Miljöledning och giftfri miljö, kemikaliefrågorna i teori och praktik ...
Miljöledning och giftfri miljö, kemikaliefrågorna i teori och praktik ...
Miljöledning och giftfri miljö, kemikaliefrågorna i teori och praktik ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kemikalier<br />
Begreppet kemikalie använder vi ofta om allt möjligt från<br />
enskilda ämnen till komplexa blandningar av olika<br />
ämnen. Det kan vara klokt att börja med att försöka skilja<br />
på begreppen kemiska ämnen <strong>och</strong> kemiska produkter.<br />
Om inte annat så är det från juridisk synvinkel viktigt att<br />
hålla reda på begreppen. Men även mellan olika<br />
myndigheter kan det förekomma skillnader i hur man<br />
använder begreppen till vardags.<br />
Kemiska ämnen<br />
Ett kemiskt ämne är väldefinierat <strong>och</strong> kan i de flesta fall<br />
beskrivas entydigt med en kemisk formel. Man kan alltså<br />
ge ämnet en identitet med den kemiska formeln men<br />
också genom ämnets CAS-nummer. Det sistnämnda<br />
numret är en unik sifferkombination för varje ämne i<br />
Chemical Abstract Service (CAS) systemet. Exempel på<br />
kemiska ämnen är syrgas, koksalt <strong>och</strong> saltsyra. Koksalt<br />
har som bekant formeln NaCl <strong>och</strong> CAS-numret 7647-14-5.<br />
Letar du efter information om ett kemiskt ämne är det<br />
goda chanser att du hittar rätt om du använder namnet<br />
eller den kemiska formeln. CAS-numret ger emellertid en<br />
helt annan precision i sökandet. Det finns även andra<br />
vägar att söka på vilka vi återkommer till efterhand.<br />
Ett exempel på sökväg är EG-nummer som är ämnets<br />
nummer i EINECS, eller om ämnet inte finns upptaget i<br />
EINECS, dess nummer i ELINCS (se ordförklaringarna).<br />
Organiska <strong>och</strong> oorganiska ämnen<br />
Kolatomer kan kombineras med varandra <strong>och</strong> med<br />
många andra grundämnen i en häpnadsväckande mängd<br />
olika kombinationer. Kemiska ämnen som innehåller<br />
grundämnet kol kallas för organiska ämnen. Många av<br />
de organiska ämnena utgör byggstenarna i de levande<br />
organismerna <strong>och</strong> livet är i högsta grad kolbaserat.<br />
Kombinationsmöjligheterna har resulterat i att kemisterna<br />
så här långt har lyckats framställa miljontals organiska<br />
ämnen, varav några tiotusentals används i större<br />
omfattning. Oorganiska ämnen är inte baserade på<br />
kolföreningar utan här är det andra grundämnen som<br />
utgör byggstenarna. Exempel på oorganiska ämnen är<br />
metaller, metallföreningar <strong>och</strong> salter.<br />
Både organiska <strong>och</strong> oorganiska ämnen kan vara<br />
farliga för människan <strong>och</strong> <strong>miljö</strong>n. Den akuta giftigheten är<br />
naturligtvis av intresse i sammanhanget men de båda<br />
ämnesgrupperna har även andra egenskaper<br />
Kemiska produkter<br />
En kemisk produkt kan vara ett enskilt ämne eller en<br />
blandning av ämnen vilket oftast benämns preparat <strong>och</strong><br />
20<br />
beredningar. Ofta blandar man olika kemiska ämnen för<br />
att åstadkomma en viss önskad egenskap. Ett vanligt<br />
handdiskmedel innehåller exempelvis tensider, parfymämnen<br />
<strong>och</strong> ett antal andra olika ämnen. Det är vanligt att<br />
en kemisk produkt bär ett produkt- eller varunamn. Sådana<br />
namn kan vara ganska fantasifulla <strong>och</strong> ger sällan någon<br />
information om vilka kemiska ämnen som ingår.<br />
Hantering av kemiska produkter<br />
Hantering av kemiska produkter kan till exempel innebära<br />
tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning,<br />
förvaring, transport, användning, omhändertagande,<br />
destruktion, konvertering, saluförande eller överlåtelse.<br />
Övriga produkter (varor)<br />
Eftersom lagstiftningen skiljer sig vad det gäller kemiska<br />
produkter <strong>och</strong> övriga produkter används i detta sammanhang<br />
ofta ordet vara som samlingsbegrepp för alla<br />
produkter som inte är kemiska produkter. I EU:s nya<br />
kemikalielagstiftning används ordet artiklar för produkter<br />
<strong>och</strong> varor som inte är kemiska produkter.<br />
Kemiska ämnens farlighet<br />
– inneboende egenskaper<br />
Förståelsen för varför ett ämne eller en grupp av ämnen<br />
ger upphov till <strong>miljö</strong>skador eller inverkar negativt på<br />
människors hälsa har ökat. Vissa kemiska strukturer kan<br />
ge upphov till biologiska skadeeffekter genom att de på<br />
olika sätt påverkar ämnesomsättning eller andra<br />
grundläggande funktioner. Andra kemiska strukturer är<br />
farliga för att de snabbt kan frigöra stora mängder energi<br />
<strong>och</strong> därmed orsaka bränder <strong>och</strong> explosioner. Vissa<br />
kemikalier har kemiska <strong>och</strong> fysikaliska egenskaper som<br />
gör att de kan transporteras långa sträckor <strong>och</strong> därmed<br />
spridas över stora områden. En hel del ämnen bryts<br />
endast långsamt ner i naturen <strong>och</strong> kan förflyttas mellan<br />
olika levande varelser. De kan därmed orsaka biologiska<br />
effekter under en längre tidsperiod <strong>och</strong> på olika nivåer i<br />
ekosystemen. Det finns ytterligare ett antal egenskaper<br />
hos en kemikalie som kan göra den farlig.<br />
Man kan konstatera att ett ämnes farlighet hänger<br />
samman av dess inneboende egenskaper. Egenskaper<br />
som exempelvis brand- <strong>och</strong> explosionsbenägenhet,<br />
giftighet (toxicitet) på kort <strong>och</strong> lång sikt, hur snabbt ämnet<br />
bryts ned i naturen, samt dess tendens att bioackumuleras<br />
(lagras upp i levande organismer), är av stort intresse<br />
i sammanhanget. Egenskaper hos kemikalier som måste<br />
beaktas med stort allvar är cancerogenicitet (förmåga att<br />
framkalla cancer), mutagenicitet (förmåga att påverka<br />
arvsmassan), reproduktionsstörande (förmåga att
Change language