Fåglar i Södra Vätterbygden 1-2008 - Jönköpings Fågelklubb

Fåglar i Södra Vätterbygden
1-2008
Jönköpings Fågelklubb

2
Tidskrift utgiven av:
Jönköpings Fågelklubb
Ansvarig utgivare:
Anders Söderlund
Redaktion:
Björn Merkell, Thomas Rostedt, Anders
Söderlund
Redaktionsadress:
Öland, 563 93 Gränna, tel 0390/510 34
e-post anders@khs.se
Styrelse i Jönköpings Fågelklubb
Sekreterare:
Gunnar Rosqvist, tel. 036/162406
e-post ejermorosqvist@yahoo.com
Kassör:
Jan Blomquist, tel. 036/138142
e-post fureholm@telia.com
Övriga:
Andreas Joakimsson, tel. 036/340149
e-post andreas@ungtro.com
Olof Karlsson, tel. 036/142111
e-post olof.karlsson@ette.com
Per Sjöstrand, tel. 036/76539
e-post per.sjostrand.jkp@telia.com
Omslagsbild framsida: Nattskärra, foto Per-Eric Svahn
Jönköpings Fågelklubb är en ideell
förening med ett övergripande mål att
främja kunskapen om fågelfaunan och
skyddet av dess livsmiljöer i södra Vätterbygden.
Klubben är ansluten till Riksföreningen
Sveriges Ornitologiska Förening.
Klubben förverkligar detta genom att
anordna sammankomster, exkursioner
och kurser
verka för att väcka och underhålla
intresse för fågelfaunan och fåglarnas
livsbetingelser hos allmänheten.
arbeta med ornitologiska undersökningar
och dokumentation av fågelfaunan.
bistå myndigheter, organisationer och
enskilda i ornitologiska frågor.
sprida information till medlemmar och
allmänheten om fåglar och deras livsmiljöer.
Klubbens verksamhetsområde omfattar
Jönköping, Habo och Mullsjö kommun.
Medlemsavgifter 2008:
Ungdom t.o.m. 25 år 100:-
Äldre än 25 år 150:-
Hela familjen 200:-
Insättes på Jönköpings Fågelklubbs bankgiro
5253-4757, glöm inte att ange avsändare.

MEDLEMSAVGIFT 2008
Det är dags att betala medlemsavgiften för 2008. För avgifter se sidan 2. Passa på
att göra det helst nu i slutet av januari eller slutet av februari. Det beror på att vi får
betala en avgift för de aviseringar banken skickar ut till oss. Är det fl era betalningar
på en och samma avisering minskar våra avgifter till banken något
RARE BIRDS YEARBOOK 2008
Boken är producerad i samarbete med BirdLife Internatioal och behandlar de 189
mest utrotningshotade fågelarterna i världen.
Boken sätter strålkastarljuset på de hot som fi nns och vad som görs och behöver göras
för att rädda dem till eftervärden. Varje art presenteras åtminstone på en halvsida med
foto (illustration för en del) och kartbild. Där det fi nns material kan det bli både en
och två sidor. Boken innehåller fl era intressanta artiklar och att materialet är färskt
förstår man då en av notiserna under Stop Press härrör från den 17 oktober 2007.
Författare och redaktör för denna Globalskådarbibel är Erik Hirschfeld. Boken fi nns
till påseende i Fältstationen Landsjön.
Klubbens medlemmar kan köpa boken för 249 kr inkl. frakt (ordinarie pris ca 280
kr). Med varje såld bok bidrar du med ca 50:- till BirdLife och bevarandet av dessa
arter för framtiden.
Maila in din beställning till, ingvar.ronde@magdig.com. Ange namn, adress, antal
böcker samt att du är medlem i Jönköpings Fågelklubb så kommer boken hem i
brevlådan med ett bankgiroinbetalningskort.
Ytterligare frågor besvaras av Jan Blomquist, 036-138142
3

4
Smålandsrallyt 2007 -
bjöd på fl era överraskningar
Under Allhelgonahelgen (3-4 november)
genomfördes det traditionella artrallyt i
Småland, där lokalklubbarna tävlar om att
se så många arter som möjligt inom sitt
verksamhetsområde, från kl. 00.00 dag ett
till kl.24.00 dag två. Årets upplaga blev det
nionde året som tävlingen omfattar klubbar
från hela landskapet.
Kalmar i topp igen
Årets upplaga av tävlingen vanns för
fjärde året i rad av Kalmar Ornitologiska
Förening, vars resultat blev 112 arter. Ingen
överraskning här alltså. På andra plats kom
Jönköpings Fågelklubb med 106 arter.
Tredje platsen delades av Ljungby Fågelklubb
och Tjust OF på (för båda klubbarna)
nya rekordresultatet 99 arter. Totalt under
tävlingen sågs 143 arter, vilket är två arter
mindre än 2006. Sammanlagt deltog runt
200 skådare från 16 lokalklubbar, vilket
gör detta till en av landets största artrallyn
– och defi nitivt det största i november. I år
deltog faktiskt också en nybildad klubb i
tävlingen: Alvesta FK – Inte varje dag det
händer… Se resultattabell här intill.
Lite ovanligare arter
Flera ovanliga, eller för årstiden udda,
arter noterades under helgen. Däribland
kan nämnas vitnäbbad islom (Tjust och
Oskarshamn), spetsbergsgås (hos hela 6
klubbar), röd glada (Kalmar), kungsörn
(i 5 kommuner), pilgrimsfalk (Kalmar,
Vetlanda och Alvesta), vattenrall (Ljungby
Ronny Johansson
och Växjö), skärsnäppa (Tjust och Oskarshamn),
brushane (Jönköping), bredstjärtad
labb (Kalmar, Jönköping och Tjust), tretåig
mås och tobisgrissla (Kalmar), alkekung
(Tjust), berguv (Skillingaryd-Vaggeryd),
svart rödstjärt (Tjust), skäggmes (Jönköping,
Ljungby och Tjust), tallbit (Nässjö)
och lappsparv (Jönköping). Riktigt sena är
göktyta (Jönköping), rödstjärt (Tjust) och
törnsångare (Oskarshamn). Inga fynd är
ännu granskade av Rrk.
Olika förutsättningar för klubbarna
Småland är ett stort landskap med olika
förutsättningar i de olika delarna. Klar
fördel när det gäller antalet arter har de
klubbar vars område gränsar till kust och
stora sjöar. Det är som alltid roligt att vinna,
men här handlar det också om att tävla mot
sina egna result från tidigare år. Rallyt har
blivit en uppskattad höstaktivitet, vid en
tidpunkt när annars många skådare lägger
kikaren på hyllan. Alla kan deltaga efter
egen tid och förmåga, och samarbete och
utnyttjande av teknik skapar större möjligheter
att nå bra resultat. Saker som tilltalar
många av dagens skådare. I bakgrunden
bidrar Allhelgonarallyt också till att skapa
en heltäckande bild av arternas utbredning i
landskapet vid denna tidpunkt på året.
Ett stort tack till alla som deltagit! Nästa år
är det tioårsjubileum.

