Återkomst kap 1-42.pdf - Nils Ibstedts

Nils Ibstedt 

Samtal om tidens tecken 

Kristi återkomst 

& de yttersta dagarna 

En studiecirkel 

där olika tolkningar bryts mot varandra 

1

Del II 

Tidens tecken 



Titeln på del I: 

DANIELS VISIONER 

& Apokalypsen 

Del II 

kan läsas och studeras oberoende av del I 

IBE-förlaget 

© Text & illustrationer 


Pl 2034, Glimminge 

280 60 Broby 

Tel/fax 044 47187 

Pg 179 84 86-5 

E-post: post@nils-ibstedt.com 

Boken kan beställas på dessa adresser. 

Webbsida: www.nils-ibstedt.com 

De flesta bibelcitaten är hämtade från B82 och B2000 

© Svenska Bibelsällskapet. 

En del citat är från 

BOKEN 1995 

Copyright © International Bible Society 

och från Svenska Folkbibeln, SFB, 1998 

© Stiftelsen Svenska Folkbibeln 

Tryck & repro: Finemark Poland 2006 

ISBN 91-974474-4-7 

2

Bibelcitat om Kristi återkomst: 

”Jag såg vidare i synerna om natten hur 

en som liknade en människa kom med himlens skyar; 

han nalkades den uråldrige och fördes fram inför honom. 

Åt honom gavs makt, ära och herravälde, 

så att människor av alla folk, nationer 

och språk skulle tjäna honom. 

Hans välde är evigt, det skall aldrig upphöra, 

och hans rike skall aldrig gå under.” 

Dan 7:13-14 

”Ty när Herren själv stiger ner från himlen 

och hans befallning ljuder 

genom ärkeängelns röst och Guds basun, 

då skall de som är döda i Kristus uppstå först, 

och därefter skall vi som är kvar i livet 

föras bort bland molnen tillsammans med dem 

för att möta Herren i rymden. 

Och sedan skall vi alltid vara hos honom. 

Ge nu varandra tröst med dessa ord.” 

1 Thess 4:16-18 

”Därför måste också ni vara beredda, 

ty när ni minst väntar det, 

då kommer Människosonen.” 

Matt 24:44 

”Vad jag nu säger är ett mysterium: 

vi skall inte alla dö, men vi skall alla förvandlas, 

i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunen ljud. 

Ty den kommer att ljuda, 

och då uppstår de döda i oförgänglig gestalt, 

och vi förvandlas.” 

1 Kor 15:51-52 

”Då skall Människosonens tecken 

synas på himlen, och jordens alla folk 

skall jämra sig, när de ser 

Människosonen komma på himlens moln 

med stor makt och härlighet” 

Matt 24:30 SFB 

3

Innehåll 

Tidens tecken 



Inledning 5 

Tre tolkningsteorier 6 

Förslag till studiecirkel 7 

Kap Tidens tecken 

1 Tidstecken 9 

2 Falska profeter 14 

3 Laglösheten tilltar 19 

4 Evangelium till alla folk 25 

5 Israel – det stora tidstecknet 32 


6 De kristnas himmelsfärd 39 

7 Vid den sista basunens ljud 43 

8 Efter den tidens vedermöda 48 

9 Två Kristusuppenbarelser 53 

10 Darbyismen 57 

11 J N Darby 64 

12 Vreden och Herrens dag 71 

13 Vad hindrar Antikrist 76 

14 De tio jungfrurna 81 

15 Upptagen eller kvarlämnad 87 

16 Frälst eller förlorad 91 

17 Kristi domstol 99 

18 Som på Noas och Lots tid 105 

19 Som blixten 109 

20 Domedagen 114 

21 Jordens undergång 117 

22 Ankomsten & Apokalypsen 123 

23 Den vita hästen 130 

24 Gog och Magog 136 

25 Gog eller Harmagedon 144 

26 Fåren och getterna 152 

27 Eviga straff 159 

28 Straffets mening 164 

29 Millenniet 170 

30 Den yttersta domen 175 

31 Himmel eller helvete 179 

32 Den andra döden 183 

33 En ny skapelse 188 

34 Avslutning 194 

Ett fågelperspektiv 

av ändens tid 

De yttersta dagarna 

35 De yttersta dagarna 199 

36 En profetia om tidens slut 203 

37 Församlingens himmelsfärd 211 

38 Den stora nöden 217 

39 Avslutning av hedningarnas tid 224 

40 Konungen kommer 229 

41 Guds rike på jorden 234 

42 Se, jag gör allting nytt 238 

Appendix 

Bibelns kronologi 244 

6500 år 248 

Litteraturlista 250 

Bibelöversättningar 250 

Förkortningar av bibelböcker 250 

Rubrikförteckning 251 

Rubrikförteckning ”Fågelperspektiv” 254 

Förlagsannonsering 255 

Källor till citat och en del upplysningar har 

lämnats som fotnoter. 

Läsningstips! 

Denna bok är egentligen tre böcker i en bok 

komponerad som en enhet för att minska 

tryckkostnaderna. Som titeln anger består de 

tre delarna av: ”Tidens tecken – Kristi återkomst 

– De yttersta dagarna”. Varje del kan 

läsas för sig. 

De läsare som vill ”se slutet först” kan 

börja med att läsa en kocentrerad översikt av 

ändtidens drama: ”De yttersta dagarna – ett 

fågelperspektiv av ändens tid” på sidorna 199- 

242. Den delen är framställd som ett samtal 

mellan profeten Daniel och hans vän Hananja 

och utgör en avslutande del av serien om 

Kungasönerna. 

4

Inledning 



Huvudtemat för denna debattbok handlar om Kristi återkomst till 

jorden i makt och härlighet. Det finns många olika uppfattningar om hur 

och när detta kommer att ske. Med utgång från Jesu egna tal om denna 

tidsålders avslutning, aposteln Paulus undervisning och aposteln Johannes 

syner på Patmos, kommer detta aktuella ämne att belysas. Detta sker 

i form av en studiecirkel där företrädare 1 för olika teorier och tolkningar 

delger sina uppfattningar. 

Studiecirkelns ledare heter Kristina. Även om huvudtemat handlar 

om Kristi ankomst tar hon även upp andra relaterade eskatologiska ämnen. 

De flesta frågorna ställs av en nybliven kristen vid namn Stefan som 

har svårt att orientera sig i de många – ofta till synes motsägelsefulla – 

tankegångarna om den yttersta tidens händelser. 

Sanningen om Kristi återkomst är ett stort ämne som har debatterats 

i kristenheten ända sedan Jesus lovade att komma tillbaka. Ämnet är i sig 

oerhört fascinerande. Tänk att samme Jesus som vi läser om i evangelierna 

åter ska uppenbara sig på denna jord! Vilken revolution! Det kommer 

att förändra allt! En känd journalist fick en gång frågan om vilken 

nyhet han skulle anse vara världens största att basunera ut. Han svarade: 

”Att Jesus har kommit tillbaka”. 

Denna studiecirkel är en fortsättning av en tidigare cirkel med samtal 

om profeten Daniels visioner i jämförelse med Uppenbarelsebokens. 

Men samtalen i denna cirkeln förutsätter dock inte att man känner till 

innehållet i den förra, även om den ger en stark bakgrund till ämnet om 

Kristi återkomst och för förståelsen av Apokalypsen. 

Glimminge, juli 2006 


Ett särskilt TACK till min vän och kollega missionär Per Anderås som 

använt många timmar med att korrekturläsa och förbättra mitt manus. 

1 

Författarens ”alter ego” heter Andreas 

5

Tre tolkningsteorier 

Kristina: – Nu är tiden inne att åter samlas till vår studiecirkel. Denna 

gång kommer vårt huvudämne att vara Kristi återkomst. 

Stefan: – Det är ett ämne som jag verkligen vill tränga in i. Sedan vi 

var samlade sist har jag gått igenom mina anteckningar och nu börjar jag 

mer och mer känna att jag har fått stadig mark under fötterna och kunnat 

bilda mig min egen uppfattning i flera av de saker som förut var gåtfulla. 

Men det återstår ändå många tvetydigheter och jag har nog fler frågor att 

ställa än någonsin – inte minst om Kristi återkomst. 

Kristina: – Det låter bra. På det sättet kommer man framåt. Likgiltigheten 

är sanningens värsta fiende. 

Stefan: – Kan du redan nu nämna några detaljer om vad studiematerialet 

innehåller 

Kristina : – Liksom vid tolkningarna av Daniels visioner så finns det 

flera tolkningsteorier om Kristi återkomst. Vi kommer att behandla tre 

teorier om ”när och hur” Jesus kommer tillbaka, nämligen om Jesus kommer 

före, i mitten av eller efter den så kallade vedermödan. 

Vi kommer även att samtala om tre teorier om det tusenåriga fridsriket 

som Jesus ska upprätta, nämligen för det första om det blir ett jordiskt 

fridsrike, för det andra om fridsriket endast är en allegori av församlingens 

segertåg i världen. Den tredje teorin är den så kallade domedagsteorin 

som hävdar att, när Jesus kommer, blir det en domedag som helt 

ödelägger jorden. Enligt den uppfattningen blir det inget tusenårsrike 

utan jorden renas då i eld som med en gång bereder rum för en ny jord 

där rättfärdighet och frid ska bo. Därutöver kommer vi att samtala om 

himlen, om den första uppståndelsen och om den yttersta domen. Men 

framförallt kommer vi att tala om den underbara framtid som väntar oss 

när Herren kommer. 

Stefan: – Det låter både spännande och intressant! Trots talet om en 

stor vedermöda har vi en ljus framtid. Jesus har lovat att komma åter i 

makt och härlighet. 

6

Förslag till upplägg för studiecirkel 

För att göra en studiecirkel med samtal om Kristi återkomst och den 

yttersta tiden levande och intressant kan man lämpligen låta deltagarna 

få representera de teorier och personer som denna bok framställer. 

Om man har en grupp på fem personer, kan en utväljas som ledare 

(Kristina), en får representera frågeställaren (Stefan) och de andra får 

representera de tre tolkningsteorierna. 

Bäst vore om det finns deltagare som känner för var sin av de tre 

teorierna och på ett naturligt sätt kan tolka sin uppfattning. Om en teori 

skulle bli utan företrädare, kan en av deltagarna enbart läsa den tolkningen. 

Men önskvärt vore om varje företrädare för en teori i förväg 

studerar den och kan komplettera och utveckla den med fler bibelcitat 

och argument för att därmed åstadkomma en kreativ och spännande cirkel. 

Samtalen är i flesta fall upplagda för två timmars studier med en 

lämplig paus efter den första timman. Som avslutning kan ledaren ställa 

relevanta frågor på kvällens genomgång. För att hålla samman ett speciellt 

ämne har dock studiecirkeln i vissa fall utformats som ett fyra eller 

fem timmars långt seminarium. 

Studiecirkelns medlemmar i boken har följande namn: 

1. Kristina är ledare för studiecirkeln. 

2. Stefan är en nykristen frågeställare. 

3. Mattias (Post) tror att ”uppryckandet” (himmelsfärden) av församlingen sker 

vid samma tillfälle som då Jesus återkommer till Olivberget. Han representerar 

”efter vedermödan teorin”, posttribulationism. 

4. Hanna (Mid) representerar dem som tror att församlingens uppryckande sker 

”mitt i vedermödan”, midtribulationism. 

5. Andreas (Pre) tror att Kristi ankomst i skyn för att hämta församlingen sker 

”före vedermödan”, pretribulationism. Han är författarens ”alter ego”. 

Dessa tre teologer tror att det blir ett tusenårsrike (Millennium) på jorden 

när Jesus kommer tillbaka, ”premillennialism”. 

Längre fram utökas cirkeln med fler teologer och bibellärare: 

6. Petra (Analytiker) är en ”exeget” som analyserar bibeltexter. 

7. Rut (Historisk) representerar en historisk tolkning av vissa bibeltexter. 

8. Tobias (Dom) representerar ”domedagsteorin”. Han tror inte att det blir något 

Millennium,”amillennialism”. 

9. Elia (Real) har en symbolisk eller andlig tolkning, som han själv kallar för 

realistisk eller allegorisk. Han tror att Millenniet skall förverkligas genom evangeliets 

segertåg i världen och att Jesus kommer tillbaka först efter Millenniet, 

”postmillennialism”. 

7

8 

Se, Brudgummen kommer! 

Matt 24:40-41; 25:6; Upp 21:2 1917

Samtal om tidens tecken 



Kapitel 1 

Tidstecken 

Kristina: – Vi ska nu samtala om ett mycket intressant och betydelsefullt 

ämne, nämligen om Jesu återkomst. Detta utgör en naturlig fortsättning av våra 

samtal om Daniels visioner som vi hade i vår förra studiecirkel. Daniel fick 

nämligen se ”en som liknade en människoson komma med himlens skyar” (Dan 

7:13 SFB). Han profeterade även om de heligas uppståndelse som kommer att 

ske vid Kristi återkomst (Dan 12: 2,13). 

Men innan vi går vidare vill jag presentera namnen på deltagarna i vår studiecirkel. 

Vi har glädjen att hälsa två nya medlemmar välkomna nämligen Hanna 

och Mattias som tillsammans med Andreas ska försöka besvara Stefans frågor. 

Rut och Elia som var med i vår förra cirkel kommer att deltaga längre fram. 

Kristi återkomst – vårt saliga hopp 

Jesus talade ofta om sin återkomst till jorden. När han rannsakades inför 

prästerna stämde vittnesmålen inte överens. I vredesmod frågade då översteprästen 

Jesus: ”Är du Messias, den Välsignades son” Han fick ett tydligt 

svar: ”Jag ÄR. 1 Och ni skall få se Människosonen sitta på Maktens högra sida 

och komma bland himlens moln” 2 (Mark 14:61b-62 SFB). 

Vid instiftandet av nattvarden sade Jesus: ”Ty så ofta ni äter detta bröd och 

dricker av denna bägare, förkunnar ni Herrens död till dess han kommer” (1 

Kor 11:26 SFB). När lärjungarna med förundran såg den uppståndne Jesus 

lyftas upp i höjden, och ett moln tog honom ur deras åsyn, uppenbarade sig två 

män i vita kläder 3 som sade: ”Denne Jesus som har blivit upptagen från er till 

himlen, han skall komma igen på samma sätt som ni har sett honom fara upp 

till himlen” (SFB Apg 1:11b). 

Löftet om att Jesus ska komma tillbaka är inte enbart de kristnas saliga 

hopp (Tit 2:13), utan även en nödvändighet, om inte hela jorden med sin sköna 

skapelse ska förgås för alltid. Jesus kommer åter att sätta sina fötter på Olivberget 

(Sak 14:4) varifrån han lämnade jorden. Det kommer att ske när det är 

som mörkast på jorden, nämligen i slutet av den värsta vedermöda och ödeläggelse 

som världen har varit med om (Dan 12:1; Matt 24:20-29). 

1 

Jag ÄR = Jahve, 2 Mos 3:14 

2 

För att betona vissa ord och meningar i bibelcitaten, har författaren markerat dem med fetstil. 

3 

Männen i vita kläder kan ha varit änglar, men det finns även den uppfattningen att det var Mose 

och Elia som åter uppenbarade sig liksom förut på förklaringsberget. 

9

Citat från Daniels profetior 

Nu lämnar jag ordet till Stefan som säkert har laddat upp med flera frågor. 

Stefan:– Tack! Först vill jag ha en förklaring till en del ovanliga uttryck och 

ord som man ofta hör i samband med Kristi återkomst. Vad betyder ordet ”vedermöda” 

som Kristina just nu använde 

Andreas: – ”Vedermödan” är ett äldre yttryck för det stora lidande som ska 

drabba jorden under de sista sju åren (Dan 9:27; Upp 11:3; 13:5) strax före 

Kristi återkomst. Jesus citerade profeten Daniel (Dan 12:1) och sade: ”Ty det 

skall bli ett lidande vars like inte har funnits från världens början till denna 

dag och inte heller kommer att finnas” (Matt 24:21). När Jesus kommer tillbaka 

ska världen födas på nytt (Matt 19:28) och han använder därför också 

ordet ”födslovärkar” för den svåra tid som föregår hans ankomst. Satans onda 

verksamhet på jorden kommer då att kulminera eftersom han vet att hans tid är 

kort (Upp 12:12). 

Stefan: – Vad innebär ”den vanhelgande skändligheten” eller som det står 

i en annan översättning: ”När ni då ser förödelsens styggelse, som profeten 

Daniel talar om, stå på helig plats – den som läser detta bör noga lägga märke 

till det – då måste de som är i Judeen fly bort till bergen” (Matt 24:15-16 SFB). 

Mattias: – Det betyder att en avgud kommer att ställas upp för tillbedjan. 

Den heliga platsen syftar på templet i Jerusalem och ”styggelsen” är den bildstod 

som Antikrist kommer att ställa upp där och som alla måste tillbedja under 

hot om dödsstraff (2 Thess 2: 3-4, Upp 13:15) Detta kommer att ske under de 

sista 3½ åren av denna tidsålder strax innan Jesus kommer tillbaka. 

Stefan: – Var kommer Antikrist ifrån och när ska han framträda 

Andreas: – Antikrist betyder ”mot Kristus” och kallas även för ”den Laglöse”. 

Han kommer att bli en helt dominerande diktator över världen under de sista 

sju åren av hedningarnas tider. I Daniels profetior framställs han som ”det lilla 

hornet” som växer och blir större än de andra hornen (Dan 7: 8, 20-27; 8: 9- 

14). Han kommer från ett land norr om Israel (Dan 11: 36-45). 

Hedningarnas tid 

Stefan:– Förklara vad ”hedningarnas tider” betyder. 

Andreas: – Det är ett uttryck som Jesus myntade när han profeterade om 

Judarikets undergång. Jesus sade: ”Stor nöd skall komma över landet, och vrede 

skall drabba detta folk. De skall falla för svärdshugg och föras bort som fångar 

till hednafolken, och Jerusalem skall trampas ner av hedningar, tills hedningarnas 

tid är förbi” (Luk 21:23b-24). En del bibeltolkare menar att hedningarnas 

tid ska räknas från tiden när kung Nebukadnessar intog och brände Jerusalem 

586 före Kristus. När judarnas kung Sidkia blev avsatt blev han den siste 

kungen på Davids tron och Juda förlorade sitt kungavälde. Andra forskare 

menar att ”hedningarnas tid” ska räknas från tiden då Jerusalem intogs av romarna 

år 70 och de förlorade templet. Det var troligen det som Jesus syftade på 

i sin profetia. Sedan dess har Jerusalem trampats ner av hedningar och kommer 

10

att så förbli fram till det andra advent då Jesus återkommer till Olivberget (Sak 

14:4; Apg 1:12). Det finns även dem som menar att hedningarnas tid började 

redan vid syndafallet i Eden och det första mordet. Den hedniska kulturen med 

våld och krig började redan där. 

Stefan: – Avslutas församlingens tid och hedningarnas tid samtidigt 

Andreas: – Då Jesus svarade på lärjungarnas fråga om tecken för hans tillkommelse 

talar han om två avslut. Det första nämner han i samband med att 

evangelium ska predikas för alla folk: ”Sedan skall slutet komma” (Matt 24:14). 

Det är slutet på evangeliets och församlingens tidsålder. Församlingens tid började 

på pingstdagen och varar fram till att uppdraget att predika evangelium är 

avslutat. Troligen hämtar Jesus då hem sin församling. Det andra slutet blir när 

Jesus kommer tillbaka till Jerusalem som herrarnas Herre och konungarnas 

Konung (Apg 1: 11; Upp 19:11-16). Det innebär slutet på hedningarnas tider. 

En viktig sak i sammanhanget är att under ”församlingens tid” kommer 

Guds församling att ersätta Israel 4 som Guds redskap som sanningens budbärare 

i världen därför att judarna korsfäste sin Messias. Men när församlingen 

lyftes upp från jorden vid Kristi uppenbarelse i skyn (1 Thess 4:16), kommer 

Israel att åter inta sin plats som ett sanningsvittne i världen genom de två eldsvittnena 

(Upp 11:3). Man brukar säga att Israels ”profetiska klocka” då åter 

börjar att ticka. 

Tecken på Kristi återkomst 

Kristina: – Kanske inte alla håller med om vad Andreas sa allra sist. Vi ska 

återkomma till samtal om dessa profetior och händelser senare. Stefan 

Stefan: – Jag skulle vilja veta om det finns några säkra ”tidens tecken” som 

visar att Jesus snart ska komma tillbaka 

Kristina: – Bra att vi redan i början samtalar om ”tidens tecken”. Vi får då 

en lämplig bakgrund till samtalen om Kristi ankomst. Om de flesta tidstecknen 

är vi säkert ganska överens, men då ni förmodligen sitter inne med olika uppgifter 

i ämnet så får vi hjälpas åt för att få en helhetsbild av situationen i världen 

idag. Eftersom Hanna har doktorerat i det ämnet vill jag be henne börja. Det är 

ett mycket stort ämne och vi får nöja oss med en kortfattad orientering. 

Början på födslovärkarna 

Hanna: – När lärjungarna satt på Olivberget och blev ensamma med Jesus, 

pekade de på de vackra tempelbyggnaderna. Till deras häpnad sade Jesus: ”Sannerligen, 

här kommer inte att lämnas sten på sten, allt skall brytas ner ” (Matt 

24: 2b). Då frågade de honom: ”Säg oss när det skall hända. Och vad blir 

tecknet på din återkomst och för tidens slut” (Matt 24:3b SFB) 

Som svar gav Jesus en hel serie av tecken. Han började med en del destruktiva 

tecken, om falska messias och falska profeter, om krig, naturkatastrofer, 

hungersnöd och jordbävningar. Det var en dyster bild som Jesus målade upp 

för lärjungarna. Men när vi ser tillbaka på historien kan vi se att den bilden var 

4 

Detta ska inte förväxlas med den s k ersättningsteologin som hävdar att församlingen är det 

”andliga Israel” som för alltid har ersatt Israel som Guds folk på jorden. Gud har inte ändrat 

sin plan och sin kallelse till Israel och när tiden är inne ska de få inta sin plats i Guds rådslut 

enligt löftena till Abraham (Rom 11: 25-29). Se ”Två förbund - två faser”, s53 

11

verklig och allt vad Jesus har sagt och allt som står i skriften går i uppfyllelse 

(Luk 21:22). Efter uppräkningen av dessa tidstecken säger Jesus: ”Allt detta är 

början på födslovärkarna.” Han talar vidare om förföljelser mot både judar 

och kristna. ”Alla folk skall hata er för mitt namns skull” och ”Många falska 

profeter skall träda fram och bedra många” (Matt 24:9-11). 

Men Jesus avslutade sitt tal med en del positiva tecken. ”Evangelium om 

riket skall predikas i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk och sedan 

skall slutet komma.” Denna profetia gav säkert lärjungarna mod att fullfölja sitt 

uppdrag. Jesus sade också att när Israel åter blir upprättat – när fikonträdet 

grönskar – då vet ni att sommaren är nära och att jag står för dörren. 

Kristina: – Låt oss nu närmre studera det svar som Jesus gav lärjungarna. 

12 

Falska messias 

Hanna: – Jesus börjar med att varna för falska Messias. Redan på Jesus tid 

fanns de. En av de mest kända hette Judas med tillnamnet Galileern. Han blev 

ledare för seloterna i norra Galileen och hade som mål att kasta ut romarna och 

upprätta Davids rike. De skövlade de rika saddukeernas gårdar, brände flera 

grekiska städer och intog Sepforis, huvudstaden i Galileen, där de förskansade 

sig. Det hela slutade med att romarna kväste upproret, brände ned Sepforis och 

dödade Judas. Flera tusen seloter blev korsfästa vid infartsvägarna till staden. 

Detta skedde då Jesus var omkring 10-12 år och kunde ha sett branden av 

staden från Nasaret. 

Senare – på apostlarnas tid – uppträdde flera som utgav sig för att vara 

messias och bedrog många. Seloterna Menahem, son till Judas Galileern, Simon, 

son till Gioras och Johanan, son till Levi, profeterade att om folket följde 

dem och gjorde uppror skulle de befrias från det romerska oket. Deras falska 

messiasanspråk ledde till att hela den judiska nationen gick mot sin undergång. 

Revolten började år 66 med Menahem som ledare till vilket även den översteprästerliga 

aristokratin anslöt sig. Till en början hade de stora framgångar. Efter 

att ha intagit klippfästningen Masada gjorde Menahem ett triumfartat intåg 

i Jerusalem. Men kriget fortsatte och i början av år 67 utnämnde kejsar Nero 

(54-68) den erfarne krigaren Vespasianus till överbefälhavare. Långsamt och 

metodiskt satte han den tunga romerska krigsmaskinen i rörelse. Mot den vältränade 

romerska armén hade de judiska trupperna allt svårare att klara sig. När 

Nero dog och Vespasianus (69-79) blev kejsare utsåg han sin son Titus (kejsare 

79-81) till överbefälhavare. Judarna hade nu förskansat sig i Jerusalem och i 

Ceasarea. Titus drog samman flera härar och 65 000 man lägrade sig runt Jerusalem 

vid påskhögtiden år 70. 5 Enligt historieskrivaren Tacitus blev ca 600 000 

besökare under högtidsfirandet innestängda bakom Jerusalems tre ringmurar. 

Många dog av svält och man kastade ut liken mellan murarna. Stanken blev 

vidrig. Efter fem månaders belägring stormade romarna, brände ned templet 

och förstörde Jerusalem och omkring en miljon judar gick under. 

5 

Det är märkligt att Jerusalem har intagits av hedningar tre gånger på exakt samma dag, den 9 

augusti (i månaden Av). Första gången föll Jerusalem för Nebukadnessar år 586 f Kr, andra 

gången för romarna under Titus år 70, tredje gången vid judarnas uppror under Bar Kochba år 

135. (Poul Borchsenius: ”Den långa vandringen”, del I, s76, 278).

Jesu profetia: ”Här ska inte lämnas sten på sten”, gick då i uppfyllelse. För 

att få tag i allt guldet vid plundringen grävdes även templets grundstenar upp 

och allt blev nedrivet. De kristna judarna deltog inte i upproret. Eusebius säger 

att när de kristna såg de romerska standaren närma sig Jerusalem, flydde de till 

Pella som en följd av en profetisk varning (Matt 24:16). 6 I Rom byggdes en ny 

triumfbåge för att fira segern över romarnas mest fruktade fiender, judarna. I 

det erövrade Jerusalem sparades de ståtligaste judiska ynglingarna för att skymfas 

i triumftåget vid segerfesten som firades i juni år 71. I paraden visades 

tempelskatterna för folket däribland den sjuarmade ljusstaken, Menorah. 

Bar Kochba upproret år 135 

Hanna. – Kejsar Hadrianus (117-138) beslöt att göra Jerusalem till en romersk 

koloni med det hedniska namnet Aelia Capitolina. Den romerska 

statsreligionens högste gud var Jupiter Capitolinus och ett templet till hans ära 

skulle uppföras på den gamla tempelplatsen där även den romerske kejsaren 

skulle äras. Dessutom införde han ett drastiskt förbud mot den judiska 

omskärelsen. Dessa åtgärder blev upptakten till nästa stora revolt som startades 

år 132 av en annan falsk messias vid namn Simeon bar Kochba, ”Stjärnans 

son”, som lovade att befria den judiska nationen. En känd rabbin vid namn 

Akiba ben Josef pekade ut honom som den utlovade messias, vilket bidrog till 

att många följde honom i upproret. Krigshändelserna utspelades i Judeen och 

började med att Jerusalem intogs av judarna och befästes. Men Galileen och 

norra delen av landet höll sig passiva till upproret och därför var möjligheterna 

till en avgörande seger över romarna utesluten. 

Kejsaren Hadrianus samlade då sina legioner i krig mot det lilla Juda under 

ledning av den romerske guvernören Timeius Rufus, som grupperade sina trupper 

i en ring kring Juda som därmed fick alla sina försörjningsleder avskurna. 

Romarna återtog Jerusalem och år 135 slutade kriget med att bar Kochba dödades. 

Landet hade då blivit fullständigt ödelagt. 7 

Allt folket fördes bort i fångenskap. Båtlast efter båtlast av judiska slavar 

deporterades ut över hela romarriket. Så började judarnas långa diaspora. Romarna 

tillät inga judar att finnas kvar i Juda, och landet koloniserades av syrier 

och andra araber. Galileen, där det fanns många kristna judar, blev denna gång 

skonat från skövling. De kristna hade tagit till sig Jesu varning om att falska 

Messiasgestalter skulle komma och hade inte deltagit i upproret. 8 

Sedan dess har Jerusalem ”trampats ner av hedningar” och så är det fortfarande. 

Det gamla Jerusalem – staden innanför murarna – är även i vår tid till 

större delen befolkad av andra än judar. 

Stefan: – Det var intressant historia! Jag har alltid undrat om hur det kommer 

sig att vi har judar överallt i världen. 

Kristina: – Efter pausen fortsätter Hanna med sitt föredrag om tidstecknen. 

6 

Uppgifterna är hämtade från Halley´s Bibelhandbook s655-656 

7 

Bra böckers historia, del 3 s128-136 

8 

Även i vår tid finns det falska messias. Johannes Reimer har genom sin forskning kommit fram 

till att ca 1500 uppger sig vara en inkarnation av Jesus. Sydkoreanen Moon är en av dem. 

13

Kapitel 2 

Falska profeter 

Kristina: – Vi fortsätter att lyssna till Hannas föredrag om tidstecknen. 

Hanna: – I sitt tal om de tecken som skulle föregå hans ankomst sade Jesus 

två gånger: ”Många falska profeter skall framträda och bedra många” 

Det finns falska profeter även i vår moderna tid. Deras tankar och läror har 

medfört att miljontals människor har blivit gudsförnekare och ateister. Det började 

redan på 1700-talet med de s k upplysningsfilosoferna där Voltaire (hans 

riktiga namn var: Francois-Marie Arouet, 1694-1778), och Jean Rousseau (1712- 

1778 ) var de mest framträdande. Voltaire var ”deist” det vill säga han trodde på 

en högre makt som skapat universum men som människan inte hade någon 

kunskap om, och som inte ingriper i världsförloppet. I praktiken hade han avskaffat 

Gud och var starkt emot den kristna tron. Han menade att evangelierna 

var uppdiktade och fulla av självmotsägelser samt att Jesus inte hade existerat. 1 

Bibeln var en mänsklig produkt och om hundra år skulle den vara förpassad till 

historiens dimmor eftersom folk blev alltmer upplysta och bildade. 2 

1746 blev Voltaire invald i den Franska Akademien. Hans kristendomsfientliga 

filosofi blev en draksådd vilken ledde fram till den franska revolutionen 

som till sitt väsen var gudlös. Den ville så långt som möjligt bryta med 

kristendomen och den katolska kyrkan förföljdes svårt och många präster och 

nunnor dödades. Revolutionärerna upphävde kyrkans traditioner och etablerade 

för en kort tid Förnuftets Gudinna. Krig och uppror har ofta haft sin upprinnelse 

i läror och förespeglingar av lögnens falska profeter. 

Därefter kom de stora napoleonkrigen varigenom den katolska kyrkans maktställning 

försvagades. Men då Napoleon förlorade slaget vid Waterloo (1815) 

började den brittiska nationen sin världsdominans. Var de än kom och bredde 

ut sina ”örnvingar” tillät de missionärerna komma och förkunna evangelium. 

William Carey (1761-1834) gick till Indien och han medverkade till fler bibelöversättningar 

än vad som gjorts tidigare i hela kristendomens historia. David 

Livingstone (1813-1873) gick till Afrikas hjärta och Hydson Taylor (1832- 

1905) till Kinas inland. År 1865 hade Kina inlandsmission: 1100 missionärer 

och 4400 kinesiska medarbetare. Statistiken visar att över 50% av invånarna i 

Afrika söder om Sahara bekänner sig för att vara kristna. Hur hade det blivit 

med världsmissionen om Napoleon hade krossat det protestantiska England 

14 

Det stora avfallet från tron 

Hanna: – Jesus frågade vid ett tillfälle: ”Men Människosonen, skall han 

finna någon tro här på jorden när han kommer” (Luk 18:8b). Paulus säger att 

i den yttersta tiden ska människorna avfalla från tron. Det är just vad som skett. 

1 

Uppgifterna är hämtade från Googles cache av Http://sv.wikipedia.org/wiki/Fran%C3 

%A7ois_Voltaire från 27 nov. 2005. – Vid Voltaires dödsbädd tillfrågades han av en präst om 

han erkände Herren Jesu Kristi gudom Voltaire grät och vände sig abrupt åt andra sidan och 

sade: ”Låt mig dö i frid”. 2 Det finns en uppgift om att just det hus som Voltaire gjorde uttalandet 

om Bibeln, blev ett centrum för det Internationella Bibelsällskapet. Referens till uppgiften saknas.

Avfallet handlar inte enbart om att kristna ska avfalla, utan även om ett allmänt 

avfall från tron på att det finns en Gud. Otrons profeter i Europa fortsatte sitt 

härnadståg mot den kristna tron. 

Flera s k ”tankebomber” har trängt undan tron på Gud. Evolutionsteorin om 

utveckling genom det naturliga urvalet kom genom Charles Darwin (1809- 

1882) och ersatte Gud som skaparen. Hans revolutionerande bok ”Om arternas 

uppkomst” kom ut 1859. Före Darwin trodde man att alla olika växter och 

djurarter alltid hade funnits sedan livet blev till på jorden. Läran om utveckling 

från en urcell till alla de former av liv som vi ser, har upphöjts från att vara en 

teori till en etablerad vetenskap. I de flesta skolor i västvärlden blir eleverna 

matade med s k bevis om att denna teori bygger på vetenskapliga fakta. Bibeln 

lär att Gud skapade varje art för sig (1 Mos 1: 11, 24). Darwinisterna letar 

fortfarande efter ”felande länkar” – övergångsformerna från en art till en annan. 

Evolutionsläran är en av de stora orsakerna till att så många människor har 

blivit ateister. 3 Med darwinismen följer också en skrämmande människosyn. 

Om hur de vita skulle behandla andra raser skrev Darwin: ”I någon kommande, 

icke mycket avlägsen tid... skola de civiliserade människoraserna nästan säkert 

utrota och efterträda de vilda raserna i världen.” 4 

Genom Carl Marx (1818-1883) och Friedrich Engels läror om hur ”kapitalet” 

skulle fördelas bland folket uppstod kommunismen och därmed ett 

materialistiskt tänkande. Religionen var ett opium för folket och den elitistiska 

maximen att ”folket inte vet sitt eget bästa” blev deras argument för ”proletariatets 

diktatur” över folket som utlovade ett kommunistiskt paradis på jorden. 

Sigmund Freud (1856-1939) som ”upptäckte” det undermedvetnas rike, vilket 

beskrevs som en ”urskog” där gränsen mellan det förflutna och nuet, mellan 

subjekt och objekt samt mellan fantasi och verklighet var utplånad. Den 

psykoanalytiska läran påstod att människors verklighetsuppfattning styrdes från 

det undermedvetna och att människans själsliv och behov kretsade kring sexualiteten. 

De menade att undertryckandet av driftlivet var den främsta orsaken 

till neuroser och skuldkänslor och att det skulle släppas fritt. När denna s k 

”underlivspsykologi” kom, chockade den Europas kulturvärld, för den gick på 

tvärs mot uppfattningen att människan har en andlig dimension som styr henne. 5 

Med Nietzsches filosofi (1844-1900) kom idén om en ny människotyp, den 

handlingskraftiga ”övermänniskan” och den starkes rätt över den svage, en 

logisk följd av darwinismens lära om det naturliga urvalet. 6 

Dessa nya läror, idéer och tankar var ateistiska. Enligt dem fanns inte Gud 

och han behövdes inte. De var otrons falska profeter som har förvillat många 

och fortfarande leder många människor bort från tron på Gud. I det stora avfallet 

från tron finns det även flera religiösa villoläror med stor spridning såsom 

Islam, Jehovas Vittnen och New Age – ockultism, spiritism, och satanism. Gemensamt 

för alla falska läror är att de förnekar Kristi Gudom. 

3 

Påståendet att Darwin blev omvänd i slutet av sin levnad är en skröna. Darwins dotter Henrietta 

som var närvarande vid hans dödsbädd säger att Darwin aldrig tog tillbaka några av sina 

vetenskapliga vyer, varken då eller tidigare. Hans tro kan beskrivas som agnostiker.. Citerat från 

Bertil Lundberg i Hemmets Vän nr 5 2006 4 Citat från Darwins bok: ”Menniskans härledning 

och könsurvalet”, 1872. 5 Bra böcker s308. 6 Nietsche blev sinnessjuk, 1889. 

15

När det gäller tron på Kristi gudom vill jag citera ett viktigt bibelord: ”Så 

kan ni se vilken ande som är Guds: varje ande som erkänner att Jesus Kristus 

har kommit i mänsklig gestalt är från Gud, men den ande som förnekar Jesus 

är inte från Gud. Det är Antikrists ande, som ni har hört skall komma och som 

redan nu är i världen.” – ”Så kan vi skilja mellan sanningens ande och 

villfarelsens ande.” – ”Var och en som tror att Jesus är Kristus, han är född av 

Gud...” (1 Joh 4: 2, 3,6b; 5:1). 

Den falske profeten 

Stefan; – Kan ni namnge några falska profeter i vår tid 

Hanna: – Av nutida religiösa profeter kan vi uppmärksamma Ayatolla 

Khomeni som förkunnade Islams seger med målsättningen att upprätta ett 

islamistiskt rike över hela världen. Pakistans militärdiktator Zia Ul Haq, har 

uttalat att Allah har bestämt att Islam ska ha världsherravälde. ”Muslimerna 

ska styra världen”, sade han. 7 Miljontals muslimer väntar på den nye profeten – 

den muslimske Messias – som ska gå i spetsen för en stor muslimsk nation. 

Flera muslimska länder har atomvapen. Pakistan har tillverkat egna atomvapen 

och i den forna sovjetrepubliken Kazakstan finns stora lager av kärnvapen. 

Iran planerar att skaffa sig atomvapen. De har redan missiler som når till 

Israel med adressen: ”Till Tel Aviv” skrivet på sidan. Den nye iranske presidenten 

Mamhoud Ahamadinejad har flera gånger i offentliga tal ”profeterat om” 

att Israel ska utplånas från kartan. Han förnekar att ”förintelsen” har ägt rum, 

men själv är han beredd att förinta Israel. 

Stefan: – Har Uppenbarelseboken något att säga oss i detta ämne 

Mattias: – Vi får inte glömma att den värste av alla falska profeter kommer 

att framträda tillsammans med Antikrist under vedermödans tid. Då Jesus citerade 

Daniel om ett lidande vars like världen hitintills aldrig upplevat så tillägger 

han i nästa mening: ”Falska frälsare och falska profeter kommer att uppträda 

med stora tecken och under för att om möjligt bedra också de utvalda.” 

Hitintills har man väl knappast några belägg för att de falska profeterna har 

kunnat utföra några tecken och under. Men i ändens tid kommer lögnens profeter 

att göra märkliga tecken som kommer att bedraga många och Jesus varnar 

för dem. I Apokalypsen sägs det om den falske profeten: ”Och det gör stora 

tecken, det låter till och med eld falla från himlen ner på jorden i människornas 

åsyn. Och det förför jordens invånare med de tecken som det får rätt att göra i 

odjurets åsyn” (Upp 13:13). 

Paulus skriver också om den tiden att: ”Den Laglöses ankomst är ett verk 

av Satan och sker med stor makt, falska tecken och under och med orättfärdighetens 

alla konster, som bedrar dem som går i fördärvet – de har ju inte velat ta 

emot den kärlek till sanningen som kunde ha räddat dem. Därför låter Gud 

villfarelsen få makt över dem så att de tror lögnen och blir dömda, alla dessa 

som inte har trott på sanningen utan valt orättfärdigheten” (2 Thess 2:9-12). 

7 

Flera av faktaupplysningarna är hämtade från Thoralf Gilbrants bok: ”År 2000 och den nya 

tidsåldern” samt från olika webbsidor. 

16

Folk skall resa sig mot folk 

Hanna: – Som en följd av falska profeters budskap har det nästan alltid 

uppstått våld, uppror och krig. Nästa punkt i Jesu framställning om tidstecknen 

är följande: ”Folk skall resa sig mot folk och rike mot rike, och det blir hungersnöd 

och jordbävning på den ena platsen efter den andra.” 

Under 1900-talet har vi haft två världskrig. Med falska förespeglingar om 

ett tredje rike där de ariska övermänniskorna – enligt Nietzsches filosofi – skulle 

härska, kunde Hitler med endast en liten grupp fanatiska anhängare ta makten 

över hela Tyskland. I de två världskrig vi haft under 1900-talet beräknas antalet 

döda till 37 miljoner i det första. I det andra dog 32 miljoner på slagfälten, 15 

miljoner i flygbombningar och 12 miljoner i koncentrationslägren, sammanlagt 

ca 60 miljoner. 

Med endast 40 tusen man tog Lenin makten över 160 miljoner ryssar och 

lovade att upprätta ett kommunistiskt paradis på jorden. Mao, som hade samma 

ideologi, lade under sig hela Kina genom hänsynslöst våld. 

Jesus nämner även att det skall bli ”rykten om krig”. Under det kalla krigets 

dagar, som en del menar kan liknas vid ett tredje världskrig, levde vi under 

ett ständigt hot om ett atomkrig vilket, om det bröt ut, skulle förstöra vår nuvarande 

civilisation. Under det kalla kriget fanns det på båda sidor om järnridån 

bombplan i luften dag och natt, lastade med atommissiler, beredda att förinta 

fiendesidan om den gick till angrepp. Det kallades för terrorbalans. Om ett 

misstag hade begåtts kunde vår civilisation ha utplånats. 

”Folk skall resa sig mot folk” (gr. ethnos epi ethnos). Jesu profetia om svåra 

etniska konflikter och rensningar är ett av de tidstecken som vi bevittnar dagligen. 

Vi kan bara påminna oss om konflikterna i Bosnien, Baskien, Sri Lanka, 

Indonesien, Kashmir och kampen mellan hutuer och tutsier i Afrika. Kurderna 

kämpar för sin självständighet och konflikten i Irak mellan olika grupper hotar 

landets framtid. 

Hungersnöd, pest och jordbävningar 

Efter talet om krig säger Jesus: ”Och det blir svåra jordbävningar och pest 

och hungersnöd på den ena platsen efter den andra” (Luk 21:11). Som en 

direkt följd av krig följer fattigdom, svält och hungersnöd. Enligt FN-rapporter 

dör det varje år 20-30 miljoner av svält och 2/3-delar av mänskligheten är undernärd. 

Världen skulle kunna föda 12 miljarder. Men u-länderna får underbetalt 

för sin varor. En ökning med bara 5% av deras inkomster skulle ta bort 

svälten. 2 Nya sädesslag med fördubblad skörd skulle kunna ge föda åt alla. 

Flera av de rika länderna förstör hellre överskotten av livsmedel för att hålla 

priserna uppe än att ge dem till de svältande. – Ett omåttligt penningbegär! 

Naturkatastrofer, jordbävningar, översvämningar, torka, eldstormar, orkaner 

– är naturkatastrofer som ökar i omfattning. Enligt en rapport av forskare i 

tidskriften Nature har antalet kraftiga orkaner nästan fördubblats sedan 1970- 

17

talet. I undernäringens och svältens spår kommer sjukdomar som gör att många 

dukar under. Jesus talar om pest som är ett ord som kan användas om flera 

svåra epidemier i världen. Spanska sjukan tog mellan 20 till 40 miljoner människors 

liv. Hiv/Aids började i liten skala, enligt en del uppgifter i Afrikas 

djungler, enligt andra bland homosexuella i Kalifornien och i New York. WHO 

konstaterar att Hiv/Aids i vissa länder kan bli en lika svår pandemi som digerdöden 

som tog mellan 26 - 40 miljoner av Europas befolkning som då var på 80 

miljoner. Enligt den senaste rapporten från FN-organet UNAids 8 så är över 40 

miljoner människor drabbade. Genom de moderna kommunikationerna kan en 

epidemi snabbt sprids över hela världen och bli en pandemi. 

Fursten över luftens härsmakt 

Stefan: – Jag har en svår fråga. Hur kan Gud sända jordbävningar, farsoter 

och orkaner som drabbar så många oskyldiga Har Jesus något svar till detta 

Kristina: – Detta är en mycket betydelsefull fråga. Hur skall man förklara 

allt det onda som finns i världen. Man brukar kalla det för ”teodicé-problemet”. 

Andreas! Vad är din syn på detta 

Andreas: – De tidstecken som Jesus nämnde har under det sista århundradet 

ökat i omfattning och intensitet. Men det är inte Gud som sänder dessa katastrofer. 

Gud sätter inte igång med några krig och är inte orsaken till dessa orkaner, 

översvämningar eller jordbävningar då så många oskyldiga drabbas. Du 

frågar om Jesus hade något svar på det onda i världen. Vad gjorde Jesus när han 

kom sänd av Fadern ”Han vandrade omkring och gjorde gott och botade alla 

som var i djävulens våld; Gud var med honom” (Apg 10:38b). Jesus är Guds 

representant i denna onda värld. Hans svar var att lindra nöden och lidandet. 

Gud är inte orsaken till lidandet i världen. Nej, det är Satan, fursten över 

luftens härsmakt (Ef 2:2) som ligger bakom detta och alla dessa ödeläggelser. 

Han har fått stor makt på jorden på grund av syndafallet. När människorna 

släpper sig till för de ”onda andemakterna” och ”syndamåttet blir rågat” (1 

Mos 15:16), får Satan och hans demoner makt att slå till. Han får en särskild 

ingång bland folk där man tillber falska gudar och låter hatet och ondskan 

regera. Den djävulska aktiviteten kommer att öka eftersom Satan vet att hans 

tid är kort. Hans mål är att förstöra skapelsen, utrota alla judar och alla kristna, 

förinta Guds avbild i människan och göra henne lika ond som han själv är. Det 

är därför som jorden under de sista åren av hedningarnas tider kommer att 

drabbas av en vedermöda som man aldrig förr har upplevt. Men när skapelsen 

är nära sin undergång kommer Jesus tillbaka till jorden, räddar världen och 

upprättar sitt fridsrike. 

Kristina: – För att återgå till ämnet så säger Jesus om de tidstecken som vi 

fått ta del av att ”Allt detta är början på födslovärkarna”. Det finns fler tidstecken 

i samma kategori och vid nästa sammankomst kommer Hanna att fortsätta 

sitt föredrag. 

8 

Enligt en FN-rapport av den 20051122 

18

Kapitel 3 

Laglösheten tilltar 

Kristina: – Välkomna till vår andra samling. Vi lämnar ordet till Hanna. 

Organiserad laglöshet 

Hanna: – Vi fortsätter att tala om ”tecknen för Kristi återkomst och 

tidens slut” i samma ordning som Jesus framställer dem. Han profeterar 

om en hel serie av destruktiva tecken – om krig, hungersnöd och jordbävningar 

och att de kristna skulle ”bli hatade av alla för hans namns skull” 

och avslutar med att förutsäga: ”Genom att laglösheten tilltar kommer 

kärleken att kallna hos de flesta” (Matt 24:12). 

Den tilltagande laglösheten är ett tidstecken. Trots den enorma teknikutveckling 

vi har fått bevittna har människorna inte utvecklats till det bättre 

och blivit vänligare mot varandra. Tvärtom! I stor utsträckning använder 

man tekniken i det ondas tjänst. 

Laglös betyder att vara utan lag. Paulus har skrivit om laglöshetens 

hemlighet och om laglöshetens människa – Antikrist. Laglöshet och omoral 

breder ut sig som aldrig förr. Jorden har fyllts med våld. Alternativet till 

kristendom är inte humanism utan den råa hedendomen. 

Jesus upprepar talet om falska profeter i ändens tid. Vi har redan nämnt 

om att Karl Marx kom med en falsk ideologi som har bedragit miljontals 

människor. Den kommunistiska läran och systemet om kapitalets och jordens 

fördelning, har under ett sekel indoktrinerat och understött rebeller 

och upprorsmakare i hela världen med stor förödelse av både människoliv 

och egendom. 

Kommunismen är organiserad laglöshet och dess idéer kan endast förverkligas 

genom våld. Den är egentligen en kristen villolära och i flera 

avseenden efterapar den vad Jesus lärde. Deras slagord är: ”Jämlikhet och 

broderskap”. De är emot uppsamling av rikedom och har krav på rättvis 

fördelning. Karl Marx var bekant med Bibeln och han skrev själv en kommentar 

till Johannes evangelium. Men kommunismen är ett totalt antikristligt 

system, trots att kristet material har inkorporerats. 

Kommunismen är gudlös och har förnekelsen av Gud som en del av 

sitt program vilket har medfört att de allra flesta i de kommunistiska länderna 

har blivit ateister. Med gudlöshet följer laglöshet och våld. Enligt 

Jean Paul Sarte skall Dostojevskij ha sagt: ”Om Gud inte existerar, då är 

allt tillåtet.” Kommunisterna har utvecklat det mest ohyggliga våldssystem 

19

någonsin. Enligt ett citat av Dr Stolpe ska Lenin ha deklarerat: ”Om vi för 

kommunismens sak skulle vara tvungna att utrota 90% av befolkningen, 

så bör vi inte vika tillbaka för dessa offer”. Lenin omsatte sin lära i handling. 

Många bönder som ville behålla sin fäderneärvda mark blev brutalt 

dödade eller deporterade till de sibiriska koncentrationslägren i Gulag. 

När Stalin blev ledare för Sovjetrepubliken fortsatte han att genom 

terrorsvält i grannländerna på 1930-talet kväsa alla tendenser till nationalism. 

Enligt en försiktig beräkning utplånades omkring fem miljoner enbart 

i Ukraina. I Boris Jeltsin öppna tal 1990 vid Sovjetunionens kollaps, 

vidhöll han att det rörde sig om 10-15 miljoner döda i Ukraina och angränsande 

områden. 1 Metoden med massvält tillämpades i ännu större skala 

av Mao Tse Tung där man beräknar upp till 30 miljoner döda (1958-1962). 

Kim Jong IIs Nordkorea är ett sentida exempel på massvält för att trycka 

ned allt motstånd. 2 

KFNLr – ett kommunistiskt parti i Sverige på 60-70-talet hade utförliga 

dödslistor på ledande personer i Sverige, som snarast skulle avrättas 

vid ett marxist-leninist maktövertagande. 3 Kommunismen har ersatt Gud 

med en personkult. Även om sovjetkommunismen gick mot sin upplösning, 

har den långa indoktrineringen av deras ideologi gjort, att den fortfarande 

finns kvar i folksjälen och snart åter kan blossa upp. 

20 

Kärleken skall kallna 

Bibeln talar om broderlig kärlek, den speciella kärlek som finns mellan 

de troende därför att ”Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom 

den helige Ande” (Rom 5:5a). Men Bibeln talar också om en allmännelig 

kärlek: ”Gör därför allt vad ni kan för att i er tro visa dygd... i gudsfruktan 

broderlig kärlek och i kärleken till bröderna kärlek till alla människor 

(2 Petr 1:7). Det är denna ”allmänneliga kärlek” människor emellan 

som kommer att brytas ned och kallna i den yttersta tiden. Utan hänsyn till 

att helt oskyldiga drabbas kan fanatiker begå de mest hemska brott och 

terrorhandlingar. Den hänsynslösa terrorn av helt cyniska människor är 

ett tidstecken. 

Stefan: – Det är för mig en gåta att dessa så kallade självmordsbombare 

kan begå sådan hemska brott. 

Mattias: – Återigen ser vi att falska profeter har piskat upp ett oerhört 

hat mot dem som de kallar för ”de otrogna” vilket ligger bakom detta 

våld. Med falska förespeglingar om ett paradis på andra sidan kan dessa 

hjärntvättade ungdomar begå dessa hemska illdåd. Politikerna borde göra 

mer för att upplysa om de falska profeternas lögnaktiga verksamhet än att 

endast fördöma dem som begår brotten. 

1 

I sin bok ”The Harvest of Sorrow” från 1986, har Robert Conquest skildrat fasorna under det 

kommunistiska styret i Sovjet. 2 Enligt en del historiker är Stalin skyldig till 60 miljoners död och 

Mao till 80 miljoner. Därutöver nämns i Staffan Skotts bok ”Aldrig mer”, att 1900-talet har 14 

megamord dvs med mer än en miljon i döda. (t ex: 1,5 miljoner armenier, 6 miljoner i Tyskland, 

1,7 i Vietnam,1,7 i Nordkorea, Röda Khemererna mot kambodjaner, hutu mot tutsier i Rawnda 

etc) 3 Detta enligt uppgifter som kommit till pastor Stanley Sjöbergs kännedom.

Som på Noas tid 

Jesus sade att det ska bli som på Noas och Lots tid. ”Ty som det var i 

Noas dagar, så blir det vid Människosonens ankomst” (Matt 24:37). Kännetecknande 

för Noas tid var att jorden uppfylldes av våld. 

Noas far, Lemek skrev följande våldsdikt till sina båda hustrur: 

Ada och Silla, lyssna till mig, Lemeks hustrur, hör mina ord. 

Jag dödar en man för ett sår, en yngling för en skråma. 

Kain blir hämnad sju gånger om, Lemek sjuttiosju” (1 Mos 4:23-24). 

Liksom på Noas tid utbreder sig hatet och hämndbegäret. De olika 

våldsbrotten, våldtäkter, väpnade rån och mord har ökat katastrofalt. År 

1939 begicks det ett mord i Sverige. På 50-talet var det ca 50 mord om 

året. Under de senaste 30 åren har omkring 100 personer bragts om livet 

varje år. År 2003 begick 1380 personer självmord och det är den vanligaste 

dödsorsaken för personer mellan 15-44 år. 

Stefan: – Varför kan inte Gud stoppa denna onda utveckling 

Mattias: – Att det finns ondska och lidande i världen som drabbar många 

människor även helt oskyldiga trots att Bibeln beskriver Gud som både 

god och allsmäktig, kallas – som redan nämnts – för teodicéproblemet. 

Visst skulle Gud kunna förgöra alla dessa gangsters och våldsmän, 

men då skulle han också ta bort deras möjligheter till att söka frälsning. 

Jesus berättade en gång en liknelse om hur ”en ovän” kom och sådde 

ogräs i sin grannes åker. Husets tjänare menade att man skulle rycka upp 

ogräset. Men husbonden svarade att då skulle man rycka upp vetet också. 

De måste växa tillsammans fram till skörden. Då skall skördemännen skilja 

ogräset från vetet. Det kommer en dag då vår himmelske Fader säger stopp 

och då avbryts de onda verksamheterna, men också möjligheterna till att 

uppleva nåd och frälsning. Den dagen närmar sig med stormsteg. 

Hanna: – Kriminalitetsproblemet har sin rot i ett mänskligt beteendemönster. 

Nedbrytande film, TV och deckarlitteratur har påverkat många 

till att begå brott. Andra bidragande orsaker är bland annat eftergivande 

straffreaktioner och missriktad humanism. Brottslingar framställs i så ljus 

dager att de får folkets sympati. Att döma till fängelse framställs av vissa 

som barbariskt och meningslöst. Brotten avkriminaliseras med rättväsendets 

förfall som följd. Lagbrott byts mot laglöshet. Till laglösheten hör också 

tjänstemannakorruptionen som är många gånger större än förlusterna vid 

bankrån. 

Maffialaglösheten 

Då man talar om laglöshet måste man påtala den ”underjordiska” rörelse 

som maffian utgör. I USA är maffian en mycket starkt organiserad 

kriminalitet – ett laglöst imperium – en form av laglöshet världen aldrig 

tidigare sett. Före andra världskriget fanns det en gangsterarmé på åtta 

21

miljoner man i USA. CN (Cosa Nostra) uppstod på Sicilien. Men på 20- 

talet gick Mussolini hårt fram mot denna maffia och de flesta emigrerade 

till USA. De har bara ett straff för brott mot deras egna interna disciplinlagar, 

nämligen dödsstraff. 

Gangsterorganisationerna i USA har inkomster så stora att de är ett av 

USA:s största multinationella företag. Affärsfolk som vägrar böja sig blir 

kidnappade, torterade och ofta slutligen mördade. Det finns även en internationell 

maffia och en verksamhet med narkotikakarteller som har byggts 

upp i Latinamerika. Efter Sovjets sammanbrott har maffian fått uppsving 

även i Ryssland. Fyra tusen ligor mer eller mindre kontrollerar Ryssland. 

De är även uppköpare av kärnvapen. Maffian är den enda atommakt som 

kan vinna på ett atomkrig. De har nämligen inget territorium att försvara. 

De kan terrorisera hela världen om de utmanas. 

Maffian har även blivit mycket dominant i Europa. Den italienska maffian 

har åter vuxit sig oerhört stark och har en årsomsättning lika stor som 

hela den danska nationalprodukten. De är involverade i sprit, narkotika, 

pornografi, prostitution, slavhandel, spel, utpressning och plundring. Maffian 

nöjer sig inte med att plundra samhället utan har som mål att ta överta 

maktpositioner och bli dess nya överhet. Maffian har varit en politisk faktor 

under lång tid i Italien där 2600 höjdare och toppolitiker avslöjats som 

maffians medspelare. 

Antikrist – den Laglöse 

Stefan: – Kommer maffian att bli en plattform för Antikrist 

Mattias: – Antikrist kallas för den Laglöse (2 Thess 2: 8). Det är mycket 

troligt att han på ett eller annat sätt får stöd från Cosa Nostras mäktiga 

organisationer. I början kommer han inte att visa det öppet för han ska 

först framträda som en messias och en fredsapostel. Men han är en bedragare, 

enligt Paulus ord: ”Den Laglöses ankomst är ett verk av Satan och 

sker med stor makt, med lögnens alla tecken och under och med all slags 

orättfärdighet, som bedrar dem som går förlorade” (2 Thess 9-10a). 

Stefan: – Kommer inte EU att utvecklas till det ”återuppståndna” romarriket 

och bli en plattform för Antikrist 

Andreas: – Både ja och nej! Det antika romarriket delades i Västrom 

och Östrom. Konstantinopel (nuv. Istanbul) blev Östroms nya huvudstad. 

Västrom gick under 576 och motsvaras nu närmast av EU. Östrom varade 

ända till 1453 och där ingick i början Grekland, Turkiet, Syrien, Libanon, 

delar av Irak, Palestina, Egypten och Libyen. Enligt Daniels profetiska 

vision kommer Antikrist – en ond kung från Nordlandet (ett rike norr om 

Israel), att i ändens tid anfalla ”det härliga landet” (Israel) och ställa upp 

en styggelse i templet (Dan 9:27; 11:36-45; 12:1-11). 

22

Alexander den stores grekiska imperium sträckte sig från Makedonien 

ända till Indien och symboliserades av en leopard (Dan 7:6). Samma leopard-symbol 

återkommer hos det ”odjur” som symboliserar Antikrist och 

hans rike (Upp 13:2) som ska ta makten i ändens tid. 

Jag tror att det blir huvudparten av det gamla Östrom tillsammans med 

”leopardens rike” som kommer att bli Antikrists plattform. Idag kan vi 

inom detta område räkna upp till minst tio starka islamnationer. Där finns 

hatet mot Israel och ett uttalat hot om att förinta staten Israel. De har ett 

program för att göra Islam till en världsreligion. Inom hela EU finns det 

stora invandrargrupper från östern. När de blir starka nog kan de tvinga 

hela EU på knä för Islam – kanske genom terrorhot. Då får Antikrist makten 

över hela det gamla romarrikets domäner och mer därtill. 

Som på Sodoms tid 

Hanna: – Som det var på Sodoms tid ”Likadant blir det den dag då 

Människosonen uppenbaras” (Luk 17:30). Sodomi är ett annat ord för 

utlevd homosexualitet. Jesus sade att detta levnadssätt skulle känneteckna 

den yttersta tiden före hans ankomst. Levnadsåldern för en homosexuell 

blir bara 42 år. Om man räknar med dem som dör i Aids blir deras medelålder 

endast 37 år. Endast en procent av dem som är aktivt homosexuella 

blir 65 år. 4 Trots detta propageras det för detta levnadssätt bland dess utövare. 

Det som förut förekom i begränsad omfattning har blivit en accepterad 

livsstil i hela världen. Detta är ett tecken på att vi lever i den yttersta 

tiden. En maxim: Om alla skulle leva så, skulle det inte bli några barn och 

världen skulle gå under. 

Stefan: – Vad säger Bibeln om homosexualiteten Det finns så olika 

uppfattningar! 

Andreas: – Grunden för min tro och all tolkning av Bibeln är att Jesus 

är Vägen, Sanningen och Livet. Allt vad Jesus har sagt är sant. Jag citerar 

vad Jesus sade om äktenskapet, om föreningen av man och kvinna: ”Har 

ni inte läst att Skaparen från början gjorde dem till man och kvinna. 

Därför skall en man lämna sin far och sin mor för att leva med sin hustru, 

och de två skall bli ett. De är inte längre två utan ett. Vad Gud har fogat 

samman får människan alltså inte skilja åt” (Matt 19: 4-6). 

Detta lilla citat ger oss svar på flera frågor. Jesus trodde på Skaparen. 

Han var ingen evolutionist. Han säger dessutom att man och kvinna är 

skapade för varandra, för att bli ett i äktenskapet. Bibelcitatet ger inte det 

minsta rum för att en man får förenas med en annan man eller en kvinna 

med en annan kvinna. Gud skapade dem till man och kvinna för att de 

skulle bli ett. Ingen som utövar homosexualitet ska få ärva Guds rike. 

Stefan: – Man påstår att homosexualiteten är något som en del är födda 

med. Man säger att de har en sådan läggning. Stämmer det 

4 

Flera av faktaupplysningarna i detta kapitel är hämtade från Thoralf Gilbrants bok: ”År 2000 

och den nya tidsåldern” samt från olika webbsidor. 

23

Mattias: – Utan något konkret resultat har det bedrivits en del forskning 

för att finna en specifik gen eller genförändring som gör att en person 

kan ha känslor för samma kön. Paulus säger: ”De bytte ut Guds sanning 

mot lögnen; de dyrkade och tjänade det skapade före Skaparen. 

Kvinnorna bytte ut det naturliga umgänget mot ett onaturligt, likaså övergav 

männen det naturliga umgänget med kvinnorna och upptändes av 

begär till vandra, så att män bedrev otukt med män” (Rom 1:25-28). ”Bytte 

ut” och ”övergav” visar på en bestämd viljeakt hos dessa människor som 

ledde till en förvrängning av känslolivet och ”upptändes av begär till varandra”, 

till samma kön därför att de inte hyllade och tackade Gud. Det 

står ingenting i Bibeln om att dessa avvikande känslor är medfödda eller 

ärvda. Däremot har Bibeln ett budskap om frälsning och befrielse från det 

avvikande begäret: ”Så har somliga av er levt, men ni har låtit tvätta er 

rena, ni har helgats och gjorts rättfärdiga genom herren Jesu Kristi namn 

och genom vår Guds ande” (1Kor 6: 9-11). 

Krig och farsoter under vedermödan 

Kristina: – Vad är det som nu händer i världen Det är väl tecken på att 

Jesu återkomst närmar sig Katastrofer, skogsbränder, orkaner, översvämningar 

och jordbävningar avlöser varandra och ökar i omfattning. Laglöshet, 

maffiavälde, rån, våld och brottslighet tilltar katastrofalt. Likväl säger 

Jesus att ”Allt detta är början på födslovärkarna”. Kan det bli värre 

Stefan: – I vår förra cirkel studerade vi ofta profetiorna i Apokalypsen. 

Hur kommer då fortsättningen att bli Kan vi vänta oss ett nytt världskrig 

Vad säger Uppenbarelseboken 

Andreas: – Tyvärr måste vi konstatera att Bibelns sista bok ger en klar 

bild av en nödtid på jorden vars like aldrig har funnits förr. Vi når då 

kulmen på födslovärkarna – vedermödan – strax innan en ny värld ska 

födas. Apokalypsens krig kommer att bli fruktansvärda. 

När mannen med svärdet på den röda hästen träder fram, kommer 

friden att tagas bort från människorna och de ska slakta varandra. En fjärdedel 

av jordens befolkning går under av krig, svält och pest (Upp 6:3-7). 

När det första inseglet bryts kommer en tredjedel av jorden att brinna – 

troligen ett atomkrig (Upp 8:7). Då har halva jordens befolkning gått under. 

Vid det andra ve-ropet blir det en hemsk farsot som dödar ytterligare 

en tredjedel av de människor som är kvar (Upp 9:18). 

Jesus säger: ”Förfärliga ting skall ske och väldiga tecken visa sig på 

himlen” (Luk 21:11). Tecken skall visa sig i solen och i månen och stjärnorna, 

och på jorden skall hedningarna gripas av ångest och rådlöshet 

vid havets och vågornas dån. Människor skall förgås av skräck, i väntan 

på vad som skall komma över världen, ty himlens makter skall skakas 

(Luk 21:25-26). 

Detta lidande är Satans verk, ty han vet att hans tid är kort. 

24

Kapitel 4 

Evangelium till alla folk 

Kristina: – Vi har studerat tidstecknen i samma ordning som Jesus framställde 

dem. Hitintills har det handlat mycket om destruktiva förutsägelser. 

Men Jesus avslutade sitt tal med flera positiva tecken: Evangelium om 

riket skulle predikas för alla folk innan slutet skulle komma och när Israel 

blir återupprättat – då är sommaren nära. Vi ber nu Hanna att fortsätta sitt 

föredrag. 

Evangelium till alla folk 

Hanna: – Jag citerar den bibelvers som avslutar den första delen av 

Jesu beskrivning av de tidstecken som föregår hans ankomst: ”Och detta 

evangelium om riket skall predikas i hela världen som ett vittnesbörd för 

alla folk, och sedan skall slutet komma” (Matt 24:14 SFB). 

Vid det sista fiskafänget – efter Jesu uppståndelse – fick lärjungarna 

upp 153 stora fiskar. Jesus upprättade sedan Petrus, som tre gånger förnekat 

honom, med att tre gånger fråga honom om han älskade honom och 

tre gånger fick han uppdraget att föda lammen och vara en herde för fåren. 

Där började världsmissionen. Kyrkofäderna uppfattade talet 153 som 

ett symboliskt tal för hela världen och räknade ut att det då fanns just 153 

länder i världen – nu finns det många fler. Man menade att ”stora fiskar” 

syftade på länder. 

Jesus gav de elva lärjungarna det stora uppdraget att evangelisera världen. 

Apostlarna var enkla människor men bakom dem stod en som sade: 

”Mig är given all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla 

folk till lärjungar...(Matt 28:18a-19a). Evangelium har gått ett segertåg 

över världen och genom seklerna. Kristendomen är idag världens största 

religion med ca 33% av världens befolkning 1 och med ca 2,112 miljarder 

anhängare. 2 Församlingen, Kristi kyrka, är på väg att avsluta uppdraget. 

