NYBY GÅRDS TRÄDGÅRD OCH PARK - Uppsala kommun

NYBY GÅRDS TRÄDGÅRD OCH PARK
Vårdplan - historik, restaurering, skötsel, skyltprogram

FÖRORD
Vårdplanen ska ligga till grund för drift och skötsel av Nybygårdsparken.
Den innehåller även investeringsförslag som
exempelvis ny utrustning. Planen innehåller också ett skyltprogram
som berättar om parkens historia. Vårdplanen och
skyltprogrammet är utarbetat under år 2008-2010 av Bjerking
AB, landskapsarkitekt Maria Handberg på uppdrag av
Uppsala Kommun, Rita Engberg. Parallellt med vårdplanearbetet
har kommunen låtit utföra röjningar i parken.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Kort historik 2
Trädgården och Parken 2
Planrekonstruktion 1940-tal 3
Sekelskiftet 1900 4
Tidigt 1930-tal 5
1940-talet 6
Flygbild 1965/66 10
Nyby Gård 1986 11
Nybygårdsparken 2008 13
Skötselplan 16
Artlista 2008 17
Restaurering, skötsel, utrustning 18
Skyltprogram 19
Källor 24
Fotografi er från sekelskifte fram till och med 1940-tal är från familjen
Ekvall. Fotografi er från 1986 är tagna av Maud Boteus. Övriga bilder är
tagna av Bjerking AB och Uppsala kommun.

NYBY-
GÅRDS-
PARKEN

Mangårdsbyggnad
NYBY GÅRDS TRÄDGÅRD OCH
PARK
KORT HISTORIK
Magasin
Loge
Flygel, tjänstebostad Ekonomibyggnader
Den herrgårdsliknande huvudbyggnaden i Nyby Gård
uppfördes 1752 eller 1756(källa Sveriges bebyggelse-
landsbygden, 1948 eller källa Svenska gods och
gårdar, X Uppsala län 1938). Den brann ner 1986.
Redan från tidigt 1300-tal fi nns uppgifter om Nyby
(Nyaeby, Niaby) som visar att marken odlades och
sannolikt fanns också bebyggelse i viss mån.
I modern tid ägdes Nyby Gård av familjen
Ekvall(1885-1986). Under 1900-talets första hälft
bedrevs ett omfattande jordbruk på gården med
mjölkkor, grisuppfödning, odling av diverse grödor
och spannmål, trädgårdsodling av grönsaker, frukt
och bär samt även försöksodling av vindruvor. Gården
hade många anställda. Ett fl ertal av dem bodde
också på Nyby Gård. Här fanns pigor, drängar, kusk,
lantbrukselev, tjänarinna, kokerska, ladugårdskarl,
kördräng, statardräng, mejerinna, jordbruksarbetare,
mejerska, trädgårdsdräng, befallningsman, smed,
chaufför, ladugårdsförman, rättare, måleriarbetare,
bokbindare, handlande, tegelbruksarbetare, hushållerska,
husföreståndare, hembiträde, skolköksaspirant,
trädgårdsmästare. Flygeln öster om
mangårdsbyggnaden var tjänstefolksbostad men det
fanns också fl era andra mindre bostadshus på ägorna.
Markägorna omfattade 150 hektar.
Kring mitten av 1910-talet började Gamla Uppsalas
karaktär av jordbruksbygd att förändras. Alltmer
mark styckades av till villatomter. År 1924 bildades
Nyby Egnahemsförening av nio villaägare som köpt
mark av Nyby Gårds ägare. Kring slutet av 1940-talet
hade markägorna minskat till 64 hektar. Avstyckandet
fortsatte genom åren och 1965 när Uppsala kommun
köpte större delen av det som kvarstod fanns endast
3 hektar kvar av fastigheten(1hektar =10 000m2). När
kommunen förvärvade den sista resten 1986 bestod
den endast av trädgården och parken. Den marken
utgör det vi idag kallar Nybygårdsparken.
Gamla
Uppsala
Kyrka
Trädallén vid Sven
Dufvas gata hörde till
gården
Statarbostad
4
lägenheter
Ekonomibyggnader,
och tjänstebostäder
1 Huvudbyggnad
2 Tjänstebostad
1 2
Den nuvarande
Nybygårdsparken
Växthusen
Rättarbostad
TRÄDGÅRDEN OCH PARKEN
Väderkvarn
Panoramabild från 1900-talets början
Planen visar en liten del av kartläggningen
1926-28 inför förslag till Byggnadsplan.
Färg och text är tillagt 2008
Nyby Gårds trädgård- och park var under sekelskiftet
och 1900-talets första hälft en omfattande anläggning
i stil med en herrgårdspark. Här fanns en välskött
trädgårdsanläggning, en parkdel med exklusiva
trädarter, frilandsodling och två parallella växthus
för mer krävande odling, varmbänkar för tidiga
grönsaker samt frukt- och bärodlingar. Här fanns fl era
vatteninslag som näckrosdammar och springbrunnar.
I trädgårdens mer lustfyllda delar fanns pelare och
stensocklar med skulpturer, urnor med exotiska
utplanteringsväxter och andra prydnadsföremål. Med
andra ord det var en anläggning för både lust och
nytta.
Trädgården och parken var uppbyggda på klassiskt
manér med en axel som gick rakt genom huset i
2

