1 Miljökonsekvensbeskrivning.pdf - Borås Energi och Miljö

Miljökonsekvensbeskrivning 

till tillståndsansökan för projekt 

Borgstena 

Avseende etablering av vindkraftverk på fastigheterna Kållared 1:10, Borgstena 8:1, 

Kållared 1:5, Nötegärde 1:1 och Borgstena-Ingeshult 1:3, i Borås kommun, Västra 

Götalands län. 

November 2011

Icke- teknisk sammanfattning 

Vindkraft är en förnyelsebar energikälla. Produktion av el från vindkraft medför minskade 

globala utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar och kan ur ett globalt och 

nationellt perspektiv betraktas som miljövänlig. Utbyggnaden av vindkraft ligger i linje 

med miljöbalkens syfte; främjandet av en hållbar utveckling, samt Riksdagens mål om 

begränsad klimatpåverkan. 

Anläggande och drift av vindkraftverk medför dock lokal påverkan i form av bland annat 

förändring av landskapsbilden samt uppkomst av ljud och skuggor. 

Borås Energi och Miljö AB (BEM) planerar, enligt huvudalternativet, att etablera upp till 

fem vindkraftverk på fastigheterna Kållared 1:10, Borgstena 8:1, Kållared 1:5, Nötegärde 

1:1 och Borgstena-Ingeshult 1:3 i Borås Stad, Västra Götalands Län. Vindkraftverkens 

maximala totalhöjd uppgår till 180 meter. Sammantaget förväntas en etablering enligt 

huvudalternativet årligen generera cirka 42 000 000 kWh el motsvarande hushållsel till 

mer än 8000 hushåll (baserat på ett årsbehov av 5 000 kWh/hushåll). Vindkraftverken 

har en livslängd på 20-25 år men ansökan avser tillstånd för 35 år. 

Alternativa placeringar av vindkraftsparken som har övervägts är ”Hällsjön sydöst” och 

”Hedared öst”. Även en alternativ utformning med åtta verk på nu sökt plats har 

studerats. Dessa alternativ har valts bort på grund av att huvudalternativet bedöms 

utgöra ett sammantaget lämpligare projekt. 

Etableringsområdet ingår i ett område som Borås Stad bedömt vara intressant att 

studera vidare för vindbruk. Naturen i etableringsområdet präglas av produktionsskog 

som omges av jordbruksmarker. Borgstena, cirka 1,5 km sydväst om 

etableringsområdet, är närmast belägna tätort. Den närmast belägna bostaden finns 

drygt 750 meter från närmsta verk vid huvudalternativet. Borås är närmast belägna stad 

drygt 20 km söder om etableringsområdet 

Projektet innebär att det vid varje vindkraftverk behöver anläggas ett fundament, en 

kranplats och eventuellt en mindre transformatorstation. Dessa upptar normalt cirka 2 

500 m 2 per verk. Projektet kräver även temporära ytor under byggskedet för uppställning 

av verksdelar. 

Inför uppförandet av vindkraftverken kommer cirka 1100 meter nya vägar att anläggas 

och cirka 2350 meter befintliga vägar i området kommer att förstärkas i varierande grad. 

Det behövs elanslutningar mellan vindkraftverken och det allmänna elnätet. Alla 

ledningar mellan vindkraftverken och det allmänna elnätet kommer i möjligaste mån att 

markförläggas. 

Anläggningstiden beräknas uppgå till 6-12 månader. Arbeten i samband med 

uppförandet av vindkraftsparken kan ge buller från transporter, anläggningsmaskiner och 

eventuella sprängningar. Störningarna blir, sett utifrån verksamhetens livstid, kortvariga 

och bedöms därför vara ringa. 

Drift av vindkraftverk medför normalt liten risk för negativa konsekvenser för människors 

hälsa och miljön. Driften innebär att ljudnivån i området höjs och rotorbladen skapar 

rörliga skuggor på omgivande markområden. För vindkraftsparken i Borgstena uppfyller 

förslaget rekommenderade riktvärden för ljud vid bostäder och påverkan bedöms därför 

2

vara godtagbar. Riktvärden för skuggor innehålls efter installation av så kallad 

skuggautomatik, vilken styr verkets drift. 

Vindkraftverken kommer att förändra landskapets karaktär. Människors upplevelse av 

landskapsförändringar är individuell. 

Den avverkning av skog och mark som krävs för vägar och verksplatser berör inte 

skyddsvärda naturområden. Påverkan på kulturmiljöer minimeras genom val av 

byggmetoder. Påverkan från uppförande och drift av vindkraftsverken bedöms vara 

godtagbar. 

Projektets påverkan har jämförts med förhållandena om vindkraftverken inte byggs, det 

så kallade nollalternativet. 

3

Innehållsförteckning 

1 Bakgrund ...................................................................................................... 7 

2 Projektredogörelse ...................................................................................... 8 

2.1 Administrativa uppgifter .......................................................................... 8 

2.2 Projektets omfattning och placering ....................................................... 9 

2.2.1 Teknik ........................................................................................... 10 

2.2.2 Markarbeten och vägar ................................................................. 11 

3 Syfte med MKB och avgränsning............................................................. 14 

3.1 Syfte ..................................................................................................... 14 

3.2 Avgränsningar ...................................................................................... 14 

4 Bedömningsgrunder ................................................................................. 15 

4.1 Politiska mål om energiförsörjning ........................................................ 15 

4.2 Nationella miljökvalitetsmål .................................................................. 15 

4.3 Regionala mål, planer och riktlinjer ...................................................... 16 

4.4 Kommunala mål, planer och riktlinjer ................................................... 16 

4.4.1 Kommunala miljömål ..................................................................... 16 

4.4.2 Kommunal vindkraftutredning ........................................................ 17 

4.4.3 Kommunal översiktsplan ............................................................... 18 

4.5 Myndigheters rekommendationer om riktvärden mm. .......................... 19 

4.5.1 Ljud ............................................................................................... 19 

4.5.2 Skuggor ......................................................................................... 19 

4.5.3 Hinderbelysning ............................................................................ 19 

5 Beskrivning av etableringsområdet ......................................................... 20 

5.1 Översikt ................................................................................................ 20 

5.2 Landskapets karaktär ........................................................................... 22 

5.3 Naturmiljö ............................................................................................. 22 

5.3.1 Särskilda områdesskydd avseende naturvård ............................... 23 

5.3.1.1 

5.3.1.2 

5.3.1.3 

5.3.1.4 

Sumpskogar ......................................................................................................... 23 

Vattenskyddsområde ............................................................................................ 25 

Nyckelbiotop/naturvärden ..................................................................................... 26 

Naturreservat/natura 2000 ................................................................................... 29 

5.3.2 Flora och fauna ............................................................................. 30 

5.3.2.1 

5.3.2.2 

5.3.2.3 

5.3.2.4 

5.3.2.5 

5.3.2.6 

5.3.2.7 

Flora...................................................................................................................... 30 

Däggdjur ............................................................................................................... 31 

Bäckröding ............................................................................................................ 31 

Grod- och kräldjur ................................................................................................. 31 

Fåglar.................................................................................................................... 32 

Fladdermus ........................................................................................................... 32 

Skogsbruksplaner ................................................................................................. 33 

5.4 Kulturmiljö ............................................................................................ 39 

5.4.1 Fornlämningar berörda av vägdragning ........................................ 40 

5.5 Friluftsliv och rekreation ....................................................................... 43 

6 Beskrivning av projektet ........................................................................... 43 

6.1 Lokalisering .......................................................................................... 43 

6.1.1 Förutsättningarna för vindkraftsprojekt .......................................... 43 

6.1.2 Val av område ............................................................................... 44 

6.2 Utformning av vindkraftspark ................................................................ 45 

4

6.3 Vindkraftverken .................................................................................... 45 

6.3.1 Fundament .................................................................................... 46 

6.4 Anläggning av vägar och övriga markarbeten ...................................... 47 

6.4.1 Transporter .................................................................................... 47 

6.4.2 Infartsvägar ................................................................................... 48 

6.4.3 Vägdragning inom etableringsområdet ......................................... 49 

6.4.4 Vindkraftverk och övrigt anläggningsarbete .................................. 51 

6.5 Elanslutning .......................................................................................... 51 

6.5.1 Intern elanslutning ......................................................................... 52 

6.5.2 Extern elanslutning ........................................................................ 52 

6.6 Drift ....................................................................................................... 52 

6.6.1 Elproduktion .................................................................................. 52 

6.6.2 Ljud ............................................................................................... 53 

6.6.2.1 

6.6.2.2 

Mekaniskt och aerodynamiskt ljud ....................................................................... 53 

Infra-, låg och ultraljud .......................................................................................... 53 

6.6.3 Skuggor ......................................................................................... 54 

6.6.4 Hinderbelysning ............................................................................ 55 

6.6.5 Service, kemikalieförbrukning mm ................................................ 57 

6.6.6 Elektromagnetiska fält ................................................................... 57 

6.6.7 Säkerhetsrisker ............................................................................. 57 

6.7 Avveckling ............................................................................................ 58 

7 Projektets effekter på omgivningen ......................................................... 59 

7.1 Människors hälsa ................................................................................. 59 

7.1.1 Ljud ............................................................................................... 59 

7.1.2 Skuggor ......................................................................................... 60 

7.2 Landskapsbild ...................................................................................... 61 

7.3 Naturmiljö ............................................................................................. 62 

7.3.1 Särskilda områdesskydd avseende naturvård ............................... 63 

7.3.1.1 

Sumpskog ............................................................................................................. 63 

7.3.2 Flora och fauna ............................................................................. 63 

7.3.2.1 

7.3.2.2 

7.3.2.3 

7.3.2.4 

7.3.2.5 

Flora...................................................................................................................... 63 

Däggdjur ............................................................................................................... 63 

Grod- och kräldjur ................................................................................................. 63 

Fåglar.................................................................................................................... 63 

Fladdermus ........................................................................................................... 64 

7.3.3 Effekt av vindkraftverken ............................................................... 65 

7.3.4 Effekt av vägdragningar ................................................................ 66 

7.3.4.1 

7.3.4.2 

Vattendrag och våtmarker .................................................................................... 66 

Flora och fauna ..................................................................................................... 67 

7.4 Kulturmiljö ............................................................................................ 67 

7.4.1 Effekt av vindkraftverken ............................................................... 67 

7.4.2 Effekt av vägdragningar ................................................................ 69 

7.5 Friluftsliv och rekreation ....................................................................... 69 

8 Alternativ .................................................................................................... 69 

8.1 Nollalternativ......................................................................................... 69 

8.2 Alternativ lokalisering ........................................................................... 70 

8.3 Utformningsalternativ ........................................................................... 71 

9 Samlad bedömning av projektets konsekvenser ................................... 74 

9.1 Energihushållning - produktion av förnyelsebar energi ......................... 74 

5

9.2 Uppfyllande av nationella och regionala miljökvalitetsmål .................... 74 

9.2.1 Frisk luft......................................................................................... 75 

9.2.2 Grundvatten av god kvalitet ........................................................... 75 

9.2.3 Levande sjöar och vattendrag ....................................................... 75 

9.2.4 Myllrande våtmarker ...................................................................... 76 

9.2.5 Hav i balans samt levande kust och skärgård ............................... 76 

9.2.6 Ingen övergödning ........................................................................ 76 

9.2.7 Bara naturlig försurning ................................................................. 76 

9.2.8 Levande skogar ............................................................................. 76 

9.2.9 Ett rikt odlingslandskap ................................................................. 77 

9.2.10 Storslagen fjällmiljö ....................................................................... 77 

9.2.11 God bebyggd miljö ........................................................................ 77 

9.2.12 Giftfri miljö ..................................................................................... 77 

9.2.13 Säker strålmiljö .............................................................................. 77 

9.2.14 Skyddande ozonskikt .................................................................... 78 

9.2.15 Begränsad klimatpåverkan ............................................................ 78 

9.2.16 Ett rikt växt- och djurliv .................................................................. 78 

9.3 Rekommendationer vid etablering av vindkraft i Borås Stad ................ 78 

9.4 Konsekvenser för hälsa och säkerhet .................................................. 79 

9.4.1 Ljud ............................................................................................... 79 

9.4.2 Skuggor ......................................................................................... 79 

9.4.3 Landskapsbild ............................................................................... 79 

9.5 Konsekvenser för intressen i landskapet .............................................. 79 

9.5.1 Naturmiljö ...................................................................................... 80 

9.5.2 Avveckling ..................................................................................... 80 

9.5.3 Däggdjur........................................................................................ 80 

9.5.4 Fåglar ............................................................................................ 80 

9.5.5 Kulturmiljö ..................................................................................... 80 

9.5.6 Friluftsliv ........................................................................................ 81 

9.5.7 Transporter .................................................................................... 81 

9.5.8 Kemikalier ..................................................................................... 81 

10 Samråd ....................................................................................................... 81 

10.1 Informationsmöte .................................................................................. 82 

10.2 Samråd med länsstyrelse och kommun ............................................... 82 

10.3 Utökat samråd ...................................................................................... 82 

Kartmaterial ....................................................................................................... 84 

Bilagor ............................................................................................................... 84 

6

1 Bakgrund 

Borås Stad har en vision om att skapa en fossilbränslefri stad i Borås. För Borås Energi 

och Miljö AB (i miljökonsekvensbeskrivningen kallade BEM) är vindkraften en viktig 

byggsten i detta arbete. Vindkraft är en mogen och väl fungerande energiteknik för att 

producera förnyelsebar el. 

BEM har för avsikt att enligt huvudalternativet etablera upp till fem vindkraftverk i 

närheten av Borgstena samhälle, Borås Stad. De fastigheter som ingår i 

etableringsområdet för huvudalternativ samt utformningsalternativ är Kållared 1:10, 

Borgstena 8:1, Kållared 1:5, Nötegärde 1:1, Borgstena-Ingeshult 2:1, Borgstena- 

Ingeshult 1:3, Borgstena-Ingeshult 1:4 och Stockared 1:1, i Borås Stad. 

För att få uppföra och driva den planerade vindkraftsparken krävs tillstånd enligt 

miljöbalken. I detta projekt är Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation ansvarig för 

prövningen. Ansökan ska omfatta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska 

beskriva verksamhetens positiva och negativa konsekvenser för hälsa, miljö och 

hushållning med naturresurser. Detta dokument är BEMs MKB till bolagets ansökan om 

tillstånd enligt miljöbalken. 

Genom att miljöfrågor integreras under projektets planering blir det möjligt att minimera 

anläggningens negativa påverkan och ta till vara potentiell miljönytta. Ansökan med MKB 

ska därför tas fram i en planeringsprocess där samråd hålls med myndigheter, berörda 

fastighetsägare, närboende och andra sakägare, allmänheter och organisationer. En 

MKB ska avgränsas till det som är väsentligt utifrån den aktuella platsen och det 

föreslagna projektet. Rimliga alternativ ska övervägas. Samråd syftar till att bidra till 

sådan avgränsning av MKB. 

7

2 Projektredogörelse 

2.1 Administrativa uppgifter 

Sökande: Borås Energi och Miljö AB (BEM) 

Box 1713 

501 17 Borås 

Kontaktperson: Per Karlsson 

Telefon: 033-35 54 55 

E-post: per.karlsson@borasem.se 

BEM erbjuder kundanpassade lösningar med god tillgänglighet inom energi-, avfalls-, 

miljö och VA-området. BEM förädlar - i ett evigt kretslopp - energi för ett samhälle fritt 

från fossila bränslen. Antalet anställda är cirka 220 personer och omsättningen är cirka 

950 mkr. BEM ingår i Borås Stadshus AB. 

BEM samarbetar med Eolus Vind AB för att driva projektet från tillståndsansökan till 

byggnation. Eolus Vind AB bildades 1990 och är i dag en av Sveriges ledande 

vindkraftsprojektörer. Förutom projekteringsföretag knutna till vissa tillverkare är Eolus 

Vind AB det bolag som etablerat flest vindkraftverk i Sverige. Eolus Vind AB har 

medverkat vid etablering av över 310 vindkraftverk av de drygt 1 700 vindkraftverk som 

finns i Sverige. De flesta har sålts vidare nyckelfärdiga till kunder och drivs av dessa 

med god lönsamhet. 

Konsult: Eolus Vind AB 

Box 26 

447 21 Vårgårda 

Kontaktperson: Vanja Larsson 

Tfn: 0322-62 12 47 

E-post: vanja.larsson@eolusvind.com 

Ansvarig för upprättande av 

miljökonsekvensbeskrivning (MKB): Vanja Larsson 

Tfn: 0322-62 12 47 

E-post: vanja.larsson@eolusvind.com 

Platsnamn: Borgstena 

Kommun: Borås 

Län: Västra Götaland 

Fastighetsbeteckningar: Kållared 1:10 

Borgstena 8:1 

Kållared 1:5 

Nötegärde 1:1 

Borgstena -Ingeshult 2:1 



Stockared 1:1 

8

Fastighetsägare: Avtal finns med berörd fastighetsägare 

Prövningsmyndighet: Länsstyrelsen i Västra Götalands län 

Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Västra Götalands län 

Verksamhets kod: Huvudalternativ 

40.90, två eller fler vindkraftverk som står 

tillsammans (gruppstation) och vart och ett av 

vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 

150 meter 

2.2 Projektets omfattning och placering 

BEM planerar, enligt huvudalternativet, att etablera fem vindkraftverk på fastigheterna 

Kållared 1:10, Borgstena 8:1, Kållared 1:5, Nötegärde 1:1 och Borgstena-Ingeshult 1: i 

Borås Stad, Västra Götalands län. Se nedanstående stående koordinater i tabell 1 för 

verkens planerade placering (koordinaterna är endast preliminära och justering kan 

förekomma efter bland annat geotekniks undersökning): 

Nr Fastighet Ost Nord 

1 Kållared 1:10 1336323 6422250 

2 Borgstena 8:1 1336303 6421480 

3 Kållared 1:5 1336645 6421917 

4 Nötegärde 1:1 1337116 6422353 

5 Borgstena -Ingeshult 1:3 1336611 6422754 

Tabell 1. Koordinaterna för huvudalternativets planerade placeringar 

Sammantaget förväntas en etablering enligt huvudalternativet årligen generera drygt 

42 000 000 kWh el motsvarande hushållsel till mer än 8 000 hushåll (baserat på ett 

årsbehov av 5 000 kWh/hushåll). 

9

Figur 1. Planerat vindkraftsprojektet lokaliserat i Borgstena, Borås Stad. Översikt av Borgstena 

vindkraftspark, översta kartan (föregående sida), samt huvudalternativets planerade placeringar, 

understa kartan. (kartor från GIS Västra Götaland) 

I den del av Borås Stad som projekt Borgstena är lokaliserat till bedrivs inga andra 

kända vindkraftsprojekt. 

Projektet omfattar etablering, drift och avveckling av vindkraftverk samt tillhörande 

infrastruktur. Huvudalternativet omfattar följande: 

fem vindkraftverk inklusive fundament 

fem kranplatser med en storlek av cirka 1500 m 2 per styck, se bilaga 17 

anläggning av cirka 1100 meter ny väg och förstärkning, i varierande grad, av 

cirka 2350 meter väg 

internt elnät inom vindkraftsparken förläggs i möjligaste mån som jordkabel längs 

med vägar 

temporära uppställningsplatser för montering av kranar vid resning av 

vindkraftverk 

temporära uppläggningsplatser för hantering av massor till väg, kranplats m.m. 

transformatorstation vid varje vindkraftverk (antingen i tornet eller utanför) 

temporära servicebyggnader 

sprängning för massbalans för vägbyggnationer 

2.2.1 Teknik 

1km 

Anläggande av vindkraftverk innebär att anläggningens huvudsakliga komponenter 

(fundament, torn och rotor) fraktas till platsen och monteras på plats. I figur 2 redovisas 

de huvudsakliga komponenterna i ett vindkraftverk samt en presentation av vanliga 

vindkraftsbegrepp. 