Brushane sågs på Visingsö under Smålandsrallyt, foto Per-Eric Svahn
Resultat Smålandsrallyt 2007
1. Kalmar OF 112 arter
2. Jönköpings FK 106
3. Ljungby FK 99
3. Tjust OF 99
5. Nässjö OK 97
6. Oskarshamnsbygdens FK 96
7. Alvesta FK 91
8. Växjö FK 88
9. Eksjö OK 79
10. Skillingaryd/Vaggeryds OK 76
10. Vetlanda OK 76
12. Tingsryds FK 75
13. Markaryds FK 71
14. Nybro-Emmaboda FK 61
15. Uppvidinge FK 55
16. Ruskenprickarna Sävsjö 51
5

6
Inventering av nattskärra år 2007 inom Habo,
Mullsjö och Jönköpings kommuner
Snart körde nattskärran i gång. ”Errrrrrrrrurrr-errr”
i all oändlighet drog hon på. Även
den lustiga avslutningen hördes, ”växelomläggningen”,
när hon med förändrat läte
fl yger bort och slår samman vingarna över
ryggen:… ”err kaporr klapp kaporr klapp
kaporr klapp ”.
Citat från ”Uvberget och tjäderskogen”
Erik Rosenberg 1937.
Inventeringen gav 114 spelande nattskärror.
Sedan troliga dubbelobservationer borträknats
blev antalet 106 stycken.
Bakgrund
Sveriges Ornitologiska förening valde nattskärran
som riksinventeringsart för år 2007.
Senast nattskärra var föremål för en riksinventering
var 1970. Nattskärran har under
de senaste decennierna minskat i stora delar
av sitt europeiska utbredningsområde. Det
fi nns tidigare inventeringar som tyder på att
den minskat även i vårt land.
Syfte
Syftet med inventeringen i våra tre kommuner
var att få reda på
• antalet spelande nattskärror
• var nattskärrorna fi nns
• nattskärrornas miljökrav och
• att skapa goda förutsättningar för göra om
inventeringen.
Metodik
Vi delade in våra tre kommuner i tolv
ungefär lika stora områden. Varje sådant
Gunnar Rosqvist
område tilldelades en person som i första
hand ansvarade för inventeringen i just
det området.
För inventeringen användes bil (eller cykel)
nätterna mellan 24 maj och 4 juli klockan
22.00-02.00. Vädret senare i juli blev dåligt
på grund av ihållande regn. Inventeraren
stannade ungefär var femhundrade meter
och lyssnade i ungefär fem minuter. För
varje spelande nattskärra noterades klockslag
och läge med koordinater enligt rikets
nät. Varje enskild spelande hane har också
rapporterats till rapportsystemet Svalan
med en egen rad.
De inventerade sträckorna utgör ett urval
av våra kommuners landareal. Urvalet är
riktat till lämpliga nattskärremarker. Inventerarna
har inom sina områden försökt
koncentrera insatsen till sådana marker.
För att underlätta en uppräkning av urvalet
till hela landarealen har inventerarna fört
dagbok över sina rutter. De noterade hur
lång varje enskild rutt var, var den låg, när
rutten gjorts och vilken andel av rutten som
kunde anses vara lämplig för nattskärror.
Med lämplig mark har avsetts hyggen
samt ung och gammal skog med minst 65
procents andel tall.
Resultat -
Omfattning
21 personer har tillfört inventeringen material
varav elva har gjort standardiserade
rutter.
Den totala ruttlängden är 857 kilometer.