3
NORR
Grindstolpar
Åker
Klöver/ Hö
Åker
Klöver/ Hö
Lindberså
Solur
Grindstolpar
Hallon
Rabarber
Näckrosdamm
Åker
Klöver/Luzern Hö
Hasselbuskar
Plommonhäck
Lindberså
Huvudbyggnad
Fontän
Damm
Huvudaxel
Körsbärsallé
Jordkällare
-
Lindberså
Jordkällare
Fontän
Hönsgård
Äpplen Päron
Haricot verts
Potatis
Hallon
Plommonhäck
Tjänstefolksbostad
Åker
Klöver/Luzern Hö
Varmdrivbänkar
Diverse ”ädla”
grönsaker och
jordgubbar
Krusbär
Vinbär
Äpplen
potatis
Äpplen
potatis
Vinbär
Dubbla
Växthus
Nyby Gårds
Trädgård och Park
under 1940-talet

nordsydlig riktning. På huvudbyggnadens norrsida
låg en lindberså med en stor alm i mitten som avslut
mot norr. Idag i är almen borta och de nu storvuxna
lindarna bildar en vacker och rofylld plats. I
trädgårdsaxelns fond mot söder ståtade Uppsala Slott
och Domkyrka. Längs den södra axelns bägge sidor
låg prydnadsplanteringarna symmetriskt ordnade
SEKELSKIFTET 1900
De gamla glasplåtarna från tiden kring sekelskiftet
1900 visar en frodig trädgård med välkrattade
gångar. På putsade tegelpelare står vackra urnor
med utplanteringsväxter, kanske Agave. Den idag
stora nordmannsgranen är troligen den unga granen
som syns i den undre bilden. Lindarna vid platsen
i trädgårsaxelns norra ände är under 10 meters höjd.
Två vitmålade soffor och ett bord syns på bilden.
Fotografi et (ovan) med fl aggstången och den hissade
unionsfl aggan är taget från nordväst. Eftersom Norge-
Sverigeunionen upplöstes 17 maj 1905 är bilden
sannolikt tagen före dess. Inne i staden skymtar
med blomsterrabatter och utsmyckningar. Utanför
prydnadsplanteringarna, på västra sidan, låg en friare
utformad parkdel med promenadvägar mellan ovanliga
träd och vackra blommande buskar. Den östra sidan
utgjordes av frukt-, bär- och grönsaksodlingar. Där
låg också två stora parallellt byggda växthus. I dessa
odlades bland annat tomater och gurka.
Sekelskift esbild tagen nordväst om huvudbyggnaden, antagligen uppe ifrån från höloft staket på ladugården
Uppsala Domkyrkotorn i siluetten. Till höger om
hvudbyggnaden syns en buskomgärdad 8-kantig(?)
pergola översållad med klätterväxter.
På den krattade gårdsplanen står en välryktad isabell
selad vid vagnen med husets härskarinna vid tyglarna.
Det är en tidig vårdag. Intill pelarna med urnor har
lökväxternas blad trängt upp ur jorden. Stora snäckor
pryder rabattkanter och gårdsplanens avgränsning.
Byggnaden i bakgrunden är tjänstefolkets
fl ygelbyggnad. Huvudbyggnadens skugga syns till
höger i fotot.
Sekelskift esbild tagen från huvudentrén väster om gården Sekelskift esbild av gårdsplanen norr om huvudbyggnaden
4

5
Tidigt 1930, entrésidan från väster mot staden ti ll
1930-tal, trädgårdssidan, mot söder
Fru Ekvall vid gången som leder in i parkdelen
TIDIGT 1930-TAL
Fotografi et från tidigt 1930-tal är taget från huvudentrén
till gården. Den låg väster om huvudbyggnaden.
Putsade tegelpelare markerar infarten. De är klädda
med plåt och utrustade med ”glödkorg” för att markera
infarten under den mörka vinterperioden. I fonden
framför byggnaden fi nns en rund prydnadsplantering
med ett solur. Den kan ha kommit till under 1900talets
första decennium. Än så länge pryder stora
havssnäckor rabatternas kanter. På bilden ser man
att tjänstefolksbostaden vitmålats någon gång efter
sekelskiftet.
Nästa bild visar huvudbyggnadens fasad mot trädgårdssidan.
Urnor med Agave är placerade på de
låga socklarna av putsat tegel. Även balkongens
hörnstolpar pryds med urnor. Inne i huvudbyggnaden
fanns ett specialutformat rum för växter med
ljusinsläpp uppifrån. Familjen som levde på Nyby
Gård var mycket intresserad av odling och trädgård
vilket avspeglas i bilderna. Framför glasverandan
fi nns en liten fontänanläggning. Kanske är det funkia,
Hosta som är planterad kring den. Huset pryds med
klätterväxter och de täta frodiga rabatterna är fyllda
med blommande växter.
Bilden nedan visar trädgårdssidan mot söder. En
mycket välskött symmetrisk anlagd trädgård med

