsammans med metallen 

ingår i våra produkter. Här är det många frågetecken. 

Vi får ringa efter vår specialkonsult. Det 

här klarar vi inte själva. 

Hur var det förresten med PCB? Jag har hört att 

det inte är ovanligt att ämnet finns i fogmassor och 

annat. Fabriksbyggnaden är ju ganska gammal 

och någon inventering har inte genomförts. 

Det här kan vara ett problemområde. En 

underjordisk oljetank som inte längre används har 

inte blivit sanerad. Skjulet där vi lagrade oljor och 

lösningsmedel förr i tiden var i mycket dåligt skick. 

Spill och läckage rann rakt ner i marken. 

Miljömyndigheterna har ännu inte ställt några krav 

men företagets ekonomiska revisor har börjat 

ställa konstiga frågor kring eventuella miljöskulder. 

Förslag till utformning av mål på kemikalieområdet 

och koppling till Giftfri miljö 

Se förslagen till miljömål nedan. Dock är det viktigt att 

vi så fort som möjligt tar fram en skriftlig instruktion som 

anger hur vi ska hantera miljöanpassad upphandling 

från offentlig verksamhet. 

Vi skulle kunna fundera över att införa flera miljömål här. 

Vi skulle också kunna lägga in den här meningen i 

miljöpolicyn: 

Våra varor ska så långt som möjligt vara fria 

från ämnen med allvarliga miljö- och hälsofarliga 

egenskaper. 

När vi bryter ned detta till våra miljömål behöver vi 

arbeta etappvis. 

Vi behöver först mer kunskap om våra produkter med 

avseende på kemiska miljö- och hälsorisker. Sådana 

miljömål kan exempelvis formuleras: 

Inom ett år ska vi ha inventerat våra produkter med 

avseende på miljö- och hälsofarliga ämnen. 

Som underleverantör till bilindustrin ska vi inom två år 

vara ett föredöme i vår bransch vad det gäller kunskaperna 

om miljö- och hälsofarliga ämnen i våra produkter. 

Inom ett år ska vi ha inventerat våra byggnader med 

avseende på PCB. 

Därefter måste vi formulera mål för få bort produkter 

med de allvarligaste egenskaperna. Vi kan använda 

PRIO: (Om det finns risker med användningen ska inte 

ämnen som uppfyller PRIO-verktygets kriterier 

utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen 

förekomma i våra produkter inom en femårsperiod) 

Låt oss först se vad miljökonsulten kommer fram till 

innan vi tar ställning till målen. 

Vi bör överväga att införa miljömålet att: 

Inom två år genomföra en mark- och grundvattenundersökning. 

* År 2006 skulle länets samtliga kommuner ha antagit och infört en strategi för miljöanpassad upphandling som prioriterar inköp av 

miljöanpassade varor och tjänster och utesluter användning av ämnen som omfattas av kemikaliestrategins gällande begränsningar. 

** Delmålet innebär för Skåne att bland annat tillstånds- och tillsynsmyndigheter till år 2004 i beslutsprocessen tillser att avvecklingen 

av ovanstående ämnen påbörjas. 

*** Det nationella delmålet om förorenad mark innebär för Skåne att förorenade områden skulle vara identifierade och riskklassade 

senast 2005. Sanering och efterbehandling av sju områden i riskklass 1 och 2 skulle ha påbörjats senast 2005. 

Ingen i ledningsgruppen hade något att invända mot att 

referera till Skånes miljömål i miljöledningssystemet. VD 

uttryckte sin åsikt på ett konstruktivt sätt och sade: 

-Vi bor och arbetar i Skåne och det är självklart att vi ska 

visa ansvar i de här frågorna. Dessutom har det blivit allt 

vanligare att kunder och revisorer ställer liknande frågor 

kring kemikalier, markföroreningar och annat på miljöom 

rådet. Är vi bra på detta så gynnar det säkert affärerna. 

6

Miljömål och 

handlingsplaner 


Förebyggande kemikaliearbete 

Allt blir tyvärr inte rätt från början och i många fall visar 

det sig förr eller senare att företaget hanterar kemikalier 

där man kan befara risker för människor eller miljö. Både 

lagstiftningen och målet Giftfri miljö ger tydlig vägledning 

om verksamhetsutövarens ansvar, krav på kunskaper om 

risker samt försiktighetsåtgärder. Att byta ut farliga 

kemikalier mot mindre farliga och att aktivt välja produk 

ter som är mindre farliga utgör en av grundtankarna i 

lagstiftningen. Är man osäker om farligheten ska man 

välja det minst farliga alternativet. Detta kan låta som 

självklarheter och inte oväntat har många företag 

åstadkommit imponerade saker. Inom hela branscher har 

kemikalieanvändningen förändrats och här följer 

några exempel: 

• Övergång från traditionella röntgenkemikalier vid 

sjukhusen till digital teknik. Detta har medfört att bland 

annat utsläppen av silver till miljön har minskat. 

• Övergång till lysrör med låga halter (eller helt utan) 

kvicksilver. 

• Utbyte av högaromatiska oljor (HA-oljor) i bildäck. Ett 

omdiskuterat initiativ som gummibranschen först 

motsatte sig men efterhand insett vikten av. Minskad 

zinkhalt i gummiblandningar är ett annat exempel från 

samma bransch. 

• I målarfärger förekommer inte längre vissa tungmetal 

ler. Färgföretagen har under årens lopp var framgångs 

rika vad det gäller ett antal ersättningsprojekt. 

• Traditioner, dåligt beskrivna processer och obefintlig 

uppföljning medför ibland att företagen använder 

onödigt mycket lösningsmedel. Genom att skapa en ny 

kultur där slabbet med lösningsmedel minskar, att 

locken läggs på lösningsmedelsbehållarna då de inte 

används, samt att förbrukningen noga registreras, kan i 

många fall åstadkomma betydande förbättringar. 

Kemikalieutbytesplan 

Det är emellertid inte alltid möjligt att byta en farlig 

kemikalie mot en mindre farlig. Kemikalien finns knap 

past där av en slump utan fyller en viktig funktion. 

Exempelvis måste kanske ett visst desinfektionsmedel 

användas inom sjukvården för att hålla en viss mikroorganism 

i schack. Om utbyte inte är möjligt kan man 

fundera över andra tillverkningsmetoder, slutna proces 

ser, eller att mindre mängd kemikalier används. Det är 

viktigt att dokumentera företagets överväganden och 

prioriteringar. Kemikalieutbytesplanen blir en viktig del av 

företagets miljöledningssystem och man kan börja med 

att fundera över varför den aktuella kemikalien bör 

ersättas. 

66 

• Varför är kemikalien ett problem och för vem? 

• Vilken funktion har kemikalien och kan den bytas ut? 

