Bilaga 12. Fladdermus inventering, Jens Rydell.pdf - Borås Energi ...

1
Inventering av fladdermöss vid Borgstena, Borås kommun
(Västra Götalands län), inför ansökan om
vindkraftsutbyggnad
Till
Eolus Vind AB
Box 26
447 21 Vårgårda
Projektör Vanja Larsson (vanja.larsson(at)eolusvind.com)
Av Jens Rydell (jens.rydell(at)telia.com) 2011-10-31
Bild 1. Borgstena kyrka. Kyrkan och kulturmarkerna intill erbjuder värdefulla
fladdermusmiljöer. Där finns flera arter bland annat en koloni vattenfladdermus och
mustasch- eller Brandts fladdermus. Foto J. Rydell 2011-06-14

Inledning
Borås Energi och Miljö kommer att ansöka om tillstånd att få bygga fem stycken
vindkraftverk (alternativt 8 stycken) med en maximal totalhöjd av 180 meter på åtta
fastigheter nordost om Borgstena i Borås kommun. På dessa fastigheter bedrivs i huvudsak
modernt skogs- och jordbruk. Avsikten med den här inventeringen är att bedöma om den
föreslagna vindkraftparken kommer att få negativa effekter på fladdermöss. Mer specifikt är
det följande frågeställningar som skall belysas (Rydell et al. 2011).
2
Bild 2. Uppvuxen granskog på höjden väster om Ingeshult nära platsen för det nordostligaste
verket. Vägen och området intill inventerades manuellt 16 juni och med automatiska
detektorer 17 juni och 30 augusti. Här registrerades endast några jagande nordisk
fladdermus och en passerande gråskimlig fladdermus. Foto J. Rydell 2011-06-17.
Kommer vindkraftsetableringen att
a) få negativa effekter på miljöer eller platser, som är värdefulla för fladdermöss?
b) få negativa effekter på hotade eller sällsynta arter, i den mån sådana förekommer?
c) främst under vår och höst attrahera fladdermöss, vilka i så fall riskerar att dödas när de
söker föda runt kraftverkens torn?
Översiktlig miljöbeskrivning
Området där kraftverken planeras består i huvudsak av relativt höglänt (ca 250 m. ö. h.)
produktionsskog (mest gran) i småkuperad terräng, med inslag av oligotrofa sjöar, våtmarker
och sumpskogar. Skogen är delvis mogen och ganska hög och visar en del allmänna
naturvärden (bild 2 och 3).

3
Bild 3. Kulturmiljö med naturbetesmarker och blåbärsgranskog vid gården Stockared och det
tillhörande obebodda torpet Lilla Stockared. I torpet fanns en koloni mustasch- eller Brandts
fladdermus och i skjulet intill en långörad fladdermus. Foto J. Rydell 2011-06-20.
Inom 1-2 km från de planerade kraftverken finns i väster och söder aktiva jordbruk
(Stommen, Kållared), och i öster en del mindre gårdar som antingen är avvecklade och öde
(Brandshålan), under avveckling (Stockared) eller som används för hästar (Ingeshult). En rest
av ett äldre kulturlandskap, som delvis är i hävd fortfarande, finns vid Stockared (bild 3).
Den bästa fladdermusmiljön i det aktuella området finns vid Borgstena kyrka (bild 1) och sjön
Nossekälla, som ligger en bit sydväst om det projekterade området. Detta kulturlandskap har
knappast någon direkt förbindelse med skogen där vindparken planeras, men områdena ligger
ändå så nära varandra att fladdermöss gott och väl kan täcka in båda under en natts jakt.
En modernt brukad barrskog är normalt mycket fattig på fladdermöss både när det gäller arter
och individer, eftersom den sällan innehåller några insektsrika miljöer och inte heller erbjuder
boplatser i byggnader eller ihåliga träd. Den kan dock fungera som jaktområde om träden
samlar upp insekter från öppna jordbruksmarker och sjöar i närheten. Denna effekt kan
möjligen förstärkas om skogen är högre belägen, eftersom den då kan erbjuda jaktplatser när
lägre liggande partier blivit tillfälligt obrukbara under lugna nätter på grund av dimma.