Alla folk ska höra evangeliet och därefter ska slutet komma, slutet för 

evangeliets och församlingens tidsepok. 

Många missionärer kommer nu in i förut stängda länder och får där 

uppleva öppna dörrar som aldrig förr. Under kommunismens järngrepp 

var all missionärsverksamhet förbjuden i Mongoliet. Sedan landet blev 

fritt kan man samla stora skaror till kristna möten och kampanjer. I det 

kommunistiska Kina skulle Maos lära ersätta alla religioner. Där räknar 

man nu med att omkring tio procent av befolkningen har blivit kristna. En 

1 

Ca 19,6% av världsbefolkningen utgörs av muslimer. 2 Enligt Vatikanens nya årsbok, Annuario 

Pontificio 2006, är antalet romerska katoliker i världen i dag 1,098 miljarder. De karismatiska 

(pingströrelsen), protestantiska och grekisk ortodoxa kyrkorna beräknas att tillsammans ha 

nästan lika många medlemmar, 1.014 miljarder.. Enligt statistik från International Bulletin of 

Missionary Research den 1/1 2000 fanns det 523.767.000 pingstvänner/ karismatiker i världen, 

varav 40% beräknas leva i Latinamerika. 

25

av de gamla kinamissionärerna fick en profetia om att Gud skulle sända 

en stor kvast och sopa Kina rent från avguderiet. När all religion blev 

förbjuden genom kommunismen skapade detta ett vakuum, som efterhand 

– trots svåra förföljelser – har fyllts av kristna bekännare. 

Tibet har varit ett av de mest stängda länderna i världen. Då kommunisterna 

intog landet flydde många till Indien. Missionärer som arbetade i 

flyktinglägren kunde ge dem evangelium och dessutom sända kristna radioprogram 

till Tibet genom de nyomvända tibetanerna. Afghanistan har 

länge varit ett av världens mest slutna länder. Men genom det som har 

hänt detta land av krig, uppror och katastrofer har även det folket fått höra 

evangeliet, inte minst genom de hjälparbetare som kommit dit. Även bland 

de stora flyktinglägren av afghaner i Indien har evangeliet haft framgång. 

De kommunistiska länderna har länge varit totalt slutna för evangelium 

och Bibeln har varit en förbjuden bok i hela Sovjet. Genomresande 

blev visiterade och om de hade några Biblar fick de samma straff som de 

som medförde pornografiska bilder. Nu har man full frihet att förkunna 

evangelium i Ryssland, Mongoliet, Ukraina, Albanien med flera länder. I 

Kiev finns nu en stor kristen församling ledd av en afrikansk evangelist. 

Den svenska missionen ”Ljus i Öster” har 230 missionärer, de flesta infödda 

arbetare, som evangeliserar bland de många folkslag inom hela det 

forna Sovjet som förut varit helt stängda. De planerar att i år sända ut 

ytterligare femtio nationella missionärer. Målet är att alla folk ska höra 

evangelium. 

Andeutgjutelse i de sista dagarna 

Hanna: – En profetia som nu går i uppfyllelse är löftet om andeutgjutelse 

i de yttersta dagarna. Jag citerar: ”Och det skall ske i de sista dagarna, 

säger Gud, att jag utgjuter min ande över alla människor. – Jag skall låta 

sällsamma ting visa sig uppe på himlen och tecken nere på jorden, blod 

och eld och moln (stoder) av rök. Solen skall vändas i mörker och månen 

i blod, innan Herrens dag kommer, den stora och strålande. Men var och 

en som åkallar Herrens namn skall bli räddad” (Apg 2: 17a, 19-21). 

Kristendomen utbreder sig nu som aldrig tidigare i världshistorien, 

särskilt i u-länderna. Medan västvärlden har blivit allt mer sekulariserad 

går evangelium fram med stormsteg i Sydamerika, Afrika, Indien, Sydostasien, 

Indonesien, Korea och inte minst i Kina. I Latinamerika har antalet 

evangeliska kristna ökat från drygt 18 miljoner till 60 miljoner på 20 år. 

Varje dag blir det 8.000 nya evangeliska kristna enligt ”Latina American 

Catholic Bishops Conference”. I Buenos Aires finns det i dag en megaförsamling 

med drygt 100.000 medlemmar med över 200.000 gudstjänstbesökare 

och 3000 dop av nyomvända varje vecka. 

Enligt statistiska uppgifter blir det i genomsnitt 175 000 nya bekännande 

kristna varje dag i världen. På ett år har det blivit 64 miljoner fler 

26

kristna, 3 vilket kan jämföras med att befolkningen i hela världen från den 

1/7 2004 till den 1/7 2005 ökades med 74.427.813 personer. 4 I Afrika 

beräknas över halva befolkningen vara kristna. I Asien är tillväxten mycket 

stark. Under år 2005 bildades mer än 50.000 nya husförsamlingar i Indien, 

och i Kina uppskattas antalet kristna nu vara omkring 120 miljoner. 

I Indonesien beräknas att omkring 30% av befolkningen nu är kristna. 

Sydkorea har länge haft en explosiv ökning av antalet kristna som nu 

utgör ca 35 procent av befolkningen. I Seoul finns det över 10 000 kyrkor 

och världens största kristna församling finns på en ö i Hanfloden som 

redan 1986 hade över 800 000 medlemmar med pastor David Yonggi Cho 

som ledare. Den församlingen har under lång tid sänt ut missionärer till 

alla Asiens länder vilket nu bär sin frukt. Satellit-tv sändningar innebär 

också att många fler kan höra evangelium. GOD-channel-tv kan enligt 

mätmetoden ”connected viewers” nå 70 miljoner hem från sitt Broadcast 

Center i Jerusalem, vilket innebär att 285 miljoner kan se kanalen. Jorden 

upplever nu sin största kristna skördetid någonsin. Väckelserna bryter fram 

som en flod med en oemotståndlig kraft och är den slutliga uppfyllelsen 

av löftet om andeutgjutelse över alla människor i de yttersta dagarna. 

Bibeln är översatt till alla större språk 

Hanna: – Nu ska jag redogöra för ett tidstecken som är både stort och 

viktigt. För att budskapet ska kunna förstås av alla måste också Bibeln 

eller de delar av Bibeln som innehåller evangeliet bli översatt till alla språk. 

Enligt U.S. Census Bureau fanns det i mitten av år 2005 ca 6,4 miljarder 

(6,451,058,790) människor i världen med ca 6500 språk. Av dessa 

har hela Bibeln blivit översatt till 414 språk, Nya Testamentet till 1.058 

språk och därutöver finns det 873 språk som har en del av Bibeln översatt. 

Fastän det finns 4155 språk som inte har någon bibeldel översatt har 

likväl ca 95% av världens folk tillgång till evangeliet. Det beror på att det 

finns väldigt många små stamspråk och att många människor kan flera 

språk. Det finns sålunda tusentals stamspråk särskilt i Indonesien och på 

de många öarna i Stilla havet, men även i Afrika, bland indianstammar 

och på öar i andra delar av världen. Ett problem i sammanhanget är att 

läsförmågan i många länder är låg och många är analfabeter. Därför har 

delar av Bibeln talats in på ljudkassetter och även översatts till blindskrift. 

Av de fem % av världens folk som ännu inte har tillgång till en bibeldel på 

ett språk som de kan, har man ett stort program för översättning som för 

närvarande omfattar 618 nya språk. 5 

Stefan: – Jag har hört att Maos ”lilla röda” är världens ”bestseller” 

Hanna: – Nej. Det är Johannes evangelium som är världens ”best seller” 

eller kanske riktigare ”best reader” och den mest översatta och lästa 

boken i hela världen, alla tider. 

3 

Enligt uppgifter av den brittiske författaren James Rutz i sin bok Megashift. 4 Enligt U.S. Census 

Bureau. Hur stort mätfelet kan vara anges inte. 5 Uppgifterna lämnades av ledaren för UBS 

(Universal Bible Society), Miller Millroy, på predikantveckan i Stockholm 2005. 

27

Översättningsarbetet till lokala stamspråk kan vara mycket krävande 

och tidsödande. Oftast måste språkforskare först anteckna ord och skapa 

en grammatik och en syntax för det språket. När man väl kan komma 

igång med själva översättningen måste språket testas under en lång tid för 

att man ska vara säker på att språket motsvarar verkligheten. Sedan kommer 

arbetet med att lära folk att läsa, först och främst barn och ungdom. 

Hela proceduren för att få Bibeln att fungera för ett nytt stamspråk kan ta 

väldigt lång tid. 

Hanna: – Jag ska nämna något om bibelöversättningens historia. Den 

utvecklingen är också ett tidstecken. Ursprungligen fanns Bibeln (GT) på 

tre språk: hebreiska, arameiska och grekiska (Septuaginta). Eftersom det 

Nya Testamentet skrevs på grekiska fanns hela Bibeln först på det språket. 

De första bibelöversättningarna kom på 200-300-talet på latin (Vulgata), 

på koptiska och syriska. Vulgata blev översatt från hebreiska och grekiska 

av den lärde kyrkofadern Hieronymus år 405, och den blev den katolska 

kyrkans officiella Bibel i nära 1000 år. Under denna tid låg bibelöversättningen 

helt nere och år 1229 förbjöd påven att alla som inte var präster att 

ha en Bibel. Den som gick emot detta påbud var Oxfordprofessorn John 

Wycliffe som menade att ”Varje kristen måste kunna läsa Bibeln på sitt 

eget språk”. Han översatte hela Bibeln till engelska den s k ”Wycliffe- 

Bible” som blev färdig 1383 och påstod att ”Bibelns auktoritet var viktigare 

än påvens.” För det blev han dömd och avskedad som professor. 

När Johann Gutenberg uppfann boktryckarkonsten 1445, fick bibelöversättningen 

en ny fart. Nu använder man sig av avancerade datorprogram 

(CAP) för att påskynda översättningen av de resterande språken. 

Fynden av Dödahavsrullarna – ett tidstecken 

Ingen bok har blivit så granskad och debatterad som Bibeln. Flera 

moderna forskare har helt dömt ut innehållet som ett hopplock av olika 

skrifter, sammanställda av präster som vill behålla sin makt över det olärda 

folket. En av de bibelböcker som blivit hårdast ifrågasatt är profeten Jesajas 

bok. Man har tillskrivit den minst två olika författare och en del forskare 

menade att det var en ganska sentida konstruktion av flera författare. Sådan 

kritik och nedvärdering av Bibelns budskap, gav naturligtvis inte bibelöversättarna 

stort mod till att fortsätta sitt mödosamma arbete. 

Då hände något som gav eko över hela världen inom både arkeologi 

och bland forskare till Bibelns källor. 1947 fann några herdar tio avlånga 

krukor med handskriftsrullar i en grotta väster om Döda havet. Det innehöll 

ca 800 olika handskriftsdokument. Där fanns kompletta kopior av 

alla böckerna i Gamla Testamentet utom Ester. De hade placerats där i 

mitten av det första århundradet och hade legat orörda i 1900 år. 

28

Varför är då Dödahavsrullarna så betydelsefulla för oss De äldsta kopior 

man förut hade av Bibeln var från 800-talet efter Kristus. Nu hittade 

man bland annat en komplett kopia av Jesaja från 200-talet före Kristus. 

Den var alltså 1000 år äldre än någon tidigare kopia. Det visade sig nu att 

Jesaja var en hel bibelbok och inte alls uppdelad med flera författare som 

bibelkritikerna hade påstått. 

Detta fynd blev till en enorm hjälp för bibelöversättarna. De kunde nu 

vara övertygade att de texter vi nu har är tillförlitliga, ty överensstämmelsen 

med dessa gamla handskrifter är nästan hundraprocentig. 

Yeshua-troende judar 

Det judiska folket har fått gå genom fruktansvärda lidanden. De som 

en gång ropade: ”Hans blod må komma över oss och våra barn” (Matt 

27:25), har fått se att deras eget hånfulla beteende mot Jesus, Världens 

Frälsare, har gått i en oväntat hemsk uppfyllelse hos deras barn. Vi behöver 

bara påminna oss om Hitlers gaskamrar. 

Men det värsta som hände var inte att de blev skingrade ut över hela 

världen (diasporan) efter Bar Kockbas sista uppror mot romarna, utan att 

deras andliga syn blev förmörkad. De kunde inte – trots alla lidanden och 

förföljelser – se vem Jesus verkligen var. Paulus skriver: ”Jag vill att ni 

skall känna till denna hemlighet. En del av israeliterna är förstockade 

och skall förbli det tills hedningarna i fullt antal har nått målet. Men då 

skall hela Israel bli räddat, som det står skrivet: Från Sion skall befriaren 

komma och ta bort all synd från Jakob” (Rom 11: 25b-26). 

Judar har på senare tid börjat bekänna Jesus som sin Messias. De kallar 

sig själva för ”Yeshua-troende” eftersom namnet ”kristen” är för dem 

så förenat med förföljelse och antisemitism. Detta är ett tidstecken. Israels 

gradvisa uppvaknande ur förstockelsen har börjat. Men fortfarande vilar 

det andliga mörkret över de flesta av israeliterna. Alla judar är välkomna 

tillbaka till Israel, utom Yeshua-judarna. De är de mest förföljda människorna 

i sitt eget land. Men till slut kommer hela Israel att bli frälst. Då 

kommer de att se upp till honom som de har stungit (Sak 12:10; Rom 

11:26). 

Kunskapsutvecklingen under 100 år 

Hanna:– Vi ha redan citerat profeten Daniels profetior om ändens tid. 

Det finns ytterligare en profetia i det sammanhanget som vi inte kan gå 

förbi som beskriver hur det ska vara i den yttersta tiden: Han skrev: ”Insikten 

ska växa till och många ska fara omkring” (Dan 12:4. Övers. KJV). 

Att denna profetia handlar om ändens tid förstår vi av versarna innan som 

talar om den yttersta tidens stora vedermöda (Dan 12: 1b, Matt 24: 21). 

Daniel profeterar alltså att ”insikten skall växa till” i ändens tid. Under 

29

30 

de senaste hundra åren har det varit en enorm kunskapsutveckling. Människor 

från forntidens Rom skulle antagligen känna igen sig i 1700 och 

1800-talets Europa, men folk från vårt sekels början skulle inte kunna 

känna igen sig år 2000. De som började med att köra omkring med häst 

och vagn kunde avsluta sitt liv med att flyga runt jorden. Vetenskap och 

uppfinningar har medfört en fantastisk teknikutveckling. År 1900 hade vi 

inga bilar på vägarna och inga flygplan i luften. Vi hade inte ens cyklar, vi 

hade inga mopeder och motorcyklar, inga glödlampor, ingen telefon och 

ingen radio. 

I mitt eget hus har jag apparater som nästan blivit oumbärliga i ett 

modernt boende, men som inte fanns för hundra år sedan: centralvärmesystem 

med värmepump, hydrofor, centraldammsugare, kyl, frys, tvättmaskin, 

diskmaskin, elspis, mikrougn, högtalare, stereo, teve, cd-spelare, 

videospelare, videokamera, fax, dator, skanner, laserskivare, kopiator, betalkort, 

mobiltelefon, digitalkamera mm. Det ena tekniska framsteget har 

avlöst det andra under de senaste hundra åren. Skulle vi ta upp den övriga 

industriella utvecklingen skulle det bli en lång lista på geniala uppfinningar 

från kullager till robotar, från atomkraftverk till månraketer, från 

mirakelmediciner till organbyten, implantat och ögonlinser. Daniels profetia 

har gått i uppfyllelse. 

Gamla profeter såg sina syner: ”Vagnarna gnistrar av eld. – På vägarna 

stormar vagnarna fram – som bloss är de att skåda, lika ljungeldar 

far de fram” (Nah 2:3-4). Nu har även en av Jesajas profetior kunnat gå i 

uppfyllelse: ”Vilka är dessa som kommer farande lika moln, lika duvor 

som flyga till sitt duvslag” (Jes 60:8). För 100 år sedan hade inte judarna 

kunnat återvända ”som duvor” med flygplan. 

Det står skrivet om de två vittnena som Antikrist har dödat i Jerusalem 

att: ”Människor av olika folk och stammar, språk och folkslag ser deras 

döda kroppar i tre och en halv dagar” (Upp 11:9). Bibelversen har varit 

en gåta. Orimligt! Nu kan det ordet uppfyllas helt bokstavligt genom TV. 

Profetian att: ”Ingen kan köpa och sälja utan att ha märket – på högra 

handen eller pannan” (Upp 13:16-17, kan nu gå i uppfyllelse genom 

uppfinningen av mikrochipset. Kontrollsamhället har utvecklats steg för 

steg liksom globaliseringen. En liten grupp experter kan till slut ta den 

politiska och ekonomiska kontrollen över framtidens värld – under Antikrists 

dagar – och införa ett system som till slut gör det möjligt för en 

världsdiktator att härska över världen. 

”Och många ska fara omkring” var en del av Daniels profetia. Människor 

reser som aldrig förr. Både på land, till sjöss och i luften är det ett 

enormt surr av fordon som rusar fram. Även Daniels profetia om resandet 

i den yttersta tiden har gått i uppfyllelse.

Kunskapsutvecklingen har bidragit till att evangelium nu kan spridas 

mycket snabbare och med helt nya hjälpmedel som radio och TV. Med 

hjälp av högtalare och stora tv-skärmar kan man nå stora människoskaror 

på en gång i kristna kampanjer. I den tyske missionären Reinhard Bonnkes 

korståg i Jos, Nigeria år 2005 deltog 650.000 människor på kampanjens 

sista möte. Missionärer, evangelister och särskilt utrustade förkunnare kan 

ta sig fram både snabbt och enkelt till alla världens länder. Biblar trycks i 

massupplagor som aldrig förr. 

Martyrer för evangelium 

Stefan: – Stöter inte missionärerna på hårt motstånd 

Hanna: – För det mesta kan inte Satan hindra oss att predika evangelium 

och att sprida biblar. Jag säger för det mesta ty det finns tillfällen då 

vi blir blockerade av ”ondskans andemakter”. Paulus skriver också om 

detta: ”Satan har hindrat oss” (1 Thess 2:18b). Men genom uthållig bön 

kan vi övervinna de makter som står oss emot. Paulus undervisar om vikten 

att ta på sig Guds vapenrustning. ”Ty det är inte mot varelser av kött 

och blod vi har att kämpa, utan mot härskarna, mot makterna, mot herrarna 

över denna mörkrets värld, mot ondskans andekrafter i himlarymderna” 

(Ef 6:12). 

– Vi får inte glömma att vi som kristna kan bli utsatta för förföljelse. 

Jesus sade: ”Då skall man utlämna er till att plågas och dödas, och alla 

folk skall hata er för mitt namns skull” (Matt 24:9). Med evangeliets segertåg 

följer även martyrskap. Så var det den första tiden. Alla lärjungarna 

även Petrus, alla utom Johannes blev martyrer. Även Paulus, den store 

troskämpen, fick till slut ge sitt liv för Herren. De greps inte av ångest utan 

upplevde tröst genom Anden. Härlighetens ande vilade över dem. Stefanos 

såg Jesus i dödsögonblicket och aposteln Petrus som också led martyrdöden 

skriver: ”Saliga är ni om ni skymfas för Kristi namns skull, ty 

härlighetens ande, Guds ande, vilar över er” (1 Petr 4:14). 

– Man beräknar att fler kristna har blivit martyrer under 1900-talet än 

under de svåra förföljelserna under de första 300 åren. Fler blir dödade 

varje dag för sin tro än vi har kunnat föreställa oss, särskilt i muslimska 

länder, där de som konverterar till kristendomen är under ett direkt dödshot 

även i vårt land. 6 Till skillnad från naturkatastrofer som Gud kan bevara 

oss ifrån, är förföljelsen en mänsklig aktivitet, som kan vara svår att 

övervinna. Oftast kan vi inte hindra hatet och ondskan som kan variera 

från plats till plats. Det ser ut som om Satan har mer makt på vissa områden 

och under vissa tider i historien. Den kraft som kan övervinna det 

onda är Kristi kärlek utgjuten i våra hjärtan omsatt i hjälpsamhet och godhet 

mot dem som föraktar oss. 

Kristina: – Nästa gång ska vi tala om det största tidstecknet av alla! 

6 

Thomas Schirrmacher, tysk sakkunnig om religionsfrihet, har kommit fram till att över 55.000 

kristna varje år dödas för sin tro, mest i muslimska områden såsom Indonesien, Nigeria och 

Pakistan. 

31

Kapitel 5 

Israel – det stora tidstecknet 

Kristina: – Välkomna till vår tredje samling. Vi låter Hanna fortsätta 

sitt föredrag. 

Hanna: – Vi ska nu samtala om Israel. Att judarna åter har blivit en 

nation bland nationerna, och har fått komma tillbaka till det land som Gud 

en gång lovade Abraham, är inte enbart en stor historisk händelse, utan 

också ett tecken på att Jesus snart kommer tillbaka. 

Fikonträdet – en bild av Israel 

Hanna: – En gång sökte Jesus efter frukt på ett fikonträd, men då han 

inte fann någon, förbannade han trädet och på kort tid blev det förtorkat 

ända ned i roten. Fikonträdet är en bild av Israel. Jesus fann inte den frukt 

som han väntat av dem, därför togs deras land ifrån dem för en tid. I sin 

sista dialog med judarna utropade Jesus ett sjufaldigt ve över judarnas 

ledare som överlade att korsfästa honom (Matt 23:13-29). Israel gick därefter 

under som nation och Jerusalem förstördes. Jesu sista ord till de judiska 

ledarna var: ”Nu får ni själva ta hand om ert övergivna hus. Ty jag 

säger er: Ni ser mig inte mera förrän den dag då ni säger: Välsignad är 

han som kommer i Herrens namn” (Matt 23: 38f). Jesus visste att när tiden 

var inne skulle Herren upprätta Sion på nytt och återge judarna deras land. 

Jesus förutsade Israels upprättelse i ändens tid med en liknelse och 

sade: ”Lär av en jämförelse med fikonträdet. När kvisten blir mjuk och 

bladen spricker ut, vet ni att sommaren är nära. På samma sätt vet ni när 

ni ser allt detta att han är nära, utanför dörren” (Matt 24:32-33).”Se på 

fikonträdet och alla andra träd. När de börjar knoppas då förstår ni av er 

själva att nu är sommaren nära. På samma sätt vet ni, när ni ser detta 

hända, att Guds rike är nära” (Luk 21: 29-31). 

”Fikonträdet”, Israel, har åter fått liv och blomstrar. Judar från hela 

världen har återvänt i skaror till sitt gamla fädernesland. År 1948 blev det 

åter en nation med Jerusalem som huvudstad. 1980 annekterades även 

östra Jerusalem och de förklarade att den delen alltid kommer att vara en 

del av huvudstaden. Att Israel har återupprättats är ett mäktigt tidstecken 

på att Kristi återkomst närmar sig. Israeliterna kommer på nytt att bli Guds 

utvalda folk till välsignelse för hela jorden. Sommaren är nära! 

32

Jerusalem är i centrum för världspolitiken 

Mattias. – En annan profetisk uppfyllelse är att Jerusalem har blivit en 

”lyftesten” för alla folk. Israel kommer även i fortsättningen att vara centralpunkten 

i världspolitiken. Jag citerar: ”Jag skall göra Jerusalem till en 

bägare som berusar alla de omgivande folken. Också Juda städer skall 

belägras tillsammans med Jerusalem. Den dagen skall jag göra Jerusalem 

till en lyftesten (SFB: till en tung sten) för folken: var och en som 

försöker lyfta den skall sarga sig, och alla jordens folkslag skall samla sig 

mot den” (Sak 12:2-3). Efter en tid av svåra födslovåndor ska världen 

födas på nytt och då får Israel och Jerusalem den ställning som Gud har 

bestämt åt dem enligt löftena till Abraham (Matt 19:28). 

Stefan: – Vi har hört tidigare att romarna återerövrade Jerusalem då de 

slog ned upproret som leddes av bar Kochba. Vad hände med Jerusalem 

sen 

Hanna: – Bar Kochbas mål med upproret 132-135 var att återuppbygga 

templet. När romarna under kejsar Hadrianus slog ned upproret 

och dödade 580 000 judar däribland bar Kochba, blev hela Juda totalt 

ödelagt. Judar var förbjudna att återvända till Jerusalem under hot om 

dödsstraff. Hadrianus byggde nu ett tempel till Jupiter på platsen där judarnas 

heliga tempel hade stått. 

När Konstantin blev den förste kristne kejsaren lät han förstöra det 

tempel till Astarte som hade byggts på platsen där nu den heliga gravens 

kyrka står, och Jerusalem blev ett av flera centra för kristendomen. Senare 

under 500-talet blev Jerusalem en av de fem Patriarkernas städer som på 

den tiden dominerade kristendomen. De andra Patriarkernas städer var 

Rom, Konstantinopel, Antiokia och Alexandria. 

År 637 föll Jerusalem i muhammedanernas händer och förblev en islamisk 

stad med undantag för omkring 100 år under korsfararperioden, 

ända fram till år 1917 då det kom under kontroll av de kristna genom att 

England fick regeringsmandat över området. 1 

Antalet judar i världen 

Stefan: – Får jag komma med en fråga i det sammanhanget Hur många 

judar fanns det på den tiden och hur många finns det nu 

Hanna: – Man beräknar att hela romarriket hade ca 50 miljoner innevånare 

vid vår tideräknings början och att det då fanns ca åtta miljoner judar. 

Av dem bodde ca sju miljoner inom det romerska imperiet och resten i 

Partien och Babylonien. Många judar levde i diaspora redan från mackabeertiden 

och det fanns stora judiska kolonier i Alexandria, i Jonien och 

på Cypern. Befolkningen i själva kärnlandet Israel, Galileen och Juda, 

utgjorde mindre än tre miljoner vid tiden för Jerusalems förstöring. 2 

1 

Uppgifter från Halley´s Bible Handbook, s656 

2 

Bra Böckers historia, del 3 s128-136 

33

Som en jämförelse kan nämnas att det nuvarande EU25, som närmast 

motsvarar det gamla Västrom, den förste januari 2004 hade en befolkning 

av 456,4 miljoner. År 2000 hade länderna med arabisk befolkning – en 

del av Östrom – 281,4 miljoner invånare med Islam som den statsbärande 

religionen. Islam betyder underkastelse. 

Enligt statistik från början av 2006, har staten Israel nu över 7 miljoner 

invånare av vilka 5,23 miljoner är judar. Jewish Virtual Library uppger att 

det finns 14.596.017 judar i världen (2005), därav i USA 5.9 miljoner, i 

Europa 2,35 miljoner (i Sverige 18.000), i Ukraina 142 tusen och i före 

detta Sovjet 717 tusen judar. Det finns judar i minst 50 av världens 193 

länder. Israel News Agency meddelar att under 2005 immigrerade 23.000 

judar till Israel. 

Israels moderna historia 

Stefan: – Hur gick det till när Israel fick tillbaka sitt land 

Hanna: – Det är en spännande historia. Att studera detta är att studera 

Gud som historiens Herre. Detta blir bara en kort sammanfattning. 

Kalifen i Damaskus härskade från mitten av 700-talet över ett ofantligt 

rike, från atlantkusten till Indien. Denna arabiska storhetstid upphörde under 

senmedeltiden och de osmanska turkarna tog över det arabiska väldet i 

Nordafrika och Främre Orienten. Men minnet av denna storhetstid lever 

kvar bland araberna och är en stark drivkraft till arabisk nationalism. 

Stormuftin av Jerusalem gick i allians med Hitler under det andra världskriget. 

Efter krigsnederlaget bildades det moderna Turkiet. Det osmanska 

väldet försvann ur historien och delades upp i flera andra stater: Frankrike 

fick mandat över Libanon och Syrien. England fick styra över Palestina, 

Transjordanien och Irak. När dessa stater blev självständiga bildades arabförbundet, 

1945, med syfte att återupprätta det arabiska väldet. 3 

I slutet av 1800-talet fanns det c:a 10 miljoner judar i världen, många 

under rysk regim. De saknade i regel medborgliga rättigheter och blev 

ofta hänvisade till att leva i särskilda judiska ”getton” som ofta angreps 

och plundrades (pogromer). Judehatet i östeuropa medförde en stark invandring 

av judar till Österrike, vilka vid sekelskiftet utgjorde 4,5% av 

befolkningen och cirka en procent i Tyskland. 1894 skakades Frankrike 

av ”Dreyfusaffären” då en judisk kapten på falska grunder blev oskyldigt 

dömd för landsförräderi. Det blev en våldsam proteststorm som slutade 

med att Dreyfusdomen blev upphävd. 

3 

Arabförbundet har 2006 följande medlemmar: Algeriet, Bahrain, Komorerna, Djibouti, Egypten, 

Irak, Jordanien, Kuwait, Libanon, Libyen, Mauretanien, Marocko, Oman, Palestina, Qatar, 

Saudiarabien, Somalia, Sudan, Syrien, Tunisien, Förenade Arabemiraten, Jemen. Med PLO blir 

det 23 medlemmar. Två av dem är icke arabiska stater: Sudan och Somalia, men de är alla 

förenade genom Islam. Palestina är ingen erkänd stat men har representerats av PLO (Palestinian 

Liberation Organisation). 

34

Sionismen 

Då judehatet och antisemitismen bara ökade började judiska ledare att 

söka nya utvägar. Theodor Herzl (1860-1904) en österrikisk journalist 

som med fasa följt Dreyfusaffären, publicerade 1896 en pamflett: ”Den 

judiska staten”. 4 Han grundade sionistorganisationen och sammankallade 

till den första sionistiska kongressen i Basel 1897. Syftet var att grunda en 

oavhängig judisk stat i det forna israeliska landet. Vid den tiden var det 

området så gott som öde men redan år 1900 fanns det ca 50 000 judar 

bosatta där. De började att förvandla ökenlandet till en grönskande trädgård. 

Under slutet av första världskriget lyckades sionistkongressens ledare, 

Chaim Weizmann (1874-1952), att få den brittiske utrikesministern James 

Arthur Balfour att avge ett löfte (1917) om ett ”framtida nationalhem” för 

judarna i Palestina. I gengäld ville britterna ha aktiv hjälp från judisk sida 

i kriget, särskilt mot Turkiet. England var beroende av salpeter för sin 

kruttillverkning, ett material som var svåråtkomligt ty det fanns vid Döda 

havet, som turkarna noga bevakade. Som en gåva från ovan fick då denne 

Weizmann, som var en brittisk-judisk kemist, göra en revolutionerande 

uppfinning som hjälpte England. Han uppfann en metod att framställa 

salpeter ur luftens kväve. 5 Weizmann grundlade det första judiska universitet 

i Israel och 1948 blev han Israels förste president. 6 

Staten Israel 

Den 29 november 1947 genomdrevs ett beslut i FN att Palestina skulle 

delas i en judisk och en arabisk stat. Den judiska befolkningen uppgick då 

till ca 600 000 och araberna (inklusive nuv. Jordanien) till ca 900 000. 

Den judiska staten utropades i Tel-Aviv den 14 maj 1948 med David Ben 

Gurion (1886-1973) som dess förste statsminister och med hebreiska som 

det officiella språket. Oavhängighetsförklaringen ledde till krig med det 

Arabiska förbundets stater. Redan på morgonen den 15 maj trängde trupper 

från Egypten, Irak, Libanon, Syrien och Jordanien in i Palestina för att 

bevara detta som ett arabiskt land. Men innan årets slut hade judarna segrat 

över alla dessa armeer och kunde behålla de i FN:s fördelningsplan 

nämnda områdena och dessutom västra Galileen och den Nya staden i 

Jerusalem. 1950 fanns det över en miljon judar i Israel och 1966 var antalet 

2 345 000 plus ca 300 000 araber. Vid det berömda 6-dagars kriget 

1967, då alla grannländerna på nytt angrep Israel, vann israelerna en mirakulös 

seger och lade då under sig ytterligare gammal israelisk mark: 

Västbanken, Golanhöjderna och hela Sinaihalvön. Vad som har hänt sedan 

skulle ta för lång tid att gå in på i detalj. Men vi läser nästan dagligen 

nyheter om Israel och om spänningen mellan Israel och arabländerna. 

4 

”Der Judenstaat”, Theodor Herzl, Bra Böckers historia Nr 12, s133 

5 

Författaren saknar referens till uppgiften. 

6 

Nordisk familjebok, W130 

35

Med denna resumé kan man verkligen tala om undret Israel. Idag ligger 

Israel som en liten judisk ö i ett stort hav av muslimska länder som alla 

bekänner Allah som sin gud och vars yta år 1000 gånger större än Israel. 

Kampen för Israels existens kommer att fortsätta. Utan Guds hand bakom 

skeendet hade aldrig Israel kunnat återuppstå och bli beskyddat. Guds 

välsignelse vilar över landet som Herren en gång lovade Abraham. I Israel 

finns det stor kunskap och en framstående forskning på nästan alla områden. 

Trots terror och fientliga stater omkring sig, finns det en företagsamhet 

och en framstidstro i Israel som gör att det blomstrar både vetenskapligt 

och ekonomiskt. Det finns ingen annan folkgrupp som ens tillnärmelsevis 

fått så många nobelpris per kapita som judarna. Jesus ord om ”fikonträdet 

som knoppas och vars blad spricker ut” har gått i uppfyllelse. Vi 

vet då att sommaren är nära. 

Detta släkte 

Stefan: – När Jesus talade om att fikonträdet, Israel, åter skulle grönska 

som ett tidstecken på hans ankomst så avslutade han med orden: ”Sannerligen, 

detta släkte skall inte förgå förrän allt detta händer” (Matt 24:34). 

Hur ska man tolka detta Jag har hört att en del tolkar det som att det anger 

tiden för ankomsten. 

Hanna: – Min uppfattning är att ”detta släkte” syftar på judarna som 

folk. De nationer som fanns runtom Israel på Jesu tid, edomiter, ammoniter, 

moabiter och filisteer finns inte mer, men judafolket finns kvar. Gud har 

vakat över dem så att de inte har dött ut eller blivit uppblandade i folkhavet. 

De har till och med bevarat sitt urgamla språk. Judarna och deras 

återvändande från ”diasporan” är vår tids märkligaste tidstecken. 

Men jag vet att det även finns en annan tolkning nämligen att det släkte 

(generation) som får vara med om att Israel åter blir en nation 1948, ”skall 

inte förgå förrän allt detta händer” nämligen att de får vara med om Jesu 

återkomst till jorden. Men i så fall borde ordalydelsen varit ”det släktet” 

och syfta på ett släkte i framtiden och inte ”detta släkte” som ger uppfattningen 

om att det gäller judarna som ett folk. 

Mattias: – Jag vill invända mot Hannas behandling av uttrycket ”detta 

släkte”. Grundtextens grekiska ord är geneá (nom. sing) 7 vilket betyder 

generation, vilket måste innebära att den generation som ser Israel grönska 

också ska få se ”allt detta hända” alltså vara med om Jesu återkomst. 

Andreas: – Det grekiska ordet ”geneá” kan även betyda släktled och 

efterkommande. Men även om Mattias skulle ha rätt, så innebär det inte 

någon möjlighet att fastställa det exakta årtalet för Kristi återkomst. Längden 

på en generation blir ca 50 år enligt ett genomsnitt av generationsväxlingarna 

i Matt 1:17. 8 I så fall skulle den generation som fick uppleva år 

7 

Grundtexten gr: Geneá = släktled, generation, härkomst, efterkommande. 

8 

Från Abrahams födelse till Kristi födelse är det 2172 år fördelade på 42 generationer = 51,7 år 

36

1948 redan vara avslutad. Men om man i stället för generation utgår från 

en människas livslängd, som enligt psalmisten ”varar upp till 80 när det 

blir långt” (Ps 90:10), så skulle Jesu återkomst kunna bli ”när som helst” 

före år 2030. Alla tidstecken pekar på att Kristi ankomst närmar sig med 

stormsteg. 

Israel under vedermödan – Jakobs nöd 

Hanna: – I mina föredrag har jag hela tiden hållit mig till den ordning 

som Jesus har framställt tidstecknen. Jesus talar om två avslut, det första 

när evangelium har förkunnats för alla folk med orden ”Sedan skall slutet 

komma”. Nyckelordet i denna del av Jesu tal är: ”För mitt namns skull”. 

Den delen av Jesu tal handlar om de tidstecken som särskilt berör de kristna 

i hela världen. Det första avslutet gäller avslutningen av evangeliets och 

församlingens tidsålder som Andreas just har sagt. 

Men vid vers femton har vi en brytpunkt där Jesus övergår till att tala 

om speciella tecken för judarna i Israel. Nyckelordet där är ”på sabbaten” 

(v20), vilket visar att hela den delen av framställningen handlar om judarna 

som fortfarande firar sabbaten. Låt oss se närmre på vad Jesus säger 

i denna del som visar att det handlar om judarna och om Israel under 

vedermödans tid, även kallad Jakobs nöd (Jer 30:1-7-10). Han börjar med 

att citera Daniels profetia om ”Förödelsens styggelse på helig plats”, 

vilket de flesta tolkar som att vara ”Antikrists bildstod i det nyuppbyggda 

templet i Jerusalem” (2 Thess 2:4; Upp 13:14-15). 

Han fortsätter att tala om ”Den stora vedermödan”, och tillägger att 

”För de utvaldas skull kommer den tiden att förkortas”. De utvalda är här 

ett täckord för judarna. Vidare talar han om ”Judarnas flykt till bergen” 

och att den inte bör inträffa ”på sabbaten”. Sedan säger han: ”Falska 

messiasgestalter och falska profeter skall träda fram och göra stora tecken 

och under för att om möjligt bedra även de utvalda” (Matt 24:15-24 SFB). 

Dessa tecken tillhör en annan kategori än de tecken som gäller för 

”början av födslovärkarna”. De kommer att visa sig under vedermödans 

tid under de sista 3½ åren före Kristi återkomst på Herrens dag. Då ska 

han församla alla de utvalda – de kringspridda judarna – och upprätta 

Israel och göra Jerusalem till världens huvudstad. Det andra avslutet har 

vi alltså när Jesus kommer i makt och härlighet, och åter sätter sina fötter 

på Olivberget utanför Jerusalem. Då ska han döma jorden och hedningarnas 

tider får sitt slut. 

Bevara tron 

I sitt tal uppmanade Jesus oss flera gånger till uthållighet och vaksamhet: 

”Men den som håller ut till slutet skall bli räddad (Matt 24:13). Håll 

er därför vakna ty ni vet inte vilken dag er herre kommer” (Matt 24: 42). 

37

Det är livsviktigt att bevara tron trots allt det hemska som händer på jorden. 

När allt blir kaos runtomkring är det lätt att förlora fotfästet och sjunka 

ned i otro. Det kan vara en svår prövning för den troende att bli drabbad 

av våldsverkare och laglösa människor. 

– ”Varför tillät Gud detta”, kanske ekar inom en. Men man ska inte 

skylla allt det hemska som händer på Gud. Som kristen kan man få möta 

hat och illvilja från ogudaktiga människor, men allra värst är om man får 

möta det från sina syskon i tron. 

– Men Bibeln lär oss att det är förbjudet att förtala någon. Man får 

återge fakta, men inte förvränga sanningen och rätten mot någon. Jesus 

lär oss att be för dem som är fientliga mot oss. I himlen kommer det aldrig 

att finnas något förtal för där kommer vi att leva i en fullkomlig kärlek. 

Man kan bli skadad av de katastrofer som går över världen eller möta 

sjukdom och olyckor. I allt som kan hända måste man se att världen är 

ond och att vi lever under det fallna släktets betingelser. Då gäller det att 

komma ihåg Jesu ord om att ”hålla ut till slutet”, bevara tron och så bli 

frälst. 

Jag vill citera ett viktigt avsnitt från Petrus första brev: ”Därför kan ni 

jubla, även om ni just nu en kort tid skulle få utstå prövningar av olika 

slag, för att det som är äkta i er tro – och detta är långt dyrbarare än det 

förgängliga guldet, som dock måste prövas i eld – skall ge pris, härlighet 

och ära när Jesus Kristus uppenbaras. Ni har inte sett honom men älskar 

honom ändå; ni ser honom ännu inte men tror på honom och kan jubla i 

outsäglig, himmelsk glädje då ni nu står nära målet för er tro: era själars 

räddning” (1 Petr 1:6-9). 

Vår befrielse närmar sig 

Hanna: – Med denna survey av tidstecknen kan man förstå att vi lever 

mycket nära Jesu återkomst. Vår befrielse närmar sig! I ett särskilt ”uppryckande” 

ska Jesus hämta hem sin församling (Luk 17:34, 1 Kor 15:51). 

Därefter kommer han som konungen i makt och härlighet för att upprätta 

sitt fridsrike på denna sargade och blödande jord. 

– Därmed avslutar jag mina föredrag om tidstecknen. 

Kristina: – Varmt tack för dessa medryckande och kunskapsmättade 

föredrag. I kväll avslutar vi med denna session. I stället för ytterligare en 

samling, blir det tillfälle för samtal om Hannas föredrag under vår fikastund. 

Nästa gång ska vi börja samtala om vårt huvudämne: Kristi återkomst. 

38

Kapitel 6 

De kristnas himmelsfärd 

Kristina: – Välkomna till vår fjärde samling. Vi ska nu fortsätta att 

samtala om vårt huvudämne, Kristi återkomst. Det finns många frågor i 

samband därmed som varit föremål för många och långa debatter. Bibeln 

lär att innan Jesus åter kommer ned till jorden – vi kallar det andra advent 1 

– ska församlingen av troende förvandlas och ryckas upp i skyn och möta 

Herren i rymden. Frågan är om när det ska ske, och om det är en händelse 

skild i tiden från Jesu nedstigande till Olivberget. 

Först vill jag säga att jag reagerar mot ordet ”uppryckande”. 2 Den termen 

för församlingens borttagande från jorden ger en ensidig bild på 

svenska. På engelska har man ett bättre ord, nämligen”rapture”, 3 som 

betyder både hänryckning och bortförande samtidigt. Eftersom jag tycker 

att vi inte har något riktigt bra ord på svenska vill jag lansera uttrycket ”de 

kristnas himmelsfärd”, ty det är vad det handlar om. Men eftersom vi är 

vana vid ordet ”uppryckande” kommer vi naturligtvis att använda den 

termen också. Jag vill bara att ni ska veta vad jag menar när jag använder 

uttrycket ”de kristnas himmelsfärd”. 

Vi lämnar nu ordet till Stefan som är vår frågeställare. 

Stefan: – Tack! Frågan om när Jesus kommer åter för att hämta sin 

församling måste vara ett mycket svårt ämne. När jag läser i Bibeln om 

Jesu återkomst, stöter jag på flera motsägelser. Det står till exempel om 

den svåra vedermödan: ”Och om inte den tiden förkortades, skulle ingen 

människa bli räddad. Men för de utvaldas skull kommer den tiden att 

förkortas” (Matt 24:22). Innebär det inte att de kristna ska vara med i 

vedermödan även om den blir något förkortad. Men samtidigt finns det 

ord om att ”Jesus ska rädda oss undan den stundande vreden.” 

När jag hörde på Kristinas inledning i vår första samling, fick jag den 

uppfattningen att Jesus ska komma tillbaka till jorden när det är som mörkast 

– vid slutet av den stora vedermödan. Men hur stämmer det med Jesu 

uppmaning att vi ska bedja och vaka så att vi kan ”undfly allt det som 

skall komma och kunna bestå inför Människosonen” (Luk 21:36 SFB). 

När ska uppryckandet ske 

Tre teorier om uppryckandet 

Kristina: – Vi ska samtala mycket ingående i detta ämne efterhand. 

Som ni säkert känner till finns det flera olika uppfattningar om när uppryckandet 

av församlingen kommer att ske. Därför har jag med avsikt valt 

bibellärare som har olika syn på detta ämne. Låt oss nu först kortfattat få 

höra vad som är väsentligt i era olika teorier. 

1 

Advent betyder ankomst 

2 

Grek, harpazo = taga bort, hastig rycka upp, plundra 

3 

Eng rapture, enligt Nordstedts stora engelsk-svenska ordbok = (1) hänryckning, hänfördhet, 

extas, förtjusning, vara (komma) i sjunde himlen (2) bortförande 

39

Andreas (Pre): 4 – ”Men när detta börjar ske, så räta på er och lyft upp 

era huvuden, ty då närmar sig er förlossning” (Luk 21:28 SFB). Jag tror 

att Jesus kommer att uppenbara sig i skyn för att hämta hem församlingen 

– de som är redo – före vedermödan eller när den just ska börja (eng. 

pretribulationism). Men denna min uppfattning utesluter inte alls att Jesus 

kommer ned till Olivberget, men det blir efter vedermödan och då som 

världens domare och Davidsrikets konung (Luk 1: 31-32). Min uppfattning 

är alltså att församlingen inte ska vara med i vedermödan. 

Hanna (Mid): 5 – Jag tror att församlingens himmelsfärd sker efter halva 

vedermödan men före vreden – när den sjunde basunen ljuder (eng. 

midtribulationism). Församlingen ska alltså vara med i den första delen av 

vedermödan. 

Mattias (Post): 6 – Jesus kommer efter vedermödan när hedningarnas 

tid avslutas på Herrens dag enligt orden: ”Strax efter den tidens lidanden 

skall... Människosonen komma på himlens moln med makt och stor härlighet” 

(Matt 24:29a-30b). Det är då han hämtar upp församlingen för att 

möta honom i rymden (eng. posttribulationism). Församlingen ska alltså 

vara med ända till slutet. 

Kristina: – Då har vi tre olika uppfattningar som ni får förklara mera 

efterhand. Stefan, vad blir din första fråga 

Speciella tecken för Kristi ankomst 

Stefan: – Vi har hört om de allmänna tidstecknen och nu senast att 

Israel är ett speciellt tecken på att vi lever i den sista tiden. Finns det fler 

speciella tecken som visar, eller som kommer att visa, på att Jesu ankomst 

är nära 

Andreas (Pre): – Min uppfattning är att vi inte behöver vänta på några 

speciella tecken för att Jesus ska hämta hem sin församling. Uppryckandet 

eller himmelsfärden kan ske när som helst. Vi måste skilja på Jesu uppenbarelse 

i skyn för att hämta sin församling och hans återkomst till Olivberget 

utanför Jerusalem. 

Man kan säga att alla de tecken som Jesus nämner till lärjungarna på 

Olivberget redan har gått i uppfyllelse. Det har funnits många falska profeter, 

krig och rykten om krig, hungersnöd och jordbävningar under de 

snart två tusen år som har gått sedan Jesus talade om dessa tecken. Laglösheten 

har tilltagit och kärleken har kallnat. Många kristna har förföljts 

och blivit martyrer för Jesu namns skull. Jesus säger att ”Allt detta är 

början på födslovärkarna”. 

Även förkunnandet av evangelium som ett vittnesbörd för alla folk – 

inte individer – har i det närmaste gått i uppfyllelse. Jag vill poängtera att 

vi inte ska gå och vänta på att Antikrist ska framträda och terrorisera värl- 

40 

4 

För att lättare kunna skilja på de tre huvudteorierna, har (internationella) förkortningar på 

teorierna införts efter företrädarnas namn: Pre för ”före-vedermödan-teorin”, 

(Pretrubulationism). 5 Mid står för att uppryckandet sker ”mitt-i-vedermödan”(Midtribulationism), 

och 6 Post för ”efter-vedermödan”, (Posttribulationism)

den, utan vi ska vänta på att Jesus ska komma på himlens skyar 7 för att 

hämta hem sin församling. Inga fler tecken behöver uppfyllas utom möjligen 

att vårt uppdrag att evangelisera världen ännu inte har slutförts. 

Jag vill särskilt framhålla att Jesus talar om slutet på ”evangelisationsepoken” 

innan själva födslovärkarna (vedermödan) börjar. Då vi har förkunnat 

evangelium om riket till alla folk har församlingen fullgjort sitt 

uppdrag och då tror jag att han hämtar han hem församlingen, vilket sker 

före vedermödan. 

Templets uppbyggande och de två vittnena 

Hanna (Mid): – Paulus säger att församlingen ska hämtas hem vid den 

sista basunens ljud. Det måste vara den sjunde basunen mitt i vedermödan. 

Jag tror därför att det finns ytterligare två stora tecken som måste gå i 

uppfyllelse innan Jesus kommer och möter oss i skyn, nämligen templets 

återuppbyggande och de två vittnenas framträdande. 

Vi hör redan nu om judarnas förberedelser att åter bygga upp sitt tempel. 

Man påstår att delarna till templet redan finns färdiga för att sättas 

ihop när man återfår platsen för templet på tempelberget. 

Jag tror att uppryckandet är en särskild händelse som sker flera år före 

Jesu ankomst till jorden. Men tillkommelsen kan inte ske när som helst. 

Först ska tecknet med Israel gå i uppfyllelse. Det är först när templet blir 

återuppbyggt som man verkligen kan säga att Israel grönskar. 

Ytterligare ett stort tecken på att Kristi tillkommelse för att hämta församlingen 

är nära, blir när Guds två eldsvittnen börjar profetera. De kommer 

att uppträda i Jerusalem och under tolvhundrasextio dagar frambära 

ett vittnesbörd från Gud (Upp 11:1-12). När den kristna församlingen ser 

dessa tecken vet vi ”att han är nära och står för dörren.” 

Antikrist – den laglöse – skall först framträda 

Mattias (Post): – Jag tror att den sista basunen är den basun som ljuder 

på Herrens dag efter vedermödan. Därför får vi bli kvar under hela vedermödan 

och det stora tecknet är Antikrists framträdande och hans krig 

mot de heliga. Upptakten till hans maktvälde och hans framträdande blir 

mäktiga varningar och stora tecken för alla sanna kristna att Herren snart 

skall återvända till Olivberget och göra slut på hedningarnas tider. 

Jesus sade: ”Låt ingen bedra er.” Detsamma säger Paulus i sin undervisning: 

”Låt ingen bedra er på något sätt – om att Herrens dag redan 

står för dörren. Ty först måste avfallet komma och laglöshetens människa, 

fördärvets son, öppet träda fram, motståndaren som förhäver sig över allt 

som kallas gud eller heligt, så att han sätter sig i Guds tempel och säger 

sig vara Gud” (2 Thess 2:3-4 SFB). 

7 

I den grekiska grundtexten används två ord för ankomst: 

1. Par-ousia = närvaro, ankomst, tillkommelse: Matt 24:3,27,37,39; 1 Kor 15:23; 16:17; 2 Kor 

7:6,7; 10:10; Fil 1:26; 2:12; 1 Thess 2:19; 313; 4:15; 4:23. 

2. Epi-phaneia = uppenbarelse, framträdande, ankomst: 2 Thess 2:8; 1 Tim 1:10; 4:1; 4:8; Tit 

2:13; 6:14. 

41

När vi talar om tecken som ska föregå Herrens dag och Kristi återkomst, 

måste vi även ta med alla de tecken som Paulus här nämner, nämligen 

om det stora avfallet och laglöshetens människa – Antikrist – som 

först ska träda fram öppet och sätta sin bild i templet innan Jesus kommer 

tillbaka. Uppryckandet kan alltså inte ske när som helst utan först ska 

dessa tecken som Paulus skriver om gå i uppfyllelse. 

Kan vi räkna ut tiden för Jesu återkomst 

Stefan: – Många har angett årtal för Kristi återkomst. Kan man med 

ledning av profetiorna förutsäga årtalet när Jesus kommer tillbaka 

Andreas (Pre): – Alla som har försökt sig på detta har misslyckats av 

den enkla anledningen att Jesus sade: ”Dagen och timmen känner ingen. 

inte ens himlens änglar, inte ens Sonen, ingen utom Fadern” (Matt 24:36). 

Att försöka ange årtal, dag och stund för Kristi ankomst är helt fruktlöst 

och mynnar ut i osunda spekulationer. 

Men att se de stora tidstecknen på att Kristi tillkommelse är nära är en 

helt annan sak. Striden om Israel och Jerusalem som Sakarja profeterar 

om (Sak 12:2-3, 14:1), de stora väckelserna – inte minst i den tredje världen, 

och hur våldet och laglösheten tilltar, visar att vi närmar oss slutet på 

denna tidsålder och att Herren snart kommer tillbaka. 

Kristina: – Intressant! Men har ni inte låst era positioner väl hårt. Med 

tanke på att Jesus sa att ingen vet ” dagen eller timmen”, kan väl församlingens 

himmelsfärd ske vid vilken tidpunkt som helst under vedermödan 

såväl som före den eller efter den 

När börjar vedermödan 

Stefan: – Vad händer när vedermödan börjar 

Hanna: – Om man följer Daniels profetia om den 70:de årsveckan, då 

Israel åter får inta sin plats som Guds redskap i världen, så börjar denna 

sju-årsperiod med att de två eldsvittnena framträder utanför Jerusalem (Upp 

11:3). Samtidigt sker en annan sak. Antikrist ska då sluta ett fredsförbund 

med Israel och flera andra länder (Dan 9:27). Det är två säkra tecken på att 

vedermödans tid har börjat. Det blir inte något stort krig med en gång, ty 

Antikrist uppträder först som en fredsapostel. 

Stefan: – Hur vet man att vedermödan varar i just sju år 

Andreas: – Fredspakten som Antikrist sluter med bl a Israel ska skrivas 

på sju år. I Daniels profetia delas den tiden upp i två 3½ årsperioder 

eftersom Antikrist bryter förbundet efter en halv vecka (Dan 9:27). I Uppenbarelseboken 

delas också tiden upp i två 3½-årsperioder: först predikar 

vittnena i 3½ år. De dödas då av Antikrist som bryter förbundet och 

börjar kriget mot de heliga som också varar i 3½ år, sammanlagt sju år 

(Upp 11:3-7; 13:5-7). 

Kristina: – Tack så mycket för denna inledning. Nu tar vi en paus 

innan vi får höra era argument för de olika teorierna. 

42

Kapitel 7 

Den sista basunen 

Kristina: – Innan vi fortsätter skulle jag vilja påminna om en viktig 

princip vid all bibeltolkning nämligen att skrift ska förklara skrift. Med 

detta menar man att ett bibelords betydelse ska klarläggas med ett eller 

flera andra bibelord. Vi som för denna debatt är säkert införstådda med 

denna princip, men jag ville säga detta så att Stefan som är vår frågeställare 

ska förstå hur vi arbetar. 

Nu väntar vi med intresse att få höra argumenten för era olika teorier 

om Kristi återkomst. Ska vi börja med Hannas teori om att ”uppryckandet” 

eller himmelsfärden som jag hellre vill kalla det, sker mitt i vedermödan 

vid den sjunde basunen. Ni andra får gärna göra inbrytningar. Då 

får vi en livlig debatt! 

Vid den sista basunens ljud 

Hanna (Mid): – Jag bygger min ståndpunkt på orden: ”Se, jag säger 

er en hemlighet: Vi skall inte alla insomna, men vi skall alla förvandlas, i 

ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty basunen skall 

ljuda och de döda skall uppstå odödliga, och vi skall förvandlas” (1 Kor 

15:51-52 SFB). 

Den sista basunen måste vara den sjunde basunen, som är den sista i 

en hel serie av basunljud som ljuder mitt i de sju åren av vedermöda. När 

den sista basunen ljuder kommer först de döda att stå upp, och strax därefter 

ska den då levande församlingen förvandlas och ryckas upp i skyn 

till mötet med Jesus. Församlingen – Kristi brud – kommer därefter att 

presenteras inför Fadern (Kol 1:22) och få sin belöning (1 Kor 3:14) och 

intaga de himmelska boningarna (Joh 14:1-3). 

Andreas (Pre): – Du citerar Paulus. Det är han och endast han som 

talar om ”den sista basunen”. När han skrev om det hade inte Johannes 

fått uppenbarelsen om de sju domsbasunerna. Den fick han ca 27 år efter 

Paulus död. Därför menar jag att det är långsökt att Paulus med uttrycket 

”den sista basunen” skulle syfta på den sjunde domsbasunen som han inte 

visste något om, i varje fall så nämner han inte det i sin undervisning. 

Hanna (Mid): – Kanske Paulus fick en uppenbarelse om de sju domsbasunerna 

även om han inte skrivit om det, vem vet Jag fortsätter: När 

den sjunde basunen ljuder, förkunnar starka röster i himlen att Herren nu 

trätt fram som konung och att stunden har kommit när Herren ska belöna 

sina tjänare. Jag citerar: ”Den sjunde ängeln blåste i sin basun. Då hördes 

i himlen starka röster som sade: ´Herraväldet över världen tillhör nu vår 

Herre och hans Smorde, och han skall vara konung i evigheters evig- 

43

heter... och din vredes dag har kommit, tiden när de döda skall dömas 

och när du skall löna dina tjänare profeterna och de heliga och dem som 

fruktar ditt namn, små och stora, och du skall fördärva dem som fördärvar 

jorden” (Upp 11:15, 18b, SFB). Detta visar att de kristnas himmelsfärd 

sker då den sjunde basunen ljuder och Herren visar sin kungamakt. 

De trogna ska då komma inför Kristi domstol för att få sin belöning för 

trogen tjänst (2 Kor 5:10). 

Mattias (Post): – När den sjunde basunen ljuder mitt i vedermödan är 

det 3½ år kvar till Herrens dag då messiasriket ska börja och Herren träder 

fram som konung på jorden. Därför är de starka rösternas proklamation 

endast en förannonsering om vad som snart ska hända. Man kan säga att 

då den sjunde basunen ljuder börjar nedräkningen av denna tidsålder. 

Många saker kommer att ske i själva avslutningen av det som kallas vedermödans 

tid. Satan blir nedkastad på jorden och Antikrist får makt att 

föra krig mot de heliga. 

Hanna (Mid): – Jag har aldrig sagt att vedermödan avslutas med den 

sjunde domsbasunen. Men eftersom det står att Herren då ”skall löna de 

heliga”, tror jag att det är då församlingen rycks upp och församlingens 

tidsålder avslutas. 

Andreas (Pre): – Låt oss se vad det är som faktiskt händer mitt i vedermödan 

vid den sjunde basunen och de följande 3½ åren Det blir då en 

strid i himlen och Satan och hans änglar blir nedkastade till jorden i stor 

vrede, ”ty han vet att hans tid är kort”. Det är alltså inte Jesus som kommer 

vid den sjunde basunen utan Satan. Det första han gör är att genom 

Antikrist, som ”han ger sin makt och sin tron”, dödar Guds två vittnen. 

Sedan förföljer han de övriga ”som håller Guds bud och har Jesu vittnesbörd” 

(Upp 12:17b). Istället för förvandling och uppryckande blir det alltså 

förföljelse av dem som har Jesu vittnesbörd då den sjunde basunen ljuder. 

Vid ett annat tillfälle ska jag förklara varför det finns dem som har Jesu 

vittnesbörd under vedermödan fastän uppryckandet då redan har skett. 

Basunen på Herrens dag 

Kristina: – Nu får vi höra Mattias utläggning om att himmelsfärden 

sker efter vedermödan. 

Mattias (Post): – Jag tror inte att den sjunde basunen är den sista 

basunen. Den är den sista av en hel serie av domsbasuner och de har inget 

samband med Kristi återkomst. Nej, den sista basunen är den som ljuder 

på Herrens dag 3½ år senare. Låt mig citera hela avsnittet från Jesu tal om 

vad som ska ske på Herrens dag: ”Strax efter de dagarnas nöd [vedermöda] 

skall solen förmörkas och månen inte ge sitt sken. Stjärnorna skall 

falla från himlen, och himlens krafter skall skakas. Då skall Människosonens 

tecken synas på himlen, och jordens alla folk skall jämra sig, när de 

ser Människosonen komma på himlens moln med stor makt och härlighet. 

44

Med starkt basunljud skall han sända ut sina änglar, och de skall samla 

hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himlens ena ända till den 

andra” (Matt 24:29-31 SFB). 

Detta är ett starkt argument för att vi som kristna ska vara med om hela 

vedermödan – hela sjuårsperioden. Ty det står ju tydligt i vers tjugonio att 

det var strax efter den tidens vedermöda eller nöd som Människosonen 

ska komma och församla sina utvalda. Tydligare kan det inte sägas. Den 

sista basunen är naturligtvis den som ljuder – 3½ år efter den sjunde 

domsbasunen – när Herren kommer åter till jorden och ingen annan. Det 

är den absolut sista basunen före tusenårsrikets början. 

Hanna (Mid): – Paulus skriver att Jesus skall frälsa oss undan den 

kommande vredesdomen. Hur går det ihop med att vi ska vara med ända 

till slutet och genomlida både vedermödans och vredens tid 

Mattias (Post): – Herren kan bevara sitt folk från vreden liksom Israels 

barn blev bevarade då plågorna gick över Egypten. 

Jesus varnar de utvalda för falska Messias 

Andreas (Pre): – Jag har många invändningar men jag tar bara upp en 

av dem nu. De utvalda som församlas vid detta tillfälle från ”de fyra väderstrecken” 

är de judar som blivit förskingrade genom Antikrists förföljelser 

under de sista 3½ åren. ”De utvalda” är här, som Hanna också nämnde 

i inledningen, ett täckord för judarna. 

Mattias (Post): – Att de utvalda som Herren ska församla är de kristna 

bekännarna förstår man av Jesu framställning. Han talar först om den svåra 

vedermödan och tillägger: ”Om inte den tiden förkortades skulle ingen 

människa bli räddad. Men för de utvaldas skull kommer den att förkortas.” 

Sedan fortsätter han: ”Om ni då får höra: Här är Messias, eller: Där 

är han, så tro de inte! Falska frälsare och falska profeter kommer att uppträda 

med stora tecken och under för att om möjligt bedra också de 

utvvalda. Nu har jag sagt er det i förväg. Och om ni alltså får höra: Han 

är ute i öknen, så gå inte dit, eller: Han är inne i kammaren, så tro det 

inte. Ty liksom blixten kommer från öster och lyser ända till väster, så blir 

det vid Människosonens återkomst. Där kadavret ligger, där samlas 

gamarna”(Matt 24:23-27). Tillkommelsen blir som blixten – väl synlig 

för alla – för både judar och kristna. 

Andreas (Pre): – Hela sammanhanget i Matteus 24, versarna 15-31, 

handlar om judarna i ändens tid strax för Kristi återkomst. Jesus säger till 

dem att ”fly till bergen när de ser skändligheten på helig plats” och han 

”varnar dem för falska Messias”. Under denna svåra tid som också kallas 

för ”Jakobs nöd” kommer judarna som aldrig förr vänta på att den utlovade 

Messias ska komma och rädda dem. Jesus varnar judarna för falska 

rykten om att Messias skulle finnas ”här eller där” och tillägger att hans 

ankomst ska bli lika synlig som som blixten. 

45

Mattias (Post): – Då den sista basunen ljuder på Herrens dag ska Herren 

uppenbara sig som ”blixten” som syns från himlens ena ända till den 

andra. Det är då han hämtar sin uvalda – alla bekännande kristna. Han 

säger aldrig att han ska komma som ”blixten” två gånger. 

Flera basunstötar 

Kristina: – Då är det Andreas tur att utveckla sin teori om att himmelsfärden 

sker före vedermödan. 

Andreas (Pre): – Först vill jag säga att Kristi uppenbarelse i skyn för att 

hämta församlingen kommer också att synas – liksom blixten – från jordens 

ena ända till den andra. Han ska hämta de bekännande kristna från 

hela världen samtidigt – i ett ögonblick. Men det blir endast de troende 

som ser honom för han ska ”låta sig ses av dem som bida efter honom till 

frälsning” (Hebr 9:28b 1917). 

– Jag ser helt annorlunda på detta med den sista basunen. När basunen 

ljöd i Israel fordom, var det samling till fest och högtid. Det var ingen 

domsbasun utan en jubelbasun. Då Jesus kommer i skyn för att där församla 

de troende som är redo, då ljuder det minst två basunstötar. Vid den 

första basunen, tror vi, kommer alla de i Kristus döda att uppstå. Vid den 

andra och sista ska de levande och bekännande kristna förvandlas och 

lyftas upp i skyn – det som vi kallar för de troendes himmelsfärd. Jag 

citerar: ”Ty när en befallning ljuder, en ärkeängels röst och en Guds basun, 

då skall Herren själv stiga ner från himlen. Och först skall de som 

dött i Kristus [Jesus] uppstå. Därefter skall vi som lever och är kvar ryckas 

upp bland moln tillsammans med dem för att möta Herren i rymden” (1 

Thess 4:16-17 SFB). Det finns de som menar att det troligen blir minst tre 

basunstötar. Vid den första kommer GT:s heliga att uppstå och vid den 

andra den kristna församlingen av avsomnade. Sedan blir vi som då lever, 

förvandlade och uppryckta vid det tredje och sista basunljudet. 

Mattias (Post): – Var står det att GT:s heliga ska uppstå då, före vedermödan 

Paulus skriver endast om att de ”i Kristus döda ska uppstå”. Enligt 

Daniel uppstår inte de troende avsomnade judarna förrän efter vedermödan 

(Dan 12:1-2). Nej, därför sker inte heller de kristnas uppståndelse 

förrän efter vedermödan på Herrens dag. 

Andreas (Pre): – Alla GT:s troende judar dog i tron på den kommande 

Messias, som ju är ett hebreiskt ord för – den Smorde [gr. Christo]. Så 

även de dog i Kristus och är med i skaran som uppstår och får uppleva 

himmelsfärden. Dessa judar har även del i Lammets bröllop, ty Jesus talar 

om att vi ska sitta till bords med Abraham, Isak och Jakob. Det är därför 

som det är fel att lägga till namnet Jesus som har skett i SFB ty det finns 

inte i grundtexten. Att Messias skulle få namnet Jesus kände de inte till 

under GT:s tid. 

46

Alla Messias-Kristus troende – även de troende judarna – är förenade 

i bruden (Upp 22:9-14). Bruden är symboliskt framställd som det nya 

Jerusalem med tolv grundstenar, som är Lammets tolv apostlar, och tolv 

portar som har namnen på Israels tolv stammar. Det är därför som jag tror 

att alla frälsta i både gamla och nya förbundet har del i uppståndelsen 

samtidigt. 

– När det gäller Dan 12:2, så står det inget direkt om att uppståndelsen 

ska ske före eller efter vedermödan – endast att det sker ”på den 

tiden”. 

Mattias (Post): – Basun står i singularis i grekiskan översatt med ”en 

Guds basun” i 1 Thess 4:16. Därför kan det inte handla om flera basuner. 

Andreas (Pre): – Det kan vara ett instrument, men med flera basunstötar 

annars skulle man inte kunna tala om ”den sista basunens ljud”. 

Scenariet är uppdelat i minst två stora delar: ”först ska de i Kristus döda 

uppstå” och ”därefter ska vi som lever och är kvar ryckas upp”. De döda 

är först, vi blir sist – därför blir vi förvandlade och uppryckta vid den sista 

basunens ljud. Omnämnandet av den sista basunen är som ett svar på 

frågan om när Herren kommer för att hämta oss, nämligen att vi ”inte ska 

komma före de avsomnade” (1 Thess 4:15) utan vår tur kommer vid den 

sista basunens ljud. 