Det kan löna sig att ägna tid åt dessa grundläggande 

frågor. Det viktiga är att komma till grunden med 

problemet och det första svaret är oftast inte det bästa. 

Glöm inte att beakta den totala miljö- och hälsopåverkan 

vid valet av alternativa kemikalier. En kemikalieutbytesplan 

kan innehålla följande moment: 

• Inventera vilka kemikalier som används i verksamheten. 

Förekommer det ämnen som är klassificerade och 

inplacerade i en faroklass (exempelvis Mycket giftig) 

och försedda med en farosymbol finns det anledning 

att vara uppmärksam. I avsnittet tidigare i handboken 

om klassificering och märkning finns det mer information 

om riskklasser och risksymboler. 

• Identifiera om några av kemikalierna finns med i tillståndsbeslut 

eller andra handlingar från miljömyndigheterna. 

Finns vissa kemikalier med så har miljömyndigheten 

av någon anledning uppmärksammat dem 

och belagt dem med restriktioner eller utsläppsvillkor. 

• Identifiera om några av kemikalierna finns angivna i 

miljökrav eller andra specifikationer från kunder. 

• Är kemikalien uppmärksammad i arbetsmiljölagstiftningen? 

Krävs det speciella tillstånd för hanteringen? 

Är de hygieniska gränsvärdena låga? 

• Identifiera kemikalier som är prioriterade genom att gå 

till verktyget PRIO. 

• Ta del av miljömålet Giftfri miljö och de nationella och 

regionala delmålen för att undersöka om några 

specifika ämnen som berör er verksamhet finns med. 

• Har någon farlig kemikalie uppmärksammats av 

medarbetare och fackföreningar är det självklart en 

viktig anledning till prioriteringar. 

• Har det hänt olyckor eller sjukdomsfall som kan 

förknippas med kemikalien är detta en anledning till 

prioritering. 

• Prioritera vilka kemikalier som bör åtgärdas först. Är 

ämnet uppmärksammat av både myndigheter och 

kunder så inser företaget säkerligen att det kan vara 

högt prioriterat med åtgärder för utbyte mot ett mindre 

farligt. För andra ämnen som visserligen uppfattas som 

farliga blir prioriteten kanske lägre. Ekonomiska och 

tekniska aspekter kan väga tungt. 

Se på helheten 

Att byta ut kemikalier handlar inte bara om att ersätta ett 

ämne med ett annat. Man måste se på helheten och 

nedanstående frågor kan vara bra att ha med sig. Vi 

startar genom att tänka fritt och inte låta oss begränsas 

av tekniska och praktiska överväganden:

• Kan den avsedda funktionen uppnås på ett annat sätt? 

• Hur hade vi åstadkommit den avsedda funktionen om vi 

inte hade tillgång till den aktuella kemikalien? 

• Kan vi genom att ändra i produktdesignen eller 

produktionsprocessen åstadkomma att kemikalien inte 

alls behövs? 

Lösning på problemet eller nya problem 

Nu återvänder vi till den praktiska vardagen och det är 

dags att fundera över vad som kan hända om den 

aktuella kemikalien ersätts med ett annat ämne. Några 

frågor att ta ställning till: 

Är den alternativa kemikalien möjlig att använda ur 

ekonomisk och praktisk synvinkel? 

Vad händer med kvaliteten? Blir det samma funktion? 

Vad säger kunden? 

Löser vi hela problemet genom att byta ut kemikalien? 

Finns det risk att en alternativ kemikalie ställer till andra 

miljö- eller hälsoproblem? Blir energiförbrukningen 

högre? Blir det problem hos användaren? Vad händer i 

samband med hantering av avfall och återvinning? 

Bedömning 

Många faktorer spelar in när man överväger att byta ut en 

kemikalie. Det räcker inte med att granska kemikaliernas 

egenskaper från miljö- och hälsosynpunkt utan det är 

faktiskt helheten som styr bedömningen. Exempelvis kan 

finnas mindre information om det alternativa ämnet eller 

metoden vilket försvårar bedömningen. Du måste kanske 

jämföra riskerna med ett miljöfarligt ämne med hälsoris 

kerna med ett giftigt ämne. Kan både hälsoriskerna och 

miljöriskerna minimeras eller måste man göra en 

prioritering – i så fall vilken? Exempel på frågor kan vara: 

• Hur kan vi begränsa riskerna med den alternativa 

kemikalien eller metoden jämfört med den befintliga? 

• Vilken av kemikalierna orsakar hälsorisker, miljörisker, 

eller båda riskerna? Vilka prioriteringar ska vi göra så 

att effekten av våra åtgärder blir optimal? 

I nästa steg av bedömningen kommer vi till de praktiska 

övervägandena: 

• Är det tekniskt möjligt att ersätta kemikalien? 

• Har den nya kemikalien acceptabla tekniska egenskaper? 

• Hur kan vi uppfylla kundens tekniska specifikation med 

den nya kemikalien? 

• Vilka tester måste genomföras? Hur lång är testperio 

den? 

• Vad kommer utbytet att kosta? 

Informera användarna 

Bestämmer du dig för att byta ut en kemikalie kräver 

förändringen noggrann planering så att den går så 

smidigt som möjligt. Du kan behöva informera kunder 

och användare om varför ersättningen genomförs och 

hur de bör handskas med den nya produkten. Något att 

tänka på: 

• Vem är ansvarig för de aktiviteter som behöver 

genomföras och hur ser tidsplanen ut? 

• När kan den alternativa produkten tas i bruk och föras 

ut på marknaden? 

• Behöver vi informera våra kunder? 

Uppföljning 

Efter det att kemikalieutbytet är genomfört är det värdefullt 

att göra en utvärdering. Jämför resultatet med 

problembeskrivningen och lös eventuella problem som 

kvarstår. Sammanställ ett erfarenhetsdokument och 

skapa en rutin som hjälp vid andra tillfällen då ditt företag 

behöver fasa ut en kemikalie. Det gäller också att vara 

medveten om att utbytet kan behöva omvärderas. Det 

kan ju ha kommit fram nya rön avseende riskerna, nya 

regler eller nya och bättre alternativ. Fortsätt därför att 

arbeta för en ständig förbättring av produkter och 

processer vad det gäller risken med miljö- och hälsofarliga 

kemikalier eller varor. Uppföljning av målen och 

kemikalieutbytesplanen är en förutsättning för att komma 

vidare. Här kan man förvänta sig både framgångar och 

motgångar. Miljö- och hälsoaspekterna kan ibland 

kollidera med tekniska krav, säkerhetskrav och krav från 

kunder. I sådana fall måste man ta hänsyn till faktor som 

är viktigast i det enskilda fallet. Glädjande nog har 

många företag gjort stora framsteg och inom ramarna av 

miljöledningssystemet kan man följa och ange hur 

många farliga kemikalier som har bytts ut under året. 