Fladdermöss kan nämligen inte jaga i dimma, eftersom de högfrekventa sonar-pulser
(SONAR=SOund Navigation And Ranging) som används för att söka föda, absorberas av
vattendroppar och därför inte ger något eko (Pye 1971). En till synes trivial barrskog kan
alltså ha ett visst värde som fladdermusmiljö om det finns rika miljöer i närheten. Detta
bedömer jag skulle kunna vara fallet när det gäller Borgstena.
Bild 4. Öde torp med lagårdar och lador vid Brandshålan. Här registrerades
bland annat långörad fladdermus och mustasch- eller Brandts fladdermus.
Foto J. Rydell 2011-06-17.
Inventeringsmetoder
4
Inventeringen gjordes av undertecknad under sju kvällar/nätter sommaren 2011 (tabell 1 & 2).
Jag använde en kombination av fyra detektorer som automatiskt registrerar och samplar
ultraljud från flygande fladdermöss (Pettersson D500X) och en handhållen detektor
(Pettersson D-980 eller D1000X), som används för att manuellt söka och spela in
ljudsekvenser från flygande fladdermöss. I båda fallen analyseras de inspelade sekvenserna i
datorn med för ändamålet framtagen mjukvara (Pettersson BatSound 4). Fladdermössen
använder ultraljudspulser bland annat för att söka efter föda (insekter) i luften och för att
navigera över kortare avstånd. Ljuden är till stor del artspecifika och kan därför användas för
säker bestämning av de flesta av de fladdermusarter som man kan träffa på i Sverige (Ahlén
1981). Ett undantag är de två närbesläktade arterna mustasch- och Brandts fladdermus. Deras
ultraljudspulser är mycket lika och svåra att särskilja.

Fig. 1. Karta med placering av planerade vindkraftverk (röda symboler) och de automatiska
detektorerna (numrerade cirklar). Sträckor som inventerats manuellt till fots är markerade
med linjer. Färgerna på cirklar och linjer anger dag enligt tabell 1.
5
Fladdermöss av de här båda arterna behöver vanligen fångas och undersökas med lupp
(tänderna), om man vill vara säker på vilken art man har att göra med. Detta är dock knappast
nödvändigt i det här fallet. Båda arterna är vanliga och inte rödlistade. Istället behandlas de
tillsammans som mustasch-/Brandts fladdermus (tabell 1). Ibland kan även andra arter i
släktet Myotis, exempelvis vatten- och fransfladdermus vara besvärliga att separera enbart
utifrån inspelade ljudsekvenser.
Valda delar av området besiktigades från bil och till fots under dagtid i samband med
inventeringarna. Då togs även kontakt med en del markägare och andra berörda. Samtidigt
sökte jag efter lämpliga platser att inventera manuellt till fots senare under kvällen. I god tid
före skymningen placerades också de automatiska detektorerna ut på platser som bedömdes
som strategiska, där fladdermöss kan förväntas jaga eller passera senare under kvällen och
natten. De samlades in dagen efter. Den lagrade informationen tankades då över från
detektorns hårddisk till datorn för senare analys. Den här metoden är den numera vedertagna
och den är både effektiv och tillförlitlig (Ahlén & Baagöe 1999).
Resultat och diskussion
Under de sju kvällar/nätter som ägnades åt fältdelen av inventeringen var vädret ostadigt och
varierande. Det var emellertid tillräckligt bra för att inventeringsarbetet skulle vara
meningsfull under åtminstone en del av varje kväll/natt (tabell 1). Med tillräckligt bra menas