snörräta rabatter. De uppstammade syrenerna är
relativt nyplanterade. På låga vitputsade socklar står
krukor med utplanteringsväxter. Rabatten är ordnad
med en kantväxt som troligen är perenn. Innanför
den är det kanske silvergrått lammöra som planterats
som en skarp kontrast mellan kantväxt och de högre
perennerna i planteringens centrum. Kvinnan i bilden
står söder om stenpartiet och lindbersån(se planen på
sidan 3). Här ledde en gångväg in i parken med de
många olika trädarterna.
Den häckomgärdade trädgården på huvudbyggnadens
östra sida var tjänstefolkets. På bilden till höger syns
en av gångarna kring fontänen. Över fontänen slingrar
sig en klätterväxt på någon enkel bågkonstruktion.
Gångarna fi nns till större delen kvar idag, 2009. De
kom fram under jord och buskskikt vid en röjning
av parken 2008. Även fontänen fi nns kvar men är
ej restaurerad. Den lilla trädgården var den plats på
gården där tjänstefolket hade sin privata sfär vid
lediga stunder.
Bilden visar näckrosdammen som låg nordväst om
huvudbyggnaden. Det var en relativt stor och djup
damm som kunde hysa näckrosor och andra lite högre
vattenväxter. Den låg i den friare parkdelen, norr om
boningshuset. Intill dammen fanns en stenbänk. Både
damm och stenbänk fi nns kvar idag, 2009. Dammen
är igenfylld och kanten till viss del raserad.
1940-TALET
Tidigt 1930, tjänstefolkets trädgård
Planen på sidan 3 är en renritning med den förre
ägarens skiss som grund och en inmätning gjord
år 2008. Per-Erik Ekvall har ritat upp trädgården
som han minns den under 1940-talet och antecknat
vad som odlades under den tiden. Vid en av Nyby
Gårds många rabatter har han antecknat alpblåklint,
kanske menar han bergklint, den enda blommande
trädgårdsväxt han angett på skissen.
Sommartid ställdes krukor med Agave ut i trädgården
på socklar eller fristående på grusytorna. Agaven
fi nns med i bilderna från sekelskiftet. De förvarades
sannolikt i huvudbyggnadens specialutformade
blomsterrum under vintern. Bland de ovanliga träd som
ännu fi nns i parken kan nämnas valnöt, ginnalalönn,
blodbok, engelsk alm med fl era(se planen 2008 med
växter och förteckning sidan 16-17). Bland päron och
äppelträd odlades potatis och bönor, haricots verts. I
grönsakslandet fanns ”diverse ädla grönsaker” och
jordgubbar. På stora ytor odlades krusbär, vinbär,
hallon, rabarber och plommon. En körsbärsallé
planterades söder om trädgården som fortsättning på
trädgårdsaxeln. Där lät Per-Erik Ekvalls far bit för bit
utvidga trädgårdsodlingen med stora ytor för bland
annat rabarber och hallon. Efter att fadern avled 1939
gjordes ingen ytterligare utvidgning.
Foto från ti digt 1930-tal av näckrosdammen, nordväst om huset 1930-tal, näckrosdammen i trädgårdsaxeln söder om huset
6

7
Per Erik Ekvall framför sydfasaden Per Erik Ekvall framför sydfasaden ett eller ett par år senare
Fru Ekvall vid västra gaveln
Fru Ekvall vid skulpturen
C1
Fru Ekvall vid västra gaveln ett eller ett par år senare
Bilden på föregående sida är tagen i trädgårdsaxelns
mitt, söder om den andra näckrosdammen. Frodiga
bladväxter omger den. De vita socklarna med urnor
speglar sig i vattnet där det växer näckrosor och högre
bladväxter. En skulptur i form av en grekisk gudinna
är placerad på en sockel mellan boningshuset och
dammen. Stamsyrenerna i de välhållna rabatterna har
vuxit bra sedan 1930-talsfotografi et.
Bilderna ovan visar en ännu prydligt och omsorgsfullt
skött trädgård. Rabatterna är stiliga i sin strama
uppbyggnad. Parkdelen står för det friare formspråket
och klätterväxterna tillåts vindla uppför fasaden.
Modern, Anna Ekvall, och sonen fotograferar
varandra år från år på ungefär samma platser i den
vackra trädgården. Bilderna framför huset visar att
planteringen framför den lilla fontänen är borttagen
och, förstås, hur syrenerna växer sig allt större.
Bilderna på mitten av sidan är tagna snett mot
huvudbyggnadens västra gavel. En gammal Agave
står i urnan. Agave fanns med redan på bilderna
från sekelskiftet. De gamla pelarna som avgränsar
gårdsplanen mot lindbersån är nu reducerade till
socklar för urnor. Det står två stycken på var sida om
trappan upp till bersån. De är förenade med en kätting.
Till vänster i den övre bilden står en möbel byggd av
grova naturgrenar. I bildens högra del syns pelaren för
soluret. Den har fortfarande sin ursprungliga höjd.

Den högra bilden är troligtvis tagen något senare
än den förra som fotograferades mot gaveln.
Perennaplanteringen utmed fasaden är utbytt mot
i huvudsak tagetes. Möblerna i bilden är gamla
klassiker som började gjutas i Sverige under senare
delen av 1800-talet. Bordet och stolen tillverkas på
nytt sedan 1970-talet av Byarums Bruk och heter
Classic respektive stol Classic no 2. De ursprungliga
modellerna kom från Europa, Frankrike och Tyskland.
”Grenmöbeln” skymtar bakom den stora Agaven.
Ännu fi nns det kvar ett antal stora vita havssnäckor
längs kanten.
Det nedre fotografi et på motstående sida visar Anna
Ekvall fotograferad invid den grekiska gudinnan. Den
och bilden ovan, på denna sida, är tagna mot söder.
Bilden på motstående sida visar också nyplanterade
lammöron i rabatten. Den yttre växten kan vara
lågt klippt lavendel. En renskorg står i utkanten av
prydnadsträdgården. Bilden ovan har näckrosdammen
i fonden. Färgen har vittrat på skulpturens sockel.
Lammöronen har växt till sig och dammen tycks för
tillfället vara tom. I mitten av dammen fi nns det en
skulptur som antagligen sprutade vatten när den var i
bruk.
Bilden intill är enligt förre ägaren från sent 1940-tal.
Det är försommar och de uppstammade syrenerna har
vuxit sig stora.
Fru Ekvall vid skulpturen några år senare
Västra delen av sydfasaden, sent 1940-tal
8