Detta är också information som ska finnas i den årliga 

miljörapporten från tillståndspliktiga företag. 

Miljörevision och kemikalier 

Jämför man med ekonomisk revision är miljörevisionens 

historia kort. Miljörevision som fenomen har förekommit 

sedan 1980-talet medan den ekonomiska revisionen har 

uråldriga rötter. Miljörevisionen delar de grundprinciper, 

metoder och etiska regler som gäller för ekonomisk 

revision och andra typer av revision. Miljörevision har ju 

vuxit fram med annan revision som förebild. Miljörevision 

kan ses som ett instrument för ledningen för att den ska 

försäkra sig om att miljöarbetet fungerar som avsett. 

67 

Övervakning 

och mätning 

Miljörevision

Några grundförutsättningar för alla typer av revision är 

följande: 

• Fullt ledningsstöd och klart definierat uppdrag. Detta 

innebär att revisionskriterierna är definierade och att 

det finns ett klart syfte med revisionen. 

• Objektiva och tillräckligt kompetenta miljörevisorer. 

Revisionens ska ske på ett systematiskt, dokumenterat 

och transparent sätt. 

• Revisorerna ska uppträda på ett etiskt korrekt sätt. 

Begrepp Definition 

Revision Systematiskt, oberoende och dokumenterat förfarande för att skaffa revisionsbelägg och objektivt 

utvärdera i vilken utsträckning revisionskriterier är uppfyllda. 

Revisor och 

Person med kompetens att genomföra en revision. En revisionsgrupp är en eller flera revisorer som 

revisionsgrupp 

genomför en revision, om så erfordras med stöd av tekniska experter. En revisor i revisionsgruppen är 

utsedd att vara ledare för revisionsgruppen. I revisionsgruppen kan ingå revisorer under upplärning. 

Revision av Systematisk och dokumenterad verifieringsprocess för att på ett objektivt sätt samla in och utvärdera 

miljöledningssystem revisionsbelägg. Detta görs för att bedöma om miljöledningssystemet överensstämmer med revisionskriterierna 

för miljöledningssystem samt att meddela resultaten av denna process till uppdragsgivaren. 

Revisionsbelägg Redovisande dokument, uppgifter om fakta eller annan information som är relevant med hänsyn till 

revisionskriterierna och är verifierbara. Revisionsbelägg kan vara kvalitativa eller kvantitativa. 

Revisionsiakttagelser Resultat av utvärderingen av de samlade revisionsbeläggen mot revisionskriterierna. 

6 

• De avvikelser som konstaterats vid revisionen ska 

följas upp av revisorerna. Det gäller för miljörevisorn 

att försäkra sig om att lämpliga åtgärder har vidtagits. 

Det förekommer ett stort antal begrepp som tillämpas vid 

revision av miljöledningssystem och vid andra typer av 

revisioner. I tabellen nedan förklaras några av de vanligaste 

termerna. För den intresserade läsaren hänvisar vi 

till speciallitteratur inom miljörevisionsområdet. 

Revisionsslutsats Slutresultat av en revision, lämnad av revisionsgruppen efter beaktande av målen för revisionen och 

alla revisionsiakttagelser. 

Revisionskriterier Policy, rutiner eller krav. Revisionskriterier används som en referens mot vilken revisionsbelägg jämförs. 

Revisionsomfattning Omfattning och avgränsningar av en revision. Omfattningen omfattar i allmänhet en beskrivning av 

platser, organisatoriska enheter, aktiviteter, processer och förfaranden liksom den tidsperiod som täcks. 

Revisionsplan Beskrivning av aktiviteter och arrangemang för en revision. 

Revisionsprogram En eller flera revisioner planerade att utföras under viss tidsperiod och för ett visst ändamål 

Genomgång av kemikaliehanteringen är ett 

moment i miljörevisionen 

Det finns många frågeställningar som rör kemikalier, 

hälsa och miljö som kan belysas under en miljörevision. 

Här följer några exempel på frågeställningar: 

• Hur tar miljöledningssystemet hand om kemikaliefrågorna? 

Är det på ett ändamålsenligt och effektivt sätt? 

• Har företaget identifierat riskerna med kemiska produkter 

som en betydande miljöaspekt? Hur genomfördes 

värderingen och utvärderingen av miljöaspekterna? 

• Tar miljöledningssystemet hänsyn till kemikaliefrågorna 

i företagets processer, produkter och tjänster? 

• Hur ser företaget till att det följer lagstiftningen på 

kemikalieområdet? 

• Har företaget koll på vilka krav kunderna ställer 

avseende kemiska ämnen? 

• Prioriteras kemikaliefrågorna på ett systematiskt sätt? 

Finns det mål på kemikalieområdet? Beaktar företaget 

miljömålet Giftfri miljö när man sätter egna mål? 

• Hur hanterar företaget kemikaliefrågorna i samspelet 

med leverantörerna? 

• Hur hanteras produkternas miljöpåverkan? 

Användbara frågeställningar vid en miljörevision 

med fokus på risker med kemikalier 

Alla miljörevisioner bygger på att revisorn går igenom 

företagets dokumentation, att lämpliga befattningshavare 

intervjuas samt att verksamheten granskas. Vid bra 

intervjuer ställs öppna frågor och den intervjuade får 

möjlighet att beskriva sin specifika situation. Sen gäller 

det ju att jämföra verkligheten med den information som 

framkommer vid intervjuerna och i dokumentationen. Det 

är inte helt självklart att företaget lever som man lär bl.a. 

beroende på att det kan vara många människor i en 

organisation, och att alla ska känna till och arbeta utifrån 

samma system. Här följer ett antal punkter som kan vara 

ett stöd vid en revision av företagets arbete med att 

minska riskerna med kemikalierna:

Ordning och reda utomhus och inomhus 

Finns det fläckar och spill på marken? 

Lagras farliga ämnen (kemikalier, oljor, bränslen, farligt 

avfall) på speciella ställen avskilt från övriga aktiviteter? 

Är invallningar för oljor och lösningsmedel fyllda med 

vatten och skräp? 

Finns det skjul på området där entreprenörer huserar? 

Vad finns i dessa skjul och vad får lagras där? (Här kan 

det finnas ett och annat på kemikalieområdet.) 

Finns det spill av oljor, lösningsmedel, pulverformiga 

råvaror och kemikalier på golven? 

Har personalen rimligt rena arbetskläder och bär de 

föreskriven skyddsutrustning? 

Kemikalier och risken för markföroreningar 

Är markytan hårdgjord (asfalt, cement)? Är maskiner 

och utrustningar som innehåller hydrauloljor eller annat 

placerade i invallade utrymmen? 

Finns det markpartier som verkar vara påverkade av 

föroreningar, exempelvis död vegetation eller synligt 

spill? 