10

Totalhöjd 

Navhöjd 

Rotorns storlek anges med rotordiameter och svepyta, verkets höjd anges med navhöjd 

respektive totalhöjd. 

Höjd. Ett vindkraftverks höjd anges med två olika mått. Navhöjden är avståndet från 

marken till rotorns nav. Totalhöjden består av navhöjden plus halva rotordiametern. 

Effekt. Generatorns maximala effekt kallas märkeffekt (kW). Märkeffekten uppnås vid 

märkvind, som kan variera mellan 12-16 m/s hos olika verk, vid svagare vind ger 

generatorn lägre effekt. 

Rotor. Rotorns storlek anges dels med rotordiameter (m), dels som svepyta (m 2 ); den 

yta som rotorn täcker när den roterar. 

I detta tidiga stadium av projektet går det inte att precisera vilket fabrikat eller modell 

som kommer att användas för vindkraftsparken i Borgstena. Oavsett fabrikat och modell 

kommer vindkraftverkens torn att vara cylinderformade och konstruerade av stål eller en 

kombination av stål och betong. Maskinhuset kommer att vara tillverkat av aluminium 

och glasfiberarmerad epoxi. Den trebladiga rotorn kommer att vara tillverkad av 

glasfiberarmerad epoxi eller kolfiber. De synliga delarna av vindkraftverken kommer att 

ha en gråvit färgton. Torn och rotor kommer att vara antireflexbehandlade. 

Vindkraftverkens maximala totalhöjd kommer att uppgå till 180 meter. 

2.2.2 Markarbeten och vägar 

Svepyta 

Rotordiameter 

Figur 2. Ett vindkraftverks komponenter samt förklaring av vanliga vindkraftsbegrepp. 

För transport av vindkraftverken till platsen krävs långa och tunga transporter, vilket 

ställer krav på vägars bärighet och utformning. Normalt räcker en grusväg med 4-5 

meters vägbredd exklusive diken, se bild 1. Vägarna motsvarar i regel den standard som 

skogsbolag bygger för transport av virke, men med högre krav beträffande kurvradier, 

krön och svackor. 

Torn 

Fundament 

Rotor 

11

Bild 1. Nyanlagd grusväg för transport till och från Eolus Vind AB:s vindkraftpark Vettåsen, 

Sandvikens kommun. 

Bild 2. Transport av vindkraftverk till platsen för Eolus Vind AB:s vindkraftpark Isgrannatorp, 

Kristianstad kommun. 

12

Inom etableringsområdet kommer cirka 1100 meter ny väg, med vägdjup på cirka 30-50 

cm, att behöva anläggas. För nyanlagd väg uppgår avverkningsytans bredd till som mest 

10 meter (5 m väg yta + (2,5+2,5 m dike)), kurvorna kan komma att behöver röjas 

ytterligare för att de långa transporterna skall kunna ta sig fram med bland annat bladen. 

Vid resning av vindkraftverken krävs anläggande av temporära uppställningsplatser för 

montering av kran, se exempel på anläggningsplats i bilaga 17. Olika vindkraftsfabrikat 

har olika krav på uppställningsplatsens egenskap och storlek men oavsett fabrikat 

kommer anläggandet av kranplats vid vindkraftverken samt etablerandet av själva verket 

att kräva viss förberedande avverkning och markberedning. Se exempel på kranplats, 

bild 3. 

Bild 3. Eolus Vind AB vindkraftpark Källeberg, Falköpings 

kommun med tillhörande kranplats (25 X 40 m) 

Massbalans kommer att eftersträvas i projektet vilket innebär att massor som grävs, 

schaktas och i viss mån sprängs inom vägdragningssträckor används som 

fyllnadsmassor i vägar, kranplatser etc. Med massbalans minskar transportbehovet vilket 

gynnar miljön och reducerar kostnaderna för projektet. Tillförsel av material kommer 

dock att behövas i samband med fundamentsbyggnationer och anläggande av ny väg. 

Befintlig grustäkt strax väster om etableringsområdet är möjlig att användas för utvinning 

av massor. Detta medför i så fall relativt korta transporter. 

13

3 Syfte med MKB och avgränsning 

3.1 Syfte 

Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de effekter på människors hälsa och 

miljön som den planerade verksamheten kan medföra. Underlaget ska möjliggöra en 

samlad bedömning av konsekvenserna och på så sätt ge underlag för prövning av om 

verksamheten uppfyller kraven i miljöbalken. Därför ska MKB:n omfatta både 

anläggnings-, drifts- och avvecklingsfasen samt såväl direkta som indirekta effekter. 

Konsekvenserna utvärderas med stöd av det så kallade nollalternativet som beskriver 

tillståndet i miljön om de planerade vindkraftverken inte byggs. 

3.2 Avgränsningar 

MKB ska fokusera på den väsentliga miljöpåverkan från verksamheten (miljöbalken 6 

kap 7 § samt direktiv om MKB bilaga 4 punkt 3) och ska ha det innehåll som är motiverat 

för projektet. Längre gående krav på innehållet i MKB än vad projektet motiverar ska 

därför inte ställas (se proposition 2004/05:129). Avgränsningen är därmed mycket viktig 

för att uppfylla reglernas krav att fokusera på verksamhetens väsentligheter. 

En MKB för prövning av ett projekt behandlar främst den lokala miljöpåverkan, men även 

regional och global miljöpåverkan kan vara relevant. Eftersom etablering och drift av 

vindkraft påverkar ett globalt miljöproblem, den globala uppvärmningen, omfattar denna 

MKB vindkraftens påverkan på såväl global, regional och lokal nivå. 

Den geografiska avgränsningen utgörs av etableringsområdet och det närområde som 

kan påverkas av projektet. Trafiken under arbetstiden bedöms inte vara av sådan 

omfattning att den bör påverka avgränsningen. 

Påverkan på människors hälsa och miljön som kan uppkomma i samband med 

tillverkningen av vindkraftverken berörs inte då detta ska hanteras i prövningen av 

fabrikerna och inte är projektrelaterat. 

Om verksamheten medför åtgärder som klassas som vattenverksamhet kommer 

tillstånd/godkännande om detta att sökas separat. 

Som nätkoncessionsinnehavare i området ansvarar Vattenfall AB för elanslutning av 

vindkraftparken inklusive nätets dragning. Eftersom detta ansvar inte vilar på BEM ingår 

inte denna del i projektets tillståndsansökan. Elanslutningens effekter på naturen hör 

dock samman med projektet, varför dessa redovisas MKB. 

De planerade vindkraftverkens livslängd beräknas till 20-25 år. Ansökan avser dock 35 

år. 

14

4 Bedömningsgrunder 

4.1 Politiska mål om energiförsörjning 

FN:s klimatkommitté IPCC har konstaterat att koldioxidutsläppen måste minska med 50- 

70 % för att motverka klimatförändringarna och att en snabb utbyggnad av förnyelsebar 

energiteknik är en av de viktigaste åtgärderna. Som ett led i arbetet för en hållbar 

utveckling har riksdagen beslutat att den svenska energipolitiken ska ställas om från ett 

energisystem baserat på ändliga resurser till ett energisystem grundat på förnyelsebara 

energikällor. 1 Tillsammans med andra förnyelsebara energikällor, som biobränslen, sol- 

och vågenergi, kan vindkraft skapa en svensk energiförsörjning som är säker och mer 

ekologiskt hållbar än dagens. 

EU upprättade 2009 direktiv (2009/28/EG) med syfte att främja användningen av energi 

från förnyelsebara energikällor. 2 I direktivet ställs bindande krav på att Sveriges andel av 

förnyelsebar energi skall, år 2020, uppgå till minst 49 %. Den svenska regeringen vill gå 

ännu längre och idag arbetar Sverige för att 50 % av den totala energianvändningen vid 

år 2020 ska härstamma från förnyelsebara energikällor. För att uppfylla detta har 

Sverige satt upp ett mål på 10 TWh el från vindkraft till år 2015. Ett planeringsmål för 

vindkraft på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs är även 

upprättat med syfte att uppmärksamma vindkraften och dess potential i kommunernas 

fysiska planering. 

I slutet av 2010 var 1655 vindkraftverk uppförda i Sverige 3 . Dessa producerar 

tillsammans årligen mer än 3,5 TWh el, vilket motsvarar cirka 2,4 % av Sveriges totala 

elproduktion. 

4.2 Nationella miljökvalitetsmål 

Den svenska regeringen anger hållbar 

utveckling som ett övergripande mål för den 

samlade miljöpolitiken. Det innebär att alla 

politiska beslut ska utformas så att de tar 

hänsyn till ekonomiska, sociala och 

miljömässiga konsekvenser på lång sikt. Inom 

miljöpolitiken är målet att till nästa generation 

överlämna ett samhälle där de stora 

miljöproblemen i Sverige är lösta. Som 

verktyg för att uppnå denna målsättning har 

riksdagen antagit 16 nationella 

miljökvalitetsmål. Målen beskriver den kvalitet 

och det tillstånd för Sveriges miljö, natur och 

kulturresurser som är ekologiskt hållbara på 

lång sikt. 

Figur 3. Sveriges miljökvalitetsmål 

1 Regeringens proposition 2005/06:143 Miljövänlig el med vindkraft – åtgärder för ett livskraftigt vindbruk 

2 Regeringskansliet, Förnybar energi 

3 http://energimyndigheten.se/PageFiles/110/Vindkraftsstatistik-2010-ny.pdf 

15

4.3 Regionala mål, planer och riktlinjer 

Länsstyrelsen har en samordnande roll i arbetet med att uppfylla de 16 nationella 

miljökvalitetsmålen. Länsstyrelsen arbetar tillsammans med kommuner, näringsliv, 

frivilliga organisationer och andra aktörer för att se till att miljökvalitetsmålen och 

delmålen får genomslag. 

Länsstyrelsen har brutit ner de nationella miljökvalitetsmålen till regionala mål. 

Syftet med de regionala miljökvalitetsmålen 4 är att: 

främja människors hälsa 

värna om den biologiska mångfalden och naturmiljön 

ta tillvara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena 

bevara ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga 

trygga en god hushållning med naturresurserna 

I kapitel 9.2 används de regionala miljökvalitetsmålen som stöd för att utvärdera 

projektet. 

Västra Götalands Län arbetar aktivt för en omställning till ökad förnyelsebar 

energianvändning och regional energiproduktion. Länsstyrelsen roll är bland annat att 

driva på kommunernas planering för vindkraft och förse dem med underlag för 

planeringen, pröva tillstånd för större vindkraftsetableringar på land, besluta om 

överklagande bygglov för vindkraftverk samt medverka vid Energimyndighetens beslut 

om riksintressen för vindbruk 5 . 

4.4 Kommunala mål, planer och riktlinjer 

4.4.1 Kommunala miljömål 

Kommunerna i Västra Götalands län ansvarar för lokala anpassningar av riksdagens 

miljökvalitetsmål och kan också besluta om lokala miljömål. Det lokala miljömålsarbetet 

kan till exempel integreras i den fysiska planeringen, kommunens ordinarie miljöarbete, 

byggnadsvården, trafikplaneringen och folkhälsoarbetet. 

Borås Stad har som långsiktigt mål att reducera koldioxidutsläppen med 85 % fram till 

2020. Detta ska ske genom att Borås Stad bland annat arbetar med oljeavveckling, eleffektivisering 

och värmeeffektivisering 6 . 

4 Länsstyrelsen Västra Götalands län, 

http://www2.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/sv/publikationer/2008/2008_37_rev_ 

webb.pdf 

5 Länsstyrelsen Västra Götalands län, http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/energi/Vindkraft/Pages/default.aspx, 

(2011-06-22) 

6 Borås kommun, 

http://www.boras.se/forvaltningar/lokalforsorjningsforvaltningen/lokalforsorjningsforvaltningen/miljoarbete/milj 

omal.4.203b1d126bce03a2d800044696.html, uppdaterad 2011-05-12 

16

4.4.2 Kommunal vindkraftutredning 

I Borås Stad finns ännu inga vindkraftverk 7 men exploatörer utreder möjligheter till 

etablering på ett antal platser. För att öka den allmänna kunskapen om hur eventuella 

exploateringar kan komma i konflikt med andra intressen i Borås har Borås Stad gjort en 

vindkraftutredning ”Förutsättningar för att bygga vindkraft i Borås” 8 . I 

vindkraftutredningen identifierades områden som krockar med andra intressen så att ett 

mindre antal områden som kan vara särskilt lämpliga för vindkraft kan utses. 

Utredningen är färskvara eftersom samhället utvecklas ständigt, liksom natur och djurliv 

förändras. 

Figur 4. Karta från Borås Stads vindkraftsutredning. Röd stjärna markerar etableringsområdet i Borgstena 


http://www.boras.se/forvaltningar/stadskansliet/stadskansliet/samhallsplanering/samhallsplanering/transport 

erinfrastuktur/vindkraft.4.82f0a312665003f0d800057530.html, uppdaterad 2011-01-28 


http://www.boras.se/forvaltningar/stadskansliet/stadskansliet/samhallsplanering/samhallsplanering/transport 

erinfrastuktur/vindkraft.4.82f0a312665003f0d800057530.html, uppdaterad 2011-01-28 

17

Vindkraftutredningen gjordes i dialog med grannkommunerna. Herrljunga kommun 

skriver i sin vindkraftsplan 9 att de kommer att ha ett respektavstånd på 500 meter till 

närliggande kommuners gräns för att inte lägga en ”död hand” för eventuella 

nyetableringar och att kommunen förväntar sig samma hänsyn från intilliggande 

kommuner. Herrljunga kommun skriver dock i sitt yttrande, på det utökade samrådet, att 

”Berörda markägare har en betydande roll i denna fråga, om markägarna tillåter 

vindkraftverkens inskränkning anser Herrljunga kommun att etablering inom 500 meter 

till kommungräns är acceptabel”. I det tidiga samrådet för vindkraftparken i Borgstena 

med bland annat Herrljunga kommun påtalade representant från Herrljunga kommun att 

i kommunen gäller ett avstånd på 500 meter från verk till bostadshus, vilket detta projekt 

uppfyller. Något avstånd från kommungräns nämndes däremot inte. 

Borås Kommunfullmäktige fastställde den 27 januari 2011 rekommendationer kring 

principer etablering av vindkraft. De fem rekommendationerna är följande: 

Grupper av verk 

Estetisk placering av verk inom grupper 

Fri siktyta åt något väderstreck 

Vinst i lokalsamhället 

Samordna med andra störningar 

4.4.3 Kommunal översiktsplan 

Enligt Borås Stads översiktsplan, ÖP06 10 , påverkar projektet i Borgstena delvis ett ”stort 

opåverkat område” och sträcker sig delvis in i vad som betecknas som ”vindutsatt 

område” i översiktsplanen, se figur 5. 

Figur 5. Karta från Borås Stads översiktsplan. Rött prickat område markerar etableringsområdet 

9 Herrljunga kommun, 

http://www.herrljunga.se/invanare/bobygga/samhallsplanering/vindkraftsplan.4.5b5b639912b44191fb880007 

5051.html 2011-02-23 

10 Borås Stad, 

http://www.boras.se/forvaltningar/stadskansliet/stadskansliet/samhallsplanering/samhallsplanering/oversikts 

plan.4.82f0a312665003f0d80004266.html Uppdaterad 2011-01-28 

18

4.5 Myndigheters rekommendationer om riktvärden mm. 

I detta avsnitt ges en redovisning av aspekter från olika myndigheter som hänsyn alltid 

ska tas till vid anläggande av vindkraftsprojekt. 

4.5.1 Ljud 

I Sverige tillämpas Naturvårdsverkets riktlinjer för ljud 11 . För vindkraftverk gäller ett 

riktvärde på 40 dB(A) ljudnivå vid närliggande bostäder. Om den ekvivalenta ljudnivån 

överstiger detta riktvärde är det verksamhetsutövarens ansvar att se till att åtgärder 

vidtas så att riktvärdet innehålls. 

För att få en uppfattning kring hur de ljudnivåer som motsvarar Naturvårdsverkets 

riktlinjer för buller skulle kunna påverka närboende, redovisas i figur 6 ungefärliga 

ljudnivåer från några olika ljudkällor. 

Figur 6. Exempel på ungefärliga ljudnivåer 

från olika ljudkällor (Göteborgs stad, 2007). 

4.5.2 Skuggor 

Boverket rekommenderar att vindkraftverk inte bör skugga en fiktiv uteplats på 5x5 meter 

mer än sammanlagt 8 timmar per år samt 30 minuter per dag. 

4.5.3 Hinderbelysning 

I Transportstyrelsens föreskrift TSFS 2010:155 12 regleras vindkraftens hinderbelysning. 

Hinderbelysningen monteras på maskinhusets tak och ska lysa 360°. För anläggande av 

vindkraftverk med en totalhöjd som överstiger 150 meter ska verken utrustas med 

högintensivt vitt blinkande ljus. Ljuset ska uppgå till 100 000 candela (cd) ±25 % under 

11 

http://www.naturvardsverket.se/upload/07_verksamheter_med_miljopaverkan/Buller/vindkraftverk/Ljudfran-vindkraftverk-koncept-20april2010.pdf 

12 

Transportstyrelsens föreskrift, http://www.transportstyrelsen.se/publicdocuments/PDF538.pdf 

19

dager, 20 000-100 00 cd ±25 % under skymning/gryning samt minst 2 000 cd under 

mörker. 

Om bostadsbebyggelse finns inom en radie på 5 kilometer från ska det ljuset avskärmas 

så att direkt ljus inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 kilometer från 

bebyggelsen. 

5 Beskrivning av etableringsområdet 

I detta kapitel ges en beskrivning av det tänkta etableringsområdet, se figur 7, med fokus 

på förutsättningarna för att etablera vindkraftverk. 

Figur 7. Etableringsområdets lokalisering, markerad med röd fyrkant (Länsstyrelsens GIS 

kartor)ä 

5.1 Översikt 

Etableringsområdet för vindkraftsparken i Borgstena är beläget cirka två mil norr om 

Borås, och angränsar till Herrljunga kommungräns. Närmaste tätort Borgstena, med 

cirka 400 invånare 13 ligger cirka 1,5 km sydväst om etableringsplatsen och domineras av 

ett större sågverk. 

13 http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx 

20

Utanför tätorten finns spridda bostads- och fritidshus främst koncentrerade syd-sydväst 

om etableringsområdet. Området är relativt glesbefolkat. Avståndet från närmaste 

vindkraftverk till bostadshus uppgår, vid huvudalternativet, till drygt 750 meter. 

Ungefär 1,5 km väster om projektet, i Herrljunga kommun, finns en grustäkt. Ett par km 

väster om området, strax bortanför grustäkten, löper länsväg 183 och järnvägen, se figur 

8. I övrigt förekommer ett antal mindre vägar söder och väster om etableringsområdet. 

Se figur 9 för trafikbullerstört område vid etableringsområdet. 

Länsväg 183 

Järnvägen 

Figur 8. Etableringsområdet (markerad inom röd fyrkant) i förhållande till Länsväg 183, järnvägen 

samt mindre vägar. (Länsstyrelsens GIS kartor) 

21

Figur 9. Trafikbullerstörda områden enligt Länsstyrelsens GIS kartor 

5.2 Landskapets karaktär 

Topografin i etableringsområdet präglas av höjder på upp mot 270 meter över havet. 

Landskapet består huvudsakligen av produktionsskog i form av gran och tall, med inslag 

av mossar, våtmarker och sumpskogar. Området består av berg och morän. 