9
Bilderna från det sena 1940-talet visar en tomt som
ännu har stark trädgårdsprägel. Rabatterna sköts
fortfarande men kanske inte lika intensivt som under
tidigare år. Längs fasaden i den övre bilden prunkar
likväl stilrena rabatter i silvergrått och rosa. Runt
soluret på sin vitputsade pelare lyser en effektfull
plantering i rosarött med en silvergrå bård. Bakom
den skymtar en av de uppstammade syrenerna som
stod utmed huvudinfarten till gården. Ett par stycken
av dem fi nns kvar idag, 2009.
Den undre bilden har fotografen tagit strax intill
näckrosdammen. Gruset är välkrattat, pelarna,
socklarna lyser vita, men dammkanten har börjat
spricka. I den och i den övre bilden ger planteringarna
ett intryck av att inte vara lika välrensade som förr

men skulpturen lyser vit och vacker på sin sockel
i den ännu fantastiska trädgården på bilden ovan.
Under 1950-talet och framåt förenklas och utarmas
privata svenska trädgårdar alltmer. Funktionalismen
påverkar till stor del prydnadsträdgårdens utseende.
Möjligheten att i större utsträckning kunna köpa
grönsaker, frukt och kryddor som tidigare odlades i
egna täppor förändrar nyttoträdgårdens utseende. Att
STALL
FLYGBILD 1960-TAL
STATARBOSTAD
VATTENTORN
kvinnor oftare arbetar utanför hemmet minskar också
den tid som kan läggas på trädgårdsarbete. Tiden
efter andra världskriget var också rationaliseringens
tid. Inom jordbruket slogs många ut som inte hade
råd med de investeringar som krävdes. Nyby Gårds
trädgårdsskötsel påverkas sannolikt till viss del av
detta men också av faderns bortfälle och priset på
arbetskraft.
STORA LIND-
BERSÅN
HUVUDBYGGNAD
SMEDJA
TRÄDGÅRDEN
TJÄNSTEFOLKSBOSTAD
10

11
Nyby Gårds Allé mot huvudentrén från väster, 1986
Huvudentrén och västra gaveln, 1986
Huvudbyggnadens entré, norrsida, 1986
TRÄDGÅRDEN OCH PARKEN 1986
Föregående sida visar en fl ygbild tagen 1965 eller
1966 enligt den förre ägaren, Per Erik Ekvall.
En grävskopa syns i övre delen av bilden. Troligen
har den nyligen rivit ner vattentornet, statarbyggnaden
i tegel med 4 lägenheter och smedjan
i tegel som hörde till gården. Ekvall fl yttar utomlands
under 1960-talet och besöker bara gården
tillfälligtvis därefter.
År 1986 i februari köpte Uppsala den sista biten
av Nyby Gårds tidigare så stora markarealer.
Den bestod av trädgården och parken. Huvudbyggnaden,
tjänstefolksbostaden, förråd, jordkällare
mm fanns ännu kvar. Arkitektstuderande
Maud Botéus gjorde detta år ett examensarbete
om Nyby Gårds huvudbyggnad som innehöll
historik, byggnads- och rumsbeskrivning samt
förslag med åtgärdsbeskrivning. Det fanns planer
på att rusta huset för att det skulle kunna
fungera som dagcenter för äldrevården. I kombination
med trädgården och parken skulle det
ha varit en fantastisk miljö.
Bilderna visar den uppvuxna allén som leder in
till gården från väster. Två par grindstolpar, ett
yttre och ett inre par, fanns ännu kvar intakta
men något lutande. Bilden från huvudbyggnadens
entrésida visar att socklarna där man placerade
krukorna med agave också står kvar. Tjänstefolkets
bostad som målades vit någon gång
efter sekelskiftet var bebodd fram till köpet. På
södra gaveln fanns ett enkelt växthus. Jordkällarna
i parkens norra del stod kvar vid den här
tiden. Fotografi et mot huvudbyggnadens södra
fasad visar en sedan länge obeskuren lindberså,
en otuktad thujaberså och att de uppstammade
syrenerna tycks vara borta. Trädgården var vildvuxen
efter ägarens 20 år långa bortvaro. Ekvall
berättar i ett brev till Boteus att de två stora sammanlänkade
växthusen förföll och rasade samman
under 1960-talet. På fl ygbilden, föregående
sida, kan man se att det då återstod en kort bit av
varmbänkarna i trädgårdens norra del.
Under hösten 1986 förekom ett antal pyromandåd
i Uppsala. Bland alla byggnader som härjades
drabbades också Nyby Gårds huvudbyggnad.