Antalet spelande nattskärror
Sedan troliga dubbelobservationer borträknats
hittades 106 spelande nattskärror.
Av dessa fanns 57 stycken i Habo och 49
stycken i Jönköpings kommun. 92 observationer
låg inom rutter och 14 utanför.
Uppräkning av urvalet
Enligt Centrum för biologisk mångfald på
Sveriges Lantbruksuniversitet kan man
anta att en inventerare hör en nattskärra på
upp till 600 meters avstånd. Detta innebär
att så mycket som 53 procent av all fast
mark utanför tätorter i våra tre kommuner
har avlyssnats. Inventerarnas uppgifter om
andel lämplig mark i rutterna har jämförts
med motsvarande uppgifter från riksskogstaxeringen
för respektive kommun.
Riksskogstaxeringen utförs av Sveriges
Lantbruksuniversitet. Av jämförelsen
framgick att så mycket som 68 procent av
all lämplig mark har inventerats.
Om man räknar upp urvalet med hjälp av
uppgifterna om lämplig areal skulle antalet
nattskärror bli 143 stycken. Av dessa skulle
66 fi nnas i Habo, 20 i Mullsjö och 57 i Jönköpings
kommun. Hur säkra dessa siffror
är svårt att bedöma. Det kan vara rimligt
att sätta osäkerheten till 25 procent. Då
skulle totalantalet bli 110 – 180 stycken.
Den lägre siffran är i stort sett lika med det
rapporterade antalet.
Uppräkningen bör dessutom korrigeras
för att man säkert missat en del spelande
nattskärror även i rutterna. Erfarenheter
från Böda på Öland säger att man vid ett
besök fångar upp hälften och vid två besök
80 procent av nattskärrorna. Jag cyklade
samma sträcka om fem kilometer vid Gunnarsö
fram och tillbaka samma natt. Jag
hade fyra skärror på utvägen och hittade
sex till på hemvägen. Det stämmer hyfsat
överens med siffrorna från Böda.
Om man tror på att Bödas siffror också
gäller för oss skulle vi ha 215 spelande
nattskärror i våra kommuner. Av dessa
skulle 98 fi nnas i Habo, 31 i Mullsjö och
86 i Jönköpings kommun. Om man lägger
på 25 procents osäkerhet skulle totalantalet
då bli 160 – 270 stycken.
Var nattskärrorna fi nns
Vi har funnit nattskärrorna i ett smalt
bälte från Hökensås i Habo kommun och
söder därom i Jönköpings kommun. I
Jönköpings kommun var huvuddelen av
observationerna koncentrerade till församlingarna
Barnarp, Bottnaryd, Månsarp och
Ödestugu. Utanför detta smala bälte fann
vi bara enstaka nattskärror.
Koncentrationen till Hökensås är märklig.
Där återfi nns nästan hälften av nattskärrorna
i vår inventering. Hökensås omfattar
högst 10 procent av våra kommuners areal
utanför tätorterna Och då är det bara en
del av Hökensås som ligger inom Habo
kommun. Huvuddelen av Hökensås ligger
utanför Jönköpings län.
Nattskärrornas miljö
Favoritmiljön för spelande nattskärror
tycks vara hyggen med frötallar eller
gles ungskog som är två till fem meter
hög. Hyggena angränsar till ren tallskog.
Marken är mager och bevuxen med ljung
och kråkbärsris. Marken saknar delvis fältskikt.
Bottenskiktet består delvis av lavar.
Jordarten är isälvs- eller issjösediment.
Dessa sediment är fattiga på lera och kalk.
Markerna ligger plant och är torra.
Kommande inventeringar
Eftersom alla observationer är koordinatsatta
och uppgifter fi nns om rutternas
karaktär fi nns goda förutsättningar för att
kunna göra om inventeringen på ett jämförbart
sätt i framtiden.
7

8
Diskussion
Har nattskärran ökat eller minskat? 1970
års inventering gav 458 inrapporterade
förekomster av nattskärra för hela landet.
Därav stod Småland och Västergötland
tillsammans för 38 rapporterade förekomster.
Jämför detta med vår inventerings
106 spelande nattskärror för bara våra tre
kommuner.
Mellan åren 1970-2002 har vi inom våra
tre kommuner rapporterat ca 10 nattskärror
per år (ink. dubbelrapportering). År 2003
var det istället 20 och sedan har det stigit
år från år till 60 rapporter för år 2006 enligt
rapportsystemet Svalan. Med samma sätt
att räkna skulle årets inventering givit 114
stycken. Dessa siffror skulle kunna tyda på
en ökning. Sannolikt är ökningen skenbar.
Det är troligen en effekt av att Svalan är
mycket effektivare än de äldre rapporteringssystemen.
Nattskärrerapporterna hos
oss har ökat i samma takt som det totala
Svalanmaterialet ökat. Skillnaden mellan
år 2006 och 2007 är extra stor. Den är sannolikt
ett resultat av att en inventering med
områdesansvariga är mycket effektivare än
den spontana inrapportering som Svalan
bygger på.
En del av inventerarna har påpekat att
nattskärran inte har ökat i de områden de
brukar besöka årligen. Andra inventerare
Figur 1: Fördelning av nattskärreobservationerna i Habo och Mullsjö kommuner.

Figur 2: Fördelning av nattskärreobservationerna i Jönköpings kommun.
har en känsla av att en ökning kan ha skett i
våra trakter över åren. Arten kan ha gynnats
av moderna skogsbruksmetoder. De höga
siffrorna bör åtminstone kunna tolkas som
att nattskärran fi nns i en god och stabil stam
inom våra kommuner. Det är också svårt
se några särskilda hot mot arten här. Det är
normala moderna skogsbruksmetoder som
alstrar dess biotoper hos oss.
Tack
Ett stort tack för värdefulla insatser till
Anders Berlin, Björn Merkell, Daniel
Steen, Eric Öhman, Henrik Stjernman,
Håkan Ydregården, Jan Asp, Jan Blomqvist,
Jan Åke Gustavsson, Johan Laudon,
Jörgen Hansson, Lars-Göran Lindgren,
Magnus Blom, Martin Widén, Per Sjöstrand,
Per-Eric Svahn, PerJonas Andersson,
Peter Berglin, Staffan Gustafsson,
Thomas Rostedt och Toni Hermansson.
Ett särskilt tack till Sven V Johansson
och Jan-Erik Henriksson. Sven plockade
ensam in 45 spelande nattskärror. Jan-Erik
stod ut med att inventera 35 mil kring Ryd
och Unnaryd trots att det gav bara en enda
spelande nattskärra.
9