– När sabbaten förr i tiden skulle firas i Israel förbereddes den av tre 

basunstötar från synagogan. Vid den första stöten före mörkrets inbrott 

skulle fiskarna fastgöra sina båtar och hänga upp sina nät, barnen skulle 

plocka ihop sina leksaker, bönderna och hantverkarna sina verktyg. Vid 

den andra stöten skulle alla vara på väg hem, för att vid den tredje och 

sista stöten just då solen gick ned, alla skulle vara inom hemmets väggar 

för att gemensamt fira sabbaten. 

Mattias (Post): – Man kan väl inte jämföra hur det gick till vid sabbatsfirandet 

i GT med församlingens uppryckande till mötet med Herren i 

skyn. Jag tycker att Andreas framställning är dåligt underbyggd. Det handlar 

mer om tradition än om ett försvar med bibeltexter. 

Andreas (Pre): – I GT har vi skuggbilderna till vad som sker med församlingen 

i NT. Jag sammanfattar! Jag tror att det blir så här: När Guds 

eviga sabbat börjar, inleds den med flera stötar från en jubelbasun. Allt 

sker i sin ordning (1 Kor 15:23) och först ska de i Kristus döda både i det 

gamla och nya förbundet uppstå. Kanske blir det tre basunljud. Vid den 

första jubelbasunen uppstår det gamla förbundets heliga, och därefter vid 

den andra jubelbasunen det nya förbundets heliga, och vid ljudet av den 

tredje och sista jubelbasunen ska vi som då lever kvar på jorden förvandlas 

och lyftas upp till mötet med Herren. Vilken glädje! Vilket segerjubel! 

Då börjar festen i himlarnas rike! 

Kristina: – Då får vi tacka varandra för i kväll. Det ska bli spännande 

att få höra fortsättningen när vi samlas nästa gång. 

47

Kapitel 8 

Efter den tidens vedermöda 

– skall man få se Människosonen komma på himlens 

skyar med makt och stor härlighet 

Kristina: – Välkomna till vår femte samling för samtal om Kristi återkomst 

– ett odödligt ämne och av högsta aktualitet under dessa dagar i tidens aftonskymning. 

Skriften allena 

Innan vi går vidare skulle jag vilja klargöra en sak för dem som lyssnar på 

våra kassettband. Då Martin Luther reformerade den kristna kyrkan hade han 

tre grundläggande teologiska principer som han byggde sina teser på. De var 

”nåden allena, skriften allena och tron allena” (sola gratia, sola scriptura, 

sola fides). Vi som för denna debatt har samma principer och vi tror att Skriften 

är Guds ord och att de olika författarna till Bibeln var inspirerade av Guds 

Ande för att skriva vad de skrev. Buden gavs som ett rättesnöre, löftena för att 

ge oss hopp, och historia skrevs till vår lärdom. Vi hyllar inga bibelkritiska 

synpunkter, så kallad liberalteologi, som sätter sig över ”Skriften allena”. Vi 

tror på Skriften på samma sätt som Jesus trodde på den då han citerade Mose 

(Matt 19:4), profeten Jesaja (Joh 12:41) och Danielsboken (Matt 24:15, 21). 

”Skriften allena” är vår huvudprincip och vår ledstjärna i samtalen. 

– Så får vi be Mattias att utveckla mer av sin syn på att de kristna ska vara 

med om hela vedermödan. 

Efter-vedermödan-teorin 

Mattias (Post): – Först, det talas aldrig i Bibeln om två tillkommelser. När 

Jesus kommer tillbaka ska han åter sätta sina fötter på Olivberget (Apg 1:11- 

12). På samma dag – Herrens dag – ljuder en Guds basun som församlar alla 

de utvalda från hela jorden. Märk väl att grundtexten talar om en basun i 

singularis både i Matt 24:31 och i 1 Thess 4:16! De församlade förvandlas då 

och ryckes upp i skyn Herren till mötes för att sedan tillsammans med Jesus 

återvända till jorden för att döma jorden och börja det tusenåriga fridsriket – 

Millenniet. 

Andreas (Pre): – Du poängterar att grundtexten talar om en basun i singularis. 

Men Paulus måste ha talat om flera basunljud vid uppryckandet, annars 

kunde han ju inte tala om ”den sista basunens ljud”. 

Mattias (Post): – Nåväl, det kanske blir som det sagts tidigare att det är 

fråga om en basun men med flera stötar. Här kommer nu fler av mina argument 

för att uppryckandet sker efter vedermödan. 

48

Som jag förut nämnt sker församlandet av de utvalda ”efter den tidens 

lidanden”, alltså efter vedermödan (Matt 24:29). Basunen som då ljuder är den 

absolut sista innan Jesus återkommer till Olivberget. Att församlingen med 

”mångtusen heliga” sedan följer Jesus till jorden framkommer av flera profetior. 

Jag citerar ett par avsnitt från profeten Sakarja: ” 1 Se, Herrens dag kommer. 

4 På den dagen skall han stå med sina fötter på Oljeberget, mitt emot Jerusalem, 

österut. 5 Då skall Herren, min Gud, komma och alla heliga med dig” 

(Sak 14:1a, 4b, 5b SFB). Detta bibelställe korresponderar med en vers i Judas 

brev: ”Se, Herren kommer med sina mångtusen heliga för att hålla dom och 

straffa alla för de gudlösa gärningar som de har begått och för alla hårda ord 

som dessa gudlösa syndare har talat mot honom” (Judas 14b-15). 

De utvalda är den kristna församlingen 

Sedan vill jag åter invända mot Andreas påstående att ”de utvalda” som 

änglarna församlar vid Kristi återkomst till Olivberget skulle vara enbart judar. 

Det står inte så i texten. ”De utvalda” är den kristna församlingen som församlas 

till ”uppryckandet” för att möta Herren i skyn när han återvänder till jorden. 

Jämsides med att evangelium blir förkunnat för alla folk, kommer alla de 

tidstecken som Jesus nämner att öka i styrka och kulminera i det som vi kallar 

för den stora vedermödans tid. Genom att det också blir ett stort avfall bland de 

kristna som ska vara jordens ljus och salt, kommer laglöshet och våld att öka 

katastrofalt. Genom ett allmänt moraliskt förfall förbereds vägen för den Laglöse 

– Antikrist – som får makt att terrorisera världen (2 Thess 2: 3-8). 

Jag har ingen falsk ”lyckoförkunnelse” om att vi ska slippa undan det stora 

lidandet. Den vedermöda som då går över världen kommer inte ens de genuina 

kristna att bli förskonade ifrån – vi kommer tvärtom att vara med om hela 

vedermödan. Men den tiden kommer att bli förkortad för de utvaldas skull, 

annars skulle ingen människa bli frälst (Matt 24:21-22). Uppryckandet av den 

kristna församlingen blir därför inte tidsmässigt en särskild händelse, utan det 

sker samma dag som Jesus kommer ned till jorden. 

Vilka är de utvalda i Matteus 24 

Andreas (Pre): – ”Falsk lyckoförkunnelse!” Vad menar du med det Med 

ett sådant argument kan väl hela evangeliet om frälsning och evigt liv stämplas 

som en ”lyckoförkunnelse” Paulus avslutar sin undervisning om de kristnas 

förvandling och uppryckande med orden: ”Ge nu varandra tröst med dessa 

ord” (1 Thess 4:18). Paulus har alltså ett glädjebudskap om räddning och befrielse. 

– Innan jag ger fler motargument om vilka som är de utvalda i Matteus 24, 

vill jag åter citera versen som är ditt huvudargument: ”Med starkt basunljud 

skall han sända ut sina änglar, och de skall samla hans utvalda från de fyra 

väderstrecken, från himlens ena ända till den andra” (Matt 24:31). 

49

Att församlandet av de utvalda inte gäller församlingen utan de förskingrade 

judarna – israelerna – blir klart när man läser hela sammanhanget. Som 

nämnts tidigare handlar Matteus kapitel 24 från vers 15 till vers 34, om situationen 

i Israel vid tiden för det andra advent och är en del av svaret på lärjungarnas 

fråga om vad som blir tecknet på Jesu återkomst till jorden och den här tidsålderns 

slut. 

Hanna har redan i ett av sina föredrag visat på att de utvalda här är ett 

täckord för judarna. Jag repeterar kortfattat beskrivningen av de judiska företeelser 

som den delen av kapitlet innehåller: ”Förödelsens styggelse på helig 

plats” (v15 = Antikrists avgud i Jerusalems tempel), ”Judéen” (v16), ”Sabbaten” 

(v20), ”Den stora nöden” (v21, Jakobs nöd, Jer 30:7), ”Fikonträdet” 

(v32 – en bild på Israel i ändens tid) och ”Detta släkte [judarna] skall inte 

förgå förrän allt detta händer” (v34). 

Att denna text (Matt 24:31) inte handlar om ”uppryckandet” av de kristna 

framgår av innehållet. Församlingen är inte nämnd, inte heller uppståndelsen, 

förvandlingen och uppryckande i skyn, utan där talas endast om ett 

församlande av de utvalda (judarna), för vars skull vedermödan blir förkortad. 

Dessa utvalda blir alltså inte förvandlade utan församlandet av dessa israeler i 

diasporan sker genom änglars försorg. 

Vilka är de heliga 

Hanna (Mid): – Mattias är angelägen att framhålla, att församlingen av 

troende efter uppryckandet omedelbart vänder och följer med Herren ned till 

jorden för att regera med honom. Ty annars måste även du medge att det finns 

ett tidsmellanrum mellan att Jesus hämtar de troende och när han kommer ned 

till jorden. Och då blir det två tillkommelser. Om uppryckande sker på Herrens 

dag, som Mattias tror, så blir det ingen tid att besöka himlen, få vår lön inför 

Kristi domstol och fira Lammets bröllop. 

Är inte hela den tankegången dåligt underbyggd Vilka är de ”mångtusen 

heliga” som åtföljer Herren när han återkommer till Olivberget Är det församlingen 

eller... Uttrycket ”heliga” gäller inte endast för troende utan även för 

änglar. 

Vill citera ett avsnitt som belyser detta: Paulus skriver: ”...så att ni blir 

styrkta till era hjärtan och kan stå oförvitliga och heliga inför vår Gud och 

Fader, när vår Herre Jesus kommer med alla sin heliga” (1 Thess 3:13). De 

heliga som här avses måste vara änglar eftersom de som väntar på Jesus ”när 

han kommer med sina heliga” fortfarande är kvar på jorden. 

Citatet visar också att vi ska presenteras inför Fadern efter uppryckandet 

eller himmelsfärden och inte omedelbart återvända till jorden. Detta är ytterligare 

ett bevis på att uppryckandet är en särskild händelse, skild från det andra 

advent. 

50

Vidare säger Jesus ingenting om att hela församlingen är med när han sätter 

sig till doms på sin härlighets tron: ”När Människosonen kommer i sin 

härlighet och alla änglar med honom, då skall han sätta sig på sin härlighets 

tron” (Matt 25:31). Däremot är apostlarna med som församlingens representanter 

enligt orden: ”Sannerligen, vid världens återfödelse, när Människosonen 

sätter sig på sin härlighets tron, skall också ni som har följt mig sitta på tolv 

troner och döma Isaels tolv stammar” (Matt 19:28). 

Mattias (Post): – På Herrens dag uppenbarar sig Jesus först i skyn. Då 

kommer han i sällskap både med änglar och med de heligas själar från Paradiset. 

Dessa själar förenas då med sina uppståndna kroppar. Därför är det ingen 

motsägelse i detta att de heliga på jorden får se Jesus komma med ”sina heliga”, 

nämligen med de heligas själar till större delen av församlingen, som 

efter uppståndelsen får följa Herren ned till jorden. 

Andreas (Pre): – Är det inte orimligt att de som just fått uppståndelsekroppar 

som gör det möjligt för dem att gå in i själva himlen – tronhimlen – 

inte får göra det utan efter uppståndelsen genast ska komma ned till jorden 

Mattias (Post): – Det finns flera bibelställen som säger att vi ska regera 

med Kristus på jorden. ”Du har gjort dem till ett kungadöme åt vår Gud, till 

präster åt honom. Och de skall vara kungar på jorden (Upp 5:10 – SFB: ”de 

skall regera på jorden” ). När ska bruden komma ned till jorden om hon inte 

åtföljer Jesus vid hans återkomst Och för att kunna regera med Kristus på 

jorden måste själarna i Paradiset först få sina förhärligade kroppar. 

Hanna (Mid): – Jo, det är riktigt, men vad jag vänder mig mot är att det inte 

får finnas två faser i Kristi ankomst utan allt måste ske samma dag. Om de 

förhärligade människorna med uppståndelsekroppar genast efter uppståndelsen 

ska börja regera med Kristus på jorden, då blir det en brud utan kronor och 

en brud utan något himmelskt bröllop. Säger inte detta oss att den första uppståndelsen 

och uppryckande av församlingen måste ske en viss tidsrymd före 

uppgifterna på jorden. 

Andreas (Pre): – Jag kan inte finna något bibelställe om att hela församlingen 

ska regera med Kristus på jorden under Millenniet. Tvärtom står det om 

den ”stora vita skaran” – som måste vara en del av församlingen – att de ska 

”tjäna Herren natt och dag i hans tempel” i himlen (Upp 7:15). Det är först på 

den nya jorden som församlingen – bruden – förmodligen i sin helhet – symboliskt 

framställd i det nya Jerusalem – kommer ned till jorden för att regera i 

”evigheters evigheter” 1 (Upp 22:3-5). 

Paradiset och dödsriket 

Stefan: – Det var något helt nytt för mej att när Jesus uppenbaras i skyn, 

kommer han i sällskap med de själar som nu är i Paradiset. Det har ingen sagt 

förut. Kan ni förklara det bättre. 

Andreas: – Människan är skapad till Guds avbild och är en treenig varelse. 

1 

grek. aionas ton aionon, stud.bibeln, del IV s956-958. Åkesson: i tidsåldrarnas tidsålder 

51

Jag menar inte att vi är treeniga på samma sätt som gudomen, men vår personlighet 

består av tre delar: ande, själ och kropp (1 Thess 5:23). När en människa 

dör är det endast kroppen som dör. Anden och själen hos de frälsta går till 

Paradiset medan de ogudaktiga går till dödsriket i väntan på domen. (Luk 16:22- 

23; 23:43) 

Stefan: – Har alla människor fullt medvetande efter döden Jesus sa om 

Lasarus när han hade dött att ”han sover”. Är inte döden ett omedvetet tillstånd 

(Joh 1:11) 

Andreas (Pre): – Nej, det är endast kroppen som ”sover i mullen” (Dan 

12:2). I liknelsen om Lasarus och den rike mannen framställer Jesus dem som 

fullt medvetna efter döden (Luk 16:19-31). Vid ett annat tillfälle säger han i 

samband med uppståndelsen från de döda. ”De som befinns värdiga att komma 

till den andra världen och uppstå från de döda, de gifter sig inte och blir inte 

bortgifta. De kan inte mera dö, de är som Guds änglar, och de är Guds söner, 

eftersom de har fått uppstå. Att de döda uppstår har också Mose visat i stället 

om törnbusken, där han kallar Herren för Abrahams Gud och Isaks Gud och 

Jakobs Gud. Gud är inte en Gud för döda, utan för levande, ty för honom är 

alla levande (Luk 20:35-38). 

Stefan: – Det måste vara en fantastisk upplevelse för alla dem som nu är i 

Paradiset att få följa med Jesus till mötet i skyn för att förenas med sina uppståndna 

härlighetskroppar. 

Vedermödans martyrer skall regera med Kristus 

Mattias (Post): – Jag vill återkomma till detta om att församlingen ska regera 

med Kristus. ”Salig och helig är den som har del i den första uppståndelsen. 

Över dem har den andra döden inte någon makt, utan de skall vara Guds 

och Kristi präster och regera med honom i tusen år” (Upp 20:6). Visar inte 

den versen att alla som har del i den första uppståndelsen – och det är hela 

församlingen – ska regera med Kristus under Millenniet 

Andreas (Pre): – Denna vers är ryckt ur sitt sammanhang. De som ska 

regera under Millenniet sägs här endast gälla martyrerna från vedermödans 

tid. Annars skulle det bli en motsägelse till vad som sägs om den ”vita skaran” 

i himlen. Versen innan visar detta: ”Och jag såg deras själar som hade 

halshuggits därför att de hade vittnat om Jesus och förkunnat Guds ord och 

inte tillbett vilddjuret och dess bild och inte tagit emot dess märke på pannan 

eller handen. De levde och regerade med Kristus i tusen år” (Upp 20:4b). 

De som uppstår – enligt detta bibelställe – är alla martyrer för odjurets 

terror. Några andra nämns ju inte. Men alla andra kristna som har del av den 

första uppståndelsen är inte alla martyrer. Även apostlarna och troligen även 

andra utvalda kommer att regera med Kristus på jorden. Men jag tror att huvuddelen 

av församlingen kommer att ha sitt hem och sina uppgifter i den 

himmelska världen. 

Kristina: – Nu är det tid för en paus. 

52

Kapitel 9 

En eller två 

Kristusuppenbarelser 

– den första i skyn, den andra på Olivberget 

Kristina: – Så har turen kommit till Andreas att utveckla sin före vedermödan 

teori. Men innan dess vänder jag mig till Stefan för att höra om han har 

någon fråga. 

Stefan: – Var placerar ni uppfyllelsen av Jesus löfte: ”...Så skall jag komma 

tillbaka och hämta er till mig, för att också ni skall vara där jag är” (Joh 

14:3). Gäller det dem som dör i tron eller handlar det om återkomsten 

Två tillkommelser 

Andreas (Pre): – Jag ska försöka att besvara Stefans fråga. Men först vill 

jag säga: Kristi återkomst är ett vitt begrepp som täcker två skilda Kristusuppenbarelser. 

Kristi uppenbarelse i skyn blir Kristi tillkommelse för församlingen 

av de troende och bekännande kristna som är redo, medan Kristi ankomst 

till jorden blir Kristi tillkommelse för Israel och de övriga människorna. 

Man kan därför säga att det blir två uppenbarelser av Kristus – med flera års 

mellanrum – men endast den sista kan kallas för det ”andra advent” eller Kristi 

ankomst till jorden, vilket sker på Herrens dag. 

Två förbund – två faser 

När man studerar Jesu tal om sin tillkommelse, kan man se att den innehåller 

två faser. Jesus talar om två ”slut”, slutet på församlingens tid när den fullgjort 

uppdraget att evangelisera världen (Matt 24:14) och slutet på hedningarnas 

tider då han kommer för att döma världen (Matt 24:29-31). Den djupa 

orsaken till detta är att Gud har ingått två förbund med oss människor: det 

gamla förbundet med Israel (GT) och det nya förbundet (NT) med församlingen. 

Båda ska sluta i triumf enligt Guds löften, den första fasen i tillkommelsen 

gäller det nya förbundet med församlingen och den andra fasen gäller det gamla 

förbundet med Israel och upprättandet av Davidsriket enligt ordet: ”Han skall 

bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader 

Davids tron och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde 

skall aldrig ta slut” (Luk 1:32-33). 

Jesus ska hämta oss till himlen 

Det viktigaste argumentet för att textens ord om Kristi uppenbarelse i skyn 

avser en separat händelse, som sker flera år före hans återkomst till jorden, är 

just Jesu löfte att hämta oss till himlen. Detta kan ju inte ske på samma gång 

som Herren kommer ned till jorden. Jag citerar åter de välkända orden: ”I min 

53

faders hus finns många rum (1917: boningar)... Om jag nu går bort och bereder 

plats för er, så skall jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att också 

ni skall vara där jag är” (Joh 14:2a-3). Meningen med att bereda rum för de 

troende i Faderns hus i himlen får ingen betydelse om församlingen redan samma 

dag ska fara ned till jorden för att regera med Kristus. Därför tror jag att Herren 

först kommer för att hämta sin församling hem till de himmelska boningarna. 

Det betyder att det måste vara en viss tid mellan de två uppenbarelserna. 

Mattias (Post): – Var står det att Jesus vid sin ankomst ska hämta hem sin 

församling till himlen Han ska möta henne i skyn – i rymden – där själva 

vigselakten äger rum. Sedan ska församlingen regera med Kristus i tusen år för 

att när allt i Guds frälsningsplan är fullbordat få inta den plats i härligheten som 

är avsedd för varje trogen själ. 

– Jag vill tillägga: Själarna till de i Kristus döda lever i Paradiset. Det är 

endast kropparna som ”sover”. Är inte ”boningarna” som Jesus i förväg gick 

för att bereda, avsedda för de frälsta själarna som dött i tron. Jesus har ju hämtat 

hem sina lärjungar till himlen allt efterhand som de har slutat sina dagar på 

jorden (Luk 23:43), och de får då intaga boningarna i Faderns hus i Paradiset i 

väntan på kroppens uppståndelse. 

Himlen är vårt hem 

Andreas (Pre): – Faderns hus har många boningar. Det finns plats i Paradiset 

för dem som dött i tron. Men det är inte det Jesus refererar till här. Han 

syftar på ankomsten i skyn när han säger: ”Jag skall komma tillbaka och hämta 

er till mig”. Det kan därför inte vara en riktig tolkning att vi redan i nästa 

ögonblick efter förvandlingen ska draga ned till jorden för att regera med Kristus. 

Flera bibelställen säger att Jesus efter förvandling och uppväckelse av vår 

förnedringskropp ska föra oss till vårt eviga, himmelska hem. 

Följande citat visar att vi ska församlas till honom i en separat händelse för 

att gå in i himlens härlighet: ”Vårt hemland är himlen och därifrån väntar vi 

också den som ska rädda oss, Herren Jesus Kristus. Han skall förvandla den 

kropp vi nu har i ringhet så att den blir lik den kropp han har i sin härlighet, ty 

han har kraft att lägga allt under sig” (Fil 3:20-21). Detta ord säger oss att 

himlen är vårt hem, och att det blir dit vi ska samlas när våra kroppar har 

förvandlats vid Kristi uppenbarelse i skyn. 

Stefan: – Får jag komma in med en fråga Om de frälstas själar lever i 

Paradiset där Jesus är, varför behöver då vår kropp uppstå 

Hanna (Mid): – Bibeln skiljer på Paradiset och själva himlen – tronhimlen 

(Hebr 9:11, 24). Paradiset är en förgård till himlen och om jag har fattat saken 

rätt, så är det först när vi får förhärligade kroppar genom uppståndelsen eller 

förvandlingen som vi kan komma in i själva himlen. Bibeln lär om många 

himlar. ”Jesus har stigit upp genom himlarna och vunnit en evig förlossning”. 

Jag tror att platsen Jesus bereder för oss är en högre himmel än Paradiset. ”Vad 

inget öga sett, och inget öra hört och vad ingen människa har anat, det som 

Gud har berett åt dem som älskar honom” (1 Kor 2:9). 

54

Inte en uppenbarelse för världen 

Andreas (Pre): – Eftersom Jesus endast hämtar dem som är redo – enligt 

liknelsen om de tio jungfrurna – blir ankomsten i skyn en händelse som blir 

osynlig för världen och de slumrande kristna. Många menar att detta inte har 

stöd i Skriften, men det kan bli en parallell till vad som hände efter Jesu uppståndelse. 

Han visade sig inte för världen utan endast för dem som han ”förut 

hade kallat till att bli hans vittnen” (Apg 10:40-41). Så kommer Jesus att bli 

synlig endast för dem som är vakande och bedjande. 

– Ett av mina andra huvudargument för att de kristnas himmelsfärd är en 

separat händelse som sker före vedermödan, handlar om själva huvudsyftet 

som Jesus har för församlingen – nämligen att frälsa den. Kristi kärlek ger 

uttryck för att hans högsta önskan är att hjälpa och frälsa dem han har köpt med 

sitt blod. Paulus utbrister: ”Ty Gud har inte bestämt oss till att drabbas av 

vredesdomen utan till att vinna frälsning genom vår Herre Jesus Kristus” (1 

Thess 5:9). Skulle inte det även gälla frälsning från vedermödans tid på jorden 

Mattias (Post): – Detta att Jesus ska komma två gånger – först en gång helt 

osynligt för världen i ett hemligt upptagande (eng. a secret rapture) har inget 

stöd i Skriften. Det finns inget bibelord som säger klart och tydligt att det finns 

två tillkommelser. 

De första kristna hade inga förhoppningar om att slippa undan vedermödan 

– de levde mitt i den. Däremot var de första kristna inställda på att Jesus kunde 

komma när som helst och frälsa dem ut ur de hemska förföljelser de var utsatta 

för och krossa det hedniska Rom. I kyrkofädernas skrifter 1 finns inget som 

antyder att Jesus först kommer osynligt för världen. Hela idén med en osynlig 

tillkommelse före vedermödan och en synlig efter vedermödan är ett verk av en 

engelsman vid namn John Nelson Darby. Hans lära kallas för darbyism. 

Andreas (Pre): – När det gäller det ”hemliga upptagandet” vill jag tillägga 

att det är själva Kristusuppenbarelsen i skyn och förvandlingen av de kristna 

som är osynlig för världen. När Paulus beskriver förvandlingen och uppryckandet 

börjar han med: ”Se, jag säger er en hemlighet” (1 Kor 15:51), så nog har det 

”hemliga uppryckandet” stöd i Skriften. Däremot kan inte miljoner människor 

försvinna obemärkt eller osynligt för världen. 

Hanna (Mid): – Jag har i stort sett samma uppfattning som Andreas. Men 

jag är inte säker på att vi ska bli frälsta från hela vedermödan, men däremot är 

det helt klart att vi inte ska vara med om vreden. Jag vill återkomma till det 

senare. Det finns bibelord som tyder på att det först blir ”a secret rapture” 2 . Jag 

citerar: ”Så skall Kristus, sedan han en gång har blivit offrad för att bära 

mångas synder, för andra gången, utan synd, låta sig ses , av dem som bida 

efter honom, till frälsning” (Hebr 9:28, 1917). Detta ord kan man fatta så att 

det är endast de som väntar på honom som får se honom. Det talas ju om 

frälsning när Jesus kommer, men de som väntar efter honom till frälsning har 

ju redan upplevt hans frälsning från syndens skuld och dom på ”frälsningens 

1 

En av kyrkofäderna, Justinus Martyr, lärde att det fanns två faser i återkomsten. Se sid 58 

2 

Eng ”a secret rapture” = ett hemligt uppryckande 

55

dag” (2 Kor 6:20). Det är frälsning undan vedermödan och vredesdomen som 

de väntar på. 

Mattias (Post): – Varken i B2000 eller SFB har man med uttrycket ”låta sig 

ses” i översättningen av Hebr 9:28. 

Hanna (Mid) – I grundtexten finns det grekiska ordet ”aphthesetai” vilket 

översatt blir: ”skall ses”. I engelska KJV är det översatt med ”shall he appear”. 

– Här är ett annat ord som visar att vi efter Kristi uppenbarelse i skyn inte 

med en gång ska ner till jorden, utan ska få komma inför Kristi domstol: ”Därför 

saknar ni inte någon nådegåva, medan ni väntar på vår Herre Jesu Kristi 

uppenbarelse. Han skall också styrka er ända till slutet, så att ni inte kan anklagas 

på vår Herre Jesu Kristi dag” (1 Kor 1:7-8). Uttrycket ”Jesu Kristi 

dag”, måste vara identiskt med den dagen då Jesus hämtar församlingen, till 

skillnad från ”Herrens dag” då han kommer som Domaren. Det sägs att det 

verk som Herren har börjat i oss ska vara fullbordat på ”Jesu Kristi dag” (1 

Kor 1:6-8; Fil 1:6) eller på ”Den dagen” (1 Kor 3:13; 2 Tim 4:8; Hebr 10:25). 

Vaka och be 

Andreas (Pre): – Jag vill avsluta med ytterligare ett par argument och återigen 

påminna om vad Jesus sade i sitt avskedstal då han talade om vedermödans 

tid och hur den avslutas med Kristi återkomst till jorden: ”När allt detta börjar, 

så räta på er och lyft era huvuden, ty er befrielse närmar sig” (Luk 21:28,36). 

Kontentan blir att när vedermödan börjar, då kommer snart befrielsen genom 

Kristi uppenbarelse i skyn då han hämtar hem dem som är vakna. 

Längre ned i samma kapitel säger Jesus vidare: ”Håll er vakna hela tiden 

och be att ni får kraft att undfly det som väntar och kan stå upprätta inför 

Människosonen” (Luk 21:36). Om vi ska kunna undfly ”det som väntar”, nämligen 

vedermödan, då måste vi förvänta oss att Kristi tillkommelse i skyn ska 

ske före vedermödan. Om det ska bli någon mening i dessa uppmaningar av 

Mästaren själv om att ”vaka och be”, så måste det gälla ”det hemliga” 

uppryckandet av församlingen. 

Ty om vi ska vara med i hela vedermödan, så kan vi faktiskt räkna ut dagen 

och stunden när han kommer tillbaka till Olivberget. Det blir 1260 dagar efter 

att Antikrist har satt sin bild i templet (Upp 13:5, 14). Även tiden för den sjunde 

basunen kan man räkna ut, ty det blir 1260 dagar efter att de två vittnena har 

börjat profetera (Upp 11:3,15). Men Jesus sade: ”Vaka och be ty ni vet inte 

tiden eller stunden” och ”När ni minst väntar det, kommer Människosonen”. 

Uttrycket ”Jesus kommer snart” kan även betyda att Jesus kommer hastigt 

eller snabbt. I ett ögonblick sker förvandlingen (1 Kor 15:51). 

Stefan: – Vad menas med darbyism 

Kristina: – Kanske vore det på sin plats att litet mera förklara vad darbyismen 

står för. Nästa gång ska vi be en teolog vid namn Petra som har studerat 

darbyismen och dess historia att komma hit och ge oss en beskrivning. 

56

Kapitel 10 

Darbyismen 

Kristina: – Först ett välkommen till Petra som ska ge oss ett föredrag om 

Darbyismen. Det finns många -ismer i kristendomen. I urkristen tid uppstod 

villoläror som gnosticismen och arianismen. Men alla -ismer är inte villoläror, 

tvärtom. Efter reformationen uppstod det starka och bibeltrogna väckelserörelser 

som pietismen, metodismen och baptismen. I vårt land har vi schartauismen 

och laestadianismen. Darbyismen som vi nu ska studera uppstod på 1800-talet 

i England. Kortfattat kan man säga att den handlar om att Kristi tillkommelse 

har två faser eller att det blir två Kristusuppenbarelser. I den första kommer 

Jesus för att hämta ”bruden” och i den andra för att döma jorden. 

Stefan: – Varför uttalar en del sig så negativt om darbyismen Är det en 

villolära 

Kristina: – Nej, den får absolut inte uppfattas som en villolära. Kännetecknande 

för villoläror är att de förnekar Kristi gudom. Darbyisterna är tvärtom 

mycket hängivna i sin tro på Jesus, och väntar att han ”när som helst” kan 

komma tillbaka. Vi ger nu ordet till Petra. 

Petra (Analytiker): – Läran om församlingens uppryckande 1 som en separat 

händelse före vedermödan, vid Kristi uppenbarelse i skyn fick under tidigt 

1800-tal en stor förkunnare i en engelsk bibellärare vid namn John Nelson 

Darby (1800-1882). Denna lära har därför i vissa kretsar blivit kallad för 

darbyism. 

Den vanliga uppfattningen om Kristi återkomst fram till Darby, var lik den, 

som man tror att den urkristna församlingen hade, nämligen att församlingen 

skulle gå igenom en svår vedermöda under Antikrists regim, men att Herren 

skulle komma och befria församlingen i slutet av denna vedermöda. Men Darby 

var inte den förste som ändrade på denna uppfattning och kom till slutsatsen att 

Kristus först skulle komma och hämta hem sin församling, och det skulle ske 

före vedermödan. Jag vill först ge en historisk återblick: 

Kyrkofädernas skrifter 

Under det första århundradet hade de kristna en stark förväntan på Kristi 

återkomst. Jesu undervisning om att han ska komma tillbaka har stor plats i 

evangelierna. Han uppmanade lärjungarna att vaka och bedja för att vara redo, 

”ty ingen vet tiden, ej heller stunden”. De som tror på två faser i tillkommelsen, 

vill oftast inte kalla sig för darbyister ty de menar att det inte är en speciell lära 

av Darby, utan en apostolisk förkunnelse. De bibelställen de refererar till är 

vanligtvis Joh 14:3, 1 Kor 15:51, 1 Thess 1:10, 4:16-17 och 1 Petr 2:6-9. 

1 

Uppryckande: eng. rapture 

57

Om ett uppryckande av församlingen före vedermödan var en biblisk lära, 

som förkunnades i urkristen tid, borde man finna den i kyrkofädernas skrifter. 

Men man finner inga utläggningar och kommentarer om ett uppryckande som 

en särskild händelse före vedermödans och vredens tid i skrifter från den tiden. 

Man menar att anledningen troligen är den, att de kristna under andra och tredje 

århundradet upplevde den ena förföljelsen efter den andra och därför trodde att 

de redan var inne i den sista stora vedermödan. Därför var det inaktuellt för 

dem att tala om ett uppryckande före vedermödan. De var hela tiden inställda 

på att bli frälsta ut ur den vedermöda som de då fick genomgå. De tillämpade 

till stor del Uppenbarelsebokens budskap på sin egen tid. I den finns inte något 

uppryckande av församlingen direkt angivet, utan där framställes enbart Kristi 

kommande till jorden för att döma de ogudaktiga och upprätta det 1000-åriga 

fridsriket. De väntade på Kristus som befriaren och domaren. 

Andreas (Pre): – Ursäkta att jag gör en liten inbrytning. Det finns nämligen 

uppgifter om att Justinus Martyr lärde att det finns två tillkommelser. Han blev 

omvänd år 132 och dog på 160-talet. Justinus säger: ”Två Kristi tillkommelser 

är förutsagda i skriften, men några människor finns som inte förstår det.” Han 

säger vidare: ”Men jag och alla kristna som är ortodoxa i alla ting, vet att det 

ska ske en köttets uppståndelse, att det ska finnas en tusenårig regering, och att 

Jerusalem ska återuppbyggas, prydas och förhärligas enligt profeternas förutsägelser.” 

Petra (Analytiker): – Tack för den upplysningen. Det var inget som jag 

kände till. Nu fortsätter jag med mitt föredrag. 

Kejsar Konstantins tolerans-edikt 

När kristendomen blev erkänd i och med kejsar Konstantins tolerans-edikt 

(313) och blev statsreligion under kejsar Theodosius, (378-398) glömdes mer 

eller mindre sanningen om Kristi återkomst bort. Man menade att 1000-årsriket 

redan hade börjat i och med att kristendomens företrädare hade intagit de 

högsta ämbetena i romarriket. Man flyttade därför fram Kristi återkomst till att 

ske efter 1000-årsriket (post-millennianism). Augustinus (354-430) skrev ett 

stort bokverk som han kallade ”Gudsstaten” i vilken han framställer sin vision 

om ett universellt kristet imperium. Denna bok fick ett enormt inflytande och 

lade grunden till katolicismen och tanken att 1000-årsriket skulle förverkligas 

genom kristendomens utbredande före Kristi personliga återkomst. 

Augustinus och frikyrkan 

Vad jag nu nämnt var inte Augustinus enda villfarelse men den gav den 

statsdominerade kyrkan alla dess argument för förföljelsen av friförsamlingen. 

Augustinus blev statskyrkans grundläggande teolog. Motpolen blev Donatus 

den store (ca 300-350) verksam i Norra Afrika – kallad frikyrkans fader. Han 

argumenterade mot kejsarrom med orden: ”Vad har staten med kyrkan att skaffa.” 

58

Hans efterföljare kallades för donatister och var en fortsättning av en annan 

rörelse kallad montanismen som med sin stränga bot- och helgelselära övade 

hård kritik mot den förvärldsligade kyrkan. Senare fick de beteckningen katharer 

som betyder ”de rena”. Ordet kättare är en germansk språkbildning av det grekiska 

ordet ”katharoi”. 

De frikyrkliga väckelserörelserna fortsatte och nådde sin höjd under 1000 - 

1200 talet. Det finns uppgifter om att man då räknade med att ca två tredjedelar 

av Europa var evangeliskt troende. 2 Uppgiften kan vara överdriven, men det 

visar ändå styrkan i frikyrkorörelsen och att den katolska kyrkan kände sig 

hotad. Därefter upprättades den så kallade inkvisitionen med mål att utrota all 

från katolska kyrkan avvikande kristen tro. 

Den katolska eran 

I den katolska kristenheten glömdes många av de evangeliska sanningarna 

bort. Dop, nattvard och bikt med avlösning blev sakrament och därmed nådemedel 

till frälsning. De byggde upp ett system där ingen kunde bli frälst utom 

genom prästernas och påvens välsignelse. Biskop Cyprianus i Kartago införde 

lärosatsen: Utanför kyrkan ingen frälsning (latin, extra ecclesiam non salus 

est). 

Men med början på fjortonhundratalet skedde ett uppvaknande genom protestantismen, 

då den ena evangeliska sanningen efter den andra återupptäcktes: 

rättfärdiggörelse genom tron, pånyttfödelsen, helgelsen, dopet, andedopet och 

den lokala församlingen. De som trodde på det ”hemliga” upptagandet av församlingen 

före vedermödan som en separat händelse, menade att den också var 

en bortglömd sanning som förkunnades av apostlarna, och som nu blev återupptäckt. 

Emmanuel Lacunza (1731-1801) 

Av kända skriftställare är Emmanuel Lacunza den förste som skrev en bok 

som förklarade att Kristi kommande i skyn för att hämta sina utvalda var en 

särskild händelse, skild från Kristi ankomst till jorden. Han var en omvänd 

jude och verkade som jesuitpräst i Chile. Under täcknamnet Rabbi Juan Josafat 

Ben-Esra skrev han en bok med titeln ”Kristi kommande i härlighet och majestät”, 

på över 900 sidor. Manuskriptet var färdigt år 1790 och utgavs på spanska 

år 1812. Den blev översatt till engelska av Edward Irving och utgiven i London 

1827. 3 

Endast en helgad skara 

Lacunza trodde att det endast var en särskilt helgad skara som var värdiga 

att få del av uppryckandet före vreden. De kristna som ej var med om 

uppryckandet skulle få gå igenom vredens fruktansvärda tid, men de flesta 

skulle förbli levande för att befolka 1000-årsriket medan alla andra skulle gå 

2 

Den kristna frikyrkans historia av Gunnar Westin 1957, s34 

3 

Uppgifterna är hämtade från boken ”Pre-Tribulation Rapture teaching” av John L. Bray. 

59

under i domen, enligt Lacunza. De kristna som ej var redo, men likväl välsignade 

och dött en naturlig död, skulle uppstå först efter 1000-årsriket vid den 

sista uppståndelsen. 

Beträffande Uppenbarelseboken hade Lacunza samma uppfattning som 

Francisco Ribera, en spansk, katolsk jesuit, som redan 1580 publicerade en 

bok i vilken han framhöll att Johannes Uppenbarelse gällde ändens tid (futurism). 

Medan den allmänna katolska uppfattningen var att både Antikrist och 

den falske profeten var verkliga personer, trodde Lacunza att Antikrist var en 

”moralisk kropp” av många personer i det ondas tjänst och att den falske profeten 

var det katolska prästerskapet. 

Edward Irwing 

Edward Irwing som översatte Lacunzas bok, 1827, kom till den uppfattningen 

att uppryckandet måste ske före Antikrists diktaturregim, alltså 1260 

dagar (3½ år) före det andra advent (Dan 9:27, Upp 13:5, 11:2). Irwing predikade 

Kristi återkomst med stor kraft. Hans budskap var att Kristus först ska 

komma för att hämta sina heliga och sedan, efter en period av vedermöda, 

komma med sina heliga för att förgöra Antikrist och hans onda regim. Han 

påstod att han predikade i lydnad för vad han trodde var en röst från himlen om 

att de kristna skulle ryckas upp före uppenbarelsen av Kristus på jorden. 

Margaret McDonalds uppenbarelse 

En händelse som starkt bidrog till förkunnelsen om Jesu andra tillkommelse 

under 1800-talet och därefter, var visioner och profetior av en femtonårig 

skotsk kvinna i Glasgow, vid namn Margaret McDonald, år 1830. Hennes 

profetiska visioner om uppryckandet av de kristna som var redo, såsom en 

särskild händelse, före Kristi uppenbarelse på jorden, spreds snart i de evangelisk-protestantiska 

församlingarna. Hon frambar dessa visioner med stor övertygelse 

och framhöll att det var ett Guds väktarrop till alla slumrande kristna att 

göra sig redo. Hon betonade gång på gång att det endast var de andefyllda 

kristna som var redo att följa Kristus då han kom för att hämta sin brud. 

Hennes uppenbarelser har blivit både hånade och älskade, men faktum kvarstår 

att de utgör en förberedelse till de väckelserörelser som gick fram under 

1800-talet. Intressant är att lägga märke till att hon profeterade om en världsvid 

andeutgjutelse, ”ett dop i eld”, vars like världen hitintills inte hade skådat. Den 

kom med pingstväckelsen i början på 1900-talet. Här följer en översättning av 

hennes sammanfattade beskrivning av vad hon upplevde: 

”Jag kände, detta måste bli känt och att det rådde ett stort mörker och fel 

om detta [Kristi återkomst]. Plötsligt stod det klart för mig i ett härligt ljus. Jag 

såg att det var Herren själv som steg ned från himlen med ett rop – den 

förhärligade Människan – nämligen Jesus. Alla måste vara som Stefanus, fyllda 

60

med den helige Ande, så att de må kunna se upp och se det strålande ljuset av 

Faderns härlighet. Jag såg den förhärskande villfarelsen – att människor tror att 

det kommer att bli någonting som kan ses med det naturliga ögat, men det är en 

andlig urskiljning som är nödvändig – Guds öga i sitt folk. 

Många bibelställen blev uppenbara i ett ljus i vilket jag inte tidigare hade 

sett dem. Jag upprepade: Nu är himmelriket likt tio jungfrur som gick ut för att 

möta brudgummen, fem visa och fem ovisa. Var inte oförståndiga, utan förstå 

vad som är Guds vilja; och bli inte druckna av vin, utan bli fyllda med Anden. 

Detta var oljan de visa tog i sina kärl; detta är ljuset som måste hållas brinnande 

– Guds ljus – att vi må urskilja det som kommer som ej kan observeras med det 

naturliga ögat. Endast de som har Guds ljus inom sig kan se tecknen till hans 

uppenbarelse. Det finns inget behov att följa dem som säger, se här eller där, 

för hans dag skall bli som blixten för dem i vilka Kristi Ande finns. Jag såg att 

vi måste vara i Anden för att kunna se andliga ting. Johannes var i Anden när 

han såg tronen i himlen. Jag såg att härligheten av Andens verksamhet inte var 

känd. 

Jag upprepade ofta: Det andliga templet måste bli uppbyggt och Kristi fullhet 

kommer att bli ingjuten i hans kropp; och då ska vi bli ryckta upp för att 

möta honom. Ingen ska bli aktad värdig denna kallelse utom hans kropp, församlingen 

– en ljusstake alltigenom av guld. Oh, denna underbara Guds inbrytning 

som nu är förhanden kommer att plötsligen bryta fram över denna 

jord. Det härliga tempel som nu göres redo är bruden – smyckad för sin man. 

Oh, vilken helig, helig brud hon måste vara, för att vara beredd för en så härlig 

Brudgum! 

Nu skall Guds underbara hemlighet i vår natur bli känd, nu skall det bli 

känt vad det betyder för människan att bli förhärligad. Jag kände mig som Elia, 

omgiven av vagnar av eld. Jag såg likasom det andliga templet förklarat och att 

huvudstenen framfördes med rop om nåd, nåd över den. Det var ett härligt ljus, 

starkare än solens ljus, som lyste på mig. Jag kände att dessa som var fyllda 

med Anden kunde se andliga ting och jag kände det som om jag gick mitt 

ibland dem, medan dessa som inte hade Anden inte kunde se någonting. Så 

skall två vara i en säng, en skall tagas med och den andre lämnas kvar. 

Jag såg Guds folk i en förskräckligt farlig situation. Nu kommer den onde 

att uppenbaras med all makt och med tecken och falska under, så att om möjligt 

även de verkligen utvalda blir bedragna. Det kommer att bli en flammande 

prövning. Varje själ kommer att skakas i sitt allra innersta, men den verkliga 

trons prövning kommer att leda till heder och pris och härlighet. Ingenting 

utom det som är av Gud blir bestående. De sten-grundade lyssnarna kommer 

att uppenbaras. Mångas kärlek kommer att svalna. 

Jag sade: Nu ska den hemska synen av en falsk kristus synas på jorden, och 

61

62 

Människosonen 

Och när jag vände mig om, såg jag sju ljusstakar av guld 

och mitt bland ljusstakarna en som liknade Människosonen... Upp 1:12-13

ingenting utom Kristus i oss, kan upptäcka fiendens gruvliga försök att bedraga, 

ty det är med orättfärdighetens falskhet han kommer att verka. Han kommer 

att ha ett motstycke till varje Guds sanning och kommer att imitera varje 

verk av Anden. I samma proportion som Guds Ande verkar kommer han att 

verka. När Herren smörjer människor med kraft kommer han också att göra 

det. Detta är provet genom vilket dessa som klarar det, kommer att bli värdiga 

att stå fram för Människosonen. 

Det kommer också att bli yttre prövningar men framförallt blir det frestelser. 

De kommer i samband med att Anden blir utgjuten och kommer att öka 

i proportion till att Anden blir utgjuten. Jag sade ofta: ”Oh, bli fylld med Anden! 

Ha Guds ljus inom er, så att ni kan upptäcka Satan! Bli fulla av ögon 

inifrån! Bli lera i händerna på krukmakaren! Överlåt er för att bli fyllda med 

Gud! ”Det är inte genom makt eller styrka utan genom min Ande, säger Herren.” 

Detta vill göra oss passande att ingå till Lammets bröllopsmåltid. Jag såg 

att det var Guds vilja att alla skulle bli fyllda, men det som hindrade Guds liv 

från att mottagas av hans folk var dess vridning bort från Jesus – dess sätt att gå 

förbi korset, genom vilket varje ”droppe” av Guds Ande flyter till oss. Oh, det 

är vad som är nödvändigt, ett återvändande till korset. Jag såg den natten, och 

ofta därefter, att det kommer att bli ett utgjutande av Anden såsom aldrig 

tidigare, ett dop i eld, så att allt skräp kommer undan. Guds tjänare beseglade 

på sina pannor! Hans heliga märke på sitt folk! Bruden gjord täck genom att 

hon får del av hans täckhet. – Jesus vill ha sin brud. Hans längtan är riktad emot 

oss. Han som ska komma, kommer, och ska inte dröja.” 4 

Kristina: – Tack Petra för den historiska bakgrunden till darbyismen och 

för denna intressanta och ingående beskrivning av Margaret McDonalds uppenbarelser. 

Nu tar vi en liten paus innan vi hör fortsättningen av Petras föredragning 

och diskuterar darbyismen. 

4 

Översatt från: ”The origin of the pre-tribulation rapture teaching” av John L. Bray. 

63

Kapitel 11 

John Nelson Darby 

Kristina: – Vi låter nu Petra fortsätta med sitt intressanta föredrag om 

darbyismens uppkomst och betydelse. 

Petra: – Den som särskilt tog vara på McDonalds uppenbarelser och nedtecknade 

dem i en bok titulerad: ”Återställandet av apostlar och profeter”, var 

en pastor vid namn Robert Norton. Men den predikant som utövade det största 

inflytandet med sin förkunnelse om ett särskilt uppryckande av församlingen 

före vedermödan, var ledaren för Plymouth-bröderna, John Nelson Darby (1800- 

1882). Han gjorde under åren 1862-77 många resor till USA och Canada, där 

man höll särskilda konferenser om Kristi återkomst. Han var bekant med Irwing 

och hans översättning av Lacunzas bok, och han var en av dem som besökte 

McDonald under tiden hon fick sina visioner. 

De 70 årsveckorna 

Darby var troligen den som först förde in tolkningen av Daniels 70:e årsvecka 

i samband med församlingen uppryckande. Han påvisade att endast 69 

av de veckor, som var bestämda för Israel, var fullföljda fram till Kristi korsfästelse 

och att en vecka återstod att uppfyllas i ändens tid. Därmed blev församlingens 

epok den stora parentesen efter den 69:e årsveckan fram till församlingens 

uppryckande då den 70:e årsveckan för Israel tar vid – en sjuårsperiod 

av vedermöda – fram till Kristi andra tillkommelse på jorden. 

Darbyismen 

Det är framförallt denna Darbys tolkning av de 70 årsveckorna och delvis 

också hans framställning av tidsskeden – dispensationalismen – som man kan 

kalla för darbyism. Läran om att det finns två moment i Kristi tillkommelse, 

åtskilda av en tid av vedermöda och Guds vrede, härstammar alltså inte från 

Darby utan från Emmanuel Lacunza. 

Darby trodde däremot inte på uppryckandet av enbart särskilt utvalda, värdiga 

och andefyllda kristna, utan att hela Guds församling kommer att vara 

med, ty han menade att det inte går att dela på Kristi kropp. Men denna uppfattning 

delas inte av särskilt många som tror på tillkommelsen i två faser. Kristi 

kropp kan visserligen inte delas rent andligt, men en del av kroppen fick redan 

efter Jesu uppståndelse följa med honom som en förstlingsskörd av de avsomnade 

(Matt 27:53). Den förhärskande bibeltexten i detta sammanhang i pingstväckelsens 

pionjärtid var liknelsen om de tio jungfrurna som delade de kristna 

i förståndiga och oförståndiga (Matt 25:1-13). 

64

Församlingen – den stora parentesen 

Många andra kända förkunnare och bibelforskare har fört läran om att det 

finns två faser i Kristi tillkommelse vidare, men med olika variationer och utvecklingar. 

Dr Harry A. Ironsides, pastor vid Moody Memorial Church i Chicago, 

skrev en bok med titeln ”Den stora parentesen”, som blev mycket känd 

och publicerad. Dr C. I. Scofield förde in dessa tolkningar i sin referensbibel 

1909, vilket mycket bidrog till att göra dessa uppfattningar allmänt kända. Dr 

Ruben A Torrey, Gustaf F Johnson, radioförkunnaren Charles E Fuller är andra 

kända förkunnare av före-vedermödan-uppryckande (pretribulationismen) av 

församlingen. 

Låsning vid den katolska trosbekännelsen 

Men det fanns även mycket kända predikanter och bibeltolkare som antingen 

tog avstånd från eller förhöll sig oberörda av dessa tolkningar, såsom Georg 

Mueller, Charles H. Spurgeon, Philip Mauro, Campbell Morgan, Oswald Smith 

och dr Harold Ochenga m fl. I stort sett var deras uppfattningar ”låsta” vid den 

katolska och senare även den protestantiska trosbekännelsen, som hävdar att 

Kristi tillkommelse, uppståndelsen från de döda, de kristnas förvandling och 

domen över de ogudaktiga, skall ske vid en och samma tidpunkt, på den yttersta 

dagen – Herrens dag. 

Het debatt 

Debatten går fortfarande het mellan dessa olika tolkningar. En av de starkaste 

företrädarna i vår tid för ”före-vedermödan-uppryckande” är John F 

Walvoord, president för Dallas Theological Seminary. En annan är Dr Hal Lindsay, 

även han har examinerats från nämnda seminarium, som skrivit bestsellern 

”The late Great Planet Earth”, tillika med många andra såsom Salem Kirban 

och professor Paul Feinberg. 

Pingstpionjärernas förkunnelse 

De flesta pingstpionjärerna i Sverige, såväl som i andra länder, hade en 

förkunnelse om två moment i Kristi tillkommelse. I sin bok ”Jesus kommer” 

framställer pastor Lewi Pethrus i enlighet med Jesu ord ”såsom på Lots tid” att 

liksom Lot räddades undan Guds vrede över Sodom och Gomorra, så kommer 

Guds församling att ryckas upp, före vredesdomen, vid Kristi tillkommelse i 

skyn. 

Sammandrag av Lacunzas läropunkter (1790) 

1. Uppryckandet blir: ”Mycket före Kristi ankomst till jorden”. 

2. Efter uppryckandet kommer Guds dom över jorden. 

3. Tiden för vedermödan och domen ska bli minst 45 dagar (1335-1290=45, 

Dan 12:11). Uppryckandet sker någon gång efter det tredje kapitlet i Uppenbarelseboken. 

65

4. Under dessa 45 dagar ska Antikrist och hans efterföljare förintas. Antikrist är 

en ”omoralisk kropp” och den falske Profeten ”det katolska prästerskapet”. 

5. Endast de som är redo får del av uppryckandet – ett partiellt uppryckande 

(eng. a partial rapture). 

6. De kristna som inte var redo får gå igenom (minst) de 45 dagarna av vedermöda. 

7. Dessa kristna, som inte var redo men likväl välsignade, har ingen del i den 

första uppståndelsen, men får gå in i tusenårsriket och där dö en naturlig död 

och uppstå vid den allmänna uppståndelsen efter tusenårsriket. Alla övriga människor 

kommer att gå under i domen vid Kristi ankomst. 

Edward Irving som översatte Lacunzas bok år 1827, framhöll att Antikrists 

regim skulle vara minst 1260 dagar (Upp13:5) eller 3½ år. Robert Baxter, en av 

Irvings medarbetare, var den förste som menade att Jesus skulle komma 3½ år 

före slutet för att hämta de heliga och efter Antikrists regering skulle Jesus 

återvända med de heliga. 

Några av John N Darbys läropunkter (1800-1882) 

Petra: – Här följer en sammanställning av darbyismens viktigaste läropunkter. 

1. Guds frälsningsplan för mänskligheten är uppdelad i sju tidsåldrar 

(dispensations): oskuldens, samvetets, människans, löftets, lagens, nådens (församlingens) 

och messiasrikets tidsåldrar. 1 

2. Daniels 70:de årsvecka svarar mot vedermödan i Uppenbarelseboken – 

en 7-årsperiod. 

3. Kristus blev korsfäst i Daniels 69:de årsvecka. Då stannade Israels 

”profetiska klocka”, och Israel upphörde att vara Guds frälsningsredskap i världen. 

Israel blev förstockat under församlingens tid (nådens tid, den långa parentesen). 

Den kristna församlingen (av judar och hedningar) fick uppdraget 

att evangelisera världen. 

4. Församlingen lyftes upp från jorden vid Kristi tillkommelse i skyn före 

vedermödan. Alla de heliga kommer att vara med vid uppryckandet. Man 

kan inte dela Kristi kropp. (De som inte är redo då och blir frälsta efter 

uppryckande får bli bröllopsgäster. De har segerpalmer, men inga kronor och 

troner. Upp 7:9-15). 

5. Kristi tillkommelse är uppdelad i två faser skilda från varandra av sju år 

– vedermödans tid. Den första uppenbarelsen av Kristus kallas för 

”uppryckandet” (the rapture) och är osynlig för världen, den andra kallas för 

”uppenbarelsen” (the revelation) eller andra advent och blir synlig för alla. 

1 

”The Scofield reference Bible” uppger dessa sju tidsåldrar: Innocency (1 Tim 2:14), Conscience 

(Gen 3:23), Human Government (Gen 8:20), Promise (Gen 12:1), Law (Ex 19:8), Grace (John 

1:17), Kingdom (Eph 1:10). Den åttonde tidsåldern blir Sonens tidsålder på den nya jorden då 

allt blir nytt (Upp 21:5). Talvärdet för Jesus på hebreiska (IHEOYE) = 888 . 

66

6. Kristi kommande i skyn för att hämta sin församling kan ske när som 

helst. Inga tecken behöver uppfyllas först. 

7. Medan vedermödans och vredens tid drabbar jorden firar församlingen 

bröllop i himlen. 

8. Vid församlingens borttagande i början av Daniels 70:de och sista årsvecka, 

blir Israel återinsatt i det profetiska skeendet genom de två eldsvittnena. 

Klockan tickar igen. 

9. Den 70:de årsveckan är indelad i två 3½- årsperioder: 3½ år för eldsvittnena 

att predika Guds budskap, och därefter 3½ år då Antikrist får makt att 

föra krig mot de heliga – mot dem som blivit frälsta efter uppryckandet och 

mot israeliter 2 (Upp 12:13, 17). 

10. De som inte var redo vid brudgummens ankomst, har möjlighet att 

söka nåd och rening under vedermödans tid. En oräknelig skara blir frälsta ut 

ur vedermödan. De flesta blir martyrer. 

11. Kristus kommer vid slutet av den 70:e årsveckan med sin församling i 

stor makt och härlighet för att döma jorden och straffa dem som varit ohörsamma 

mot evangeliet. 

12. Församlingen ska regera med Kristus under Tusenårsriket. 

13. Församlingen är en självständig storhet, klart avgränsad från Israel och 

andra tidsåldrars troende. 

Är det många som tror på Darbys läropunkter idag 

Kristina: – Hur ställer sig Hanna, och Andreas till dessa tretton punkter. 

Hanna (Mid): – Den avgörande skillnaden är den att jag tror det blir som 

Baxter trodde, nämligen att Jesus kommer – inte före hela vedermödan – utan 

mitt i vedermödan, för att hämta församlingen. 

Andreas (Pre): – På den viktigaste punkten är jag helt överens med Darby. 

Jesus hämtar hem sin församling innan vedermödans tid börjar. Vidare menar 

jag att Darbys tolkning av de 70 årsveckorna – om den nu härstammar från 

Darby – är helt genialisk och riktig. Den gör att Daniels profetior och Apokalypsens 

stämmer helt överens även när det gäller tiden för vedermödan. 

Däremot tror jag inte att ”alla döpta” eller hela församlingen – dem som 

han kallar för ”alla heliga” – får del i ”uppryckandet”, utan det blir så som 

Jesus framställde det i liknelsen om de tio jungfrurna. Endast häften var redo 

att gå in i bröllopssalen. 

Vidare tror jag inte heller att Kristus kommer med församlingen för att 

döma jorden. Församlingen har sitt hem i himlen (Fil 3: 20). De heliga som 

följer Jesus vid hans ankomst till jorden är först och främst änglar och de tolv 

apostlarna (Matt 25:31; 19:28). Därutöver tror jag att det endast blir vissa utvalda 

grupper av bruden (församlingen) som ska regera med Kristus under 

Millenniet (Rom 8:19; Upp 20:4). Men på den nya jorden, då himmel och jord 

ska förenas, får bruden uppgifter på jorden i det Nya Jerusalem. 

2 

Israeliter = Abrahams barn, israelier = medborgare i Israel 

67

Partiellt uppryckande 

Petra: – Jag var inte riktigt färdig så jag fortsätter. Läran om ett partiellt 

uppryckande var framträdande bland 1800-talets väckelseförkunnare. Visserligen 

fick Darbys förkunnelse många efterföljare, men inte alla delade hans 

uppfattning att alla ”döpta” skulle få vara med i uppryckandet. Här följer ett 

utdrag av en predikan av Robert Norton (1852), en av Darbys samtida förkunnare, 

men som trodde på ett ”partiellt uppryckande”. Norton såg de 144 000 

som en bild på den del av församlingen som är redo. 

”Midnattsropet: ´Se Brudgummen kommer!´, vilket den helige Ande nu 

har börjat att proklamera och som sprider sig genom kristenheten, ska åstadkomma 

ett samlande och fullkomnande av de 144 000 beseglade. 3 De är 

´förstlingsfrukten´, som ska undkomma de ting som ska komma på jorden genom 

att bli ryckta upp för att möta Herren i luften, på den högtidliga natt när 

det ska finnas två i en säng, och en ska bli upptagen och den andre bli kvarlämnad. 

Den stora majoriteten av döpta – denna ´oräkneliga skara´ – blir lämnad 

kvar fram till skördetiden, för att mogna i den stora vedermödan under 

Antikrist, som ska regera suveränt och vara föremål för nästan universell tillbedjan 

under några förskräckliga år. 

Men det som nu omedelbart och praktiskt berör oss är skillnaden mellan 

dem som genom mottagande av den helige Andes insegel (genom handpåläggning 

av apostlarna) blir förflyttade bortom Antikrists grepp, och dessa som 

genom att försumma [att ta emot] detta insegel – denna uppfyllelse av olja i 

sina lampor – blir kvarlämnade och genom lidande ända in i döden må komma 

ut ur den stora vedermödan. O, att vi må vara räknade värdiga att undfly tingen, 

som ska komma över jorden, och stå inför Människosonen!” 4 

Av frukten ska man känna trädet 

Kristina: – Tack, Petra, för denna intressanta redogörelse av darbyismen. 

Vilka är era kommentarer 

Mattias (Post): – En lära som till stor del bygger på en tonårsflickas ”profetiska 

uppenbarelser” kan man inte uppfatta seriöst. Denna lära har orsakat stor 

splittring och delar fortfarande Kristi kropp i skilda läger. Låt oss slå fast att det 

finns ingen nytestamentlig undervisning av det här slaget. 

Petra: – Jesus sa: ”Av frukten ska man känna trädet.” Denna förkunnelse 

blev en av orsakerna till det stora andliga uppvaknandet under 1800-talet. Talet 

om att Jesus kunde komma ”när som helst” och hämta dem som var redo, medförde 

väckelse överallt. Stora väckelseförkunnare som Dwight L Moody, pastor 

i baptistförsamlingen i Chicago, den store bibelläraren R A Torrey, och 

Alliansmissionens grundare Fredrik Fransson hörde till dem som förkunnade 

att Jesus först kommer för att hämta sin församling av frälsta och vakande. 

Andra svenska förkunnare var EFS-predikanten Johan Hagner, den svenskamerikanske 

baptistpredikanten C.A. Chader och D.O. Belfrage. 

3 

Detta var Robert Nortons uppfattning. 

4 

Översatt från : ”Pre-Tribulation Rapture teaching” av John L. Bray. 

68

Margret McDonalds uppenbarelse parad med den starka och konsekventa 

undervisning som kom med John Darby tillika med flera stora förkunnare, 

medförde frikyrkans stora framgångar under 1800-talet. Detta mynnade sedan 

ut i den världsvida pingstväckelsen – ett utgjutande av Anden som aldrig tillförne 

– ett dop i eld. Margrets profetia har gått i uppfyllelse. Fortfarande är 

pingströrelsen den rörelse som växer snabbast i hela världen, och det finns 

statistiska uppgifter på att det i flera länder nu blir fler människor frälsta varje 

dag än det föds nya individer. 

Hanna (Mid): – Jag vill stryka under det som Petra nämnde om att sanningen 

om Kristi tillkommelse länge har varit en bortglömd sanning. Liksom 

rättfärdiggörelsen genom tron och det bibliska dopet, så behövde den återupptäckas. 

Varje gång en bortglömd sanning återupptäckts har den orsakat splittring 

bland dem som levat i en viss tradition. Jesus själv orsakade den största 

splittringen då han grundlade den kristna församlingen och instiftade ett nytt 

förbund. 

De första apostlarnas förkunnelse 

Andreas (Pre): – Jag vill återigen hävda att sanningen om att ”de kristnas 

förvandling” (1 Kor 15:51) och ”uppryckande i skyn” dit Herren stigit ner för 

att möta dem (1Thess 4:16-17) är en särskild händelse, och var de första 

apostlarnas förkunnelse. Jag menar att detta är mycket klart framställt av aposteln 

Paulus. Han försäkrar även flera gånger att de kristna ska bli frälsta undan 

vredesdomen. Även aposteln Petrus har en framställning om att de kristna skall 

bli frälsta ut ur vedermödan liksom fordom Lot blev först räddad innan domen 

gick över Sodom och Gomorra: ”Herren vet alltså att rädda de gudfruktiga ur 

prövningen men också att hålla de orättfärdiga i förvar under tuktan fram till 

domen” (2 Pet 2: 9). 

Som jag antydde vid Petras inledning, så fanns det förkunnare även i urkristen 

tid som trodde på två tillkommelser. Enligt Justinus Martyr var det endast 

några som inte ”förstod” detta. Det är därför mycket sannolikt att det fanns 

fler förkunnare även under det kristna martyrskapets tid, som undervisade om 

att uppryckandet skulle ske före Guds vredes utgjutande över de ogudaktiga 

som det så tydligt står i Paulus brev: ”...vi vänta på hans Son från himlen. 

Jesus, som frälsar oss undan den kommande vredesdomen” (1Thess 1:10). 

Sedan Paulus och troligen även aposteln Petrus led martyrdöden i Rom i Neros 

förföljelse år 66, var det endast aposteln Johannes kvar av dem som lämnade 

skrifter efter sig. Som vi redan har samtalat om, så skriver han i sitt evangelium 

att Kristus ska komma tillbaka och ”hämta sina heliga” till sig efter att ha 

berett rum för dem i himlen. Sedan ska de för alltid vara där han är (Joh 14:3). 

Detta måste ha varit ett starkt tröstens ord för de första kristna. 

69

70 

Mattias (Post): – Margaret McDonald berättar: ”Jag såg Guds folk i en 

förskräckligt farlig situation. Nu kommer den onde att uppenbaras med all 

makt och med tecken och falska under, så att om möjligt även de verkligen 

utvalda blir bedragna. Det kommer att bli en flammande prövning. ” Hur stämmer 

det med er uppfattning att församlingen inte ska vara med i vedermödan. 

Hanna (Mid): – Allt vad McDonald profeterar om kan ske under den första 

halvan av vedermödan innan den sjunde basunen ljuder (2 Thess 2:9-12). 

Andreas (Pre): – Jesus talar om ”början av födslovåndorna”. Jag menar att 

Antikrist kommer att finnas före den stora vedermödans tid och försöka förvilla 

många även innan Jesus kommer i skyn. Men då ska vi upplyfta våra 

huvuden, ty då nalkas vår förlossning (Luk 21:28). 

Troligen är det ingen kronologisk ordning i den beskrivning vi har av Margaret 

McDonalds uppenbarelser. Men om så skulle vara fallet, så nämner hon 

först ”och då ska vi bli ryckta upp för att möta honom,” och sedan längre fram 

talar hon om hur den onde ska uppenbaras i en falsk Kristus som kommer 

”med tecken, och falska under, för att om möjligt även de verkligen utvalda ska 

blir bedragna”. Även de som inte var redo vid Kristi kommande i skyn hör till 

de ”utvalda”, men de får gå igenom vedermödans lidanden och utsätts för Antikrists 

försök att bedraga dem. För dem blir det ”en flammande prövning”. 

Kristina: – Där avslutar vi för i kväll. Nästa gång heter ämnet vredesdomen 

och Herrens dag.

Kapitel 12 

Vredesdomen och Herrens dag 

Kristina: – Välkomna till våra bibelsamtal. Denna ”weekend” har vi indelat 

samtalen i fyra pass med pauser däremellan och avslutning i morgon, söndag, 

på ordinarie gudstjänsttid. Eftersom samtalen är så värdefulla har vi inbjudit 

hela församlingen att vara med och lyssna och ställa frågor. Innan vi får 

höra fler utläggningar om de olika teorierna om Kristi återkomst, har Stefan ett 

par frågor. 