Förvaras flytande kemikalier och bränslen på ett säkert 

sätt? Undersök kapaciteten och statusen för invallning 

arna. Invallningen ska klara 100 procent av den största 

behållaren samt 10 procent av övriga behållare och det 

får inte finnas sprickor i invallningarna. Ventilerna för 

tömning av regnvatten ska vara stängda. 

Lagras tunnor och behållare utanför hårdjorda eller 

invallade ytor? Finns det utrustning för att ta hand om 

spill eller läckage? 

Hanteringen av de kemiska produkterna under 

miljörevisorns lupp 

Finns det en förteckning över de kemiska produkter som 

hanteras och förvaras inom anläggningen? Innehåller 

förteckningen information över ämnen som är speciellt 

farliga från hälso- och miljösynpunkt? Identifiera sådana 

ämnen som du vill granska närmare under revisionen. 

Finns det farliga ämnen som kräver speciell uppmärk 

samhet beroende på sina inneboende egenskaper eller 

särskild lagstiftning, exempelvis tekniska oljor, pestici 

der, gaser under tryck, cancerframkallande ämnen, 

brandfarliga och explosiva ämnen, CFC, HCFC, 

haloner, PCB, asbest, byggnadsmaterial som avger 

radongas, samt ämnen där kunden ställer krav på 

avveckling? Undersök hur företaget hanterar sådana 

substanser. 

Finns det aktuella säkerhetsdatablad för märkningsplik 

tiga kemiska produkter och finns rutiner för att 

säkerställa kvaliteten på säkerhetsdatabladen? Gör ett 

antal stickprov för att undersöka säkerhetsdatabladens 

kvalitet. Är säkerhetsdatabladen tillgängliga för den 

som behöver dem? Är de skrivna på landets språk? 

Är förpackningar, behållare och fat märkta med 

risksymboler och annan information? 

Har förpackningar, behållare och fat en etikett och 

innehåller de verkligen det som står på etiketten? 

Finns rutiner för hur man tar hand om kemikalierelaterat 

avfall? 

Sker transporten av farligt gods på korrekt sätt? 

Är giftiga ämnen inlåsta och förvaras brandfarliga 

ämnen på säkert sätt? 

Förvaras kemikalier i särskilda utrymmen eller rum? 

Undersök säkerhetsnivån i sådana utrymmen, exempelvis 

brandskydd, plomberade avlopp, saneringsutrustning, 

tillgång till personlig skyddsutrustning, samt 

skriftliga säkerhetsinstruktioner. 

Förvaras inkompatibla kemikalier tillsammans? Det kan 

röra sig om syror och baser som lagras intill varandra, 

eller brännbart material intill brandfarliga ämnen. 

Finns det kemikalier och lösningsmedel som är på drift 

i anläggningen? Det är mycket vanligt att kemiska 

produkter har en tendens att flyta runt och inte 

återvända till förvaringsplatsen. 

Varor utan faror? 

Har företaget utvärderat hur produkterna (varorna) 

påverkar hälsa eller miljö? 

Finns det kemikalier i produkterna som kan innebära 

speciella risker? 

Vilka krav ställer lagstiftningen och kunderna på 

produkterna? Hur fångar företaget upp dessa krav? 

Har företaget tillgång till information om produkternas 

hälso- och miljöegenskaper? 

Ger företaget relevant hälso- och miljöinformation om 

produkterna? Detta kan röra sig om säkerhetsdatablad 

för kemiska produkter, skydds- och säkerhetsinforma 

tion, miljövarudeklarationer, miljömärkning och annat. 

Arbetar företaget med miljöanpassning av produk 

terna? Detta kan exempelvis röra sig om utbyte av 

farliga ämnen och annan miljöanpassning. Finns det 

miljöanpassade produkter i sortimentet? 

Hur sker informationen till kunder i de fall produkterna 

innehåller särskilt farliga ämnen? 

6

Den första miljörevisionen 

Miljösamordnaren vid BTS AB deltog nyligen i en 

tredagars kurs om miljörevision. Tillsammans med en 

erfaren revisor från föreningen Miljörevisorer i Sverige 

(MIS) genomfördes därefter en miljörevision vid företaget. 

Detta blev en positiv upplevelse för både miljörevisorerna 

och företaget. Under två intensiva dagar 

intervjuades många medarbetare, miljödokumenten 

granskades och revisorerna inspekterade företaget från 

70 

FÖRRÅD 

Diverse kemiskt avfall. 

Omärkt och inte registrerat. 

Här finns det två fat 

(antagligen spillolja). 

Placerade i gräset 

utan invallning. 

PANNCENTRAL 

Inköparen kunde inte 

beskriva hur han tog 

hänsyn till miljöfrågor 

vid inköp. 

KONTOR 

källaren till skorstenen och leverans till kunden. Mycket 

fungerade bra men miljörevisorerna kunde konstatera att 

det fanns ett antal brister som måste rättas till. 

Revisionerna bidrar till ständiga förbättringar 

Observationerna vid miljörevisionerna utgör en viktig 

komponent i arbetet med ständiga förbättringar. Avvikelserna 

ska ju rättas till och bristerna i miljöarbetet är 

något som måste diskuteras vid ledningens genomgång. 

I entreprenörernas bodar finns det bränslen, oljor 

och lösningsmedel. Märkningen är inte godkänd. 

Entreprenörerna känner inte till vår miljöpolicy 

eller våra instruktioner. 

Saneringsutrustningen 

var inte komplett. 

5 säkerhetsdatablad 

var gamla och innehöll 

inte ”16 punkter”. 

Kemikalieförteckningen 

PRODUKTION 

Två nyanställda 

hade inte genomgått 

utbildningen 

i kemiska hälso- 

Avvikelser och 

korrigerande åtgärd 

Ledningens 

genomgång 

Några personer 

kände inte till 

instruktionen om 

hantering av 

Gammal transformator. PCB? är inte uppdaterad. risker. kemiska produkter.

”Flitigt läsa gör dig klok. Därför läs varenda bok”. Så skaldade Lundahumoristen 

Falstaff, fakir. Nuförtiden bör man nog tillägga “kolla Internet också”. Fakiren (Axel 

Wallengren, 18651896) var också tidigt inne på begreppet Giftfri miljö. Han var ju 

den som myntade uttrycket “Vattnet är ett farligt gift, vilket omger Visby stift. 

Att läsa varje bok är knappast att rekommendera, men har du kommit så här 

långt i handboken är du säkert beredd att ta till dig mer information. Inom områdena 

kemiska miljö och hälsorisker, miljöledning, miljörevision, miljömål och lagstiftning 

finns det naturligtvis väldigt mycket mer att berätta om. I det följande avsnittet 

finns exempel på informationskällor som kan vara användbara i sammanhanget. 