10
Etiska regler för fågelskådare
Sveriges Ornitologiska Förening
Hur man beter sig när man skådar fågel
kan tyckas självklart för många, men det
fi nns en hel del att tänka på när man vistas
i naturen. Dels hur man gör för att störa
djurlivet på minsta möjliga sätt, men också
hur man gör för att allmänheten ska få ett
gott intryck av oss fågelskådare.
Här nedan följer ett antal rekommendationer
från SOF om hur man bör bete sig vid
fågelskådning.
Fåglarnas väl skall komma i första
hand
Antingen du är ”vanlig” fågelskådare, fotograf,
ringmärkare, spelar in läten, kryssar
arter eller ägnar dig åt specialstudier, gäller
det att fåglarna inte får komma till skada
eller stressas i onödan. Fåglarnas tolerans
mot störningar varierar mellan olika arter
och olika årstider. Därför är det säkrast att
all störning hålls på lägsta möjliga nivå.
Att exempelvis spela upp fågelljud genom
högtalare eller härma fågelläten bör således
ske med eftertanke och respekt för fåglarna.
Såväl fåglar som fågelskådare eller andra
naturintresserade kan störas. I områden där
många fågelskådare vistas, t.ex. vissa mellansvenska
uggle- och hackspettsmarker,
kan det vara olämpligt att över huvud taget
använda uppspelningsutrustning.
Visa särskild hänsyn vid häckplatser
Lyssna efter varningsläten och uppehåll
dig inte i närheten av en boplats så länge
att häckningen riskeras. Välj inte rast- eller
observationsplats så att en fågel hindras
från att nå sin boplats. Fotografering av
fåglar vid boet är trots gömslen nästan alltid
en störning och bör undvikas.
Passera inte genom eller intill områden där
kolonier med markhäckande fåglar fi nns.
Du kan skada ägg eller ungar, inte bara
genom tramp utan även genom att skrämma
ungar och avslöja dem och äggen för predatorer.
Vid regn och kyla liksom vid stark
sol är ägg och ungar extra utsatta.
Om du upptäcker en häckning av en
skyddsvärd art och bedömer att någon
form av skydd behövs, kan du kontakta
markägaren, SOF:s regionalförening eller
Länsstyrelsen. I övrigt är det säkrast att
inte avslöja häckningen för att undvika
störningar. Besök inte kända häckningslokaler
för rariteter om inte tillräckliga
skyddsåtgärder har hunnit vidtas. Din
närvaro kan avslöja häckningen för andra,
och därigenom orsaka så många besök, att
häckningen spolieras.
Visa omdöme när du hittar en raritet
Om du påträffar en sällsynt fågelart, bedöm
omständigheterna mycket noga innan
du berättar om fyndet för någon annan.
Kommer fågeln att klara anstormningen
av andra skådare? Kommer biotopen att ta
skada? Kommer det att bli problem med
markägaren? Följande punkter kan tjäna
som stöd:
- Du avgör själv om du vill släppa informationen
vidare till andra skådare. Du har
ansvaret. Självklart sprider du inte information
som du fått i förtroende.

- Bedöm om fågeln, platsen och de närmaste
omgivningarna klarar ett stort antal
besökare på kort tid. Tänk på eventuella
häckningar av andra arter i närheten!
- Behöver markägare och närboende informeras
om den väntade invasionen? Betänk
att en förklaring av situationen ofta skapar
ett intresse och hjälpsamhet hos folk i stället
för oro och aggression om en oväntad
mängd människor dyker upp.
- Bedöm tillfartsvägar och parkeringsmöjligheter.
Tänk på allemansrättens krav på
extra hänsyn till markägare och väghållare
när det gäller motorfordon. Behöver hänvisningsskyltar
sättas upp?
- Sprid inte nyheten förrän alla förberedelser
har vidtagits. Då skall informationen
innehålla klara instruktioner om vilka
regler som gäller på lokalen.
- Skåda/fotografera fågeln på sådant
avstånd att den inte störs. Tänk på att
många fl er än du kan komma att besöka
fågeln och att den sammanlagda stressen
av alltför närgånget skådande kan leda till
att fågeln far illa.
- Blunda aldrig för övertramp som görs
av andra skådare! Föregå själv med gott
exempel. Ingrip omedelbart när du ser
andra bära sig illa åt!
Respektera andra skådare
Det fi nns många olika sorters fågelskådare,
från nybörjare till professionella och från
kryssare till forskare. Respektera andra
människors form av fågelskådning, så
länge den inte påverkar fåglar, djur, växter
eller människor negativt. Undvik att spela
upp fågelläten i fält. Förutom att det kan
störa fåglarna, kan det skapa irritation hos
andra skådare som känner sig lurade när
det visar sig att ”slagugglan” de nyss hörde
kom från en mp3-spelare. Hjälp gärna de
skådare som har mindre erfarenhet än du
med såväl fältbestämningstips som skådaretik.
Respektera allemansrätten
Allemansrätten ger dig möjlighet att skåda
fågel i naturen, i skog och mark och på
vatten, men du får inte:
• passera över tomt eller nära intill ekonomibyggnader,
uthus och båthus som ligger
i anslutning till tomt
• passera genom plantering eller trädgård,
privata parker, plantskolor eller fröplantager,
även om dessa ligger utanför tomt
• passera genom fållor med betande djur så
dessa blir störda
• beträda åkrar mellan sådd och skörd, gå
på slåttervallar eller kultiverade betesvallar
under vegetationsperioden
• beträda privat båtbrygga eller kajplats
som ligger i anslutning till tomt
Markägaren har också rätt att köra bort
dig från t.ex. skogsplanteringar med
småplantor som kan skadas av tramp eller
skidåkande vintertid. Du skall också hålla
dig borta från pågående arbeten i skog
och mark, inklusive arbetsbodar, redskap
och maskiner. Markägaren har t.o.m. rätt
att använda lindrigt våld för att freda sina
ägor!
Håll bilen på vägen
Bilen ingår inte i allemansrätten! All
körning i terräng med motorfordon är
förbjuden på barmark. Parkering vid sidan
av vägen får bara ske där marken inte
skadas eller där markägaren inte hindras
att komma fram med maskiner. Nedfarter
till åkrar, infarter till skogsskiften och
liknande småvägar får inte blockeras.
Även hemmagjorda skyltar som förbjuder
motorfordonstrafi k är lagliga på enskilda
vägar och måste respekteras.
Fånga inte fåglar utan tillstånd
Vilket syftet än är, får fångst av fågel med
nät eller fällor endast utföras av person som
utför fångst på uppdrag av Ringmärkningscentralen,
Naturhistoriska Riksmuseet.
11

