05.09.2013 Views

Del III: De yttersta dagarna. kap 35-42. pdf - Ibstedt, Nils

Del III: De yttersta dagarna. kap 35-42. pdf - Ibstedt, Nils

Del III: De yttersta dagarna. kap 35-42. pdf - Ibstedt, Nils

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

tillät därför Satan att komma ut ur sitt fängelse. Tillsammans med sina änglar<br />

fick han åter besöka jorden för en kort tid. Under nära tusen år hade Satan varit<br />

bunden och overksam. Skulle han ha ändrat sig? Var han nu villig att samarbeta<br />

med Gud den Högste?<br />

Satan tog friheten som ett bevis på att hans tid nu var kommen. Han menade<br />

att han hade blivit orättvist behandlad och att jorden var hans rättmätiga<br />

egendom. Nu skulle han återinta den och åter skaffa sig makt över mänskligheten.<br />

Han fick snart kännedom om den otillfredsställelse och motvilja mot styret<br />

i Jerusalem som fanns ute i länderna, särskilt i norr och öster.<br />

<strong>De</strong>n sista striden på jorden 5<br />

Sedan fick jag, Daniel, se hur väl Satan lyckades i sina planer med att<br />

förvilla människorna på nytt. På en ganska kort tid fick han personer, som var<br />

villiga att göra uppror och skaffa fram vapen. <strong>De</strong>n förnämste ledaren var Gog<br />

från Magogs land. 5 Han var en mäktig furste, som visste vad han ville och han<br />

hade inte någon rädsla för de Högre makterna. Han samlade en väldig armé<br />

under sig. Eftersom inga vapen hade behövts under det tusenåriga riket och<br />

tillverkning av stridsmedel hade varit förbjuden, så blev de utrustade med mycket<br />

enkla och gammalmodiga vapen. 6 <strong>De</strong> största brigaderna kom från Magog, Rosh,<br />

Mesek och Tubal.<br />

När det blev känt, att Gog tänkte anfalla Israel, anslöt sig även många andra<br />

folk till deras armé. Perser, etiopier och putéer 7 tillika med folk från Gomer<br />

med alla dess härskaror, folk från den <strong>yttersta</strong> norden, ja, många folk fick han<br />

med sig. <strong>De</strong>tta var den största samling arméer, som någonsin funnits och de<br />

tågade alla mot en och samma plats – mot Jerusalem – jordens medelpunkt. 8<br />

<strong>De</strong>n tusenåriga freden hade gjort Jerusalems innevånare aningslösa och säkra.<br />

Staden var naturligtvis helt obefäst 9 och hade inga utbildade soldater och ännu<br />

mindre någon armé, som kunde försvara dem. <strong>De</strong> bodde alla där i trygghet och<br />

hade inte en tanke på att det skulle kunna bli krig igen.<br />

När judarna fick höra ryktena om att flera arméer var på marsch mot dem<br />

från olika håll samtidigt, greps folket och ledarna av bestörtning och ångest.<br />

<strong>De</strong> hade ingenting att sätta mot. <strong>De</strong>ras enda hopp och förtröstan stod till Herren.<br />

Templet fylldes av bedjare. Man ropade till Gud, man fastade och bad.<br />

Himmel och jord skall brinna<br />

När staden var helt omringad av de fientliga härarna och undergången var<br />

nära, fick Israels folk se hur Herren stridde för dem. 10 <strong>De</strong> behövde själva inte<br />

använda ett enda vapen. Herren lät eld regna från himlen 11 på de mäktiga fiendehärarna<br />

och förtärde dem.<br />

Satans sista tid på jorden 12 blev mycket kort – endast tre och ett halvt år.<br />

Han blev sedan åter bunden och dömd till ett evigt straff, för alltid borta från<br />

jordens domäner. Alla hans änglar och demoner gick samma öde till mötes.<br />

5 <strong>De</strong>n sista striden på jorden Gog från Magogs land Hes k38-39 6 Enkla vapen Hes 38:4<br />

7 Perser, etiopier och putéer Hes 38:5 8 Jordens medelpunkt Hes 38:12 9 Helt obefäst Hes 38:8,11<br />

Himmel och jord skall brinna 10 Herren stridde för dem Hes 38:18-23 11 Herren lät eld regna<br />

från himlen Hes 38:22; 39:6; Upp 20:9 12 Satans sista tid blev kort Upp 20:3b<br />

239

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!