Miljömål 

Miljömålsrådets webbplats (www.miljomal.nu) är den 

ingången till Sveriges miljökvalitetsmål. Här finns även 

hänvisningar till de myndigheter som är ansvariga för de 

olika målen. Vidare finns det länkar till regionala 

miljömål. Rapporter om det regionala miljömålsarbetet 

finns under Rapporter från länsstyrelser. I länsstyrelsernas 

ansvar ingår även att samordna uppföljningen av 

miljömålsarbetet i den egna regionen. Länkar till alla 

länsstyrelsers webbplatser finns på www.sverige.se. Mer 

information om kommunernas miljömålsarbete finns på 

samma webbplats. 

Myndigheter och branschorganisationer 

För många som arbetar med arbets- och miljöfrågor i ett 

företag är det naturligt att söka information hos miljömyndigheterna 

och branschorganisationerna. Vad det gäller 

kemikalier och miljömålet Giftfri miljö finns det mycket att 

hämta på följande webbplatser: 

• Kemikalieinspektionens webbplats (www.kemi.se) är 

en naturlig utgångspunkt. Här finns information om 

lagstiftning, kemikaliers miljö- och hälsoegenskaper, 

praktiska råd samt verktyget PRIO. Det senare är 

mycket användbart i arbetet med att prioritera olika 

åtgärder i arbetet med att minska de kemiska riskerna i 

samhället. 

• Naturvårdverkets webbplats är en annan bra källa till 

information (www.naturvardsverket.se). 

• Arbetsmiljöverkets webbplats (www.av.se) innehåller 

förutom arbetsmiljöreglerna även temasidor med 

vägledning om kemiska arbetsmiljörisker, hygieniska 

gränsvärden m.m. 

Att söka kunskap på miljöområdet 

• Information om bland annat brand, explosion och farligt 

gods finns på Räddningsverkets webbplats (www.srv.se). 

• Bland branschorganisationerna med information om 

kemikalier på webbplatserna finns Plast- & Kemiföretagen 

(www.plastkemiforetagen.se), Teknikföretagen 

(www.teknikforetagen.se), Sveriges Byggindustrier 

(www.bastaonline.com). 

• KemiGuiden & Allergiforum ger praktiska tips kring 

hanteringen av kemikalier på arbetsplatsen. Läs mer 

på www.prevent.se/kemiguiden. 

Miljölagstiftning 

Lagstiftning finns tillgänglig på bland annat följande 

webbplatser: 

• www.lagrummet.nu 

• www.naturvardsverket.se 

• www.tofr.info 

• www.kemi.se 

• www.boverket.se 

• www.av.se 

• www.srv.se 

Tjänster inom lagstiftningsområdet erbjuds av ett antal 

konsultföretag. Vidare finns det naturligtvis mer eller 

mindre detaljerad litteratur som rör miljölagstiftningen. 

Miljöledningssystem och miljörevision 

Här finns det en hel del litteratur att välja på, exempelvis: 

• Brorson & Almgren (2006). ISO 14001 för små och 

medelstora företag. SIS Förlag (kan även köpas från 

www.greenbusiness.se). 

• Piper, Ryding & Henricson (2000). Ständig förbättring 

med ISO 14000. SIS Förlag. 

71

Förutom ett antal olika handböcker finns det webbplatser 

som innehåller mycket information om miljöledning och 

miljörevision. Några exempel: 

• SIS miljöledningsprojekt beskrivs på www.iso14000.nu 

• Miljöstyrningsrådet är en viktig informationskälla på 

miljöledningsområdet (www.miljostyrning.se). 

• Föreningen Miljörevisorer i Sverige (MIS) finns på 

webbplatsen www.mis.a.se. 

• Förteckning över certifierade miljörevisorer fås från 

LRQA Certifiering AB (www.lrqa.se). 

• Ackreditering av certifieringsorgan görs av SWEDAC 

(www.swedac.se). 

• Erfarenhetsdokument från certifieringsorgan redovisas 

på www.swetic.org. 

• Information om certifierade företag och miljölednings 

system finns exempelvis på www.miljostyrning.se och 

www.certifiering.nu. 

• Samtliga standarder i ISO 14000-serien finns tillgäng 

liga hos SIS Förlag AB. Vill du ha ännu mer information 

om internationella standarder gå till International 

Organization for Standardization (ISO) som finns på 

www.iso.org. 

72 

Databaser om kemikalier 

Faktadatabaser kan innehålla numeriska data eller andra 

faktauppgifter som exempelvis statistik, kemisk-fysikaliska 

data, toxikologiska eller ekotoxikologiska uppgifter. 

De kan förekomma i bearbetad form, exempelvis genom 

att sifferuppgifter sammanställts i tabellform, men också i 

form av fulltextdatabaser. Numera publiceras många 

handböcker i fulltext via e-boksdatabaser. Även många 

tidskrifter publicerar artiklar i fulltext. Några exempel på 

faktadatabaser är HSDB (Hazardous Substances Data 

Bank) och IUPAC (International Union of Pure and 

Applied Chemistry). Ett exempel på en fulltextdatabas är 

Knovel som består av 17 delområden bland annat 

Chemistry & Chemical Engineering och Safety, Health & 

Hygiene. Dessa båda delområden omfattar mer än 300 

handböcker och tabeller. Flera toxikologiska standardverk 

finns som e-böcker i Knovel exempelvis Patty’s Toxicology 

och Sax’s Dangerous Properties of Industrial 

Materials. Det är i de flesta fall förenat med kostnader att 

söka i fulltextdatabaser. 

En specialvariant av faktadatabas är vad vi kan kalla 

administrativa databaser. Både svenska myndigheter 

och organ inom EU upprättar listor över exempelvis 

anmälda ämnen, hälso- och miljöklassificerade ämnen, 

godkända bekämpningsmedel, tulltaxenummer och 

kosmetikaingredienser. Dessa förteckningar finns 

vanligtvis sökbara på myndigheternas webbplatser. 

Referensdatabaser (bibliografiska eller hänvisningsdatabaser) 

ger inga, eller endast mycket begränsade, 

faktauppgifter. Istället ges hänvisning till originalpublikationen 

ofta kombinerat med nyckelord och/eller ett 

abstract (sammanfattning).

Under arbetet med att följa kemikalielagstiftningen och strukturera kemikaliehanteringen 

är chansen stor att läsaren stöter på en mängd olika fackuttryck. 

Här följer ett antal begrepp med bäring på kemikalier och miljöledningssystem. õ 

Allergen 

Ämne som kan utlösa allergiska reaktioner. 

Ansvar & Omsorg 

Ett åtagande och program inom den globala kemiindustrin med avsikt att 

göra hanteringen av kemikalier så säker som möjligt. På engelska 

används begreppet Responsible Care. 

Atmosfären 

Atmosfären är det tunna skikt av luft som omger planeten Jorden. 

Huvudbeståndsdelarna är syrgas och kvävgas. Den ökande halten 

koldioxid är av stort intresse med tanke på klimatförändringarna. 