Huvudbyggnadens södra fasad, trädgårdssidan, 1986 Tjänstefolksbostaden med växthusglas på södergaveln, 1986
Eftersom den stod tom och även tjänstefolksbostaden
utrymdes så blev byggnaden ett tillhåll. I oktober
samma år eldhärjades den. Kommunen ansåg att
kostnaden var för stor för att återställa byggnaden och
så föll idén med dagverksamheten för äldreomsorgen.
Samtliga byggnader revs liksom grindstolpar och
socklar för utplanteringsväxter. Parken försågs med
nya gångvägar anpassade efter bostadsområdena
runtomkring. Trädgården och parken växte igen mer
och mer och snart var dess forna storhet bortglömd.
En av gårdens jordkällare, tjänstefolksbostaden i fonden, 1986
Utdrag ur arti kel i Uppsala Nya Tidning, 28 oktober 1986
12

13
Uppsala kommuns ortofoto över parken
Lindbersån norr om den rivna huvudbyggnaden, 2008
Näckrosdammen nordväst om den rivna huvudbyggnaden, 2008
NYBY GÅRDS PARK ÅR 2008
Sent på hösten 2007 startade arbetet med vårdplanen
för Nyby Gårds park och trädgård. Parken var mycket
igenväxt med bland annat höga och kraftigt utbredda
snöbärsbuskage men också med sly av lönn och andra
snabba pionjärarter. Det var en miljö som kändes
otrygg och mörk även under dagtid. Med hjälp av de
rester och spår av trädgården som hittades på plats
samt studier av den uppritade 1940-tals ritningen av
Per Erik Ekvall påbörjades en röjning och gallring i
fl era steg. De stora snöbärsbuskagen skars ner och på
fl era ställen röjdes de med rötterna. Ett stort antal träd
med kvastliknande smala kronor fälldes för att få in
ljus till de träd som sparades och för att få ljus ner på
marken. Till att börja med gjordes en svagare gallring
för att se strukturen i parken och för att därefter kunna
bestämma omfattningen av gallringen.
Den gamla lindbersån som låg norr om huvudbyggnaden
gallrades fram bland kraftig sly. Alla gamla
vattskott skars bort från stammarna och fram kom
en vacker plats mellan högväxta lindar. I mitten placerades
en gammal kvarnsten. Under 1940-talet låg
stenen nordväst om näckrosdammen, i södra delen
av trädgården, men därefter hade den fl yttats till en
annan plats. Ett trappsteg schaktades fram under löv
och mylla. Det kompletterades med ett granitsteg som
låg bland buskar i en annan del av parken.
Näckrosdammens kant som röjdes fram är nästan intakt.
Intill den ligger en enkel stenbänk i form av ett
avlångt block precis som på Ekvalls skiss. På var sida
om entrévägen står en hängask. Den ena syns på bilden
med näckrosdammen.
Gången ner genom parkdelen som innehöll så många
olika träd- och buskarter överensstämmer väl med
den som låg där på 1940-talet. På sin skiss skriver
Ekvall ”Engelskt Parklandskap” vilket antagligen
låg som förebild för den friare parken. Här fi nns ett
fl ertal stora träd och lite ovanliga arter kvar. Vackra
nordmansgranar, ett fantastiskt klätterträd i form
av en avenbok, engelsk alm, valnötsträd med fl era.
I buskskiktet fi nns främst välutvecklade doftolvon,
doftschersminer, hagtorn med fl era. Det mest spektakulära
i markskiktet är det fantastiska krolliljebestånd
som fi nns i parkens sydvästra del. Öster om den
gamla trädgårdaxeln står två vackra bokar varav en
är en blodbok. Av strukturer som fi nns kvar i trädgården
är förstås huvudaxeln den tydligaste. Det är
en gångväg vars läge är svårt att förstå om man inte
vet varför den är placerad som den är. Den grenar sig

Ortofoto med strukturer från 1940-talet
åt två håll på platsen där den forna huvudbyggnaden
stod. På fl ygbilden ovan fi nns strukturerna i 1940-tals
trädgården inlagda. I den övre delen av parken fi nns,
som tidigare nämnts, näckrosdammen och den stora
lindbersån kvar. Även lindbersån nordväst om denna
fi nns kvar. Den har röjts fram och ett par stenblock
från parken har lagts ihop till en enkel stenbänk som
placerats där. Ett fåtal hasselbuskar fi nns kvar av det
hasselbeståndet Ekvall angav på sin skiss. Av jordkällarna
fi nns endast ihopschaktade stenhögar kvar.
Flera av de träd som han ritade in fi nns kvar; som
hängbjörken, ornäsbjörken och den ryska lönnen. Av
trädraderna som omgav trädgården fi nns ett stort antal
kvar. De fl esta är skogslönnar.
Tjänstefolkets trädgård, 2008
Gångvägen ner i parkdelen, 2008
Krolliljebestånd, 2008
Avenboken, parkens fi na klätt erträd, 2008
De stora bokarna, 2008
14

15
Del av fruktt rädgården, 2008
Tjänstefolkets trädgård låg inne i och under ett enormt
snöbärsbuskage. När fontänen upptäcktes bestämdes
att buskaget skulle röjas undan och jorden schaktas
bort för att en ny beläggning skulle kunna läggas runt
den. Vid schakten kom den forna beläggningen fram
under jord och mull. Den fi ck givetvis vara kvar.
Relativt många fruktträd fi nns kvar i parken. De utgör
vackra lundar med stora gräsytor för vistelse och
Den upphöjda planteringsytan i trådgårdsaxeln, 2008
spel. Plommonhäckarna som utgjorde gräns mot söder
är kvar i form av höga snår. Av bärbuskar fi nns
någon enstaka krusbärsbuske kvar. Den nya gång-och
cykelvägen genom parken skär rakt igenom fruktträdgårdens
vinkelräta struktur. En häckomgiven sittplats
är placerad längs den. I trädgårdens huvudaxel, där
tidigare näckrosdammen låg fi nns en upphöjd prydnadsplantering.
Den omgivs av granitblock som kan
ha utgjort trappstegen i de två korta trapporna som
ledde ner längs gången från huvudbyggnaden.
Nästa sida visar skötselytor i Nybygårdsparken samt
numrering för arter som ingår i parken. Artlista fi nns
på sidan 17.