12
Sett i Vätterbygden
1 november– 31 december 2007
Mindre Sångsvan, 2 ex Dala, Järsnäs 4.11 och 14 ex Vidablick 11.11.
Spetsbergsgås, 17 ex Vidablick 4.11.
Bläsgås, 1 ex Abisko 10.11 och 7 ex Vidablick 11.11.
Prutgås, 1 ex Visingsö 10-22.11 sågs tillsammans med en fl ock vitkindade
gäss.
Vitkindad gås, som mest 1.923 ex Abisko 10.11. Dessutom en rastande vid Oset
i Huskvarna 26.12 och året ut.
Snatterand, 2 ex Abisko 3.11 och 1 ex Munksjön 15.11.
Bergand, som mest 10 ex Visingsö 3.11.
Sjöorre, bl.a. 800 ex Abisko 3.11 samt 1 ex Landsjön 23-30.12.
Salskrake, 4 ex Landsjön 18.11.
Rapphöna, 3 ex Visingsö 10.12.
Skäggdopping, sedd på fl era platser, bl.a 80 ex Brandstorp 16.12, 100 ex
Gunneryd 16.12 och 114 ex Vidablick 30.12.
Svarthakedopping, 3 ex Hökesåns mynning 10.11 och 6 ex Brandstorp 16.12.
Gråhäger, bl.a. 1 ex Mullsjö 6.12.
Havsörn, inte mindre än 15 rapporter från Jönköpings kommun under perioden.
Kungsörn, även här 15 rapporter under perioden från Jönköping, Habo och
Mullsjö.
Stenfalk, 1 ex Visingsö 20.11.
Jaktfalk, 1 ex Visingsö 9.12.
Kustpipare, 1 ex Visingsö 2.11.
Morkulla, 1 ex Nyckelås, Bjurbäck 26.12.
Bredstjärtad labb, 1 ex Abisko 3.11 och 1 ex Abisko 10.11.
Kungsfi skare, 1 ex Svarttorp 18.11.
Tretåig hackspett, i Ryfors gammelskog 1 hane 27.10 – 9.12 och 1 hona 17-
20.11.
Forsärla, minst ett ex försöker övervintra vid reningsverken vid Munksjön i
Jönköping och vid Oset i Huskvarna.
Tallbit, 2 ex Hyltena 15.11.
Lappsparv, sedd på Visingsö under november med upp till 3 ex.

Rosenstare och prärielöpare på Visingsö
Måndagen den 1 oktober åkte jag ut till
Visingsö för att skåda fåglar. Första platsen
som skulle spanas av var som vanligt
Erstadkärret där det bland annat sågs skärpiplärka,
prutgås, kustpipare, skäggmes
och en snygg blå kärrhökshane, som jagade
över fälten. Efter någon timma vid kärret
åkte jag upp till Ed för den obligatoriska
rundan på Norrudden. Roligaste arterna
på Norr idag blev två skärpiplärkor längs
upp på norra stranden samt en rödstrupig
piplärka ute på fälten. Det fi na höstvädret
inbjöd till ytterligare ett stopp vid Erstadkärret
innan hemfärd. Tur var väl det! Väl
uppe i fågeltornet ser jag en fl ock starar
som födosöker i hagen norr om tornet.
Jag börjar genast spana igenom fl ocken,
av bara en anledning, att det skulle kunna
vara med en rosenstare bland alla andra
starar. Ganska omgående får jag se en ljus
stare med gul näbb. Fågeln är svårsedd och
försvinner bland grästuvor och i mängden
av vanliga starar. Det måste ju ha varit en
ung rosenstare tänker jag för mig själv.
Pulsen stiger…. Vart tog den vägen? Jag
spanar fram och tillbaka genom fl ocken
och till slut får jag se fågeln tillräckligt bra
för att konstatera att det är Visingsös första
rosenstare jag står och tittar på. Larmet går
nu på Club 300:s larmsystem. En skådare
anländer efter en stund men tyvärr har
starfl ocken med rosenstaren i fl ugit iväg
och ses inte mer den dagen.
Nästa morgon den 2 oktober åker jag
åter ut till Visingsö igen i hopp om att se
rosenstaren på nytt. Då jag vet att många
starar övernattar i Erstadkärrets begränsade
vassruggar börjar letandet där. När
Martin Widén
det fortfarande var lite skumt lyfter cirka
2000 starar från vassen under bara någon
minut. Någon rosenstare gick inte att fi nna.
Nu anländer Björn Merkell till Erstadkärret
och vi konstaterar ganska fort att det är
magert med fågel i kärret så vi åker istället
upp till Ed för att gå en runda på Norr. Inte
så mycket fågel där heller, det roligaste blev
en varfågel. Tillbaka vid bilarna så ”delade
vi på oss”. Björn åkte mot fl ygfältet och
jag åkte tillbaka till Erstadkärret. Efter lite
välbehövligt fi ka i Fågeltornet så var det
dags att sätta ögat mot okularet igen och
den första fågeln jag får in i synfältet är
Visingsös första PRÄRIELÖPARE som
går i det korta gräset och födosöker bara
30 m ifrån fågeltornet. Klockan är nu
11:00 och fågeln larmas ut på Club 300
larmsystem BMS. Snabbast på plats är så
klart Björn Merkell, men allt eftersom tiden
och färjorna gick anlände fl er skådare för
att titta på denna nordamerikanska vadare,
som tidigare bara observerats två gånger i
Småland (Oskarshamn 1976 och Kalmar
2007).
En bonus till en del skådare som åkte ut
till Visingsö denna dag var att rosenstaren
återupptäcktes och sågs bra till och från.
Prärielöparen sågs fram till skymningen
men var tyvärr borta dagen efter. Rosenstaren
stannade några dagar och sågs
senast 7/10.
Sammanfattning: Två nya arter för Visingsö
på två dagar. Inte dåligt! Så man kan ju bara
fantisera om vad som slinker förbi utan att
någon ser det.
13