Avvikelse 

Krav i lagstiftningen, egna specifikationer och/eller ISO 14001 som inte 

efterlevs. 

Bakgrundsnivå 

Den nivå av kemiska ämnen som förekommer i en viss naturtyp. 

Exempelvis kan bakgrundsnivån av tungmetaller vara hög i vissa 

ekosystem. 

BCF 

Biokoncentrationsfaktor (Bio Concentration Factor). Ger värde på hur 

hög koncentrationen av ett ämne är inne i organismen, jämfört med 

omgivande miljö (ofta vatten). 

Bekämpningsmedel/växtskyddsmedel 

Kemiska produkter och biotekniska organismer för vilka krav på 

godkännande gäller. 

Beredning 

Avsiktlig blandning eller lösning som består av två eller flera kemikalier 

(kemiska ämnen). 

Bioackumulerande ämnen 

Sådana ämnen som lagras i vävnader hos djur. 

Biocid 

Biocid är grekiska och betyder ämnen som dödar liv. Kemiskt eller 

biologiskt bekämpningsmedel som är framställt för att förebygga eller 

motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, orsakar 

skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. 

Biocidprodukter används oftast i industriella sammanhang för att 

motverka skador eller oönskade effekter av alger, svampar och olika 

typer av skadedjur. 

Biomagnifiering 

Ökande koncentration av fettlösliga miljögifter i näringskedjan. DDT och 

PCB är exempel på sådana ämnen. 

Bioteknik 

Att använda biologiska celler eller delar av celler för bildning eller 

omvandling av ämnen. 

Cancerogen/carcinogen 

Cancerframkallande. 

Certifiering 

Intyg/bevis på att något uppfyller vissa standarder som ställts av 

standardiseringsorgan inom ett område. Exempelvis visar ett ISO 14001certifikat 

att organisationen uppfyller kraven i miljöledningsstandarden 

ISO 14001. 

CFC 

Klorfluorkarboner (chlorofluorocarbons) har använts i kyl-, värme- och 

andra klimatanläggningar, i kemiska produkter och i skumplast. Numera 

är de förbjudna enligt Montrealprotokollet. 

CMR 

Cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen 

(carcinogenic, mutagenic, toxic to reproduction). 

Ordförklaringar 

Daphnia 

Hinnkräfta som ofta används vid ekotoxikologiska tester. 

Detergent 

Tvätt- och rengöringsmedel. 

Detaljerade miljömål 

Detaljerade krav på prestanda som är tillämpliga på organisationen eller 

delar därav, som följer av de strategiska miljömålen och som behöver 

fastställas och uppfyllas för att uppnå dessa mål (ISO 14001). 

Diffus spridning 

Spridning av ett kemiskt ämne i ett område där utsläppskällorna är av 

obestämbar karaktär, exempelvis genom att vara många, små, tillfälliga 

och rörliga. 

Dokument 

Information och tillhörande medium i miljöledningssystemet. Mediet kan 

vara papper, magnetiskt, elektroniskt eller optiskt datamedium, foto, 

prototyp eller liknande. 

EG-nummer 

Ett sjusiffrigt identifieringsnummer för kemiska ämnen på EU-marknaden. 

Ämnen som fanns på marknaden före 1981 räknas till existerande 

ämnen och börjar på 200 eller 300. Ämnen notifierade efter fastställande 

av EINECS sätts upp på listan över nya ämnen (ELINCS) och börjar på 

400. Den nummerserie som börjar på 500 tar upp ”No longer polymers” 

(NLP), d.v.s. ämnen som vid den första inventeringen ansågs vara 

polymerer och därmed inte behövde tas upp på EINECS. 

EINECS 

European Inventory of Existing Commercial Chemical Substances. 

Förteckning över existerande, kommersiellt använda kemiska ämnen 

som antas ha funnits på EU-marknaden mellan 1 januari 1971 och 18 

september 1981. 

Ekosystem 

Ett avgränsat samhälle av organismer som utgör en enhet i naturen, 

exempelvis en sjö, ett terrängavsnitt eller ett skogsområde med dess 

växt- och djurvärld. 

ELV 

End of Life of Vehicles, Direktiv 2000/53/EG om uttjänta fordon, är ett 

direktiv som fått stor betydelse för bilbranschen. Förekomsten av ett antal 

farliga ämnen i fordon regleras av direktivet, exempelvis kadmium och 

kvicksilver. 

ELINCS 

European List of Notified Chemical Substances. Förteckning över 

anmälda kemiska ämnen efter 1981. 

EMAS 

EU:s frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsordning (Eco Management 

and Audit Scheme) för att systematisera miljöarbetet på företag och 

andra organisationer. EMAS och ISO 14001 är mycket lika till sin 

uppbyggnad men EMAS kräver att organisationen offentliggör sin 

miljöprestanda. 

Existerande ämne 

Ämne som användes inom EU före 1 september 1981 och som finns 

upptaget i EINECS. 

Exponering 

Utsträckning i vilken människor och miljö kommer i kontakt med/utsätts 

för farliga ämnen. 

EWC 

I EG:s ramdirektiv om avfall finns en avfallskatalog (European Waste 

Catalogue) med i princip alla typer av avfall angivna. Avfall ges en 

sifferkod enligt detta system. 

7

Fara 

En inneboende egenskap hos ett ämne som kan orsaka oönskade effekter. 

Egenskapen kan exempelvis vara giftighet, förmåga att framkalla allergi, 

explosionsbenägenhet, osv. Vid farobedömningen identifieras faran och 

sambandet mellan dos och respons för observerade, skadliga effekter 

fastställs. Faroidentifiering innebär att de skadliga effekter ett ämne har, på 

grund av sina inneboende egenskaper, identifieras. 

Ftalat 

Ester av ftalsyra, ofta använd som mjukgörare i plast. 

Försiktighetsprincipen 

Principen nämns i flera internationella miljökonventioner och andra 

regelverk. I Miljöbalken beskrivs exempelvis att försiktighetsmått ska vidtas 

så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra 

skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Formuleringen ”så 

snart det finns skäl att anta” är ett uttryck för försiktighetsprincipen. Det finns 

ingen exakt definition, utan principen är mer ett förhållningssätt att i vissa 

lägen av försiktighetsskäl kunna agera utan exakta vetenskapliga bevis för 

att någonting är farligt eller orsakar en bestämd skada på människors hälsa 

och miljön. 

GHS 

FN:s Globala Harmoniserade System (GHS) för klassificering och märkning 

av kemikalier. 

Grön kemi 

Begreppet handlar om processer och produkter som bland annat kan 

tas fram med hjälp av bioteknik. Andra exempel är att använda doftferomoner 

för att bekämpa skadeinsekter. 

Halon 

Haloner har använts i brandsläckare; handelsnamn för bromerade 

klorvätefluorkarboner (HCFC-er). 