I området finns ett mindre öppet vatten i form av Horsasjön. Norr om etableringsområdet 

finns fyra mindre sjöar, Hallasjön, Aborrasjön, Mellansjön och Skogsjön. Strax söder om 

etableringsområdet ligger Sågedammen. Sjöarna i den norra delen ligger i ett 

vattensystem som även innefattar mossen vid Björklunda. Sjöarna och 

Björklundamossen avvattnas via ett mindre vattendrag västerut mot Nossans dalgång. I 

övrigt avvattnas området i huvudsak söderut genom Horsabäcken ner till Sågedammen. 

Avvattning sker i mindre omfattning även norrut. 

5.3 Naturmiljö 

I detta avsnitt ges en beskrivning av de naturvärden som är kända inom eller i anslutning 

till etableringsområdet. 

Naturmiljön i Borgstena har inventerats av Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB. 

Rapporten redovisas i sin helhet i bilaga 18. Syftet med naturvärdesbedömningen har 

22

varit att avgöra vilken betydelse etableringsområdet har för den biologiska mångfalden 

lokalt, samt dess eventuella betydelse regionalt och nationellt. 

Inom etableringsområdet bedrivs idag modernt skogsbruk där skogen befinner sig i olika 

tillväxtstadier. På grund av skogsbruket saknas naturskog (gamla grova träd, lång 

kontinuitet, mycket död vet etc.) i någon större omfattning. Gammal skog är sällsynt och 

förekommer främst i sumpskogarna som finns i området. 

5.3.1 Särskilda områdesskydd avseende naturvård 

5.3.1.1 

Sumpskogar 

Inom etableringsområdet finns en mosseskog som domineras av tall samt en kärrskog 

med blandad lövskog. Strax norr om området finns det ytterligare ett par mosseskogar, 

se figur 10. Dessa sankare partier innehåller ofta döda träd som är viktiga strukturer för 

en mängd olika organismer. Fåglar och insekter utnyttjar ofta dessa lokaler som 

födosökslokal och boplats, flera svampsorter trivs även i blötan. 

Figur 10. Sumpskogar, utdrag ur länsstyrelsens GIS-karta 

23

I den naturvärdesbedömning av våtmarker i Borås Stad som antogs av 

kommunstyrelsen i maj 2003 beskrivs två våtmarker som berörs av det aktuella 

vindkraftsprojektet, objekt 37 Kållaredsmosse och objekt 36 Borgstena, se figur 11. 

Figur 11. Karta från naturvärdesbedömningen av våtmarker i Borås Stad som visar lokaliseringen 

av objekt 37 Kållaredsmosse 

Objekt 37 Kållaredsmosse är enligt naturvärdesbedömningen en typisk mosse för Borås 

stad. Det är en ganska liten tallmosse av ristyp med klockljung och rundsileshår. Det 

växer måttligt med blåbär, lingon och hjortron. Objektet klassas som klass IV – visst 

naturvärde. Efter att bedömningen gjordes har en tjäderspelsplats observerats, läs mer 

om tjäder i området under avsnitt 5.3.2.5. 

Objekt 36 Borgstena är enligt naturvärdesbedömningen ett område utmed Sågebäcken 

där det växer en alsumpskog med tämligen grova träd. Det finns ett rikt fågelliv och i det 

örtrika fältskiktet växer både kärrfibbla och grönvit nattviol. Objektet klassas som klass II 

– mycket högt naturvärde. I rapporten "Vattendrag i Borås Stad", 2007, se figur 12, finns 

Sågebäcken/Horsabäcken med (objekt 30) med hänvisning till alsumpskogen med sina 

grova träd, rika fågelliv och det örtrika frodiga fältskiktet. Horsabäcken börjar vid 

24

Nötegärde öster om Borgstena och byter vid Sågedammen namn till Sågebäcken för att 

sedan i Borgstena rinna in i Nossan. 

Figur 12. Karta från rapporten över vattendrag i Borås Stad som visar lokaliseringen av objekt 30 

- Sågebäcken/Horsabäcken 

5.3.1.2 

Vattenskyddsområde 

Etableringsområdet ligger inte inom något vattenskyddsområde enligt Naturvårdsverket, 

se figur 13. Strax väster om området ligger Borgstena grundvattentäkt, vars utformning 

länsstyrelsen beslutade om den 17/11 -95. 

25

Figur 13. Utdrag från Naturvårdsverkets kartverktyg "Skyddad Natur" över vattenskyddsområden 

i närheten av etableringsplatsen, se röd markering. 

5.3.1.3 

Nyckelbiotop/naturvärden 

Inga biotopskyddade områden finns inom etableringsområdet, se figur 14. 

Väster om etableringsområdet finns en liten nyckelbiotop med lövrik barrskog och 

nordväst om området ligger en nyckelbiotop med ädellövskog. Söder om området finns 

en naturvärdesyta som är en del av Sågebäcken och dess bäckmiljö samt en liten 

nyckelbiotop med blandsumpskog. Cirka 1,5 km, ligger nyckelbiotopen och 

naturreservatet Molla bokskog med sin ädellövskog med mestadels bokskog. 

Kållaredsmosse, som ligger inom etableringsområdet, besitter visst naturvärde. 

26

Figur 14. Karta med nyckelbiotoper och naturvärden, utdrag ur länsstyrelsens 

GIS kartor 

Strax nordöst om Kållaredsmosse finns ett mindre nedlagt stenbrott med en damm, se 

bild 4, med vattenvegetation i form av bland annat gäddnate, löktåg, kråkklöver, starr 

och vitmossor. Denna damm bedöms besitta visst naturvärde. 

Bild 4. Stenbrottsdammen 

27

Identifierade och befintliga höga naturvärden inom planerat etableringsområde står 

främst att finna i odlingslandskapets miljöer i verksamhetsområdets utkant, se bilaga18. 

Enligt miljöförvaltningens, Borås Stad, rapport ”Skyddsvärd natur i Borås Kommun” 14 , 

finns i anslutning till etableringsområdet ett odlingslandskap (03*001) med hagmarker 

och fornlämningar som är en kulturhistoriskt värdefull miljö. Området utbreder sig norr 

om Borgstena kyrka och är ett odlingslandskap med åkrar och betesmarker. Området är 

klassat som Klass II - mycket högt naturvärde. 

”I den västra delen finns en stor betesmark som bitvis har karaktär av betad skog och 

utmark. Här finns också ett gravfält med 45 väl bevarade järnåldersgravar. Grässvålen 

är väl betad och fläckvis återfinns backtimjan, slåttergubbe, svinrot och rotfibbla. I 

skogsmarken kring de gamla torpen Hästhagen och Karlstorp finns en delvis gödslad 

betesmark omgiven av en vacker stengärdesgård. I öster rinner den lilla Sågebäcken 

fram omgiven av en alsumpskog med grova alar”. 

Inom detta område med mycket högt naturvärde finns 5 delområden, se figur 15. 

Figur 15. Karta från kommunbiolog, Borås Stad. Gröna stjärnor visar var de 

närmsta verken är placerade i förhållande till odlingslandskapet. 

14 Borås Stad, 

http://www.boras.se/forvaltningar/miljoforvaltningen/miljoforvaltningen/naturiboras/naturvardsprogram.4.82f0 

a312665003f0d80004018.html, Uppdaterad 2010-12-29 

28

Östergården (03*001*01) är stor betesmark med ogödslad flora som bitvis har 

karaktär av betad skog och utmark. Det finns också ett gravfält med 45 väl 

bevarade järnåldersgravar. Området är klassat som klass II – mycket högt 

naturvärde. Åtgärdsförslag är fortsatt bete. 

Hästhagen (03*001*02) är en delvis gödslad betesmark omgiven av en vacker 

stengärdesgård med klass III – högt naturvärde. Åtgärdsförslag är fortsatt bete 

Stomsberg (03*001*03) är ett lövskogsområde med klass III – högt naturvärde. 

Inget åtgärdsförslag. 

Stomsberg (03*001*04) är också ett lövskogsområde. Området har naturskogs 

karaktär och längs med Sågebäcken växer en alsumpskog med tämligen grova 

träd, rikt fågelliv och örtrikt och frodig fältskikt. Området är klassat som klass II - 

mycket högt naturvärde. Åtgärdsförslag är fri utveckling 

Östergården (03*001*05) är hagmark klassat som klass III – högt naturvärde. 

Åtgärdsförlag – fortsatt bete 

5.3.1.4 

Naturreservat/natura 2000 

Inga naturreservat/Natura 2000–områden finns inom etableringsområdet, se figur 16. 

4,5 km nord ost om etableringsområdet finns naturreservatet Mollungen och cirka 1,5 km 

norr om området ligger naturreservatet Molla bokskog. Båda områdena ligger i 

Herrljunga kommun och är även Natura 2000 områden, se figur 16. Sju km sydväst om 

området ligger naturreservatet Vänga mosse i Borås Stad. 

Figur 16. Naturreservat/Natura 2000-områden inom 5 km från etableringsområdet. 

Utdrag ur Länsstyrelsens GIS-karta 

29

Naturreservatet Mollungen ligger vid sjön Sandsken och är cirka 171 hektar stort. 

Omgivningar har blivit kända för de stora bestånden av bok och vid sjön finns ett 

omväxlande landskap av hagmarker och små ängar. Bokskogarna i dessa trakter var 

förr betydligt större och omfattade. I reservatet finns ett flertal spår och lämningar av 

äldre brukning och bebyggelse. Många träd är mycket grova och på många av dem finns 

rikligt med lunglav. Totalt är 147 olika lavar och 27 olika mossor registrerade. Rikare 

lundartad flora förekommer på vissa platser, med arter som trolldruva, vätteros, 

desmeknopp och dvärghäxört. Fågelfaunan innehåller arter som mindre hackspett, 

stenknäck, mindre flugsnappare, och stjärtmes. Det finns också en rik och exklusiv 

insektsfauna med flera skyddsvärda arter 15 . 

Naturreservatet Molla bokskogar ligger vid Mollasjöns sydöstra strand och är cirka 30 

hektar stort. Den äldsta delen av skogen har anor från 1600-talet och många av bokarna 

är mycket gamla. finns rikligt med vitsippor, blåsippor och lundstjärnblomma. På de 

gamla träden har noterats mindre vanliga arter som till exempel lunglav, korallblylav och 

mossan späd frulania. Till häckande fåglar hör arter som spillkråka, stenknäck, stjärtmes 

och grönsångare. Reservatet är ett populärt utflyktsmål med flera markerade stigar samt 

en rastplats 16 . 

Vänga mosse är en stor vacker högmosse på cirka 238 hektar som är relativt opåverkad 

av mänskliga ingrepp. Mossen representerar en naturmiljö som är utmärkande för Borås 

och Sjuhäradsbygden och består av två mossar med den slingrande Säveån i mitten. På 

mossen växer främst olika starrarter, blåbär, lingon, pors, sileshår och hjortron. I juli och 

augusti blommar rosa klockljung över hela mossen. Längs med Säveån finns sumpskog 

av tall, vårtbjörk och klibbal. Mossen har ett rikt fågelliv med bland annat ljungpipare, 

enkelbeckasin, orre, tranor, häger och rovfåglar så som bivråk, sparvuggla, berguv och 

kungsörn. Vänga kvarndamm är en förutsättning för att vattenståndet i Vänga mosse ska 

kunna behållas. En kvarn har funnits på plats i minst 350 år 17 . 

5.3.2 Flora och fauna 

Sumpskogarnas sammansättning är viktig för framförallt insekter och kryptogamer. Ett 

rikt insektliv innebär även gynnsamma förutsättningar för fåglar. 

5.3.2.1 

Flora 

Inom etableringsområdet finns, utöver de naturvärden i stenbrottsdammen som beskrivs 

i avsnitt 5.3.1.3, inga inrapporterad fynd i Artportalen. Närmaste fynd utgör ett bestånd 

av backsippa vid ängarna runt Stålarp samt en del intressanta fynd av lavar i 

bokskogarna runt Mollasjön. 

Kållaredsmosse utgör i den befintliga skogsproduktions-miljön ett avvikande inslag och 

bidrar därmed till områdets biologiska mångfald. Mossen är dikad i okänd omfattning 

vilket har lett till att de blöta partierna sannolikt minskat i omfattning och att 

igenväxningen har accelererat vilket särskilt märks i mossens norra delar. 

15 Länsstyrelsen Västra Götalands Län, http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/djur-ochnatur/skyddad-natur/naturreservat/lanets-naturreservat/herrljunga/mollungen/Pages/index.aspx 

16 Länsstyrelsen Västra Götalands Län, http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/djur-ochnatur/skyddad-natur/naturreservat/lanets-naturreservat/herrljunga/molla-bokskog/Pages/index.aspx 

17 Länsstyrelsen Västra Götalands Län, http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/djur-ochnatur/skyddad-natur/naturreservat/lanets-naturreservat/boras/vanga-mosse/Pages/default.aspx 

30

5.3.2.2 

Däggdjur 

Däggdjursfaunan inom och omkring etableringsområdet bedöms främst bestå av älg, 

rådjur, hare, räv, grävling, fladdermöss och olika smågnagare. 

Dokumenterade uppgifter om förekomst av hasselmus finns i rapporten ”Hasselmus i 

Borås Stad” 18 vilken gjordes under 2007. Ett yngelbo observerades då på ett 

uppväxande hygge, cirka 1 km västnordväst om Stommens gård. Inga bon eller 

observationer av hasselmus har gjorts vid något av fältbesöken vid inventeringen. En 

optimal hasselmusbiotop innehåller mycket löv med gott om bär och fruktbärande buskar 

och träd. Inslag av ädellöv gynnar kraftigt förekomsten av hasselmöss. Arten 

förekommer dock även i olika successionsmiljöer (mer eller mindre temporära miljöer 

vilka uppstår och försvinner i landskapet) såsom täta ungskogar, igenväxnings-marker 

och kraftledningsgator 19 . Inom planerat verksamhetsområde påträffas inga miljöer i 

tillräcklig omfattning som kan karakteriseras som optimala hasselmusbiotoper enligt 

Örnborg Kyrkander. Det förekommer dock i det planerade verksamhetsområdet 

successionsmiljöer som kan utgöra temporära suboptimala hasselmushabitat, till 

exempel hyggen och kraftledningsgator. 

5.3.2.3 

Bäckröding 

I Sågebäcken söder om etableringsområdet finns enligt uppgift ett bestånd av 

bäckröding. Bäckrödingen är inplanterad och en för Sverige främmande art. Misstanke 

finns om att bäckrödingen trängt undan öring som enligt uppgift tidigare fanns i tämligen 

goda bestånd i bäcken. 

5.3.2.4 

Grod- och kräldjur 

Vid fältbesök har de vanligast förekommande arterna av grod- och kräldjur observerats: 

vanlig groda, åkergroda, padda, mindre vattensalamander, huggorm och snok. 

Inga större vattensalamandrar har observerats i området. Dammen vid stenbrottet, se 

avsnitt 5.3.1.3, bedömdes av Örnborg & Kyrkander som en potentiellt lämplig lokal för 

större vattensalamander eftersom kräft- och fiskfria småvatten av mer permanent 

karaktär utgör potentiellt lämpliga reproduktionsmiljöer för större vattensalamander. 

Eftersök i dammen har dock inte resulterat i några fynd. Enligt uppgift från närboende 

hyser dammen signalkräftor vilket drastiskt dammens lämplighet som reproduktionslokal 

för större vattensalamander, eftersom kräftorna äter vattensalamanderns ägg och 

yngel 20 . Större vattensalamander finns enligt uppgifter i en trädgårdsdamm utanför 

etableringsområdet och därmed finns möjlighet för spridning till nya lokaler. 

18 Borås Stad, Miljöskyddskontoret, 

http://www.borasem.se/download/18.2e3c28f31321faecd4480005903/Hassemus+i+Bor%C3%A5s+Stad+(2 

007).PDF 

19 Borås Stad, Miljöskyddskontoret, 

http://www.borasem.se/download/18.2e3c28f31321faecd4480005903/Hassemus+i+Bor%C3%A5s+Stad+(2 

007).PDF 

20 Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, 

http://miljobarometern.stockholm.se/content/docs/ts/4/groddjur_su2008.pdf 

31

5.3.2.5 

Fåglar 

Fågelfaunan inom etableringsområdet har inventerats med tonvikt på sträckande och 

häckande fåglar. Nedan information är en sammanfattning av den inventering som 

genomförts, se bilaga 18 för hela rapporten. 

Vid inventeringen av häckfåglar är det i första hand vanligt förekommande arter som 

påträffats. Två rödlistade arter har observerats, göktyta och tornseglare. Däremot har 

inga lämpliga häckningsmiljöer för dessa arter påträffats i etableringsområdet. Utöver 

observationer gjorda i området i samband med punktruttsinventeringen 2011 finns 

muntliga uppgifter från lokal ornitolog om häckande bivråk sydsydost om Stålarp, 

födosökande lärkfalk, nötkråka samt sporadiska observationer av överflygande smålom. 

Röd glada har observerats i Mollaryd samt Kållared vid två tillfällen under häckningstid, 

dock har häckning i området inte kunnat konstateras. 

På Kållaredsmosse förekommer spelande tjäder. Tjäder är inte rödlistad men finns 

upptagen på bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv som en art som är särskilt skyddsvärd. 

Direkta observationer samt spår och spillning av tjäder och orre har gjorts i området 

under inventeringarna 2010 och 2011 och sannolikt förekommer båda arterna som 

häckfåglar i eller i nära anslutning till etableringsområdet om än i sparsam omfattning. 

Inga spår eller tecken på förekomst av större spelplatser för tjäder eller orre (fem eller 

fler spelande tuppar) har gjorts i området, utan de observationer som gjorts har varit 

enstaka och solitära spelande tuppar. Bedömningen är att förutsättningar för sådana 

större spelplatser saknas i området. 

Antalet direkta observationer av ugglor är fåtaliga. En observation av spelande 

sparvuggla vid Mellansjön, en jagande individ och en spelande vid Kållared gjordes på 

våren 2011. Däremot finns det observationer inrapporterade till artportalen av både, katt- 

, horn-, sparv- och pärluggla. 

Vid vår- och höststräcket i etableringsområdet har inga exceptionella sträcksiffror av 

några arter noterats men det är tydligt att området uppvisar en del sträckrörelser. Under 

höststräcket är det sånglärka och svärta som förekommer mest talrikt av de rödlistade 

arterna samt de arter som är upptagna i EU:s fågeldirektiv och under vårsträcket är det 

trana och sångsvan. Sett till observationstillfällen under höststräcket är det sångsvan 

och fjällvråk som inrapporterats mest frekvent. 

5.3.2.6 

Fladdermus 

Jens Rydell, fladdermusforskare, har under sommar och höst 2011 genomfört en 

fladdermusinventering av etableringsområdet och rapporten kan läsas i sin helhet i 

bilaga 12. Syftet med fladdermusinventeringen var att utreda om vindkraftsetableringen 

kommer att ge negativa effekter på miljöer eller platser som är värdefulla för 

fladdermöss, om etableringen kommer ge negativa effekter på hotade eller sällsynta 

arter (om sådana förekommer) eller om etableringen, främst under vår och höst, 

attraherar fladdermöss som i så fall riskerar att dödas vid födosök runt verkens torn. 

De bästa miljöerna för fladdermus i området finns vid Borgstena kyrka, Nossekälla och 

lövskogarna närmast runt omkring (inom 200 m). Detta kulturlandskap har knappast 

någon direkt förbindelse med skogen där vindparken planeras, men de båda miljöerna 

ligger ändå så nära varandra att fladdermöss ändå kan täcka in båda under en natts jakt. 