Stefan: – Jo, jag undrar vad är det för skillnad på vedermödan och vredesdomen 

Kristina: – Man brukar säga att vedermödan är något som orsakas av Antikrist 

– hans krig, despotiska regim och förföljelser av de heliga. Vreden och 

vredesdomen är Guds straff över de ogudaktiga (Upp 16:1-10; 19:17-21). Jesu 

ord ”födslovärkarna” (Matt 24:8) täcker både vedermödan och vreden. Det 

handlar om de födslovärkar som kommer då hela världen ska födas på nytt 

enligt Jesu ord: ”Sannerligen, vid världens återfödelse, när Människosonen 

sätter sig på sin härlighets tron, skall också ni som har följt mig sitta på tolv 

troner och döma Israel tolv stammar.” Vredesdomarna över världen och domen 

över Israel kommer att rena jorden (Matt 19:28; 25:31f). 

Herrens dag 

Stefan: – Vad betyder då Herrens dag 

Kristina: – Låt oss läsa några bibelställen om Herrens dag: 

”Och jag skall låta tecken synas på himlen och på jorden: blod, eld och 

rökpelare. Solen skall vändas i mörker och månen i blod, innan Herrens dag 

kommer, den stora och fruktansvärda. Och det skall ske att var och en som 

åkallar Herrens namn skall bli frälst. Ty på Sions berg och i Jerusalem skall 

finnas en räddad skara så som Herren har sagt, bland kvarlevan som Herren 

kallar” (Joel 2:30-32 SFB). 

”Låt hednafolken resa sig och dra ut till Josafats dal, presskaren flödar 

över, ty deras ondska är stor. Det är skaror på skaror i Domens dal, ty Herrens 

dag är nära i Domens dal. Solen och månen förmörkas, och stjärnorna mister 

sitt sken” (Joel 3:12-15 SFB). 

Hör, det är Herrens dag! Då ropar hjältarna i ångest. En vredens dag är 

den dagen, en dag av ångest och nöd, en dag av ödeläggelse och förstörelse, en 

dag av mörker och dimma, en dag av moln och dis (Sef 1:14b-15 SFB). 

71

72 

”Se, Herrens dag kommer! Då skall man dela bytet bland er. Ty jag skall 

församla alla hednafolk till strid mot Jerusalem. Staden kommer att intas, husen 

plundras och kvinnorna våldtas. Halva staden skall föras bort i fångenskap. 

Men återstoden skall inte bli utrotad. Sedan ska Herren gå i strid mot 

dessa hednafolk, så som han stred förr på drabbningens dag. På den dagen 

skall han stå med sina fötter på Oljeberget, mitt emot Jerusalem, österut. Då 

skall Herren, min Gud, komma och alla heliga med dig (Sak 14:1-4a, 5b SFB). 

”Se, dagen kommer, den brinner som en ugn. Då skall alla högmodiga och 

alla som handlar ogudaktigt vara som halm. Dagen som kommer skall bränna 

upp dem, säger Herren Sebaot, den skall lämna kvar varken rot eller kvist. Men 

för er som fruktar mitt namn skall rättfärdighetens sol gå upp med läkedom 

under sina vingar. Då skall ni komma ut och hoppa likt kalvar som släpps ur 

sitt bås” (Mal 4:1-2). 

Kristina: – Vi låter nu Hanna börja med att utveckla sin teori om att 

”himmelsfärden” sker vid den sjunde basunen mitt i vedermödan. 

Hanna (Mid): – Jag vill då börja med att anknyta till verserna vi har läst och 

sammanfatta vad Herrens dag handlar om: Det blir en dag som är kulmen av 

krig – blod, eld och rökpelare, då fientliga härar samlas till strid mot Jerusalem 

– en stor och fruktansvärd dag av mörker och tjocka, då solen och månen 

förmörkas. På den dagen ska herren Jesus komma åter och sätta sina fötter på 

Olivberget och alla heliga med honom. På Sions berg i Jerusalem ska då finnas 

en räddad skara – av utvalda judar – den kvarleva som Herren har kallat. De 

kommer att bli befriade när Herren förintar de fientliga härarna med ett domsord: 

– ”Då skall den Laglöse uppenbaras, han som herren Jesus skall dräpa 

med andedräkten ur sin mun och förinta med glansen vid sin ankomst” (2 

Thess 2:8). 

Men vi kan också utläsa vad som inte sker. Det står ingenting om någon 

”uppståndelse från de döda”, ingenting om att gravarna öppnas och ger igen de 

avsomnade, inte heller om några väntande ”jungfrur” som blir förvandlade och 

ryckta upp i skyn Herren till mötes. Att en så stor händelse som uppståndelsen 

från de döda inte alls är nämnd på Herrens dag betyder bara en sak: uppståndelsen 

har redan skett – mitt i vedermödan. 

Mattias (Post): – Jesus säger fyra gånger i Johannes evangelium som ett 

löfte till dem som ”äter hans kött och dricker hans blod”, med andra ord som 

tror på korsets försoning, att de ska uppstå på den sista dagen (Joh 

6:39,40,44,54). Herrens dag är den sista dagen och därför sker uppståndelsen 

för ”de i Kristus döda” då, även om det inte är nämnt i profetiorna om Herrens 

dag. 

Andreas (Pre): – Flera översättningar (1917, SFB) har i stället för ”den 

sista dagen”, översatt den med ”den yttersta dagen”, vilket är en eskatologisk 

term (från gr. éschatos = sist, ytterst) för ändens tid och behöver inte alls betyda

att det är den absolut sista dagen, Herrens dag. På pingstdagen refererade Petrus 

(Apg 2:17) till Joels profetia om ”de yttersta dagarna” som är en term för 

den sista tiden i den nuvarande tidsåldern. I de GT-profetior 1 där uppståndelsen 

är nämnd (Jes 26:19-21; Hes 37:1-14; Dan 12:2 ) finns ingen referens till Herrens 

dag. 

Frälsta undan vredesdomen 

Hanna (Mid): – För mig är det klart att de kristnas himmelsfärd är en händelse 

helt skild från det andra advent på Herrens dag. Som jag redan nämnt, så 

tror jag, att uppryckandet blir mitt i vedermödan, eller mitt i Daniels 70:e årsvecka, 

3½ år före Kristi ankomst till jorden. Jag vill anföra fler argument för 

detta. Paulus säger: ”...och vänta på hans Son från himlen, honom som Gud 

har uppväckt från de döda, Jesus, som har frälst oss från [1917: som frälsar 

oss undan] den kommande vredesdomen” (1 Thess 1:10, SFB). 

Vredesdomen kallas för ”vredens tid” i Danielsboken (Dan 8:19, 11:36). I 

Apokalypsen beskrivs vredens tid – då vredesskålarna utgjutes över de 

ogudaktiga – som något som ska ske efter att den sjunde basunen har ljudit. 

Även om Guds vrede kulminerar på Herrens dag då Antikrist ”förintas av glansen 

av hans ankomst”, så är ”vreden” en tidsepok och inte något som sker 

endast på en dag som en del vill framställa det. Därför tror jag att den sjunde 

domsbasunen är den sista basunen, som det refereras till (1 Kor 15:52), då 

Kristus kommer att uppenbara sig i skyn för att hämta hem sin församling. 

Därefter kommer ”vredens tid” som vi – församligen – blir frälsta ifrån. När 

den sjunde basunen ljuder är det alltså 3½ år kvar till Herrens dag. 

Vad Jesus säger om Noa och Lot då han talade om sin tillkommelse, stöder 

verkligen uppfattningen att Jesus ska komma och frälsa sitt folk undan vredesdomen. 

Floden började inte förrän Noa gått in i arken och Gud hade stängt om 

honom. Ej heller regnade det eld och svavel över Sodom förrän Lot var i säkerhet. 

Likadant blir det den dag då Människosonen uppenbaras (Luk 17:26-30). 

Mattias (Post): – Att bli räddad eller frälst från vredesdomen, behöver inte 

betyda att vi måste lämna jorden. Jag upprepar: När plågorna gick över Egypten, 

bevarade Gud sitt folk så att det inte drabbade dem. På samma sätt kan Gud 

beskydda sina trogna så att vredesskålarnas innehåll, som är ämnade för de 

ogudaktiga, inte drabbar dem. Det står att de som hade Guds sigill på sina 

pannor – de 144 000 – inte skulle skadas av plågorna (Upp 7:3, 9:4). 

Paulus skriver i samma brev som Hanna citerade: ”Gud har inte bestämt 

oss till att drabbas av vredesdomen utan till att vinna frälsning genom vår 

Herre Jesus Kristus. Han har dött för oss, för att vi skall leva tillsammans med 

honom, vare sig vi är vakna eller insomnade”. (1 Thess 5:9-10 SFB). 

1 

GT = förkortning av Gamla Testamentet 

73

Texten syftar inte på vedermödan utan på vreden som drabbar de ohörsamma 

på Herrens dag – den vrede som vi ska bli frälsta ifrån. Även följande 

text har samma budskap. ”När vi nu står som rättfärdiga genom hans blod, hur 

mycket säkrare skall vi då inte genom honom bli frälsta från vreden” (Rom 

5:9 SFB). Detta sker på Herrens dag – den sista dagen av denna tidsålder just 

före Millenniet. Det gäller att inte sammanblanda vedermödan med vreden. 

Vedermödan blir vi inte frälsta ifrån. 

Andreas (Pre): – Varken Hanna eller jag har påstått att vreden som uppenbaras 

på Herrens dag, är synonym med den vedermöda som föregår Herrens 

dag. Vedermödan (gr, thlipsis) orsakas av de ogudaktiga – krig, svält och förföljelse 

– medan vreden (gr. thymos och orge) är Guds straff över de ogudaktiga. 

Men vedermödan och vreden löper parallellt när vredesskålarna börjar att 

tömmas över jorden (Upp 16:1-16). När Paulus skriver om att vi ska bli frälsta 

undan vredesdomen innefattar det naturligtvis även vredesskålarnas dom. Men 

jag tror att Herren ska befria dem som är redo även från hela vedermödans tid 

ty han säger: ”Men när detta börjar ske, så räta på er och lyft upp era huvuden, 

ty då närmar sig er förlossning” (Luk 21:28). Alltså finns där ett tidsmellanrum 

mellan vedermödans början och vredens dag. 

Gå in i dina kamrar 

Kristina: – Vi låter nu Hanna fortsätta sin utläggning. 

Hanna (Mid): – Att församlingen bortryckes från jorden före vredens tid 

framgår av Jesajas profetia: ”Dina döda skall bli levande, mina dödas kroppar 

skall uppstå. Vakna upp och jubla, ni som bor i stoftet, ty din dagg är ljusets 

dagg, och jorden skall ge igen de avsomnade. Kom mitt folk och gå in i dina 

kamrar, stäng igen dörrarna efter dig. Göm dig ett litet ögonblick, till dess 

vreden har gått förbi. Ty se, Herren kommer ut ur sin boning för att straffa 

jordens invånare för deras missgärning. Jorden skall blottlägga sina blodskulder 

och inte längre dölja sina dräpta” (Jes 26:19-21 SFB). 

Här framställes först de heligas uppståndelse – den första uppståndelsen – 

med orden: ”Mina dödas kroppar skall uppstå.” Och därefter sker de heligas 

himmelsfärd – de som är redo – i direkt anslutning till de heligas uppståndelse 

och sedan får de tillsammans gå in i de himmelska kamrarna (Jes 26:20, Joh 

14:3) och vara beskyddade där medan Herren låter vreden drabba jorden. Det 

är en mycket tydlig profetia om att de kristnas himmelsfärd sker innan vreden 

ska drabba jorden. 

Mattias (Post): – Vad är det för ”vrede” som Herrens folk ska gömmas för 

”ett litet ögonblick”, om inte den vrede som kommer över jorden när ”HER- 

REN kommer ut ur sin boning för att straffa jordens invånare för deras missgärning” 

på Herrens dag Denna text visar klart att det handlar om ”Herrens 

dags vrede” och inte om någon vredens tid. Liksom Israels barn blev beskyd- 

74

dade bakom blodbestänkta dörrposter när mordängeln drog fram, ska vi bli 

beskyddade och uppleva hur vreden inte kan nå oss eftersom vi blir uppryckta 

till Herrens möte i skyn på den dagen – Herrens dag. 

Hanna (Mid): – Uttrycket i Jesaja att ”gå in i kamrarna” innebär inte 

endast ett möte i skyn, utan betyder att vi efter uppryckadet ska få tåga in i 

himlen tillsammans med Jesus. Det är helt i samklang med vad Jesus lovade: 

”Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så skall jag komma tillbaka 

och hämta er till mig, för att också ni skall vara där jag är” (Joh 14:3). Det är 

alltså inte alls en fråga om att vi ska vara kvar fram till vredens dag – Herrens 

dag – då Guds vrede kulminerar, utan Jesus kommer och hämtar oss innan 

vredesskålarna töms över jorden. 

Kristi brud – Lammets bröllop 

Hanna (Mid):– Låt mig fortsätta ännu ett tag. Jag har ytterligare ett viktigt 

argument för att himmelsfärden och det andra advent är två skilda händelser. 

Guds ord säger att församlingen är Kristi brud och att vår förening med Kristus 

liknas vid ett bröllop i den himmelska världen (Upp 19:7-9). Paulus säger också 

till de troende korinterna att han har trolovat dem med Kristus. Därför måste 

det finnas en tidrymd mellan Kristi ankomst i skyn och hans ankomst till jorden, 

då han stiger ned på Olivberget på Herrens dag. 

När vreden går över jorden får församlingen flytta in i de himmelska boningarna 

– vårt rätta hem – av nåd bli belönade vid Kristi domstol, bli presenterade 

för Fadern och fira Lammets bröllop. Jag tror att den tidsrymden 3½ år 

– är tiden mellan den sjunde basunen och det andra advent. 

Kristina: – Innan kaffepausen ska vi ha en frågestund då vi ger tillfälle att 

ställa frågor till vår panel. Efter pausen blir det åter Mattias tur att utveckla sina 

teorier. 

75

Kapitel 13 

Vad hindrar Antikrist 

Kristina: – Så lämnar vi åter ordet till Mattias med sin teori om att det 

endast blir en tillkommelse och att den sker efter vedermödan. 

För de utvaldas skull ska tiden förkortas 

Mattias (Post): – Jag citerar: ”Men för de utvaldas skull kommer den tiden 

att förkortas” (Matt 24:22b). Här talas om att ”för de utvaldas skull” ska 

”thlipsis-vedermödan” förkortas. Det är ett starkt argument för att församlingen 

är kvar på jorden under vedermödan och att uppryckandet sker först på Herrens 

dag. Det är också församlingens liv ”i helighet och fromhet” som ”påskyndar 

Guds dag” (2 Petr 3:11-12) och på så sätt förkortas dess födslovåndor. 

Laglöshetens människa – Antikrist – ska först träda fram 

Ett annat av mina viktigaste argument för att Jesus kommer endast en gång, 

och att det sker på Herrens dag, är vad Paulus skriver i andra brevet till thessalonikerna. 

Han börjar med att skriva om ”vår Herre Jesu Kristi ankomst och 

hur vi skall samlas hos honom” och visar sedan på att det finns flera tecken, 

som först måste uppfyllas innan Herrens dag är här. Jag upprepar vad jag citerat 

tidigare: ”Låt ingen bedra er på något sätt. Ty först måste avfallet (gr. he 

apostasia) komma och laglöshetens människa, fördärvets son, öppet träda 

fram, motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt, så 

att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud” (2 Thess 2:3-4 SFB). 

Men innan Antikrist kan träda fram händer detta: ”Det som återstår är att 

han som ännu hindrar röjs ur vägen. Då skall den Laglöse uppenbaras, han 

som herren Jesus skall dräpa med andedräkten ur sin mun och förinta med 

glansen vid sin ankomst” (2 Thess 2:7-8). 

Detta kapitel visar klart att flera tecken, bland annat det om Antikrists framträdande, 

först måste uppfyllas innan Herrens dag och tiden för Kristi återkomst 

är inne. Eftersom Antikrists verksamhetstid sammanfaller med den stora 

vedermödan, blir det alltså först efter vedermödan, som vi kan vänta Kristi 

ankomst. Paulus uppmanar de kristna i Thessalonike att inte tappa fattningen 

och bli skrämda av något ord eller brev som går ut på att Herrens dag redan 

har kommit. Han varnar dem och säger att de inte ska låta sig luras på något vis. 

Avfallet och Antikrist måste komma först! Min fråga är: Vad skulle dessa uppmaningar 

ha för betydelse om ”uppryckandet” skulle ske långt före Herrens 

dag 

76

Församlandet till honom – kontra – Herrens dag 

Andreas (Pre): – Vid tolkningen av NT:s lära om Kristi återkomst, hör detta 

kapitel till dem som missuppfattas allra mest. Det kan inte vara riktigt att vi ska 

vänta på Antikrist och på de tecken som hör till hans framträdande, innan vi 

kan vänta på Kristi ankomst i skyn för att hämta de troende, för då blir ju all 

Jesu undervisning om att vi ska vaka och bedja – ”ty ni vet inte tiden ej heller 

stunden” – ganska meningslös. Vi kan ju då ta det lugnt – Jesus kommer ju inte 

förrän efter att Antikrist har gjort sin entré och gjort sig till gud. Vi skulle då bli 

fixerade vid att vissa tecken först ska inträffa och inte vänta på Herrens snara 

uppenbarelse i skyn. Det är två uttryck i kapitlet 2 Thess 2 som vi måste särskilja: 

• Vers 1: ”När det gäller vår Herre Jesu Kristi ankomst, och hur vi skall 

samlas hos honom...” (2 Thess 2:1a SFB), så handlar den versen om Jesu kommande 

i skyn. För den händelsen nämns inga särskilda tecken och det kan ske 

”när som helst”. Därför bör vi vaka och bedja för att vara redo. 

• Vers 2: ”...Och man hänvisar till Anden eller till något som vi skulle sagt 

eller skrivit och säger att Herrens dag är här.” (2 Thess 2:2b), så handlar den 

versen om det andra advent då Herren kommer för att döma jorden. 

Paulus skriver sedan att innan Herrens dag är inne, ”måste först avfallet 

komma och laglöshetens människa, fördärvets son, öppet träda fram...” och 

tillägger genast att ” han som nu håller tillbaka måste endast först (röjas) ur 

vägen. Sedan skall den Laglöse öppet träda fram” (2 Thess 2: 3b;7b). Detta 

”röjas” finns inte i grekiskan utan hindret är just Guds församling som inte ska 

”röjas undan” utan först ska ryckas upp och församlas till Jesus. Detta sker vid 

hans ankomst i skyn, som Paulus nämner allra först i detta kapitel . 

Paulus skiljer alltså tydligt på ”församlandet till honom” (uppryckandet) 

och ”Herrens kommande på Herrens dag” (det andra advent). Sammantaget 

visar detta kapitel att innan Antikrist kan framträda måste församlingen, som är 

jordens ljus och salt och en motvikt till laglösheten först tagas bort från jorden. 

Avfallet 

Jag vill göra ett tillägg till detta om att ”avfallet först måste ske” innan 

Antikrist framträder och Herrens dag kommer. En del teologer menar att det 

grekiska ordet ”apostasia” som är översatt med ordet ”avfall”, hellre skulle 

översättas med ”borttagande” eller ”försvinnande” – det vill säga syfta på församlingens 

uppryckande vid Kristi uppenbarelse i skyn. 

Mattias (Post): – Jag har många bibelöversättningar, och alla har ordet ”avfall” 

eller ”rebellion” för ”apostasia”. Det är en vedertagen översättning som 

alla exegeter kommit fram till ända sedan Eusebius Hieronymus (264-340) 

översatte Bibeln till latin. Den översättningen reviderades senare av Jerome 

(340-420) – Versio vulgata – som blev västvärldens Bibel för tusen år. Att komma 

med en sådan nymodighet i översättningen kallar jag inte för exegetik – bibelutläggning 

– utan för eisegetik. 

77

Stefan: – Vad menas med ”eisegetik” 

Mattias (Post): – Det betyder att man tolkar eller översätter så att det passar 

in på ens egna förutfattade meningar. 

Andreas (Pre): – Fullt så främmande för en annan översättning av det grekiska 

ordet ”apostasia” är inte ”eisegetikerna”. I den engelska Bibeln ”the 

Amplified Bibel” finns en fotnot:”A possible rendering of apostasia is: 

”departure [of the church]”, som i översättning blir: ”En möjlig tolkning av 

apostasia är: [församlingens] avfärd (bortgång, avlägsnande). Jag ska citera 

från boken: Tusenårsriket – dröm eller verklighet: 1 Ha tålamod med att texten 

är lite tung att läsa eftersom det handlar om en doktorsavhandling i ämnet. 

Vad betyder ”apostasia” i 2 Thess 2:3 

”Vanligen återges den grekiska termen apostasia med översättningen ”ett 

moraliskt, andligt eller läromässigt övergivande av tron”. Men E Schuler English 

2 har föreslagit, vad Walwoord kallar, en ”något ny” tolkning av 2 Thessalonikerbrevet 

2:3, och Lewis har antagit och försvarat den: 3 Apostasia i 2:3 bör 

översättas ”bortgång” snarare än avfall, och det syftar på församlingens 

bortryckande från världen före vedermödan. 

Visserligen är den vanligaste och ursprungliga betydelsen av apostasia avfall, 

revolt, uppror mot Gud. Men det finns också härledda bibelbetydelser: 

”försvinnande”, ”bortgång”. För att få reda på vad ett ord betyder, måste man 

först undersöka, vilket som är dess vanliga bruk i Nya testamentet. Endast på 

ett annat ställe (Apg 21:21), där det talas om att ”övergiva Moses”, avfalla från 

Moses, anspelar apostasia med säkerhet på uppror mot Gud. Ordet förekommer 

också sex gånger i Septuaginta. Även om det alltid betecknar en bortgång 

från Gud, kräver vart särskilt fall antingen ett beskrivande uttryck eller själva 

sammanhanget, att detta är innebörden. 

Medan substantivet (apostasia) är sällsynt i Nya testamentet, förekommer 

verbet, från vilket det härleds (afistämi) femton gånger. Endast i tre fall syftar 

det på religiöst avfall, och i alla dessa fall anges denna betydelse antingen 

genom en beskrivande fras ("från tron", 1 Tim 4:1; jmf. Heb 3:12) eller av 

sammanhanget (Luk 8:13). I de övriga fallen betyder afistämi ”att avlägsna sig 

från ”, vare sig det gäller från en person (Luk 4:13, Apg 12:10), från orättfärdighet 

(2 Tim 2:19), från templet (Luk 2:37) eller från kroppen (2 Kor 12:8). 

English och Lewis drog slutsatsen, att ”bortgång” är en legitim översättning av 

apostasia i Nya Testamentet och att det är den rätta översättningen av ordet i 2 

Thessalonikerbrevet 2:3. Paulus har sålunda hävdat och bekräftat teorin 

om ett uppryckande före vedermödan.” (Slut citat) 4 . 

1 

Contemporary Options in Eschatology av Millard J Erickson. Översättning: Carlo Johansson. 

Svensk titel: Tusenårsriket – dröm eller verklighet, 1992. 2 English, Re-Thinking the Rapture, 

s68-70; Walvoord: The Rapture Question, s71.72; Lewis, ”Biblical Evidence for 

Pretribulationism”, s217-219. 3 H G Liddell and Robert Scott, Greek-English lexicon, 9th ed 

(New York: Oxford, 1940). 4 Re-Thinking the Rapture, sid. 68-69; ”Biblical Evidence for 

Pretribulationism,” sid. 217-218. 

78

– Denna utredning av översättningen av ”apostasia” ger svar på flera av de 

frågor som bibelforskarna länge undrat över. Slutledningen ger hela texten en 

konsekvent lösning – det som hindrar Antikrist är församlingen som först måste 

tagas bort. 

Hanna (Mid): – Mitt svar på Mattias tidigare fråga om varför Paulus undervisar 

de troende i Thessalonike om den Laglöses framträdande, är enkelt: Jag 

tror, att Paulus ville att de skulle veta vad som sker under vedermödans tid, och 

vilka händelser som föregår Herrens dag även om de själva skulle vara borta 

från jorden då. De hade ju fått en vilseledande undervisning av någon om att 

Herrens dag redan hade kommit. 

Andreas (Pre): – Tiden för Jesu uppenbarelse i skyn, då han hämtar hem sin 

församling, finns det inga tecken som vi kan räkna ut tiden för. Jesus säger: 

”Vaka därför, ty ni vet inte vilken dag eller timme han kommer” (Matt 25:13). 

Men när det gäller tiden för Herrens dag, då Jesus kommer ned till jorden, kan 

de som då är kvar av ”de heliga”, judarna och efterskörden av de kristna bekännare 

– vedermödans kristna – räkna ut och denna undervisning om den Laglöse 

och Herrens dag, kan bli dem till hjälp att härda ut. Detta är mitt svar på Mattias 

undran varför Paulus talar om de tecken som förebådar Herrens dag. 

Vad är det som hindrar 

Kristina: – Vad säger då ni andra om vad det är som hindrar den Laglöse att 

träda fram 

Mattias (Post): – Paulus skriver: ”Ni vet vad det (gr tó) är som nu håller 

honom tillbaka...” Det neutrala pronomenet ” det” syftar troligen på den allmänna 

ordningen med regeringar, lagar och domstolar. Paulus säger att ”redan 

är laglöshetens hemlighet verksam” (2 Thess 2:7). Jesu beskrivning av den 

yttersta tiden har vi i orden: ”Genom att laglösheten tilltar, kommer kärleken 

att kallna hos de flesta” (Matt 24:12). När morallagen och rättssamhället går 

mot sin upplösning och avfallet har kommit till en viss punkt – då är det borta 

som hindrar den Laglöse att utöva sin makt och terror. 

Andreas (Pre): – Det som hindrar beskrivs även med pronomenet han (gr 

ho) i 2 Thess 2:7, vilket inte gärna kan användas om allmänna lagar och politiska 

system. Vidare kan man konstatera att även om de är gudlösa kommer 

regeringar, lag och ordning inte att upphöra under Antikrists regim. Han kommer 

tvärtom att styra med järnhand över nästan alla länder och folk. 

Mattias (Post): – Det som hindrar Antikrist kan mycket väl var en eller 

flera änglar som fått detta uppdrag. Kanske syftar det på de fyra änglar som 

höll tillbaka jordens fyra vindar så att ingen ”ondskans vind” kunde blåsa förrän 

deras tid var inne (Upp 7:1). 

Hanna (Mid): – Jag tror att det som hindrar den Laglöse är den helige Ande 

som bor i församlingen. Anden har både den neutrala genusformen ”det” (gr. 

pneúma = vind ande, livsande, den helige Ande) och maskulinformen ”han” 

(gr. pará-kletos = hjälpare, en tillkallad, en som för talan, advokat). När för- 

79

80 

samlingen ryckes upp i mitten av vedermödan, då lämnar också den helige 

Ande jorden och då är hindret borta för Antikrist. 

Vid den sjunde basunen – mitt i vedermödan – blir det en stor omvälvning 

i andevärlden. När den helige Ande lämnar jorden tillsammans med församlingen, 

kommer Satan ned till jorden i stor vrede, ty han vet att hans tid är kort 

(Upp 12:9, 12b). Satan besätter då vilddjuret Antikrist och startar då den terror 

som kallas för Jakobs nöd och den stora vedermödan under de sista 3½ åren. 

Det blir kallt och mörkt på jorden när Anden är borta. Människorna kommer att 

gripas av stor ångest som Jesus förutsade (Luk 21:25-26). 

Andreas (Pre): – Det är i första hand ”hedningarna” som lever utan Gud 

och utan hopp i världen som grips av ångest. 

Även församlingen beskrivs med flera genusformer. Paulus beskriver sålunda 

församlingen med ett maskulint genus (han) i: ”...för att i sin person 

(Kristi kropp) skapa en enda människa (gr. anthropon= acc.sing, masc) av de 

två (judar och hedningar), en ny människa, och så stifta fred (Ef 2:15). Församlingen 

som ett tempel där Gud bor (Ef 2:21) har även ett maskulint genus 

(gr. naós = tempel). Kristi kropp är även uttryckt som ett neutrum: ”Ni utgör 

Kristi kropp (gr. soma, neutr.) och är var för sig delar av den” (1 Kor 12:27). 

Men jag medger att jag har ett problem. När församlingen framställs som 

”de utkallade” (gr. ekklesía) har den ett feminint genus (hon). Jag tror att det är 

så här: Det är församlingen på jorden, Kristi kropp (det och han), det som 

hindrar den Laglöse. Ekklesia-församlingen syftar på församlingen som Kristi 

brud. Men bruden har inte blivit ”konstituerad” än och det kommer inte att 

förverkligas förrän i det Nya Jerusalem, då Israel och församlingen förenas 

med 12 representanter från varje förbund. Med andra ord församlingen är för 

närvarande inte bruden utan Kristi kropp och beskrivs därför med ett maskulint 

eller neutralt genus. 

Jag tror inte att den helige Ande ska lämna jorden. Han kallas för Hjälparen 

och de som inte var redo vid Kristi uppenbarelse i skyn (de fem oförståndiga 

jungfrurna), behöver nu den helige Andes hjälp för att vakna upp och söka 

frälsning. Då uppfylls orden: ”Dessa är de som kommer ur det stora lidandet. 

De har tvättat sina kläder rena och gjort dem vita i Lammets blod” (Upp 7:9- 

17). I Joels profetia om de yttersta dagarna talas det om ”blod och eld och 

rökstoder” [svampmoln], en beskrivning av krig med atombomber. Men det 

står även: ”Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn skall bli 

frälst” (Joel 2:28-32). Alltså kan människor bli frälsta ända in i slutet av vedermödans 

tid. Men hur ska det kunna ske om Anden är borta Vidare står det i 

Sakarja att Herren ska utgjuta ”nådens och bönens Ande” (Sak 12:10) över 

kvarlevan av judarna och de ska då se vem Jesus verkligen är. 

Kristina: – Innan vi tar en fruktpaus ger vi åter tillfälle till att ställa frågor 

till panelen. Efter pausen ska vi samtala om den av Jesu liknelser som är mest 

kontroversiell nämligen ”de tio jungfrurna”.

Kapitel 14 

De tio jungfrurna 

Kristina: – Elia har kommit tillbaka för att medverka i avslutningen av 

detta seminarium och vi säger ett särskilt välkommen till honom. Nu är det 

tänkt att vi ska samtala över liknelsen om de tio jungfrurna som troligen är den 

mest kontroversiella av alla Jesu liknelser. Vem vill börja 

De tio jungfrurna 

Hanna (Mid): – Liknelsen om de tio jungfrurna 1 är en av de sista Jesus gav 

sina lärjungar. Den handlar om betydelsen av att vara redo och väntande när 

brudgummen kommer och avslutas med orden: ”Vaka därför, ty ni vet inte 

vilken dag eller timme han kommer” (Matt 25:13). 

– Liknelsen belyser situationen vid Kristi ankomst i skyn för att hämta dem 

som är redo. Följ med mig på en meditation över denna liknelses betydelse i 

andligt avseende: 

Herren kallade dem alla för jungfrur – en bild på renhet. Alltså var alla tio 

frälsta. Alla hade olja och lampor som lyste. – De ägde sålunda alla Andens 

inneboende och var alla bekännande kristna. De förståndiga hade med sig extra 

kärl med olja. – De ägnade mera tid åt bön och att söka Andens uppfyllelse (Ef 

5:18), medan de oförståndiga slarvade med sitt andliga liv. 

De gick alla ut för att möta brudgummen – ett tecken på att alla var troende 

och väntade på Kristi återkomst. Även de oförståndigas lampor brann några 

timmar, vilket visar att de hade nådens olja. Eftersom brudgummen dröjde somnade 

alla. När brudgummen kom, fick de fem förståndiga, vars lampor fortfarande 

brann, gå in i bröllopssalen. – De hade en vaken och bekännande tro. De 

andra måste gå bort för att skaffa mer olja eftersom deras lampor höll på att 

slockna. – De hade sovit så länge och hade så lite andlig kraft att de inte hade 

mod att bekänna Jesu namn i världen (Mark 8:38). Men när de oförståndiga 

hade skaffat sig mer olja – sökt Guds kraft och helgelse – och senare bankade 

på, var dörren stängd. 

Även de oförståndiga hade varit redo att gå in i bröllopssalen om brudgummen 

hade kommit tidigare, det vill säga innan de somnade. Men även om de 

kom för sent, så kallar Herren dem fortfarande för jungfrur och de hade de 

väsentliga kvalifikationerna för bröllopsfesten. Deras brist var av mera tillfällig 

natur. De hade inte tillräckligt med olja i det ögonblick som brudgummen 

uppenbarades. Detta ska jämföras med dem som inte är troende och inte uppfyller 

någon av förutsättningarna. 

1 

Gr parthénos, jungfru, någons ogifta dotter, ung flicka. Ordet parthénos får betraktas som en 

teknisk term för jungfru – en ung flicka som inte rörts av någon man. Studiebibeln del V, s736. 

81

Vikten av att vara redo 

Den här liknelsen visar att det är endast de som är redo – dessa som har 

lysande facklor – dvs en bekännande och verksam tro i liv och gärning som får 

ta del av nåden att förvandlas och uppleva himmelsfärd vid Kristi uppenbarelse 

i skyn. Det är alltså inte alla som har det kristna namnet som är med om uppryckandet 

och himmelsfärden. Men vad jag vill säga är att de oförståndiga, 

som inte var redo, inte får klassas som ofrälsta namnkristna, utan är människor 

som har upplevat Andens och nådens olja i sina liv, men som halkade efter och 

lät sig dragas ned av livets njutningar och sökande efter detta livets framgångar 

och bedrägliga lockelser – just det som Jesus varnar för. Jag citerar: 

”Var på er vakt så att inte era sinnen fördunklas av omåttlighet och dryckenskap 

och livets bekymmer, annars överraskas ni av den dagen som av en 

snara, för den skall komma över alla som bor på jorden. Håll er vakna hela 

tiden och be att ni får kraft att undfly det som väntar och kan stå upprätta 

inför Människosonen” (Luk 21:34-36 B82). 

Väckelse under vedermödan 

Andreas (Pre): – Om man följer liknelsens framställning skulle således 

halva den kristna församlingen inte vara redo vid Jesu uppenbarelse i skyn och 

därför bli kvar i vedermödan. När de fem oförståndiga vaknar upp över vad de 

gått miste om, kommer de allra flesta säkerligen att göra allt för att bli renade, 

helgade och brinnande kristna. De kommer då att under vedermödans tid bli 

frälsta, men såsom genom eld (1 Kor 3:12-10). Eftersom det står i Uppenbarelseboken 

om en skara frälsta så stor att ingen kan räkna dem, som har kommit 

”ur det stora lidandet (vedermödan). De har tvättat sina kläder rena och gjort 

dem vita i Lammets blod” (Upp 7:14b), har vi anledning att tro att den tiden 

kommer att innebära den största väckelse som jorden har varit med om – och 

detta bland dessa som inte var redo. Deras livsverk brinner upp – de har inga 

kronor och troner – men de har segerpalmer i sina händer där de står inför 

tronen och lovar Gud och Lammet för frälsningen. 

– För mig är detta att det gives en möjlighet att söka nåden efter att brudgummen 

har hämtat dem som var redo, ett stark argument för att uppryckandet 

sker före vedermödan. Ty jag tror att de som inte var redo vid Kristi uppenbarelse 

i skyn och får gå igenom vedermödans prövningar, likväl blir frälsta och 

får komma med som en efterskörd, som vi har tecknad i den stora vita skaran. 

Om inte, hur förklarar du, Mattias, hur denna oräkneliga skara kan stå inför 

tronen och prisa Gud och Lammet för att de blivit frälsta ”ur det stora lidandet”. 

Liknelsen visar också hur orimligt det är att tillämpa denna på att församlingens 

uppryckande skulle ske efter vedermödan på Herrens dag. Då skulle 

ju halva församlingen – de fem oförståndiga – inte få ett tillfälle att söka ny nåd 

och skulle gå förlorade. Stämmer det med Jesu anda om att rädda vad räddas 

82

kan av de förlorade Nej, jag kan inte tro på att de kristnas himmelsfärd ska ske 

efter vedermödan. 

Förkunnas evangelium under vedermödan 

Stefan: – Finns det bibelstöd för att människor kan bli frälsta efter uppryckandet 

Dörren är ju stängd 

Andreas (Pre): – Det finns flera. Först vill jag upprepa vad jag sagt om 

Joels profetia för denna tidsålders avslutning. Han profeterar om: ”Blod, eld 

och rökstoder. Solen ska vändas i mörker och månen i blod.” Vid ett atomkrig 

blir det stoder av rök och svampmoln, just så som Joel beskriver det. Stratosfären 

blir fylld av damm och atomsopor, som gör att solen förmörkas och månen blir 

blodröd. Då solen förlorar sin lyskraft blir följden därav en atomvinter. Men 

trots denna vedermöda som drabbar jorden då en tredjedel av jorden blir skövlad 

av eld (Upp 8:7), så säger Joel om de yttersta dagarna: ”Men det skall ske 

att var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst ” (Joel 2:28.32; Apg 

2:17-20). Alltså kommer alla de bli frälsta som under denna nödtid ropar på 

Herren. 

– Sedan har vi de två eldsvittnena som predikar utanför Jerusalem under 

vedermödans första hälft. De symboliseras av två olivträd och två ljusstakar 

som står inför jordens Herre (Upp 11:4). Det betyder att de är smorda av Guds 

ande och vittnar om sanningen. Jag citerar: ”...Gud vår frälsare vill att alla 

människor skall räddas och komma till insikt om sanningen” (1 Tim 2:4). Vad 

de predikar är inte direkt utsagt, men eftersom de är smorda med Guds Ande 

kommer de förvisso att predika evangelium samtidigt som de har makt att slå 

jorden med plågor. Avsikten med plågorna är att få människor att omvända sig 

(Upp 11:13b). Samtidigt kommer de förmodligen att förutsäga de hemskheter 

som människor fyllda av hat kommer att utföra på jorden. Utan tvekan kommer 

de två profeterna att varna så många som möjligt och uppfordra människor att 

ta emot frälsning. Deras budskap kommer att höras över hela jorden (Upp11: 

9-10). 

– Ett annat viktigt bibelställe är det som säger att änglar skall flyga över 

himlens mitt (lufthimlen) i slutskedet av vedermödan och predika ett evigt evangelium 

samtidigt som de varnar för att taga Antikrists märke (Upp 14:6-7). 

– Ett tredje bevis är att det under vedermödans tid finns människor som har 

Jesu vittnesbörd. Det är ett uttryck för att det finns evangeliförkunnare i ändens 

tid. Men många av dem som har Jesu vittnesbörd blir martyrer (Upp 20:4-4). 

”De övervann honom (Satan) genom Lammets blod och genom sitt vittnesbörds 

ord. De älskade inte så sitt liv att de drog sig undan döden” (Upp 12:11, 17). 

Alltså kommer evangelium att förkunnas efter uppryckandet under vedermödans 

tid då Antikrist är verksam. 

83

C. I. Scofields tolkning 

Mattias (Post): – Hannas och Andreas tolkning kan inte vara den rätta. 

Tänk på avslutningsorden i liknelsen: ”Sannerligen, jag känner er inte.” Nej, 

om de oförståndiga inte var ofrälsta så var de i varje fall sådana skrymtare, att 

Herren inte ville kännas vid dem. Nådens dörr var stängd. Att de senare ska 

kunna få ett nytt tillfälle är helt motsägande. Uppryckandet sker efter vedermödan 

på Herrens dag och efter det finns ingen frälsning. Då är det för sent. 

Jag vill hänvisa till den kände bibelläraren C. I. Scofields tolkning. Han har 

följande kommentar till de tio jungfrurna: ”Liknelsen handlar om himmelriket 

och de kristnas bekännelse: Alla har lampor, men två saker bestämmer det verkliga 

tillståndet för de oförståndiga jungfrurna: De tog ingen olja, och Herren 

sade: Jag känner er inte. Olja är en symbol av den helige Ande och Den som 

inte har Kristi Ande, tillhör inte honom (Rom 8:9). Inte heller skulle Herren 

säga till någon troende, även om han vore oandlig: Jag känner dig inte.” 

Hanna: (Mid) – Scofield i all ära, men han drar felaktiga slutsatser av den 

symboliska framställningen. Han säger att de oförståndiga inte hade någon olja 

alls och drar den slutsatsen att de aldrig varit födda på nytt. Men så är inte 

fallet. Alla hade olja, men de oförståndiga hade inte tillräckligt för att lysa ända 

till midnatt. Vidare, om man tolkar uttrycket ”jag känner er inte” som att betyda 

att de aldrig blivit födda på nytt och därmed aldrig mottagit Andens inneboende, 

så blir det ju en motsägelse i den symboliska framställningen. I sin iver 

att framställa hur slutligt nådens dörr är stängd, gör en del tillägget: Jag har 

aldrig känt er, vilket skulle betyda att de aldrig varit frälsta. Men det står inte 

så. Uttrycket som det står kan man tolka som att Herren inte kändes vid dem 

vid det tillfället. De behövde gå igenom en renings- och helgelseprocess, innan 

Herren skulle kännas vid dem, ty utan helgelse får ingen se Herren (Hebr 12:14). 

Nådens dörr är inte stängd 

Hanna: (Mid) – Jag har ytterligare ett argument för att nådens dörr ej kan 

vara stängd efter uppryckandet. Det handlar om Kristi kärlek till de förlorade. 

En liknelse är en bildlig framställning. Det väsentliga i denna liknelse är att 

vara vaken och vänta på brudgummen. Det klarade de oförståndiga till långt ut 

på natten, men de nådde inte ända fram. Skulle då dessa troende, som på grund 

av livets bitterhet och prövningar har somnat eller slocknat i sin aktiva tro och 

bekännelse inte få ett nytt nådens tillfälle Som jag känner Jesus så lämnar han 

de nittionio rättfärdiga och söker det förlorade fåret tills han finner det. De fem 

oförståndiga är inte döda – men de lever mitt i den värsta vedermöda som har 

funnits på jorden (Dan 12:1; Matt 24:21). Så länge en människa är i livet kan 

hon åkalla Herrens namn och bli frälst. 

84

Mattias (Post): – Stopp här! Du säger så därför att du tror att det ska bli en 

tid mellan uppryckandet och Herrens dag. Men tänk om min teori är rätt, att det 

inte blir någon tid mellan uppryckandet och Herrens ankomst till jorden. Då 

blir det ingen tid att söka Herren. 

Liknelsen ska inte tolkas symboliskt 

Kristina: – Elia har begärt ordet. Jag har kallat hit honom eftersom jag vet 

att han har en annorlunda syn på tolkningen av denna liknelse. I vår förra cirkel 

företrädde han den så kallade epifanesteorin. Han kallar sin tolkningsmetod för 

”realistisk” (Real). Varsågod! 

Elia (Real): – Som sagt, jag har en liten annan syn på liknelsen om de tio 

jungfrurna. Man får stora problem om man ska tolka den symboliskt. Som 

redan framkommit blir det stora motsägelser med en symbolisk tolkning. Å 

ena sidan menar man att de oförståndiga var födda på nytt eftersom de var 

jungfrur, hade olja och brinnande lampor, men å andra sidan var de inte födda 

på nytt därför att Herren inte kände dem. Poängen i liknelsen har vi i Jesu 

slutord: ”Vaka därför, ty ni vet inte vilken dag eller timme han kommer” (Matt 

25:13) Liknelsen är helt enkelt en framställning om hur det gick till vid ett 

bröllop 2 i Israel för 2000 år sedan för att illustrera betydelsen av vaksamhet 

inför Kristi andra tillkommelse. 

En bröllopsfest i Orienten hölls i brudens hem – i hennes fars hus. Var 

bruden en jungfru pågick den i sju dagar, om hon var en änka, i tre dagar. 

Festen började ofta sent på kvällen med att brudgummen tågade med sina svenner 

till brudens hem. En del av svennerna tågade före honom och utropade: ”Brudgummen 

kommer!” Ofta gick man stora omvägar för att så många som möjligt 

skulle få se brudgummen på väg till sin brud. Folket längs färdvägen stämde då 

in i jublet och hyllningarna. På långt håll kunde man därför höra ropen om 

brudgummens ankomst. Det var också sed att bruden valde ut några av sina 

flickvänner för att vänta på brudgummens ankomst och gå och möta honom. 

Det var deras plikt att med sin lampor ledsaga honom in till bruden. Eftersom i 

detta fallet brudgummen dröjde ända till midnatt, hade alla flickorna somnat. 

Men vid svennernas rop vaknade de och gjorde sig redo att gå ut och möta 

brudgummen. Deras lampor hade troligen brunnit hela tiden, men vid uppvaknandet 

sade de fem oförståndiga som ej hade tagit med sig extra olja: ”Våra 

lampor slocknar.” Men när de var på väg att köpa mer olja kom brudgummen 

och de fem förståndiga fick ledsaga honom in in till bruden och bröllopsfesten. 

När de oförståndiga kom tillbaka, nu med brinnande lampor, var porten 

stängd. Det var alltid sed att stänga porten väl för att inte objudna gäster skulle 

2 

Enligt liknelsen hölls bröllopfesten i brudens hem (Matt 25:10) och de tio jungfruarna som 

utgick därifrån hade som sitt uppdrag att ledsaga brudgummen till bruden. Enligt en annan 

beskrivning så var jungfrurna utsända från brudgummens hem för att ledsaga brudparet till 

deras nya hem. Studiebibeln Del I, s509. 

85

ta sig in. De oförståndiga ropade: ”Herre, herre öppna för oss!” men fick svaret: 

”Sannerligen, jag känner er inte.” Den som sade så var troligen vaktmästaren 

vid porten eller värden för festen. Brudgummen skulle troligen inte lämna 

bruden för att gå och se vem som stod och klappade på porten. Men även om så 

skulle vara fallet så betyder svaret endast att han inte kände brudens alla flickvänner. 

Titeln herre, som de oförståndiga använde symboliserar inte Herren Jesus 

utan är en vanligt titel för en överordnad. 

Detta är alltså en vanlig beskrivning på hur det gick till vid ett bröllop i 

Orienten, och syftet är att illustrera vaksamhet inför Kristi ankomst, ty vi vet 

inte när dagen och timmen är inne. De symboliska tolkningarna är onödiga och 

överflödiga. 

Många feltolkningar och falska läror 

Ingen liknelse har givit upphov till så många falska läror eller felaktiga 

tolkningar som denna. Många menar att oljan är en bild på Anden – Men oljan 

kan inte i detta fallet vara en bild på Anden ty den kan man inte köpa för 

pengar. 

I pingstväckelsens början förkunnade en del att ”de förståndiga jungfrurna” 

är de som tagit emot Andens dop. – Men Andens dop är en särskild upplevelse 

av kraft för att förkunna evangeliet och inte en förutsättning för att vara en 

Kristi brud och få del av uppryckandet. Vidare har man sagt att endast de som 

är döpta i den helige Ande och har Andens fullhet, får vara med om Lammets 

bröllop. – Men alla de som har upplevat syndernas förlåtelse och är födda på 

nytt tillhör Lammets brud och får vara med om Lammets bröllop. Vidare har 

man förkunnat att uppryckande ska ske mitt i vedermödan eftersom brudgummen 

kom vid midnatt. Men tiden för brudens uppryckande är en hemlighet. 

Ingen vet tiden eller stunden (Matt 25:13; 1 Kor 15:51). 

Andreas (Pre): – Jag har samma uppfattning som Elia att det har förekommit 

flera felaktiga och överdrivna slutsatser av denna liknelse. Men därför tror 

jag inte att man ska kasta all symboliken som Jesus här framställer överbord. 

De flesta av Jesu liknelser har en mycket talande symbolik – vinrankan, skatten 

i åkern, den dyrbara pärlan, fikonträdet, senapskornet, det förlorade fåret, med 

flera. Den här innehåller en stark förkunnelse om både renhetens (syndaförlåtelsen) 

och bekännelsens betydelse. Förmodligen är det även en profetisk liknelse, 

som visar på hur tillståndet kommer att vara i kristenheten vid tiden för 

Herrens ankomst. 

Kristina: – Nu bjuder församlingen oss nu på pizzasupé med goda sallader 

före kvällens avslutningspass. Välkomna! 

86

Kapitel 15 

Upptagen eller kvarlämnad 

Kristina: – Vi ska nu se på vad Jesus lär om hur uppryckandet kommer att 

gestalta sig på jorden. Detta har beskrivits i en bok i USA med titeln ”Left 

behind” (kvarlämnad) som där har gått ut i miljonupplagor. Så vill jag påminna 

om hur viktigt det är att vi låter skrift förklara skrift och att vi underbygger 

varje påstående med relevanta bibelord. 

Upptagen till himlen 

Hanna (Mid): – Jesus har framställt en mycket dramatisk bild av hur det 

ska bli vid hans ankomst. Jag citerar: ”Då skall två män vara ute på åkern. Den 

ene skall tas med [1917: bliva upptagen] den andre lämnas kvar. Två kvinnor 

skall mala på en handkvarn. Den ena skall tas med [1917: bliva upptagen], 

den andra lämnas kvar. Var därför vaksamma. Ty ni vet inte vilken dag er Herre 

kommer” (Matt 24:40-42 SFB) 

”Den natten skall två ligga i samma säng. Den ene skall tas med [1917: 

bliva upptagen] och den andre skall lämnas kvar. Två kvinnor skall mala tillsammans. 

Den ena skall tas med och den andra lämnas kvar. De frågade honom: 

”Var då, Herre” Han svarade dem: ”Där den döda kroppen ligger, där 

kommer gamarna att samlas” (Luk 17:34-37 SFB). 

Här tecknas en tydlig bild av hur det kommer att bli när Jesus kommer i 

skyn för att hämta sin brud. Bilden av kvinnorna som maler med sin kvarn vid 

soluppgången, männen som arbetar på åkern hela dagen, och några som ligger 

i sin sängar och sover, visar att uppryckandet händer samtidigt över hela jorden. 

Det blir en stor skilsmässa mellan dem som är redo och dem som inte är 

det. När man ser denna bild av ”uppryckandet” är det inte förenligt med tanken 

att redan samma dag – på Herrens dag – bruden ska komma tillbaka till jorden 

som efter-vedermödan-teorin hävdar. Varför blev de över huvudtaget uppryckta 

om de inte ska följa med Herren till himlen och se Faderns hus (Joh 14: 3). 

Den här jorden blir ju en enda stor ruinhög efter vedermödans och vredens tid. 

Låt mig åter citera de härliga orden: ”Om jag nu går bort och bereder plats 

[1917: rum] för er, så skall jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att 

också ni skall vara där jag är” (Joh 14:2-3). Dessa boningar är i Faderns hus i 

himlen. Det är där vi ska få vara tillsammans med Jesus och inte på Olivberget 

dit Jesus ska komma på Herrens dag men då som domare. Detta visar tydligt att 

uppryckandet till himlen för att se Faderns hus, måste ske en viss tidrymd före 

Herrens dag och avslutningen av vedermödan. 

87

Gamarna 

Mattias (Post): – Att uppryckandet sker efter vedermödan på Herrens dag 

framgår av Jesu svar på lärjungarnas fråga: ”Var då, Herre” På Herrens dag 

ska de ogudaktiga förintas, liksom på Noas och Lots tid. Därför svarade Jesus: 

”Där den döda koppen ligger samlas gamarna.” Jämför det med vad som beskrivs 

i Apokalypsen om vad som händer på Herrens dag, då Jesus kommer på 

den vita hästen och de himmelska härskarorna följer honom: ”Och jag såg en 

ängel stå i solen, och han ropade med hög röst till alla fåglar, som flyger högst 

uppe på himlen (rovfåglarna): Kom och samlas till Guds stora måltid, så skall 

ni få äta kött av kungar och härförare och mäktiga män, kött av hästar och 

deras ryttare och kött av alla människor, fria och slavar, små och stora” (Upp 

19:17-18). 

Andreas (Pre): – Det Jesus sa om gamarna behöver inte syfta enbart på 

Harmagedon. Det kommer att finnas döda kroppar för gamarna under hela den 

hemska vedermödan då mer än halva världens befolkning går under i krig, 

hungersnöd och pest redan under den första halvan av de sju åren. Fåglar (gamar) 

är också en bild av onda andar (Matt 13: 4,19). När Jesus hämtat bruden, är den 

övervägande delen av mänskligheten andligen död i synder och överträdelser 

(Ef 2:1-2). De onda andarna får fritt spelrum, och det är då som Antikrist 

blir besatt av Satan och orsakar världens hemskaste vedermöda – ett ”jihad” 

mot dem som finns kvar av de kristustroende och av judarna. Märk att Jesus sa 

”den döda kroppen” och inte kropparna, vilket visar att ”kroppen” är en metafor 

för den mänsklighet som vänt Gud ryggen. 

Inte ”uppryckande” utan borttagande 

Elia (Real): – Ni får ursäkta. Men jag har en helt annan syn på Jesu framställning 

om att en ska tas med och en ska lämnas kvar. Det gäller inte uppryckandet 

av församlingen utan om borttagandet av de onda ”getterna”, från 

jorden. Här följer en översättning av vad Dake säger i sin kommentarbibel 

(Luk 17:34-37 Dake, NT sidan 81-1): 

”Texten handlar om det andra advent och inte om uppryckandet. Hela bilden 

handlar om destruktion (destruction) av många vid Harmagedon när Kristus 

kommer då döda kroppar blir till mat för himlens fåglar. 

Vanligtsvis brukar man tillämpa denna text på uppryckandet, men sammanhanget 

visar att det handlar om det andra advent i både Matt 24:27-42 och 

i Luk 17:25-37. Det är sant att vid uppryckandet ska en här och en där bli 

uppryckt för att möta Herren i skyn, men de ska inte bli förgjorda (destroyed) 

som här. Denna text bör inte användas som ett bevis på uppryckandet. Det finns 

tillräckligt med skriftställen för att bevisa uppryckandet utan dessa passager. – 

Just som en flod som tog dem alla bort eller förgjorde människor, så ska också 

Kristus vid det andra advent förgöra många och döda kroppar blir till mat åt 

himlens fåglar. 

88

Sammanhanget visar upp en mobilisation av nationerna vid Harmagedon 

där de kommer att förgöras av Kristus och himlens arméer vid Kristi andra 

advent. Just som Noa och Lot och deras familjer lämnades kvar efter de två 

förödelserna (destructions) på deras tid, på samma sätt kommer dessa som inte 

blir dödade vid Harmagedon att lämnas kvar vid det andra advent. När Kristus 

kommer med, inte för sina heliga, får dessa kvarlämnade gå in i Millenniet och 

återuppbygga (replenish) jorden vid den tiden.” (Slut översättning). 

Andreas (Pre): – Den som har Dake´s Annotated Reference Bible, vet att 

Finis J Dake är en mycket kunnig bibelkommentator. Men när det gäller hans 

tolkning av texten om ”uppryckandet” som vi nu läst, så tror jag att han har 

tagit fel. Det grekiska grundtextordet för ”uppryckandet”, paralambánetai, 

betyder motta, erhålla, ta till sig, överta. Det betyder varken att borttaga eller 

att förgöra eller döda som Dake vill framställa det. Att denna bild av uppryckandet 

att ”en tages med och en lämnas kvar” i Jesu tal är sammankopplat med 

domen som kom i Noas och Lots dagar, betyder att efter uppryckandet av bruden 

börjar vedermödans tid på jorden med ”blod, eld och rökmoln” som pågår 

i sju år och avslutas med Harmagedon. Det var efter att Noa gått in i arken och 

Lot och hans familj hade flytt från Sodom (blivit räddade) som förödelsen 

började. 

Martyrer under världens värsta vedermöda 

Stefan: – Blir det några överlevande som kan ryckas upp efter denna fruktansvärda 

förföljelse av dem som har Jesu vittnesbörd, om uppryckandet skulle 

ske i slutet av vedermödan Blir inte nästan alla martyrer 

Andreas (Pre): – För att svara på den frågan behöver man se litet på vad 

som händer under vedermödan och orsakerna till martyrskapet. Vi har samtalat 

om detta tidigare så det blir en del repetition. Först vill jag säga att vi i allmänhet 

inte sätter oss riktigt in i vilken fruktansvärd tid vedermödan blir. Enligt 

Apokalypsen sker det stora katastrofer redan under de första tre och halft åren. 

När de fyra första inseglen bryts (Upp 6:1-7) och fyra hästar träder fram, tas 

friden bort från människorna och de ska slakta varandra. Genom krig, hungersnöd 

och pest kommer en fjärdedel av jordens befolkning att då gå under. Då 

domsbasunerna börjar ljuda (Upp 8:7) kommer ytterligare en tredjedel av jorden 

att brinna i det som beskrivs som ett atomkrig: eld, blandat med blod, en 

tredjedel av allt levande i havet dör, en tredjedel av vattnet i vattendragen och 

vattenkällorna blir odrickbart – det blir bittert som malört. Likaså blir en tredjedel 

av solen, månen och stjärnorna förmörkade med en atomvinter som följd. 

Genom dessa två stora katastrofer har världens befolkning reducerats till hälften. 

Men det är inte slutet. Nästa stora vedermöda inträffar då den sjätte ängeln 

blåser i sin basun och de fyra ”satansänglarna” vid avgrundens brunn kommer 

lös med en arme av två hundra miljoner ”demonryttare från avgrunden”. De 

dödar ytterligare en tredjedel av människorna. Världsbefolkningen skulle därmed 

ha reducerats till en fjärdedel. Detta sker under den första halvan av 

vedermödans tid. 

89

Vad jag här citerat är uppfyllelsen av den profetia som Jesus ger i sitt tal om 

ändens tid. Tillåt mig att jag även upprepar flera bibelord vi citerat förut: ”Ty 

då skall det bliva en stor vedermöda, vars like icke har förekommit allt från 

världens begynnelse intill nu, ej heller någonsin skall förekomma” (Matt 24:21, 

1917, Dan 12:1). Jesus säger vidare att ”tecken skall visa sig i solen, i månen 

och i stjärnorna, och på jorden skall folken gripas av ångest och stå rådlösa 

vid havets och bränningarnas dån. Människor ska ge upp andan av skräck, i 

väntan på det som skall komma över världen. Ty himlens krafter skall skakas. 

Men när detta börjar att ske, så räta på er och lyft upp era huvuden, ty då 

närmar sig er förlossning” (Luk 21:25-26, 28). 

Vad jag citerade om förödelserna under inseglen och basunerna gäller den 

första halvan av vedermödan. Under de sista tre och halvt åren, då Antikrist har 

oinskränkt makt, kommer den stora förföljelsen av de heliga (Upp 13:7). Två 

tredjedelar av israeliterna går under i ”Jakobs nöd” (Jer 30:7-9, Sak 13:8-9) 

och ”I sitt raseri mot kvinnan (Israel) gick draken (Satan) bort för att strida 

mot de övriga av hennes barn, mot dem som lyder Guds bud och håller fast vid 

Jesu vittnesbörd” (Upp 12.17). 

Även om det kommer en stor väckelse på jorden efter uppryckandet, så 

kommer många av dessa nyfrälsta och förnyade kristna att dö och bli upptagna 

till himlen i de katastrofer då jordens befolkning kanske reduceras till endast 

tjugo procent av vad den var före vedermödans början. Dessutom blir alla dessa, 

som vittnar om Jesus och inte tillber odjuret, martyrer genom halshuggning 

(Upp 13:15, 20:4). Av detta kan man förstå att det troligen inte kan bli många 

överlevande som kan få del av förvandlingen och uppryckandet om det skulle 

ske i slutet eller strax efter den stora vedermödan. 

Vilka är redo 

Stefan: – När jag hört detta kan jag bättre förstå Jesu ord om betydelsen av 

att vaka och be om kraft att ” kunna undfly allt det som skall komma och kunna 

bestå inför Människosonen” (Luk 21:36 FSB). Men har ni ett svar på vilka 

som kan vara redo 

Petra: – Denna fråga är den svåraste av alla. Gud kan se på oss på ett helt 

annat sätt än vad vi själva gör i vår begränsning. Men Jesus har ett ord som kan 

vara ett svar: ”Var och en som känns vid mig inför människorna, honom skall 

jag kännas vid inför min Fader i himlen” (Matt 10:32). ”Den som skäms för 

mig och mina ord i detta trolösa och syndiga släkte, för honom skall också 

Människosonen skämmas, när han kommer i sin Faders härlighet med de heliga 

änglarna” (Mark 8:38 FSB). Som svar på frågan när uppryckandet ska 

ske, måste vi svara: Det vet vi inte. Jesus har sagt: ”Ingen vet dagen eller 

timmen”. Det är en hemlighet (Matt 24:36; 1 Kor 15:51). 

Kristina: – Avslutningen av denna ”weekend” blir i morgon på ordinarie 

gudstjänsttid. Vi kommer då att samtala om läran ”en gång frälst alltid frälst” 

och om Kristi domstol. 

90

Kapitel 16 

Frälst eller förlorad 

Kristina: – Välkomna till vår förmiddagsgudstjänst. Vi har indelat avslutningen 

av vår bibelstudieserie om Kristi tillkommelse i skyn i två pass med 

servering däremellan. Hanna har begärt ordet, men innan hon talar vill jag inleda 

med en alldeles speciell upplevelse som jag aldrig kan glömma. 

– När jag var ung fick en känd väckelsepredikant i Pingströrelsen se en syn 

av Kristi återkomst mitt i en predikan i ett stort tältmöte. Jag glömmer aldrig 

hans beskrivning av den synen: ”Jag ser en lysande stjärna långt borta. Ljuset 

blir allt starkare. Stjärnan kommer närmre och blir allt mäktigare i lyskraft. Nu 

ser jag tydligt – stjärnan är ett ”moln” av ljusets änglar och längst fram ser jag 

Jesus med utsträckta händer. Jag kan nu se sårmärkena i hans händer och fötter. 

Hela tiden hör jag ljudet av en väldig kör sjunga jubelsånger. Nu hör jag även 

genomträngande basunljud. Över jorden är det mörker och dystra dimmor. Då 

lyser det till. Från gravplatser runt om hela jorden ser jag ljusgestalterna komma 

upp och en efter en blir de uppryckta i skyn. Nu ser jag tydligt Jesu strålande 

ansikte. Från såren i hans händer, fötter och sida går det ut strålar över hela 

jorden och varje människa som träffas av en ljusstråle blir i ett ögonblick förvandlad 

till en ljusgestalt som lyfts upp i molnen framför Jesus. Vilken jubelsång! 

Vilken segersång! Vilken fest! En väldig skara har nu samlats framför 

Jesus och under outsäglig glädje och lovsång drar nu skaran bort i skyn. ” 

En gång frälst alltid frälst 

Hanna (Mid): – Vilken underbar syn! Det största är att det kommer att bli 

verklighet en dag. Lyckliga dem som är redo när Jesus kommer! Men vi har 

också samtalat om hur det går för dem som blir kvarlämnade vid Kristi tillkommelse 

i skyn. Min fråga är: ”Kan nådens dörr vara stängd för alltid för dem som 

en gång blivit frälsta” Jag tror inte det! Jesus säger i sitt stora tal om sig själv 

som livets bröd: ”Och detta är hans vilja som har sänt mig: att jag inte skall 

låta någon gå förlorad av dem som han har gett mig, utan låta dem uppstå på 

den sista dagen” (Joh 6:39). Detta gäller dem som har upplevat syndernas förlåtelse 

och pånyttfödelse genom Anden. Även om de inte var redo vid Kristi 

ankomst, kommer Herren att göra dem redo under vedermödans tid. 

Mattias (Post): – Detta är ”eternal security”- läran, som i översättning blir 

”evig säkerhet” men brukar formuleras ”en gång frälst, alltid frälst”. Många 

anser att det är felaktig lära som invaggar människor i en falsk säkerhet. 

Hanna (Mid): – Jesus har givit oss detta löfte. Menar du att Jesus skulle 

invagga oss i en falsk säkerhet 

91

Mattias (Post): – Att det är Faderns vilja att inte någon ska gå förlorad, 

betyder väl inte att det går i uppfyllelse. Det beror ju också på människans 

vilja. På ett annat ställe står det att ”[Gud] vill att alla människor skall bli 

frälsta och komma till insikt om sanningen” (1 Tim 2:4).Vi vet att det är Guds 

vilja att alla ska bli frälsta, men inte blir alla frälsta för det. Många får aldrig 

höra evangeliet och många hörsammar inte kallelsen. Gud kör inte över någon 

människas fria vilja. 

Hanna (Mid): – I Jesu tal handlar det inte bara om människor i allmänhet, 

utan här är det fråga om dem som Fadern har givit åt Jesus. De kan aldrig gå 

förlorade enligt Jesu löfte. 

Stefan: – Finns det bibelord som säger att de som en gång blivit frälsta kan 

gå förlorade 

Elia (Real): – Det finns flera bibelord om att även frälsta kan gå förlorade. 

Ett av de mer kända är: ”Ty de som en gång tagit emot ljuset och smakat den 

himmelska gåvan, fått del av den helige Ande och smakat det goda Gudsordet 

och den kommande världens krafter men sedan avfallit, dem är det omöjligt att 

föra till ny omvändelse, eftersom de själva på nytt korsfäster Guds Son och 

öppet hånar honom (Hebr 6: 4-6 FSB). Här står det tydligt att det handlar om 

frälsta människor som fått del av den helige Ande, men ändå avfallit och går 

förlorade, ty det är omöjligt att på nytt föra dem till omvändelse. 

Mattias (Post): – Om människan efter att ha upplevat nåden och frälsning 

bestämmer sig för att ta ställning emot Jesus och hans försoning på korset och 

hånar Jesus inför människorna, då har han själv bestämt sig för att motarbeta 

och göra om intet Guds plan och vilja för sin eviga frälsning. Han går förlorad 

trots upplevelsen av Anden i sitt liv. 

Gud verkar i både vilja och gärning 

Hanna (Mid): – Har Gud en gång bestämt oss till frälsning och evig liv, tror 

jag inte att vi kan omintetgöra det. ”Ty Gud är den som verkar i eder både vilja 

och gärning, för att hans goda vilja ska ske” (Fil 2:13, Ef 2:10). Gud kommer 

att påverka vår vilja och bevara oss hela vägen. ”Ty detta är min Faders vilja: 

att alla som ser Sonen och tror på honom skall ha evigt liv. Och jag skall låta 

dem uppstå på den sista dagen” (Joh 6:40). Jesus säger alla! Alla får det eviga 

livets gåva. Kan han då sedan ta tillbaka det eviga livet Då är ju inte det livet 

evigt! 

Andreas (Pre): – Det är svårt att förklara dessa motsägande bibelord. Men 

det ser ut som att även en gång frälsta kan falla så djupt att de går förlorade. 

Men de måste höra till undantagen och vara en särskild kategori. Ty vi har 

många exempel på ”avfällingar” som kommit tillbaka och upplevat ny nåd. 