Hormonstörande ämnen 

Påverkar de hormonella systemen och kan orsaka skada på organismer, 

populationer eller ekosystem. 

Hygieniskt gränsvärde 

Högsta godtagbara genomsnittshalt (tidsvägt medelvärde) av en luftförorening 

i inandningsluften. Kan vara antingen ett nivågränsvärde (NGV), ett 

takgränsvärde (TLV-C, TGV) eller ett korttidsgränsvärde (STEL, KTV). 

Import/importera/importör 

Begreppen används i Miljöbalken och följdförfattningar i betydelsen att föra 

in en vara till Sverige från ett land utanför EU, ett s.k. tredjeland. Detta har 

sin grund i hur den svenska tullen och mervärdesskattelagen definierar 

import. Terminologin används dock inte helt konsekvent vare sig i EGrättsakter 

eller i svensk lagstiftning. 

Indikator 

Miljöindikatorer används för att beskriva och följa tillståndet i naturen. 

Indikatorerna är viktiga för att kunna följa upp miljömålen i samhället 

och i ett enskilt företag. 

Industrikemikalie 

Kemisk produkt som används industriellt, d.v.s. en råvara eller insatskemikalie. 

Industrikemikalien kan omförpackad i mindre förpackning utgöra en 

konsumentprodukt, exempelvis isopropanol i spolarvätska. 

Intermediär 

En kemisk produkt som uppkommer i ett delsteg i en kemisk process 

och som vidareanvänds direkt i nästa steg i processen. 

Intressent 

Person eller grupp som är berörd eller påverkas av en organisations 

miljöprestanda. 

ISO 

Internationellt standardiseringsinstitut (International Organization for 

Standardization) som utarbetar globala standarder. Har huvudkontoret i 

Genève men finns i form av standardiseringsorganisationer i de flesta 

länder. I Sverige representeras ISO organisationen av SIS (www.sis.se). 

IUPAC 

Nomenklaturer (International Union of Pure and Applied Chemistry) för 

att entydigt bestämma kemiska ämnen. 

Flamskyddsmedel 

Se bromerade flamskyddsmedel. 

KIFS 

Kemikalieinspektionens författningssamling. 

KTV 

Korttidsgränsvärde, se hygieniskt gränsvärde. 

7 

LD50/LC50 

Mått på akut giftighet och den dos vid vilken hälften av individerna i en 

population dör (Lethal Dose/Lethal Concentration). LC50 är måttet på akut 

giftighet i ekotoxikologiska sammanhang, exempelvis i vatten-miljön. 

Livscykelanalys (LCA) 

Bedömning av en produkts miljöpåverkan från produktion till destruktion. 

LOAEL 

Lägsta observerade effektnivå (Lowest Observed Adverse Effect Level) 

den lägsta dos vid vilken toxisk påverkan iakttagits. 

Miljö 

Omgivningar där en organisation verkar, vilket inkluderar luft, vatten, 

mark, naturresurser, flora fauna, människor och samspelet mellan dessa 

(ISO 14001). 

Miljöaspekt 

Delar av en organisations verksamhet eller produkter eller tjänster som 

samspelar med miljön. En betydande miljöaspekt är en miljö-aspekt som 

har eller kan ha en betydande miljöpåverkan (ISO 14001). 

Miljöbalken 

Huvuddelen av miljölagstiftningen i Sverige är samlad i Miljöbalken 

(1998:808) med tillhörande förordningar och föreskrifter. Miljöbalken är 

en ramlag med sammanlagt 33 kapitel och 462 paragrafer. 


Del av en organisations ledningssystem som används för att utveckla 

och förverkliga dess miljöpolicy och för att hantera sina miljöaspekter. Ett 

ledningssystem är en grupp av samverkande beståndsdelar som 

används för att upprätta policy och mål och för att uppnå dessa mål. Ett 

ledningssystem inkluderar organisationsstruktur, planeringsaktiviteter, 

ansvar, allmän praxis, rutiner, processer och resurser (ISO 14001). 

Miljöprestanda 

Mätbara resultat av hur en organisation hanterar sina miljöaspekter. Ett 

miljöledningssystems resultat kan bedömas mot organisationens 

miljöpolicy, strategiska miljömål, operativa miljömål och andra krav på 

miljöprestanda. I definitionen av miljöprestanda har fokus ändrats från 

organisationens miljöledningssystem till hanteringen av dess miljöaspekter. 

Miljöpåverkan 

Varje gynnsam eller ogynnsam förändring i miljön som helt eller delvis 

orsakas av organisationens miljöaspekter (ISO 14001). 

Monomer 

Molekyl som bildar en polymer genom ett stort antal repeterade enheter. 

Stärkelse är ett exempel på en polymer som bildas av monomera 

sockermolekyler. 

Montrealprotokollet 

Montrealprotokollet undertecknades 1987 och innehåller bindande 

överenskommelser om att minska användning och produktion av CFC 

och haloner. Protokollet revideras regelbundet. 

Mutagen 

Ämne som skadar arvsmassan. 

Märkningsplikt/märkningspliktig 

Krav som framgår av Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering 

och märkning av kemiska produkter (KIFS 2005:7) och som gäller för 

att få släppa ut kemiska produkter på marknaden. Kraven innebär att 

kemiska produkter ska vara klassificerade och märkta med avseende på 

farlighet. Från och med den 30 juli 2004 ska även växtskyddsmedel vara 

klassificerade, märkta och förpackade enligt KIFS 2005:7 

NGV 

Nivågränsvärde (NGV) är det hygieniska gränsvärdet för exponering 

under en hel arbetsdag. 

NOAEL 

Ingen observerad effektnivå (No Observed Adverse Effect Level) den 

högsta dos vid vilken inga toxiska effekter har iakttagits. 

Nytt ämne 

Ämne som använts i EU efter september 1981 och som inte är upptaget i 

EINECS. 

OECD 

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (Organisation 

for Economic Co-operation and Development). 

OHSAS 18001 

Ledningssystem för arbetsmiljö och säkerhet (Occupational Health and 

Safety Management System).

Organisation 

Bolag, koncern, firma, företag, myndighet eller institution eller del av eller 

kombination därav, aktiebolag eller inte, offentlig eller privat, som har egna 

uppgifter och egen administration. För organisationer med mer än en 

driftsenhet, kan en enskild driftsenhet definieras som en organisation. 

Ozonstörande ämne 

Ämne som kan medföra fara för strukturen eller funktionen hos stratosfärens 

ozonskikt. Oftast långlivade halogenhaltiga organiska ämnen som 

reagerar med ozonet och därmed sänker dess halt så att solens UV-strålar 

i alltför hög utsträckning når jordytan. 

PAH 

Polycykliska aromatiska kolväten (Polycyclic Aromatic Hydrocarbons) tillhör 

en grupp ämnen där många har skadliga egenskaper. 