att det var uppehållsväder, fritt från dimma och minst 8-10 o C. Insekternas flygaktivitet och
fladdermössens jakt begränsas nämligen kraftigt av dessa faktorer, vilket har flera orsaker.
Tabell 1. Vädret under kvällar och nätter som inventeringen vid Borgstena genomfördes.
Datum Temp ( o C) Vind Nederbörd
(kl. 2200)
14 juni 11 Svag SV Växl. moln., uppehåll
16 juni 15 Lugnt Först klart, sedan ihållande regn från kl. 0100
17 juni ej antecknat
20 juni 12 Lugnt Låga täta moln, duggregn som varierar i intensitet
21 juni 11 Svag SV Växl. moln., uppehåll
30 augusti 10 Svag SV Uppklarnande, blött efter regn
3 september 16 Lugnt Mulet, uppehåll
6
Inventeringsresultatet visas i tabell 2. Det framgår att minst fem arter förekommer i eller nära
det projekterade området. Myotis-arterna var emellertid åtminstone två (vattenfladdermus +
mustasch/Brandts fladdermus) kanske tre eller rent av fyra (om både mustasch- och Brandts
fladdermus förekommer och dessutom även fransfladdermus), så artantalet är därför totalt sex,
sju eller åtta. Området får därmed betraktas som ganska rikt på fladdermusarter. Man skall
komma ihåg att de flesta av de här arterna (utom Brandts fladdermus), främst förekommer på
kulturmarker som exempelvis vid kyrkan och över sjöar och andra vattendrag. I barrskogen
förekommer nästan enbart de vanligaste arterna nordisk fladdermus och Brandts fladdermus.
Gråskimlig fladdermus detekterades visserligen vid två tillfällen av detektorer placerade i
barrskogen, men den här arten jagar normalt i den fria luften högt ovanför skogen och utan
direkt koppling till något särskilt habitat på marken.
Den gråskimliga fladdermusen vistas som sagt ofta på ganska hög höjd, ovanför trädtopparna,
och där riskerar den att komma i kontakt med vindkraftverkens rotorer. Detta är inte fallet
med en del andra arter som normalt vistas nära marken eller över vatten, exempelvis Myotisarterna.
Det är viktigt att känna till att arterna är mycket olika när det gäller risken att dödas
vid vindkraftverk. Vissa är mer utsatta än andra, och bör betraktas som ”högrisk-arter” med
avseende på vindkraftverk (Rydell et al. 2011). De mest utsatta är stor, Leislers och
gråskimlig fladdermus samt trollfladdermus. Av dessa är det bara gråskimlig som verkar
förekomma i det aktuella området. Nordisk fladdermus och dvärgfladdermus, vilka
förekommer allmänt i Borgstena, dödas visserligen också vid vindkraftverk ibland, men de
här arterna är mycket talrikare och därför mindre utsatta än de mer utpräglade ”högriskarterna”.
Långörad fladdermus och några av Myotis-arterna, vilka också förekommer allmänt
vid Borgstena, dödas däremot mycket sällan vid vindkraftverk, antagligen på grund av att de
normalt inte rör sig så högt över marken att de kommer i kontakt med kraftverkens rotorer. De
sistnämnda arternas förekomst är därför av mindre intresse i när det gäller vindkraft.

Tabell 2. Inventeringsresultat från Borgstena sommaren 2011. Fladdermöss inventerades
med 3 eller 4 automatiska (auto) och en manuell (man) ultraljudsdetektor (automatisk
detektor nr 2 var ur funktion 30 augusti och 3 september). Färgerna i tabellen hänvisar till
kartan (fig. 1).
Datum Antal registreringar (auto) eller uppskattat antal individer (man)
7
Nordisk Gråskimlig Långörad Mustasch/Brandts Dvärg-
fladdermus fladdermus fladdermus /vattenfladdermus fladdermus
Eptesicus Vespertilio Plecotus Myotis Pipistrellus
nilssonii murinus auritus spp. pygmaeus
14 juni auto 1 6
auto 2 2 2
auto 3 2 3 1
auto 4 51
man 1 3+
16 juni auto 1 10 4 1
auto 2 74 4
auto 3
auto 4
man 3 1
17 juni auto 1 1 7 10
auto 2 1
auto 3 1 1
auto 4
20 juni auto 1
auto 2 1 831 1
auto 3 395 6
auto 4
21 juni man 1 10+
30 aug auto 1 1
auto 3
auto 4 1 11 1
man 1 2+
3 sep auto 1
auto 3
auto 4 4 1 2
man 1 1 1