En modernt brukad barrskog är normalt mycket fattig på fladdermöss både när det gäller 

arter och individer eftersom den sällan innehåller några insektsrika miljöer och inte heller 

32

erbjuder boplatser i byggnader eller ihåliga träd. Skog kan dock fungera som jaktområde 

om träden samlar upp insekter från öppna jordbruksmarker och sjöar i närheten. 

Av inventeringen framgick att minst fem arter förekommer i eller nära 

etableringsområdet, Nordisk fladdermus, Gråskimlig fladdermus, Långörad fladdermus, 

Mustasch/Brandts/vattenfladdermus och Dvärg fladdermus. Området betraktas därmed 

som ganska rikt på fladdermusarter. Inga sällsynta eller hotade arter observerades 

(utom möjligen fransfladdermus, vilken inte har bekräftats). Dock förekommer de flesta 

av de registrerade arterna främst i kulturlandskapet, det vill säga i närheten av kyrkan 

och vid sjöarna. 

5.3.2.7 

Skogsbruksplaner 

Inom etableringsområdet finns ett antal NO- och NS-ytor markerade i 

skogsbruksplanerna. Nedan visas kartor över respektive fastighet och dess eventuella 

NO- och NS-ytor samt verksplaceringarna. 

NS=Naturvård Skötselkrävande, naturvård utan produktionsintresse där området gynnas 

av en naturvårdande skötsel 

NO=Naturvård Orört, naturvård utan produktionsintresse där området lämnas orört 

Borgstena-Ingeshult 1:3 

Inga NO områden inom Borgstena-Ingeshult 1:3, se hela kartan i bilaga 8 

Figur 17. Utklipp ur skogsbruksplan från 1986. Röd stjärna är ett vindkraftverk enligt 

huvudalternativet. 

Kållared 1:10 

Inga No områden inom Kållared 1:10, se hela kartan och planen i bilaga 11. 

33

Figur 18. Utklipp ur skogsbruksplan från 1986. Röd stjärna är ett 

vindkraftverk enligt huvudalternativet. 


Inga No områden inom Borgstena-Ingeshult 1:4, se hela kartan och planen i bilaga 9 

Figur 19. Utklipp ur skogsbruksplan från 1986 

34


Se NO områden inom Ingeshult 1:4 på figur 20, se hela kartan och planen i bilaga 5. 

1. Torvmark/sumpskog 


3. Kantzon mot sjö 

4. Kantzon mot sjö/branter 

5. Kantzon mot sjö 





10. Delvis försumpat 

11. Torvmark/sumpskog/Kantzon mot myr 

12. Avdrag: berg 

Se NS områden inom Ingeshult 1:4 på figur 21, se hela kartan och planen i bilaga 5. 

13. Hagmarkskog 

14. Hagmarkskog 


35

Kållared 1:5 och 1:6 

Se NS områden inom Kållared 1:5 och 1:6 på figur 21, se hela kartan och planen i bilaga 

6. 

1. Sumpskog 

2. Hagmarkskog/delvis försumpat/naturvård 

3. Hagmarkskog/naturvård 



Nötegärde 1:1 

Se NO områden inom Nötegärde 1:1 på figur 22, se hela kartan och planen i bilaga 7. 

1. - 



36

4. Sumpskog 

Se NS områden inom Nötegärden1:1på figur 22, se hela kartan och planen i bilaga 7. 

4. Kantzon mot myr 

5. Delvis sumpskog 



Stockared 1:1 

Se NO områden inom Stockared 1:1 på figur 23, se hela kartan och planen i bilaga 10 

1. Rasbrant/norra del försumpat/död ved/olikåldrigt 

Se NS områden inom Stockared 1:1på figur 23, se hela kartan och planen i bilaga 10. 

2. Gruppställd al/delvis försumpat/delvis senvuxen gran/huvudträd björk 

3. Olikåldrigt/delvis försumpat 

4. Granunderväxt/hagmarksskog/ädellöv enligt lag 

37


Borgstena 8:1 

Se NO områden inom Borgstena 81:1 på figur 24, se hela kartan och planen i bilaga 4. 

1. Al och björk/sumpskog/död ved 

2. Al och björk/sumpskog 

3. Sumpskog/olikåldrigt/död ved 

Se NS områden inom Borgstena 8:1 på figur 24, se hela kartan och planen i bilaga 4. 

4. Floravård/betat/ek/olikåldrigt 

5. Bete/olikåldrigt/granunderväxt/örtrikt 

6. Björkkärr 

38



5.4 Kulturmiljö 

En kulturhistorisk förstudie har genomförts i etableringsområdet och dess omgivningar 

av Västergötlands museum, se bilaga 13. 

Figur 25. Karta över fornminnen och kommunala kulturmiljöer, utdrag ur 

länsstyrelsens GIS-kartor 

39

Etableringsområdet ligger inte inom område som klassat som riksintresse för kulturmiljö, 

se bild 25, men det finns utpekade bevarandeområden som berör kulturmiljövärden. 

Etableringsområdet ligger inom ett landskapsavsnitt som benämnts som ”Skogs- och 

höglandsområdet i södra Västergötland” i landskapshistorisk regionindelning. I området 

finns en del fasta fornlämningar så som fossila åkrar, röjningsrösen, en fångstgrop norr 

om Sågedammen och rester av bebyggelse. Vissa områden kan behöva utredas vidare. 

Den övervägande delen av förekomsten av idag kända fasta fornlämningar och övriga 

kulturhistoriska lämningar är belägna i dalgångarna i anslutning till kyrkbyarna. 

5.4.1 Fornlämningar berörda av vägdragning 

Figur 26. Karta över vägdragning inom eller i närheten av kulturhistoriska värden. Gröna punkter 

symboliserar vindkraftverkens placeringar i huvudalternativet 

1 Vägen går igenom ett nypåträffat område med röjningsrösen, se figur 26. Vägen 

kommer att följa befintlig väg och vägförstärkning och breddning kommer att ske på 

befintlig påverkad yta och området behöver då inte, enligt Västergötlands museum, 

utredas vidare. 

2 Vägen kommer att behöva breddas och förstärkas och på vägens södra sida finns 

ett nypåträffat område med fossil åker, se figur 26. Förstärkning/breddning kommer 

40

enligt rekommendation av den kulturhistoriska förundersökningen, ske på vägens 

norra sida, se figur 27. 

3 Vägen går genom ett röjningsröseområde som är ett bevakningsobjekt och vissa 

röjningsrösen kan komma att beröras. Gäller även för kran- och verksplats, se figur 

26. Ytterligare utredning bör, enligt den kulturhistoriska förundersökningen, utföras. 

4 I vägens östra kant finns en väl bevarad stenmur, se figur 26 och åtgärder kommer, 

enligt rekommendationer från den kulturhistoriska förundersökningen, ske på den 

västra sidan, se figur 27. 

5 Vid utformningsalternativet kommer vägen delvis gå genom ett röjningsröseområde 

som är ett bevakningsobjekt och verksplatsen kommer att tangera samma 

röjningsröse, se figur 26. Vägdragningen kommer därför ske mer österut för att 

undvika röjningsröset och den ytterligare rekommenderade utredning, se figur 27. 

6 Vägen går genom ett röjningsröseområde som är klassat som en fast fornlämning. 

Gäller även för kran och verksplats, se figur 26. Ytterligare utredning bör, 

enligt den kulturhistoriska förundersökningen, utföras då vissa röjningsrösen kan 

komma att beröras. 

7 Vägen går igenom ett röjningsröseområde, se figur 26, som är ett bevakningsobjekt 

och eftersom vissa av röjningsrösena kan komma att beröras bör, enligt den 

kulturhistoriska förundersökningen, vidare utredningar utföras. Vägen kommer för 

att undvika röjningsröseområdet att dras längre söderut, se figur 27. 

8 Vägen går genom ett röjningsröseområde som är klassat som en fast fornlämning, 

se figur 26, vilket dock inte är ett bevakningsobjekt. Gäller även för kran- och 

verksplats. För att minska påverkan kommer vägen dras mer söderut, se figur 27 

9 Den äldre väg/stig som går genom området har en ålderdomlig karaktär och ett 

kulturhistoriskt värde, enligt den kulturhistoriska förundersökningen, och ombyggnad 

bör undvikas, därför kommer vägdragningen ske söder om denna väg, se figur 27. 

Vägdragning för båda alternativen finns mer beskrivna i avsnitt 6.4.3. 

41

Figur 27. Karta över vägdragning inom eller i närheten av kulturhistoriska värden. Turkos 

vägdragning är nya förslag efter gjord kulturinventering. Gröna punkter symboliserar 

vindkraftverkens placeringar i huvudalternativet 

I anslutning till etableringsområdet finns ett område som pekats ut som en av Borås 

Stads värdefulla kulturmiljöer 21 , se figur 25. Den kulturmiljö som avses ligger kring 

Borgstena uppe på en höjd längs norra sidan av länsväg 183, med den lilla sjön 

Nossekälla på andra sidan vägen. Området befolkades redan under stenåldern och är 

rikt på fornlämningar, bland annat kommunens största järnåldersgravfält. Gravfältet är 

beläget på före detta prästgårdens ägor och innehåller bland annat gravhögar som är 

det sista skedet i förhistorisk gravbyggartradition före kristnandet. Vid 1800-talets slut 

fanns flera sockenkommunala byggnader runt kyrkan, såsom skolor, sockenmagasin, 

gästgiveri och kyrkstallar. Av detta består endast en skolbyggnad från 1860-talet som en 

del av nuvarande församlingshem. Området har som helhet karaktär av gammal betad 

skog. Kyrkan är åt söder och väster omgiven av ett äldre odlingslandskap med åkrar och 

betesmarker. En mindre byväg, som leder till Borgstena prästgård, slingrar sig i väster 

nedanför kullen. Markerna är gräsbeväxta och har lövträd mellan ägorna. Röda 

ekonomibyggnader av olika slag och vita eller gula mangårdar syns i närheten från 

kyrkkullen, liksom Borgstena stationssamhälle längre västerut med tvåvånings 

21 Riksantikvarieämbetet, bebyggelseregistret, 

http://www.bebyggelseregistret.raa.se/cocoon/bbr/miljo_formatted_property.html?propertyId=210000027358 

26&baseObjectId=21200000000522&rubrik=Information+om+milj%F6n&menu1=Milj%F6&menu2=Beskrivni 

ng, (2011-06-23) 

42

lamellhus. Borgstena kyrkomiljö är upptagen i Borås Stads vindkraftutredning som ett 

område att ta hänsyn till 22 . 

5.5 Friluftsliv och rekreation 

Området nyttjas främst av närboende för normalt friluftsliv i form av skogspromenader, 

svamp-, och bärplockning. Från Borgstena utgår ett markerat milspår för skidåkning som 

passerar genom området. Detta spår används dock sparsamt och har enligt uppgift inte 

använts de senaste två vintrarna. I området bedrivs jakt. 

I etableringsområdet, främst i södra och sydvästra delarna, uppfattas idag ljudet från 

aktiviteter vid sågverket i Borgstena, grustäkten vid järnvägen och även tågen som 

passerar i Borgstena. 

Strax norr om etableringsområdet går Fjällastigen som sköts av Molla byalag. Det är en 

10 km lång led som startar vid bokskogen i Hult, Mollaryd och binder ihop Mollaleden 

med Hultleden. Leden passerar flera sjöar och följer oftast stigar, skogs- och ibland 

grusvägar. Leden har funnits sedan början av 90-talet och har fått sitt namn efter 

fastigheten Fjälla. Vid Våtasjön finns det en grillplats där man kan vila och fiska och vid 

Hallasjön finns möjlighet för bad. 

6 Beskrivning av projektet 

I detta kapitel ges en detaljerad beskrivning av huvudalternativet för en etablering av 

vindkraftverk i det aktuella etableringsområdet. 

6.1 Lokalisering 

6.1.1 Förutsättningarna för vindkraftsprojekt 

En grundförutsättning för etablering av vindkraft är att vindförhållandena är goda. Vidare 

måste faktorer som avstånd till närboende, landskapets karaktär, befintliga natur- och 

kulturvärden samt områdets betydelse för friluftsliv beaktas. Etableringsområdet får inte 

påverka befintlig flyg-, radio- och teletrafik eller Försvarsmaktens intressen. Slutligen 

måste faktorer som förekomst av vägar, möjligheten att ansluta till befintligt elnät, 

transportbehov och lokal förankring vägas in. 

Målsättningen med lokaliseringen är att på bästa sätt utnyttja platsen för vindkraft. Ett 

utformningsalternativ har tagits fram vilket innebär fler verk med mindre rotordiameter, 

men det innebär större exploatering av mark, för vägar, uppställning och kranplatser, och 

därmed också mer påverkan på natur och kultur för ungefär samma produktion. 

Utformningsalternativet innebär också en ökad påverkan på landskapsbilden. 

22 Borås kommuns vindkraftutredning, 

http://www.boras.se/download/18.5315093d12da7c7ef1780006208/f%C3%B6ruts%C3%A4ttningar+vindkraf 

t+20100910%2C+underlaget+som+KF+tog+beslut+om+27+januari+2011.pdf, tryckt 2010 

43

6.1.2 Val av område 

Det valda etableringsområdet är en av Sjuhäradsbygdens höjder och är tillräckligt stort 

för att ge plats åt flera vindkraftverk. 

Etableringsområdet är intressant för vindkraftsetablering av främst fem anledningar: 

vindtillgången bedöms som god, se figur 28 

projektet är lokaliserat i produktionsskog och skogsbruk kan lätt anpassas och 

integreras med vindbruk 

avstånden till närmaste bostäder bedöms som tillräckligt stora för att vindkraften 

endast ska ge upphov till begränsad påverkan i form av ljud och skuggor 

projektet bedöms endast ge en begränsad påverkan på natur- och kulturvärden 

inom etableringsområdet 

i övrigt finns få motstående intressen som inte kan kombineras med vindkraft 

Figur 28. Vindkartering, MIUU-modellen, 100 meter över marken 

Enligt Borås Stads vindkraftutredning, se rubrik 4.4.2., ligger det aktuella 

etableringsområdet inom ett område som kommunen rubricerat, ”Kan vara intressant att 

studera vidare”, med en kommentar om att fåglar kan bli ett konfliktämne. 

44

De planerade vindkraftverk placeras främst i områden med produktionsskog och på 

platser där höga naturvärden saknas. Vägdragningen sker till stora delar på redan 

befintliga vägar vilken minskar behovet av helt ny vägdragning. 

6.2 Utformning av vindkraftspark 

Den planerade vindkraftsparken består av upp till fem verk, se figur 29. Målsättningen är 

att på bästa sätt utnyttja platsen för vindkraft. 

Figur 29. Karta över området samt huvudalternativets placeringar, varje ruta 

är 1 km 

Utöver medelvinden i området påverkas elproduktionen och vindkraftverkens hållfasthet 

även av vindens turbulens. Turbulens, som uppstår när vinden påverkas av friktion mot 

mark, träd och ev. höga byggnader, innebär att luftens jämna strömning bryts och 

luftvirvlar skapas som kan orsaka slitage på vindkraftverken. Turbulensen avtar med 

höjden över marken varför högre torn generellt är att föredra i skogsterräng. För att 

motverka risken för turbulens och vindskugga (vindkraftverk ”stjäler” vind från ett annat 

alltför närliggande verk) planeras vindkraftverken att placeras med ett inbördes avstånd 

motsvarande cirka fem rotordiametrar (cirka 500 - 550 meter) från varandra. 

6.3 Vindkraftverken 

Den tekniska utvecklingen av vindkraftverk går mycket snabbt. Det är därför inte möjligt 

att i dagsläget med säkerhet avgöra fabrikat och modell för de vindkraftverk som 

kommer att etableras i Borgstena. Om verken hade etablerats i närtid hade det troligtvis 

Vestas V112 eller annat fabrikat i motsvarande storlek installerats. Dessa verk har en 

effekt på 3 MW. Det är vindkraftverk av typen V112 (119 meters navhöjd, 112 meters 

rotordiameter) som beskrivs i denna MKB om inget annat anges. Oavsett vilket fabrikat 

45

och modell som etableras, ska detta ske med beaktande av de gällande riktvärden och 

rekommendationer vad gäller exempelvis ljud- och skuggpåverkan, samt påverkan på 

människans hälsa, natur och miljö i övrigt. 

Oavsett fabrikat och modell kommer vindkraftverkens torn att vara cylinderformade och 

konstruerade av stål eller en kombination av stål och betong. Maskinhuset kommer att 

vara tillverkat av aluminium och glasfiberarmerad epoxi. Den trebladiga rotorn kommer 

att vara tillverkad av glasfiberarmerad epoxi eller kolfiber. De synliga delarna av 

vindkraftverken kommer att ha en gråvit färgton. Ytbeläggningen på torn och rotor 

kommer att vara antireflexbehandlad. Vindkraftverkens maximala totalhöjd kommer att 

uppgå till 180 meter. 

Vindkraftverkens blad roterar med variabelt varvtal. Verk med stor rotordiameter har 

generellt lägre varvtal än verk med liten rotordiameter. De aktuella vindkraftverken har 

varvtal om cirka 9 – 15 rotationer per minut, beroende på rådande vindförhållanden. 

Vindkraftverken börjar producera el vid vindstyrkor från cirka 3 m/s. 23 Vid cirka 12 m/s 

uppnås maximal effekt. Vid vindstyrkor över 25m/s reduceras effektuttaget, eftersom 

risken då är hög för skador och slitage på vindkraftverk. 

Vindkraftverkens effekt är proportionell mot vindhastigheten i kubik. Detta medför att en 

liten ökning av vindhastigheten kan medföra en stor ökad elproduktion. Högre torn 

medför större elproduktion p.g.a. högre vindstyrka men även högre kostnader för torn 

och fundament. I detta projekt har bedömts att en navhöjd kring 120 meter utgör den 

mest lämpliga navhöjden. 

Vindkraftverkens driftsperiod motsvarar cirka 20-25 år. 

6.3.1 Fundament 

Vindkraftverk förankras i marken på olika sätt beroende på hur förutsättningarna ser ut 

på platsen och vilket verk som valts. Före byggnation görs en geoteknisk undersökning 

för att fastställa de geologiska förutsättningarna, utifrån denna väljs typ av fundament. 

Vanligast används ett så kallat gravitationsfundament som konstrueras genom att en 3-4 

meter djup och cirka 20 X 20 meter bred grop grävs i marken (fundamentets storlek 

varierar med verkets storlek). Gropen armeras och fylls med betong. Fundamentet täcks 

med fyllnadsmassa i form av bergkross och jordmassor. Synbar del av fundamentet blir 

den ingjutna metallflänsen som tornet sedan monteras på, se figur 30. 

20m 

Figur 30. Typskiss över ett vindkraftverks betongfundament. 

23 Wizelius, T. 2003. Vindkraft i teori och praktik, Studentlitteratur 

Fundament 

Jordtäckning 

2-3m 

46

Fundament kan även gjutas direkt ovanpå en berghäll, under förutsättning att bergets 

hållfasthet och övriga förutsättningar är tillräckliga. Anläggande av ett sådant fundament 

föregås vanligtvis av en plansprängning som jämnar ut ytan för det planerade 

fundamentet. En klack gjuts på platsen i vilken dragstag borras genom och vidare ner i 

berget. Fundamentet fästs ovanpå klacken och förankras i berget med hjälp av stänger. 

Ovanpå fundamentsdelen fästs och fixeras slutligen tornet. 

I fall med godtagbara bergförhållanden kan bergförankringar av tornen utföras och på 

platser med svårare markförhållanden kan pålning krävas. Pålning bedöms inte vara 

aktuellt i detta fall. 