14
Artrallyt genom tiderna
Något att fi ra
Det var 1992 som Södra Vätterbygdens
Fågelklubb började med artrally i januari.
Redan vid inbjudan till 1994 års rally stod
det att läsa i föreningens medlemstidning
Fågelperspektiv att det började bli en tradition.
Och vilken tradition det har blivit
– 2008 års artrally blir det sjuttonde!
En regnig dag i somras fann jag en bunt
listor från de rallyn jag deltagit i. Det var
då jag såg att det blivit tio år i rad. Tio år,
det måste fi ras på något sätt! Vad kunde
vara bättre än att göra en sammanställning
över vilka arter som setts? Dagen därpå
var det dags att skrida till verket. Snabbt
förundrades jag över hur många olika arter
det blev, men innan vi går in på vad som har
skådats så gör vi en tillbakablick.
Rallyt
Artrallyt har genomförts första eller andra
söndagen efter trettondagen, förutom de
två senaste åren då det i stället hållits på
motsvarande lördag. Det är just vid den
här tiden som många inte förväntar sig att
det ska vara så rikt på fågel i naturen, men
ack vad det går att bedra sig.
Samlingsplatsen har växlat mellan Stora
hotellet och sportfi skeklubbens stuga vid
Munksjön. Deltagarna har delats upp i lag
för att under dagen försöka fi nna så många
arter som möjligt. Som en extra krydda har
arterna varit värda olika poäng utifrån en
vid starten utdelad artlista. Som regel har
också brukat gälla att alla i varje lag ska
se respektive art för att den ska få räknas.
(Ibland har vi nöjt oss med att fl er än hälften
Tomas GH Johansson
i laget ska se arten.)
Starttiden har också varierat. 1992 till
1996 gick startskottet klockan nio, de tre
kommande åren var det åtta och sedan halv
nio, men nu senast var vi tillbaka på det
ursprungliga klockslaget och slängde oss i
bilarna klockan nio. Sluttiden har däremot
hela tiden varit klockan tre. Då är det prick
tre som gäller, inte två minuter över!
Strategi, kamp och spänning
För att lyckas på artrallyt så gäller det att
laget består av åtminstone en riktigt duktig
skådare och att turen är med, men en listig
strategi är nog så viktig. Att hinna ta sig
runt till ett antal väl utvalda platser med
olika biotoper är nödvändigt för att ha en
chans i denna många gånger så knivskarpa
kamp. Vid något tillfälle under dagen så
gäller det även att hinna få en chans till att
sätta sig, öppna termosen och dyka ner i
smörgåsburken, men det kan kosta dyrbar
skådartid …
De sista minuterna före tre är ständigt en
kamp mot klockan och hastighetsmätaren.
Trots en tävlingstid på minst sex timmar
så fi nns det alltid arter som borde funnits
med på listan.
Bilarna bromsar in med bara någon minuts
mellanrum och ut kommer hemlighetsfulla
skådare. Ingenting avslöjas innan den
avslutande genomgången tar sin början.
Samlingen har ägt rum på diverse olika
platser. De första åren på Café Louise,
sedan allt ifrån en solskensbelyst hamnpir i
11 graders värme, till Peter Berglins härliga

våning på Kålgården. Flest gånger är det
dock sportfi skeklubbens stuga som har fått
ta emot oss efter rallyts slut.
Nu är nyfi kenheten stor. Hur väl har vårt
lag lyckats? Vi bör vara ensamma om den
arten, men det laget såg så fi nurliga ut när
vi mötte dem i Strömsberg och nu ser de
ändå lurigare ut! Har några hunnit ut till
Öa? Kan det ha lönat sig i år? Termosarna
åker upp på nytt och så är det oftast Sven V
som börjar genomgången art för art.
- Är det någon som sett storlom?
…
- Bergand?
- Ja!
- Va? Där var ju vi! När var ni där? En
hanne?
När den intressanta genomgången är färdig
och det står klart hur många arter som
setts sammanlagt, det är då spänningen är
på topp, för snart ska det avslöjas vilket
lag som fått fl est poäng och vunnit årets
prestigefyllda rally!
Alla arter
Under åren 1992 – 2007 har lagen tillsammans
i genomsnitt sett 60 arter per rally.
Den lägsta noteringen är från 1997 då 49
arter sågs och den högsta på 69 uppnåddes
år 2001. Det totala antalet då? Jo, under
dessa 16 år det setts inte mindre än 105
arter! Betänk då att vi talar om skådning
någon gång mellan den 8 och 17 januari.
Beräkningen
Från mina sparade listor av tio år i tävlingen
gjorde jag en sammanställning över sedda
arter år för år. När väl detta var genomfört
uppkom tanken att göra en komplett förteckning
för alla år från 1992, men det har
inte lyckats.
Från 1998 till 2007 har exakt 100 arter
setts. Med utgångspunkt från dessa har
sedan referaten i Fågelperspektiv för de
sex första tävlingsåren gåtts igenom. I
referaten förekommer inte alla sedda arter,
men givetvis omnämns de mer intressanta.
Där gick det att fi nna fem arter som inte
har iakttagits därefter. Utifrån detta har
jag dragit slutsatsen att vi med mycket stor
säkerhet kan säga att det är 105 arter som
skådats 1992 - 2007.
Poängsättning
Vid våra rallyn har arterna värderats från
1 till 5 poäng, där de som förväntats vara
svårast att se gett den högsta poängen. Arter
som påträffats men inte förekommit på
listan har också tilldelats 5 poäng. Efter att
ha studerat sammanställningen av skådade
arter 1998 2007 och gjort en jämförelse
med de poäng som arterna hade vid det
senaste rallyt, så har jag några förslag.
Dessa bygger på att artlistan som delas ut
vid starten ändras årligen.
Listan ska innehålla samtliga arter som
påträffats under tidigare rallyn, men inte
några andra. Det gör det extra spännande
att försöka få dessa på nytt, samtidigt som
alla vet när en sedd art är ny för rallyt
genom tiderna.
Poängen för respektive art bestäms utifrån
historiken. Eftersom det är fem olika
poäng som ska fördelas så föreslår jag att
de arter som setts högst en femtedel av
de tidigare åren, ges fem poäng. De som
påträffats oftare, men högst två femtedelar
av åren, får fyra poäng och så vidare. Det
ger då att de arter som förekommit oftare
än fyra femtedelar enbart ges en poäng.
För vissa arter innebär detta stora förändringar,
eftersom en del med höga poäng
har blivit riktigt vanliga under senare år.
Listan kommer på så sätt att återspegla hur
frekventa fåglarna är idag. Detta leder till
att värdet ökar att fi nna fl er arter som sällan
förekommit och att vi i bästa fall gör fl er
fynd av dessa.
15