8
Det finns möjligen en risk att vindkraftverken, när de väl är byggda, kommer att attrahera
insekter och fladdermöss genom sin höjd (över den omgivande terrängen). Detta kallas ”hilltopping”
och är antagligen ett beteende som förklarar varför insekter och fladdermöss ibland
(under lugna och varma nätter främst i maj och augusti-september) dödas i rätt stora antal vid
vindkraftverk som ligger på bergstoppar (bland annat i Schwarzwald i Tyskland och
Appalacherna i USA). Om ”höjdlägen” i våra barrskogsområden är tillräckligt höga och
markerade för att framkalla detta beteende är dock okänt. Enda sättet att få veta hur det
förhåller sig med detta är att genomföra kontrollprogram på ett urval platser, där man vet att
omgivningen hyser en mer eller mindre rik fladdermusfauna. Ett sådant program skall i så fall
syfta till att
a. bedöma om vindkraftverken regelbundet attraherar fladdermöss under våren (maj) och
sensommaren och hösten (augusti-september), och
b. om fladdermöss i så fall regelbundet omkommer i samband med detta
Programmet måste i så fall pågå under minst en säsong helst längre. I händelse av a och b
ovan bör kraftverken stängas av tillfälligt under de förhållanden då olyckorna kan förväntas
ske (årstid, tid på dygnet, väder, särskilt vindstyrka och temperatur). Mer detaljer om hur detta
skall gå till finns i Rydell et al. 2011.
Slutsats och rekommendationer
Borgstena hyser visserligen en relativt artrik fladdermusfauna, men endast få av arterna är
direkt bundna till barrskogen och det projekterade området. Inga sällsynta eller hotade arter
hittades (utom möjligen fransfladdermus, vilken dock inte har bekräftats). Det finns inget som
talar för att det aktuella projektet kommer att förstöra miljöer som är av särskilt värde för
fladdermöss och inte heller att det kommer att få negativa effekter på hotade arter. Jag har
således inga invändningar mot en etablering av vindkraftverk i Borgstena.
Vad som möjligen kan vara aktuellt är ett kontrollprogram. Ett sådant görs efter byggnationen
när kraftverken är i drift. Syftet är att ta reda på om driften av kraftverken behöver begränsas
på grund av att större mängder fladdermöss under vissa förhållanden (dimma, ”hill-topping”)
vistas runt kraftverkstornen och i så fall riskerar att dödas.
Litteratur
Ahlén, I. 1981. Identification of Scandinavian bats by their sounds. Institutionen för
Viltekologi, SLU, Uppsala, Rapport 6.
Ahlén & Baagöe 1999. Use of ultrasound detectors for bat studies in Europe: experiences
from field identification, surveys, and monitoring. Acta Chiropterologica 1, 137-150.
Pye, J. D. 1971. Bats and fog. Nature 229, 572-574.
Rydell, J., H. Engström, A. Hedenström, J. K. Larsen, J. Pettersson & M. Green. 2011.
Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar – Syntesrapport. Naturvårdsverket.

Bild 5. Vattenfylld stentäkt i skogen. Sådana mindre vattenhål attraherar ibland många
fladdermöss som kommer för att dricka. Här placerades en automatisk detektor (nr 3, 17
juni), men endast en mustasch/Brandts fladdermus och en nordisk fladdermus registrerades.
Foto J. Rydell 2011-06-17.
9