6.4 Anläggning av vägar och övriga markarbeten 

Vägdragningar utgör vanligen den största enskilda påverkan på miljön vid anläggande 

av vindkraft. Om inte rätt byggteknik används kan ett markområdes hydrologi förändras 

vid framförallt vägpassager och anslutning till våtmarker vilket i sin tur kan leda till 

förändrade förutsättningar för floran och faunan i området. Försiktighetsåtgärderna 

redovisas i avsnitt 7.4.2. 

Massbalans kommer att eftersträvas i projektet. Det innebär att massor som grävs, 

schaktas och i viss mån sprängs används som fyllnadsmassor i vägar, kranplatser etc. 

Med massbalans minskas transportfrekvensen vilket gynnar miljön och reducerar 

kostnaderna för projektet. Tillförsel av material kommer dock att behövas i samband 

med fundamentsbyggnationer och anläggning av ny väg. För nyanlagda vägar med 30- 

50 cm vägdjup uppgår massan till 5 ton/löpmeter (baserat på en vägbredd av 5 meter). 

Sammanlagd massa för nyanlagda vägar enligt huvudalternativet beräknas uppgå till ca 

5500 ton (beräknat utan hänsyn till massbalans). Massor för förstärkning av befintlig väg 

samt anläggning av kranplats tillkommer. Den befintliga grustäkten, strax väster om 

etableringsområdet, planeras att eventuellt användas för utvinning av massor. Detta 

medför i så fall korta transporter. 

6.4.1 Transporter 

Anläggnings- och avvecklingstiden, som beräknas till 6-12 månader vardera, kommer att 

innebära intensiv trafik i området. När anläggningen väl är färdigställd kommer 

transportfrekvensen att reduceras kraftigt och uppgå till endast enstaka transporter vid 

reparationer och service. 

Transportbehovet för anläggning av ett vindkraftverk är helt beroende av vald modell och 

fabrikat. Transportbehov för ett 2-3 MW vindkraftverk uppgår ungefär till: 

Maskinhus: 1 trailerbil 

Rotorblad: 3 trailerbilar 

Rotornav: 1 trailerbil 

Tornet: 5 trailerbilar 

Kablar- och kontrollutrustning: 1 trailerbil 

Resandet av vindkraftverken med ståltorn bedöms omfatta cirka 2 verk per vecka. Vid 

resandet kommer främst lastfordon, grävare och hjullastare att användas. Monteringen 

av vindkraftverken kommer även att kräva två kranar. 

47

Utöver verktransporterna tillkommer transporter för byggandet av fundament, vägar, 

elnätsmaterial och kabeltrummor. 

6.4.2 Infartsvägar 

BEM avser att i första hand använda befintliga vägar för transporter till och från 

etableringsområdet. De tunga transporterna ställer krav på tillfartsvägarnas kvalitet. 

Tillfartsvägen måste vara av god standard och den måste ha en minsta bredd om cirka 

4-5 meter. 

När det gäller val av infartsväg har BEM analyserat lämpligheten hos de befintliga vägar 

som leder till området. Som utgångspunkt vid denna analys har BEM tagit hänsyn till 

vägarnas befintliga kvalitet, andel väglängd som behöver förstärkas/nyanläggas samt 

potentiell risk för skada på känslig natur i området. 

Bild 31. Bild över den planerade infartens järnvägsövergång vid grustäkten 

Cirka 1,5 km väster om projektet, i Herrljunga kommun, finns en grustäkt, från vilken in 

och utfart till parken planeras, se figur 32. Ett par km väster om området, strax bortanför 

grustäkten, löper länsväg 183 samt järnvägen. 

48

Figur 32. Karta över planerad infart till parken, se röd linje 

6.4.3 Vägdragning inom etableringsområdet 

Vindkraftsetableringen i Borgstena innebär en upprustning av befintliga vägar i området 

samt byggnation av en del nya vägar, se bild 5. Det befintliga vägnätet inom 

etableringsområdet är av varierande kvalitet. Föreslagen vägdragning utgår ifrån att i 

första hand använda befintliga vägar samt ta hänsyn till identifierade natur- och 

kulturvärden. 

Bild 5. Bild på befintlig väg inom etableringsområdet i Borgstena 

Föreslaget vägnät är fördelaktigt eftersom det inte finns några bostäder i omedelbar 

närhet till vägsträckningen och påverkan på närboende under byggnadsskedet kan 

därmed minimeras. De vägar som byggs kan användas för skogsbruket som därmed 

kan bedrivas effektivare. 

49

1 km 

Figur 33. Karta över planerat vägnät inom etableringsområdet vid huvudalternativet. 

1 km 

Figur 34. Karta över planerat vägnät inom etableringsområdet vid utformningsalternativet 

50

Förstärkning, i varierande grad, av de befintliga vägarna i området bedöms 

uppskattningsvis uppgå till cirka 2350 meter och kommer att kräva avverkning av träd 

placerade inom cirka 2,5 meter från vardera sidan av vägkanten, tillförsel av nytt material 

samt breddning av befintlig väg. 

Inom etableringsområdet kommer cirka 1100 meter ny väg, med vägdjup på cirka 30-50 

cm, att behöva anläggas. För nyanlagd väg uppgår avverkningsytan till som mest 10 

meter (5 m vägyta + (2,5+2,5m dike)), kurvorna kan komma att behövas röjas 

ytterligare för att de långa transporterna skall kunna ta sig fram med bland annat 

rotorbladen. 

Bild 6. Exempel på hur en nyanlagd/förstärkt väg för vindkraft transporter kan se ut 

6.4.4 Vindkraftverk och övrigt anläggningsarbete 

Till varje vindkraftverk kommer en kranplats och avställningsplats att behöva anläggas. 

Olika vindkraftsfabrikat har olika krav på utformning och storlek på kranplatsen, normalt 

uppgår kranplatsen till cirka 1 500m 2 /vindkraftverk för verken i huvudalternativet.. 

Vid resning av vindkraftverken krävs anläggande av temporära uppställningsplatser för 

montering av kran. Även här har olika vindkraftsfabrikat olika krav på 

uppställningsplatsens egenskap och storlek. 

6.5 Elanslutning 

Anläggande av en vindkraftspark kräver elanslutningar, dels internt inom 

etableringsområdet och dels även vid överföring till överliggande elnät. Kabeldragningen 

samordnas i regel med vägbyggnationen, på detta sätt görs minst markintrång. 

51

6.5.1 Intern elanslutning 

BEM kommer eventuellt att ansvara för elanslutningen inom vindkraftsparken. En 

transformatorstation kan komma att placeras i anslutning till respektive vindkraftverk, 

alternativt inuti tornet. Denna transformerar strömmen som vindkraftverket producerar till 

det lokala nätet (10-36 kV). I stationen finns också utrustning för att avläsa hur mycket el 

som levereras till elnätet. 

Bild 7. Transformatorstation i Eolus Vind AB vindkraftsprojekt Ramdala, Karlskrona kommun. 

Vindkraftverken ansluts, i möjligaste mån, till det interna elnätet genom markförlagda 

kablar som sträcker sig i eller längs med det interna vägnätet. Det innebär att 

markkabeln anläggs med upp till 35-50 cm fyllnadsmaterial i enlighet med 

Elsäkerhetsverkets anvisningar samt med EBR:s (ElByggnadsRationalisering) KJ41. 

6.5.2 Extern elanslutning 

För att ansluta det interna elnätet med det externa nätet kan eventuellt en ny mindre 

kopplingsstation att behöva anläggas. Det är upp till nätägaren, Vattenfall AB, att 

bestämma hur nätet skall anslutas och utformas. Vattenfall AB har informerats om 

projektet. Troligtvis ansluts parken via jordkablar från transformatorstation i området. 

Redovisningen av det externa nätets utformning sker av nätägaren. 

6.6 Drift 

6.6.1 Elproduktion 

Om ett vindkraftverks årliga elproduktion uttrycks i fullasttimmar, det vill säga en timme 

när verket går på full effekt (s.k. märkeffekt), produceras el under cirka 2 500 timmar i ett 

52

medelbra vindläge. Det motsvarar cirka 30 procent av den teoretiskt möjliga 

produktionen under ett år. I praktiken producerar ett verk el under 80-90 procent av årets 

timmar, men med varierande effekt beroende på vindens varierande styrka. Cirka 60 % 

av elen produceras under vinterhalvåret (oktober-mars). De fem planerade verken i 

Borgstena beräknas generera drygt 8 000 000 kWh el under ett normalvindår. Detta 

innebär för hela anläggningen en produktion av drygt 42 000 000 kWh el per år, 

motsvarande det årliga behovet hushållsel till mer än 8 000 hushåll (baserat på ett 

årsbehov av 5 000 kWh/hushåll). 

Verkens driftsäkerhet uppgår till cirka 95-98 %. Driften övervakas från en driftscentral 

och verket larmar automatiskt om fel uppstår under drift. 

6.6.2 Ljud 

För ljud av samtliga frekvenser gäller avståndslagen, det vill säga att ljud från en sfärisk 

ljudkälla avtar med ökande avstånd med ungefär 6 dB per avståndsfördubbling. 

6.6.2.1 

Mekaniskt och aerodynamiskt ljud 

Vindkraftverk alstrar främst två typer av ljud, dels mekaniskt ljud från maskinhus och dels 

aerodynamiskt ljud från de roterande rotorbladen. I moderna vindkraftverk har det 

mekaniska ljudet till stora delar eliminerats tack vare användandet av ljuddämpande 

material i maskinhuset. Därför är mekaniskt ljud inget problem för dagens vindkraftverk. 

Skulle mekaniskt ljud mot förmodan höras är det normalt ett tecken på ett fel i 

vindkraftverket vilket kräver service. 

Verkens källbuller kan påverkas genom att vekens styrdator reglerar vingarnas vinkel 

mot vinden genom olika program, s.k. mode. Källbullret kan på detta sätt sänkas med 

viss produktionsförlust. Det finns även möjligheter att reglera verk i olika ”mode” 

beroende på vindriktning. 

Det aerodynamiska ljudet från rotorn har karaktären av ett bredbandigt brus där det mest 

framträdande frekvensområdet ligger mellan 63-4000 Hz. Ljudet upplevs vanligen som 

ett svischande ljud. I vindkraftverkens omedelbara närhet kan även ljud från 

kraftelektronik höras under drift. På avstånd som överstiger cirka 200 meter från verket 

hörs normalt enbart det aerodynamiska ljudet. 

Sannolikheten att störas av ljudet från vindkraft ökar om vindkraftverken syns tydligt 24 . I 

kuperad terräng kan berg och höjder, vid vissa vindriktningar, skapa en läeffekt för 

närboende vilket kan göra att bakgrundsljudet blir förhållandevis lågt och ett 

vindkraftverk då kan höras även vid högre vindstyrkor än 8m/s. 

6.6.2.2 

Infra-, låg och ultraljud 

Vindkraftverk ger vidare upphov till visst infraljud och annat lågfrekventljud. Infraljud är 

ljud med frekvenser under 20 Hz, det vill säga ljud under människans hörselområde. I 

naturen finns många källor till infra- och lågfrekvent ljud, exempelvis vind, vågor, 

åskväder och jordbävningar. Dessutom alstrar mänsklig aktivitet infra- och lågfrekvent 

ljud, exempelvis från fordon, flyg, industrier och fläktar. Infraljudnivåer från moderna 

vindkraftverk ligger så lågt att de är betydelselösa ur hälsosynpunkt. 25 Enligt ljudkonsult 

24 Naturvårdsverket, Människors upplevelse av ljud från vindkraftverk 

25 Rudolphi, 2001, Om infraljud och ultraljud från vindkraftverk. 

53

ÅF-Ingemansson är infraljud från vindkraftverk inget problem så vida vindkraftsparken ej 

överstiger 100 vindkraftverk samt riktvärdet om 40 dB(A) ej överskrids. 26 Det finns idag 

ingen standard för att bedöma mätningar av lågfrekvent- eller infraljudsbuller. 

Människans hörtröskel vid 10 Hz (infraljud) är 100 dB. Exponering av höga 

infraljudsnivåer kan påverka människor, främst genom ökad trötthet. För att 

hjärtfunktioner ska påverkas hos människor och djur måste infraljudnivån överstiga 170 

dB. 

Djurförsök med höga infraljudnivåer (0,5 Hz till cirka 30 Hz), uppemot 170 dB, visade 

inga bestående effekter hos de studerade djuren. 27 Dock reagerade de på förändringar i 

ljudbilden. Detta är likartat med hur vi människor reagerar på ljud. Ljud som är knappt 

förnimbara blir vi endast varse om när det sker en plötslig förändring. Ljudbilden från en 

vindkraftspark är normalt monoton och likartad. Således indikerar detta att ljudbilden, om 

den går att höra för hundarna, ej bör leda till ökad oro/stress. 

Ultraljud är ljud med frekvenser över 20 000 Hz, det vill säga ljud över människans 

hörselområde. Ultraljud kan vara störande för exempelvis hundar, som kan uppfatta 

högre frekvenser än människor. Det finns inga dokumenterade fall av höga 

ultraljudsnivåer från vindkraftverk. 28 Liknande infraljud är den omfattning av ultraljud som 

vindkraftverk ger upphov till så pass begränsad att den är att betrakta som betydelselös 

ur hälsosynpunkt. 

BEM anser inte att frågorna om infra- och ultraljud behöver utredas ytterligare inom 

ramen för denna miljökonsekvensbeskrivning eftersom det inte föreligger risk för 

beaktansvärd påverkan. 

6.6.3 Skuggor 

Vindkraftverk ger med sina höga torn och roterande blad upphov till såväl fasta som 

rörliga skuggor, där de senare bedöms vara mest relevanta ur störningssynpunkt. I 

praktiken uppstår påverkan på närliggande bostäder främst när solen står lågt och 

skuggan kastas långt. Sannolikheten för detta är som störst dagtid under vinterhalvåret, 

respektive morgon/kväll under sommarhalvåret. Skuggningen är normalt fördelad över 

ett stort antal dagar, vilket föranleder att den faktiska skuggtiden per dag är 

förhållandevis liten. Skuggan blir mer diffus med avståndet till vindkraftverk. 

26 ÅF Ingemansson, 2008, Ljud från vindkraftverk, Underlag till vindforsks syntesrapport, 

27 Johnson, D L, 1976, Infrasound, its sources and its effects on man, 

28 Naturvårdsverket 2001, Rapport 6241, Ljud från Vindkraftverk 

54

Bild 8. Skugga från torn och rotorblad från ett Vestas V90 i vindkraftpark Källeberg, Falköpings 

kommun. 

Om uppkomna skuggeffekter överskrider rekommenderade värden kommer 

skuggreducerande åtgärder att vidtas. Mest effektivt är att genomföra en så kallad 

skuggoptimering. Detta innebär i korthet att det utifrån en teoretisk beräkning fastställs 

vid vilka tidpunkter varje enskild bostad riskerar att erhålla skuggeffekter som överstiger 

gällande rekommendation. Därefter kan vindkraftverkens styrdatorer programmeras för 

att stänga av vindkraftverken då de yttre betingelserna är sådana att skuggning 

föreligger. Dessa yttre betingelser, exempelvis vindriktning, solinstrålning och tidpunkt på 

dagen, undersöks kontinuerligt via en monterad väderstation på respektive vindkraftverk. 

Genom skuggoptimering kan det således säkerställas att Boverkets rekommenderade 

värden avseende skuggeffekter inte överskrids eller att uppkomna skuggeffekter inte ger 

upphov till orimligt störning för närboende. 

6.6.4 Hinderbelysning 

Vindkraftverken kommer att utrustas med hinderbelysning i enlighet med 

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master 

och andra föremål (TSFS 2010:155), se avsnitt 4.5.3. 

55

Figur. Figur 35. Specifikationer Specifikationer för hinderljus. hinderljus. Utdrag Utdrag ur TSFS ur TSFS 2010:155, 2010:155, regler som regler omfattar som vindkraftverken 

omfattar 

vindkraftverken i projekt Nylandsbergen i projekt markerat Nylandsbergen med röd markerat ruta. 

med röd ruta. 

Bild 9. Hinderbelysning för ett verk under 150 meter på ett Enercon E82 i Eolus Vind ABs 

vindkraftpark Kvantenburg, Melleruds kommun. 

56

6.6.5 Service, kemikalieförbrukning mm 

Normalt tecknas ett serviceavtal med det företag som levererar vindkraftverken, som då 

sköter all service. 

Vindkraftverken innehåller en viss mängd kemikalier. Aktuella vindkraftverk innehåller i 

storleksordningen 600 liter olja, varav 295-400 liter i växellådan och cirka 200 liter i 

hydraulsystemet. Oljorna hanteras i slutna system och driften övervakas kontinuerligt. 

Vissa vindkraftverksmodeller saknar växellåda och hydraulsystem, varför mindre mängd 

olja behövs om en sådan modell väljs. Vissa modeller har en svängningsdämpande 

oljetank i toppen på tornet innehållande cirka 1000 liter olja. Oljeläckage förorsakar 

automatiskt driftsstopp av vindkraftverket och besök av servicepersonal. Oljor byts med 

cirka fem års intervall. Vissa mekaniska delar i verken smörjs med fett. Mängden fett 

uppgår till i storleksordningen 30 kilo per verk. I genomsnitt pumpas cirka 8 kg fett i 

verket vid service var 6:e månad. 

BEM anser att dessa frågor inte behöver utredas inom ramen för denna 

miljökonsekvensbeskrivning eftersom det inte föreligger risk för beaktansvärd påverkan. 

6.6.6 Elektromagnetiska fält 

Elektromagnetiska fält skapas varje gång elektricitet alstras, transporteras eller 

förbrukas. Fältet består av en elektrisk och en magnetisk del som har olika egenskaper 

och möjligen har olika biologiska effekter. Magnetiska fält försvagas med avståndet till 

källan medan elektriska fält avskärmas eller försvagas av ledande föremål såsom träd 

och byggnader. De viktigaste källorna till elektromagnetiska fält i vår omgivning är 

mobiltelefoner och basstationer, kablar samt olika typer av elektriska apparater 29 . 

I fallet med vindkraftverk bedöms endast påverkan på strålmiljön förekomma i den 

absoluta närheten av uppförda transformatorstationer samt till viss del även kring 

nedgrävda kablar. Samtliga materiel kommer att vara utformade enligt gängse praxis för 

att säkerställa en säker strålmiljö. De elektromagnetiska fält som förväntas uppstå är 

mycket små. Konsekvenserna av elektromagnetiska fält från anläggningen beskrivs inte 

utförligare då dessa bedömts som, i sammanhanget, obetydliga för människor, djur och 

natur. 

BEM anser att denna fråga inte behöver utredas inom ramen för denna 


6.6.7 Säkerhetsrisker 

Vid anläggande av en vindkraftspark fastställs alltid en arbetsmiljöplan. I denna görs en 

riskanalys med tillhörande riskbedömning, åtgärder och uppföljning av arbetsmiljön vid 

byggarbetsplatsen. En arbetsmiljöplan inklusive nämnda delar kommer att upprättas vid 

anläggningsskedets början. 

Brand kan uppstå i en generator, rotorblad kan lossna och is kan glida av ett rotorblad 

eller maskinhuset och falla ned. Kontinuerlig övervakning och regelbunden service 

medför dock att sannolikheten för olyckor är mycket liten och så vitt känt har ingen 

olycka med personskador för utomstående förekommit vid Sveriges drygt 1 700 

29 Elforsk 1998, Kraftledningar, hälsa och miljö. Forsknings- och kunskapsläge 

57

vindkraftverk. Om is bildas på rotorbladen registrerar övervakningssystemet en obalans 

och verket stannar. Isen faller då vanligen rakt ner. 

Dörren till tornet är alltid låst och endast behörig personal har tillträde. Det går endast att 

klättra upp i vindkraftverket på insidan av tornet. 