NYBYGÅRDSPARKEN UPPSALA 2008
Skötselplan
16

17
ARTLISTA
LÖVTRÄD och BUSKAR
1. Acer ginnala - ginnalalönn
2. Acer platanoides - skogslönn
3. Acer pseudoplatanus- sykomor
4. Acer tatarica – rysk lönn
5. Aesculus hippocastanum - hästkastanj
6. Amelanchier spicata – häggmispel
7. Berberis thunbergii - berberis
8. Betula pendula - björk
9. Betula pendula f. Dalecarlica–
ornäsbjörk
10. Carpinus betulus – avenbok
48. cornus sp - kornell
11. Corylus avellana - hassel
47. Crataegus intricata - amerikansk
hagtorn
12. Crataegus sp – hagtorn
13. Euonymus europaeus - benved
14. Fagus sylvatica – bok
15. Fagus sylvatica (Swat Magret?)–
blodbok
16. Fraxinus excelsior – ask
49. Fraxinus excelsior ’pendula’ - hängask
17. Juglans regia – valnöt
18. Malus communis fl ertal sorter – äpple
19. Prunus avium – fågelbär
20. Philadelphus coronarius -
doftschersmin
50. Prunus padus - hägg
21. Prunus sp – plommon
22. Pyrus communis – päron
23. Querqus robur – ek
46. Ribes alpinum - måbär
24. Rubus odoratus - rosenhallon
25. Salix sp – sälg
26. Sambucus nigra – fl äder
27. Sorbaria sorbifolia - rönnspirea
28. Symphoricarpus albus - snöbär
29. Syringa vulgaris – bondsyrén
30. Syringa vulgaris sp - stamsyren
31. Syringa microphylla(pinetorum?lite
högre än microphylla)-syrén
32. Tilia x vulgaris – parklind
33. Ulmus carpinifolia- lundalm
34. Ulmus glabra – alm
35. Ulmus laevis - vresalm
36. Ulmus procera – engelsk alm
37. Viburnum carlesii - doftolvon
F. Nytt fruktträd äldre sort planteras
BARRTRÄD
38. Abies nordmannia - nordmannsgran
39. Larix decidua- lärk
40. Picea pungens – blågran
41. Thuja occindentalis – thuja
PERENN/KNÖLVÄXT
42. Aruncus dioicus- plymspirea
43. Aster novi-belgii? - höstaster
44. Lilium martagon - krollilja
45. Vinca minor – vintergröna