Men dessa här nämnda kunde inte föras fram till en ny omvändelse. Anledningen 

måste vara att de begått en oförlåtlig synd, nämligen mot den helige 

Ande och förkastat Jesus som frälsaren. 

92

Elia (Real): – Här har vi ett annat bevis på att den som upplevat frälsningen 

kan gå förlorad, också det från Hebreerbrevet: ”Ty syndar vi med vett och vilja 

efter att ha lärt känna sanningen, återstår inte längre något offer för synderna; 

då väntar en fruktansvärd dom och en glupande eld som skall förtära dem som 

trotsar Gud. Den som överger Moses lag måste utan förskoning dö, om två 

eller tre vittnar mot honom. Hur mycket hårdare straff förtjänar då inte den 

som trampar Guds son under sina fötter, vanhelgar förbundsblodet (SFB: håller 

förbundsblodet för orent), genom vilket han har blivit helgad, och kränker 

(SFB: smädar) nådens Ande. Vi känner honom som har sagt: Min är hämnden, 

jag skall utkräva den, och vidare: Herren skall döma sitt folk. Det är fruktansvärt 

att falla i den levande Gudens händer” (Hebr 10:26-31). 

Den trånga porten och den smala vägen 

Elia (Real): – Om man syndar med ”vett och vilja” sedan man upplevat 

frälsningen går man förlorad, ty då återstår inte mer något offer för synden. 

Jesus säger faktiskt: ”Den port är vid, och den väg är bred som leder till fördärvet... 

Och den port är trång, och den väg är smal som leder till livet, och det 

är få som finner den” (Matt 7:13b-14 SFB). Om alla de som syndar och avviker 

från den smala vägen sedan de blivit frälsta, inte kan föras till en ny omvändelse, 

då blir det kanske endast få som får uppleva slutfrälsningen Som svar 

på frågan: ”Herre, är det bara få som blir frälsta” svarade Jesus: ”Kämpa för 

att komma in genom den trånga porten. Ty många, säger jag er, skall försöka 

komma in men inte kunna det” (Luk 13:23-24). 

Andreas (Pre): – Guds rike går fram som en präriebrand i världen. Väldigt 

många blir frälsta varje dag. När Jesus säger att många ska försöka men inte 

kunna, så är det underförstått att de försöker på en annan väg än att gå genom 

”den trånga porten” – syndaånger och ödmjuk bön om syndaförlåtelse. I Jesu 

verksamhet var det få som fann vägen till livet. En gång frågade Jesus lärjungarna: 

”Ska ni också gå bort” Petrus svarade då: ”Till vem skulle vi gå. Du har 

det eviga livets ord.” Men när Hjälparen, den helige Ande, kom och överbevisade 

om synd, rättfärdighet och dom, då blev det skaror frälsta. 

Dödssynd 

Mattias (Post): – Citatet från Hebreerbrevet är ett tydligt exempel på människor 

som har upplevat den helige Ande men ändå avfaller och direkt motverkar 

Guds vilja med sitt liv. Enligt vittnesbörd från urkyrkan fanns det människor 

som hånade Jesus och hans lära fastän de en gång bekänt sig som kristna. 

De blev utmanade av både judar och romare att trampa på korset och spotta på 

de nytestamentliga skrifterna. Deras egen vilja gjorde om intet Guds vilja med 

sina liv. Hebreerbrevet skrevs före templets förstöring år 70 och var en kraftig 

varning till de judekristna att inte avfalla från tron på Jesus som deras Messias. 

Det finns olika slags avfall och det finns synd till döds (1 Joh 5:16-17). Det 

här beskrivna avfallet innebär ett ställningstagande mot Jesus och att göra ho- 

93

94 

nom till ett åtlöje för människorna. Man smädade nådens ande och sade att 

upplevelsen av den helige Ande var ett verk av demoner. Det är samma oförlåtna 

synd som Jesus anklagade en del av fariseerna för. Om någon smädar nådens 

Ande skär denne – bildligt talat – själv av den livlina som skulle rädda honom 

från att sjunka. Jag måste genast tillägga, att de som syndar mot Anden, är 

väldigt likgiltiga för sin själs frälsning av den anledningen att Anden ej påverkar 

dem längre (Joh 18:8). De människor som fruktar att de syndat mot Anden 

hör inte till dem som har begått en sådan synd och jag tror att det är ganska få 

som har syndat mot Anden. 

Stefan: – Vad är en dödssynd 

Hanna (Mid): – Dödssynd är synd mot den helige Ande (Matt 12:31). ”Om 

någon ser sin broder begå en synd som inte är en dödssynd, skall han be, och 

han skall ge liv åt honom, åt dem som inte begår någon dödssynd. Det finns 

synd som leder till döden. Det är inte sådan synd jag menar när jag säger att 

man skall be. Varje orätt är synd, men det finns synd som inte är dödssynd” (1 

Joh 5:16-17). När man läser detta kan man få den uppfattningen att även frälsta 

människor kan begå en dödssynd och därmed gå förlorade. Men svaret på att 

dödssynden endast gäller opånyttfödda människor har vi i början av nästa kapitel, 

där Johannes skriver: ”Vi vet att de som är födda av Gud inte syndar. Han 

som föddes av Gud bevarar dem och den Onde kan inte röra dem” (1 Joh 5:18) 

. Ordet ”syndar” har här betydelsen ”dödssynd”. 

Andreas (Pre): – Versarna från Hebreerbrevet som Elia citerade är en fortsättning 

av samma varning som vi hört tidigare men med andra ord. I båda 

fallen handlar det om nänniskor som begår en dödssynd, nämligen att smäda 

nådens Ande. Det är alltså inte fråga om ett avfall genom att begå vanliga köttsliga 

synder, utan en viljeyttring då man tar helt avstånd från Andens verk i sitt 

liv. Min erfarenhet är att det är väldigt få som begår en sådan dödssynd mot 

Anden. Så här lyder Studiebibelns kommentar: ”Ordet ´synd´ är här inte använt 

i fråga om överträdelser i största allmänhet, utan en speciell synd, ett avfall 

från tron och sanningen, som man en gång kände och bekände. Det är inte 

så mycket en avfallshandling som en avfallsställning, en fullständig förkastelse 

av den kristna tron. Det finns inte något annat offer för synd än det offer 

Kristus frambar, och förkastar man detta, finns ingen möjlighet till frälsning.” 

Så vill jag bemöta Elias syn på avfall från den smala vägen. Att gå in genom 

den trånga porten är att söka nåden till syndernas förlåtelse och ta emot 

Jesus i sitt hjärta. Då sker pånyttfödelsens under och sökaren får uppleva det 

eviga livet. Men de som försöker en annan väg kommer inte att bli frälsta hur 

mycket de än försöker. I vårt kristendomsfientliga och sekulariserade land är 

det kanske relativt sett få som finner den trånga porten, men när man ser 

missionsrapporterna från hela världen är det skaror som söker och upplever 

Andens liv genom tron på Jesus. Det är ett stort tacksägelseämne att så många 

finner nådens port världen över.

Vidare tror jag inte att avfallet från den smala vägen är så stort som Elia vill 

göra gällande. Tillfälliga avfall har väl de flesta kristna gjort, men jag tror att 

alla som inte begår en dödssynd finner vägen tillbaka. Orden i Johannes första 

brev vägleder oss: ”Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är ljuset, så har vi 

gemenskap med varandra, och Jesu, hans sons blod renar oss från all synd. 

Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva... Om vi bekänner våra 

synder, är han trofast och rättfärdig, så han förlåter oss våra synder och renar 

oss från all orättfärdighet” (1 Joh 1:7-9). Detta är att vandra på den smala 

vägen – sanningens och nådens väg. Det är min övertygelse att de som lever i 

detta hör till dem om vilka Jesus säger: ”Jag skall inte förlora någon enda”. 

Jag har aldrig känt er 

Elia (Elia): – Tillåt mig komma med en tredje text och välkänt bibelord i 

sammanhanget: ”Ett träd som inte bär god frukt blir nedhugget och kastat i 

elden. Alltså skall ni känna igen dem på deras frukt. Inte skall var och en som 

säger ´Herre, herre´ till mig komma in i himmelriket, utan den som gör min 

himmelske Faders vilja. Många skall säga till mig på den dagen: Herre, Herre, 

har vi inte profeterat med hjälp av ditt namn och med hjälp av ditt namn drivit 

ut onda andar och med hjälp av ditt namn gjort många kraftgärningar Men 

då skall jag säga dem sanningen: Jag har aldrig känt er. Gå bort ifrån mig, ni 

laglösa!” (B2000: ni ondskans hantlangare!) (Matt 7:19-23 SFB). 

Här beskrivs människor som både profeterat, drivit ut onda andar och gjort 

kraftgärningar i Jesus namn. De hade varit framgångsrika förkunnare men senare 

avfallit. Jesus säger att de var hycklare som ropade ”Herre, herre”, men 

inte gjorde Guds vilja. Åter ett exempel på att även människor som står i det 

främsta ledet i den kristna kyrkan kan avfalla och gå förlorade. 

Hanna (Mid): – Här står det tydligt att Jesus aldrig hade känt dem, vilket 

betyder att de aldrig varit födda på nytt. De använde Jesu namn för själviska 

syften. Vi har ett exempel i trollkarlen Simon som av Petrus ville köpa gåvan 

att förmedla den helige Ande genom handpåläggning (Apg 8: 18-24). Det har 

funnits många falska profeter genom tiderna som velat tjäna pengar på att vara 

”helbrägdagörare”. Sedan har vi alla de laglösa ogärningsmän som brukat 

våld i Jesu namn. Hur många illgärningar har inte gjorts i det kristna namnet 

under inkvisitionen. Även i våra dagar har vi dem som använder det kristna 

namnet i politiken, men är långt borta från ett liv efter Guds vilja. Jag behöver 

bara nämna dessa som brukar våld och terror under namnet av att vara kristna 

som t ex i Nordirland eller Libanon. Dessa så kallade kristna är inte födda på 

nytt och Jesus har aldrig känt dem. 

Ingen kan rycka dem ur min hand 

Hanna (Mid): – Jesu löfte står kvar att han kan bevara dem som han har fått 

av Fadern. Eller hur kan annars ”deras namn från världens begynnelse vara 

skrivna i livets bok, det slaktade Lammets bok” (Upp 13:8, 17:8) Det är Fa- 

95

derns förutbestämda vilja. Vem kan omintetgöra den Jesus säger: ”Mina får 

lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig. Jag ger dem evigt 

liv, och de skall aldrig någonsin gå förlorade, och ingen skall rycka dem ur 

min hand. Vad min Fader har gett mig är större än allt, och ingen kan rycka 

dem ur min Faders hand. Jag och Fadern är ett” (Joh 10: 27-30 SFB). 

Elia (Real): – Här återigen finns ett villkor för att bli bevarade intill slutet, 

nämligen att lyssna till Herdens röst och följa den. Det är endast ”den som 

håller ut till slutet [som] skall bli räddad” (Matt 24:13). Vidare, man kan faktiskt 

få sitt namn struket ur livets bok: ”Den som segrar skall alltså kläs i vita 

kläder, och jag skall inte stryka hans namn ur livets bok...” (Upp 3:5). 

Hanna (Mid): – Alla frälsta – pånyttfödda – är övervinnare, inte gå grund 

av sina egna gärningar eller förmåga, utan därför att de tror på Jesus och hans 

löften. Vi har alla del i den första uppståndelsen till liv, ty vi tillhör Jesus och 

han har själv köpt oss med sitt blod. Jesus känner ”sina får” och han vakar 

över oss. Och ”vem kan skilja oss från Kristi kärlek” (Rom 8:35-39). 

Mattias (Post): – Det finns många fler ord med varningar för avfall från 

tron och den första tillförsikten. Så varnar Petrus för falska profeter och avslutar 

med orden: ”De kommer till och med att förneka den Herre som friköpt 

dem och störtar sig därmed i fördärvet” (2 Petr 2:1). I Hebreerbrevet har vi 

flera varningar: ”Se till bröder, att ingen av er är ond och trolös i sitt hjärta och 

avfaller från den levande Guden. Uppmuntra varandra varje dag, så länge 

man kan säga idag, så att ingen låter sig förledas av synden och förhärdar sig. 

Ty vi har del i Kristus, om vi ända till slutet orubbligt håller oss till samma 

grundval som i början” (Hebr 3:12-14). 

Jesus ber för oss 

Hanna (Mid): – Att det finns avfall från tron och den första tillförsikten, det 

belyser de fem oförståndiga jungfrurna. Men frågan är om hur slutet blir. Eftersom 

Jesus har sagt att ingen av dem som Fadern givit honom ska gå förlorade, 

så tror jag att Herren ger dem en ny överväldigande nådatid och andeuppenbarelse 

innan slutet kommer, så att de blir frälsta såsom genom eld. Livsverket 

brinner upp, men själen blir frälst. 

Det är intressant att aposteln Petrus varnar för falska profeter som ”till och 

med förnekar den Herre som friköpt dem”. Han hade själv upplevat ett djupt 

avfall och förnekat sin kännedom om Jesus. Visst, det var i en brydd situation 

när soldaten tyckte sig känna igen honom ”som den som högg av översteprästens 

tjänares öra”. Då förbannade och svor han på att han inte kände Jesus. Före 

detta hade han även förnekat Jesus inför en enkel tjänsteflicka. Men trots detta 

djupa avfall gick inte Petrus förlorad. Jesus hade innan detta hände sagt: ”Simon, 

Simon, se, Satan har begärt att få sålla er som vete. Men jag har bett för 

dig att din tro inte skall bli om intet...” (Luk 22:31-32). Det var Jesu förbön och 

bevarande makt som räddade Petrus. Inte heller Petrus som förnekade sin Herre 

96

Jesus – den himmelske översteprästen 

framför det brustna förhänget 

Matt 27:51; Upp 8:2-7; Rom 8:34; Hebr 2:17;3:1 

97

98 

slutade i fördärvet. Han blev upprättad redan här i tiden och det av Jesus själv! 

Tre gånger hade Petrus förnekat, tre gånger frågade Jesus honom om han älskade 

honom och gav honom det största uppdrag som en människa kan få. Tre 

gånger kallade Jesus honom till att bli en herde för fåren och lammen – Guds 

församling. Det samma gäller oss! Jesus ber för oss! Vi har en stor överstepräst 

i Jesus, som har medlidande med våra svagheter och som ber för oss (Hebr 

4:14-16, Rom 8:31-39). Den som en gång blivit frälst kan sedan inte gå förlorad. 

Det har Jesus själv sagt. 

Mattias (Post): – Paulus skriver: ” Vad jag ofta har sagt till er, det säger jag 

nu under tårar; många lever som fiender till Kristi kors. De får sitt slut i 

fördärvet. De har buken till gud och sätter sin ära i det som är deras skam, 

dessa som bara tänker på det jordiska” (Fil 3:18-19 SFB). Det ordet talar för 

sig själv. Den som lever så slutar i fördärvet även om han kallas en kristen. 

Hanna (Mid): – Ingen som Jesus har givit det eviga livet i pånyttfödelsen 

kan sluta i fördärvet. Då skulle Jesu löfte om att helga och bevara oss inte 

betyda någonting (Joh 17:9-19). Paulus skriver: ”Ty med ett enda offer har han 

för all framtid fullkomnat dem som blir helgade” (Hebr 10:14). ”Jag är övertygad 

om att han som har börjat ett gott verk i er också skall fullborda det till 

Kristi Jesu dag” (Fil 1:6). Exemplet som Mattias framförde gäller de ogudaktiga 

som alla vandrar som fiender till Kristi kors. Visst är det sant att även de som 

upplevat frälsningen kan komma långt bort från Guds vilja med sina liv. Vi har 

ju exemplet med kung David. Men Gud tog inte sin helige Ande bort från 

David (Ps 51:13), och han gör det inte med några andra avfällingar heller såvida 

de inte begår synd mot Anden. Den som en gång blivit ett Guds barn 

kommer att förbli det trots brister i helgelse och efterföljelse. 

Elia (Real): – Till slut vill jag citera några kraftiga varningar till dem som 

lever ett syndigt liv. Paulus skriver om köttets gärningar och säger uttryckligen 

att ingen som lever så ska ärva Guds rike. Jag citerar: ”Köttets gärningar är 

uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, 

kiv, avund, vredesutbrott, villoläror, illvilja, fylleri, utsvävningar och annat 

sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall 

inte ärva Guds rike (Gal 5:19-21). 

Andreas (Pre): – Detta handlar inte om avfälliga kristna utan är en allmän 

beskrivning av världens barn som är andligen ”döda genom sina synder och 

överträdelser” och följer sina syndiga begär och gör vad köttet och sinnet vill 

långt borta från Gud och hans frälsning (Ef 2:1-3). Om en kristen faller för 

köttsliga synder bli hon påmind av den helige Ande om att söka förlåtelse och 

rening. 

Kristina: – Vilken häftig debatt med starka motsättningar! Vad bra! Detta 

tvingar oss alla att läsa Bibeln! Och sista ordet är ännu inte sagt i detta ämne. 

Nästa timma blir huvudrubriken ”Vid Kristi domstol”. Eftersom det blir en 

lång förmiddagsgudstjänst idag har vi ordnat med servering mellan våra sessioner. 

Välkomna till festsalen!

Kapitel 17 

Kristi domstol 

Kristina: – Nu har vi kommit till finalen på vår långa bibelstudieserie om 

Kristi återkomst och därmed relaterade ämnen. Under samtalets gång har vi 

kommit ut på många sidospår, men vi kan nog säga att det har varit mycket 

intressanta och givande utflykter i trons omväxlande landskap. I avslutningen 

av vår ”weekend” ska vi tala om ett mycket viktigt ämne för oss alla nämligen 

om Kristi domstol. Det är viktigt ty Ordet säger att alla frälsta ”sådana vi är” 

ska ställas inför denna domstol. 

– Stefan har begärt ordet. 

Helgelse 

Stefan: – Ni har förut citerat ett bibelord om att ”utan helgelse får ingen se 

Herren” (Hebr 12:14). Hur kan det stämma med ”en gång frälst, alltid frälst” 

Elia (Real): – Det är som jag sagt hela tiden. Det stämmer inte alls. Alla 

som lever i synd och i uppenbar trots mot Guds vilja, går förlorade. 

Stefan: – Vad betyder ordet helgelse 

Andreas (Pre): – Det betyder avskildhet och heliggörelse. Studiebibeln: 

”Ordet helgelse, egentligen heliggörelse (gr, hagiasmos), betecknar en process 

genom vilken man avskiljs och invigs med hela sitt liv åt Gud. Den som redan 

är helgad [avskild] genom tron skall fara efter heliggörelse, ett liv som blir mer 

och mer helgat åt Herren.” Helgelse innebär fortsatt frälsning. 

Helgelsen är ett verk av Guds Ande. Det är han som gör oss heliga. Därför 

heter det ”heliggörelse”. Det sker i samverkan med vår vilja. Därför kan vi bli 

mer eller mindre helgade. Djupast sett är dock alla frälsta avskilda från världen 

och ”helgade av Anden” (1 Petr 1:2) genom att vi har blivit delaktiga av ”gudomlig 

natur” (2 Petr 1:4) då den helige Ande kom in i hjärtats tempel. Men 

helgelsen är också ett pågående verk. Därför ska vi ”...frambära oss själva som 

ett levande och heligt offer, som behagar Gud. Det skall vara vår andliga gudstjänst 

(1917: tempeltjänst). Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er 

förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är 

Guds vilja: det som är gott, behagar honom och är fullkomligt” (Rom 12:1-2). 

Kristi domstol 

Stefan: – Hur kan då frälsningen gälla även för dessa en gång frälsta som 

uppenbarligen lever ett världsligt och syndigt liv 

Hanna (Mid): – Hemligheten ligger i Kristi försoning som är så stor och så 

djup att den täcker alla mänskliga svagheter. ”Efter denna Guds vilja har vi 

99

helgats genom att Jesu kropp har offrats en gång för alla” (Hebr 10:10). Alla 

som har upplevat Andens inneboende i sitt liv kommer att bli slutfrälsta även 

om det kommer att ske genom nöd och genom en reningseld inför Kristi domstol. 

Men ingen som en gång tagit emot Jesus kommer att gå förlorad. 

Slutfrälsningen för alla pånyttfödda – som alla är Guds barn – sker vid Kristi 

domstol. Den som är född av Gud är med i ett förbund med Gud och barnaskapet 

vilar på rättslig grund: ”Men åt dem som tog emot honom gav han rätten 

att bli Guds barn, åt alla dem som tror på hans namn” (Joh 1:12). 

Andreas (Pre): – För att förstå detta får vi se mera på vad som händer vid 

Kristi domstol, där alla frälsta ska träda fram och göra räkenskap för sitt jordelivs 

gärningar. Där finns ingen fördömelsedom eftersom vi alla är friköpta från 

synden och dess straff på grund av Kristi offer för oss. Kristi domstol är en 

belöningsdomstol (Kol 3:23-25). Vårt livsverk kommer att prövas i eld. Om vi 

består provet undfår vi lön. Men för alla gånger då vi missat målet, blir det 

avdrag på lönen. ”Ty alla skall vi stå inför Kristi domstol, sådana vi är, och där 

skall var och en få igen för vad han har gjort under sitt jordiska liv, gott som 

ont” (2 Kor 5:10). ”Hur kan du då döma din broder Eller hur kan du förakta 

din broder Alla skall vi en gång stå inför Guds domstol” (Rom 14: 10-12). 

Det finns inga människor som i sig själva är syndfria och fullkomliga. Men 

vi kan ha olika grader av avskildhet och liv i Kristi efterföljelse. De som försummat 

detta med helgelse och kommer till Kristi domstol med ouppgjorda 

synder och ett ohelgat liv, blir frälsta såsom genom eld. Paulus säger: ”Bedra 

inte er själva.... Den dagen skall avslöja det, ty den kommer med eld, och elden 

skall pröva vad var och ens arbete är värt. Den byggnad som består skall få 

lön. Den vars verk brinner ner skall bli utan. Själv skall han dock räddas, men 

som genom eld. Förstår ni inte att ni är Guds tempel och att Guds ande bor i 

er Om någon förstör Guds tempel, skall Gud förgöra honom. Ty Guds tempel 

är heligt, och ni är det templet” (1 Kor 3: 13-18). 

Syndfrihetsläran 

Elia (Real): – Jag tror inte att de som en gång har upplevat frälsningen, men 

som slutar sitt jordeliv med oförlåtna synder kommer fram till Kristi domstol. 

Det är endast segervinnarna som har löfte om att inte få sina namn strukna ur 

livets bok (Upp 3:5). Och hur kan de som inte är helgade uppleva slutfrälsningen 

i himlen (Upp 21:8). Jag upprepar: ”Utan helgelse får ingen se Herren.” 

Andreas (Pre): – Paulus skriver: ”Visserligen har jag inget på mitt samvete, 

men det betyder inte att jag är frikänd. Det är Herren som dömer mig” 

(1Kor 4:4 SFB). Vi kan alla ha våra hemliga synder som en gång kommer fram 

i ljuset, men Jesu försoning täcker dem alla. Vi kommer aldrig att här i tiden bli 

så fullkomliga att vi kan säga att vi inte har någon synd. Just då kanske vi begår 

högmodets synd. 

100

Syndfrihetsläran har av vissa människor och vissa sekter drivits in i absurdum. 

En del har vistats i öknen helt isolerade för att på det sättet uppnå helighet. 

En del har blivit pelarhelgon. Samma strävan efter helighet förekommer 

inom andra religioner som till exempel i hinduismen där helighet genom askes 

kan ta de mest groteska former. Forntida pilgrimsvandringar och askes i klostren 

hade samma fientliga inställning till livet och man trodde att man genom 

detta skulle få seger över de köttsliga begärelserna och därmed behaga Gud. 

Jesus hade ingen negativ attityd till livet. Han klädde sig inte i sorgdräkt 

eller levde som en asket, han både åt och drack. Men vad som var viktigt för 

honom i helgelsen framgår i hans sista bön för lärjungarna och för alla dem 

som genom deras ord skulle komma till tro. ”Jag ber inte att du skall ta dem ut 

ur världen, utan att du skall bevara dem för det onda. De tillhör inte världen, 

liksom inte heller jag tillhör världen. Helga dem genom sanningen; ditt ord är 

sanning. Och för deras skull helgar jag mig till ett offer, för att också de skall 

helgas genom sanningen” (Joh 17:15-19). 

Hanna (Mid): – Vi får inte glömma att Jesus också är vår helighet. ”Kristus 

Jesus, som för oss har blivit till... helgelse”... (1 Kor 1:30 1917). Fadern vill 

att alla som tror på Sonen och tar emot hans frälsning ska få evigt liv (1 Joh 

5:11-13). Det eviga livet kan aldrig ta slut, det är oändligt och kan därför inte 

plötsligt upphöra. Vidare tror jag att Gud är mycket mer intresserad i oss som 

sina barn än en jordisk fader skulle kunna vara. Eller kan ni tänka er att Gud 

efter att ha visat sin kärlek till oss och givit oss sin Son att dö för oss på korset, 

sedan frälst oss och givit oss den helige Ande för att trösta oss, slutligen skulle 

släppa greppet om oss med sin fadershand och låta oss gå förlorade Johannes 

skriver: ”Jag skriver till er, mina barn, ni har fått era synder förlåtna för hans 

namns skull ” (1 Joh 2:12). 

Stefan: – När jag tänker på mina ständiga tillkortakommande i det kristna 

livet, känns det väldigt befriande att Jesus även är vår helgelse och att vi aldrig 

någonsin kan gå förlorade. Detta evangelium känns så härligt och så tryggt att 

jag upplever en omedelbar inre glädje. Istället för att det skulle invagga mig i 

falsk säkerhet, så upplever jag att det sporrar mig att verkligen leva upp till min 

höga bekännelse som kristen för att kunna ”stå upprätt inför Människosonen”. 

Men vad händer efter Kristi domstol Mattias har förut sagt att församlingen 

ska vara med och döma världen och att vi även ska döma änglar. Men 

måste vi då inte själva först presenteras för Fadern och komma inför Kristi 

domstol Om uppryckandet för att möta Kristus i skyn och nedstigandet med 

Kristus till Olivberget sker på samma dag – Herrens dag – när ska vi då komma 

inför Kristi domstol 

Mattias (Post): – De troendes livsverk ska prövas vid Kristi återkomst. 

Kanske det sker vid uppryckandet, eller när vi gått in i hans kamrar och gömt 

oss ett litet ögonblick 1 medan vreden drar förbi på jorden (Jes 26:20). 

1 

Ett litet ögonblick, Jes 26: 20, B82 (B2: en liten stund), är en metafor för en relativt kort tid. Hur 

lång den tiden är måste sammanhanget avgöra. 

101

Stefan: – Kan verkligen granskningen av miljontals kristna ske på ett litet 

ögonblick 

Mattias (Post): – Det är lönlöst att spekulera i hur lång tid det tar. I evighetens 

värld mäts troligen tiden med andra mått. 

Hanna (Mid): – Även i himlen finns det mätning av tiden. Det står att när 

det sjunde sigillet bröts blev det tyst vid pass en halvtimma. 2 Tiden det tar för 

församlingen att presenteras för Fadern, komma inför Kristi domstol, se de 

himmelska boningarna och fira Lammets bröllop, visar att uppryckande av församlingen 

inte kan ske på samma dag som Herren kommer till Olivberget. 

Inför Fadern 

Andreas (Pre): – Vi ska alltså presenteras inför Fadern. Jag vill citera ett 

par verser om detta:”Ty så ville han själv ställa fram församlingen inför sig i 

härlighet, utan fläck och skrynkla och annat sådant, fastmer skulle hon var 

helig och ostrafflig (Ef 5:17 1917; 2 Kor 11:2). ”Han skall låta er träda fram 

inför sig, heliga och fläckfria och oförvitliga” (Kol 1:22). Förvisso kommer 

det att bli det eviga livets höjdpunkt. 

Elia (Real): – Varför läser du inte fortsättningen av den versen: ”...Om ni 

håller fast vid er tro, har en stadig grund och inte viker av från det hopp ni har 

fått höra om i evangeliet..” (Kol 1:23). Där är ju villkoret för att få uppleva 

denna slutfrälsning. Även för Paulus var frälsningen ett hopp och inte något 

som redan var avgjort. Därför säger han: ”...I hoppet om att nå fram till uppståndelsen 

från de döda” (Fil 3:11). 

Andreas (Pre): – Paulus säger också att i hoppet är vi frälsta och att vårt 

hopp inte kan komma på skam, ty det är grundat på Guds kärlek och på Jesu 

försoning (Rom 5:5; 8:24-25; Hebr 6:19). Jag vill även citera aposteln Petrus. 

Han talar om ett levande hopp och att vi ska bli bevarade fram till slutfrälsningen: 

”...I sin stora barmhärtighet har han fött oss på nytt till ett levande hopp genom 

Jesu Kristi uppståndelse från de döda, till ett arv som inte kan förstöras, 

fläckas eller vissna och som väntar på er i himlen. Ty Guds makt beskyddar er 

genom tron fram till den frälsning som finns beredd att uppenbaras i den 

sista tiden” (1 Petr 1:3b-5). Till slut vill jag säga: Ingen kan berömma sig utan 

vi blir frälsta genom ”nåden allena” och ”tron allena”. Paulus: ”Ty av nåd är ni 

frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det” (Ef 2:8). 

Lagen om sådd och skörd 

Petra: – När jag hört er konfrontation har jag tänkt på ett par bibelord om en 

dom som föregår domen vid Kristi domstol: ”...Domen skall begynna och det 

på Guds hus” (1 Petr 4:17). ”Om vi gick till rätta med oss själva, skulle vi 

slippa bli dömda. Men när vi nu döms av Herren, tuktas vi för att inte bli 

fördömda tillsammans med världen” (1 Kor 11:31-32). ”Låt inte bedra er, Gud 

2 

Vid pass en halvtimma, Upp 8:1 

102

lurar man inte: vad man sår får man också skörda. Den som sår i sitt kött skall 

skörda förgängelse ur köttet, men den som sår i anden skall skörda evigt liv ur 

anden” (Gal 6:7-8). Det finns en lag om sådd och skörd som fungerar här och 

nu. Om vi sår i köttet, tuktar Herren oss redan här i tiden för att vi inte ska 

fördömas tillsammans med världen. 

Ett talande exempel på lagen om sådd och skörd är Paulus liv. Han förföljde 

Guds församling och han blev själv förföljd, han kastade andra i fängelse och 

fick själv sitta i fängelse. Han var med om Stefanus stening och blev själv stenad 

utanför Efesus. Man tror att det var då som han faktiskt dog och blev uppryckt 

till tredje himlen. Allt det onda Paulus hade gjort fick han skörda senare i livet. 

Men han fick denna tuktan i form av kristuslidanden. Gud kunde genom korsets 

kraft förvandla alla hans synder och felsteg till något som bar frukt för 

evigheten och gav honom mening och tillfredställelse med livet. 

Därför skall vi vandra som visa människor och inte som ovisa. Om vi lurar 

andra på pengar, blir vi själva lurade. Om vi talar illa om andra, blir vi själva 

utsatta för förtal. Om vi sviker våra löften, kommer andra att svika oss. Om vi 

dömer andra blir vi själva dömda, osv. Om vi går till rätta med oss själva och 

gör allting klart med både Gud och medmänniskor, kan vi få en rik ingång i 

Guds rike. Heliggörelse är att bli bevarad från det onda, leva i kärleken och vara 

sann och ärlig. 

Lammets bröllop 

Stefan: – Om även de som inte är redo vid Kristi ankomst i skyn blir frälsta 

i efterhand i vedermödan och får bli en del av bruden, vad blir då skillnaden 

Andreas (Pre): – De går förmodligen miste om lönen, ty i synen av den 

stora vita skaran så sägs det ingenting om kronor och troner, men de har segerpalmer 

(Jmf Upp 4:4 och Upp 7:9). 

Mattias (Post): – För mig bygger hela detta resonemang på en felaktig slutledning 

– ett önsketänkande, nämligen att bruden ska ryckas upp före eller 

under vedermödan. Jag tror att uppryckandet sker just i avslutningen efter vedermödan. 

Därför blir det ingen efterskörd för dem som inte var redo och de kommer 

inte med i brudeskaran. Vi har en indikation på detta i Upp 19:6-9 i samband 

med segerjublet i himlen. ”Tiden har kommit för Lammets bröllop, och 

hans brud har gjort sig redo. Hon har fått rätt att klä sig i skinande vitt linnetyg. 

Ty linnetyget är de heligas rättfärdiga gärningar. Och ängeln sade till mig 

(Johannes): Skriv: Saliga de som är bjudna till Lammets bröllopsmåltid.” Strax 

därefter fick Johannes se ryttaren på den vita hästen och en beskrivning av 

Kristi ankomst i sällskap med de himmelska härarna klädda i skinande vitt 

linne. Därför menar jag att det finns ingen tid för några frälsningserbjudanden 

för de oförståndiga när uppryckandet sker i slutfasen av vedermödan. Däremot 

kommer hela vedermödan fram till Kristi återkomst att bli en tid av väckelse då 

evangelium förkunnas. 

103

104 

Andreas (Pre): – Återigen! Lammets bröllop behöver inte alls ske omedelbart 

efter uppryckandet. Jag upprepar: Jesu ord om att vara redo för att kunna 

undfly allt detta som ska komma, visar att uppryckandet sker före vedermödan. 

Om bröllopsfesten sker strax innan Jesus kommer ned till jorden för att 

upprätta Davids fallna hydda (Apg 15:16-18), så kan det betyda att det blir en 

tid av förberedelse efter uppryckandet. Festen får vänta tills alla vedermödans 

kristna hunnit bli bärgade, så att också de får vara med (Upp 20:4). Sedan kan 

man tillägga att det är vanskligt att tala om tid i himlen. En del menar att eftersom 

ett judiskt bröllop varade i sju dagar då bruden var en ren jungfru, kommer 

bröllopet i himlen också att vara i sju dagar. Andra åter att festen ska vara i sju 

år, alltså under hela vedermödans tid. Det finns även dem som tror att festen 

skall vara under hela tusenårsriket. Men därom vet vi ingenting. 

Hanna (Mid): – Att få vara med i brudeskaran, att få del av Kristi rättfärdighet 

– bli klädd i vita kläder – och få det eviga livet i Guds gemenskap och 

härlighet, det är något så stort och så väldigt att vi aldrig kommer att fatta 

höjden och bredden, längden och djupet av den Kristi kärlek och nåd som är 

grunden för detta. 

Kristina: – Vi avslutar nu med en frågestund då vem som helst kan vända 

sig till panelen. Nästa gång studiecirkeln samlas får vi besök av en mycket 

intressant gäst som heter Tobias. Han har en helt annorlunda uppfattning om 

mycket av det som vi nu samtalat om.

Kapitel 18 

Som på Noas och Lots tid 

Kristina: – Vi fortsätter våra samtal om Kristi återkomst. I kväll har vi en 

gäst som representerar en helt annan skola av tolkning än den ni andra företräder, 

och som det är värdefullt att konfronteras med. Välkommen Tobias! Eftersom 

Tobias endast kan medverka denna lördag har vi uppdelat samtalen i fyra 

pass. Vi ber dig att i korthet först framställa din uppfattning om Kristi ankomst. 

Amillennianism 

Tobias: – Min grundinställning till Kristi ankomst kallas på teologispråk 

för amillennianism. 1 Jag tror att Kristi återkomst inleder den nya tidsåldern 

som börjar med den allmänna uppståndelsen och domen över alla människor 

då alla ingår i sitt slutliga framtida tillstånd. Det innebär att jag inte uppfattar 

1000-årsriket som ett verkligt jordiskt rike utan som något symboliskt för kristendomens 

segertåg i världen. 2 Satan blev bunden då Jesus segrade på korset. 

Jesus sa att ”nu ska denna världens furste kastas ut” (Joh 12:31b). Det betyder 

inte att Satan för närvarande inte är verksam i världen, men att han verkar 

endast indirekt genom fallna änglar och demoner. Men han har ingen makt 

över dem som är i Kristus. För dem som lever i Andens välsignelse har fridsriket 

kommit. Vidare så tror jag inte heller på vad darbyisterna lär om de s k 70 

årsveckorna och att ”det stora lidandet” (vedermödan) är en 7-årsperiod. 

– Nu har jag inte hört vad ni har samtalat om tidigare. Vad jag framför blir 

troligen en konstrast till de uppfattningar som utgår från de apokalyptiska texterna. 

Jag menar att det kan vara både bedrägligt och vilseledande att etablera 

läror utifrån Daniels profetior och Johannes Uppenbarelse. Dessa texter är både 

dunkla och svårtolkade och kan utan större svårighet bekräfta de mest skilda 

uppfattningar. De eskatologiska lärorna bör istället utformas i ljuset av evangelierna 

och breven och i bästa fall bekräftas av de apokalyptiska skrifterna. 

Kristina: – Synd att du inte varit med tidigare. Vi har lärt oss att både Daniels 

profetior och Apokalypsen stämmer med Jesu undervisning och Paulus läror. 

Tobias: – För att bättre förstå mina argument vill jag tillägga att jag ser på 

Apokalypsen mera som en liknelse eller en allegori – ett slags symbolisk framställning 

av det andliga och historiska skeendet, än något som ska gå i verklig 

uppfyllelse. Man kommer väldigt fel om man bokstavstolkar det som står i 

Apokalypsen. Den sjuttionde årsveckan som det ordas så mycket om, tror jag 

fick sin uppfyllelse av Jesus. Det var han som avskaffade de gammaltestamentliga 

offren och smorde en höghelig helgedom då han sände Anden över församlingen. 

Jag tror inte heller att det blir något Millennium efter Kristi andra 

tillkommelse. Jesus nämner aldrig om det. Det blir istället en total omstörtning 

av jorden som vi ser den nu och alla ogudaktiga kommer att förgås som på 

1 

Amillennianism = läran om att det inte blir ett jordiskt tusenårsrike. 

2 

Augustinus lära. 

105

Noas tid. Därefter skapar Herren en ny jord och en ny himmel – ett Guds rike 

som Herren lovat församlingen i orden: ”Var inte rädd, du lilla hjord, ty er 

Fader har beslutat att ge er riket” (Luk 12:32 SFB). I liknelsen om fåren och 

getterna säger han till fåren – församlingen: ”Kom, ni min Faders välsignade, 

och ta i besittning det rike som stått färdigt åt er från världens begynnelse” 

(Matt 25:34b SFB). Detta rike blir på den nya och av eld renade jorden. 

Kristina: – Vi ger dig nu tillfälle att mera utveckla din teori. Som vår gäst 

får du föra samtalet, medan vi andra ges tillfälle till repliker. 

Som på Noas och Lots tid 

Tobias (Dom 3 ): – När Jesus skildrar hur det ska bli vid sin återkomst, hänvisar 

han till hur det var på Noas tid: ”Ty som det var i Noas dagar, så blir det 

vid Människosonens ankomst. Under tiden före floden åt man och drack, gifte 

sig och blev bortgift, ända till den dag då Noa gick in i arken, och ingen visste 

något förrän floden kom och förde bort alla. Så blir det också vid Människosonens 

ankomst” (Matt 24:37-42). 

Kristi ankomst blir lika överraskande och plötslig som Noafloden var för 

den tidens människor. Endast de som var i arken blev räddade. Alla de andra 

förgicks. Floden kom och tog bort dem alla. Märk väl vad Jesus sa: ”Så blir det 

också vid Människosonens ankomst”. Herren kommer att dräpa de ogudaktiga 

”med andedräkten ur sin mun och förinta [dem] med glansen vid sin ankomst” 

(2 Thess 2:8). Dom och räddning är intimt sammankopplade. Vattnet som blev 

de ogudaktigas undergång, lyfte samtidigt arken och förde den till Ararat. Allt 

sker alltså på en och samma dag. Samtidigt som domen drabbar de ogudaktiga 

och hela världen går under – som på Noas tid – blir de troende upplyftade för 

att möta Herren i skyn. 

Alla noggranna bibelläsare har säkert redan konstaterat att det inte finns 

något bibliskt stöd för ett osynligt och hemligt bortryckande av församlingen 

före vedermödan som darbyisterna påstår. Tron på Kristi ankomst i två faser 

bygger på tolkningar och kryptiska antaganden från de apokalyptiska texterna. 

Med dessa ”två-fas glasögon” läser man den eskatologiska framställningen som 

då upplevs som bekräftande och man tror sig få argument för sin tolkning. 

Andreas (Pre): – Om man inte ska få en snäv och ensidig tolkning, måste 

man ta med alla relaterade bibelställen från hela Bibeln till ett ämne. Man kan 

inte utesluta det du kallar för ”apokalyptiska texter” i Danielsboken och Uppenbarelseboken. 

Det är detsamma som att underkänna de profetiornas gudomliga 

ursprung. Bibeln varnar för att hugga bort vissa delar av uppenbarelsen 

i Ordet (Upp 22:19). Svårigheten men också fascinationen är att komponera 

en bild med alla färgerna från Guds rika palett. 

När jag sagt detta, vill jag tillägga att påståendet att de som tror på två 

tillkommelser – en ned till skyn och sedan en ned till jorden – inte alls hämtar 

den tron från apokalyptiska texter i Danielsboken och Apokalypsen, ty de finns 

3 

Tobias är en representant för det som kan kallas för ”domedagsteorin”, förkortat: Dom. 

106

inte direkt angivna där. Däremot talar Apokalypsen om ett tusenårigt fridsrike. 

Det gör även Jesaja, men med andra ord. Nej, uppfattningen om att de troende 

får uppleva en himmelsfärd före vedermödan har sin främsta grund i Jesu löfte 

att komma och hämta de troende till Faderns boningar (Joh 14:3) och från 

Paulus beskrivning av uppryckandet i sitt brev till thessalonikerna (1 Thess 

4:16-18) och om hemligheten med förvandlingen (1 Kor 15:51-52). 

Hänvisningen till Noa och Lot visar tydligt att Herren kommer och hämtar 

sina trogna innan domen går över de gudlösa människorna. Floden kom inte 

förrän Noa var inne i arken och Gud hade stängt om honom. Inte heller regnade 

det eld och svavel över Sodom förrän Lot var i säkerhet. 

Mattias (Post): – De dödas uppståndelse och förvandlingen av de levande 

kristna sker på samma dag som Herren kommer med sina heliga till jorden som 

världens domare och kung. Liksom Herren beskyddade Noa och Lot kommer 

Herren att skydda sitt folk på vredens dag så att det inte drabbar dem. Jag tror 

inte att jorden ska förintas utan att det blir ett fridsrike på jorden med Jesus som 

kung. Domedagen, då jorden ska brinna blir inte förrän efter Millenniet. 

Blir det inget andra tillfälle för de ohörsamma 

Tobias (Dom): – En av de lärdomar som Jesus ville ge oss med sina liknelser 

var att det inte fanns någon räddning för människorna som levde på Noas 

och Lots tid. Så som det hände då, så ska det hända igen vid Människosonens 

tillkommelse: ”På samma sätt var det på Lots tid: de åt och drack, köpte och 

sålde, planterade och byggde, men den dag då Lot gick ut från Sodom lät Gud 

eld och svavel regna från himlen och gjorde slut på dem alla. På samma sätt 

skall det vara den dag då Människosonen uppenbarar sig” (Luk 17:28-30 SFB). 

Med dessa ord av Jesus ger Bibeln en mycket klar och odiskutabel undervisning 

om hur det blir för de ohörsamma. Det var endast Lot och hans familj 

som blev räddade ur Sodom. De övriga förgjordes av eld och svavel samma 

dag som Lot lämnade staden. Jesus sade: ”På samma sätt skall det vara den 

dag då Människosonen uppenbarar sig.” 

Hanna (Mid): – Dessa liknelser om hur det var på Noas och Lots tid, beskriver 

hur det ska bli på Herrens dag. Då blir det utan tvekan en plötslig dom 

över de ogudaktiga och ohörsamma. Men det är inget som motsäger att det 

dessförinnan blir ett hemligt och osynligt uppryckande för den församling av 

frälsta som är redo. För de ogudaktiga kommer Herren som en tjuv, men för de 

troende ska Herren inte komma som en tjuv (1 Thess 5:4). Även om alla kristna 

skulle somna, kommer de som har tillräckligt med olja att vara redo och gå in 

till bröllopet. Detta kommer att ske flera år före Herrens dag. Men även under 

vedermödans tid kommer de sovande och likgiltiga att få höra ett evigt evangelium 

(Upp 14:6) och de två eldsvittnenas förkunnelse (Upp 11:3). 

Tobias (Dom): – Jag ska bemöta dessa invändningar mera ingående senare. 

Kristina: – Vi tackar Tobias för hans inledning som ger oss många frågor 

som vi har all anledning att tänka igenom. Vi tar nu en paus före nästa session. 

107

108 

Jesus – profeten med bokrullen 

Historiens Herre 

Skaparen av himmel och jord 

Upp 10:1-11

Kapitel 19 

Som blixten 

Kristina: – Vi lämnar genast ordet till Tobias vars teorier om ändens tid så 

radikalt skiljer sig från oss andra. Hans medverkan ger våra samtal en extra 

spänning och vi måste var och en av oss vara beredd att bemöta hans påstående, 

inte med något personligt tyckande utan med relevanta bibelord. 

En synlig återkomst 

Tobias (Dom): – Finns det tydliga ord i Bibeln om en för världen osynlig 

återkomst, och att livet därefter går vidare som om ingenting har hänt Jag tror 

inte det. Vi ska nu granska några texter om hur Jesus själv beskriver sin tillkommelse. 

”Ty liksom blixten går ut från öster och syns ända bort i väster, så skall 

Människosonens ankomst vara. Där den döda kroppen är samlas gamarna. 

Strax efter de dagarnas nöd skall solen förmörkas och månen inte ge sitt sken. 

Stjärnorna skall falla från himlen, och himlens krafter skall skakas. Då skall 

Människosonens tecken synas på himlen, och jordens alla folk skall jämra sig, 

när de ser Människosonen komma på himlens moln med stor makt och härlighet. 

Med starkt basunljud skall han sända ut sina änglar, och de skall samla 

hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himlens ena ända till den andra.” 

–”Lär av jämförelsen med fikonträdet. Redan när kvisten är mjuk och bladen 

spricker ut, vet ni att sommaren är nära. När ni ser allt detta vet ni på 

samma sätt att han är nära och står vid dörren. Amen säger jag er: Detta släkte 

skall inte dö, förrän allt detta händer” (Matt 24:27-34 SFB). 

Vad som här skildras är en för hela världen synlig återkomst. Änglarna 

bärgar in skörden på jorden – ”de utvalda”. De eskatologiska delarna i de synoptiska 

evangelierna är samstämmiga. Samma händelse skildrar också Paulus, 

men med andra detaljer: 

”Ty när en befallning ljuder, en ärkeängels röst och en Guds basun, då 

skall Herren själv stiga ner från himlen. Och först skall de som dött i Kristus 

[Jesus] uppstå. Därefter skall vi som lever och är kvar ryckas upp bland moln 

tillsammans med dem för att möta Herren i rymden. Och så skall vi alltid vara 

hos Herren. Trösta därför varandra med dessa ord” (1 Thess 4:16-18 SFB). 

Här skildras hur vi ska ryckas upp Herren till mötes vid hans ankomst. 

Framställningen är identisk med den vi läste först i Matt 24:27-31. Även i 

denna ljuder Guds basun och änglarna samlar in alla hans utvalda – även de 

som dött ”i Kristus”, alltså den fulltaliga församlingen. Detta sker efter en 

109

stor vedermöda (thlipsis) som då alla måste genomleva. Undervisningen i evangelierna 

och i första Thessalonikerbrevet om Jesu återkomst visar att de är synonyma 

händelser men skildrade med olika detaljer. Det finns ingenting i dessa 

texter som tillåter oss att uppfatta Kristi återkomst uppdelad i två faser. 

Identiska skildringar 

Andreas (Pre): – Hur kan Tobias påstå att dessa skildringar av ankomsten 

är identiska Låt oss analysera! Det enda som är gemensamt är basunljudet. 

Som jag nämnt tidigare församlades man alltid i Israel till högtid vid basunljud. 

Så att det förekommer basunljud vid båda tillfällena är inte särskilt märkligt. 

Men i övrigt finns det inte något identiskt mer än att Herren kommer ner 

från himlen förstås. Eftersom dessa bibelställen är de två viktigaste för läran 

om huruvida det finns två faser i tillkommelsen eller inte, så låt oss jämföra. 

Jag tar det i den kronologiska ordning som jag tror på, nämligen ankomsten för 

att hämta de trogna först, som jag kallar för A och den andra texten för B: 

A: (1 Thess 4:16-18) 

1. Befallning ljuder, en ärkeängels röst (Inte skrivet i texten B). 

2. En Guds basun (Finns i båda texterna). 

3. Herren stiger ner från himlen (Inte i B). 

4. De i Kristus döda uppstå (Inte i B). 

5. De som lever och är kvar ryckas upp (Inte i B). 

6. Alltid vara hos Herren (Inte i B). 

7. Trösta varandra med dessa ord (Inte i B). 

B: (Matt 24:27-31) 

1. Människosonens ankomst ska vara lika synlig som blixten (Inte i A). 

2. ”Där den döda kroppen är...” talar om domshandlingar (Inte i A). 

3. Strax efter de dagarnas nöd (Inget omnämnande om nöd i A). 

4. Solen förmörkas... (Inget omnämnande av kosmisk turbulens i A). 

5. Människosonens tecken ska visa sig (Inte omnämnt i A). 

6. Jordens alla folk skall jämra sig när de ser Människosonen komma 

(Står inget om detta i A). 

7. Komma på himlens moln med stor makt och härlighet 

(Står inget om att Herren kommer på moln i A). 

9. Med starkt basunljud 

(Det enda som finns i både A och B). 

10. Sända ut änglar (Inte i A). 

11. Samla hans utvalda (Inte i A). 

– Kontentan av analysen blir att dessa bibelställen inte är identiska utan 

skildrar två helt skilda händelser. Den första är en Kristusuppenbarelse för de 

troende som upplever befrielse – i den andra visar Herren sig för de ogudaktiga 

på jorden som då förstår att Kristus är en verklighet och blir skräckslagna inför 

den kommande domen. 

110

Tobias påstår att änglarna ska församla ”alla hans utvalda”. Detta ”alla” 

finns inte i grundtexten. De utvalda sägs inte heller vara ”den fulltaliga församlingen” 

som Tobias påstår. Som jag tidigare visat är de utvalda här judarna, som 

ska församlas till Israel för att få ärva det rike Gud lovade Abraham (Rom 

4:13). Israel kommer att få en regerande ställning i världen och Jerusalem – den 

store konungens stad – blir världshuvudstad under Millenniet (Jes 2:1-5). 

Att hela sammanhanget handlar om judarna förstår man när man läser fortsättningen 

av tecknen på Kristi ankomst (Matt 24:32-34). Passageindelningen 

finns inte i Jesu tal, utan när han talar om de utvalda, anknyter han direkt till 

fikonträdet – Israel. Han säger om judasläktet att det ”inte skall dö, förrän allt 

detta händer”. Att judafolket inte är förintat och utplånat efter alla försök som 

gjorts att utrota det, är ett märkligt tidstecken. Att det efter nära två tusen år i 

förskingring (diaspora), har återfått sitt land är en uppfyllelse av Jesu ord om 

fikonträdet. 

Hanna (Mid): – Låt oss sätta oss in i hur det skulle bli om allt – både 

uppryckandet och utplånandet av alla de ogudaktiga – skulle ske helt plötslig 

på ”domedagen” som Tobias framställer det! Tillåt mig göra en kontemplation! 

Några timmar – eller minuter – innan Jesus stiger ned till Olivberget, blir 

alltså de kristna uppryckta i skyn Herren till mötes. Första frågan är då hur 

många kristna det kan finnas kvar att rycka upp om alla levande bekännande 

kristna ska leva genom hela den värsta vedermöda som har förekommit på jorden. 

De allra flesta av alla brinnande kristna har då blivit martyrer, ty alla som 

inte tar Antikrist märke och tillber hans bild kan bli halshuggna (Upp 13:15, 

20:4). Om det blir ett ”heligt krig” då alla ”otrogna” blir utrotade bör det inte 

finnas många kristna kvar, i varje fall inte många som öppet vittnar om Jesus. 

En stund efter uppryckandet till skyn ska de alltså tillsammans med miljoner 

och åter miljoner uppståndna kristna med förhärligade kroppar återvända 

till jorden. Vad är det som möter dem på jorden Jo, ödeläggelse och förstörelse 

och en jättearmé vid Harmagedon. Herren besegrar denna fiendehär med ett 

domsord och blodet flyter då i strömmar så att det bildlikt talat ”räcker upp till 

betslen på hästarna” (Upp 14:20). Likhögarna blir som berg och stanken vidrig. 

Det är vad de nyligen hänryckta och uppståndna kristna kommer till – en 

ödelagd och stinkande jord. Var blir det av ordet som säger: ”Vi förkunnar, som 

det står i skriften, vad inget öga har sett och inget öra har hört och vad ingen 

människa har anat, det som Gud har berett åt dem som älskar honom” (1 Kor 

2:9 B2000). Jag har alltid uppfattat det bibelordet som ett uttryck för himlens 

härlighet, vilken de som har del i den första uppståndelsen ska få uppleva när 

de tågar in i själva himlen. 

Tobias (Dom): – Det blir inte alls som du tänker. Den nuvarande jorden 

med alla dess ogudaktiga människor kommer att upplösas med dånande hast – 

allt går mot sin undergång (2 Petr 3:10-13). Jag citerar från Sefanja: ”Av hans 

nitälskans eld skall hela jorden förtäras. Ty en ände, ja, en ände med förskräck- 

111

else skall han göra på alla jordens inbyggare” (Sef 1:18b B82). Detta sker på 

domedagen. Men i samma ögonblick skapar Herren en ny himmel och en ny 

jord – utan förbannelse och död. 

Andreas (Pre): – Men vad blir det då av fridsriket och judarnas regering 

från Jerusalem då de tolv lärjungarna ska döma över Israels tolv stammar. Jag 

citerar: ”Sannerligen, vid världens återfödelse, när Människosonen sätter sig 

på sin härlighets tron, skall också ni som har följt mig sitta på tolv troner och 

döma Israels tolv stammar” (Matt 19:28 B82). Och vad gör man med bibelordet 

om att ”övriga hednafolk” ska söka Herren efter Israels återupprättelse 

(Apg 15:16-18) 

Som en tjuv 

Tobias (Dom): – Som ett svar på detta vill jag citera: ” Om tider och stunder, 

bröder, behöver vi inte skriva till er. Ni vet själva mycket väl att Herrens 

dag kommer som en tjuv om natten. När folk säger: Fred och trygghet, då 

drabbas de av undergång [B82: katastrofen] lika plötsligt som smärtan kommer 

över en kvinna som skall föda, och de slipper inte undan. Men ni, bröder, 

lever inte i mörker, så att den dagen kan överraska er som en tjuv” (1 Thess 

5:1-4 SFB). 

Eftersom de troende i Thessalonike visste sedan tidigare att Herrens återkomst 

ska ske på Herrens dag, ansåg Paulus att det var onödigt att återigen 

skriva om ”tid och stund”. Herrens dag var för dem ett välkänt begrepp från 

profeternas skrifter, som skildrar den som en dag av dom och ödeläggelse. 

Som synes är uppryckandet av församlingen vid Kristi ankomst intimt sammankopplad 

med domen över de ohörsamma. Därför kan Paulus tala om 

uppryckandet för att i nästa stund säga: ”Då drabbas de av undergång” och 

”de slipper inte undan”. Undergången drabbar dem som är ohörsamma mot 

evangeliet. De troende kommer att räddas men de ogudaktiga förgås. Det som 

förut varit en hemlighet blir nu uppenbart. De frälsta ska inte drabbas av vrede 

på ”Herrens dag” utan bli räddade undan den slutliga katastrof som kommer 

över de ogudaktiga. Därför kunde Paulus säga: ”Trösta nu varandra med dessa 

ord”. 

Andreas (Pre): – Det var inget svar på min fråga. Eftersom Tobias inte tror 

att det blir något Millennium har han inget annat svar att ge än att jorden ska gå 

under. Men det var ett tappert försök av Tobias att ”harmonisera” vreden och 

uppryckandet i första Thessalonikerbrevet. Men vilken tröst kunde de få av 

Paulus om de fick veta att de måste genomleva hela vedermödan De flesta 

måste ju då bli martyrer. Nej, det var just uppryckande före vedermödan 

som kunde ge dem tröst. Paulus talar – som vi sett – inte alls om någon katastrof 

eller vedermöda i samband med uppryckandet. 

Hanna (Mid): – Paulus hade varit i Thessalonike strax innan han skrev 

112

detta brev. Då undervisade han om ”tider och stunder”så därför behövde han 

inte upprepa detta nu. Då fick de veta om det ”hemliga uppryckandet” av församlingen, 

som han skriver om i kapitlet innan i samma brev (1 Thess 4:13- 

18). De visste att Herren skulle uppenbara sig först för de troende. Därför behövde 

de inte frukta för ”domedagen” ty för dem skulle Herren inte komma 

som en domare. Liksom Herren förr uppenbarade för sina tjänare profeterna 

vad han ämnade göra (Amos 3:7), så kommer midnattsropet ”brudgummen 

kommer” att höras av alla de hörsamma. Herren är ingen tjuv. Han hämtar dem 

som är redo och hör honom till. ”Men om någon inte har Kristi Ande så hör 

han inte honom till” (Rom 8:9-11). 

Som blixten 

Tobias (Dom): – Allt sker på Herrens dag. Han kommer att uppenbaras lika 

plötsligt som blixten och hans tillkommelse kommer att synas från jordens ena 

ända till den andra (Matt 24:27). För de ogudaktiga kommer han som en tjuv 

och deras slut blir en plötslig undergång. För dem som väntar på Herren kommer 

han som en Frälsare. 

Jesu egen beskrivning om att hans ankomst blir som blixten, väl synlig för 

alla – visar tydligt att det endast finns en tillkommelse nämligen den på Herrens 

dag. Därför finns det inte något hemligt uppryckande av församlingen. 

Liksom alla ser blixten kommer alla att se hans ankomst. 

Andreas (Pre): – Jag har nämnt det förut. Även för de troende kommer 

Herren som ”blixten”, synlig från jordens ena ända till den andra. Men vid 

uppenbarelsen i skyn för att hämta församlingen är det endast de troende – som 

är redo – som ser den ”blixten”. Endast de som är födda av Anden kommer att 

kunna se uppenbarelsen av Herren i skyn. Då ska de som längtar och väntar på 

Herrens ankomst få se Människosonen på hans dag i stor makt och härlighet. 

”Till lärjungarna sade han: Det skall komma en tid då ni längtar efter att 

få uppleva en enda av Människosonens dagar men inte få det. Man skall säga 

till er: Där är han, eller: Här är han. Spring inte dit de pekar, rusa inte efter 

dem. Ty liksom blixten flammar till och lyser upp hela himlen från horisont till 

horisont, så skall Människosonen visa sig på sin dag. ” (Luk 17:22-24). 

Jag upprepar. Om allt sker på en gång – på Herrens dag – vad blir det då av 

Herrens ord: ”I en stund då ni inte vänten det skall Mäniskosonen komma”. 

Sker allt på Herrens dag kan man räkna ut när Jesus kommer för att hämta 

församlingen. På Herrens dag då Jesus åter ska sätta sina fötter på Olivberget är 

Jerusalem omringat av fiendehärar enligt Sakarja 14. Men eftersom vi inte i 

förväg kan veta när församlingen ska ryckas upp, kan det inte ske på Herrens 

dag. 

Kristina: – Nu tar vi en längre fikapaus innan vi möts igen för de återstående 

seminarierna med Tobias. 

113

Kapitel 20 

Domedagen 

Kristina: – Det var spännande att höra era diskussioner under pausen. Hoppas 

ni kan återge en del av era starka invändningar mot en del av det som sagts 

så att vi får det med på DV-bandet när vi nu startar upp igen. Tobias, varsågod 

och fortsätt att delge oss din tolkning av profetiorna om ankomsten. 

Säden och ogräset 

Tobias (Dom): – Då fortsätter jag med de texter som Jesus själv har gett oss 

som undervisning om sin återkomst och tidens slut. ”Den som sår den goda 

säden är Människosonen. Åkern är världen. Den goda säden är rikets barn, 

ogräset är den ondes barn. Ovännen som sådde det är djävulen. Skördetiden 

är tidsåldens slut, och skördemännen är änglar. Som när ogräset samlas ihop 

och bränns upp i eld, skall det vara vid tidsålderns slut. Människosonen skall 

sända ut sina änglar, och de skall samla ihop och föra bort ur hans rike alla 

som blir andra till fall och lever i laglöshet, och de skall kasta dem i den brinnande 

ugnen. Där skall man gråta och skära tänder. Då skall de rättfärdiga 

lysa som solen, i sin Faders rike” (Matt 13:37-43 SFB). 

Av Jesu tolkning av liknelsen om ogräset, ser vi att vetet och ogräset växte 

tillsammans intill skördetiden. Även i denna text skildras Jesu återkomst. Samma 

mönster som i Matt 24:21-31 och i övriga texter upprepas även här, nämligen 

att Människosonen sänder ut sina änglar och bärgar in skörden. De rättfärdiga 

blir räddade och ”ska alltid vara med Herren”, men för de ohörsamma – ogräset 

– kommer domen och undergången. 

Alla texter är samstämmiga. Det finns ingen frälsning efter Jesu återkomst. 

Varken på Noas eller Lots tid gavs tillfälle till frälsning efter domen, utan det 

blev en definitiv och slutlig dom. Likadant i 1 Thess 4:16-18. Vid Jesu ankomst 

på ”Herrens dag”, sker undergången och de ogudaktiga kommer inte 

undan. Liknelsen om ogräset ger samma beskrivning. De ohörsamma – ogräset 

– rensas bort och eldas upp vid världens slut. 

Andreas (Pre): – Tobias säger att alla texter är samstämmiga. De texter han 

tar fram är de som handlar om Herrens dom över de ogudaktiga på Herrens 

dag. Men dessa texter handlar inte alls om församlingen, ty den är redan i 

himlen på Herrens dag. Men Herren har stort intresse av och stort bekymmer 

för att även andra människor som ännu inte hört evangelium ska få tillfälle att 

göra detta. I denna text förutsätter Tobias att den goda säden är församlingen. 

Men i texten står det ”rikets barn”. Det är en stor skillnad. Församlingen ska 

114

efolka himlen, men de som ska befolka Millenniet är ”(tusenårs)rikets barn” 

eller ”gudsrikets barn” (Matt 25:34). De människor som inte följt efter Antikrist 

och som hjälpt de kristna och judarna – ”dessa minsta som är mina bröder” 

– då dessa blivit förföljda, de ska få gå in i Millenniet där Kristus ska 

regera (Matt 25:40). Men eftersom Tobias inte har något Millennium, så måste 

han anta att ”rikets barn” är församlingen. 

Tobias talade om hur det var på Noas och Lots tid, om att de ogudaktiga 

förgicks utan något tillfälle till frälsning. Och sedan tillägger han: ”Likadant 

i 1. Thess 4:16-18”. Det är inte alls likadant! Den texten handlar inte alls om 

dom och undergång utan om de frälstas förvandling och uppryckande för att 

möta Herren i skyn och sedan för alltid vara hos Herren. Är det inte ett försök 

av Tobias att släta ut olikheterna i texterna. 

Vidare vill jag fråga Tobias: Om Herrens dag är detsamma som ”domedagen”, 

då denna jord ska förtäras av eld, hur kan då Jesus i liknelsen om ”fåren 

och getterna” säga att Människosonen ska församla alla jordens folk för att 

dömas och att de rättfärdiga får gå in i riket medan de orättfärdiga visas bort 

(Matt 25: 31-46). Om alla som inte är frälsta förintas i en plötslig katastrof, så 

finns det ju inga att församla och döma. 

Därefter kommer slutet 

Tobias (Dom): – Jag citerar: ”Och budskapet om riket skall förkunnas i 

hela världen och bli ett vittnesbörd för alla folk. Sedan ska slutet komma” 

(Matt 24:14). När evangeliet har förkunnats till ett vittnesbörd för alla skall 

slutet komma. Då är nådatiden slut, och de ohörsamma kommer att drabbas av 

domen. 

”Liksom i Adam alla dör, så skall också i Kristus alla göras levande. Men 

var och en i sin ordning: Kristus som förstlingen och sedan, vid hans ankomst, 

de som tillhör honom. Därefter kommer slutet, då han överlämnar riket åt 

Gud, Fadern, sedan han gjort slut på varje välde, varje makt och kraft. Ty han 

måste regera tills han lagt alla sina fiender under sina fötter. Som den siste 

fienden berövas döden all makt” (1 Kor 15:22-26 SFB). 

Inte heller i 1 Kor 15:22-25, finns några löften om frälsning efter Kristi 

tillkommelse. Samma beskrivning om Kristi återkomst som i de andra texterna 

ser vi även här. De som tillhör Kristus uppstår till nytt liv. Därefter kommer 

slutet. Vad händer vid ”slutet” Vi konstaterar att det är samma slut som i Matt 

24:14. ”Och detta evangelium om riket skall predikas i hela världen till ett 

vittnesbörd för alla folk, och sedan skall slutet komma” (SFB). När det står att 

därefter kommer slutet, är den mest troliga och närliggande uppfattningen den 

att slutet kommer direkt efter Kristi återkomst. Efter slutet överlämnar Jesus 

riket till Fadern, ”sedan han gjort slut på varje välde, varje makt och kraft” 

och allt har lagts under hans fötter. 

115

Andreas (Pre): – Vi har talat om detta tidigare, men då var Tobias inte med. 

Det finns flera slut. Vilket slut är det Jesus syftar på i Matt 24:14 Det är tydligen 

det slut som följer efter att församlingen fullgjort uppdraget att predika 

evangelium till alla folk i vår tid. Det är slutet på församlingens tid och därefter 

följer församlingens himmelsfärd. 

Det är viktigt att inte sammanblanda slutet på ”församlingens tid” och 

”hedningarnas tid” samt ”slutet av den gamla jorden” som sker först efter 

Millenniet. Tobias vill göra gällande att slutet på allt – då denna jord blir ödelagd 

av eld – följer direkt efter Jesu återkomst. Det är helt fel. Det är följden av 

att Tobias utesluter den uppenbarelse om Millenniet vi har i Apokalypsen. 

När Paulus skriver om ”uppståndelsen från de döda” och sedan tillägger: 

”Därefter kommer slutet”, så är det ett liknande ”sammandrag” av flera händelser 

som Jesus gör i Johannes femte kapitel, när han nämner om ”uppståndelsen 

till liv och uppståndelsen till dom” i en och samma mening. Men det 

finns ett helt Millennium mellan dessa uppståndelser. Likaså finns det ett Millennium 

mellan vad Paulus skriver i 1 Kor 15: 22-25 om ”uppståndelsen av 

dem som hör Herren till” och fram till ”slutet”. Det faktiska ”slutet på den 

fallna mänskligheten tidsålder” blir inte förrän jorden blir renad i eld i slutet 

av tusenårsriket. Det finns nämligen flera ord som visar att evangelium kommer 

att gå ut ifrån Jerusalem under tusenårsriket. 