16
Under ett samtal med Blomma kom han
med idén att vi kanske skulle premiera en
ny art med fl er än fem poäng. Tio poäng?
Det kanske skulle väga för tungt, men vad
sägs om åtta? Allt för att öka spänningen
och locka fram nya fynd!
Sammanställningen
I listan redovisas samtliga 105 arter som
setts sedan 1992 sorterade efter den nu
gällande artordningen.
De fem arter som inte förekommit under
de senaste tio åren är rördrom som sågs
1994, stjärtand, rapphöna och morkulla
1995, samt svärta 1996.
För perioden 1998 – 2007 fi nns ett kryss för
vilka år arterna har påträffats, summering
av antal årsförekomster för varje art, samt
antal arter per år. Mitt förslag till poäng
inför kommande artrally finns angivet
längst till höger i tabellen.
Till sist måste påpekas att det saknas tre
kryss. Enligt referaten i Fågelperspektiv
för respektive år så ska det ha setts 54 arter
1998 och 63 året därpå. Vilka arter som
saknas har jag försökt att ta reda på, men
inte lyckats. Det lär dock inte vara några
rariteter eftersom de då med all säkerhet
hade varit omnämnda i tidningen. Det
fi nns fl era ofta förekommande fåglar som
kan vara tänkbara för de tre kryssen, men
vilka är det?
Enligt tabellen är det 31 arter som förekommit
varje år sedan 1998. Samtidigt är det 20
som enbart har förekommit en gång. Bland
dessa kan nämnas de som var nya förra året,
nämligen blå kärrhök, ljungpipare, tofsvipa
och gransångare.
Om det är någon som har kompletta listor
för åren 1992 – 1999, eller har andra tillägg,
så tar jag tacksamt emot dessa på adress
tomasgh@tele2.se.
Annandagsvandringen vid Landsjön
Låt mig till att börja med säga: Årets annandagsvandring kommer varken att gå
till historien som den fågelrikaste eller som den som lockade fl est antal deltagare.
Vi var fem personer – och bitvis en liten ungkatt, som valde att slå följe med oss
– som på dryga tre förmiddagstimmar tog oss längs vägen Fältstationen – Stickelösa
– Mykinge – Ekeberg – Mårtenstorp – nästan till Hillinge – Fältstationen.
Det grådisiga vädret (snöfritt på marken, någon plusgrad i luften men inte något
regn) gjorde nog fåglarna lite inaktiva, så under långa sträckor varken såg eller
hörde vi något.
Men ljuspunkter gavs dock: en fl ock på ett tiotal domherrar, enstaka gulsparvar
och grönfi nkar, en ivrig nötväcka som underhöll oss vid vår fi kapaus, talgoxar, blåmesar,
entitor, 2 större hackspettar, 3-4 nötskrikor, för att nämna några. Dessutom
var morgonens utsträck av Landsjöns kanadagäss magnifi kt! Och man hinner ju
prata så mycket om så mycket under en tretimmarsvandring!
Det bästa var dock sparat till sist – familjen Bloms glögg & risgrynsgröt, som vi
alla fi ck avnjuta i Fältstationbyggnadens värme, avslappnat runt bordet!
Totalt under hela aktiviteten (vandring + grötsamling) var vi 10 personer. Om jag
har räknat rätt observerade vi 16 fågelarter. Vi får hoppas på fl er av allt nästa år!
Ulf Gotthardsson

Observationer på det årliga artrallyt i januari åren 1998 - 2007
Art
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Förekomst
antal år
Förslag på
rallypoäng
Knölsvan X X X X X X X X X 9 1
Sångsvan X X X X X X X X X 9 1
Sädgås X 1 5
Grågås X X X X 4 4
Prutgås X 1 5
Kanadagås X X X X X X X 7 2
Bläsand X X X X X X 6 3
Kricka X X 2 5
Gräsand X X X X X X X X X X 10 1
Stjärtand 0 5
Brunand X X X 3 4
Vigg X X X X X X X X X X 10 1
Bergand X X 2 5
Alfågel X X X 3 4
Svärta 0 5
Knipa X X X X X X X X X X 10 1
Salskrake X X X X X X X 7 2
Småskrake X X X X 4 4
Storskrake X X X X X X X X X X 10 1
Orre X 1 5
Tjäder X 1 5
Rapphöna 0 5
Fasan X X X X X X X X X X 10 1
Storlom X 1 5
Smådopping X X X 3 4
Skäggdopping X X X X X X X X X 9 1
Gråhakedopping X 1 5
Svarthakedopping X 1 5
Storskarv X X 2 5
Rördrom 0 5
Gråhäger X X X 3 4
Havsörn X X 2 5
Blå kärrhök X 1 5
Duvhök X X X X X X X 7 2
Sparvhök X X X X X X X X X X 10 1
Ormvråk X X X X X X X X 8 2
Fjällvråk X X X 3 4
Kungsörn X X X 3 4
Tornfalk X X X 3 4
Rörhöna X X 2 5
17