Eftersom etableringsområdet endast i normal omfattning nyttjas för friluftsliv och 

rekreation förväntas inga större ansamlingar av människor röra sig under eller i den 

direkta närheten av vindkraftverken. Av denna anledning bedöms risken för 

personskador till följd av eventuella haverier, isbildning etc. som mycket liten. 

Varningsskyltar som informerar om den befintliga men samtidigt låga risken för 

islossning från vingarna kan sättas upp. 

BEM anser att dessa frågor inte behöver utredas inom ramen för denna 


6.7 Avveckling 

I det arrendeavtal som BEM har slutit med markägarna åligger det arrendatorn att efter 

det 14:e driftåret säkerställa en säkerhet om 100 000 kr per torn av stål eller 300 000 kr 

per torn av betong. Sammantaget bedöms att kostnaderna för återställningsåtgärder 

motsvaras av vindkraftverkens skrotvärde. Därmed bör rimligen finansieringen för att 

återställa etableringsområdet efter avveckling vara säkrad. 

Vindkraftverkens livslängd beräknas till cirka 20-25 år. Livslängden kan förlängas genom 

att vissa komponenter såsom rotorblad, växellåda och generator byts ut eller 

uppgraderas. Eventuellt kan vindkraftverken komma att bytas mot en ny generation 

vindkraftverk då de tjänat ut. 

Vid demontering kan delar av torn och maskinhus som består av stål och aluminium 

materialåtervinnas. Rotorbladen samt de delar av maskinhuset som består av 

glasfiberarmerad epoxi energiåtervinnas. Transformatorstationer avlägsnas och 

markförlagda kablar grävs upp. Metall och isolering i kablarna kan återvinnas. Det är 

också möjligt att låta kablarna ligga kvar i marken. Kablarna tätas i ändarna och kan då 

återanvändas vid framtida behov. De kaviteter som uppstår i marken kan återfyllas för att 

marken återigen ska kunna brukas som tidigare. 

Betongmaterialet i fundamenten kan återanvändas som fyllnadsmassor efter att 

armeringen separerats. BEM vill dock understryka att bortforsling av betong är ett 

mycket energikrävande arbete. Bortforsling innebär att ingjutningsringen skärs sönder, 

betongen krossas och rensas från armeringsjärn med hjälp av en klipp monterad på en 

grävmaskin. Uppskattningsvis hälften av armeringsjärnet samt den sönderskurna 

ingjutningsringen kan eventuellt säljas som skrot, övrigt armeringsjärn forslas bort med 

betongrester. Om kross måste läggas på deponi tillkommer transportavgifter, som är helt 

beroende på avståndet till deponin, samt en deponiavgift. Det är därför mycket troligt att 

miljöpåverkan blir större vid ett borttagande av fundamenten än om betongen lämnas 

kvar i marken. Vid kvarlämnande av fundamenten rivs ingjutningscylindern ovan mark 

och eventuellt sänks betongytan inne i cylindern något. Miljöpåverkan vid kvarlämnande 

av vindkraftverkens fundament får anses som ringa. Betongen i fundamenten orsakar 

ingen förorenande påverkan på omgivningen och med föreslagen plantering av träd och 

buskar ovanpå fundamenten kommer de ej heller vara synbara. 

58

7 Projektets effekter på omgivningen 

I följande avsnitt presenteras huvudalternativet effekter på områdets naturmiljö, 

kulturmiljö och friluftsliv samt åtgärder för att begränsa projektets påverkan. I kapitel 9 

följs verksamhetens effekter upp i en analys av dess konsekvenser. 

7.1 Människors hälsa 

7.1.1 Ljud 

Under vindkraftparkens anläggnings- och avvecklingfas (6-12 månader vardera) kommer 

buller från transporter och arbetsmaskiner att förekomma. Faserna medför en förhöjd 

ljudnivå i området som kan upplevas störande. Under drifttiden kräver verksamheten 

endast besök av enstaka servicefordon vilket medför en mycket begränsad ljudstörning 

från trafik. 

När vindkraftverken är i drift ger de upphov till ett ”svischande”, aerodynamiskt ljud, som 

kan upplevas som störande. Mekaniskt ljud från rotorn kan förekomma, med dagens 

moderna vindkraftverk har dock detta i stort sett eliminerats tack vara användandet av 

ljuddämpande material i maskinhuset. 

Ljudberäkningar för vindkraftsparken i Borgstena har utförts i beräkningsprogrammet 

WindPRO DECIBEL (EMD, 2007). Resultatet och finns i bilaga 14. Beräkningsmodellen 

är baserad på rekommendationer av Naturvårdsverket. Beräkningarna utgår från att det 

blåser 8 m/s på 10 meters höjd, eftersom detta anses motsvara de förhållanden då ljudet 

från vindkraftverk uppfattas som tydligast. Vid lägre vindhastigheter än 8 m/s blir ljudet 

från vindkraftverken lägre. Vid högre vindhastigheter blir däremot inte ljudet från 

vindkraftverken nödvändigtvis högre. När det blåser mer än 8 m/s döljs dessutom ljud 

från vindkraftverken av det naturliga bakgrundsljudet som skapas av befintlig vegetation 

(ex. lövprassel, vindbrus, vatten, fågelkvitter m.m.) 30 . 

Ljudberäkningarna utgår från ett ”värsta fall” vilket innebär att ingen hänsyn tas till 

bullerdämpande vegetation, byggnader etc., utan utgår från ett helt öppet, hårt och platt 

landskap mellan vindkraftverk och närliggande bostäder. Modellen antar även att 

ljudmottagaren ligger i vindriktningen från vindkraftverket, vilket inte är fallet hela året. 

Förhärskande vindriktning i etableringsområdet är sydvästlig vind vilket medför en 

mindre risk för ljudstörning från vindkraftverken väster om etableringsområdet. Gjorda 

beräkningar bygger också på att vindkraftverken alltid är i drift. 

Avstånd till bostäder i området, vid huvudalternativet, redovisas tabell 2: 


59

Tabell 2. Avstånd från vindkraftverk till närliggande 

bostäder, baserat på beräkning i WindPRO 

Sammanfattning effekt på människors hälsa: 

Vindkraftverken kommer att bli ett nytt inslag i den ordinarie ljudbilden i 

närområdet. Naturvårdsverkets riktvärden för buller kommer att innehållas vid 

samtliga bostäder. 

7.1.2 Skuggor 

Vindkraftverk kan orsaka skuggning av närliggande bostäder, tomter och marker. 

Skuggeffekter från vindkraftverken i Borgstena på närliggande bostäder har beräknats i 

beräkningsprogrammet WindPRO SHADOW (EMD, 2007). Utifrån skuggberäkningarna 

kan det fastställas vid vilka tidpunkter varje enskild bostad kan komma att skuggas av 

respektive vindkraftverk. Resultaten från genomförda skuggberäkningar för 

vindkraftverken i etableringsområdet redovisas i bilaga 15. 

I beräkningen tas ingen hänsyn till eventuella hinder mellan bostäder och vindkraftverk, 

exempelvis vegetation eller byggnader, som vanligen reducerar de faktiska 

skuggeffekterna markant. Genom att beakta den statistiska sannolikheten för molnfrihet, 

vindriktning och soltimmar i det aktuella etableringsområdet, erhålls förväntade värden 

på skuggeffekterna för bostadshus som kan beröras av skuggorna. 

60

Fastigheter som enligt beräkningarna kan drabbas av skuggpåverkan överskridande 8 

timmar/år eller 30 minuter per dag, se tabell 3: 

Tabell 3. Beräknad förväntad skuggpåverkan 

Skuggningen är normalt fördelad över ett stort antal dagar, vilket innebär att den faktiska 

skuggtiden per dag är förhållandevis liten. Borgstena etableringsområde är beläget i ett 

skogbeklätt kuperat område som delvis begränsar skuggutbredningen. Om skuggningen 

även i verkligheten visar sig överskrida Boverkets rekommendationer kommer 

skuggreducerade åtgärder att vidtas. 

Om skuggtiderna vid en annan typ av verk än de som utgjort underlaget för 

beräkningarna skulle förändra skuggpåverkan kommer skuggautomatiken anpassas 

efter dessa förutsättningar. 

Sammanfattning effekt på människors hälsa: 

Vindkraftverk ger upphov till skuggor, där framförallt rotorbladens rörelse kan 

upplevas som störande. Boverkets rekommendationer för skuggor från 

vindkraftsverk kommer att innehållas vid samtliga bostäder. 

7.2 Landskapsbild 

Förväntade Värsta fall 

timmar/år timmar/dag 

A Stålarp 1:1 00:31 

B Stålarp 1:2 00:35 

E Sjöbo 00:46 

O Lilla Stockared 14:14 00:42 

Q Kållared 1:12 08:13 00:41 

AA Borgstena 8:23 10:30 00:37 

AB Borgstena 8:22 00:31 

Såväl byggnader som ändrad markanvändning förändrar landskapet. Landskapsbildens 

förändring kan innebära en såväl positiv som negativ effekt beroende på landskapets 

karaktär, förekomst av höga allmänna intressen och människors personliga inställning till 

det som byggs eller ändras. Människors uppfattning av förändringen i landskapet 

orsakad av vindkraft varierar och kan bland annat bero på inställningen till vindkraft som 

energikälla. Upplevelsen av vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden ändras över 

tiden och vindkraftverk kan bli en del av landskapet. 

Vindkraft måste anläggas där det blåser bra, det vill säga på öppna ytor, nära kustmiljöer 

eller på höjder i landskapet. Det innebär att vindkraft syns i landskapet. Hur väl ett 

vindkraftverk framträder i landskapet beror på många olika faktorer så som landskapets 

karaktär, väderlek, verkets storlek, betraktaravstånd till verket och omgivande 

bebyggelse. Ett vindkraftverks visuella påverkan krymper snabbt med ökat avstånd från 

verket. 

61

Dagens större vindkraftverk har den fördelen att rotorbladen inte roterar lika fort jämfört 

med de äldre verken med mindre rotordiameter. En långsammare rotationsrörelse har 

visat sig skapa ett lugnare intryck i landskapet och i mindre grad dra till sig människors 

uppmärksamhet än en snabb rotationsrörelse. Vindkraftverk från 1980-90 talen kan 

rotera upp till 60 varv per minut medan moderna verk roterar cirka 9-15 varv per minut 31 . 

Hinderbelysningen kommer att synas och därmed påverka landskapsbilden, främst 

kvälls- och nattetid. Intrycket av vindkraftverkens hinderbelysning kommer att påverkas 

av bland annat väderlek, tid på dygnet, utformningen av vindkraftsparken samt 

betraktarens position. Reglerande lagstiftning TSFS 2010:155 lämnar även en viss 

öppning för att vindkraftverk lokaliserade i mitten av en vindkraftspark kan utrustas med 

ett lågintensivt ljus. Möjligheterna till en sådan utformning i detta projekt bedöms, på 

grund av parklayoutens utformning, som liten. 

Genom att vindkraftverken samlas i en grupp bedöms den sammanlagda påverkan på 

landskapsbilden som mindre än om samma antal vindkraftverk skulle etableras vid flera 

olika mindre lokaliseringar. Vindkraftverkens gråvita färgton och matta struktur bedöms 

också mildra verkens synlighet. 

För att illustrera hur landskapet påverkas av de planerade vindkraftverken har 

fotomontage konstruerats. Fotopunkterna och montagen finns samlade i bilaga 19 och 

20. Det har även tagits fram en 3D animering över parken som visar hur parken ser ut 

från bland annat väg 183. 

Sammanfattning effekter på landskapsbild: 

Anläggande av vindkraftspark Borgstena kommer att innebära en förändring av 

landskapsbilden. Hur förändringen uppfattas av betraktaren är beroende av ett 

flertal olika parametrar. 

Vindkraftverkens hinderbelysning innebär under dagtid ett vitt blinkande 

högintensivt ljus som dimras ned under nattetid och främst kommer att synas 

kvälls- och nattetid. 

7.3 Naturmiljö 

Enligt inventeringen gjord av Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB görs bedömningen 

att planerad verksamhet inte påverkar utbredningen av miljöer som bidrar till variationer i 

området i någon större omfattning. Merparten av området som tas i anspråk består idag 

av befintliga vägar/skogsvägar och mark med produktionsskog. 

I samband med den 6-12 månader långa anläggningsfasen då etablering av ny 

tillfartsväg, ledningsdragning, kranplatser, fundament och vindkraftverk sker, kommer 

vissa direkta ingrepp att ske i naturmiljön. Gemensamt för dessa nyanläggningar är att 

mark tas i anspråk och att den skogliga kontinuiteten lokalt kan komma att brytas. 

Alla arbeten under anläggningsfasen kommer att utföras med hänsyn till den befintliga 

naturmiljön och genomföras på ett sådant sätt att påverkan på naturmiljön minimeras. 

Särskilt kommer kända naturvärden som finns i etableringsområdet och dess närhet att 

beaktas. 


62

Inga vatten eller vattendrag bedöms påverkas vid huvudalternativet. Befintlig bro 

kommer att användas vid grustäkten in till etableringsområdet. Skulle 

utformningsalternativet bli aktuellt kommer separat anmälan för vattenverksamhet 

lämnas in. 

7.3.1 Särskilda områdesskydd avseende naturvård 

7.3.1.1 

Sumpskog 

Om sumpskog avverkas kan detta medföra att kryptogamer som kräver hög luftfuktighet 

och kontinuitet av väl nedbruten ved och gamla träd att kraftigt missgynnas. Det innebär 

också att potentiella framtida habitat för hotade och ovanliga kryptogamer försvinner. 

Detta kommer att undvikas. 

Planerad verksamhet inbegriper inga fysiska direkta ingrepp på Kållaredsmosse och 

under byggnationen i området kommer hänsyn tas så att de hydrologiska förhållandena 

inte påverkas. 

7.3.2 Flora och fauna 

7.3.2.1 

Flora 

Närmaste fynd som rapporterats i Artportalen (backsippa vid ängarna runt Stålarp samt 

en del intressanta fynd av lavar i bokskogarna runt Mollasjön) bedöms inte beröras av 

planerad verksamhet 

7.3.2.2 

Däggdjur 

Erfarenheter i olika länder visar att varken vilda eller tama däggdjur störs av 

vindkraftverk utan vänjer sig vid det nya inslaget i miljön som vindkraftverken utgör. Får 

och kor betar alldeles intill verken och i Sverige har även älg och ren observerats 

alldeles inpå vindkraftverk 32 . Till följd av anläggningsfasen och den mänskliga aktiviteten 

i området är det dock troligt att vilda djur kommer att undvika området under detta 

kortare tidsperspektiv. 

7.3.2.3 

Grod- och kräldjur 

Småvatten som kan tänkas hysa större vattensalamander bedöms inte påverkas av 

vindkraftsetableringen. 

7.3.2.4 

Fåglar 

Fågellivet kan påverkas av felaktigt placerade vindkraftverk. Främst är det 

termikflygande fåglar och vissa arter av sjöfågel som kan störas. Gällande vindkraftens 

påverkan på fågellivet har tre sammanhang; direkta kollisioner, störningar och 

omflyttningar samt barriäreffekter, identifierats som kan innebära skada på fågellivet. 

32 Slutbetänkande av Vindkraftsutredningen, SOU 1999:75, 

http://www.regeringen.se/content/1/c4/26/69/1dec896f.pdf 

63

Kollisioner uppstår framför allt när vindkraftverk placerats i viktiga flyg- eller flyttleder 

men även där verk placerats nära kraftiga höjdskillnader eller vid markerade skogsbryn. 

Fåglar följer vissa stråk i landskapet, antingen på grund av väderförhållanden eller som 

en följd av landskapets topografi. Risk för kollision mellan vindkraftverk och fåglar berör 

sträckande fåglar under vår och höst. Risken är störst för större arter som är beroende 

av termik- och glidflygning (vråkar, tranor, glador m.fl.). Senare tids undersökningar har 

för flertalet arter funnit att den generella risken att fåglar skadas eller dödas genom 

kollision med vindkraftverk är låg, från mindre än 0,01 kollisioner per vindkraftverk och 

år. För vidare information, se bilaga 18. 

Av de påträffade arter som är rödlistade eller upptagna i EU:s fågeldirektiv bedöms 

tjädern vara den art som löper störst risk att påverkas negativt av planerad verksamhet, 

främst under byggnadsfasen i anslutning till de södra delarna av Kållaredsmosse där 

tjäderspel observerats. Om störningar sker under spelperiod, april-maj, finns det risk för 

att tjäderspel i området uteblir det året samt risk för att arten försvinner från lokalen för 

längre eller kortare tid. För att minimera störningen är en tänkbar skyddsåtgärd att 

undvika byggnation i de södra delarna av Kållaredsmosse under den känsliga 

spelperioden april-maj månad. 

7.3.2.5 

Fladdermus 

Fladdermöss kan förolyckas vid kollisioner med vindkraftverk. De faktorer som är 

viktigast vid lokaliseringen av vindkraftverk för att minimera kollisionerna med 

fladdermus är: 

Vindkraftverkens lokalisering i landskapet i förhållande till fladdermusens 

flyttstråk. 

Närheten till fladdermuskolonier och övervintringsplatser 

Närheten till födosöksplatser för fladdermus 

Infrastruktur i anslutning till ledlinjer och till viss del val av verk och driftstid 

Två faktorer som har stor betydelse för kollisionsrisk är fladdermusens flyghöjd och 

vindhastigheten. Den absolut högsta aktiviteten för fladdermöss ovanför trädskiktet sker 

vid vindhastigheter mindre än 6 m/s. Det finns en ökad risk vid dessa vindar i 

kombination med väderomslag. Det är då vanligt att luftskikt med olika temperaturer 

bildas vilket kan koncentrera förekomsten av insekter till specifika höjder. Det är främst 

de större arterna som utnyttjar det fria luftrummet på högre höjd. Arter som nordisk 

fladdermus, stor fladdermus, gråskimlig fladdermus och barbastell räknas till dessa. 

Dvärgfladdermus hör också till arterna som då och då vistas ovanför trädskiktet. 

Olika arter uppvisar en variation i jaktbeteende och risken för att dödas av ett 

vindkraftverk för de olika arterna är också olika stor. Migrerande arter är vanligast att 

förolyckas vid vindkraftverk. Framförallt löper stor fladdermus och dvärgfladdermus 

störst risk för att förolyckas, medan risken för att nordisk fladdermus förolyckas är 

betydligt lägre. Tidigare trodde man att Mustaschfladdermus var en av arterna som 

riskerade att kollidera med vindkraftverk. Senare tids undersökningar har visat att denna 

art sällan kolliderar med vindkraftverk. 

Enligt genomförd fladdermusstudie finns inget som talar för att det aktuella projektet 

kommer att förstöra miljöer som är av särskilt värde för de fladdermöss som hittats under 

inventeringen och inte heller att det kommer att få negativa effekter på hotade arter. 

64

7.3.3 Effekt av vindkraftverken 

Verk 1 

Området vid vindkraftverk 1 består uteslutande av produktionsskog och buskskikt 

saknas helt. Det finns inga träd eller fynd av särskild betydelse och inga värdefulla vatten 

påverkas. 

Verk 2 

Planerad vägdragning mellan verk 1 och verk 2 passerar östra sida om Kållaredsmosse. 

Inga direkta fysiska ingrepp kommer att utföras på mossen och det finns inga träd eller 

fynd av särskild betydelse. 

Verk 3 

Etableringsplatsen vid vindkraftverk 3 består av produktionsskog till mer än 90 %. 

Enstaka frötallar finns kvarlämnade. På vägen mellan verk 1 och verk 3 finns ett mindre 

nedlagt stenbrott med en damm som bedöms besitta visst naturvärde och bör tas 

hänsyn till. 