Jag citerar: ”Det ska ske i den yttersta tiden att det berg där Herren hus är 

skall stå fast grundat och vara högst bland bergen 1 , upphöjt över höjderna. 

Alla hednafolk skall strömma dit. Ty undervisning skall gå ut från Sion, Herrens 

ord från Jerusalem (Jes 2:2,3b). På den dagen skall Herrens telning bli till 

härlighet och ära och landets frukt till stolthet och prydnad för den räddade 

skaran av Israel (Jes 4:2). Så skall herradömet bli stort och friden utan slut 

över Davids tron och hans kungarike (Jes 9:7). Och det skall ske på den dagen 

att hednafolken skall söka Isais rot, där han står som ett baner för folken, och 

hans boning skall vara härlig (Jes 11:10). På den tiden skall man kalla Jerusalem 

”Herrens tron”, och alla hednafolk skall samlas där för att ära Herrens 

namn i Jerusalem (Jer 3:17). Det skall ske att var och en som är kvar av alla de 

hednafolk som kom emot Jerusalem skall dra dit upp, år efter år, och fira 

lövhyddohögtiden (Sak 14:16). Han skall bli stor och kallas den Högstes Son, 

och Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron (Luk 1:32). 

Även andra bibelställen säger tydligt att det blir ett Millennium efter Kristi 

återkomst, såsom liknelsen av fåren och getterna visar. Vidare har vi Amos 

profetia citerad av Jakob i Apostlagärningarna (Apg 15:16-18), för att inte tala 

om flera profetior i Jesaja, Hesekiel och Sakarja om det fridsrike, som ska 

upprättas då Jesus kommer tillbaka. 

Kristina: – Vi tar nu en kort fruktpaus innan vi får höra avslutningen av 

Tobias föredrag. 

1 

Berg är här förmodligen en metafor för rike. 

116

Kapitel 21 

Jordens undergång 

Kristina: – Så har vi kommit till vår sista session med vår gäst Tobias som 

har förbryllat oss en del med sina mycket annorlunda tolkningar av den yttersta 

tidens händelser. Även om vi sällan hör någon som så radikalt talar om en 

domedag, så är hans medverkan nödvändig för att vi ska få hela bilden av de 

tolkningar som förekommer av den yttersta tidens händelser. 

Tobias (Dom): – Tack för de orden, Kristina! För mig är det av största vikt 

att jag grundar mina påståenden på Bibelns ord som är till både varning och 

tröst. De värsta domedagsverserna kommer jag att citera nu: 

Allt går mot sin upplösning 

”Men Herrens dag kommer som en tjuv, och då skall himlarna försvinna 

under våldsamt dån och himlakroppar upplösas av hetta och jorden och de 

verk som är på den inte mer finnas till. Då nu allt detta går mot sin upplösning, 

hur heligt och gudfruktigt skall ni då inte leva, medan ni väntar på Guds 

dag och påskyndar dess ankomst – den dag som får himlar att upplösas i eld 

och himlakroppar att smälta av hetta. Men nya himlar och en ny jord där 

rättfärdighet bor, väntar vi på efter hans löfte” (2 Petr 3:10-13 SFB). 

Här har vi ännu en beskrivning på den domskatastrof som väntar på ”Herrens 

dag” eller ”Guds dag”. Att dessa domshandlingar kommer att ske i samband 

med Kristi återkomst, förstår vi av Petrus ord: ”Hur heligt och gudfruktigt 

skall ni då inte leva”. Dessa ord riktar Petrus: ”Till dem som genom 

rättfärdigheten från vår Gud och Frälsare Jesus Kristus har fått på sin lott 

samma dyrbara tro som vi” (2 Petr 1:1 SFB). 

Hanna (Mid): – Jag tror att vad Petrus skriver är en allmän förmaning till de 

kristna att inte leva enbart för denna världen, ty det kommer en dag då allt på 

den här jorden ska förtäras av eld och förintas. Men när detta ska hända kunde 

han inte uttala sig om. Kanske han påminde sig om Jesus ord. ”Himmel och 

jord ska förgå, men mina ord skall aldrig förgå. Dagen och timmen känner 

ingen, inte ens himlens änglar, inte ens Sonen, ingen utom Fadern” (Matt 24:35- 

36). Med tanke på att hela världen är ”en Guds verkstad” och vi alla är här för 

en mognadsprocess, så blir allt vad vi gör eller inte gör – lever heligt och 

gudfruktigt – något som påverkar och även påskyndar dagen då Gud är ”färdig” 

med denna fallna jord. 

Tobias (Dom): – Ända fram till att dessa domshandlingar ska verkställas 

finns alltså församlingen kvar. Vi kan påskynda Guds dags ankomst genom att 

leva ”heligt och gudfruktigt”. Efter denna fruktansvärda ödeläggelse då ”himlarna 

försvinna under våldsamt dån och himlakropparna upplösas av hetta och 

jorden och de verk som är på den inte mer finnas till”, kan naturligtvis inga fler 

117

frälsningstillfällen ges till dem som inte hörsammat evangeliet. De troende däremot 

ska inte förgås tillsammans med de ohörsamma, utan de får uppleva 

”nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor”. 

Andreas (Pre): – I detta ord sammanfattar Petrus hela avslutningen av denna 

jord. Han talar både om Herrens dag och Guds dag i två meningar och avslutar 

med löftet om ”nya himlar och en ny jord”. Av denna ”konkretisering” får man 

inte förledas att tro att ”himlakropparna skall upplösas i eld” på Herrens dag 

när Jesus återkommer till Olivberget. Som Hanna nyss har läst så finns det 

väldigt många bibelställen som talar om ett Messiasrike där Jesus är kung på 

sin fader Davids tron och då evangelium ska utgå från Jerusalem. 

Vi har även Amos profetia om att Davids fallna boning ska återställas och 

att övriga människor ska söka Gud: ”Därefter skall jag vända tillbaka och åter 

bygga upp Davids fallna boning. Dess ruiner skall jag bygga upp och jag skall 

upprätta den igen, för att alla andra människor skall söka Herren, alla hedningar, 

över vilka mitt namn har nämnts. Så säger Herren, som gör detta, det 

som är känt från evighet” (Apg 15:16-18). Hur ska den profetian fullbordas 

om det inte blir något tusenårsrike Upplösningen av jorden och den nuvarande 

tidsåldern sker först vid Millenniets slut. 

En ödesdiger förkunnelse 

Tobias (Dom): – Hör här: ”Guds rättvisa innebär ju att han låter er som nu 

plågas vila ut tillsammans med oss, när Herren Jesus uppenbaras från himlen 

med sin makts änglar och i lågande eld, för att ukräva hämnd på dem som inte 

erkänner Gud och inte lyssnar till evangeliet om vår herre Jesus. Deras straff 

blir evigt fördärv, fjärran från Herrens ansikte och från hans makt och härlighet, 

när han kommer på den dagen för att förhärligas bland sina heliga och 

hyllas bland alla som har kommit till tro... (2 Thess 1:6-10 SFB). 

Väsentliga delar av alla de texter som behandlar Kristi tillkommelse är 

samstämmiga. De skildras med olika detaljer, men det är en och samma återkomst 

som skildras. Inte heller detta textavsnitt skiljer sig från de övriga. Då 

Herren Jesus kommer med ”sina mäktiga änglar”, ska de som inte lyssnat och 

omvänt sig till evangeliet på ”den dagen”, vilket är Herrens dag, straffas med 

”evigt fördärv” 1 , bort från Herrens ansikte. Att de efter Herrens ankomst, skulle 

ges ett förnyat tillfälle, finns det inte den minsta antydning om. Dessa texter 

blir därför problematiska för dem som tror och förkunnar att nya frälsningstillfällen 

skall ges efter uppryckandet av församlingen. 

Hanna (Mid): – Visst är texterna samstämmiga när det gäller att Jesus kommer 

som Domaren över de ohörsamma, över våldsverkarna, över terroristerna 

– Antikrists efterföljare. De som orsakat andra lidande och terror, blir straffade 

när Herren kommer. Men denna text berör inte de frälsta, bruden – ty hon är 

redan bärgad – även de som blir frälsta under vedermödan har lyfts upp till 

himlen eftersom vi ser dem där (Upp 7:9-17). 

1 

Gr. 0´lethrion aionion = förtappelse (fördärv, undergång) evig. Se sidan 157. 

118

Tobias (Dom): – Darbyismen lär, att efter uppryckandet av församlingen 

finns det möjlighet till frälsning om man är beredd att bli en martyr under den 

”stora vedermödan”. När man talar om frälsning under vedermödan, så är det 

”thlipsis-vedermödan” (Matt 24:21) som menas eller de födslovåndor som föregår 

återkomsten. På frågan om det finns frälsning efter Jesu ankomst, vill jag 

svara att ingenstans i evangelierna eller i breven finner man minsta stöd för 

den tanken. Att ändå förkunna detta – genom att förlägga uppryckandet före 

vedermödan – kan därför bli ödesdigert, både för förkunnaren och för den som 

budskapet riktar sig till. 

Andreas (Pre): – Tobias talar om en ”ödesdiger förkunnelse” om man tror 

att det finns frälsning efter Kristi återkomst. Egentligen tror vi på samma sak 

på ett sätt, nämligen att det finns frälsning under vedermödan. Men frågan är 

vilket som är mest ödesdigert: att vagga in folk i en falsk säkerhet genom att 

förkunna att Antikrist först måste uppträda på scenen innan Jesus kommer, 

eller att förkunna att Jesus kan komma ”när som helst” och hämta dem som är 

redo Tobias är så säker på att det inte finns möjlighet till frälsning efter Kristi 

ankomst. Jag tror att det tvärtom blir så, att under Millenniet kommer jorden att 

uppleva sin största evangelisationsperiod någonsin, då miljoner blir frälsta. Guds 

ord ska då uppfylla jorden såsom ”havsdjupet är fyllt av vattnet” (Jes 11:9b). 

När ska annars det ordet gå i uppfyllelse 

När det gäller att Jesus ”blir förhärligad i sina heliga” vid sin återkomst 

till Olivberget, så kommer dramat som utspelas på jorden säkert att kunna följas 

från himlen (Hebr 12:1). Andra som Kristus ska bli förhärligad bland, och 

väcka förundran hos, är naturligtvis kvarlevan av judarna, som ända fram till 

dess varit förblindade och inte sett vem Jesus från Nasaret är. 

Den messianska teorin om de 70 årsveckorna 

Stefan: – Tobias sa i inledningen att han inte tror på vad darbyisterna lär om 

de 70 årveckorna. Kan du utveckla detta mera 

Tobias (Dom): – Daniels profetia om de 70 årveckorna är det säkert inget 

fel på. Det är tolkningen av den som jag har invändningar mot. Att det har gått 

69 årsveckor (483 år) från att Nehemja fick befallningen att bygga upp Jerusalems 

murar fram till Kristi korsfästelse kan nog stämma. Men att sedan göra ett 

”gap” mellan den 69:de och den 70:de årsveckan och göra de sista sju åren före 

Kristi återkomst till att bli ”vedermödans” tid vid avslutningen av hedningarnas 

tid, måste var en feltolkning. Profetian talar aldrig om en ”lång parentes” som 

en del vill göra till ”församlingens tid” innan ”Israels klocka åter börjar att 

ticka” för att nu citera vad en del bibeltolkare lär. 

Jag tror att Daniels profetia är odelad och att den sista årsveckan fick sin 

uppfyllelse av Kristus. Det var han som gjorde ett förbund med många – det 

nya förbundet i hans blod – genom att avskaffa offertjänsten i templet då han 

fullbordade offerlagarna vid sin försoningsdöd på korset. Den sista delen av 

119

profetian ”på skändlighetens vingar kommer han som vanhelgar ända till dess 

att det fastställda slutet drabbar honom” handlar om Roms (general Titus) 

förstörelse av templet, vilket de sedan själva straffades för. 

Andreas: (Pre) – Tobias var inte med i vår förra cirkel då vi behandlade 

denna s k messianska tolkning av de 70 årsveckorna. Vill nu endast i korthet 

säga att Tobias tolkning inte stämmer med andra profetior. För det första kan 

inte förbundet syfta på Jesu nya förbund. Förbundet dikteras av Antikrist – den 

andre fursten – och varar endast ”en vecka”, alltså i sju år (Dan 9:27). Den som 

”avskaffar offertjänsten” och den som ställer upp ”den vanhelgande 

skändligheten”, (en avgud i templet), är samma person (han - fursten som kommer) 

och syftar båda på Antikrist. När Jesus kommenterar Daniels profetia om 

avskaffandet av offertjänsten och om den åtföljande ”skändligheten” handlar 

den inte om honom själv: ”När ni ser den vanhelgande skändlighet som profeten 

Daniel har talat om stå på helig plats (må den som läser detta fatta det 

rätt), då måste de som bor i Judeen fly upp till bergen” (Matt 24:15). Jämför 

detta med Daniels sista profetia om detta: ”Från den tid då det dagliga offret 

avskaffas och en vanhelgande skändlighet ställs upp skall det gå 1 290 dagar” 

(Dan 12:11). Ingen av de profetiorna handlar om att Jesus avskaffade offertjänsten, 

utan båda handlar om Antikrists intrång i Jerusalems tempel (en helig 

plats) och där sätter upp sin bildstod – en vanhelgande skändlighet (2 Thess 

2:4; Upp 13:14-15) under det ”stora lidandet” (vedermödans tid) på jorden 

strax före Kristi återkomst till jorden. 

Kosmisk kataklysm 2 

Petra (Analytiker): – Då jag hört era samtal om domedagen skulle jag vilja 

komplettera med en analys av bibeltexten. Jag upprepar: ”Men Herrens dag 

kommer som en tjuv, och då skall himlarna försvinna under våldsamt dån och 

himlakroppar upplösas av hetta och jorden och de verk som är på den inte 

mer finnas till. Då nu allt detta går mot sin upplösning, hur heligt och gudfruktigt 

skall ni då inte leva, medan ni väntar på Guds dag och påskyndar dess ankomst 

– den dag som får himlar (gr. ouranos) att upplösas i eld och himlakroppar 

(gr. stoicheion) att smälta av hetta. Men nya himlar och en ny jord 

där rättfärdighet bor, väntar vi på efter hans löfte” (2 Petr 3:10-13 SFB). 

Här framställes hur både himmel och jord ska brinna med de verk som 

människorna utfört. Tyvärr finns det ganska vanliga felöversättningar av grundtextens 

ord ”stoicheia” för ”element” med ordet ”himlakroppar” vilket inger 

tanken att hela universum ska gå under i en jättelik ”kataklysm”. Men vid 

närmare studium gäller citatet ett renande eldsdop av denna jord och dess lufthimmel 

på Guds dag. 

Först något om betydelsen av de grekiska orden i texten: 

Ouranos = himmel, både om himlavalvet och Guds boning. Ouranos kan 

därför även betyda lufthimlen. 

2 

Kataklysm = av grek. kataklan: nedbryta, sönderkrossa 

120

Stoicheion = element, grundbegrepp, princip, grundlära, begynnelsegrund, 

grundämne. Det grekiska uttrycket ”stoicheia tou kosmou” har i Gal 4:3-9 och 

Kol 2:8-23 översatts med världens (kosmiska) makter eller världens elementära 

läror (system). 

Även här i Petrus andra brev bör ”stoicheion” översättas med ”elementen” 

eller ”de grundläggande ämnena och principerna” med syftning på vår jord, 

som ska smälta av hetta och så genomgå en reningsprocess. På samma sätt 

gäller upplösningen i hetta även elementen, eller de grundläggande principerna 

och krafterna i andevärlden (lufthimlen) en rening av andevärlden från all Satans 

makt och boning i lufthimlen varifrån han ditintills styrt världen genom de 

onda makterna som varit under hans kontroll (Ef 2:2, 1 Joh 5:19). Satan har 

nämligen hitintills styrt jorden efter sina principer och efter sitt onda system 

genom sina härskare, makter och herrar i mörkrets värld, genom ondskans andemakter 

i himlarymderna (Ef 6:12). Allt detta går nu mot sitt slut och upplöses 

i eld och Herren skapar därefter en ny atmosfär kring jorden och en ny förskönad 

jord där frid och rättfärdighet ska bo evinnerligen. 

Hela kosmos eller universum och Guds himlar ska inte gå under på Guds 

dag. Reningen i eld och upplösningen av allt sataniskt verk såväl det som människorna 

gjort och förstörelse av jorden och elementen gäller endast denna i 

synd fallna värld. Andra översättningar av Petrus andra brev stöder denna tolkning. 

Hedegård översätter ”elementen (ej himlakropparna) smälta av hetta” 

och den norska översättningen N75 med ”elementen skall komma i brand och 

upplösas”. Denna kataklysm gäller jorden och inte hela universum. 

”Och de (Gog och hans väldiga här) drog upp till de heligas läger och den 

älskade staden. Och eld föll från himlen och förtärde dem” (Upp 20:9). Här 

har vi Apokalypsens budskap om den eld som ska drabba jorden, och det sker 

som en Guds dom och ett slut på alla strider på jorden! Av andra bibelsammanhang 

förstår man att denna eld är mycket omfattande och berör inte 

enbart Gogs härskaror (Upp 20:7-10). Eldsdomen över Gog blir förmodligen 

inledningen till den eldsdom som sedan drabbar hela jorden med undantag för 

de heligas läger på Sions berg. 

Jordens undergång 

Även GTs profetior visar att ödeläggelsen gäller jorden och inte hela stjärnevärlden. 

”Jorden blir i grund ödelagd och i grund utplundrad, ty Herren har 

talat detta ord. Jorden sörjer och tvinar bort, jordkretsen försmäktar och tvinar 

bort, vad högt är bland jordens folk försmäktar. Ty jorden har blivit ohelgad av 

sina inbyggare, de har överträtt lagarna, de har förvandlat rätten, brutit det 

eviga förbundet. Därför uppfräter förbannelse jorden, och de som bor där måste 

lida vad de har förtjänat” (Jes 24:3-6). Därför förtärs jordens inbyggare av 

hetta, så att ej många människor finns kvar” (Jes 24:6). 

121

122 

Här beskrivs att ödeläggelsen kommer att ske genom eld (hetta), men också 

att ödeläggelsen inte kommer att bli så total att alla människor förgås. Några 

kommer att finnas kvar, förmodligen en kvarleva av Israel ty ”på Sion skall 

finnas en räddad skara” (Joel 2:32). 

”På den tiden skall Herren hemsöka höjdens här uppe i höjden och jordens 

kungar nere på jorden. Och de skall samlas ihop som fångar hopsamlas i 

fånggropen, och skall inneslutas i fängelse – sent omsider når dem hemsökelsen” 

(Jes 24:21-22). 

”På den tiden” syftar på avslutningen av Satans herravälde på jorden, alltså 

vid tusenårsrikets slut, då han blivit lössläppt ur sitt fängelse för en kort tid. Då 

ska Herren även gripa alla Satans bundsförvanter i andevärlden, fallna änglar 

och demoner som har sina, för människor osynliga, boningar i lufthimlen (Ef 

2:2). De ska förvaras i fängelse tills de ska dömas. Många andra fallna änglar 

har förut hamnat i detta fängelse – mörkrets hålor – i väntan på domen (2 Petr 

2:4; Jud v6). Satans andliga boningar i lufthimlen (stratosfären) kommer att 

hemsökas och förstöras av elden. 

”Då skall månen blygas och solen skämmas, ty Herren Sebaot skall då 

vara konung på Sions berg och i Jerusalem, och hans äldste skall skåda Herrens 

härlighet” (Jes 24:23). 

I avslutningen av profetian om jordens undergång i Jesaja tjugofyra finns 

ytterligare en indikation på att förödelsen inte kommer att vara total ty ”hans 

äldste [Israel] skall skåda Herrens härlighet". Herren ska vara konung på Sions 

berg, som fortfarande kommer att finnas kvar, såväl som Jerusalem. 

Kristina: – Tack Petra för denna utredning av begreppen. Men handlar dessa 

profetior om tiden för Kristi återkomst eller är det efter Millenniet 

Hanna (Mid): – Eftersom aposteln Petrus anknyter detta med upplösningen 

av elementen till den nya jorden och den nya himlen, så måste det vara efter 

tusenårsriket det hela handlar om. Då när jorden renas av eld, finns det inte 

många människor kvar. Men vid Jesu ankomst ska ju Millenniet befolkas av 

stora skaror – av fåren – som då får höra evangelium.. 

Andreas (Pre): – Jag delar Hannas uppfattning och menar att man måste 

skilja på Herrens dag och Guds dag. I Petrus profetia handlar det om Guds dag 

och den slutliga domen över jorden. Vid Kristi ankomst på Herrens dag blir 

inte jorden så förstörd av eld att det inte mer går att bo på den. 

Kristina: – Då avslutar vi för i kväll. Som kvällens gäst låter vi Tobias få 

sista ordet och vi vill säga ett särskilt tack till dej för din medverkan. Jag hoppas 

du kan komma tillbaka vid ett annat tillfälle och berika våra samtal. 

Tobias (Dom): – Jag tror inte man kan skilja på Herrens dag och Guds dag 

och profetiorna handlar om en och samma sak. Vid Kristi återkomst ska det bli 

som på Lots tid – det ska regna eld och svavel över hela jorden och förstöra den 

totalt, inklusive alla de ogudaktiga. Glöm inte vad Jesus sa: ”Likadant blir det 

den dag då Människosonen uppenbaras” (Luk 17:30 B82). Därefter skapar 

Gud en ny himmel och en ny jord.

Kapitel 22 

Kristi ankomst och Apokalypsen 

Kristina: – Allra först säger vi ett varmt välkommen till Rut som nu är 

tillbaka. I den förra studiecirkeln representerade Rut ”Rom-teorin” och hon 

kommer även nu att företrädesvis tolka Bibeln i ett historiskt perspektiv. 

Vi fortsätter med vårt ämne om Kristi återkomst, och liksom tidigare ska vi 

se vilken relation vårt ämne har till Apokalypsen 1 . Vi har redan hört flera citat 

från den boken, men frågan vi nu ställer oss är: ”Var och hur framställs Kristi 

ankomst i Johannes visioner Finns det något där som tydligt visar att det finns 

två tillkommelser eller två faser i Kristi uppenbarelse” Mattias börjar. 

Finns ”uppryckandet” omnämnt i Uppenbarelseboken 

Mattias (Post): – Redan i första kapitlet av Apokalypsen är tillkommelsen 

”visionerad”: ”Se, han kommer med molnen, och varje öga skall se honom, 

även de som har genomborrat honom, och alla jordens stammar skall brista ut 

i klagan för hans skull. Ja, amen” (Upp 1:7). Denna vers visar att tillkommelsen 

sker på Herrens dag, men ”uppryckandet” av församlingen finns inte angivet. 

Det finns ytterligare en vision om Kristi tillkommelse i Apokalypsen, då 

Jesus kommer som ”Konungarnas Konung och herrarnas Herre” ridande på 

en vit häst. De himmelska härskarorna följer honom klädda i vitt linne – också 

de på vita hästar (Upp 19:11-21). Kristus kommer för att döma jorden. Ett 

domsord från honom och stridslarmet tystnar och både odjuret Antikrist och 

den falske profeten blir dödade. Inte heller här nämns något om församlingens 

uppryckande, men det måste ha skett ögonblicket innan eftersom församlingen 

följer Herren på vita hästar. Det finns inget som talar för två tillkommelser i 

hela Apokalypsen. 

Hanna (Mid): – Jag håller med om att man i Apokalypsen saknar en tydlig 

hänvisning till stunden då de levande kristna ska förvandlas och ryckas upp 

Herren till mötes, men att det sker vid mitten av vedermödan vid den sjunde 

basunen är jag tämligen övertygad om. Vi har en anspelning på detta då Herren 

kallar hem de två eldsvittnena, som legat döda på en gata i Jerusalem i 3½ 

dygn, med orden: ”Kom hit upp!” Och de steg upp till himlen i ett moln, och 

deras fiender såg dem” (Upp 11:12b SFB). Detta sker strax innan den sjunde 

basunen ljuder. Att de kristnas himmelsfärd inte heller i Uppenbarelseboken 

omtalas i klarspråk, beror väl på att det ska vara en hemlighet när detta sker. 

Men att det sker innan Herrens återkomst som domare och konung, förstår man 

av att det nämns om det ”himmelska bröllopet” innan Kristus kommer ned till 

1 

Uppenbarelseboken av gr. apokalypsis= en uppenbarelse av fördolda ting. 

123

jorden på den vita hästen. ”Låt oss vara glada och jubla och ge honom äran. Ty 

Lammets bröllop har kommit, och hans brud har gjort sig redo. Åt henne har 

givits att klä sig i skinande, rent linnetyg. Linnetyget är de heligas rättfärdighet” 

(Upp 19:7 SFB). 2 

Kom hit upp 

Andreas (Pre): – Jag håller med om vad Hanna har sagt. Det är bara på 

tidpunkten vi skiljer oss åt. Jag menar att uppryckandet eller himmelsfärden 

sker före vedermödan. De tjugofyra äldste runt om tronen, som jag tror är representanter 

för bruden – som gjort sig redo – finns nämligen i himlen innan 

sigillen bryts och vedermödans tid börjar på jorden. Det finns även en antydan 

om att himmelsfärden sker just före vedermödan i det som Johannes var med 

om. ”Sedan såg jag, och se, en dörr stod öppen till himlen, och den första 

rösten (Jesu röst – Upp 1:15-20), som jag hade hört tala till mig som en basun, 

sade: Kom hit upp, så skall jag visa dig vad som skall ske härefter... Och strax 

kom jag i hänryckning..” (Upp 4:1-2a B82). Samma sak som Johannes upplevde 

får nämligen (de som är redo av) församlingen uppleva. De får se hur en 

dörr öppnas till himlen, de får höra en Guds basun och höra Jesu röst som 

kallar dem hem. Tillsammans med de i Kristus döda som först har uppstått, 

blir de ”hänyckta” till himlen. 

Visionen som är tecknad i kapitel nitton med Kristus på den vita hästen, 

säger ingenting om ”hur och när” de i Kristus döda ska stå upp, ingenting om 

hur de levande kristna blir förvandlade och uppryckta i skyn. Varför Därför att 

det har hänt långt tidigare – innan vedermödan och vredesdomen börjar – enligt 

löftet till församlingen: ”Eftersom du tagit vara på mitt bud om ståndaktighet, 

skall ock jag taga vara på dig och frälsa dig ut ur den prövningens stund, 

som skall komma över hela världen för att sätta jordens inbyggare på prov” 

(Upp 3:10 1917). 

Jag vill ge ytterligare en kommentar, nämligen till den första versen som 

Mattias citerade. Där står det att ”varje öga ska se honom, även de som har 

genomborrat honom”. Det talar om att det är först på Herrens dag, när kvarlevan 

av judarna får se Jesus komma i makt och härlighet, som de ser och förstår att 

det var han – Jesus från Nasaret – som deras förfäder hade genomborrat på 

korset. De ser nu upp till honom och blir frälsta (Sak 12:9-12). Vidare står det: 

”Se, han kommer med molnen, och varje öga skall se honom, även de som har 

genomborrat honom, och alla jordens stammar skall jämra sig (brista ut i 

klagan) över honom. Ja, amen” (Upp 1:7 SFB). Denna klagan är de ogudaktigas 

reaktion – inte församlingens – när de ser Jesus som domaren. Men i den 

versen står det ingenting om att de döda ska stå upp och att de kristna ska 

förvandlas och ryckas upp. Varför Jo, det har redan skett före vedermödan. 

124 

2 

Två olika översättningar:”Ty linnetyget är de heligas rättfärdiga gärningar” (Upp 19:8b: 

B2000). ”Linnetyget är de heligas rättfärdighet” (Upp 19:8b SFB). Rättfärdiga gärningar: gr 

ta dikaiomata = bokstavligt: De heligas rättfärdigheter. Dikaioma = stadga, föreskrift, dom, 

rättfärdig handling. (Enligt bibeltolkare kan det syfta på rättfärdiggörelse. Studie Bibeln V s348- 

349.) Jesus sade: Detta är Guds gärning att ni tror på den han har sänt.

Kom Jesus tillbaka genom Anden 

Elia (Real) 3 : – Mycket av det ni samtalar om är för mig ganska gåtfullt. 

Uppenbarelseboken är enligt min mening en allegorisk framställning. Jag håller 

på kyrkofadern Augustinus 4 uppfattning om att Apokalypsen inte handlar 

om bestämda händelser i det förgångna, nutiden eller framtiden, utan undervisar 

om de stora andliga principerna i Guds världsstyre, som kan tillämpas på 

alla tider. När det gäller Kristi återkomst har jag den uppfattningen att han 

redan har kommit genom den helige Ande. 

Andreas (Pre): – Vad Elia hävdar är en gammal lära som introducerades av 

kyrkofadern Origenes och sedan utvecklades av Augustinus. Den passade in på 

det världsstyre som uppstod genom den katolska kyrkan. Men utan att ta upp 

några detaljer för att motbevisa den läran, så kan jag bara säga att den leder till 

många motsägelser av Bibelns klara budskap. Så har till exempel aposteln Johannes 

i Bibelns sista budskap tydligt framfört en hälsning från Herren att han 

ska komma åter i personlig gestalt. Då kan han inte redan ha kommit i den 

helige Andes osynliga skepnad. Jesus sade också till sina lärjungar: ”Det är för 

ert bästa som jag lämnar er. Ty om jag inte lämnar er, kommer inte Hjälparen 

till er” (Joh 16:7). Det var Anden, den tredje personen i gudomen som kom. 

Det finns många löften om Kristi personliga återkomst, som detta i Uppenbarelsebokens 

sista kapitel: Se, jag kommer snart och har med mig lön att ge åt 

var och en efter hans gärningar. Jag är A och O, den förste och den siste, 

början och slutet (Upp 22:12-13). 

De tjugofyra äldste 

Stefan: – Jag har i de tidigare cirklarna hört en hel del från Apokalypsen. Ni 

talade om de 144 000 tusen, om den solklädda kvinnan och gossebarnet, om de 

sju huvudena på draken och odjuret, om skökan och de tio hornen. Men det 

finns fortfarande många saker som jag inte har fått någon tolkning på som till 

exempel: ”Vilka är de tjugofyra äldste” (Upp 4:4) 

Rut (Historisk tolkning) 5 : – Uppenbarelseboken har många anspelningar 

på samtiden vilket gjorde den begriplig för den stora massan. Liksom kejsaren 

hade 24 livvakter i sin tjänst så har Gud 24 änglafurstar runt tronen. 6 

Mattias (Post): – Jag tror också att de är höga änglafurstar som tjänar Gud 

inför tronen. 

Andreas (Pre): – Jag tror att de är representanter för bruden. 

Mattias (Post): – Hur kan man påstå att de tjugofyra äldste representerar 

3 

Elia är en representant för den allegoriska tolkningen av Apokalypsen. Den förkommer också 

under benämningar såsom: ”den idealistiska, poetiska eller andliga” tolkningen. Själv kallar 

han det för den (enda) realistiska tolkningen (Real). 4 Agustinus bok ”Gudsstaten”, se sidan 31. 

5 

Rut representerar en historisk-allegorisk tolkning som hävdar att Uppenbarelseboken har till 

stor del uppfyllts i det gamla romarriket (se kommentarerna till Uppenbarelseboken i B2000) 

men också att den till vissa delar är en allegorisk framställning av andliga ting. 

6 

Se boken:”Den som segrar”, s96 

125

126 

bruden Den gamle Johannes såg dem inför tronen flera tusen år före att uppståndelsen 

kommer att ske. Då kunde det ju inte finnas några representanter för 

den nytestamentliga församlingen som en del av bruden. 

Andreas (Pre): – När Johannes kom i andehänryckning blev han förflyttad 

både i rummet och i tiden fram till denna tidsålders avslutning. Då ska de i 

Kristus döda uppstå och den levande församlingen bli uppryckt till himlen. 

Därefter bryts sigillen och vedermödans tid börjar på jorden. Johannes blev 

inte bara hänryckt upp till tronhimlen utan också förflyttad fram i tiden och 

fick därför se de tjugofyra äldste som brudens representanter inför tronen. De 

var insatta i sina tjänster för att följa Lammets slutliga seger på jorden. Han 

kom alltså in i ett tidsskede efter församlingens uppryckande. 

Hanna (Mid): – Det finns flera kända bibeltolkare som menar att de äldste 

är änglafurstar. Men jag har samma uppfattning som Andreas för det finns inga 

änglar som någonsin tidigare har kallats för äldste. Inte heller finns det änglar 

med kronor och troner. Endast återlösta människor är lovade segerkransar som 

belöning för trogen tjänst. Dessa äldste är 24 särskilt utvalda människor från 

jorden som får tjäna Gud med prästerlig tjänst inför tronen. I GT fanns det flera 

avdelningar med 24 präster i varje, som turades om att göra tjänst i templet. 

Allt som rörde tabernaklet och templet hade sina förebilder i det himmelska. 

Förmodligen kommer tjänstgöringstiden för de 24 äldste i himlen efter en tid 

att bytas ut mot en annan avdelning av 24 äldste. 

Stefan: – Hur förklarar du, Hanna, att de gör tjänst i himlen runt tronen 

långt före att den sjunde basunen har ljudit och före att uppståndelsen har skett 

enligt din teori 

Hanna (Mid): – Jesus uppstod som förstlingen från de döda. Men samtidigt 

öppnades de heligas gravar och en förstlingsfrukt av de heliga uppstod som 

visade sig inne i Jerusalem efter Jesu uppståndelse (Matt 27:52-53 ). Hur många 

det var vet ingen. Det var människor som Jesus återlöst med sitt blod och som 

nu kunde göra tjänst inför tronen i förhärligade uppståndelsekroppar. 

Andreas (Pre): – Hannas förklaring är mycket intressant. Men då blir väl 

de tjugofyra äldste endast representanter från Gamla förbundet. Men jag tror 

att de äldste kommer att representera både Gamla och Nya förbundet och att 

”uppryckande” därför har skett före Johannes beskrivning av vedermödans tid. 

– Apokalypsens framställning är ofta symbolisk. Som jag redan sagt, tror 

jag att de 24 äldste representerar bruden som senare blir Lammets hustru. Bruden 

framställs symboliskt som en stad – det Nya Jerusalem – en förening av 

GTs heliga och församlingen med 12 representanter för vardera. Det fanns 12 

portar med Israels stammars namn och 12 grundstenar med de 12 apostlarnas 

namn (Upp 21:9-14). Bruden är inte enbart församlingen utan en förening av 

alla de frälsta i både gamla och nya förbundet. Jesus säger att vi ska få sitta till 

bords med Abraham, Isak och Jakob – vid Lammets bröllopsmåltid – i himlen.

Eftersom de äldste är i himlen innan sigillen bryts, så tror jag att församlingen 

har fått sin himmelsfärd före vedermödans tid – före början av 

Uppenbarelsebokens sjuårsperiod. 

En annan detalj som visar att uppryckandet sker före vedermödan – innan 

sigillen bryts – är det faktum att från kapitel fyra till kapitel nitton i Apokalypsen 

– vedermödans tid – nämns inte ordet församling. Även om inte hela församlingen 

är redo då Herren kommer med himlens skyar, så är det församlingens 

kärna av levande kristna som får del av himmelsfärden. Men det övervägande 

antalet av församlingens heliga är dock de i Kristus döda som uppstår vid Kristi 

uppenbarelse i skyn och då får gå in i själva himlen. 

Elia (Real): – Jag håller med Andreas på en punkt. Apokalypsen är en bok 

full av symbolspråk. Varför ta den så bokstavligt 

Den stora vita skaran 

Stefan: – Jag har samma fråga som en av de äldste ställde till aposteln 

Johannes när han såg den stora vitklädda skaran inför tronen i himlen. Vilka är 

dessa 

Hanna (Mid): – Den äldste besvarade själv frågan. Mera konkret tror jag 

att den frågan har följande svar: Dessa är naturligtvis den kristna församlingen, 

som står bärgad efter vedermödans vedervärdigheter. Enligt min uppfattning 

har de fått vara med om den första halvan av vedermödan på 3½ år, 

fram till när den sjunde basunen ljuder. Det är därför vi ser dem mitt under 

vedermödans tid i Apokalypsen. 

Andreas (Pre): – Jag vill tolka det just som det står. De är vedermödans 

kristna – en efterskörd till församlingen av frälsta och blodtvagna själar. Jag 

citerar den äldstes svar: ”Dessa är de som kommer ur den stora nöden, och de 

har tvättat sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod. Därför står de inför 

Guds tron och tjänar honom dag och natt i hans tempel, och han som sitter på 

tronen skall slå upp sitt tabernakel över dem” (Upp 7:14b-15 SFB). De som 

inte är redo när basunen ljuder och Herren hämtar hem sin församling före 

vedermödans tid, kommer att uppleva en djup ånger och väckelse. Många av 

dem som sålunda blir lämnade kvar och får gå igenom den stora nöden, kommer 

att göra allt för att vinna det eviga livet. De blir frälsta såsom genom eld 

och deras livsverk brinner upp. Eftersom de inte var redo då Herren uppenbarade 

sig i skyn, har de inga kronor och inga troner. Men vi ser dem stå där med 

segerpalmer i sina händer och lovar Gud för frälsningen. 

Att Johannes får se denna väldiga skara på ett tidigt stadium av de sju åren 

av lidande, kan vara en fingervisning om att Herren hämtar hem dem som är 

renade och prövade efter hand. Förmodligen kommer de allra flesta att bli dödade 

i de katstrofer som drabbar jorden under vedermödans första tre och ett 

halvt år, då mer än halva jordens befolkning går under. Vidare kommer många 

127

128 

Lammet 

Och jag såg, och se: Lammet stod på berget Sion och tillsammans med Lammet 

etthundrafyrtiofyra tusen som hade hans namn och hans faders namn skrivet på pannan. Upp 14:1

att bli martyrer då Antikrist får makt att föra krig mot de heliga (Upp 13:7, 

20:4). Jag håller det inte för osannolikt att det också kan finnas partiella uppryckanden 

under denna tid. De 144 tusen som rycks upp framför gapet på draken 

och sedan står inför tronen och sjunger är ett exempel på partiellt uppryckande, 

så det kan finnas flera (Upp 12:5, 14:1-5). Till slut blir det en skara så stor 

att ingen – utom Gud – kan räkna dem. 

Mattias (Post): – Den stora vita skaran är församlingen – de fem förståndiga 

som är redo när Herren kommer på Herrens dag. De har alltså varit med 

om hela vedermödan och vittnar om att de kommit ut ur den (Upp 7:14). Att 

Johannes fick se den stora vita skaran mitt under vedermödans tid beror på att 

det utgör en parentes i framställningen och att Apokalypsen inte visar saker i 

kronologisk ordning. 

Andreas (Pre): – Just det att visionen om den vitklädda skaran har lagts in 

som en parentes visar att Apokalypsen framställer händelserna i kronologisk 

ordning annars kunde den ju visats senare. De är en efterskörd till den stora 

brudeskaran, klädda i vita kläder och med segerpalmer i händerna. Du säger nu 

att skaran är församlingen men du har även förut sagt att församlingen ska 

åtfölja Kristus till Olivberget. Men om den vita skaran står det att den ska tjäna 

Gud dag och natt i hans tempel i himlen (Upp 7:15). Hur kan du då påstå att 

församlingen ska följa Herren till jorden 

Hur kommer vedermödan – Jakobs nöd – att förkortas 

Stefan: – Jag har ännu en fråga. Jesus säger om den stora vedermödan att 

den ska förkortas. Hur ska det ske Tiden är ju bestämd till 3½ år (Dan 12:7). 

Hanna (Mid): – Jag har inget svar på det. 

Andreas (Pre): – Det är en av de svåra frågorna. Hela vedermödan beräknas 

att vara i sju år, men Israels speciella vedermöda som också kallas för 

”Jakobs nöd” och börjar med ”förödelsens styggelse i templet” skulle vara i 

3½ år – 1260 dagar (Upp 13:5). 

Det finns flera uppfattningar. En del tror att nödtiden för judarna förkortas 

på det sättet att Herren begränsar Antikrists makt att förfölja och plåga dem. 

Odjurets tron och dess rike kommer att läggas i mörker (Upp 16:10). 

Enligt en annan tolkning kommer judarnas ”nödtid i öknen” att förkortas 

genom att Österns kungar anfaller Antikrist. Enligt Sakarja 14 har judarna återintagit 

Jerusalem före Harmagedonslaget. Om Antikrist endast lämnar en mindre 

vaktstyrka kvar i Jerusalem då han drar ut för att besegra de fientliga härarna 

i öster, kan judarna i öknen återintaga Jerusalem och åter upprätta offertjänsten 

i templet. Detta stämmer med Daniels profetia om att offertjänsten 

endast ska vara avskaffad i ”2300 kvällar och morgnar (= 1150 dagar) därefter 

skall helgedomen komma till sin rätt igen” (Dan 8:14). Nödtiden i öknen 

blev alltså förkortad ty det fattas 110 dagar i 3½ år. 

Kristina: – Vi tar nu en halvtimmas paus. 

129

Kapitel 23 

Segraren på den vita hästen 

Kristina: – Uppenbarelseboken upphör aldrig att fascinera! Vilken intressant 

bok! Johannes säger i inledningen: ”Salig är den som läser upp och saliga 

de som hör orden i denna profetia och bevarar vad som står skrivet i den. Ty 

stunden är nära” (Upp 1:3). 

En sak som jag lagt märke till då jag läser denna märkliga bok, är att den 

handlar väldigt mycket om Jesus. Det finns inte mindre än tolv titlar på Frälsaren 

och invävda i framställningen ser man åtta visioner av Jesus i hans olika 

ämbeten. Lammet är centralpersonen i boken. 

Trevligt att Tobias är tillbaka. Välkommen! 

Stefan har du någon fråga 

Ingen tid ska givas mer 

Stefan: – Vad menas med att ”ingen tid skall givas mer” och att ”Guds 

hemlighet [är] fullbordad” 

Kristina: – Låt oss läsa texten: ”Och ängeln som jag hade sett stå på havet 

och på jorden lyfte sin högra hand mot himlen och svor vid honom som lever i 

evigheters evigheter och som har skapat himlen och vad som finns i den, jorden 

och vad som finns på den och havet och vad som finns i det: ´Tiden är ute´, 

[1917: ´Ingen tid skall givas mer´]. Men i de dagarna när den sjunde ängelns 

röst hörs och han blåser i sin basun, då är Guds hemlighet fullbordad, så som 

han har förkunnat i det glädjebudskap han gett sina tjänare profeterna” (Upp 

10:5-7 SFB). Får jag förtydliga en sak: Den väldiga ängeln måste vara Kristus, 

ty han talar längre fram om ”mina två vittnen” (Upp 11:3), vilka var Guds 

andesmorda eldsvittnen. Men vad betyder detta att ”tiden är ute” 

Tobias (Dom): – Nådens tid är då definitivt slut. ”Guds hemlighet” kommer 

att förbli fördold tills Kristus kommer tillbaka. 

Mattias (Post): – I evigheten finns det ingen tid. Hemligheten är Kristus 

själv (Ef 3:4) och när han kommer fullbordar han sitt verk på jorden genom att 

förinta det onda och starta fridsriket. 

Hanna (Mid): – Församlingen är Guds hemlighet (Rom 16:25-26; Ef 3:1- 

4) och när hedningarna i fulltalig skara blivit frälsta (Rom 11:25), är församlingen 

fullbordad och dess tid att verka på jorden ute. Uttalandet om att ”Guds 

hemlighet är fullbordad”, görs när den sjunde basunen ljuder och det är därför 

som jag tror att det är då som församlingen får flytta hem. 

Andreas (Pre): – Nådens tid på jorden kommer inte att ta slut utan fortsätter 

130

efter Kristi ankomst då ”fåren” kommer att ”söka telningen från Davids rot” 

(Jes 11:10). När det gäller församlingen, så tror även jag att dess verksamhetstid 

på jorden avslutas då Herren hämtar hem den före vedermödan. Därefter 

börjar den 70:e årsveckan 1 då Israel åter blir Guds redskap genom de två eldsvittnena. 

Uttalandet om att det inte finns någon tid i evigheten lär inte heller 

vara riktigt, även om tiden där får andra dimensioner. Tiden avgörs om något 

händer och är i rörelse. Om man ska komma in i en helt tidlös ”sfär”, så får 

ingenting hända – allt måste vara ”fruset”. Men att det finns tid även i himlen 

ser vi av följande vers: ”När Lammet bröt det sjunde sigillet, blev det tyst i 

himlen i kanske en halv timme” (Upp 8:1). 

”Guds hemlighet” är både Kristus och församlingen, ”ty den är hans kropp 

och är uppfylld av honom som uppfyller allt i alla” (Ef 1:23 1917). Församlingen 

är Guds tabernakel och tempel på jorden. I templets allra heligaste finner 

vi både arken med Guds bud och nådastolen som är förebilder på Jesus 

”full av nåd och sanning” (Joh 1:14). I allt finns det inte mindre än ”sju hemligheter” 

i Guds rådslut ”enligt det goda budskap han gett sina tjänare profeterna”: 

inkarnationen, försoningen, kristushärligheten i oss, församlingen, förvandlingen 

vid tillkommelsen, laglösheten och Israels förstockelse. 

”Tiden är ute” får betydelsen: ”Ingen fördröjning ska ske.” 2 När Guds tid 

är inne (chronos) ska det inte längre vara något dröjsmål med genomförandet 

av Guds hemliga plan. Tiden är då ute för Satan att verka på jorden. Efter den 

sjunde basunen är det 3½ år kvar. Satan blir då nedkastad till jorden och han 

kommer ned i stor vrede ty han vet att hans tid är kort (Upp 12.12,14, 13:5). 

Det är en Guds hemlighet att Satan och laglösheten har fått så stort spelrum på 

jorden, men då den sjunde basunen ljuder börjar nedräkningen för Satans makt 

på jorden. 

De två vittnena 

Stefan: – Kommer templet åter att byggas upp 3 och vilka är de två vittnena 

Elia (Real): – Jag tror att de två vittnena symboliserar det Gamla och Nya 

testamentet. Templet är den kristna församlingen. 

Rut (Historisk tolkning): – Om man ska tolka det som står i det elfte kapitlet 

i Apokalypsen bokstavligt, förutsätter det att templet i Jerusalem blir uppbyggt 

igen. Jag menar att det är orimligt. Skulle man åter börja med GT:s offertjänst 

och förvandla tempelplatsen till en blodig plats med alla dessa offer 

Jesus har ”en gång för alla” avskaffat offertjänsten. Templet är en förebild på 

Kyrkan. De två vittnena, tror jag, symboliserar Israel och församlingen, som är 

Guds två stora sanningsvittnen i världen. Tänk bara på att tio Guds bud har 

kommit från Israel. 

Hanna (Mid): – Jag tror att de två vittnena är Mose och Elia som visade sig 

1 

Se Del I: ”Daniels Visioner & Apokalypsen”, kapitel 16, s125 om de sjuttio årsveckorna. 

2 

Ingen fördröjning skall ske: Se Dake: s293-1d. 

3 

Se även ”De kristnas himmelsfärd” s41 

131

för Jesus på förklaringsberget. Mose är en representant för lagen och Elia för 

profeterna. När det gäller templet så måste det åter bli uppbyggt för hur skall 

annars Antikrist kunna sätta sin bildstod där 

Andreas (Pre): – Min tolkningsmetod är alltid den att tolka profetiorna 

bokstavligt så långt som det är möjligt. Jag menar att det kan vara helt möjligt 

att det kommer att ske precis som det står. Varför är det orimligt att Jerusalems 

tempel byggs upp igen Därför behöver inte den gamla offertjänsten återinföras. 

Uppenbarelseboken talar inte om några offer i templet men väl om att det ska 

finnas bedjare därinne (Upp 11:1). Varför är det orimligt att två gamla profeter 

som aldrig har dött och nu är i Paradiset, får ett uppdrag från Gud att återvända 

till jorden och predika i Jerusalem under 3½ år, just som det står Jag vet att det 

låter fantastiskt och övernaturligt. Men allt om himmelsfärden och uppståndelsen 

är egentligen otroligt och övernaturligt. Men vi tror det därför att det står 

skrivet så, och vi har själva upplevat det övernaturliga i våra hjärtan då vi fick 

den helige Ande. 

Beträffande vilka de två vittnena är, har jag den uppfattningen att de är 

Enok – den sjunde från Adam – och Elia, de enda människor som aldrig har 

dött. Det kan inte vara Mose ty han är både död och begraven, Gud själv begravde 

honom (5 Mos 34: 5-6). Ingen människa kan dö två gånger, ty det står 

att ”det är bestämt om människan att hon en gång skall dö och sedan dömas” 

(Hebr 9:27 SFB). 

Kristus kommer på en vit häst 

Stefan: – Varför står det att Kristus kommer på en vit häst i Apokalypsen 

Andra ställen i Bibeln som talar om återkomsten nämner ingenting om en vit 

häst och att de himmelska härskarorna åtföljer Kristus på vita hästar. Finns det 

verkligen hästar i himlen 

Mattias (Post): – Jag tror att detta är ett symbolspråk. De vita hästarna är en 

metafor för seger och makt. I Apokalypsen står det så här om Kristi tillkommelse: 

”De himmelska härarna följde honom på vita hästar, och de var klädda 

i vitt, rent linnetyg” (Upp 19:14). På ett annat ställe står det att ”linnetyget är 

de heligas rättfärdighet” 4 (Upp 19:8b SFB). Det visar att de som följer Kristus 

på vita hästar inte bara är änglar utan även församlingen är med. Och är det inte 

underligt om inte Kristi brud skulle få åtfölja Kristus ned till jorden. Ska han 

överge henne Och står det inte att ”de heliga ska döma världen” och att ”vi 

ska döma änglar” (1 Kor 6:2-3) Vilken uppgift och vilket förtroende! 

Andreas (Pre): – Helt klart symboliserar de vita hästarna seger och kunglig 

ställning och det vita linnetyget renhet och rättfärdighet. Men även änglarna är 

klädda i renhet och syndfrihet. Elisas tjänare såg ett helt berg fullt av hästar och 

vagnar av den himmelska hären då Gud öppnade hans ögon (2 Kung 6:17). Det 

finns alltså andra himmelska härskaror som kan följa Kristus till jorden och 

behöver inte vara församlingen. 

4 

Enlig B2000: ”Ty linnetyget är de heligas rättfärdiga gärningar.” se fotnot s124 

132

Jesus – Konungen – på den vita hästen Upp 19:11-16. 

Hanna (Mid): – När Paulus talar om förvandlingen och uppryckandet i 

skyn (1 Thess 4:16), säger han ingenting om att vi då omedelbart ska återvända 

till jorden, vilket måste bli fallet om allt sker på en och samma dag – Herrens 

dag. Inte heller säger han att vi ska få vita hästar att rida på när vi åtföljer 

Herren. Vad jag vill säga är detta, att även om skaror av frälsta är med på de vita 

hästarna, så är det ju ytterligare ett belägg för att de har blivit uppryckta tidigare 

och inte på den dagen Herren kommer för att döma jorden – Herrens dag. 

Andreas (Pre): – Som jag tidigare har visat så är de ”mångtusen heliga” 

som ska åtfölja Kristus änglar, och därför är de himmelska härskaror som ska 

åtfölja honom på vita hästar också till flertalet änglar. Jag tror att det endast blir 

vissa utvalda från församlingen som följer med Kristus för att döma världen 

och regera med honom i Millenniet. Men det står aldrig att hela församlingen 

ska åtfölja honom till jorden. Och hur skulle dessa millioner och åter millioner 

förhärligade människor med kroppar som aldrig mer kan dö, få plats och finna 

sig till rätta på jorden Nej, huvudparten av församlingen har sitt hem i himlen 

– och tjänar Gud där. De har hämtats hem långt innan Jesus kommer ned till 

Olivberget på Herrens dag för domsakten vid Harmagedon. 

133

Stefan: – Kristina, du sa i inledningen att det fanns många visioner eller 

bilder på Jesus i Apokalypsen. Kan du inte helt kort nämna vilka de är. 

Kristina: – Först vill jag då säga att många tror att Uppenbarelseboken 

mest handlar om krig och elände, drakar och vilddjur. Men faktum är att den 

handlar alla mest om Jesus som Försonaren och Frälsaren. Lammet är därför 

den mest använda titeln på Jesus och förekommer hela 30 gånger. 

De åtta visionerna av Jesus som Johannes såg är: 

1. Den förhärligade Människosonen (Upp 1:13), 

2. Översteprästen (8:3), 

3. Profeten (10:1), 

4. Frälsaren (Lammet, 14:1), 

5. Skördemannen (14:14), 

6. Konungen (19:11-16), 

7. Domaren (Upp 20:11-15), 

8. Brudgummen (21:2). 

Att det blir just åtta har sin betydelse. På den 8:de dagen skulle förstlingsaxen 

skördas och föras till templet. Jesus uppstod som den förstfödde från de 

döda på den 8:de veckodagen och gick samma dag in i det allra heligaste i 

himlen och fullbordade försonaregärningen (Joh 20:17; Hebr 9:11-12). Talvärdet 

för Jesus på grekiska (IHEOYE) är 888. 

Vidare finns det minst 12 profetiska 

titlar på Jesus i Uppenbarelseboken: 

1. Det trofasta vittnet (Upp 1:5), 

2. Den förstfödde från de döda (1:5), 

3. Härskaren över kungarna på jorden (1:5), 

4. Den förste och den siste (1:17), 

5. Lejonet av Juda (5:5), 

6. Skottet från Davids rot (5:5), 

7. Lammet (5:12), 

8. Herrars herre och Kungars kung (17:14, 19:16), 

9. Guds ord (Logos, 19:13), 

10. A och O (Upp 22:12), 

11. Början och slutet (Upp 22:12), 

12. Den strålande Morgonstjärnan (22:16). 

– Nästa gång ska vi fortsätta med ett mycket kontroversiellt och omdebatterat 

ämne från Apokalypsen. 

134

Jesus – Konungarnas konung och herrarnas herre 

Jesus kommer åter till Olivberget med makt och stor härlighet. 

Enligt Sakarja 14 och Upp 16 håller Antikrists trupper då på att intaga Jerusalem. 

Sak 14 :1-12; Matt 24:29-31; Apg 1:9-12; Upp 16:10-16;19:11-21 

Det nya templet har illustratören tänkt att bli ett modernt tempel 

utformat som ett enormt altare med horn av guld som pekar åt alla väderstreck 

och beläget i den nuvarande parken norr om klippdomen. 

– Under Millenniet skall Herrens ord utgå från Jerusalem Jes 2:3 – 

135

Kapitel 24 

Gog och Magog 

Stefan: – Vad ligger bakom namnen Gog och Magog Enligt Apokalypsen 

blir det ett stort krig vid avslutningen av Millenniet. Satan ”skall gå ut och 

förföra folken i jordens fyra hörn, Gog och Magog, och samla dem till striden, 

och deras antal är som havets sand” (Upp 20:8 ). Jag har flera frågor. Det finns 

de som menar att Hesekiels profetia om Gog och Magog ska gå i uppfyllelse i 

vår tid, före tusenårsriket. Andra åter menar att det är en profetia om jordens 

sista krig, innan Gud skapar en ny jord. Vad är det som gäller 

Kristina: – För att bättre förstå vad det handlar om ber jag Petra att ge oss 

en beskrivning av Hesekiels profetia om Gog i Magogs land.* 

Ett anfall mot Israel i de ”sista dagarna” 

Petra (Analytiker): – Profetian handlar om ett mäktigt anfall mot Israel i 

kommande dagar som ledes av Gog i Magogs land. Många folk följer honom. 

Jag gör ett sammandrag av Hesekiels profetia (kap 38-39): 

Vers1 

”Gog i landet Magog storfursten av (B82 1 + Ros; SFB + Rosh) Meshek 

och Tuval... 4 du drar ut med hela din här, hästar och ryttare, alla i praktfulla 

kläder, ett stort uppbåd med långsköld och rundsköld, alla med svärd i hand. 

5 

Även folk från Persien, från Kush (B82: etiopier, SFB: nubier) och Put (SFB: 

puteer, Libyen) kommer med ... 6 Gomer med alla sina trupper, Bet Togarma 

långt norrifrån med alla sina trupper – många folk ansluter sig till dig. 8 I 

sinom tid (SFB: Efter lång tid) skall du mönstras för att en dag rycka fram mot 

ett land som återhämtat sig från svärdets härjningar. De som bor där har hämtats 

hem från många olika folk och åter samlats på Israels berg, som länge 

låg öde. De har förts från främmande folk för att bo där i trygghet. 

10 

Så säger Herren Gud: Den dagen tar tankar form hos dig [Gog], du smider 

onda planer 11 och säger: ”Jag skall rycka fram mot ett oskyddat land 

(SFB: [det] obefästa landet), mot människor som lever lugnt och tryggt, utan 

murar, port och bommar. 12 ...mot ett folk som samlats in från främmande länder... 

ett folk som bor vid världens navel. 13 Folket i Saba 2 och i Dedan liksom 

handlare och köpmän från Tarshish 3 skall fråga dig: ”Är det för att ta ett rikt 

byte du kommer” 14 Så säger Herren Gud: Den dag då mitt Israel lever i 

trygghet skall du [Gog] bryta upp 15 och lämna ditt hem långt uppe i norr, du 

och de många folken vid din sida, alla till häst, tillsammans ett stort uppbåd, 

en väldig här. 16 Mot mitt land Israel skall du dra fram likt ett moln som täcker 

landet. I kommande dagar (N75: I de sista dagarna) skall det ske.” 

136 

*Ps. De läsare som inte är intresserade av denna utredning, kan börja läsningen på sidan 141: 

”Finns det maktsfärer i de yttersta dagarna”. 

1 

B82=1917 års översättning av GT reviderad 1982, SFB= Svenska Folkbibeln, B2 = Bibel 2000. 

När inget annat angives används Bibel 2000. 2 Saba = motsvaras av nuvarande Jemen. Dedan = 

område resp. stad i Edom, ett land söder om Döda havets sydspets. 3 Tarshish = låg troligen vid 

Spaniens sydvästkust och ingick under lång tid i fenikiernas kolonialvälde.

Fortsättningen av profetian säger att Herren då ska släppa loss sin vrede 

och förgöra denna väldiga här genom att 19 ”...en väldig jordbävning den dagen 

skall drabba Israels land... 20 Bergen skall rasa och klipporna falla, och 

alla murar skall jämnas med marken. 21 ...De skall gripa till svärd mot varandra. 

22 [Herren] skall straffa honom med med pest och blod. Slagregn, hagel, 

och brinnande svavel skall jag vräka ner över honom och hans trupper och de 

många folken vid hans sida. 23 Så skall jag [Herren] visa min makt och min 

helighet och ge mig till känna inför många folk. Då skall de inse att jag är 

Herren.” 

Därefter ska det ta israelerna sju månader att begrava alla de döda på en 

gravplats som man ska kalla ”Hamon Gogdalen” (B82:”Gogs larmande hops 

dal”) där det ska finnas en stad som heter Hamona. Invånarna i Israels städer 

ska sedan elda med vapenrustningarna, ”rundsköldar och långsköldar, bågar 

och pilar, kastspjut och lansar” i sju år. Profetian avslutas med Herrens ord till 

Israel i kapitel 38:25: 

25 

”Så säger Herren Gud: Nu skall jag vända Jakobs öde och visa barmhärtighet 

mot Israels folk, ty jag brinner av lidelse för mitt heliga namn. 26 De skall 

bära skammen för sin trolöshet mot mig, när de lever tryggt i sitt eget land och 

ingen hotar dem, när jag hämtat dem hos de främmande folken, samlat in dem 

från fiendeländerna. 28 Jag som drev ut dem bland folken skall föra samman 

dem i deras eget land och inte låta en enda av dem lämnas kvar. Då skall de 

inse att jag är Herren, deras Gud. 29 Sedan jag utgjutit min ande över Israels 

folk skall jag aldrig mer dölja mitt ansikte för dem, säger Herren Gud. 

Folkens släktregister 

Kristina: – Vet man något om alla dessa folk 

Petra: – Dessa folk är nämnda i profetian i följande ordning: Magog, (Ros, 

Rosh), Meshek, Tuval, Persien, Kush (etiopier och nubier), Put (puteer, Libyen), 

Gomer och Togarma. Alla namnen utom ”Rosh” och ”Persien” kan 

härledas från Noas söner i ”folkens släktregister” (1 Mos 10): ”Noas söner, 

som gick ut ur arken, var Sem, Ham och Jafet” (1 Mos 9:18). ”Jafets söner var 

Gomer, Magog, Madaj, Javan, Tuval, Meshek, och Tiras (1 Mos 10:2). Gomers 

söner var Ashkenas, Rifat och Togarma. Hams söner var Kush, Misrajim 

(Egyptien), Put och Kanaan (1 Mos 10:6). 

– I redogörelsen av alla dessa länder och folk kommer jag att återge kommentarer 

från tre olika källor: 

1. Redaktören för Studiebibeln, Thoralf Gilbrant och hans bok ”År 2000 

och den nya tidsåldern” (TG – direktcitat). 

2. Dake´s Annotated Reference Bible (DAKE - översättning), 

3. ”The NIV Study Bible, New International Version” (NIV - översättning). 

Jag återger folken i den ordning de förkommer i profetian. 

137

Magog och Ros – det ryska folkets ursprung 

TG: – Magog. ”Han [Josefus] säger att folkstammen Magog av grekerna 

kallades skyttar. Han uppger att alla dessa folkslag är bosatta norr om Kaukasusbergen. 

Förbindelsen mellan Magogs folkstam och skyttarna bekräftas även av 

den romerske författaren Plinius, som skriver: ”Hierapolis intogs av skyttarna, 

och kallades sedan Magog.” Det finns ingen tvekan om att befolkningen i det 

nuvarande Ryssland till stor del härstammar från just skyttarna.” 

DAKE: – Magog (Rosh utelämnad) Meshek och Tuval var söner till Jafet 

och stamfäder för skyter, tartarer, ryssar, moskoviter, tiberniter, kapadocier 

och andra folk, vilkas avkomma dominerar i det moderna norra Europa och 

Asien. Magog var också ett generellt namn på landet norr om Kaukasusbergen 

mellan Svarta havet och Kaspiska havet (Dake GT s40; s842). 

NIV: – Magog. Troligen stamfader för skyterna som bosatte sig i Kaukasus 

och anslutna regioner sydöst om Svarta havet. 

TG: Ros: (hebr. Rosh). ”I Hes 38:2 nämns förutom Magog, Mesek och 

Tubal även Ros. Nu vet vi ju att de nordiska vikingarna kallade Ryssland för 

Ros. Men i själva verket går namnet mycket längre tillbaka. Det hebreiska 

ordet ros, som betyder huvud, används i Hes 38: 2-3 – enligt de flesta språkexperter 

– som egennamn. Genesius säger: ”Ros var beteckningen på den stam 

som på den tiden levde norr om Taurusbergen och i närheten av Volga”, och 

han säger att vi i detta namn och denna folkstam har de första historiska spåren 

av det ryska folket. Den tyske vetenskapsmannen Keil hävdar på bakgrund av 

grammatisk analys att Ros måste uppfattas som ett eget namn, och han påminner 

om att bysantiska och arabiska skribenter flera gånger talar om ett folk de 

kallar för ros eller rus, som bor i landet Taurus och tillhör skyttarstammarna.” 

DAKE: – Rosh. Septuagintan lägger Rosh till listan, vilket åtföljes av 

Young, Rotherdam, Moffart och flera andra som menar att detta namn refererar 

till Ryssland. Även om så skulle vara fallet, och att Ryssland är särskilt nämnt 

tillsammans med dessa andra folk som kommer att vara under Gog, betyder det 

inte att Ryssland blir den dominerande makten i de sista dagarna, inte heller att 

Antikrist eller Gog skall komma från Ryssland, eller att Ryssland kommer att 

uppfylla de många profetiorna i de sista dagarna, som somliga lär. (Dake GT 

s842). 

NIV: – Rosh. 4 Textkommentaren i NIV ger en möjlig översättning ”storfursten 

av Rosh”, och om det är korrekt, är Rosh troligen namnet på ett okänt 

folk eller plats. Identifikationen med Ryssland är osannolik och kan i varje fall 

inte bevisas.” 5 

4 

Namnet ”Rosh” har helt utelämnats i B2000 och i NIV. 

5 

NIV: (New International Version).The NIV text note gives the possible translation ”prince of 

Rosh”, and if it is correct, Rosh is probably the name of an unknown people or place. Identification 

with Russia is unlikely, and in any case cannot be proved. 

138

Meshek och Tuval – Moskva och Tobolsk 

TG: – Meshek och Tuval. ”Den grekiska historikern Herodotos, även kallad 

”historiens fader”, som levde i det femte århundradet f Kr, identifierar Mesek 

och Tubal bland annat med ett folk som kallas moskoviter, och som på den 

tiden levde på norra kusten av Mindre Asien.” Den judiske historikern Josefus 

från det första århundradet, säger att folken som på hans tid gick under namnen 

moskeviter och tobeliter, härstammar från Mesek och Tuval. 

Genesius, grundläggaren av all modern hebreisk språkvetenskap, behandlar 

orden Mesek och Tuval i sitt stora hebreiska lexikon. Han hävdar där att 

folk som kallas tiberniter och härstammar från Tubal i gammal tid, bodde väster 

om moskoviterna vid Svartahavskusten. Moskoviterna var ett barbariskt 

folk som bodde i de moskovitiska bergen och de härstammade från Mesek. 

Genesius säger att det grekiska namnet Moski, som kommer från det hebreiska 

namnet Mesek, är ursprunget till namnet på staden Moskva. Han anser att dessa 

folkstammar, alltså Bibelns Mesek och Tuval, utan tvekan är ryssarnas förfäder. 

Vi kan alltså se att det finns överväldigande geografiska och etymologiska 

vittnesbörd om att alla dessa ord: Magog, Ros, Mesek och Tubal, syftar på 

Ryssland och inget annat. Detta är också en tolkning som kan påvisas hos vissa 

teologer flera hundra år tillbaka i tiden.” 

DAKE: – Meshek och Tubal (eng. stavning) var söner till Jafet varfrån 

kom skyter, ryssar, moskoviter, kapadocier och andra folk som dominerar i det 

moderna norra Europa och Asien (Dake GT s842). 

NIV: – Tubal, Meshech (eng. stavning). Dessa Jafets söner är troligen bosatta 

i östra Mindre Asien. De är folk och territorium norr om Israel. Då syrierna 

och babylonierna härskade kom attackerna [mot Israel] från norr. Tubal 

och Meshech är inte relaterat till Tobolsk och Moskva i det moderna Ryssland. 