18
Sothöna X X X X X X X X X X 10 1
Ljungpipare X 1 5
Tofsvipa X 1 5
Morkulla 0 5
Skrattmås X X X X X 5 3
Fiskmås X X X X X X X X X X 10 1
Gråtrut X X X X X X X X X X 10 1
Havstrut X X X X X X X X 8 2
Tamduva X X X X X X X X X X 10 1
Ringduva X X X X X X X X X X 10 1
Turkduva X X X X X X X X X X 10 1
Kattuggla X 1 5
Gröngöling X X X X 4 4
Spillkråka X X X X X X X X 8 2
Större hackspett X X X X X X X X X X 10 1
Mindre hackspett X 1 5
Sånglärka X X 2 5
Forsärla X X X X X X 6 3
Sädesärla X 1 5
Sidensvans X X X X X X X X X 9 1
Strömstare X X X X X X X X 8 2
Gärdsmyg X X X X X X X X X X 10 1
Rödhake X X X X X X X X 8 2
Koltrast X X X X X X X X X X 10 1
Björktrast X X X X X X X X X X 10 1
Taltrast X 1 5
Rödvingetrast X 1 5
Gransångare X 1 5
Kungsfågel X X X X X X X X X X 10 1
Skäggmes X 1 5
Stjärtmes X X X X X X X X 8 2
Entita X X X X X X X X X X 10 1
Talltita X X X X X X X X X X 10 1
Tofsmes X X X X X X X X 8 2
Svartmes X X X X X X X X X 9 1
Blåmes X X X X X X X X X X 10 1
Talgoxe X X X X X X X X X X 10 1
Nötväcka X X X X X X X X X X 10 1
Trädkrypare X X X X X X X X X 9 1
Varfågel X X X X X X X 7 2
Nötskrika X X X X X X X X X 9 1
Skata X X X X X X X X X X 10 1
Nötkråka X 1 5
Kaja X X X X X X X X X X 10 1

Råka X X 2 5
Kråka X X X X X X X X X X 10 1
Korp X X X X X X X X X X 10 1
Stare X X X 3 4
Gråsparv X X X X X X X X X X 10 1
Pilfink X X X X X X X X X X 10 1
Bofink X X X X X X X X 8 2
Bergfink X X X X X X X X X 9 1
Grönfink X X X X X X X X X X 10 1
Steglits X X X X X X 6 3
Grönsiska X X X X X X X X 8 2
Vinterhämpling X X 2 5
Gråsiska X X X X X X X X X 9 1
Snösiska X 1 5
Mindre korsnäbb X X 2 5
Tallbit X X 2 5
Domherre X X X X X X X X X X 10 1
Stenknäck X X X X X X X X X 9 1
Snösparv X 1 5
Gulsparv X X X X X X X X X X 10 1
Sävsparv X X X 3 4
Antal arter 52 62 61 69 58 57 56 65 56 66 100
Rekordgammal havsörn fotograferad i Skåne
Den 2 december lyckades Mats Bentmar fotografera en gammal havsörn vid
Börringesjön i Skåne. Eftersom fågeln var märkt med färgringar har man kunnat
identifi era fågeln. Det är en havsörn som Björn Helander (Mr. Havsörn i Sverige)
ringmärkte 1982 som bounge i Lappland. Havsörnen är alltså drygt 25 år gammal.
Vill du se bilden kan du besöka Svalan:
http://www.artportalen.se/
19

20
Vad händer närmast?
Vinterfåglar inpå knuten, 25-28 januari
För tredje året i rad anordnar SOF sin största aktivitet, med 11 250 rapportörer senast det begav
sig. Det handlar helt enkelt om att rapportera vad man ser på sin fågelmatning under helgen 25-28
februari. Antal fåglar av varje art rapporteras för varje dag under helgen. Man rapporterar på en
blankett som enklast laddas ner från SOF:s hemsida (www.sofnet.org ).
Förra året rapporterades det in 640 000 fågelindivider och de fem vanligaste fågelbordsbesökarna
var 1. talgoxe, 2. pilfi nk, 3. blåmes, 4. gulsparv, 5. grönfi nk. Fredag och måndag runt helgen är
med för att göra det möjligt för skolor, förskolor och arbetsplatser att delta.
Vinterfåglar i stan, 27 jan
Tillsammans med Naturskyddsföreningen gör vi en utfl ykt runt centrala Jönköping för att upptäcka
att det även vintertid är ganska gott om fåglar runt omkring oss. Vi planerar att gå runt Liljeholmskanalen,
vidare längs Rocksjön och ner till Munksjön. I övrigt får väder och fågeltillgång
avgöra var vi hamnar.
Samling vid Liljeholmskanalens sydvästra del (mot Rocksjön) söndagen den 27 januari kl. 10.00.
Ta med kikare och lite fi ka.
Ansvariga: Roland Engstrand och Björn Merkell (036-51334)
Klubbmöte, 7 februari
Vi samlas i Huskvarna fotoklubbs lokaler (Erik Dahlbergsgatan 8b) för att snacka, fi ka och gnugga
fältbestämningsknölarna med ett birdquizz. Dessutom får vi reda på vad som rör sig ute i markerna
och andra fågelnyheter i Jönköpings, Habo och Mullsjö kommuner.
Samling torsdagen den 7 februari kl: 18.30 vid Huskvarna fotoklubbs lokal Ansvarig Björn Merkell,
036-51334
Årsmöte, 2 mars
Härmed kallas du till årsmöte med Jönköpings Fågelklubb söndagen den 2 mars kl. 16.00 i Missionskyrkan
i Huskvarna, i hörnet mellan Vintergatan och Drottninggatan.
Förutom sedvanliga årsmötesförhandlingar och fi ka kommer vi få se fi na bilder av Tomas Rostedt
som varit i Ecuador och skådat fåglar.
Motioner till årsmötet ska skickas skriftligen till någon i styrelsen (se sid 2) senast 10 februari.
Välkommen!