Verk 4 

65

Verk 4 planeras på en höjd 100-150 meter söder om Kållaredsmosse och 

vägdragningen mellan verk 2 och verk 4 planeras till befintlig traktorkörväg. Vägen löper 

i anslutning till Kållaredsmosse och passerar på ett ställe ett mindre utlopp från mossen. 

Samma dimension på vägtrumma som den befintliga trumman kommer att användas vid 

förstärkning av vägen och ingen påverkan på hydrologi eller avvattning kommer att ske. 

Området består i huvudsak av produktionsskog och besitter endast visst naturvärde. 

Även Kållaredsmosse betraktas endast besitta visst naturvärde. På mossen förekommer 

det spelande tjäder, dock endast ett litet spel med en eller maximalt två individer som 

spelar. Planerad verksamhet inbegriper inga fysiska direkta ingrepp på mossen. 

Hydrologin och mossens avvattning bedöms, vid planerad vägdragning, förbli 

oförändrad. 

Verk 5 

Skogen är i huvudsak planterad ungskog och närmare verk 5 övergår den i en snart 

avverkningsmogen produktionsskog. Själva platsen för verkets placering är idag ett 

kalhygge. Dokumenterade uppgifter finns om förekomst av hasselmus cirka 1 km 

västnordväst om planerad lokalisering men inga bon eller observation av hasselmus har 

gjorts vid någon av de fältbesök som gjordes vid naturinventeringen. Området saknar 

höga naturvärden. 

Sammanfattning effekter från verk: 

Anläggningsfasen innebär ett i anspråkstagande av mark och en påverkan på 

naturmiljön. 

Verksamheten får en mycket liten påverkan på djur som kan tänkas förekomma i 

området. P.g.a. den mänskliga aktiviteten i området är det dock troligt att djur 

undviker etableringsområdet under anläggnings- och avvecklingsfasen. 

Fåglar hör till de djur som riskerar att störas av projektet. Störningarna kan 

antingen vara av tillfällig karaktär eller mer långvariga. 

Enligt genomförd fladdermusstudie finns inget som talar för att det aktuella 

projektet kommer att förstöra miljöer som är av särskilt värde för de fladdermöss 

som hittats under inventeringen och inte heller att det kommer att få negativa 

effekter på hotade arter. 

7.3.4 Effekt av vägdragningar 

Generell påverkan av vägdragning i skogsmiljöer, förutom att mark tas i anspråk, är att 

vägen kan utgöra en spridningsbarriär för vissa organismer. Vägdragningen i ett 

produktionslandskap kan i viss omfattning även medföra positiva effekter i form av 

nyskapande av bryn och kantzoner i annars homogen miljö. 

Vid planering av vägdragningar inom etableringsområdet utgår BEM i första hand från att 

utnyttja det befintliga vägnätet och i andra hand anlägga nya vägar. 

7.3.4.1 

Vattendrag och våtmarker 

Vägdragning över vattendrag kan utgöra en risk för hydrologisk påverkan på dessa samt 

för våtmarker som vattendragen leder till/från. Vägdragning över vattendrag innebär 

även att vägtrummor behöver anläggas eller bytas ut vilket medför risk för grumling. 

Denna risk ska alltid tas i beaktande vid anläggandet av vindkraftverk och vägar. 

66

Avverkningar kring ett vattendrag leder till en tillfälligt ökad näringstillförsel från 

omgivande mark. 

Finns möjligheten att undvika korsande av vattendrag eller vägdragning i anslutning till 

våtmarker, utan att markanspråkstagandet väsentligt ökar till följd av en längre 

vägdragning, görs detta. Inga vägar kommer att beröra sumpskogarna. BEM bedömer 

att vindkraftsprojekt Borgstena inte påverkar vattendragens flöde eller dess ekologiska 

funktion. 

7.3.4.2 

Flora och fauna 

Bearbetning av mark vid väg- och ledningsdragning är oundviklig och kommer att kräva 

schaktning och fyllning av massor. Samtidigt kan anläggande av vägar till vindkraftverk 

medföra positiva effekter på naturen. 

Nya vägdragningar kan leda att nya ledlinjer för fladdermöss skapas, som riskerar att 

leda till kollisioner mellan vindkraftverk och fladdermus. Vägdragningar görs i huvudsak 

genom skog som inte förväntas skapa några tydliga ledlinjer vilket bör innebära en liten 

risk för kollisioner. 

Vid väg- och anläggningsarbete kommer hänsyn att tas till befintliga NO- och NS-ytor i 

etableringsområdet. Ingen verksplacering eller vägdragning bedöms påverka några 

känsliga områden. 

Sammanfattning effekter av vägdragningar: 

Vid förstärkning av väg över vattendrag kommer försiktighetsåtgärder att 

vidtas 

7.4 Kulturmiljö 

Kulturmiljöinventeringen identifierade flera röjningsrösen, husgrunder och fossila åkrar i 

etableringsområdet. Inventeringens bedömning är att vidare undersökningar på ett par 

eventuella platser kan behöva genomföras. 

7.4.1 Effekt av vindkraftverken 

Vindkraftverkens markintrång är i sammanhanget litet vilket medför en liten risk för 

påverkan på områdets kulturmiljövärden. Genomförd kulturmiljöinventering visar att 

vissa av vindkraftverkens flyttmåner är goda, sett till fornlämningsbilden. 

Den påverkan som vindkraftverken bidrar till rör framförallt den förändring av 

landskapsbilden som kan resultera i ett förändrat intryck av exempelvis kyrkor. 

Anläggande av vindkraftverk medför en viss skalförändring av landskapet, vilket även 

påverkar intrycket av kyrktornet och dess höjd. Avståndet till den mest närliggande 

kyrkan, Borgstena kyrka är förhållandevis stor, över 1100 meter. Från en del platser 

kommer dock den förändrade landskapsbilden kunna påverka synintryck av kyrkan. Om 

man efter verkens livslängd hittar bättre energikällor kommer verken att monteras ner 

och den kulturhistoriska miljön kommer inte längre påverkas av vindkraftverken. Till 

skillnad från många andra energikällor är miljöpåverkan från ett vindkraftsprojekt 

reversibel. 

67

Verk 1 

Inga antikvariska intressen bedöms påverkas vid byggande av väg eller verk 

Verk 2 

Planerad kran och verksplats ligger i ett område med röjningsrösen och ytterligare 

arkeologisk utredning kan komma att behöva utföras. 

Verk 3 

Inga antikvariska intressen bedöms påverkas vid byggande av väg eller verk. 

Verk 4 

Planerad väg fram till verk 4 går genom ett röjningsröseområde och själva 

verksplaceringen ligger i kanten av detta område. Vissa rösen kan komma att beröras av 

vägen. Markingrepp är tillståndspliktiga enligt KML. 

Verk 5 

Vägen fram till verk 5 kommer att undvika den äldre vägen/stigen som är markerad på 

en laga skiftes karta från 1846. Planerad kran- och verksplats samt del av väg kommer 

att gå genom ett röjningsröseområde som är en fast fornlämning. Markingrepp är 

tillståndspliktiga enligt KML. 

68

Sammanfattning effekter: 

Placeras vindkraftverken utan hänsyn till fornlämningar finns risk för skada. 

Vindkraftverken kan medföra en visuell förändring av kyrkomiljön och andra 

kulturmiljöer. 

7.4.2 Effekt av vägdragningar 

Förstärkning av befintlig väg och anläggande av nya vägar innebär att nya fornminnen 

påträffas och riskerar att påverkas om inte lämplig hänsyn visas. 

Sammanfattning effekt: 

Förstärks befintliga eller nya vägar anläggs utan hänsyn till fornminnen finns 

en risk för att dessa skadas. 

7.5 Friluftsliv och rekreation 

Vindkraftverken är i sig inte inhägnade och hindrar därför inte områdets direkta 

tillgänglighet. Det friluftsliv som bedrivs i området bedöms kunna fortsätta på samma sätt 

som tidigare. 

En tänkbar påverkan på möjligheten till friluftslivsaktiviteter är att åsynen eller ljudet från 

uppförda vindkraftverk medför att människor avstår från att besöka området. Framtagna 

fotomontage samt framtagen 3D animering påvisar den visuella påverkan som 

vindkraftparken medför. 

Sammanfattning effekt: 

Det friluftsliv som bedrivs i området bedöms kunna fortsätta på samma sätt 

som tidigare, förutom vid speciella väderleksförhållanden vintertid. 

8 Alternativ 

8.1 Nollalternativ 

Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras i området och att befintliga 

förhållanden kvarstår för såväl markanvändningen som för övriga effekter. Det innebär 

bland annat att landskapsbilden förblir oförändrad och att området inte kommer att 

påverkas av ljud och skuggor från de planerade vindkraftverken. 

Nollalternativet innebär att den reducering av utsläpp av fossil koldioxid, kväve- och 

svaveldioxid som vindkraftverken medför uteblir. Dessa ämnen bidrar till 

växthuseffekten, försurning av mark och vatten samt utsläpp av partiklar som påverkar 

människors hälsa. 

Nollalternativet innebär att främjandet av berörda miljökvalitetsmål uteblir. 

69

8.2 Alternativ lokalisering 

BEM har tidigare låtit Vattenfall Power Consultant utreda alternativa placeringar i Borås 

Stad. De har då föreslagit och studerat två områden som benämns Hällsjön sydöst och 

Hedared öst. Områdena är belägna i kommunens nordvästra delar, 25 resp. 17 km från 

huvudalternativet. Se figur 36 med aktuella områden inom röda markeringar. 

Figur 36. Karta som visar alternativa placeringar av projektet inom rödmarkerat område och 

Västergötlands ornitologiska förenings förslag på skyddsområde för fågelliv inom den svarta 

linjen. 

Inom området Hedared öst bedöms fyra verk av mindre storlek än i huvudalternativet 

kunna placeras och inom Hällsjön sydöst bedöms två verk av mindre storlek kunna 

rymmas. De alternativa placeringarna bedöms inte vara tillräckligt stora för att uppnå 

samma produktion som i huvudalternativet. Vindförhållanden bedöms vara likvärdiga 

eller något sämre än huvudalternativet. 

Västergötlands Ornitologiska förening har pekat ut två områden inom Borås kommun 

som de anser bör undantas för exploatering för vindbruk, Viskans dalgång och området 

Hällered-Backabo-Ebbared-Bredared-Vängtorp-Vemmenhult 33 . Det senare området 

framgår i ovanstående karta. Hällsjön befinner sig 5-6 km från det utpekade 

33 Västergötlands ornitologiska Förening (VgOF) 2009, Anderson Åke, Rapport sträckstudier Borås 2008- 

2009 

5000m 

70

fågelområdet. Hedared Öst befinner sig till övervägande inom det utpekade 

fågelområdet. Sannolikt skulle en konflikt med ornitologiska intressen uppkomma vid en 

etablering i området Hedared Öst. 

Båda placeringarna innebär intrång i områden som idag är mindre störda av annan 

verksamhet än huvudalternativet. Områdena är också relativt svårtillgängliga och kräver 

mer vägbyggnation än huvudalternativet. I områdena som helhet finns en relativt stor 

andel av insprängda småvatten och våtmarker varför påverkan på naturmiljö bedöms bli 

betydlig större än i huvudalternativet. 

8.3 Utformningsalternativ 

Huvudalternativet har som målsättning att på bästa sätt utnyttja platsen för vindkraft. Ett 

utformningsalternativ som har undersökts är placering av ett större antal vindkraftverk 

med mindre rotorer och mindre effekt i området på åtta fastigheter, se tabell 4 för 

planerade placeringar (koordinaterna är endast preliminära och justering kan förekomma 

efter bland annat geotekniks undersökning): 

Nr Fastighet Ost Nord 

1 Kållared 1:10 1336323 6422250 

2 Borgstena 8:1 1336303 6421480 



5 Stockared 1:1 1337166 6421710 

6 Kållared 1:5 1336645 6421917 


8 Nötegärde 1:1 1337116 6422353 

Tabell 4. Koordinater för utformningsalternativets planerade placeringar 

Dessa innebär, precis som huvudalternativet, verk med en totalhöjd på upp till 180 m, 

även om de kan utföras med 150 m totalhöjd. Vindkraftverk med mindre rotorer kräver 

dock mindre inbördes avstånd och har något lägre källbuller varför antalet verk i området 

kan ökas från fem till åtta, se figur 37. 

71

Figur 37. Karta över den alternativa utformningen 

Utformningsalternativet innebär således att mer vägar, fler fundament och kranplatser 

krävs, vilket innebär ökad påverkan på natur- och kulturmiljö. 

Då totalhöjden fortfarande kommer att vara max 180 meter innebär 

utformningsalternativet en större påverkan på landskapsbilden i och med att antalet verk 

ökar, se bilaga 20 för fotomontage med åtta verk. 

Produktionen från åtta mindre verk bedöms vara likvärdig med produktionen från fem 

större. 

Avståndet till närmsta bostad är drygt 540 meter i utformningsalternativet, se tabell 5. Ett 

hus, Lilla Stockared, kommer att få ett beräknat värde av 40,1 decibel utanför husvägg, 

se bilaga 14 med bullerberäkningar. Huset är i dagsläget obebott och ägs av en av 

markägarna i projektet. Om detta alternativ väljs finns möjligheten att avregistrera huset 

som bostadshus. Mer information om ljud finns i avsnitt 6.6.2. 

Avstånd till bostäder i området, vid utformningsalternativet, redovisas i tabell 5: 

72

Tabell 5. Avstånd från vindkraftverk till närliggande bostäder, baserat på beräkning i WindPRO 

Fastigheter som kan drabbas av förväntad skuggpåverkan överskridande 8 timmar/år 

eller 30 minuter per dag vid utformningsalternativet redovisas i tabell 6: 

Förväntade 

timmar/år 

Värsta fall 

timmar/dag 

A Stålarp 1:1 00:47 

B Stålarp 1:2 00:47 

C Stålarp 1:6 00:45 

D Grimmelycke 00:41 

E Sjöbo 09:12 01:01 

F Björkelund 00:43 

G Fjälla litet hus 00:38 

H Fjälla stort hus 00:35 

I Borgstena-Ingeshult 1:3 00:38 

J Borgstena-Ingeshult 2:2 00:32 

N Nötegärde 00:32 

O Lilla Stockared 13:12 00:35 

P Stockared 08:33 00:47 

Q Kållared 1:12 00:33 

Tabell 6. Beräknad förväntad skuggpåverkan 

73

Både när det gäller ljud och skuggor så innebär huvudalternativet mindre störningar än 

utformningsalternativet, då avstånd mellan verken och närliggande bostäder blir större 

vid färre verk. Utformningsalternativet innebär även större exploatering av mark för 

vägar, uppställning och kranplatser, och därmed också mer påverkan på natur och 

kultur. Utformningsalternativet innebär också en ökad påverkan på landskapsbilden. 

Utformningsalternativet har valts bort på grund av större lokal miljöpåverkan och 

inkomna synpunkter under samrådet. 

9 Samlad bedömning av projektets konsekvenser 

Följande kapitel beskriver konsekvenser av en vindkraftsetablering, enligt det beskrivna 

huvudalternativet, för människans hälsa och miljö. 

9.1 Energihushållning - produktion av förnyelsebar energi 

Under vindkraftverkens 20-25-åriga livslängd kommer Borgstenas fem vindkraftverk, 

enligt det redovisade huvudalternativet, generera vardera drygt 8 000 000 kWh el under 

ett normalvindår. Detta innebär för hela anläggningen produktion av drygt 42 000 000 

kWh el per år, motsvarande det årliga behovet av hushållsel till mer än 8 000 hushåll 

(baserat på ett årsbehov av 5 000 kWh/hushåll). 

Projekt Borgstena innebär eventuellt även att förnyelsebar el produceras på bekostnad 

av fossilbaserad elproduktion. Jämfört med motsvarande elproduktion vid ett 

kolkondensverk medför etableringen av vindkraftsprojekt Borgstena följande: 

sparad utvinning av cirka 15 000 ton kol/år 

minskade utsläpp av koldioxid med cirka 33 600 34 ton/år 

minskade utsläpp av svaveldioxid med cirka 45 ton/år 

minskade utsläpp av kväveoxider med cirka 37,5 ton/år 

Baserat på siffror från Rätt plats för vindkraft, SOU 1999:75 35 

Vindkraftsprojektet Borgstena innebär ett steg närmare att uppnå det bindande krav om 

ett svenskt energisystem med produktion av minst 50 % förnyelsebar energi som EU 

direktiv (2009/28/EG) ställer. Projektet innebär även ett steg närmare produktionsmålet 

om 10 TWh vindkraftsproducerad el år 2015 samt uppsatta planeringsmål på 20 TWh 

landbaserad vindkraft till år 2020. 

9.2 Uppfyllande av nationella och regionala miljökvalitetsmål 

34 Profu, Klimatpåverkan från Borås Stads energisystem 

35 Regeringskansliet, http://www.sweden.gov.se/content/1/c4/26/69/1dec896f.pdf 

74

Vindkraftsprojektet i Borgstena innebär ett steg närmare uppfyllandet av ett flertal av de 

nationella och regionala miljökvalitetsmålen. 

Dessa förbättringar ska ses ur ett regionalt, nationellt och globalt perspektiv. Utan 

hänsynstagande till områdets förutsättningar kan negativa konflikter med miljömål 

identifieras på lokal nivå. 

Som slutsats anser BEM att de positiva konsekvenserna på miljökvalitetsmålen väger 

tyngre än den negativa påverkan som projektet, utan vidare hänsynstaganden, skulle 

kunna medföra på de lokala miljömålen. 

9.2.1 Frisk luft 

”Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte 

skadas.” 

När vindkraftverken är i drift är elproduktionen från dessa helt fri från utsläpp. De ytterst 

marginella utsläpp som alstras i samband med driften härrör från de servicefordon som 

ett par gånger per år besöker anläggningen. Stor miljövinst, sett ur ett 

luftföroreningsperspektiv, uppstår om vindkraftverkens elproduktion ersätter elkraft från 

förbränningsanläggningar. Det leder till ett minskat utsläpp av bland annat luftburna 

partiklar och kväveoxider. Byggnationsfasen av etableringen har en negativ påverkan på 

miljökvalitetsmålet. 

9.2.2 Grundvatten av god kvalitet 

”Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god 

livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.” 

Genom att elproduktionen är helt utsläppsfri, påverkas inte vattenkvaliteten i 

grundvattnet negativt. Positiv påverkan på grundvattnet kan uppstå i det fall 

vindkraftverkens elproduktion ersätter elkraft från förbränningsanläggningar eftersom 

försurningen av grundvattnet minskar genom att utsläppen av försurande föreningar 

reduceras. Transformatorstationerna innehåller oljor och fetter som potentiellt skulle 

kunna förorena grundvatten. Transformatorerna är dock konstruerade så att dessa 

kemikalier stannar kvar i den aktuella konstruktionen vid ett eventuellt läckage. Placeras 

transformatorerna i vindkrafttornen används som regel torrisolerade transformatorer utan 

isoleroljor. 

9.2.3 Levande sjöar och vattendrag 

”Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer 

ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt 

landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som 

förutsättningar för friluftsliv värnas.” 

Elproduktion genom vindkraft är helt utsläppsfri. Utbyggnaden av vindkraft kan också 

innebära att samhället inte behöver bygga ut motsvarande produktionskapacitet i fritt 

strömmande vattendrag för att producera el i vattenkraftverk. 

75

9.2.4 Myllrande våtmarker 

”Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas 

och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.” 

Genom att elproduktionen är helt utsläppsfri, påverkas inte vattenkvaliteten i våtmarker 

negativt. Om vindkraftverkens elproduktion ersätter elkraft från förbränningsanläggningar 

kan en positiv påverkan på vattnet i våtmarker uppstå. Vindkraftverk anläggs ej i 

anslutning till våtmarker av dels byggnadstekniska och dels miljömässiga skäl. 