Tillsammans med Magog är de nämnda i senare assyriska inskriptioner. 6 

De övriga av Jafets söner 

Petra: – Jafet betyder ”utbredande”, och hans efterkommande har spridits 

över hela världen, fjorton efterkommande, sju söner och sju sonsöner är listade 

(1 Mos 10:2). De flesta övriga folk som följer ”storfursten Gog” i sitt anfall 

mot Israel kommer från Jafets söner. ”Jafets söner var Gomer, Magog, Madai 

(meder), Javan, Tubal, Mesek, och Tiras (1 Mos 10:2). 

TG: – Gomer. ”Judarnas Talmud säger att gomer är samma sak som germaner, 

och judarna kallade folken som bodde norr om romerska riket för gomer. 

Tyskland heter på modern hebreiska Gomer (eng. Germany). 

Gomer var Jafets äldste son och far till bl a Askenas och Togarma. Den 

judiske historieskrivaren Josefus kallar Askenas avkomlingar för regianer. En 

karta över det gamla romarriket placerar dessa bland de före detta järnridåländerna: 

Östtyskland, Polen och Tjeckoslovakien. Det är illustrativt att judar 

som är bosatta i dessa länder kallas för askeniter – till skillnad från de spansktalande 

sefardiska judarna.” 

6 

Två folkgrupper i de assyriska bergen – det nuvarande nordöstra Turkiet – kallades 

för ”mushki” och ”tubali”, 

139

DAKE: – Gomer stamfader för det forntida Galatien och Frygien, från 

vilka invånarna i norra Europa härstammar under namn såsom gauler och kelter, 

vilka på senare tid är kända som tyskar (germans), fransmän, welsare, irländare, 

britter och olika andra anglosaxiska raser, de germanska folken. Alla 

dessa kommer från Gomers tre söner: Ashkenaz, Ripharth och Togarmah. 

NIV: – Gomer. Folket Gomer och relaterade nationer levde nära Svarta 

havet, västra delen. 7 

Europeernas ursprung 

DAKE: – Javan var stamfader för greker, italienare, spanjorer portugiser 

och andra folkslag genom sönerna Elishat, Tarshish och Dodanim. Kittim är 

identifierat som Cypern och Medelhavets kust (Dake GT s40). Javan är inte 

omnämnt i Gogs anfall. 

NIV: – Javan. Ionia, södra Grekland och troligen västra Mindre Asien. 

DAKE: – Tiras var stamfader för trakerna och troligen även för etruskerna 

som emigrerade till Italien (Dake GT s40). Inte omnämnt i Gogs anfall. 

NIV: – Tiras stamfader för trakerna. 

GT: – Togarma. ”Togarmafolket sägs vara bosatta längst uppe i norr. Några 

av Togarmas avkomlingar befolkade på sin tid Armenien, men eftersom Togarma 

är son till Gomer, och togarmafolket är bosatt längts uppe i norr, är det 

mest sannolikt att det här handlar om de germanska folken längst norrut, de 

skandinaviska folken.” 

DAKE: – Togarma var en av Gomers söner (1 Mos 10:3) och en av stamfäderna 

till den anglosaxiska rasen som befolkar norra Europa: fransmän, tyskar, 

walesare, irländare, britter och de skandinaviska folken. 

NIV: – Togarma ett folk i övre delen av Eufratregionen. 

Hams barn i Afrika är med i upproret men inte Sems barn 

GT: – Kush. ”Bland Rysslands allierade nämns etiopier. Grundtextens ord 

för etiopier är kus och detta går tillbaka till Hams äldste son, 1 Mos 10:6. ” 

DAKE – Kush. Etiopernas stamfader är Noas son Ham, vars son Kus (1 

Mos 10:7) är det hebreiska namnet på Etiopien. 

NIV: – Cush (eng. stavning). Den övre nilregionen söder om Egypten. 

GT: – Put. ”Det var Puts avkomlingar som befolkade de nordafrikanska 

länderna väster om Egypten, och från dem härstammar dessa ”arabiska” nationer. 

Septuaginta översätter Put med ”Libyen”. Dessa länder är redan nu under 

starkt ryskt inflytande.” 

DAKE: – Put, stamhövdingen för libyer och andra stammar i norra Afrika. 

Stamfäder för meder och perser 

Petra: – Persien (Iran betyder ”ariernas land” på persiska). 2/3-delar av 

folket är av indoeuropeiskt ursprung som invandrade från Centralasien på 16- 

7 

En del forskare har kommit fram till att folket ”Gomer” fanns i det område i Armenien som har 

varit känt som Kappadocien och att Togarmafolket fanns i dagens östra Turkiet. 

140

talet f Kr. Folket är fördelat på perser (51%), Azerbajdzjamer (24%), kurder 

(10%), turkmener, baluder, araber, lurer (15%). Övriga folkstammar är mongoler, 

tirgiser, tartarer m fl. Centralasien är en geografisk term som används om området 

norr om Iran, med Kaspiska havet i väst, Kina i öst och Sibirien i norr. 8 

TG: – Persien. ”Av Hes 38 framgår att Ryssland kommer att stå som ledare 

för en stor sammanslutning av stater. Denna konfederation har medlemmar 

både i Europa, Asien och Afrika. Bland dess ”många folk” nämns först Persien, 

det moderna Iran. Detta antyder att Rysslands överfall på Israel kommer 

att dirigeras från det hållet. Ryssland utövar i dag en ständig press på Iran för 

att skaffa sig ingång där.” 

DAKE: – Madai var stamfader för de antika mederna, perserna och troligen 

även för hinduerna (Dake GT s40). Perserna är med i Gogs anfall. 

Magogs land 

Stefan: – Anfallet leds ju av Gog i Magogs land. Var ligger Magogs land 

Petra: – Det finns flera uppgifter om vad som är Magogs land. 

– En skola gör gällande att det är länder i Centralasien norr och öster om 

Iran(Persien): Aserbajdsjan, Turkmenistan, Afghanistan, Uzbekistan, Tadzjikistan, 

Kirgizistan och Kazakhstan. Dessa länder har Islam som statsreligion. I 

profetian nämns Persien och att ”många folk ansluter sig” (Hes 38: 6,15) 

– En annan skola menar att det är folk som kommer från norr om Kaukasusbergen: 

Kaukasus = Gog chassim, Gogs fäste. Där finns länderna Armenien, 

Sydossetien, Dagestan, Tjetjenien, Ingusjien, Abchazien och Georgien. Dessa 

länder har också Islam som sin nationalreligion. 

Eftersom många folk följer Gog i hans anfall mot Israel kan det innebära 

att alla dessa länder sluter sig samman i anfallet. 

Finns det olika maktsfärer i den yttersta tiden 

Stefan: – Det finns dem som menar att olika maktgrupper ska kämpa om 

världsherraväldet i den sista tiden. Vilka kan de vara 

Petra: – Med utgång från de bibliska profetiorna har en del forskare kommit 

fram till att det ska finnas fyra eller fem olika maktsfärer i yttersta tiden: 

1. Västvärlden: Europas ”förenta stater”, Västrom, och USA (Dan 7-8). 9 

2. Östvärlden. Ett utvidgat Östrom, Diktaturstater med Islam som statsreligion 

(En del av Nordriket; Dan 7-8; 11:40-41). 

3. Ryssland som trots upplösningen av Sovjetrepubliken fortfarande är en 

stormakt i världen (En del av Nordriket). 

4. Magogs land norr om Israel (En del av Nordriket). 

5. Österns kungar (”Kungarna från solens uppgång”, Upp 16:12). 

Flera teologer lär att när Antikrist blir ledare för en av dessa maktgrupper 

kommer han utifrån denna position slå ut de andra och ta makten i hela världen 

för en tid. 

8 

Iran, uppgifter från webbsidor 9 Det enda folk från Västvärlden som nämns i Hesekielprofetian 

är Tarshish köpmän (Spaniens sydvästkust), men de deltog inte aktivt i anfallet mot Israel. 

141

Vem är Gog 

Stefan: – Vem är då Gog En del menar att han är Antikrist, andra att han är 

en helt annan stor krigsherre. Vem är han 10 

Petra: – Gog är namnet på en storfurste (B82: hövding) i Magogs land. Det 

finns olika uppfattningar bland teologerna och jag återger ett par: 

Walter Zimmerlis: – En furste bland skyterna under 300-talet f Kr. 

Bibel 2000: – Gog i landet Magog. Symboliska beteckningar för en kung 

och ett rike som angriper Israel men besegras av Gud i en väldig slutstrid. 

Denna fiendemakt kommer från norr (Hes 38:15, 39:2), liksom det uppbåd 

som anfaller Israel i Jer 1:14; 6:22. Magog nämns i 1 Mos 10:2 bland Jafets 

söner, som brukar förknippas med Mindre Asien. Personnamnet Gog kan vara 

bildat som rimord till Magog. I Upp 20:7f, där motivet återkommer, är Gog och 

Magog en samlingsbeteckning för jordens alla folk som förledda av Satan 

går till angrepp mot de kristna i den sista tiden. – Gog skildras i Hes kap 38- 

39, dels som Herrens straffande redskap mot Israel (Hes 38:1-16), dels som 

Israels fiender, som själv straffas av Herren då han angriper landet (Hes 38:17- 

39:22). 

Dake: Gog betyder tak eller berg. Profetian framställer Gog som en person 

och är densamme som ”det lilla hornet” i Dan 7 och 8, kungen från norr (Dan 

11), syndens människa, fördärvets son, och den laglöse (2 Thess 2), kung av 

Babylon (Jes 13-14), Assyrien (Mik 5), Antikrist (1 John 2, odjuret (Upp 13). 

Vid jämförelse av dessa passager med Hes 38-39 är det klart att alla dessa 

skriftställen talar om en man som skall komma i de sista dagarna. Utdrag s855. 

Gogs krig – ett anfall från Ryssland i vår tid 

Stefan: – När kommer anfallet från Gog mot Israel 

Tobias (Dom): – Det är ett anfall från Ryssland som ska ske i vår tid. 

Rut (Historisk tolkning): – Är inte den teorin något förlegad nu efter Sovjetunionens 

upplösning Beskrivningen av detta krig visar att det tillhör historien 

och handlar om folkstammar från Hesekiels samtid, och inte alls om något 

modernt Ryssland. 

Tobias (Dom): – Vi har inte sett slutet på utvecklingen i Ryssland. De har 

en enorm arsenal av kärnvapen och skulle det åter bli en revolution där, kan vad 

som helst hända. Vad som är det viktiga och som jag grundar min tolkning på 

är, att ”Ros” utan tvekan åsyftar på ett stort rike i norr, nämligen Ryssland, och 

inte enbart några folkstammar på Hesekiels tid. Jag vill citera Oscar Haglund: 11 

”Det ryska väldet grundades av svensken Rurik vid mitten av 800-talet. Svenskarna 

kallades av slaverna för rus eller ros, därför att de flesta kom från östersjökusten. 

Denna kallades nämligen Rodslagen emedan den var indelad i roddarlag, 

vilka var skyldiga att följa sveakungen i hans färd med ett visst antal fartyg 

10 

I 4 Mos 24:7 berättas om Agag som en del menar är synonymt med Gog, som betyder ”stor” 

eller ”den högste, överste. 11 Oscar Haglund var exegetiklärare på SMF:s missionsskola på Lidingö 

under åren 1923-1926. Citatet är hämtad från sid. 82 i Folke Thorells bok ”Profetior om Nordens 

länder.” 

142

emannade med roddare ”rodskarlar”. Det av rus intagna och behärskade landet 

kallades efter dem för rus-land, vilket sedan blev Ryssland”. 

Än idag heter ju Sverige på finska Ruotsi och etniska Rootsi. På ryska 

heter Ryssland Rossija. Likheten mellan profetians ros och det ryska namnet 

Rossija (Rosland) framträder klart. På tyska kallas Ryssland för Russland (Rusland). 

Vidare kan man härleda namnen Mesek till Moskva, Tubal till Tobolsk. 

Även om det för närvarande är politiskt töväder i Ryssland, så kommer man 

inte ifrån att demokratin där hänger på en skör tråd. I grunden är Ryssland en 

gudlös, antikristlig stat och ett av världens mest laglösa länder, ja, rentav centrum 

för laglöshet. Jag citerar en känd förkunnares tolkning: ”Tydligt är alltså, 

att benämningen ros åsyftar Ryssland. Detta land är så geografiskt beläget, att 

det svarar mot profetens angivelse i orden ´långt uppe i norr´, och det är därtill 

i vår tid – den yttersta tiden – ansenligare än någonsin i historien, och det 

sträcker sitt inflytande snart sagt kring hela världen”. 12 

Det är denna ondskefulla, mot Kristus fientliga ande uppenbarad i det gudlösa 

Ryssland, som i vår tid, före Kristi återkomst och före den stora vedermödan 

och Antikrists framträdande, ska gå Satans ärende och i ett förbund med 

många folk, särskilt från norra Europa och Iran (perser), anfalla Israel i avsikt 

att utplåna den judiska staten. Det kommer alltså att bli ett särskilt krig och ska 

inte förväxlas med Antikrists krig mot Israel och slaget vid Harmagedon senare. 

Genom detta krig kommer Ryssland att gå under som stormakt och lämnar 

rum för en maktförskjutning till Antikrist och Europas förenta stater – det 

återuppståndna romarriket med de tio hornen. 

Rut (Historisk tolkning): – Trots denna långa utläggning tror jag fortfarande 

att den teorin är helt orimlig och överspelad. Ryssland har helt förlorat 

sin ställning som stormakt i och med Sovjetunionens upplösning. Sedan undrar 

jag vad det är för slags krig du pratar om. Alla rider på hästar och är försedda 

med gammaldags vapen, bågar och pilar, påkar och spjut. Profetian kan ju inte 

syfta på ett modernt krig. I Walter Zimmerlis hesekielkommentar från 1969 

finns uppgiften att det handlade om en fiende från norr i samband med ett 

anfall från skyterna som nådde ända ned till Egypten och han stöder sig därvid 

på uppgifter från Herodotos. Hesekiels profetia skulle alltså gälla folk från 

hans samtid (enligt Duhm och Piotrowicz). 13 

Hanna (Mid): – Det står i Hesekiels profetia att Gog och hans härskaror 

skulle ”falla på Israels berg” (Hes 39:4) och inte nere i Egypten. 

Mattias: (Post) – Arabförbundet och nationerna med islam som statsreligion 

är alla inriktade på att förgöra Israel. Är det inte därifrån vi har att vänta 

Gog (Antikrist) som ledare för det s k tiohornsriket 

Kristina: – Vi fick lyssna till mycket intressant historia. Nu tar vi en paus 

innan vi fortsätter att studera profetian om Gog och Magog. 

12 

Folke Thorell i boken ”Profetior om den yttersta Norden”, 1965 

13 

Uppgifterna är hämtade från pastor Samuel Svenssons artikel i DAGEN den 22 maj 1990 

143

Kapitel 25 

Gog eller Harmagedon 

– eller jordens sista krig 

Kristina: – Detta med Gog och magogkriget är ett svårt ämne. Vi har ännu 

inte kommit till någon klarhet om vilka som deltar i kriget och inte heller om 

när det ska ske. Det ska bli intressant att se om någon av er sitter inne med den 

verkliga lösningen. 

– Mattias har begärt ordet. 

Gogs anfall är detsamma som harmagedonkriget 

Mattias (Post): – Profetior har ofta ett symbolspråk som man får ”översätta” 

till den tid det handlar om. Hästar talar om snabbhet och svärd är en 

symbol för vapen i allmänhet. Även jag tror att Gogs härnadståg är ett anfall i 

vår tid mot Israel. Men det blir inte före vedermödan utan i slutet av den, nämligen 

just före Kristi återkomst till jorden. Det kriget är alltså detsamma som 

slaget vid Harmagedon. Det blir den sista striden före Millenniet och de anfallande 

härarna kommer att förintas vid Kristi ankomst till Olivberget. 

Jag citerar från Apokalypsen: ”Den sjätte tömde sin skål över den stora 

floden Eufrat. Och dess vatten torkade bort så att vägen öppnades för kungarna 

från Östern. Och jag såg att ur drakens mun och ur odjurets mun och 

ur den falske profetens mun kom tre orena andar som var som paddor. De är 

demonandar och kan göra tecken, och de gick ut till kungarna i hela världen 

för att samla dem till striden på Guds, allhärksarens, stora dag. Och de samlade 

dem på den plats som på hebreiska heter Harmagedon” (Upp 16:12-16). 

Jag tror inte att ”goganfallet” mot Israel kommer från Ryssland och dess 

allierade, som en del teologer lär. Enligt min mening är Gog identisk med Antikrist 

– det lilla hornet i Daniels profetior. Han kommer att göra en ”raketkarriär” 

i ”Nordriket” (Dan 1l:36-45) i de länder som under antiken kallades 

för ”Östrom”, där flera stater nu har Islam som statsreligion. I arabförbundet 

med tjugotvå länder är hatet mot Israel som starkast. Där finns det uttalanden 

från flera ledande politiker att den israeliska staten ska utplånas. Men Antikrist 

börjar som en fredsapostel (den vita hästen, Upp 6:2) och sluter ett fredsförbund 

med många länder däribland Israel för sju år. Men det är bara en manöver. När 

han fått tillräcklig makt över ”Östrom” och när även ”Västrom” (EU) böjer sig 

för honom, kanske vid hotet av terrorbombningar, kommer han att bryta fredsförbundet 

och inta Israel (Dan 9:27, 11:41; Upp 11:2, 7; 17:12-14) och sätta 

upp sin tron och sin bild i Jerusalems tempel. 

144

Antikrists ambitioner är att få världsherravälde. Uppeggad av en falsk profet 

vid sin sida börjar han ett utrotningskrig mot alla judar och alla bekännande 

kristna som under stark propaganda framställs som otrogna (Upp 13:7). Många 

judar blir dödade, men en stor del av dem flyr ut i öknen där de blir bevarade 

(Upp 12:14). Antikrists planer på att bli världsdiktator och införa sina lagar och 

sin religion i hela världen, möter på starkt motstånd från ”Österns kungar” 1 

(Upp 16:12-16), som anfaller honom (Dan 11:44). Antikrist lämnar då sin tron 

i Jerusalem och samlar sina styrkor för att besegra härarna från Östern. Som 

förut har nämnts tar då Judarna, som varit gömda i öknen, tillfället i akt att 

återvända, intaga Jerusalem och rena templet (Sak 14:1-5). 

När Antikrist med sina allierade i 10-hornsriket har besegrat ”Österns 

kungar”, samlar han alla sina brigader från Asien, Europa och Afrika – en väldig 

här – som tågar mot Israel för att slutligen förinta den judiska nationen. Det 

är denna slutstrid som framställs i profetian om ”Gogs” härnadståg mot Israel. 

Som samlingsplats har de den stora slätten vid Harmagedon i norra Israel. En 

del förtrupper sänds ut för att intaga Jerusalem (Sak 14:1-4). Då uppenbaras 

Herren i skyn med de himmelska härskarorna som räddar sitt folk Israel och 

denna ofantliga armé går under genom ett domsord från Kristus (2 Thess 2:8). 

Det blir en stor jordbävning och ”den enes svärd ska vara vänt mot den andres”. 

Eld och svavel regnar över ”den larmande hopen” och förtär dem (Sak 

14: 12-15). Därefter börjar Israels upprättelse då Herren utgjuter sin Ande över 

dem (Hes 38:29, Sak 12:10, Apg 3:17-21). 

Inga semiter är med i goganfallet 

Tobias (Dom): – Mattias tolkning stämmer inte med vad som sägs i profetian 

eller med vad som inte sägs i profetian. Det står ingenting där om att Gog före 

detta anfall skulle ha bott i Jerusalem och haft sin tron där, inte heller att det är 

Messias (Kristus) som räddar judarna. Antikrist kan givetvis vara en diktator 

från ett rike norr om Israel, men de närmast liggande länderna i norr, Syrien 

och Irak, är stater med arabisk befolkning. Araberna är semiter och avkomlingar 

till Abrahams son Ismael som fick tolv söner. Men bland alla de folk som är 

uppräknade finns det inte något folk från semiterna som deltager i anfallet. Jag 

håller fast vid att Gogs anfall beskrivs som ett särskilt anfall mot Israel från de 

nämnda länderna före Uppenbarelsebokens vedermöda börjar. Sanna mina ord! 

Det blir åter en häftig revolution i Ryssland. Då vill de visa sin makt genom att 

”hjälpa” Iran (Persien) och länderna norr om Israel att förinta Israel. 

Andreas (Pre): – Måste först tillstå att Mattias har gjort en väldigt trovärdig 

framställning av händelseförloppet av ändens tid så som det profeteras om i 

Sakarja och Uppenbarelseboken. Jag tror också att Antikrist först kommer att 

visa sitt vassa horn i ”Östrom” i ett rike norr om Israel, troligen i Syrien eller 

Irak. Men hur förklarar du, Mattias, att inte araberna alls är nämnda i goganfallet 

1 

”Kungarna från Östern”, gr. anatoli helios, betyder ”Kungarna av den uppstigande solen”. 

145

Jag har ytterligare en fråga Om goganfallet skulle ske i vår tid, hur förklarar 

du då att det ska vara ett land som ”lever i trygghet utan murar. portar och 

bommar” Som alla vet så är Israel nu omgärdat med en hög mur. 

Mattias (Post): – Som svar på Andreas fråga varför araberna inte är nämnda 

i anfallet, så tror jag att det är endast de folk som tågar med sin arméer till Israel 

som blir uppräknade. Araberna finns ju redan där runtomkring Israel. Min 

teori har även svaret på att Israel är ett land ”utan murar” då anfallet sker. 

Efter fredsavtalet med Antikrist kan muren rivas och Israels folk kan leva i 

trygghet. De har ju ett fredsavtal. För sent upptäcker de att det var ett falskt 

avtal och att de levat i en falsk trygghet. 

Hanna (Mid): – Jag måste göra flera invändningar mot Mattias tolkning om 

att Gog skulle vara identisk med Antikrist. Följande saker skiljer Antikrist och 

Gog i deras anfall mot Israel: Gog nämns inte i samband med slaget vid Harmagedon. 

Antikrist blir en ledare för ett 10-hornsförbund, som Mattias redan 

har nämnt, medan Gog är ledare för flera folkslag norr om Kaukasusbergen. 

Gog i Magogs land är hövding över Rosh, Meshek och Tuval – det nuvarande 

Ryssland – men ingenting nämns om ett 10-hornsrike under honom (Upp 17:12- 

13). Antikrist kommer att häda Gud och göra sig själv till Gud (Upp 13:4). 

Ingenting sägs om att Gog kommer att vara lik Antikrist i dessa hänseenden. 

Vidare så vill jag tillägga. Den viktigaste folkgruppen i Daniels profetia 

om det fjärde riket – det gamla romarriket, som ska finnas då, troligen i reviderad 

form, när den lilla stenen (Kristus, Dan 2:34-35) gör slut på Antikrist och 

avslutar hedningarnas tider – är Javans barn, nuvarande greker, italienare och 

spanjorer. Men de folkstammarna är inte alls nämnda som Gogs allierade. Alltså 

kan inte goganfallet kopplas ihop med något som sker vare sig före eller under 

vedermödan. Jag vill presentera en helt annan lösning senare. 

Goganfallet – en avslutad historia 

Rut (Historisk): – Jag tycker inte om Mattias lättvindliga sätt att behandla 

profetian. Han menar att de primitiva vapnen som nämns är ett bildspråk som 

måste ”översättas” till vad det kan betyda i modern tid. För mig verkar den 

tolkningen mycket långsökt och jag tror att det finns andra lösningar. Jag vill 

återkomma till detta att Hesekiels profetia gäller hans samtid och om hans uppgift 

att anfallet ska ske ”i kommande dagar” (Hes 38:16), så vill jag säga att 

denna tolkning i det profetiska perspektivet rör sig troligen om två hundra år 

efter utsagan. För detta finner jag stöd i en profetia i Hes 27:13, om att den 

fenikiska handelsstaden Tyrus drev handel med såväl Javan (västerut) som med 

Tuval och Meshek (norrut): 

”Javan, Tuval och Meshek handlade med dig och bytte till sig dina varor 

mot slavar och kopparkärl. Folket i Bet Togarma lämnade vagnhästar, ridhästar 

och mulor i utbyte mot dina varor” (Hes 27:13, 14). Från Hesekiels horisont är 

146

det alltså inte en fråga om några avlägsna länder i en avlägsen framtid. Och när 

Hesekiel beskriver dödsriket så gör han det i termer som om Gogs krig redan är 

avslutat: ”Där ligger Meshek och Tuval med hela sin larmande hop i gravarna 

runt omkring. Alla är oomskurna och dräpta med svärd. En gång spred de 

skräck i de levandes land” (Hes 32:26). Mycket talar alltså för att goganfallet 

redan är en avslutad historia omkring 300 år före vår tideräkning. 

Andreas (Pre): Efter vedergällningen mot Gog säger Hesekielprofetian: ”Jag 

tänker inte tillåta att det [Israel] vanäras mer. Då skall de andra folken inse att 

jag är Herren, helig i Israel. Sedan jag utgjutit min Ande över Israels folk skall 

jag aldrig mer dölja mitt ansikte för dem, säger Herren Gud ” (Hes 39:7, 29). 

Det finns ingenting som visar att denna profetia gick i uppfyllelse 300 år f Kr. 

Judarna har en lång lidandeshistoria även efter den tiden. Dessa profetior kan 

inte heller gå i uppfyllelse i ett anfall före vedermödan enligt Tobias tolkning. 

Profetiorna om Israels återupprättelse och andeutgjutelsen över dem är 

knutna till Kristi återkomst och Antikrists undergång vid Harmagedon. Det är 

då som Herren utgjuter ”nådens och bönens ande” (Sak 12:10 SFB) över Israel 

och Herren lovar att ”aldrig mer dölja sitt ansikte för dem” (Hes 39:29). 

Storfursten över luftens härsmakt 

Elia (Real): – Inte har jag blivit klokare efter att ha lyssnat på era resonemang. 

Så många motsägelser! Och alla dessa gamla namn på länder och folk, 

ingen av dem finns idag. Inte vet man var Magogs land ligger, inte heller finns 

det någon plats som heter Harmagedon. Gog har aldrig existerat och kommer 

säkert aldrig att visa sig. Om man ska se realistiskt på Gog-profetiorna så bör 

man nog uppfatta dem allegoriskt, som en metafor eller symbolisk framställning 

för striden mellan Gud och Satan, mellan Guds utvalda folk – Israel å ena 

sidan, och världens politiska system ”den larmande hopen” under hedningarnas 

tid å den andra. 

Nej, Gog ser jag som ett täckord (eng. cover up) för Satan själv. I klartext 

skulle man kunna skriva: Gog, ”storfursten över luftens härsmakt” (Ef 2:2 

1917). Vid upptakten till kriget som slutar med ”Harmagedon”, så kom det 

paddandar ut ur gapet på draken (Satan), odjuret (Antikrist) och den falske 

profeten. Det var orena och ondskefulla andar – ondskans härsmakter i himlarymderna 

som mobiliserades i goganfallet. Det hela handlar om en strid i andevärlden. 

Samma sak händer vid det som kallas för det sista kriget. Då kommer 

Satan åter lös ur sitt fängelse och Gog och Magog som symboler för Satan och 

ondskans härar börjar den sista striden mot Israel (Upp 20:7-8). Hela profetian 

är en metafor för en strid i andevärlden. 

Mattias (Post): – Profetian är alltför detaljerad och ”realistisk” för att kunna 

avfärdas som en allegori. Från listan på namn i ”Folkens släktregister ” kan 

man spåra nästan alla nu levande folk och nationer. Det visar hur korrekt Bi- 

147

elns framställning är av folkvandringshistorien. Som ett exempel på hur tillförlitlig 

texten är, så nämns staden Hamona i Hesekielprofetian (Hes 39:16). 

Den staden finns faktiskt ännu, mer än 2500 år senare, och ligger i utkanten av 

Megiddoslätten vilket antyder att det är där som Gogs arméer ska gå under. 

”Harma” betyder berg på hebreiska. Megiddo är en gammal stad där en gång 

kung Salomo hade sina berömda häststallar och dess ruiner finns ännu kvar. 

Harmagedon är bildat av ”harma” och Megiddo och kan betyda ”slätten mellan 

bergen”, mellan Megiddobergen och Libanonbergen. 

Det sista kriget på jorden 

Stefan: – Finns det inte någon riktig lösning på problemet 

Hanna (Mid): – Jag tror att det blir det sista kriget på jorden innan Gud 

renar denna jord i eld. Att Gogs anfall inte är identiskt med ett anfall från 

Ryssland i vår tid och inte heller är detsamma som harmagedonkriget, ska jag 

strax förklara. 

Men först några kommentarer till Ruts senaste påstående om att gogprofetian 

skulle vara en avslutad historia. Det finns inga historiska bevis för att skyterna 

eller några andra folk skulle ha gjort ett sådant anfall som beskrivs i profetian 

mot Israel under Hesekiels samtid eller några hundra år senare. Det finns ingen 

dokumentation från den tiden om att en stor här skulle ha gått under – på Israels 

berg – på ett övernaturligt sätt. Och i Israel finns ingen gravplats som kallas 

”den larmande hopens dal”. Även om Herodotos nämner om ett plundringståg, 

så finns det inga andra historiker som påvisar ett stort anfall, inte heller 

Josefus som skriver om det mesta som hände i Israel. 

Enligt profetian skulle Israel då vara ett folk som ”har hämtats hem från 

många olika folk och åter samlats på Israels berg, som så länge låg öde” (Hes 

38:8). Den delen av profetian har ingen uppfyllelse i Ruts teori, även om en 

liten spillra då hade återvänt från den babyloniska fångenskapen. Hur såg det 

ut på 300-talet f Kr De flesta judarna var kvar i Babylon, endast ca tio procent 

(49.000)hade återvänt från fångenskapen med Serubbabel. De tio stammarna 

som gick i den första fångenskapen redan 722 f Kr, hade flytt norrut över 

Kaukasusbergen när det assyriska riket gick under, och därifrån blev de förskingrade 

ut över världen. 

När det gäller Hesekiels beskrivning av hur Tyrus drev handel med Meshek 

och Tuval, så är det i och för sig inte så märkligt, eftersom dessa stammar 

bodde kring Svarta Havet och hade en naturlig förbindelse med de fenikiska 

köpmännen via sundet vid Bosporen. När det gäller Hesekiels beskrivning av 

dödsriket, så är det en profetisk skildring av alla de då dömda folken som förvarades 

där till domens dag. Att Meshek och Tuval är särskilt omnämnda, kan 

ha sin förklaring med att dessa folkstammar var barbariska och företog många 

plundringståg för vilket de blev straffade. Men ingenting sägs i det sammanhanget 

om Gog och hans anfall mot Israel. 

148

Gog och Magog är endast omnämnt efter Millenniet 

Nej, den enda lösningen till Gog och Magog-problemet är att tolka det 

precis som det står i Bibeln – ett anfall i de sista dagarna – efter tusenårsriket 

– från ett rike längst uppe i norr. Jag citerar: ”Och när de tusen åren gått skall 

Satan släppas lös ur sitt fängelse. Och han skall gå ut och förföra folken i 

jordens fyra hörn, Gog och Magog, och samla dem till striden, och deras antal 

är som havets sand” (Upp 20:7-8). 

Jag har följande skäl för att detta är det sista kriget på jorden: 

1) I Uppenbarelseboken är Gog med sitt anfall mot Israel inte omnämnd 

förrän efter Millenniet, och det blir den sista striden på denna fallna jord. Gog 

kan alltså inte vara identisk med odjuret (Antikrist) som tillsammans med den 

falske Profeten hamnade i eldsjön tusen år tidigare (Upp 19:20, 20:10). 

2) Gog ska ”rycka fram mot ett oskyddat land, mot människor som lever 

lugnt och tryggt, utan murar, port och bommar”(Hes 38:11). Det kan inte gälla 

Israel i vår tid före Herrens ankomst. Israel hör till de mest rustade länderna i 

världen och kommer säkerligen inte att avrusta förrän i Millenniet. Förr i tiden 

hade man murar kring alla städer, men i dag har Israel den längsta mur som 

någonsin byggts i Israel för att skydda sig. 

3) De vapen som Gog och hans härskaror använder är primitiva, vilket 

visar att det anfallet kommer efter tusenårsriket då militärismen är avskaffad. 

Vid Satans sista uppror har de endast tillgång till enkla vapen som de kan tillverka 

under kort tid (Hes 39:9). 

4) Att man eldade med vapen i sju år efter att hären förintats (Hes 39:9), 

behöver inte betyda att anfallet skedde före 1000-årsriket. Ty det kan ju finnas 

en viss tid mellan Gogs förintelse i eld och den slutliga renoveringen av jorden 

i eld, även om det inte står angivet i den kortfattade redogörelsen i Apokalypsen. 

5)”Jag skall sända eld mot Magog och mot dem som lever i trygghet på 

öarna” (SFB = i kustländerna, B82 =i havsländerna, Hes 39:6). Det hebreiska 

ordet för öarna är ”ai” och kan även översättas med ”havsländer” på andra 

sidan havet, vilket skulle kunna syfta på andra kontinenter. Beskrivningen i 

Hesekiel av Guds dom över de anfallande mot Israel är därför mycket mera 

omfattande än den vid Harmagedon och gäller inte enbart den anfallande hären 

utan även länderna som deltog i upproret. I slutet av tusenårsriket kommer hela 

jorden att renas i eld och renoveras så att det som står i Upp 21:1 om en ”ny 

himmel och en ny jord” går i uppfyllelse. Därför stämmer profetian i Hesekiel 

in på förhållanden vid tusenårsrikets slut i enlighet med Upp 20:8-9. 

Detta är min tolkning och ingen kan anklaga mig för att inte hålla mig till 

”vad som står skrivet” och motsäga detta faktum att Gog och Magogs anfall 

sker i avslutningen av Millenniet. 

Kristina: – Nå, Andreas vad är din tolkning av Gog-profetian 

149

150 

En dubbelprofetia 

Andreas (Pre): – Helt riktigt Hanna. Men din tolkning haltar. Du håller dej 

till vad som är skrivet i NT, men inte till allt som står skrivet i Hesekielprofetian 

i GT. Det finns flera saker där som inte går i uppfyllelse efter Millenniet utan 

före, nämligen återupprättelsen (Gr. apokatastasis, Apg 3: 21), andetutgjutelsen 

över Israel och uppförandet av ett stort tempel i Jerusalem (Hes 40-46). Herren 

säger att han ”inte mer skall dölja sitt ansikte för dem, ty jag skall utgjuta min 

Ande över Israels hus”(Hes 39:29). Det sker vid Kristi återkomst då han räddar 

Israel vid harmagedonanfallet. 

När jag studerat Hesekiels profetia har jag kommit fram till uppfattningen 

att det är en dubbelprofetia med en partiell uppfyllelse vid Harmagedon före 

Millenniet och en mera fullständig uppfyllelse efter tusenårsriket. Jag tror att 

Elia har rätt när han säger att ”Gog och Magog” är symbolord för Satan och 

hans rike. Slutsatsen blir då att det handlar om en dubbelprofetia – om två 

anfall från Satan mot Israel, ett före Millenniet (vid Harmagedon) och ett efter 

(Upp 20:7-8). Ty i båda fallen är det Satan och hans demoner som förför ”kungarna 

i hela världen” till att draga ut och förgöra Israel, Guds utvalda folk. 

Både Jesaja och Hesekiel har dubbelprofetior. När Hesekiel beskriver kungen 

i Tyrus är det samtidigt en beskrivning av Satan och hans fall (Hes 28:11-19). 

Det finns flera likheter mellan Hesekielprofetian om Gog, och Uppenbarelsebokens 

om Harmagedon, och domen som ska drabba de anfallande arméerna. 

Jag tar även med hänvisningar till profeten Sakarja som också handlar om harmagedonkriget: 

1. Båda anfallen mot Israel är ledda av Satan (Upp 16:13-16; 20:7-8). 

2. Båda arméerna går under genom ett Herrens direkta och övernaturliga 

ingripande (Hes 38:18-23; Sak 14:12; Upp 19:21). 

3. I båda fallen ska det bli en stor förvirring i armén så att ”den enes svärd 

skall vara vänt mot den andres” (Hes 38:21b; Sak 14:13b). 

4. I båda fallen blir fåglarna tillsagda att äta kött av kungar och härförare, 

hjältar och krigare, hästar och deras ryttare (Hes 39:17a-18a; Upp 19:17b-18a). 

5. Båda arméerna drabbas av pest (Hes 38:22; Sak 14:12). 

6. I båda fallen blir det en stor jordbävning (Hes 38:19; Upp 16:18). 

7. I båda fallen talas det om hästar och svärd (Hes 38:4; Sak 14:15; Upp 

19:18) Men varken i Sakarja eller i Uppenbarelseboken talas det om några 

primitiva vapen i samband med harmagedonkriget, som blir ett modernt krig i 

vår tid. Hästar är omnämnda i dessa profetior, men hästar används fortfarande. 

Det enda ställe där svärdet är nämnt är Herrens svärd som utgår ur hans mun, 

alltså i en symbolisk betydelse av ett domsord från Herren (Upp 1:16, 19:21). 

Kristina: – Som avslutning på denna häftiga debatt är det nog rättvist att ni 

alla får var sin slutreplik som kort kan sammanfatta era ståndpunkter.

Tobias (Dom): – Jag vill först medge att Israels upprättelse sker i samband 

med Kristi återkomst. Men det finns mycket starka hänvisningar i profetian till 

att Ryssland (skyterna) med sina allierade ska anfalla Israel före harmagedonkriget. 

Ryssland har stort intresse av mellanöstern och de har låtit Iran (Persien) 

få del av deras teknik för att bygga kärnreaktorer. 

Rut (Historisk): – Låt historia vara historia! ”Den larmande hopen” ligger 

redan i dödsriket. 

Mattias (Post): – Jag medger att det blir en andra och slutlig uppfyllelse av 

gog-anfallet efter Millenniet. Men för att profetiorna om ”andeutgjutelsen, 

Israels återupprättelse och om millenniet-templet” ska gå i uppfyllelse blir det 

första gog-anfallet knutet till Harmagedon och Kristi återkomst. 

Elia (Real): – Gog och Magog är en metafor för Satan och hans rike. 

Hanna (Mid): – Profetiorna som handlar om ”Israels upprättelse och om 

andeutgjutelsen” (Hes 39:21-29), ser jag som en helt fristående profetia skild 

från goganfallet, liksom profetian om templet. Man ska inte låta sig luras av 

kapitelindelningen. Profetiorna kommer inte alltid i kronologisk följd. Jesaja 

talar till exempel om jordens undergång genom eld långt före att han profeterar 

om den lidande Messias. Tidsföljden blir i verkligheten den omvända. 

Uppfyllelsen av gog-profetian sker efter Millenniet. 

Andreas (Pre): – Det finns flera dubbelprofetior i Bibeln. Jesaja har den 

berömda profetian: ”Se, jungfrun skall bli havande” (Jes 7:14 SFB), som fick 

en första uppfyllelse på hans tid, och en mera fullständig när Jesus blev människa. 

2 Vi har förut samtalat om dubbelprofetian om ”det lilla hornet” som fick 

en första uppfyllelse i Antiokus Epìfanes, som får en fullständigare uppfyllelse 

i ”odjuret” (Antikrist) i ändens tid. Hesekielprofetian om Gog och Magog 

är en typisk dubbelprofetia. 

Kristina: – Efter denna långa och spännande debatt om Gog och Magog får 

vi sluta för ikväll. I nästa samling ska vi tala mer om Millenniet och tidens slut. 

2 

Det hebriska ordet ”ha-almah”som är översatt med ”jungfru” i NT kan även översättas med 

”ung kvinna”, vilket relaterar till den första uppfyllelsen. Att Maria var en jungfru förstår man 

av hennes svar till ängeln Gabriel: ”Hur skall detta ske Ingen man har rört mig”. Ängeln 

svarade henne: ”Den helige Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över 

dig. Därför skall också barnet kallas heligt och Guds son”(Luk 1:34-35 SFB). 

151

Kapitel 26 

Fåren och getterna 

Kristina: – Välkomna till vår cirkelafton. Vi fortsätter att tala om hur världen 

kommer att förändras vid Kristi återkomst och om denna tidsålders avslutning. 

Jag vänder mig genast till Stefan som brukar ha flera frågor. 

Tusenårsriket – finns det 

Stefan: – Det har talats både för och emot ett tusenårsrike. Vad är det som 

gäller Kommer det att förverkligas Vilka ska i så fall befolka det riket och 

vilka ska regera 

Elia (Real): – Tusenårsriket är en apokalyptisk term för kristendomens segertåg 

i världen. Jesus använde aldrig det ordet. Han talade om att Guds rike 

ska vara invärtes i oss. 

Mattias (Post): – Tusenårsriket kommer att upprättas vid Kristi tillkommelse 

på Herrens dag då Herren församlar alla sina utvalda. De utvalda är den 

kristna församlingen som åtföljer Kristus ned till Olivberget och som tillsammans 

med en stor skara änglar ska döma de kvarvarande människorna på jorden. 

Församlingen ska därefter intaga riket – Millenniet – och befolka det. Det 

finns flera bibelställen som klart utsäger att församlingen ska regera med Jesus 

på jorden: ”Härdar vi ut, skall vi också regera med honom. Förnekar vi honom, 

skall han också förneka oss” (2 Tim 2:12 SFB). 

Hanna (Mid): – Vid Kristi ankomst till Olivberget åtföljs han av ”mångtusen 

heliga” för att döma jorden och upprätta ett tusenårigt rike av fred och 

välstånd. Jag har samma uppfattning som Mattias att ”de heliga” inte bara är 

änglar utan även församlingen. Jesus kommer först för församlingen och hämtar 

dem hem, och sedan – efter Lammets bröllop – kommer han med församlingen 

ned till jorden för att regera. Här är ytterligare ett bibelställe som säger 

att församlingen ska regera på jorden: ”Den som segrar och håller fast vid 

mina gärningar ända till slutet, honom ska jag ge makt över folken, och han 

skall styra dem med järnspira, liksom man krossar lerkärl, såsom jag har fått 

den makten av min Fader” (Upp 2:26-27 - Thyatira SFB). 

Andreas (Pre): – Här finns ett stort problem att lösa. Vi har talat om detta 

förut, men det är bra att vi nu går in på litet mera detaljer. Det finns nämligen 

även bibelord om att vi har vårt hem i himlen, och om ”vedermödans kristna” 

sägs det att de ska ”tjäna Gud natt och dag i hans tempel” i himlen (Upp 7:15). 

Jag tror, att det blir så här: Även om huvudparten av församlingen kommer att 

vara i himlen, kommer det att finnas utvalda grupper från församlingen – som 

152

ju är Kristi kropp med många lemmar – att få uppgifter på jorden. En av dessa 

utvalda grupper är vedermödans martyrer (Upp 20:4-6). Men i övrigt tror jag 

att det är i huvudsak judarna, vilka är utlovade att få världen till arvedel (Rom 

4:13) som får på sin lott att administrera världen under tusenårsriket. Guds 

löfte till Abraham var att alla jordens folk skulle bli välsignade genom hans 

säd. Detta har skett genom Kristus, men kan även tillämpas på Israel i sin helhet. 

Kung David ska uppstå och vara kung över Israel under Millenniet (Jer 

30:9), och Jesu tolv apostlar ska regera över Israels tolv stammar (Matt 19:28) 

då Jesus är Kungars Kung över hela världen. Jag tror vidare att de 144 000 som 

är en förstlingsfrukt av frälsta bland judarna (Upp 7:2-8, 14:1-5), också ska 

regera med Kristus under de tusen åren eftersom det står om dem (den solklädda 

kvinnans barn) att de – tillsammans med Jesus – ska ”styra alla folk 

med järnspira” (Upp 12:5). Paulus skriver även om att ”Guds söner” (Rom 

8:19-21) ska uppenbaras på jorden. Det är alltså människor som fått del av den 

första uppståndelsen med förhärligade kroppar som aldrig mer kan dö. ”Guds 

söner” blir en ny livsform – varken man eller kvinna – eftersom alla som får 

del av den första uppståndelsen blir lika änglarna (Matt 22:30). Men att hela 

församlingen – dessa miljoner och åter miljoner ska komma ned till jorden för 

att regera under Millenniet på en gång, som blir konsekvensen av Mattias eftervedermödan 

teori, är orealistisk. Då blir det väl fler som ska regera än det finns 

invånare på jorden När det sedan gäller församlingens framtid på den nya 

jorden, så kommer hon då – som Lammets hustru – att regera från det Nya 

Jerusalem (Upp 21:9). 

Liknelsen om fåren och getterna 

Stefan: – Ni talar om att det är ”de kristna” som ska regera, men vilka ska 

de regera över Vilka är folket i tusenårsriket 

Kristina: – Kanske vi kan få ledning från Jesu liknelse om fåren och getterna. 

Låt mig citera en del av texten: ”När Människosonen kommer i sin härlighet 

och alla änglar med honom, då skall han sätta sig på sin härlighetstron. 

Och alla folk skall samlas inför honom, och han skall skilja dem från varandra, 

som en herde skiljer fåren från getterna. Då skall konungen säga till dem 

som står på hans högra sida: ´Kom, ni min Faders välsignade, och ta i besittning 

det rike som stått färdigt åt er från världens begynnelse. Ty jag var hungrig 

och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var 

främling och ni tog emot mig. Jag var naken och ni klädde mig Jag var sjuk och 

ni besökte mig, Jag var i fängelse och ni kom till mig..” 

Då ”fåren” undrade när de hade gjort detta, svarade konungen: ”Allt vad 

ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig.” 

Sedan upprepas meningarna men med negationer och liknelsen avslutas med: 

153

”Allt vad ni inte har gjort för en av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för 

mig. Och dessa skall gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv” 

(Matt 25:31-36,40b, 45b,46 SFB). 

Mattias (Post): – Liknelsen om fåren och getterna enligt Matt 25 ger en 

bild av vad som kommer att ske vid Kristi tillkommelse. Kristi församling framställs 

här som ”fåren”, medan ”getterna” är de ogudaktiga människorna. 

Herren säger till ”fåren”: ”Kom, ni som har fått min faders välsignelse, och 

överta det rike som har väntat er sedan världens skapelse.” Herren avslutar 

liknelsen med att säga att de ogudaktiga ska gå bort till ”evigt straff ” men till 

de rättfärdiga att de skulle få ”evigt liv”. Detta visar tydligt att de rättfärdiga är 

församlingen. 

Hanna (Mid): – Jesus har i liknelsen om ”fåren och getterna” framställt 

hur en utvald skara – fåren – får ärva riket, som Gud har berett från världens 

begynnelse. ”Fåren”, tror jag, är de kristna som inte var redo vid Kristi tillkommelse, 

men som nu kvalificerat sig för att gå in i tusenårsriket. Även om 

de inte var redo när Brudgummen kom, så är de frälsta och har därför evigt liv, 

som texten säger. ”Fåren” kan däremot inte vara detsamma som församlingen 

– bruden – som följer Jesus till jorden. ”Fåren” är dödliga människor som 

genomlevt vedermödan, medan församlingen – bruden – är de som var redo 

vid Kristi ankomst i skyn. Tillsammans med alla dem som uppstått från de 

döda ska de regera med Kristus under Millenniet med odödliga härlighetskroppar. 

Kristina: – Så får vi höra Andreas tolkninga av liknelsen 

Vilka människor är det liknelsen avser 

Andreas (Pre): – Folken, som Jesus beskriver i sin liknelse som ”fåren och 

getterna”, är de levande folken som finns kvar efter vedermödans och vredens 

tid på jorden när Kristus kommer tillbaka inför tusenårsrikets början. Detta 

framgår tydligt av texten: ”Och alla folk skall församlas inför honom...” Kristus 

ska då rena jorden från de onda människorna och upprätta sitt tusenåriga 

fridsrike. För att illustrera detta framställer Jesus denna liknelse, där fåren representerar 

de goda och barmhärtiga människorna som får gå in i Millenniet, 

medan de onda – getterna – inte får vara med. Det blir en nödvändig sållning 

av hela mänskligheten före fridsriket där deras behandling av judarna och vedermödans 

kristna, som i liknelsen beskrivs som ”dessa mina minsta bröder”, 

blir avgörande i domsakten. Denna dom över folken sker i Josafats dal nedanför 

Olivberget och framställs även av profeten Joel. Jag vill att vi åter citerar en 

mycket viktig bibelvers i detta sammanhang: ”Ty se, i de dagarna och på den 

tiden, då jag åter upprättar Juda och Jerusalem, då skall jag samla ihop alla 

hednafolk och föra dem till Josafats dal. Och där skall jag hålla dom över 

dem, för mitt folks och min arvedels, Israels, skull, därför att de har förskingrat 

dem bland hedningarna och utskiftat mitt land” (Joel 3:1-2). 

154

Jesus – skördens Herre 

Och jag såg, och se: ett vitt moln, och på molnet satt en som var lik en människoson 

och hade en krans av guld på huvudet och i handen en vass skära. Upp14:14-16 

155

”Fåren” är alltså inte församlingen, utan ofrälsta, världsliga människor, 

men som på grund av sina goda gärningar får gå in i tusenårsriket. De är dessa 

som klarar sig genom domarna vid Kristi ankomst till jorden och når fram till 

den 1335:e dagen då Millenniet proklameras som Daniel profeterade om (Dan 

12:12). Om ”fåren” skulle vara en del av församlingen så skulle de få, som 

sagt, härlighetskroppar som inte kan dö. Men under Millenniet härskar fortfarande 

döden (Jes 65:20). De kan inte heller vara de kristna som inte var redo 

vid Kristi tillkommelse i skyn – de oförståndiga jungfrurna – som Hanna tänkt 

sig, ty ”vedermödans kristna” ser vi som en efterskörd till församlingen 

tecknade i den ”stora vita skaran” och den är i himlen då de levande folken ska 

dömas (Upp 7:15). 

Liknelsen visar alltså ingen uppdelning av frälsta och ofrälsta, ty då 

skulle det betyda, att när ”getterna” är borta att alla de övriga människorna, 

som är kvar och får gå in i tusenårsriket, skulle vara frälsta. Men att så inte är 

fallet visar aposteln Jakob i sitt tal vid apostlamötet i Jerusalem som kallar 

folket i Millenniet för hedningar: ”Därefter skall jag vända tillbaka och åter 

bygga upp Davids fallna hydda (Israels upprättelse vid det andra advent). Ur 

dess spillror skall jag bygga upp den och resa den igen, för att alla de andra 

människorna (1917: hedningarna) skall söka Herren, alla folk över vilka mitt 

namn har utropats” (Apg 15:15-17). 

Fåren är inga pånyttfödda människor 

Stefan: – Det sägs om fåren att de är ”rättfärdiga”. Betyder inte det att de är 

frälsta 

Andreas (Pre): – Låt mig göra liknelsen tydligare. Här är det inte tal om en 

trons rättfärdighet, utan fåren är rättfärdiga i förhållande till våldsverkarna – 

getterna. Det nämns ingenting om Kristi försoning – grunden för trons rättfärdighet 

som medför frälsning och evigt liv. Deras ”rättfärdighet” bygger på 

deras egna barmhärtiga gärningar som inte innebär frälsning, men som ger 

dem rätt att gå in i messiasriket. Många människor gör goda gärningar och 

skänker stora summor till nödlidande, men inte säger vi att de kan bli frälsta på 

grund av sina goda gärningar. Men Gud har deras goda gärningar i åtanke, 

liksom för Cornelius i Caesarea (Apg 10:2-4), och ger dem tillfälle till att söka 

frälsning och evigt liv. 

I tusenårsriket kommer ”fåren” att få tillfälle att höra evangelium (Apg 

15:16-18) och erbjudas samma pånyttfödelse till evigt liv genom Jesus Kristus 

som Kristi församling har upplevt tidigare. De har alltså inte automatiskt evigt 

liv därför att de får ingå i fridsriket. En del av dem och deras barn kommer 

aldrig att ta emot pånyttfödelsen och det eviga livet under den långa tid de får 

höra evangelium i fridsriket. Och många av dem kommer att göra uppror mot 

Gud vid tusenårsrikets slut (Upp 20:8). Alla kommer inte att bli frälsta. 

156

Sanningen som liknelsen vill illustrera är att det kommer att bli en stor 

sållningstid av alla jordens invånare vid Kristi andra tillkommelse. Liknelsen 

är träffande. På kvällen måste en herde skilja på fåren och getterna, annars 

stångar getterna ihjäl fåren i fållan. För att det ska kunna bli ett fridsrike, kan 

inte de som tagit Antikrists vilddjursmärke och släppt till sig för hat och våld 

vara med. Vad som händer är att Antikrist och hans efterföljare kommer att 

tagas bort från jorden genom en domsakt liksom det skedde på Noas och Lots 

tid. 

De onda människorna blir förvarade i dödsriket (hebr. sheól; gr. hades – 

Luk 16:23, Upp 1:18) fram till domen vid den vita tronen tusen år senare (Upp 

20:11-15). Straffet som väntar dem är den ”eviga elden” (Upp 20:14) samma 

straff som är beredd åt djävulen och hans änglar (Matt 25:41). Straffet verkar 

dock vara mycket hårt om det endast gällde underlåtenhetssynder – vad de 

”inte gjort mot mina minsta”. Det framgår inte direkt av denna liknelse, men 

bland getterna finns våldsverkarna under Antikrists regim – dessa som tillbett 

Antikrist och brukat våld och terror och tagit hans märke. Det är människor 

som har orsakat många människor hemska lidanden. Vid den vita tronen tusen 

år senare blir de dömda för sina onda gärningar, efter vad som står skrivet i 

böckerna. 

Kristina: – Men det står ju om ”fåren” att de får evigt liv! 

Tidsålder – eonisk tid 

Andreas (Pre): – Låt mig göra ytterligare ett tillägg. Det grekiska ”aiónios”, 

som översatts med ”evigt” (Matt 25:46), får många att tro att ”fåren” är pånyttfödda 

människor och av den anledningen får gå in i tusenårsriket med ”evigt 

liv”. Men flera bibelöversättare har kommit fram till att adjektivet ”aiónios” 

här hellre skulle betyda tidsålderlig eller en lång tid (eonisk tid). Om ”fåren” 

skulle ha evigt liv i samma betydelse, som frälsningen i Kristus ger evigt liv, så 

skulle de ju alla ha fått del av förvandlingen vid Kristi ankomst med frihet från 

synd och död. De som skulle befolka tusenrsriket skulle i så fall då vara 

förhärligade, syndfria människor med uppståndelsekroppar. Men att så inte är 

fallet med ”fåren” visar texterna om Millenniet enligt vilka det även då finns 

både synd, straff och död. Det står att syndaren straffas först vid hundra års 

ålder (Jes 65:20). 

Stefan: – Förklara detta mera! 

En liknelse måste tolkas i sitt sammanhang 

Andreas (Pre): – Vid tolkningen av en liknelse är det nödvändigt att göra 

det i ljuset av andra bibelställen och Kristi lära i sin helhet. En liknelse kan inte 

hårddras i sina detaljer, så även med denna liknelse om ”fåren och getterna”. 

Om de som i liknelsen kallas för ”rättfärdiga” får evigt liv på grund av sina 

barmhärtiga gärningar, så skulle Jesu försoningsdöd vara helt utan betydelse. 

157

Översättningen av adjektivet ”aiónios” med ”evigt” är fel och gör liknelsen till 

en obiblisk gärningslära. 

Slutligen vill jag säga att riket som de ”rättfärdiga” får gå in uti inte heller 

är ett ”evigt rike”, utan det varar i tusen år, sedan kommer nästa tidsålder. Det 

står i Jesaja om Millenniet att ”den som dör ung dör vid hundra års ålder” och 

att ”människorna blir gamla som träd” (Jes 65:20-22). Men det är inget evigt 

liv. Därför är det riktig att man använder ordet ”tidsålderligt liv” i stället för 

”evigt liv” om ”fåren”. 

Tiden i dödsriket är inte ”evigt” 

Detsamma gäller platsen dit ”getterna” förvisas till nämligen dödsriket . 

Sålunda är alltså inte heller dödsriket (gr. hades) något ”evigt helvete”. Tiden 

de är förvarade där blir fram till den yttersta domen vid den vita tronen vid 

tusenårsrikets slut (Upp 20: 5-6, 11-15). Efter domen följer en annan tidsålder 

även för dem. Detta är också en av anledningarna till att man bör översätta 

”aiónios” med ordet tidsålder. 

Sammanfattningsvis kan man säga att det är viktigt att man inte feltolkar 

bildspråket i en liknelse och gör det till grund för en lära. Vid en närmare 

analys av liknelsen visar den klart att Jesu uttalande har vare sig betydelsen ett 

”tidlöst evigt liv” eller ett ”tidlöst evigt straff”. Liknelsen måste ses i sitt sammanhang 

och för vilka människor den gäller. Det grekiska adjektivet ”aiónios”, 

som i vår standardöversättning är översatt med ordet ”evig”, borde därför i 

detta sammanhang översättas med ”ett långt – tusenårigt – liv (straff)”, vilket 

även flera bibelöversättare 1 har kommit fram till. 

– ”Fåren” kan inte vara församlingen ty då skulle alla vara frälsta. 

– ”Fåren” har inte ”evigt liv”, ty då skulle de alla ha uppståndna härlighetskroppar 

och fått del av förvandlingen vid Jesu ankomst i skyn. 

– Dödriket (Hades) är inte evigt utan varar fram till den yttersta domen vid 

den vita tronen. Sedan skall dödsriket kastas i den brinnande sjön. 

– ”Getterna” hamnar inte med en gång i ett ”evigt helvete” utan är i förvar 

i dödsriket fram till att de blir dömda efter sina gärningar vid den vita tronen. 

Mattias: – Jag har flera invändningar till vad Andreas har framfört, men jag 

får ta upp det vid ett senare tillfälle. 

Kristina: – Det var en lång och detaljerad utläggning. Men säkert var den 

nödvändig. Efter denna ingående utredning av hela sammanhanget har jag själv 

fått en helt ny syn på vad ”fåren och getterna” kan handla om. 

– Efter pausen ska vi ta upp ett mycket svårt ämne nämligen om Jesus som 

domaren och om de ”eviga straffen”. 

1 

I Matt 25:46 har Åkesson översatt ”Evigt straff” med ”tidsåldrig tuktan” och ” evigt liv” med 

”tidsåldrigt liv” (Studiebibeln) 

158

Kapitel 27 

Eviga straff 

Kristina: – Vi ska nu samtala om ett av Bibelns svåraste ämnen nämligen 

om det finns eviga straff eller inte. Stefan har önskat att vi skulle ta upp detta 

känsliga ämne och han har förberett en del frågor. 

Hades – Gehenna, dödsrike – helvete 

Stefan: – Bibel 2000 använder ordet ”dödsrike” som översättning av det 

grekiska ”hades”. Men finns det inte ett ”evigt helvete” där de ogudaktiga 

hamnar när de dör 

Petra (Analytiker): – När Jesus talar om förtappelse använder han ordet 

Gehenna – en avskrädesplats utanför Jerusalem där den ”eviga” elden brann. 

Det är ett uttryck som syftar på eldsjön – den andra döden, vilket närmast 

motsvarar vad vi kallar för ”det brinnande helvetet”. Men den platsen är ännu 

tom eftersom ännu ingen har blivit dömd vid den vita tronen. Det finns alltså 

ingen som redan nu har hamnat i ”helvetet”. Det grekiska ordet hades (hebr. 

sheol) som i B2000 är översatt med ”dödsriket” är den plats dit de ogudaktigas 

själar kommer efter döden. De som hamnar där är ännu inte dömda och platsen 

beskrivs som ett fängelse i väntan på domen: ”Hans (Jesu) kropp dödades, 

men han gjordes levande i anden, och så kunde han stiga ner och predika för 

andarna i deras fängelse” (1 Petr 3: 18b-19). 

Uttrycket hel-vete kommer från två ord i den fornnordiska mytologin. ”Hel” 

var enligt asatron en dödsgudinna, nämligen Lokes dotter och Fenrisulvens 

syster. Oden störtade henne ned i den mörka och kalla Nilflod. Där fick hon 

mottaga dem, som dog av sjukdom och ålder. Hon är blåsvart och hemsk att 

skåda; hennes fat heter Hunger, hennes kniv Svält, hennes säng Sjukbädd. ”Hel” 

är omtalad i 800-talets fornnordiska diktning. ”Vete” kommer av ordet ”vite” 

som betyder böter. 1 Helvete betyder därför att bli straffad till Hel. Det har ingen 

anknytning till de det grekiska ”hades” mer än att det är en benämning för de 

dödas boningar. Ordet ”helvete” som översättning för hades finns i våra äldre 

översättningar. Men i både 1917 års bibel och B2000 har det ersatts med dödsriket. 

Att den nya Folkbibeln har återgått till ordet ”helvete”, beror väl på att de 

menar att det ordet har en mera folklig anknytning än dödsriket. 

Tobias (Dom): – Är inte Petras beskrivning av ”hades”, som jag liksom 

Folkbibeln, vill kalla för ”helvetet”, alltför behaglig när hon endast kallar det 

för ett fängelse. I berättelsen om den rike mannen och Lasaros, står det att den 

rike mannen sa till Abraham: ”Skicka Lasaros att doppa fingerspetsen i vatten 

1 

Nordisk familjebok: Hel och vite 

159

och fukta min tunga, jag plågas här i lågorna” (Luk 16:24b). Det beskriver ett 

fruktansvärt helvete med verkliga plågor i flammande lågor. 

Hanna (Mid): – När den rike mannen säger att han plågas svårt i ”lågorna” 

är det säkerligen en metafor för ”lågor” av psykisk art i form av ångest och 

grämelse över ett förfelat liv, ty domen har ännu inte fällts och straffet har 

egentligen inte börjat. Han upplever ett själsligt lidande – en själspina, ty han 

har inte någon köttslig kropp i dödsriket som kan plågas lekamligen. Bibeln 

säger att de som är i dödsriket är andar. Deras kroppar sover i mullen. 

Vidare, om det var en verklig eld, och om han hade en verklig kropp, skulle den 

rike mannen varken kunna tala eller leva vidare utan skulle snabbt bli aska och 

koldioxid. Men när han i Guds ljus kommer till insikt om hur fel han har levat, 

blir detta som en inre eld som är svår att uthärda. Han dömer sig själv. Vidare 

kan vi lägga märke till att Abraham kallar honom för ”mitt barn” vilket antyder 

att hans ”fall” inte är helt hopplöst. Jesus sa inte heller något om hur långt straff 

han skulle få. Han var där i väntan på domen inför den vita tronen. 

Tobias (Dom): – Straff är egentligen konsekvensen av ett val som människan 

gjort. Vid ett vägskäl kan man välja mellan två vägar som leder till helt 

skilda mål. Kunskap om vägvalets olika mål finns i Guds ord. ”Och alla som 

har syndat under lagen skall dömas genom lagen” (Rom 2:12b). Men om dem 

som inte har hört lagen eller evangeliet – ”syndar utan lag” – säger Paulus: 

”...det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan; om det vittnar också deras 

samveten och deras tankar när tankarna anklagar varandra och försvara sig. 

Det skall framgå den dag då Gud, enligt det evangelium jag har fått från Jesus 

Kristus, dömer vad som är fördolt hos människan” (Rom 2:15-16). Den rike 

mannen hade gjort sitt val och nu fick han uppbära konsekvenserna av det. 

Evigt liv i Joh 3:16 

Stefan: – Jag anknyter till vårt tidigare samtal om ”fåren och getterna”. 

Om ”aiónios” i den liknelsen betyder mycket lång tid, men inte oändlig tid 

eller evig tid, hur stämmer det då med ”evigt liv” i Joh 3:16. Samma ”aiónios” 

användes ju även där 

Petra (Analytiker): – Man måste se till sammanhanget – från fall till fall – 

hur adjektivet ”aiónios” har använts. Ett adjektiv kan få olika innebörd beroende 

på sammanhanget och kan ha olika grad. Adjektivet ”sjuk” behöver till 

exempel inte innebära ”dödssjuk”. Sammanhanget avgör vilken ”tyngd” ordet 

har – om det är en sjukdom som leder till döden eller inte. När Jesus talar om 

”evigt liv” för dem som tror på honom, är det i betydelsen av ett välsignat och 

härligt liv i all evighet eftersom de lever i full gemenskap med honom som ger 

evigt – alltid förblivande – liv. 

Kortfattat kan man säga att när det gäller Gud och hans verk användes det 

grekiska ajektivet för evig (aiónios) i absolut mening och betyder då oändlig 

160

tid eller tid utan början eller slut. Men när ”aiónios” användes i relation till 

människan, har det ofta en relativ betydelse och kan då i många fall översättas 

med tidsålder, en begränsad tid (eon). Men för att gå till grunden med de 

grekiska uttrycken så måste vi gå till grundordet: substantivet ”aion” från vilket 

adjektivet ”aiónios” har sin rot. Jag citerar från Studiebibeln: 

”Aion: I klassisk grekiska betydde ”aion” [eon] livskraft, livstid, tidsålder, 

generation, lång tidsrymd och evighet. Ungefär samma betydelse återfinns i 

NT grekiska – och i Septuaginta nämligen: 

1. Tidsskede, tidrymd, livstid, generation, evighet. 

2. I pluralis: världen, världsaltet, universum. 

3. Den nuvarande tiden i motsats till den kommande tidsåldern (eonen).” 

Beträffande adjektivet ”aiónios”, står det i Studiebibeln: ”Aiónios adj., 

evärdlig, evig. Medan substantivet aion kan ha flera betydelser, har adjektivet 

aiónios bara en, evig. Detta var så i klassisk grekiska. På samma sätt används 

termen i Septuaginta, där den förekommer omkring 160 gånger. Och detta är 

ordets betydelse i NT. Likväl är det en klar skillnad mellan det filosofiska, 

grekiska evighetsbegreppet och det hebreiskt/bibliska. Medan Bibelns evighetsbild 

är den tidfyllda evigheten, talar grekisk filosofi om en tidlös evighet.” 

Slut citat. 

Substantivet ”aion” kan alltså betyda både tidsålder och evighet. Men 

det är när man kommer till adjektivet ”aiónios” som man endast har en översättning, 

nämligen evig. Det är här som språkforskarna skiljer sig och det finns 

de som menar att även adjektivet kan ha flera betydelser beroende på vilket 

sammanhang det står i. Det är också viktigt att komma ihåg att begreppet ”aion” 

som ett uttryck för evigheten ursprungligen kommer från den gamla grekiska 

filosofien och inte från Bibeln. 