RESTAURERING, SKÖTSEL, UTRUSTNING
Med en relativt enkel skötsel kan de viktigaste strukturerna
från den forna parken och trädgården bevaras.
Att bevara dessa gör parken mer användbar samt mindre
mörk och otrygg. Tillsammans med en skyltning
som berättar parkens och trädgårdens historia ger det
mer förståelse och kanske att de närboende upplever
en större tillhörighet och känsla för sin park.
Den grundläggande skötseln är gräsklippning och slåtter.
Större delen av den östra sidan av parken klipps
traditonellt. Den gamla ”engelska” parkdelen som
ligger väster om trädgårdsaxeln sköts genom slåtter
i september. I den ytan fi nns det vackra krolliljebeståndet
som måste få en chans att blomma och fröa av
sig. Det fi nns också en hel del kirskål i parken som är
omöjlig att bli av med utan kraftiga åtgärder. Dessa
måste därför accepteras men om de mot förmodan
blir ett hot mot krolliljebeståndet bör en begränsande
insats göras. I buskbeståndet gynnas olvon, hagtorn
och schersmin.
I den norra delen av parken förekommer
bara gräsklippning
vid och i den stora lindbersån
samt längs gång- och cykelvägen.
Övriga ytor i den delen
sköts genom slåtter i september.
Den lilla lindbersån hålls fri från sly så att platsen
kan nyttjas. Den gamla trädgårdsgången dit hålls
öppen och grusas av. Snöbärsbuskaget kring hasselbuskarna
röjs bort med rötter. Hasseln tillåts breda ut
sig och om möjligt sprida sig med fröplantor. Benved
gynnas. Näckrosdammens kant hålls synlig. Den
planteras med blå ormöga, Omphalodes verna, för
att en gång om året få en symboliskt blå yta. Ormöga
är konkurrenskraftig och klarar sig bra mot ogräs om
den får en bra start med ogräsfri jord och viss rensning
första året. En del av snöbärsbuskaget får växa
kvar vid dammen, resten röjs med rötter. De bägge
hängaskarna får stå kvar så länge de inte utgör en fara.
Därefter bör de ersättas.
Huvudbyggnadens läge markeras med granithällar
längs hela fasadlinjen eller endast i mittenbyggnadens
fyra hörn. Snöbärsbuskaget kring tjänstefolkets
trädgård begränsas till tre sidor med en öppning i den
norra sidan. Mot söder är platsen helt öppen. Fontänkanten
lagas. Den tags i bruk eller så sätts blåglaserade
små klinkers i botten. Lindbersån längs trädgårdsaxeln
sköts genom nedskärning vart 5:e år eller när
den blir för kraftig för platsen.
Äppelträden i fruktträdgården bör endast beskäras i
undantagsfall och då mycket svagt. Frukten från de
gamla träden kan
lämnas till en äppelexpert
för sortbestämning
och därefter sätts
namnskyltar upp. En
lämplig skylt är den
form av plakett som
botaniska trädgår-
dar använder. Infäst-
ningen är försedd med en fjäder för tillväxtens skull.
Ett mindre antal fruktträd bestående av gamla sorter
planteras för att återskapa intrycket av rader i en ordnad
fruktodling. Den häckomgärdade sittplatsen tas
bort och istället placeras soffor/bänkar i fruktträdgården.
Det förbättrar helheten i fruktträdgården och ger
en större öppenhet. Om det fi nns intresse för odling i
området så kan med fördel odlingslotter tas upp mellan
trädraderna.
På sikt kan ett träd av varje art i parken förses med
namnskylt, både med svenskt och latinskt namn.
Trädgårdsaxelns gång förlängs fram till trappan som
leder upp till den stora linbersån.
Den upphöjda planteringsytan i
trädgårdsaxeln förses med tåliga
och täckande perenner som kan
klara sig med en låg skötselinsats.
En inte alltför stor insats är att komplettera med uppstammade
syrenér längs entrévägen. Samtidigt anläggs
en gångväg längs södra sidan av entrévägen som
ska leda till trädgårdsaxeln. Vägen följer den gamla
gången. Vid detta tillfälle röjs också snöbärsbuskaget
bort med rötter på ytan mellan de båda gångvägarna
och en gräsyta anläggs istället.
Stenbänkar behålls. För samtliga parksoffor föreslås
den klassiska Tessin eller Paus från Nola. Papperskorg
föreslås vara Hags Örebro centrummonterad.
SKYLTPROGRAM
Ett skyltprogram är framtaget för att informera om
trädgårdens och parkens historia. De platser som
valts ut för informationen är fem. Två informationsskyltar
placeras vid entréer till parken. De är i A3format
och berättar allmänt om Nyby Gårds trädgård
och park samt lite om det tillhörande jordbruket. De
tre andra står vid tjänstefolkets trädgård, den kvarvarande
näckrosdammen och vid platsen för växthusen.
Skyltarnas innehåll och utforming redovisas på de
följande sidorna.
18

Grindstolpar
Åker
Klöver/ Hö
Åker
Klöver/ Hö
NYBY GÅRDS TRÄD
Lindberså
Solur
Grindstolpar
Hallon
Rabarber
Näckrosdamm
Åker
Klöver/Luzern Hö
Hasselbuskar
Plommonhäck
Lindberså
Huvudbyggnad
Fontän
Damm
Huvudaxel
Jordkällare
-
Lindberså
Jordkällare
Fontän
Hönsgård
Äpplen Päron
Haricot verts
Potatis
Hallon
Plommonhäck
Tjänstefolksbostad
Varmdrivbänkar
Diverse ”ädla”
grönsaker och
jordgubbar
Krusbär
Vinbär
Äpplen
potatis
Äpplen
potatis
Vinbär
Dubbla
Växthus
N
o
G
fa
o
av
av
b
ku
k
m
ch
b

GÅRD OCH PARK
Huvudbyggnad
Litet förråd
Flygel,
tjänstefolkets bostad
Magasin
Loge
Ekonomibyggnader
Entrén från väster vid alléns början, tidigt 1930-tal
ybygårdsparken var tidigare Nyby Gårds privata trädgård
h park. Den herrgårdsliknande huvudbyggnaden i Nyby
ård uppfördes på 1700-talet.Till gården hörde ett omttande
jordbruk med med mjölkkor, grisuppfödning,
ling av diverse grödor och spannmål, trädgårdsodling
grönsaker, frukt och bär samt även försöksodling
vindruvor. Gården hade många anställda. Ett fl ertal
dde också på Nyby Gård. Här fanns pigor, drängar,
sk, lantbrukselev, tjänarinna, kokerska, ladugårdskarl,
rdräng, statardräng, mejerinna, jordbruksarbetare,
ejerska, trädgårdsdräng, befallningsman, smed,
aufför, ladugårdsförman, rättare, måleriarbetare,
kbindare, handlande, tegelbruksarbetare, hushållerska,
Trädgården södra sidan, tidigt 1930-tal
Gamla
Uppsala
Kyrka
Statarbostad
med
4 lägenheter
Rättarbostad
Väderkvarn
Panoramabild över Nyby Gård från 1900-talets början
husföreståndare, hembiträde, skolköksaspirant, trädgårdsmästare
med fl era.
Nyby Gårds trädgård och park var under sekelskiftet
och 1900-talets första hälft en omfattande anläggning
i stil med en herrgårdspark. Här fanns en välskött
trädgård och en parkdel med exklusiva trädarter.Det
fanns frilandsodling, två parallella växthus för mer
krävande odling, varmdrivbänkar för tidiga grönsaker,
frukt- och bärodlingar. Här fanns näckrosdammar och
springbrunnar, pelare och socklar med skulpturer och
urnor med exotiska utplanteringsväxter. Med andra ord
det var en anläggning för både lust och nytta.
Trädgården söder om huset, sent 1940-tal
Trädgården var uppbyggd på klassiskt vis med en
huvudaxel som gick rakt genom huset i nordsydlig
riktning. På huvudbyggnadens norrsida låg en stor
lindberså som fi nns kvar idag. Längs den södra axelns
bägge sidor låg prydnadsplanteringarna symmetriskt
ordnade med blomsterrabatter och utsmyckningar.
Utanför rabatterna, på västra sidan, låg parkdelen
med promenadvägar mellan ovanliga träd och vackra
blommande buskar. Den östra sidan utgjordes av fruktbär-
och grönsaksodlingar. Där låg också två stora
parallellt byggda växthus. I dessa odlades bland annat
tomater och gurka. Det fi nns fl er informationsskyltar i
parken som berättar om Nyby Gård.
På hemsidan fi nns mer historik och fl er bilder från
Nyby Gård. http://www.uppsala.se/sv/Kulturfritid/
Parker-lekplatser/Nyby-Gard/