9.2.5 Hav i balans samt levande kust och skärgård 

”Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den 

biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk 

mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och 

annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling 

främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar” 

Vattenkvaliteten i hav och kustvatten påverkas inte negativt om vindkraftverken byggs, 

då elproduktionen från vindkraft är helt utsläppsfri. Etableringen i Borgstena berör ej 

detta miljömål. 

9.2.6 Ingen övergödning 

”Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på 

människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig 

användning av mark och vatten.” 

Vindkraften bidrar inte till någon övergödning av mark och vatten. Tvärtom kan 

övergödningen minska om vindkraftverken ersätter el som producerats i 

förbränningsanläggningar eftersom det leder till minskat utsläpp av kväveoxider som har 

en övergödande effekt. 

9.2.7 Bara naturlig försurning 

”De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska understiga gränsen för 

vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka 

korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader.” 

Genom att elproduktionen från vindkraft är helt utsläppsfri, ökar inte försurningen av 

mark och vatten. Minskad försurning av våra vatten och marker kan uppstå i det fall 

vindkraftverkens elproduktion ersätter elkraft från förbränningsanläggningar eftersom det 

leder till minskat utsläpp av svaveldioxider och kväveoxider som är försurande. 

9.2.8 Levande skogar 

”Skogars och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som 

den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.” 

Indirekta positiva effekter på skogsmark kan uppstå i det fall vindkraftverkens 

elproduktion ersätter elkraft från förbränningsanläggningar. Etableringen i Borgstena 

innebär att produktionsskog kommer att behöva tas i anspråk för anläggningsarbeten 

och etablering. 

76

9.2.9 Ett rikt odlingslandskap 

”Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och 

livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och 

kulturmiljövärdena bevaras och stärks.” 

En etablering av vindkraftverk kan innebära att ett odlingslandskap hålls fritt från 

bebyggelse, vilket torde kunna anses gynna odlingslandskapets fortlevande. 

Vindkraftsetableringen i Borgstena bedöms ej beröra detta miljömål. 

9.2.10 Storslagen fjällmiljö 

Vägdragningar till vindkraftverk kan orsaka en negativ påverkan på orörda fjällmiljöer. 

Etableringen i Borgstena berör ej detta miljömål. 

9.2.11 God bebyggd miljö 

”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö 

samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till 

vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett 

miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra 

resurser främjas.” 

Alla infrastrukturetableringar kan innebära ett intrång i eller störning av boendemiljön. 

Samtidigt som det finns ett samhällsintresse av att etableringen genomförs, uppstår i 

många fall lokala opinioner emot vindkraft. Därför är det viktigt att planeringen och 

utformningen av det tilltänkta projektet sker med omsorg och att hänsyn tas till 

närboendes livsmiljö. Den miljöpåverkan gentemot närboende som 

vindkraftsanläggningen kan ge upphov till består främst av ljud, skuggor samt förändrad 

landskapsbild. Genomförda ljud- och skuggberäkningar samt framtagna fotomontage ger 

en möjlighet att i ett tidigt skede fastställa huruvida uppkommen miljöpåverkan är att 

anse som rimlig med avseende på den bebyggda miljön. Denna MKB påvisar att 

bebyggelsemiljön inte kommer att skadas påtagligt av den planerade etableringen. 

9.2.12 Giftfri miljö 

”Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället 

och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.” 

Genom att elproduktionen från vindkraft är helt utsläppsfri bidrar inte vindkraftverken till 

att ytterligare gifter sprids. Avfall från service och underhåll skall tas om hand med stor 

miljöhänsyn. Miljövinster uppstår om vindkraftverkens elproduktion ersätter kolkraft, då 

denna ger upphov till utsläpp av giftiga tungmetaller. Vindkraft kan också leda till minskat 

antal transporter av miljöfarliga ämnen jämfört med andra energikällor. 

9.2.13 Säker strålmiljö 

”Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av 

strålning i den yttre miljön.” 

Lägre utsläpp av växthusgaser bidrar till en mindre förtunning av ozonskiktet vilket i sin 

tur leder till färre hudcancerfall. Elektromagnetiska fält skapas när el produceras, 

transporteras och förbrukas. Magnetiska fält försvagas med kvadraten på avståndet till 

77

källan. Elektriska fält avskärmas eller försvagas av ledande föremål såsom träd och 

byggnader. Med hänsyn taget till de avstånd mellan vindkraftverk och fastigheter som 

måste hållas på grund av ljud och skuggor, påverkas miljömålet inte annat än i den 

absoluta närheten av transformatorkiosker och transformatorstationer. 

9.2.14 Skyddande ozonskikt 

”Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.” 

Elproduktion från vindkraft är utsläppsfri och har därför ingen negativ påverkan på 

ozonskiktet. Vindkraft minskar indirekt utsläpp av ozonnedbrytande växthusgaser. 

9.2.15 Begränsad klimatpåverkan 

”Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för 

klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på 

klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att 

den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål 

för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett 

ansvar för att det globala målet kan uppnås.” 

Stor miljövinst uppstår om vindkraftverkens elproduktion ersätter kolkraft eller annan 

fossilbaserad elproduktion. Varje kilowattimme el från vindkraftverken innebär minskade 

utsläpp av cirka 0,8 kg koldioxid 36 då kolkraft ersätts med vindkraft. Byggnationsfasen 

orsakar en kortsiktig negativ påverkan på detta miljökvalitetsmål. 

9.2.16 Ett rikt växt- och djurliv 

”Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande 

och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner 

och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med 

tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur och kulturmiljö 

med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.” 

Växter, djur och fåglar kan påverkas i viss omfattning av vindkraftsetablering. Av denna 

anledning bör särskilt känsliga områden inte tas i anspråk för vindkraftsetableringar. 

Denna MKB visar att växt- och djurlivet kring Borgstena etableringen inte påtagligt 

kommer att skadas av en etablering av vindkraftverk på längre sikt. 

9.3 Rekommendationer vid etablering av vindkraft i Borås Stad 

Grupper av verk. 

- Projektet i Borgstena innebär att en grupp av verk uppförs. 

Estetisk placering av verk inom grupper 

- Fem verk har valts istället för åtta för att minska påverkan på 

landskapsbilden. Verken har placerats för att utnyttja vindpotentialen på 

bästa sätt. 

36 Profu, Klimatpåverkan från Borås Stads energisystem 

78

Fri siktyta åt något väderstreck 

- Inga andra kända vindkraftsprojekt finns i närheten 

Vinst i lokalsamhället 

- BEM har ett förslag på att bilda ett aktiebolag där intressenter kan köpa 

aktier i projektet. 

Samordna med andra störningar 

- I närområdet finns befintliga verksamheter som kan medföra 

störningar, till exempel järnväg, grustäkt och sågverk. 

9.4 Konsekvenser för hälsa och säkerhet 

9.4.1 Ljud 

Vindkraftverken kommer sannolikt att kunna höras från delar av den närmast belägna 

bebyggelsen. Etableringsområdet är beläget i en skogsmiljö som delvis kommer att 

reducera ljudutbredningen. 

Bifogade ljudberäkningar visar att vindkraftparken uppfyller riktvärdet om 40 dB(A) vid 

samtliga bostäder. Presenterad ljudreducerande åtgärd, i avsnitt 6.6.2, möjliggör en 

sänkning av ljudnivån om projekt Borgstena innebär att riktvärdet om 40 dB(A) 

överskrids, dock till priset av en något minskad produktion. Därmed är konsekvensen när 

det gäller verksamhetens ljudemission att betrakta som acceptabel. 

9.4.2 Skuggor 

Gällande värden för tillåten skuggpåverkan på maximalt 8 timmar per år eller 30 minuter 

per dag kan komma att överskridas på ett par bostäder. Tillsammans med områdets 

skog, som begränsar skuggutbredningen, och möjligheten till skuggoptimering anser 

BEM att nuvarande riktvärden för skuggor kan uppfyllas. Gällande värden för 

skuggpåverkan kan således innehållas för samtliga bostäder. Därmed är konsekvensen 

när det gäller verksamhetens skuggspridning att betrakta som acceptabel. 

9.4.3 Landskapsbild 

Konsekvensen av att vindkraftverken i Borgstena syns är komplex att bedöma eftersom 

betraktarens inställning till vindkraftverken är subjektiv. På längre avstånd kommer 

verken uppfattas som en del av det storskaliga landskapet men på nära håll framträder 

verken tydligt. 

9.5 Konsekvenser för intressen i landskapet 

Anläggande av vindkraftspark Borgstena kommer att innebära en förändring av 

landskapsbilden. Hur förändringen uppfattas av betraktaren är beroende av ett 

flertal olika parametrar. 

79

Vindkraftverkens hinderbelysning innebär ett vitt blinkande högintensivt ljus som 

främst kommer att synas kvälls- och nattetid. 

9.5.1 Naturmiljö 

Konsekvenserna för den fysiska påverkan på natur- och kulturmiljön kopplat till 

anläggande av projekt Borgstena har sammantaget bedömts som liten. Detta förutsätter 

att uppsatta skyddsåtgärder efterföljs för att reducera den påverkan som ändå sker på 

den lokala miljön. Påverkan är i mångt och mycket av reversibel karaktär, vilket i 

praktiken medför att påverkan upphör när vindkraftverken avlägsnas efter dess 20-25 

åriga livslängd. Konsekvenserna för naturmiljön innebär ett markanspråkstagande av en 

produktionsskog med en förhållandevis begränsad flora och fauna. Då andelen gammal 

skog är mycket liten och varken vindkraftverk eller vägar anläggs i sumpskogar bedömer 

BEM konsekvenserna som små. 

9.5.2 Avveckling 

Återstår efter verksamhetens avveckling gör vägar, kranplats och ett övertäckt 

fundament. Anläggning av vindkraft medför stora långsiktiga vinster för miljö och klimat, 

ett faktum som måste ställas i relation till den lokala exploateringen. 

9.5.3 Däggdjur 

Konsekvenserna för djurlivet består av att under anläggnings- och avvecklingsfasen 

finns det en risk för att djur kommer att avskräckas från att vistas i området. Denna 

påverkan är dock reversibel och ingen negativ påverkan på djurlivet är att förvänta under 

driftstiden. 

Konsekvenserna för områdets fladdermusbestånd utgörs av en ökad risk för kollision. 

Området består i huvudsak av produktionsskog i småkuperad terräng med inslag av 

sjöar, våtmarker och sumpskogar. En modernt brukad barrskog är normalt mycket fattig 

på fladdermöss både när det gäller arter och individer eftersom den sällan innehåller 

några insektsrika miljöer och inte heller erbjuder boplatser i byggnader eller ihåliga träd. 

Vid Borgstena kyrka, drygt en kilometer från närmsta verk, finns den bästa 

fladdermusmiljön i området samt vid sjön och lövskogarna strax intill kyrkan. Enligt 

utredningen bedöms projektet inte påverka områdets fladdermusbestånd nämnvärt. 

9.5.4 Fåglar 

Konsekvenserna för fågellivet består framförallt av en ökad risk för kollision. Det faktum 

att kollisionsrisken är låg för det stora flertalet av fågelarter (med några viktiga undantag 

såsom till exempel rovfåglar) antyder att många arter aktivt undviker vindkraftverk. 

Vindkraftsanläggningar kan således fungera som barriärer om de placeras utefter viktiga 

flyttningsstråk, eller mera lokalt mellan häckningsplatser och födosöksområden. Enstaka 

individer kan förolyckas men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. 

Enligt genomförd utredning bedöms projektet inte påverka områdets fågelliv nämnvärt. 

9.5.5 Kulturmiljö 

Konsekvenserna för områdets kulturmiljövärden rör risken för att fornlämningar förstörs 

eller intryck av kulturvärden förändras. I genomförd kulturinventering har områdets 

fornlämningar identifierats. Med de hänsynsåtgärder som BEM avser att genomföra, 

80

d.v.s. GPS- koordinering, identifiering och markering av de kulturmiljövärden som 

riskerar att påverkas av projektet samt vidare arkeologiska utredningar i 

undersökningsområdet, bedömer företaget att konsekvenserna av projektet är små. Vad 

gäller den visuella förändringen av kulturmiljövärden finns Borgstena kyrka drygt en 

kilometer från närmsta verk. Från några positioner finns det en risk för att 

vindkraftverken kommer att visuellt förändra intrycken av kyrktornets höjd. 

9.5.6 Friluftsliv 

Konsekvenserna för friluftslivet blir överlag mycket små. De friluftslivsaktiviteter som 

området i huvudsak används för, d.v.s. jakt, bär- och svampplockning m.m., kommer att 

vara möjligt även efter en etablering av vindkraft. Känslan av att vistas i naturen, kan 

dock komma att påverkas. Vindkraftverken medför ett nytt inslag samt tillhörande ljud- 

och skuggexponering. Området är i stora delar dock redan bullerexponerat genom 

närheten till väg 183, järnvägen och Borgstena sågverk. Bullerexponeringen är främst i 

den södra och sydvästra delen av etableringsområdet. 

Förstärkning och nyanläggning av väg medför förbättrad infrastruktur och ökad 

tillgänglighet vilket gynnar möjligheten till ett aktivt friluftsliv i området. Vindkraftparkens 

lättillgänglighet skapar även förutsättningar för att kunna bli ett utflyktsmål för exempelvis 

skolklasser. 

9.5.7 Transporter 

Transporterna sker i huvudsak i byggskedet och minimeras om befintlig grustäckt i 

områdets närhet kan användas till massor i projektet. Efter byggnation är 

transportbehovet litet. Endast service bilar kommer att utgöra transporter kopplade till 

vindkraftverken. Påverkan av utsläpp till luft är att betrakta som obefintlig under 

driftskedet. Mindre mängd förekommer vid uppförandet då från olika arbetsmaskiner. 

9.5.8 Kemikalier 

Påverkan av kemikalier bedömer bolaget som sammantaget begränsad. Läckage av 

oljor kan inträffa men risken är mycket liten eftersom oljorna hanteras i slutna system 

och driften övervakas kontinuerligt. Avvikande från normal drift innebär att verken 

stoppas automatiskt. 

10 Samråd 

Samråd avseende projektet har hållits med berörda myndigheter, organisationer samt 

närboende. En sammanfattning av samrådet presenteras nedan, fullständig 

samrådsredogörelse presenteras i tillståndsansökans bilagor 21 och 22. 

Informationsmöte 2008-09-30 med allmänhet och Eolus Vind AB 

Myndighetssamråd 2009-10-28 med Länsstyrelsen Västra Götaland, Borås 

kommun, Herrljunga kommun, BEM och Eolus Vind AB 

Informationsmöte 2009-11-12 med allmänhet, BEM och Eolus Vind AB 

Utökat samråd (utställningssamråd), 2011-09-08 samt 2011-09-13, BEM och 

Eolus Vind AB 

Yttrandeförfrågan/remissförfarande, se tabell 7, se bilaga 22 för yttranden 

81

10.1 Informationsmöte 

Informationsmöte med fastboende och fritidshusägare hölls i Borgstena församlingshem 

den 30 september 2008 samt i Borgstena missionskyrka den 12 november 2009. 

Inbjudan lämnades i brevlådor inom 1,5 km radie. På båda mötena presenterades ett 

förslag med åtta verksplaceringar med tillhörande med ljud- och skuggberäkningar samt 

fotomontage. Under det senare av de två informationsmötena informerades det om att 

BEM har trätt in som ägare och att bygglov söks för en vindmätmast i området. 

10.2 Samråd med länsstyrelse och kommun 

Tidigt samråd har genomförts med länsstyrelse och kommun den 28 oktober 2009. 

10.3 Utökat samråd 

Inom ramen för det utökade samrådet hölls samråd i utförande som en utställning vid två 

olika tillfällen i Borgstena Allhall den 8/9 och 13/9 2011. Samrådet utlystes genom 

annonseringar i Borås Tidning och Alingsås Tidning och inbjudan lämnades i brevlådor 

inom 1,5 km radie, se karta i bilaga 22. Utskick gjordes till berörda organisationer. 39 

personer skrev på närvarolistan under utställningssamråden. 

Remissförfarande har skett med Trafikverket, radiooperatörer, Försvarsmakten, 

Luftfartsverket, berörda flygplatser m.fl., se tabell 7. För remissvar, se bilaga 22. 

3 GIS har ett länkstråk inom området och lämnar i ett yttrande ett önskemål om 125 m 

fritt från vingspets, vilket BEM bedömer att projektet klarar. 

Ett antal kringboende, både i Borås och i Herrljunga kommun har invändningar mot 

projektet, se utökat samråd bilaga 22. Deras synpunkter och frågor har bemötts och 

finns bifogat i bilaga 22. 

Förfrågan om yttrande Datum 

Tele2 2011-06-29 

Telenor 2011-06-29 

3GIS 2011-06-30 

Telia Sonera 2011-06-29 

Försvaret 2011-08-16 

LFV 2011-06-29 

Teracom 2011-06-30 

Miljöförvaltningen Borås Stad 2011-09-01 

Västergötlands ornitologiska förening 2011-09-01 

Borås Naturskyddsförening 2011-09-01 

Borås Fågelgrupp 2011-09-02 

Fristads Naturskyddsförening 2011-09-01 

Borgstena hembygdsförening 2011-09-01 

Herrljunga hembygdsförening 2011-09-01 

Herrljunga Naturskyddsförening 2011-09-02 

82

Molla byalag 2011-09-01 

Borgstena IF 2011-09-01 

Västergötlands Botaniska förening 2011-09-01 

Trafikverket (ban och vägverket) 2011-09-02 

Trafikverket region väst 2011-09-02 

Kammarkollegiet 2011-09-02 

Skogsstyrelsen 2011-09-02 

Transportstyrelsen 2011-09-02 

SMHI 2011-09-02 

Naturvårdsverket 2011-09-02 

Herrljunga kommun 2011-09-01 

Energimyndigheten 2011-09-02 

PTS 2011-09-01 

Trollhättan Flygplats 2011-09-01 

Falköpings flygplats 2011-09-01 

Jaktlaget, Borgstena 2011-09-07 

Landvetter flygplats 2011-09-07 

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 2011-10-25 

Tabell 7. Tabell över förfrågan om remiss/yttrande 

83

Kartmaterial 

Inhämtad med tillstånd från Lantmäteriet, kartkod: E110830 – 001994 

E110913 – 002095 

Bilagor 

1.2 Exempel på möjlig typ av vindkraftverk i huvudalternativet 

1.3 Exempel på möjlig typ av vindkraftverk i utformningsalternativet 

1.4 Skogsbruksplan Borgstena 8:1 

1.5 Skogsbruksplan Borgstena-Ingeshult 2:1 

1.6 Skogsbruksplan Kållared 1:5 

1.7 Skogsbruksplan Nötegärde 1:1 

1.8 Skogsbruksplan Borgstena-Ingeshult 1:3 

1.9 Skogsbruksplan Borgstena–Ingeshult 1:2 

1.10 Skogsbruksplan Stockared 1:1 

1.11 Skogsbruksplan Kållared 1:10 

1.12 Fladdermusinventering, Jens Rydell 

1.13 Kulturhistorisk förstudie, Västergötlands museum 

1.14 Bullerberäkningar 

1.15 Skuggberäkningar 

1.16 Skuggkalendrar 

1.17 Exempel på anläggningsplats, Vestas V112 

1.18 Fåglar och naturinventering, Örnborg och Kyrkander 

1.19 Fotomontage huvudalternativ 

1.20 Fotomontage utformningsalternativ 

1.21 Anteckningar från samråd med länsstyrelse och kommun 

1.22 Utökat samråd 

84

1 Miljökonsekvensbeskrivning.pdf - Borås Energi och Miljö

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?