PCB 

Polyklorerade bifenyler (polychlorinated biphenyl) är ämnen som tillhör de 

klassiska miljögifterna. De är svårnedbrytbara och ansamlas hos levande 

organismer. 

Persistent ämne 

Ämne som är långlivat eller svårnedbrytbart. 

Pesticid 

Bekämpningsmedel. 

Polymer 

Ett ämne bestående av molekyler, som kännetecknas av sammankoppling 

av en eller flera monomerenheter. 

POP 

Långlivad organisk förorening (Persistent Organic Pollutant). Jämför 

begreppet persistent. 

Pow 

Fördelningskonstant mellan oktanol och vatten. Anger ett ämnes potentiella 

förmåga att ansamlas (bioackumuleras) i fettvävnad. 

Preparat 

Avsiktlig blandning eller lösning som består av två eller flera kemikalier 

(kemiska ämnen). I kemikalielagstiftningen används ordet beredning. 

PRIO 

Kortform för Prioriteringsguiden. Guiden är ett verktyg som finns på 

Kemikalieinspektionens webbplats. 

Produktvalsprincipen 

Produktvalsprincipen kallas även substitutionsprincipen. Principen innebär 

en skyldighet att inte använda eller sälja skadliga kemiska produkter 

(kemiska ämnen eller beredningar) om det finns mindre riskabla alternativ 

som är likvärdiga för ändamålet. 

Producent 

Den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller säljer en vara eller 

en förpackning eller den som i sin yrkesmässiga verksamhet frambringar 

avfall som kräver särskilda åtgärder av renhållnings- eller miljöskäl. 

REACH 

REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of 

Chemicals), EU-lagstiftning för registrering, bedömning, godkännande 

och begränsning av kemikalier. 

Reproduktionsstörande/reproduktionstoxisk 

Ämne som skadar fortplantningsförmågan. 

Redovisande dokument 

Dokument i miljöledningssystemet som redogör för uppnådda resultat eller 

utgör belägg för utförda aktiviteter (ISO 14001). 

Revision av miljöledningssystem 

Systematisk, oberoende och dokumenterat förfarande för att skaffa 

revisionsbelägg och att utvärdera dessa objektivt för att avgöra i vilken 

grad de revisionskriterier som organisationen har lagt fast är uppfyllda (ISO 

14001). 

Revisor 

Person med kompetens att genomföra en revision. Begreppet revisor har 

definierats analogt med ISO 9000:2000 med innebörden att organisationen 

dels måste visa att deras interna revisorer är kompetenta för sin uppgift, 

dels beskriva i miljöledningssystemet vilken kompetens som krävs. 

Risk 

Kombinationen av en fara och sannolikheten för att den ska uppstå. 

Kombinationen farliga inneboende egenskaper och exponering måste 

föreligga för att det ska uppstå en risk. 

Riskbedömning 

Med riskbedömning avses här riskidentifiering, riskuppskattning och 

riskvärdering. Riskbedömningen ligger till grund för vilka riskhanteringsåtgärder 

som vidtas. Riskbedömningar kan ha väldigt olika omfattning. 

Riskkarakterisering 

Uppskattning av hur omfattande och allvarliga sådana skadliga effekter är 

som kan antas uppstå i en befolkningsgrupp eller del av miljön till följd av 

faktisk eller förutsedd exponering för ett ämne. 

RoHS 

Direktiv 2002/95/EG om begränsning av användningen av vissa farliga 

ämnen i elektriska och elektroniska produkter. Restriction of the use of 

certain Hazardous Substances in electrical and electronic equipment 

(RoHS-direktivet). 

Rutin 

Angivet sätt att utföra en aktivitet eller ett förfarande. Rutinerna i ett 

miljöledningssystem kan vara såväl dokumenterade som muntliga. 

Begreppet instruktion används i många sammanhang. 

SIS 

(Swedish Standards Institute) svensk medlem i ISO och CEN, som 

tillsammans utarbetar internationella standarder. 

Släppa ut på marknaden 

Tillhandahålla eller göra en produkt tillgänglig för någon annan. Terminologin 

används dock inte helt konsekvent vare sig i EG-rättsakter eller i svensk 

lagstiftning. 

Ständig förbättring 

Återkommande insatser för att stärka miljöledningssystemet i syfte att 

uppnå bättre samlad miljöprestanda i överensstämmelse med organisationens 

miljöpolicy. Insatser behöver inte nödvändigtvis genomföras inom alla 

verksamhetsområden samtidigt. Förbättringar måste göras återkommande 

och det får inte bli fråga om en engångsföreteelse (ISO 14001). 

Substitution 

Ersättning, exempelvis av en farlig kemikalie mot en mindre farlig. 

SVHC 

Substances of very high concern (ämnen med sådana farliga egenskaper 

att de ger anledning till stor oro). 

Synergi/synergism 

Den kombinerade effekten av flera i en kemisk produkt ingående ämnen är 

större eller mindre än effekten av de ingående ämnena var för sig. 

Säkerhetsdatablad, SDB 

SDS (Safety Data Sheet) eller MSDS (Material Safety Data Sheet) 

information (16 punkter) som alltid måste finnas för hälso- och miljöfarliga 

kemiska produkter, tidigare benämnt varuinformationsblad. 

Tillsynsvägledning 

Tillsyn som består i utvärdering, uppföljning och samordning av den 

operativa tillsynen samt stöd och råd till de operativa tillsynsmyndigheterna. 

Toxisk 

Giftig. 

Trivialnamn 

Allmänt vedertaget ämnesnamn, se IUPAC. 

Vara 

Handelsvara, exempelvis bord eller textilier, som innehåller eller är 

behandlade med kemiska produkter. 

Varuinformationsblad 

Se säkerhetsdatablad. 

WEEE 

Direktiv 2002/96/EG om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller 

elektroniska produkter, Waste Electrical and Electronic Equipment (WEEEdirektivet). 

vPvB 

Very persistent and very bio-accumulative är en kemikalie som är mycket 

långlivad och mycket bioackumulerbar, d.v.s. lagras i vävnader. 

Ämne 

Kemiskt grundämne och dess föreningar i naturlig eller framställd form, 

inklusive tillsatser som är nödvändiga för att bevara en produkts stabilitet 

samt eventuella föroreningar från tillverkningsprocessen. 

Övergripande miljömål 

Långsiktiga miljömål som är samstämmiga med miljöpolicyn och som en 

organisation upprättar för att uppnå. 

7

KEMIKALIEINSPEKTIONEN • Box 2 • 172 13 SUNDBYBERG 

TEL 08 519 41 100 • FAX 08 735 76 98 • www.kemi.se • e-post kemi@kemi.se

Miljöledning och giftfri miljö, kemikaliefrågorna i teori och praktik ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?