NYBY GÅRDS TRÄDGÅRD OCH PARK
KORT HISTORIK
Redan från tidigt 1300-tal fi nns uppgifter
som visar att Nyby(Niaby) bestod
av odlad mark. Troligtvis fanns
också bebyggelse. Kartan intill visar
dagens park i färg. Ovanpå den ligger
linjer i svart som visar hur trädgården
och parken såg ut under 1940-talet.
Den herrgårdslika huvudbyggnaden
brann ner 1986.
Du står vid den inringade röda punkten
på kartan.
Näckrosdammen i
Nybygårdsparken
Det gamla fotografi et från tidigt 1930-tal
visar näckrosdammen med vattenglitter
och växtlighet. Dammen ligger i det som
då var den parklika delen av trädgården.
Större delen av dammkanten fi nns
kvar. På bilden syns Nyby Gårds västra
gavel. Det fanns ytterligare en stor
näckrosdamm i trädgården. Den låg söder
om huvudbyggnaden där det nu fi nns en
upphöjd blomsterplantering med parksoffor
intill.
HÄR ÄR DU

NYBY GÅRDS TRÄDGÅRD OCH PARK
Tjänstefolkets
trädgård
Fotografi et från tidigt 1930-tal är
taget strax intill den lilla fontänen
i tjänstefolkets trädgård. Över
fontänen hänger klätterväxter på en
enkel bågkonstruktion. Fontänen
syns inte eftersom syftet med
bilden troligen var att dokumentera
huvudbyggnadens gavel. Lägg
märke till plattytorna i bilden. De
fi nns kvar och grävdes fram vid
restaureringen 2008. Till höger om
fotografen, utanför bilden, ligger
fl ygelbyggnaden som tjänstefolket
bodde i.
KORT HISTORIK
Redan från tidigt 1300-tal fi nns uppgifter
som visar att Nyby(Niaby) bestod
av odlad mark. Troligtvis fanns
också bebyggelse. Kartan intill visar
dagens park i färg. Ovanpå den ligger
linjer i svart som visar hur trädgården
och parken såg ut under 1940-talet.
Den herrgårdslika huvudbyggnaden
brann ner 1986.
Du står vid den inringade röda punkten
på kartan.
HÄR ÄR DU

NYBY GÅRDS TRÄDGÅRD OCH PARK
Växthusen
Grindstolpar
Planen visar hur trädgården
såg ut under 1940-talet. Du
står norr om platsen för de
dubbla växthusen. I boden
som de var sammanbyggda
med fanns ett pannrum
för att hålla uppe värmen
under den kalla perioden.
I växthusen odlades bland
annat gurka och tomater.
Förutom åkerbruket och
djurhållningen så var trädgårdsodlingen
av frukt,
bär, rotsaker och grönsaker
omfattande på Nyby Gård.
Åker
Klöver/ Hö
Åker
Klöver/ Hö
Lindberså
Solur
Grindstolpar
Hallon
Rabarber
Näckrosdamm
Åker
Klöver/Luzern Hö
Hasselbuskar
Plommonhäck
Lindberså
Huvudbyggnad
Fontän
Damm
Huvudaxel
Körsbärsallé
Jordkällare
-
Lindberså
Jordkällare
Fontän
Hönsgård
Äpplen Päron
Haricot verts
Potatis
Hallon
Plommonhäck
Tjänstefolksbostad
Åker
Klöver/Luzern Hö
Varmdrivbänkar
Diverse ”ädla”
grönsaker och
jordgubbar
Krusbär
Vinbär
Äpplen
potatis
Äpplen
potatis
Vinbär
Dubbla
Växthus
HÄR ÄR DU

KÄLLOR
Tryckta källor
Sveriges Bebyggelse - Landsbygden, 1948
Botéus Maud - Nyby Gård en dokumentation,
1986
Gamla Uppsala Förr och Nu, 1993
Ritningsunderlag
Inmätning, Uppsala kommun, 2008
Planskisser med tillhörande textdokument,
Per Erik Ekvall, 1986
Ortofoto, Uppsala kommun
Fotografi er
Privata bilder familjen Ekvall, Maud Botéus
Bilder 1986, Maud Boteus
Bilder 2008, Uppsala kommun
Bilder 2008, Bjerking AB
24