Eviga straff 

Stefan: – Kan man tolka detta med ”eviga straff” också i förhållande till 

sammanhanget Det är ju en hemsk tanke att föreställa sig att mina barn eller 

andra som kanske inte nu tror på Gud och som jag tycker mycket om, skulle 

pinas i ett ”evigt helvete” – dag och natt – i all oändlighet utan något slut. Vad 

lär Bibeln egentligen 

Tobias (Dom): – Även om det är en hemsk tanke, är sanningen den – så 

långt jag kan se – att Bibeln lär om ”eviga straff” utan slut. Jag vill återkomma 

till vårt samtal om ”fåren och getterna”. Den store missionsledaren P. Waldenström 

kommenterar den liknelsen med orden: ”Straffet är lika evigt som livet” 

(Matt 25:46). 

Bibeln lär att de ohörsamma blir straffade med ”evigt fördärv” (ólethron 

aiónion = förtappelse evig), fjärran från Herrens ansikte och från hans makt 

och härlighet” (2 Thess 1:9 B82). 

161

162 

Tobias (Dom): – Studiebibeln skriver så här om ”fåren och getterna”: ”På 

ett av dessa ställen, Matt 25:46, används ”aiónios” både om de orättfärdigas 

eviga straff och om de rättfärdigas eviga liv. Det är en omöjlig tolkning att 

”aiónios” skulle beteckna evighet, när det gäller de troendes salighet, men 

timlighet, när det gäller de ogudaktigas straff. Den tanken att ”aiónios” i en 

och samma vers skulle ha så väsensskild betydelse, är så orimlig att den knappast 

behöver bemötas. Att skilja på dessa betydelser från varandra i avsikt att 

eliminera eller försvaga Skriftens lära om de eviga helvetesstraffen, betyder ett 

övergrepp på sanningen.” 

Hanna (Mid): – Om ”aiónios” i det sammanhanget verkligen beyder en 

”tidlös evighet”, så är slutledningen riktig. Men tänk om översättningen är fel 

och det istället betyder ”en tidsålder” (eon), som vi har samtalat om tidigare, då 

har man byggt en helveteslära på en felaktig översättning. 

Rut (Historisk): – Jag vill citera från Judas brev som är ett annat exempel 

på att ordet evig (aiónios) användes både om evig eld och evigt liv i ett och 

samma kapitel. ”Och tänk på de änglar som inte slog vakt om sin höga ställning 

utan övergav sin rätta hemvist: dem håller han förvarade i underjorden 

med eviga bojor (desmoís aidiois) fram till domen på den stora dagen. Tänk 

också på Sodom och Gomorra och deras grannstäder, som på samma sätt som 

änglarna bedrev otukt och onaturligt umgänge: de straffades med evig eld (pyrós 

aioníou) och är ett varnande exempel. – Men ni mina kära, skall bygga ert liv 

på er allra heligaste tro under bön i helig ande. Håll er kvar i Guds kärlek och 

se fram mot att vår herre Jesus Kristus skall förbarma sig och ger er evigt liv 

(dsoyen aionion)” (Jud 6, 7, 20, 21). Dessa citat visar tydligt att om livet är 

evigt, så är också straffet evigt. 

Hanna (Mid): – Om ”bojorna” säger Studiebibeln: ”De eviga bojorna är 

inte fysiska utan begränsningar som Gud i sin allmakt påtvingade dem. De 

utestänger dem från härlighetens område. Jmf. 2 Petr 2:4”. Enligt texten skall 

bojorna vara fram till ”den stora dagens dom” och är alltså inte ”eviga” i absolut 

betydelse. När det gäller exemplet om den ”eviga elden” över Sodom och 

Gomorra så var det straffet begränsat i tiden och ”evig” kan här ha samma 

överförda betydelse som i ordet ”evig dom”, alltså en gudomlig akt. Jesus 

säger om Sodom och Gomorra när det gäller den slutliga domen över dem att 

”det skall bli lindrigare” för dem på domens dag än för de städer som inte 

ville ta emot honom (Matt 10:15, 11:23-24). Det är alltså inte fråga om en 

”evig eld”, för Sodom och Gomorra i betydelsen av ett ”evigt straff” utan ände. 

Hur skulle straffet annars kunna bli lindrigare Man kan därför inte ge ordet 

”evig” i ”den eviga elden”, samma betydelse som i det ”eviga livet”. Sammanhanget 

avgör! 

Petra (Analytiker): – Denna uppfattning att straffet för de ohörsamma är 

”evigt” i betydelsen oändlig tid, har sin grund i att vid översättningen av GT till

grekiska på 200-talet f Kr (Septuaginta), de sjuttio judiska lärde valde det grekiska 

ordet ”aion” som en motsvarighet till det hebreiska ”olám”. Vid översättningar 

av den grekiska grundtexten till latin (Vulgata) tolkade man ordet 

”aion” så att det fick betydelsen ”evig” även i sammanhang där det borde översättas 

med tidsålder. Jag citerar: 

”Redan den store kyrkofadern Clemens av Alexandria (ca 155-ca 220) gick 

starkt emot tanken på ”eviga straff” och såg i yttersta domen ingenting annat än 

det yttersta medlet i Guds hand till de största syndares frälsning. Ännu efter det 

nicenska mötet (325) uttalade sig sådana män som Gregorius av Nazians (330) 

en av ortodoxiens och den athanasiska treeninghetlärans stödjepelare, samt 

Diodorus av Tarsus och Theodorus av Mopsuestia (ca 350-) på det kraftigaste 

mot läran om de ”eviga straffen”. Först i femte århundrandet blev läran om de 

eviga helvetesstraffen – främst genom Augustinus stora anseende – befäst som 

renlärig. Det bör emellertid observeras att många redan i Augustinus tid tog 

anstöt av vad de menade var en till sina konsekvenser orimligt hård förkunnelse.” 

1 Slut citat. 

Skärselden 

Petra (Analytiker): – När den katolska kyrkan fick makten, var man angelägen 

om att hålla folket i fruktan med förkunnelsen om ”evig pina” utan ände 

för de ohörsamma och ogudaktiga. Sedan mildrade man det en del och kom 

med läran om skärselden (lat. purgatorium, purgare = rena. Skär = ren). De 

som hade oförsonade ”förlåtbara” synder kunde bli renade i skärselden, medan 

de som dött med ”dödliga synder” oförsonade är evigt förlorade. Man utgick 

då från Paulus ord till korintierna: ”Den dagen kommer att visa det, eftersom 

den uppenbaras i eld, och hur vars och ens verk är skall elden pröva. Om det 

verk någon har byggt består provet, skall han få lön. Men om hans verk bränns 

upp, skall han gå miste om lönen. Själv skall han dock bli frälst, men såsom 

genom eld” (SFB 1 Kor 3:13-15). Men för katolikerna gällde alltså inte skärselden 

för de gudlösa, ty deras straff varade i en ändlös evighet. Skärselden var 

för de kristna som ej höll måttet. Detta innebar att nästan alla som inte helgonförklarats 

förvisades till en längre eller kortare tid i skärselden med dess ”reningseld”. 

Bland dem som trodde och lärde detta var kyrkofadern Eusebius Hieronymus 

(ca 344-420). Det finns en förnuftig tanke i skärseldsläran. Den skulle 

rena och luttra själen för att komma till Guds himmel. Den katolska kyrkan tror 

nämligen på ett mellantillstånd efter döden, före domen och under den tiden 

erbjuder Gud syndaren ett medel att undgå den eviga pinan. Nu finns det inte 

alls någon grund för en sådan lära för dem som är frälsta, ty de ska inte drabbas 

av någon fördömelsedom (Joh 4:24). Men deras livsverk kan brinna upp om de 

inte haft rena motiv för sina handlingar under jordelivet. 

Kristina: – Nu tar vi en fruktpaus. 

1 

Alf Lindberg: Människans väg, sid. 282 

163

Kapitel 28 

Straffets mening 

Kristina: – När vi nu fortsätter att tala i ämnet ”eviga straff”, bör vi ha i 

minnet att detta ämne tillhör de allra svåraste att behandla i hela Bibeln. Jag 

skulle inte vilja gå så långt som att säga att bibelordet är motsägande, men att 

dess budskap i flera avseenden är mångtydigt. Svaret på många av frågorna vi 

ställer borde därför vara: ”det vet vi inte”. 

– Stefan, jag gissar att du har många frågor. 

Har straffet en mening 

Stefan: – Finns det bibelord som tyder på att straffet för synden skulle ha 

ett uppfostrande syfte och ett mål och framförallt få ett slut en gång 

Hanna (Mid): – Jag tror att Jesu försoning har en sådan kraft att den till slut 

ska lyfta hela det fallna människosläktet – även de nu ohörsamma – ut ur syndafallets 

alla förbannelser: förtappelse, ångest och bedrövelse, mörker och död. 

Jag citerar från Alf Lindbergs bok ”Människans väg” om en känd kyrkofader: 

”Origenes hade som en huvudpunkt i framställningen att Gud till sist ska 

segra över allt ont. I Guds världsplan ingår att återföra alla till deras gudomliga 

ursprung. Detta kommer att ske genom Kristus som uppenbarar ”trons hemligheter” 

för varje enskild människa och för henne in på självkännedomens och 

reningens väg. Det innebär en process som, väl att märka, fortsätter också efter 

människans död. Sedan den enskilda människan fullbordats i och genom denna 

process har hela skapelsen återförts till sin gudomliga status och härlighet, och 

Gud har blivit allt, överallt. Jmf med 1 Kor 15:28: ”Men när allt har lagts 

under honom, skall Sonen själv underordna sig den som har lagt allt under 

honom, så att Gud blir allt, överallt.” Slut citat. 1 

Grundprincipen för världens skapelse är ett slut – inte två, salighet och 

förtappelse. En del av Guds skapelse skulle ju i annat fall gå förlorad och inte 

återgå till sitt ursprung eller nå sitt mål. Gud skulle inte vara den fullkomliga 

kärleken, om en del av mänskligheten skulle bli kvar under följderna av det 

onda, låt vara att det åsamkats av människorna själva. Avsikten med försoningen 

kan inte vara helt avslutat, om inte alla får ingå i den. Det står: ”Han är 

försoningen för våra synder. och inte bara för våra utan också för hela världens” 

(1 Joh 2:2). Märk väl att det står ”han är försoningen”, alltså presens, 

som visar att försoningens kraft är verksam i och för hela världen och jag tror 

inte den kommer att sluta att verka förrän Gud har blivit allt överallt. Det 

betyder att Kristi försoning till slut kommer alla till del. Denna uppfattning 

1 

Alf Lindberg, Människans väg s189 

164

kallas för ”universalism” och ska inte förväxlas med den så kallade apokatastasisläran 

(gr. apokatastasis = återställelse) som gäller för Israels återupprättelse 

(Apg 3:21). 2 

Ett ord som bekräftar detta är: ”Det är därför vi arbetar och kämpar, ty vi 

har satt vårt hopp till Gud, som ger liv och är Frälsaren för alla människor, 

först och främst för de troende” (1 Tim 4:10 SFB). Jesus är först och främst 

vår Frälsare, men han kommer även att bli allas Frälsare en gång. Hur det ska 

gå till vet vi inte nu. 

Min erfarenhet är att människor i allmänhet kan förstå att det kommer straff 

för synden och även att en dom väntar dem som lever ett syndigt liv, men de 

kan inte tänka sig en Gud som tillåter att straffet skulle vara i en ändlös evighet 

utan någon möjlighet till förändring. En rätt tolkning av vad dom och straff för 

synden innebär tror jag, ger mera förtroende för evangeliet och hjälper människor 

mera till tro på en rättfärdig Gud, än vad en onyanserad förkunnelse om ett 

”evigt helvete” skulle göra. 

Rut (Historisk): – Nej, jag har en helt motsatt uppfattning. Med en sådan 

förkunnelse får vi inte människor att omvända sig. De flesta tänker att det ordnar 

sig nog till slut med mitt eviga väl: ”Jag är inte sämre än andra och någon 

evig helvetespina tror jag inte på. Gud kan inte vara så grym.” Med sådana 

tankar låter man sig nöja. 

Tobias (Dom): – Origenes universalistiska lära om alltings försoning och 

återupprättelse förkastades som en villolära på kyrkomötet i Konstantinopel 

543. 3 Origenes lärde att även Djävulen, de fallna änglarna och de onda andarna 

skulle – sedan de tuktats och pinats – bringas till omvändelse och upprättas till 

Guds ursprungliga plan med dem. 

Jag tror att många har gått evigt förlorade därför att de tänkt att detta med 

det ”eviga pinorummet” är något som religiösa fanatiker har tänkt ut. Så en 

alltför tröstrik förkunnelse hjälper många att förbli likgiltiga för sin själs frälsning. 

Vi kanske glömmer att Jesus själv varnade i mycket bestämda ordalag för 

förtappelsen och den eviga elden. Han sa: ”Det är bättre för dig att gå in i livet 

halt än ha båda fötterna i behåll och kastas i Gehenna. Och om ditt öga förleder 

dig till synd, så riv ut det. Det är bättre för dig att gå in i Guds rike med ett 

öga än att med båda ögonen i behåll kastas i Gehenna, där mask inte dör och 

elden inte släcks” (Mark 9:46b-48 SFB). 

Mattias (Post): – Den versen som Tobias nu citerade är hämtad från Jesaja: 

”Deras mask skall inte dö och deras eld inte utsläckas” (Jes 66:24b). Jesus 

hade väldig starka bilder för att varna människorna och han använde sig av en 

”hyperbolisk framställning” 4 för att ”skaka om” sina lyssnare så att de verkli- 

2 

Alf Lindberg, Utdrag från ”Människans väg”, kap 8, Eviga straff 

3 

Studiebibeln: del V, s178 

4 

Grek. hyperbole. Uttryck som innebär en stark (medveten) överdrift... Om man säger att man 

stått och väntat ”en hel evighet” när man väntat en stund använder man en hyperbol”. Svensk 

Ordbok s483. Ur Alf Lindbergs bok ”Människans väg” s199. 

165

gen förstod vikten av vad han sa. Men ett sådant tal i bildspråk eller medvetna 

överdrifter för att poängtera något, är förvisso inte ämnade att tas bokstavligt. 

Och det är det väl ingen som gör heller, eller hur Att riva ut sitt ena öga, vad 

hjälper det mot en lustans begärelse om man fortfarande har ett öga kvar. Jesus 

syftade till att få folk att tänka djupare och att de skulle förstå att det var hjärtats 

omvändelse som var nödvändig. 

Paulus åter talar i mera psykologiska termer om vad som drabbar den 

obotfärdige syndaren: ”Nöd och ångest skall komma över varje människa som 

gör det onda, främst över juden och även över greken, men härlighet, ära och 

frid över var och en som gör det goda, främst över juden och även över greken, 

ty Gud är inte partisk (Rom 2:9-10 SFB). 

Gudsbildens betydelse 

Hanna (Mid): – När det gäller tolkningen av dessa svåra bibelställen, tror 

jag att uppfattningen man kommer fram till beror mycket på vilken gudsbild 

man har. Det synes som om många har en bild av Fadern och en annan av Jesus. 

”Gud allsmäktig” tänker man sig som väldigt sträng och hård till sin natur och 

i sina domar. De menar att för Gud är människorna bara små kryp som han kan 

döda eller förinta som när vi dödar flugor. Men när det gäller Jesus tänker man 

annorlunda. Han dömde och stenade inte äktenskapsbryterskan. Han var de 

svagas och utstöttas vän. Han gav sitt liv för att frälsa och upprätta alla sorters 

syndare. Man har bilden av Jesus som mild och kärleksfull medan Gud Fadern 

är sträng och okänslig. 

Men denna uppdelning är fel. Jesus är ett återsken av Faderns härlighet: 

”Han [Sonen] som är utstrålningen av Guds härlighet och en avbild av hans 

väsen...” (Hebr 1:3a); ...”Vi såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde 

har av Fadern, och han var full av nåd och sanning” (Joh 1:14b SFB). Man 

måste finna kontinuiteten i gudsbilden. Med bilden av Gud som både allsmäktig, 

oändligt god och kärleksfull, är det omöjligt att tänka sig en Gud som har 

som sitt slutliga mål att straffa människor med ett ”evigt pinorum”. Den gudsbild 

Jesus gav är inte en ”evigt” hämndlysten Gud som fortsätter att plåga människors 

barn oavsett om de kan bättra sig eller inte. 

Vad innebär straffet 

Stefan: – Men vad innebär då straffet om man inte ska tolka orden om 

Gehenna bokstavligt 

Mattias (Post): – Gehenna är den grekiska lydelsen av det hebreiska ordet 

”ge hinnom”, en av de raviner som omgav Jerusalem. Där brändes, som sagt, 

Jerusalems sopor upp i en ”evig eld” som brann natt och dag. Det var en träffande 

bild som Jesus använde. Ingen vill väl hamna på avskrädeshögen och 

166

eldas upp. Men för det mesta haltar bilder, så även denna. På Jesu tid brann 

elden beständigt. Men dagen kom, då man inte underhöll elden med nya sopor 

och elden slocknade av sig själv. 

Vad djupast sett straffet innebär, är den förtvivlan och ångest över ett förfelat 

liv som möter syndaren inför domen. Vid den vita tronen kommer alla döda 

att stå en gång för att dömas, och alla får då se en glimt av Guds härlighet och 

den lycka som Gud hade ämnat åt varje människa. Att då nödgas gå bort ”från 

Herrens ansikte och från hans makt och härlighet” (2 Thess 1:9) till en tillvaro 

i mörker och grämelse, fjärran från Guds härlighet, måste innebära den djupaste 

nöd och ångest. De hamnar i en själslig pina i mörkrets boningar där de 

”inte får någon frid eller ro vare sig dag eller natt” (Upp 14:11). Det är den 

bedrövelse och ångest (Rom 2:9) som aposteln Paulus talar om. Jesu varning är 

givetvis i högsta grad befogad. Det är ett hemskt öde att gå förlorad och hamna 

i mörkret. 

Tobias (Dom): – Du citerade från Uppenbarelseboken. Varför inte ta med 

en mening från versen innan. Där talas det om konkreta plågor och inte enbart 

om ett själsligt lidande: ”Han skall få dricka Guds vredes vin, som hälls upp 

oblandat i Guds vredes bägare, och han skall pinas med eld och svavel inför 

de heliga änglarna och inför Lammet... i evigheters evighet, och de får ingen 

lättnad vare sig dag eller natt (Upp 14:10-11a B2000). Här talas om en evig 

pina i eld och svavel. Hur vill du och Hanna bortförklara det som är skrivet så 

tydligt Man ska tro på Guds ord just som det står. 

Hanna (Mid): – Här är det inte en fråga om att bortförklara, utan vi gör ett 

försök att tyda och tolka den inneboende meningen i ett dunkelt bildspråk. 

Även vid detta skriftställe – som är ett av kardinalställena för ”den eviga pinan” 

– vill jag hävda att vi har att göra med metaforiska uttryckssätt. Att ”dricka 

Guds vredes vin i Guds bägare – oblandat, är ett bildspråk. Även fortsättningen 

är ett bildspråk för andliga verkligheter som är nästan omöjliga eller mycket 

svåra att uttrycka med vanliga ord. Eld (gr. pyri) är ofta en metafor för reningsmedel 

i grekiskan. Straffet i ”eld och svavel” skulle då djupast sett innebära en 

reningsprocess för själen. Det är väl därför som de straffas under uppsikt av 

heliga änglar och av Lammet – Frälsaren. Att det kommer att göra ont att hamna 

i en ”eld” som förbränner och renar samtidigt som det är ett straff, är det ingen 

av oss som förnekar. Men det viktiga, tror jag, är att se att Gud har en mening 

även med straffet. 

Även Jesus använder ”eld” som ett reningsmedel i bildlik betydelse, men 

på ett helt annat plan när han talar om Andens eld. Över Jesus kom Anden som 

en duva, ty han hade inget av vår syndfulla natur som behövde ”brännas” bort. 

Han föddes med samma syndfria natur som Adam hade före fallet. Därför sa 

ängeln Gabriel till Maria: ”Helig ande skall komma över dig, och den Högstes 

167

kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son” (Luk 

1:35b). Vårt reningsmedel från synden är Kristi blod, men även när Herren 

döper oss i ” helig Ande och eld” (Luk 3:16) upplever vår själ ett reningsbad. 

En del av vår själviska och likgiltiga natur ”bränns bort” av ”Andens eld” och 

vår vilja blir tänd av Guds kärlek för att förkunna evangelium och vinna människor 

för Gud. 

Mattias (Post): – Beträffande uttrycket ”evigheters evighet” (gr. aionas 

aionon) så har ”aionon” som översatts med ”evighet” en pluralform i den grekiska 

grundtexten (1917 = evigheters evigheter). Jag vill jag ta upp den saken 

vid ett annat tillfälle. 

Kvantitét eller kvalitét 

Petra (Analytiker): – Jag har en litet annan syn på detta med ordet ”evigt ”. 

När Jesus talar om evigt liv – och han gör det inte mindre än sjutton gånger i 

Johannes evangelium – är det i betydelsen av ett liv med kvalité. När Jesus 

säger att den som tror på honom redan har evigt liv (Joh 17:3), så har evig inte 

bara betydelsen av tidsmått utan ha också av ett innehållsmått. Det handlar inte 

enbart om en evig tillvaro eller evig existens, ty enligt Skriften har alla människor 

en evig själ, utan om ett liv i härlighet och ära i hans gemenskap. Jesus 

kom som vår Frälsare från en tillvaro i ångest och bedrövelse till ett liv i glädje 

och tillfredställelse. 

– Låt mig förtydliga detta med att adjektivet ”aiónios” kan betyda, inte 

enbart en lång tid (och i många fall oändlig tid) utan att det också kan ha en 

värdedimension. Till de första grunderna i den kristna läran hör bland annat 

undervisningen om ”de dödas uppståndelse och evig dom” (Hebr 6:2). Vad 

betyder ordet ”evig dom” Det kan ju inte betyda att bli dömd om och om igen 

i all evighet. En dom är ju en punkthandling och ordet evig måste därför betyda 

en dom med evig kvalité, en dom som är rättvis, oantastlig och en ur alla aspekter 

fullkomlig dom som av den dömde själv upplevs som riktig. Jag citerar från 

Studiebibeln: ”Men uttrycket ”evigt liv” får också en kvalitativ betydelse utöver 

den rent kvantitativa. Det gäller här inte bara livets utsträckning utan också 

dess innehåll”. Likaså måste detta med ”evigt straff” hellre innebära ett straff 

med kvalité och ”evigt” i betydelsen gudomligt, fullkomligt och rättvist än att 

betyda att det är oändligt i tiden. 

Evigt förlorad 

Hanna (Mid): – Rut använde nyss ordet ”evigt” förlorad. Det uttrycket hör 

man ofta, men det finns inte i Bibeln någonstans. Visst man kan gå förlorad och 

det är i sig ett fruktansvärt öde, men det står inte att man kan gå ”evigt” förlorad. 

Det är lätt att ta till överord som inte finns i Bibeln: evigt förbannad, evigt 

helvete, evigt förtappad etc. 

168

Det finns endast två bibelställen i NT om straff som har översatt det grekiska 

adjektivet ”aiónios” med ”evigt”, och det är ”evigt straff” (Matt 25:46) 

och ”evigt fördärv” (2 Thess 1:9). Det första stället har vi ingående studerat 

tidigare och då kommit fram till att det inte kan betyda ”evigt”. Detsamma 

gäller ”evigt fördärv” som även bör översättas med ”tidsålderligt (eoniskt) fördärv” 

eller eftersom det ordet är så ovanligt och klumpigt med ”långvarigt 

fördärv”. Det är ytterligt svagt att bygga en ”evig” helveteslära på två uttryck 

med adjektivet ”evigt” där översättningen är mycket tvetydig och omdiskuterad. 

Om det finns tidlösa straff vore inte Gud rättvis, ty då fick i princip alla 

samma ändlösa straff. Men det står att han ska döma var och en efter deras 

gärningar. 

Dömd eller fördömd 

Stefan: – I B2000 står det ”dömd” i Mark 16:16 medan 1917 års översättning 

har ordet ”fördömd”. Vilket är det rätta 

Matteus (Post): – Låt mig få citera vad professor Harald Riesenfeldt i egenskap 

av översättare av B2000 svarade på en liknande fråga: 

”Vi kan gissa att där 1917 har fördöma, kombinerar översättarna – medvetet 

eller omedvetet och i linje med traditionell kyrklig utläggning – föreställningen 

om en slutlig dom med sådana tankar om ett slutgiltigt straff som hämtas 

från andra utsagor i Bibeln. Det är föreställningar som förknippas med begreppen 

fördömelse, förkastelse, förtappelse. I nytestamentlig grekiska är emellertid 

verbet katakrinein på inget sätt kristet särspråk. Det betyder helt enkelt 

döma skyldig, utan fasta associationer till det påföljande straffets art eller varaktighet. 

Sådant kommer in först med den kristna reflexionen från fornkyrkans 

tid och framöver, och betyder att det hör till utläggningen men inte skall pressas 

in i översättningen.” Svaret blir alltså att ”fördömd” är en felaktig översättning. 

Kristina: – Vilken häftig debatt! Jag har många Biblar på många språk, men 

alla talar om ”eviga” straff. Hur kan det vara möjligt att så många översättningar 

skulle vara fel 

– Så måste jag konstatera att jag har saknat inlägg av Andreas. Varför 

Andreas (Pre) 5 :– Som svar på detta vill jag anknyta till vad du själv sa i 

inledningen av sessionen. Problemen med tolkningen av Bibelns ord om de 

eviga straffen är så svåra och så mångtydiga att vi borde ofta svara: ”Det vet vi 

inte”. Paulus säger också att vår kunskap är ett ”styckverk” (1917). Ännu är 

min kunskap begränsad, då skall den bli fullständig som Guds kunskap om mig 

(1 Kor 13:12 B2). Men längre fram ska jag försöka ge min syn på detta svåra 

ämne. 

Kristina: – I nästa samling ska vi fortsätta med att tala om Millenniet. 

5 

Andreas är författarens representant i samtalen, hans ”alter ego” 

169

Kapitel 29 

Millenniet 

Kristina: – Denna gång ska vi tala mera om de stora förändringar som är 

att vänta på jorden vid Kristi återkomst. Stefan har du några frågor 

Är Millenniet det sjunde årtusendet 

Stefan: – Jo, men innan jag vill veta mer om hur Millenniet ska gestalta sig, 

har jag en något spekulativ fråga. Jag har nämligen hört om en teori som säger 

att människan nu funnits i sex tusen år sedan hon skapades, och att Millenniet 

– det sjunde årtusendet – skulle börja år 2000. Eftersom vi nu har passerat det 

årtalet utan att något speciellt hände, undrar jag om man räknat fel eller har den 

teorin ingen förutsägelse i Bibeln. 

Rut (Historisk tolkning): – Enligt Moseboken skapade Gud världen på sex 

dagar. Den sjunde dagen välsignade och helgade Herren som en vilodag för 

alla sina verk. Flera bibelforskare har kommit fram till att denna skapelsevecka 

förebildar Guds tidsplan med hela mänskligheten. Sex tusen år är människans 

tid. Det sjunde årtusendet blir Millenniet – Guds stora sabbatsvila – som han på 

ett särskilt sätt kommer att välsigna. Som grund för denna tusenårsvecka har 

man ordet: ”För Herren är en dag som tusen år och tusen år som en dag” (2 

Petr 3:8b, Ps 90:4). Denna tid på sex tusen år överensstämmer ganska väl med 

Bibelns kronologi, och det har nu gått 6000 år sedan Adam skapades och vi är 

på väg in i det sjunde årtusendet. Herrens återkomst kan ske mycket snart. 

Flera av kyrkofäderna hävdade denna teori. Jag citerar först från Barnabasbrevet 

som beräknas vara skrivet mellan 100-150 e Kr: ”Given akt, barn, vad 

det betyder: Han fulländade dem på sex dagar. Det utsäger, att Herren på sextusen 

år fulländar allt. Alltså, barn, på sex dagar, det är på de sextusen åren allt 

skall fulländas. Och han vilade på sjunde dagen. Detta betyder: När hans Son 

skall komma och göra en ände på orättfärdighetens tid och skall döma de gudlösa 

och förvandla solen, månen och stjärnorna, då skall han vila på den sjunde 

dagen”. 

Irenaeus som under det andra århundradet var biskop i Lyon skrev: ”På sex 

dagar skapades världen och på sex tusen år skall hon fullkomnas, och det är i 

det sjunde årtusendet hon skall fullkomnas, sedan Antikrist förut regerat i 1260 

dagar. Herren skall komma från himmelen i sin Faders härlighet, och då skall 

han kasta Antikrist i eldsjön, men de rättfärdiga skall han giva riket och den 

därtill hörande vilan eller sabbaten, den sjunde dagen, och sålunda skall han 

fullkomna det åt Abraham givna löftet om arvet.” 1 

1 

Uppgifterna är hämtade ur tidskriften Flammor, nr 1 år 2000 

170

Vår nuvarande tidräkning 

Andreas (Pre): – Vår tidräkning bygger på en beräkning av Kristi födelse 

av munken Dionysius Exiguus på 500-talet. Men han gjorde en felräkning på 

minst fyra år, eftersom man vet att kung Herodes dog fyra år före vår nuvarande 

tideräkning (år 750 från Roms grundläggning). Det var ju Herodes som 

gav befallning om barnamorden i Betlehem för att döda det nyfödda Jesusbarnet. 

Det verkliga millennieskiftet passerade vi därför redan 1996 eftersom 

Jesus föddes minst fyra år före vår tidräkning. 

Tobias (Dom): – Det finns inget stöd alls för en sjutusenårsteori i Bibeln. 

Att en dag är som tusen år för Herren är väl en sak, men det finns ingen profetia 

eller undervisning, varken från Jesus eller Paulus, som motiverar en tillämpning 

av det ordet på detta spekulativa sätt. Tillåt mig att upprepa att jag inte alls 

tror på något tusenårsrike. Det är en metafor för Kristi fridsrike i våra hjärtan 

och i församlingen. När Herren kommer ska hela jorden förgås av en fruktansvärd 

katastrof liknande den som på Noas tid. Därefter skapar Herren ”nya himlar 

och en ny jord där rättfärdighet bor” (2 Petr 3:13b). Sedan kommer det att 

bli en evig sabbatsvila. 

Rut (Historisk tolkning): – De judiska rabbinerna har hävdat sjutusenårsteorin. 

I den första versen i Bibeln förekommer det hebreiska ordet alef. De 

hebreiska bokstäverna har talvärde och denna bokstav betyder 1000 som räkneord. 

Denna bokstav finner vi sex gånger i Bibelns första vers. Utifrån denna 

kunskap har judiska lärde antagit att världen består i 6000 år. 

Mattias (Post): – Vi ser av Bibelns kronologi och tidsplan att Gud har indelat 

människans tid i tusenårsperioder. Det var 2000 år från Adam fram till Abrahams 

kallelse och ytterligare 2000 år fram till Kristi födelse och sedan har 

nådens och evangeliets tidsålder varat i 2000 år, summa 6000 år. Därför är det 

mycket troligt att det sjunde årtusendet blir de ”tusen åren” som är nämnda sex 

gånger i Uppenbarelseboken. Jag citerar: 

”Och han grep draken, den gamle ormen, det är Djävulen och Satan, och 

band honom för tusen år. Sedan kastade ängeln honom i avgrunden, stängde 

till den och förseglade den över honom, för att han inte längre skulle bedra 

folken, förrän de tusen åren har nått sitt slut. Därefter skall han släppas lös för 

en kort tid. Och jag såg troner, och de som satt på dem fick rätt att döma. Och 

jag såg deras själar som hade halshuggits därför att de hade vittnat om Jesus 

och förkunnat Guds ord (B2: hade Jesu vittnesbörd och Guds ord) och inte 

tillbett vilddjuret och dess bild och inte tagit emot dess märke på pannan eller 

handen. De levde och regerade med Kristus i tusen år. Men de andra döda 

levde inte, förrän de tusen åren hade gått. Detta är den första uppståndelsen. 

Salig och helig är den som har del i den första uppståndelsen. Över dem har 

den andra döden inte någon makt, utan de skall vara Guds och Kristi präster 

och regera med honom i tusen år. Och när de tusen åren har gått till sitt slut 

skall Satan släppas ut ur sitt fängelse” (Upp 20:2-7). 

171

Usshers kronologi 

För att gå in mera i detalj så var det den engelske ärkebiskopen Ussher som 

på 1600-talet i sin kronologi kom fram till att tiden från Adam fram till Kristi 

(verkliga) födelse var det exakt 4000 år. Denna kronologi fick han införd i den 

berömda bibelöversättningen ”King James Version of the Bible”. Men han fick 

lägga till fyra år fram till tiden för vår tidräkning på grund av felräkningen. 

Från Adam till år 1996 blir det enligt Usshers kronologi jämnt 6000 år. 

Om vi ser på den judiska tidräkningen av idag, så skriver man år 5760 från 

Adam år 2000, men då är inte exilen i Egypten och tiden i den babyloniska 

fångenskapen inräknade. Enligt Josefus judiska historia bodde patriarkerna Abraham, 

Isak och Jakob 215 år som främlingar i Kanaans land och israelerna var 

sedan bosatta i Egypten i 215 år, summa 430 år. 2 Lägger man till tiden i Egypten 

och Babylonien till det judiska årtalet 5760 (5760+215+70=6045), så kommer 

man till att det blir 6045 år från Adam fram till år 2000 i vår tideräkning. 

Rut (Historisk): – Att man inte får årtalen att stämma på exakt 6000 år från 

Adam fram till Millenniet beror säkerligen på svårigheterna att göra en exakt 

beräkning från släktregisterna i Bibeln. Det finns ytterligare stöd för sjutusenårsteorin 

i Hoseas profetia: ”Kom, låt oss vända tillbaka till Herren! Han rev, 

och han skall läka oss, han slog, och han skall läka oss. Han ger oss liv efter 

två dagar, på den tredje reser han oss upp, så att vi får leva inför honom” (Hos 

6:1-1-2). När judarna korsfäste Jesus, – 4000 år efter Adam – blev de hårt 

slagna av Herren, Jerusalem med templet förstördes och folket skingrades ut 

över världen. Men efter ”två dagar” – 2000 år – skall Herren resa dem upp på 

nytt och göra dem levande inför honom under ”den tredje dagen” som motsvaras 

av det sjunde årtusendet från Adam. 

Hanna (Mid): – Det är helt tänkbart att Usshers beräkning kan slå fel på 

några årtionden. En annan sak är från vilket år som nådens tidsålder ska räknas. 

Det kan ju knappast vara från Kristi födelse. Kanske den började då Jesus vid 

trettio års ålder började sin offentliga verksamhet med att förkunna ett ”nådens 

år” från Herren. Eller började nådens tidsålder på pingstdagen år 33, då Anden 

kom över församlingen och den kristna församlingen föddes Om nådens tid 

ska vara i 2000 år så blir det ännu några årtionden av nåd in på 2000-talet för att 

förkunna evangelium innan Herren kommer och upprättar Millenniet. 

Andreas (Pre): – Ni bygger era slutsatser på Usshers beräkningar, men den 

kronologin var anpassad för att stämma med teorin. 3 Om man noga följer de 

tidsangivelser som Bibeln själv uppger, visar det sig att teorin om jämna 6000 

år från Adam fram till Millenniet inte stämmer. Noga räknat kommer man till 

ett årtal av 6181 år från Adam fram till år 2000 i vår tideräkning. I denna beräkning 

har jag då endast räknat med 215 år för israelerna i Egypten fastän många 

menar att de var där i 400 år. Med 400 år i Egypten blir det 6366 år från Adam 

172 

2 

Se appendix om Bibelns kronologi på sidorna 243-249 

3 

De tidsangivelser som vanligen används av förläggare av bibelböcker är hämtade från ärkebiskop 

Usshers kronologiska system. Men de flesta forskare accepterar dem inte längre som korrekta.. 

Översättning av titel nr 3627, The Thompson Bible”.

till år 2000. Men Josefus uppgift om att israelerna endast var 215 år i Egypten 

stämmer med att Mose endast var den fjärde generationen från patriarken Jakob 

(2 Mos 6:16-20). 

Rut (Historisk): – Om Andreas beräkning verkligen stämmer så finns det 

ingen möjlighet att hävda sjutusenårsteorin. Men det återstår att se om han 

verkligen räknat rätt. Men hur som helst så ändrar det inte på profetiorna om 

Herrens snara återkomst och att det ska bli ett välsignat sabbatsmillennium på 

jorden. 

Millenniet – en förgård till paradiset 

Stefan: – Vi har samtalat mycket om vilka som ska befolka Millenniet och 

vilka som ska regera. Men kan inte ni som tror att det blir ett tusenårsrike ge 

fler bibelställen som visar att det kommer att förverkligas. Berätta också litet 

mer om hur livet ter sig då. Blir det stora förändringar på jorden under Millenniet 

Andreas (Pre): – När man läser Jesajas profetior om fridsriket, ser man att 

det kommer att bli stora och genomgripande förändringar på jorden. Satan kommer 

att vara bunden (Upp 20:2). Det blir ett riktigt fredsrike ty alla vapen kommer 

att avskaffas och ingen ska lära sig att strida: ”Ty från Sion skall lag förkunnas, 

från Jerusalem Herrens ord. Han skall döma mellan folken, skipa rätt 

bland alla folkslag. De skall smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till 

vingårdsknivar. Folken skall inte lyfta svärd mot varandra och aldrig mer övas 

i krig” (Jes 3b - 4 B2). ”Herrens kunskap ska övertäcka jorden som vattnet 

övertäcker havsbottnen” (Jes 11:9). Det betyder att under Millenniet kommer 

evangelium att förkunnas över hela jorden mer än någonsin tidigare (Jes 2:3, 

Apg 15:16f). 

Naturen kommer att uppleva en blomstringstid som aldrig förr: ”Öknen 

och ödemarken skall glädja sig, hedmarken skall fröjdas och blomstra som en 

lilja. Ty vatten skall bryta fram i öknen och strömmar på hedmarken” (Jes 

35:1, 6b B82). Öknarna försvinner och det blir ingen mer svält på jorden. Sjukdomar 

och olyckor kommer att bli sällsynta och människorna kommer åter att 

bli gamla som träd, så som det var före floden, och djuren kommer att förlora 

sin rovdrift: ”Nej, den som dör ung skall dö vid hundra års ålder, och först vid 

hundra års ålder skall syndaren drabbas av förbannelsen. Ty samma ålder som 

ett träd uppnår skall man uppnå i mitt folk, och mina utkorade skall själva 

njuta av sina händers verk. Då skall vargar gå i bet tillsammans med lamm, 

och lejon skall äta halm liksom oxar... (Jes 65:20b, 22b, 25a B82). Enligt denna 

profetia kommer det dock att finnas både synd och straff under denna tid, alltså 

inget fullkomligt paradis. Likväl kommer Millenniet att bli en underbar tid på 

jorden och man kan se den som en förberedelse för den nya jorden. 

Daniel profeterar och säger: ”Salig är den (människa) som håller ut och 

hinner fram till 1335 dagar” (Dan 12:12 SFB). Hon får gå in detta underbara 

173

174 

himmelrike på jorden, som Kristus skall upprätta när han kommer: ”Då skall 

konungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Faders 

välsignade, och ta i besittning det rike som stått färdigt åt er från världens 

begynnelse” (Matt 25:34 SFB). 

Under Millenniet blir Jerusalem världens huvudstad med Jesus som kung: 

”På den dagen ska han som är arvtagaren till kung David vara ett frälsningens 

banér för hela världen. Folken ska söka sig till honom för landet där han bor 

kommer att vara en underbar plats” (Jes 11:10 LB). Då går profetian som 

ärkeängeln Gabriel gav jungfru Maria i uppfyllelse: ”Han skall bli stor och 

kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron, 

och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta 

slut” (Luk 1:32-33 B82). 

Elia (Real): – Ni talar om ett rike som ska vara i tusen år, men i de upplästa 

bibelställena talas det om ett rike som ska vara för evigt. Hur går det ihop 

Andreas (Pre): – Som redan sagts, är tusenårsriket en förberedelse för den 

nya jorden. Efter striden med Gog och Magog då Satan åter kommit lös, renas 

jorden i eld och fridsriket fortsätter på den nya jorden med Jesus som kung. Då 

förverkligas Guds ursprungliga plan med hela skapelsen: ”För jag skapar nya 

himlar och en ny jord, så underbara att ingen längre ens kan tänka på dem som 

fanns förut. Var glada!“ Gläd er alltid åt det jag skapat! Se här! Jag ska göra 

Jerusalem till en plats full av lycka. Dess folk ska vara ett glädjens folk” (LB). 

”Ty se, jag vill skapa nya himlar och en ny jord, och man skall ej mer komma 

ihåg det förgågna eller tänka på det.Nej, ni skall fröjdas och jubla till evig tid 

över det som jag skapar. Ty se, jag vill skapa Jerusalem till jubel och dess folk 

till fröjd” (Jes 65:17-18 B82). 

Jag upprepar. I sitt tal i Salomos pelargång profeterade aposteln Petrus om 

att det blir ett fridsrike med Jesus som kung. ”Ångra er därför och vänd om, så 

att era synder blir utplånade och tider av vederkvickelse kommer från Herrens 

ansikte och han sänder Messias som är bestämd för er, nämligen Jesus. 

Honom måste himlen ta emot tills de tider kommer då allt det blir återupprättat 

(gr. apokatastasis = återställelse), som Gud har förkunnat genom sina heliga 

profeter från urminnes tid” (Apg 3:19-21 SFB). 

Kristina: –Jag vill sammanfatta samtalen om Millenniet. Det finns alltså tre 

uppfattningar. För det första att Millenniet börjar vid Kristi återkomst till Olivberget 

och är likt en förgård till det fullkomliga livet på den nya jorden. Andreas, 

Hanna, Rut och Mattias företräder den uppfattningen. För det andra att Millenniet 

eller Guds rike redan har kommit genom församlingen. Den teorin företrädes 

avElia. För det tredje att det inte alls finns något Millenium utan med en gång 

efter domedagen då jorden skall brinna, skapar Gud nya himlar och en ny jord. 

Den teorin företrädes av Tobias. 

Kristina: – Vid nästa samling ska vi tala om den yttersta domen.

Kapitel 30 

Den yttersta domen 

Kristina: – Detta blir den näst sista gången som vi samlas till studiecirkel. 

Denna gång har vi ett mycket stort och svårt ämne att samtala om, nämligen det 

som Bibeln kallar för slutet och den yttersta domen. Därför har vi förlagt samtalen 

till en lördag med en eftermiddagssession och två kvällssessioner. 

– Som inledning vill jag citera ett par välkända bibelställen: ”Därefter kommer 

slutet, då han överlämnar riket åt Gud, Fadern, sedan han gjort slut på 

varje välde, varje makt och kraft. Ty han måste regera tills han lagt alla fiender 

under sina fötter. Som den siste fienden berövas döden all makt, ty allt har han 

lagt under hans fötter. Och när allt har blivit lagt under honom, då skall Sonen 

själv underordna sig den som har lagt allt under honom, för att Gud skall vara 

allt i alla” (1 Kor 15:24-27a, 28 SFB). 

– ”Och jag såg de döda, höga och låga, (SFB: stora och små) stå inför 

tronen, och böckerna öppnades. Och ännu en bok öppnades, livets bok. Och de 

döda dömdes efter vad som stod i böckerna, efter sina gärningar. Och havet 

gav tillbaka de döda som var i det, och döden och dödsriket (SFB: helvetet) 

gav tillbaka de döda som var i dem, och var och en dömdes efter sina gärningar. 

Och döden och dödsriket kastades i den brinnande sjön. Detta är den 

andra döden, den brinnande sjön. Och var och en som inte fanns uppskriven i 

livets bok kastades i den brinnande sjön” (Upp 20:12-15). 

Den yttersta domen 

Stefan: – När kommer slutet 

Mattias (Post): – Av texten i Apokalypsen att döma kommer ”slutet” efter 

tusenårsriket innan Gud skapar nya himlar och en ny jord. Alla som inte har del 

i den första uppståndelsen, uppstår då, men med jordiska kroppar till dom, 

både stora och små. Havet, döden och dödsriket ska ge igen sina döda. 

Stefan: – När får en människa sitt namn i Livets bok 

Mattias (Post): – En del menar att alla från födelsen har sina namn i livets 

bok (Dan 12:1, Upp 13:8, 17:8). Alla är skapade till Guds avbild. Barn är utan 

synd och Guds rike tillhör dem (Mark 10:14). Men då synden kommer in i 

deras liv kan deras namn bli strukna (2 Mos 32:32-33; Upp 3:5), och då blir 

människan andligen död i synder och överträdelser (Ef 2:1-2). Men å andra 

sidan får de som tar emot förlåtelse och frälsning tillbaka sina namn i livets bok 

(Luk 10:20, Fil 4:3 – omvända hedningar). Vill tillägga att det även finns synd 

till döds (1 Joh 5:16f) och för dem finns det ingen förlåtelse. 

Stefan: – Det står: ”om någon inte fanns skriven i livets bok kastades han i 

175

eldsjön” vilket är den andra döden. Meningens formulering ger intrycket att de 

flesta är skrivna i livets bok. Där kunde ju stått: ”Om någon fanns skriven i 

livets bok, ska han inte drabbas av den andra döden”, vilket då skulle betytt att 

det endast är få som är skrivna där. Flertalet bibeltroende menar att Bibeln lär 

att alla som inte blivit frälsta drabbas av ett evigt straff utan slut. 

Jesus är domaren på den vita tronen 

Hanna (Mid): – Du får inte glömma att många har blivit frälsta under 

Millenniet. Dessa har sina namn skrivna i livets bok. Men visst är uttrycket 

överraskande – detta att alla de ogudaktiga ska stå upp från de döda – dock med 

naturliga kroppar. Det står ingenting om vad som händer med deras kroppar 

som har sina namn i livets bok. Ska de få härlighetskroppar och befolka himlen 

eller ska de behålla sina naturliga kroppar och leva på den nya jorden Det 

finns många frågetecken. 

Tänk om det blir så, att de som varit väldigt länge i dödsriket, Hades, nu får 

upprättelse vid den vita tronen och får ingå i livet. Kain har vid det här laget 

varit mer än sju tusen år i dödsriket i väntan på den slutgiltiga domen. För 

honom är säkert den tiden som en evighet. Likväl är den tiden endast som en 

droppe i ett oändligt stort hav om hans straff skulle vara evigt i betydelsen 

ändlöst. Säkert har han tusentals gånger hunnit ångra att han ”kastade den där 

stenen” 1 som gjorde honom till den förste mandråparen. Tänk om han nu får 

förlåtelse och en ny syndfri natur – en sådan som Adam hade före fallet – och 

förvandlad får gå in på den nya jorden. Och inte bara Kain utan många andra 

som syndat och varit ohörsamma får kanske uppleva samma sak, och deras 

”strafftid” nu är avslutad och har blivit inskrivna i livets bok. Vilka ska annars 

befolka den nya jorden Är det endast de som blivit frälsta under Millenniet 

Enligt Jesaja blir det inte många levande människor kvar efter eldsdomen på 

den gamla jorden (Jes 24:1-6). 

Låt oss inte glömma att det är Jesus som är domaren på den vita tronen. All 

dom har Fadern överlåtit åt Sonen (Joh 5:22). När Paulus vittnar i Aten säger 

han: ”Ty Gud har fastställt en dag då han skall döma världen med rättfärdighet 

genom en man som han i förväg har bestämt därtill. Det har han bekräftat 

för alla människor genom att låta honom uppstå från de döda” (Apg 17:31). 

Han, som av kärlek dog för att försona människornas synder, ska döma. Jesus 

kommer att ge en rättvis dom – var och en kommer att dömas efter sina gärningar 

(Upp 20: 13), och Jesaja säger om honom som domaren: ”Han skall ha 

sitt välbehag i Herrens fruktan, och han skall inte döma efter som ögonen ser 

eller skipa lag efter som öronen hör. Utan med rättfärdighet skall han döma de 

arma och med rättvisa skipa lag åt de ödmjuka på jorden. Och han skall slå 

jorden med sin muns stav, och med sina läppars anda döda de ogudaktiga. 

Rättfärdighet skall vara bältet omkring hans midja och trofasthet bältet omkring 

hans höfter” (Jes 11:3-5). Det kommer att bli en fullkomligt rättvis dom 

1 

”Medan de var ute på marken överföll Kain sin bror och dödade honom.” 1 Mose 4:8. Om han 

var feg kastade han först en sten. Stenkastning är ett vanligt sätt att anfalla fiender på i GT. 

176

– en mild dom över de arma och ödmjuka på jorden, men också en sträng och 

rättvis dom för dem som orsakat många andra människor lidanden. 

Jesus predikade i dödsriket 

Vad predikade Jesus efter segern på korset för dem som var ohörsamma på 

Noas tid och omkom i syndafloden Jag citerar: ”I anden gick han ock åstad 

och predikade för de andar, som hölls i fängelse, för sådana som fordom var 

ohörsamma, när Guds långmodighet gav dem anstånd i Noas tid...” (1 Petr 

3:19-20a 1917). Kunde han, som av kärlek till syndare gick i döden för att 

rädda dem, komma ned till de fångna i dödens fängelse med ett budskap i den 

här stilen: ”Ni får skylla er själva för att ni syndade. Ni slipper aldrig ut härifrån. 

Ert straff är evigt och utan slut.” Är det inte mer troligt att han i stället 

predikade: ”Nu har jag vunnit seger över alla era fiender: Satan, synden och 

även döden. Jag har nycklarna till döden och dödsriket (Upp 1:18) och ni ska 

alla få stå upp igen från de döda (Upp 20:13) och möta mig för att få en rättvis 

dom vid den vita tronen. Det dröjer ett tag ännu. Så bida er tid.” Kanske han... 

Tobias (Dom): – Sluta att fantisera! Bibeln lär ingenting om frälsning efter 

döden. Låt oss än en gång läsa vad som står i Apokalypsen så får vi en helt 

annan bild: ”Den som tillber vilddjuret och dess bild och tar dess märke på sin 

panna eller sin hand, han skall själv få dricka av Guds vredes vin, som oblandat 

hälls i Guds vredes bägare. Han kommer att plågas i eld och svavel inför de 

heliga änglarna och inför Lammet. Röken från deras plåga stiger upp i evigheters 

evigheter. De har ingen ro eller vila vare sig dag eller natt, dessa som 

tillber vilddjuret och dess bild och tar emot märket med dess namn” (SFB Upp 

14:9b-11). Inte mindre än ett 20-tal gånger har vi uttrycket ”evigheters evigheter” 

i NT, en antydan om en ännu längre evighet än evigheten. 

Mattias (Post): – Det ser ut att finnas en rättvisa i detta straff. De som 

tillbett och efterföljt vilddjuret och utfört hemska terrorgärningar mot oskyldiga 

människor, mycket värre saker än vad Kain och Noas samtid en gång 

gjorde, får ett mycket långt och kännbart straff. 

Evigheters evigheter 

Nu vill jag ge min syn på den egendomliga ordkonstruktionen ”evigheters 

evigheter”, som deras strafftid ska vara. Den grekiska grundtexten ”aiónas 

aiónon” visar nämligen tydligt att det här inte är en fråga om ett tidlöst straff. 

Grekiskan borde översättas med ”flera tidsåldrar”, ty man kan ju inte förlänga 

en evighet med en annan – en evighet är ju redan en oändlig tid – däremot kan 

en tidsålder åtföljas av en annan. En annan sak vi kan lägga märke till är, att 

Gud inte har lämnat dessa stackars själar åt sitt öde. Som vi redan sagt är de 

under uppsikt av heliga änglar och av Lammet vilket garanterar att de får ett 

rättvist straff i enlighet med domsutslaget vid slutdomen inför den vita tronen. 

Evigheten är oändlig men ordet ”tidsåldrar” är en begränsad tid och en dag 

kommer slutet även för deras strafftid. 

177

178 

Petra (Analytiker): – Jag håller med Mattias om att uttrycket ”evigheters 

evigheter ” – en dubbel flertalsform – inte kan betyda oändlig tid även om det 

låter så. Här har vi ytterligare ett skriftställe där en böjningsform av ordet ”aion” 

felaktigt är översatt med evighet. Detta medger till och med P. Waldenström 1 

som i sina kommentarer till sin översättning av NT om detta ord upplyser att 

det ”ordagrant” heter ”tidsåldrarnas tidsåldrar”. Uttrycket är en speciell ordkonstruktion 

och motsvaras av andra liknande konstruktioner som ”konungars 

konung”, ”himlars himmel” och ”böckernas bok” och betyder den eller de förnämsta 

av flera av en viss sort. ”Tidsåldrarnas tidsåldrar” syftar därför på de 

mest förnäma av flera tidsåldrar för människosläktet, nämligen på det messianska 

riket då Jesus ska regera som konungarnas Konung, men inte minst till den 

därefter kommande tidsåldern som kommer att bli den underbaraste av alla 

”eoner” för de befriade människorna då Gud gör allting nytt (Ef 2:7, Upp 21:4f). 

Kontentan blir att medan ”fåren” får uppleva ett underbart fridsrike på 

jorden, kommer ”getterna” att drabbas av en hemsk tid i väntan på domen för 

sina våldsgärningar som varar under samma tid (en eon), nämligen under tusen 

år. Därefter uppstår de till slutlig dom inför den vita tronen. Eftersom ”tidsåldrarans 

tidsåldrar” står i pluralis blir straffet för dem som tillbett Vilddjuret 

och har dess märke förmodligen förlängt även till den därefter kommande tidsåldern 

(eonen). Såvitt jag förstår kommer inte indelningen i tidsåldrar att upphöra 

förrän Kristus helt har fullgjort sitt uppdrag, att upprätta Guds rike i sin 

fullhet (1 Kor 15:22-28). 

Petra (Analytiker): – Låt oss även studera ordet ”olam” som är ordet för 

”evig” i hebreiskan. Det finns många översättningar av ”olam”, både i betydelsen 

obestämd tid och evig tid. Jag citerar Studiebibeln: ”Grundbetydelsen 

av olam är hemlig, dold, 2 Kon 4:27; Ps 10:1. Som tidsbegrepp visar ordet hän 

mot en tid bortom det förnimbara, en obegränsad, obestämd, okänd period i 

svunnen eller kommande tid. Ordet rymmer även begreppet kontinuitet. Allt 

efter sammanhanget kan termen översättas med fordom, alltid, evig, evinnerlig. 

Det är ”olam” med avledningar som är vanligast i GT för evig och evighet. 

GT använder ofta orden evig och evighet i relativ betydelse. Karaktären av den 

sak som det vid varje tillfälle gäller och förhållandena i förbindelse med detta, 

anger varaktigheten.” 

Som exempel på relativ betydelse av ordet ”olam” kan nämnas att när en 

träl i Israel ville bli kvar hos sin husbonde som träl för alltid, så skulle hans 

herre genomborra hans ena öra med en syl. ”...därefter vare han hans träl 

evärdligen (le-olam)” (2 Mos 21:6 1917). I både B2000 och SFB är le-olam 

översatt med ”för alltid”. Det exemplet visar att olam inte alltid kan översättas 

med evig i dess absoluta betydelse. 

Kristina: – Eftersom vi har tre samlingar i dag tar vi nu en längre kaffepaus. 

1 

”Det bör dock framhållas att även Waldenström mot slutet av sitt liv gav uttryck för att han inte 

stod främmande för universalismen. Han citerade – enligt sin hustru – Geijerpsalmens ord: ´Det 

intet finns, som icke vinns, av kärleken som lider´. I ett brev till en god vän citerar Waldenström 

denna psalm och tillägger: ´Kanske är det så. Guds nåd är evig.´” Ur Alf Lindbergs bok 

”Människans väg” sid. 190.

Kapitel 31 

Himmel eller helvete 

Kristina: – Innan vi fortsätter våra samtal om den yttersta domen, vill jag 

åter påminna om vår viktiga princip att skrift ska förklara skrift. Denna gång 

vill jag själv ställa en fråga: 

– Tror ni verkligen att det finns möjlighet att få förlåtelse och upprättelse 

inför den vita tronen Finns det bibelstöd för detta 

Evangelium till de döda 

Mattias (Post): – Ingen kan säga något med säkerhet. Men det finns en 

antydan till förlåtelse även efter döden i en annan tidsålder (eon). Jesus sa: 

”Därför säger jag er: All synd och hädelse skall människorna få förlåtelse för, 

men hädelse mot Anden skall inte förlåtas. Den som säger något mot Människosonen 

skall få förlåtelse. Men den som talar mot den helige Ande, skall inte 

få förlåtelse vare sig i den här tidsåldern (gr, aioni = tidsålder, lång tidrymd, 

evighet) eller i den tillkommande” (Matt 12:31-32 SFB). 

Hanna (Mid): – Hur vill ni förklara följande ord: ”Ty avsikten med att 

evangeliet predikades också för dem som nu är döda, var att de visserligen 

skulle dömas kroppsligen som människor döms, men leva andligen, liksom 

Gud lever” (1 Petr 4:6 SFB). Både i 1917 års Bibel, i SFB och i B2000, står det 

tydligt att evangelium 1 – ett glädjebudskap – förkunnades för de döda. 

Tobias (Dom): – Men det står också att de skulle dömas kroppsligen. De 

kommer alltså inte undan det eviga straffet. Att de får höra vad evangelium 

skulle inneburit för dem om de tagit emot det när de hade sina nådestillfällen, 

men som de avvisade och har gått miste om, kommer bara att förvärra deras 

grämelse och bedrövelse. Däremot får deras ande leva. Bibeln lär ingenting om 

utplåning av själen och anden. 

Den andra döden – förintelse 

Stefan: – Vad menas med den andra döden Är det inte detsamma som 

förintelse – personlighetens utsläckande Man får ofta höra att de som inte i 

denna tiden upplever frälsning är dömda till ett evigt straff utan något slut. Vore 

det inte barmhärtigare då att dessa människor utplånades i den andra döden 

Det är ju en orimlig tanke att kanske nittio procent av mänskligheten – som är 

skapade till Guds avbild – ska leva i en evig tortyrkammare. 

Tobias (Dom): – Jesus talar om ”de torra grenarna som kastas bort och 

läggs på elden för att brännas bort” (Joh 15:6), och Johannes Döparen om att 

1 

Studiebibeln: Gr, euangelisthe från eu-angelizo = förkunna glädjebud,predika evangelium, 

evangelisera. 

179

”varje träd som inte bär god frukt ska huggas bort och kastas i elden” (Matt 

3.10). Talar inte det om förintelse Men det allra starkaste ordet har vi i Matteus: 

”Var inte rädda för dem som dödar kroppen men inte kan döda själen. Frukta 

i stället honom som kan fördärva (apolesai = förgöra) både själ och kropp i 

Gehenna” (Matt 10:28 SFB). 

Petra (Analytiker)): – Detta om grenar som kastas på elden för att brännas 

bort, är ett bildspråk i en liknelse som man inte kan göra till en förintelselära. 

Bibeln lär inte att människans själ kan förintas, eftersom hon är skapad till 

Guds avbild (1 Mos 1:26-27) och, till skillnad från djuren, har hon ”evigheten 

i sitt bröst” (Pred 3:11). Det betyder att människan har en evig ande som aldrig 

kan utplånas. Jehovas vittnen predikar om själens förintelse för dem som inte 

tror på deras lära. Deras kardinalställe är från Predikaren: ”Ty det går människors 

barn som det går djuren, det går dem alla lika. Den enes död är som den 

andres. Alla går de till en och samma plats. Alla har de blivit till av stoft, alla 

vänder åter till stoft” (Pred 3:19-20 SFB). Dessa verser stämmer när det gäller 

människans kropp. Liksom hos djuren upplöses människans kropp och blir 

åter stoft. Men Jehovas vittnen glömmer att citera hur Predikaren avslutar sin 

jordnära predikan om livets fåfänglighet och förgänglighet: ”...då människan 

går till sin eviga boning... då stoftet vänder åter till den jord det kommit ifrån 

och anden vänder åter till Gud som gav den” (Pred 12:5b, 7 SFB). Läran om 

att den andra döden skulle betyda förintelse kallas för ”annihilationsläran” 2 , 

men den har alltså inget stöd i Skriften som tvärtom visar att människan alltid 

är till såsom ett personligt jag (Upp 20:12-13). 

Hanna (Mid): – När Jesus hade segrat på Golgata utropade han”det är 

fullbordat” (gr: tetélestai: fullända, avsluta, betala, göra slut på en skuld). Det 

skulle kunna översättas med: ”Jag har betalat priset.” Därefter gick han ned i 

dödsriket (hades) och predikade för andarna i fängelset – de som var 

ohörsamma på Noas tid (1 Petr 3:19-20). De var alltså inte förintade. När 

det gäller Odjuret och den falske Profeten så står det att de kastades i eldsjön 

före tusenårsriket. När sedan, tusen år senare, även Satan hamnar där, fanns de 

fortfarande kvar i eldsjön (Upp 19:20, 20:10). Om några är ”kvalificerade” för 

förintelse, är det väl dessa två grymma personer som orsakar så många människor 

hemska lidanden. Men så är inte fallet. 

Nej, Gud har en annan lösning på problemet med människans fall och synder 

än förintelse. Det är försoning, förlåtelse, och upprättelse. En dag kommer 

alla att erkänna Jesus som Frälsare och Herre: ”Därför har också Gud upphöjt 

honom över allting och gett honom namnet över alla andra namn, för att i Jesu 

namn alla knän skall böja sig, i himlen och på jorden och under jorden, och 

alla tungor bekänna, Gud, Fadern, till ära, att Jesus Kristus är Herren” (SFB 

Fil 2:9-11). (1917: Herre, B2000: herre). Jag tror, att när dessa som nu inte 

bekänner Jesus som sin Frälsare, erkänner Jesus som Herre, så sker deras upprättelse. 

2 

Av latinets ad nihil = till intet 

180

Den dubbla utgången – himmel eller helvete 

Tobias (Dom): – När Paulus skriver till filipperna att ”alla knän skall böjas 

för Jesus” (Fil 2:10), så betyder det inte att alla till slut blir frälsta. I så fall 

skulle Paulus motsäga sig själv, ty han fortsätter nämligen med att säga: ”Många 

– jag har ofta sagt det och säger det med tårar – är fiender till Kristi kors, de 

lever så att de slutar i fördärvet” (Fil 3:18-19 B82). Man kan inte både sluta i 

fördärv och bli räddad. Att ”alla knän skall böjas” pekar i detta sammanhang 

inte på allas slutliga frälsning utan på Kristi fullkomliga seger. Paulus är helt 

klar över ”den dubbla utgången”, det vill säga frälsningens möjlighet och 

fördärvets risk. Till filipperna säger han om dem som räddas: ”Vårt hemland 

är himlen,” medan han om de andra säger: ”De får sitt slut i fördärvet.” 

Hanna (Mid): – Jag kan inte se det så. Även om de ogudaktiga för en tid 

hamnar i fördärvet för att avtjäna sitt straff, är ändå slutmålet att de ska erkänna 

Jesus som Herre och Frälsare. Hela stycket avslutas ju med: ”Ty han har kraft 

att lägga allt under sig.” När Jesus till slut lägger allt och alla under sig, tror 

jag, att det kommer att innebära försoningens slutliga seger över syndafallets 

alla följder. 

Tobias (Dom): – Ingalunda! Även om avslutningens formulering kan skapa 

missförstånd när den blir skild från sitt sammanhang, är slutmålet av allt att 

döma dubbelt. Paulus kan inte mena att alla mot sin vilja och utan tro på Kristus, 

skall tvingas till underkastelse för att ta emot Jesus som Frälsare. Vad texten 

säger oss är att många, som tidigare inte velat bekänna Jesus som sin Herre, 

ändå till sist ska inse och bekänna hans herravälde, dock inte som frälsta, men 

som överbevisade. 

Mattias (Post): – De som får ta sitt straff och hamnar i fördärvet, behöver 

säkert inte tvingas till någon underkastelse för att bli räddade. De blir säkert 

både tacksamma och glada för den upprättelse och nåd som Kristi försonaregärning 

erbjuder dem när deras strafftid är slut. Den rike mannen blev faktiskt 

till en viss del omvänd i dödsriket. Han började att tänka på andras väl och ve 

och önskade att Lasarus skulle besöka hans bröder och varna dem så att inte de 

också skulle hamna i fördärvet. Säkert blir ingen som drabbas av dom och 

straff nödbedd när det gäller att ta emot nåd när tiden är inne. För att åter citera 

Paulus så säger han i Romarbrevet: ”Liksom en enda människas olydnad gjorde 

alla till syndare, så skall en endas lydnad göra alla rättfärdiga.” (Rom 5:19 

B2). Här står det väldigt tydligt att alla ska göras rättfärdiga. Det är Guds 

slutmål. 

Vad menade Paulus 

Tobias (Dom): – Det kanske kan tyckas att alla ska göras rättfärdiga, men 

vid närmare studie kan det inte vara vad Paulus menar. I vers 18 skriver han 

dessutom om ”dom för alla människor”, men också om ”frikännande och liv 

för alla människor.” Dessa och liknande uttryck har fått en del bibeltolkare att 

181

förespråka teorin om allas frälsning. Men det visar sig vara både teologiskt och 

språkligt svårt att försvara en sådan uppfattning. Det grekiska ordet ”polloi” 

som i Rom 5:19 översatts med ”alla”, har varit föremål för omfattande studier. 3 

Det är uppenbarligen så att ordet i vissa fall kan betyda ”alla”, men i de flesta 

fall har ordet innebörden ”många”. Åtta gånger varvas orden ”pantas” (alla) 

och ”polloi” (många) i texten (Rom 5:12-21), en gång med översättningen 

många (v 16) men sju gånger med översättningen ”alla”. I 1917 års översättning 

däremot är fördelningen 3 (alla) 5 (de många). Detta visar på svårigheten 

att ge en korrekt översättning på ord som inte har absoluta betydelser. Därigenom 

blir det också större spelrum för tolkningar åt ena eller andra hållet. Men 

när Paulus talar om att ”Kristi lydnad ska göra alla rättfärdiga”, så är det 

underförstått: ”för alla dem som tro”. Jesus uttrycker samma sak flera gånger 

i olika sammanhang: ”Människosonen har kommit.. för att tjäna och ge sitt liv 

till lösen för många” (inte för alla, utan för dem som tror) ”Detta är mitt blod, 

förbundsblodet, som blir utgjutet för många (inte för alla, utan för dem som 

tror) till syndernas förlåtelse” (Matt 20:28, 26:28). 

Hanna (Mid): – Att ”polloi” kan översättas både med ”alla” och med ”de 

många” krånglar till tolkningen. Men låt oss se på en mening med ”pantas” 

som endast har betydelsen ”alla”: ”Alltså: liksom en endas överträdelse ledde 

till fällande dom för alla (pantas) människor, så har också en endas rättfärdiga 

gärning lett till frikännande och liv för alla (pantas) människor” (Rom 

5:18). Här talas inte alls om en dubbel utgång och inte heller kan ”pantas” 

betyda att det endast gäller ”de många”, ty då hade inte Paulus valt ett sådant 

ord. Om man ska ha en konsekvent bibeltolkning, måste till slut alla (pantas) få 

del av ”frikännande och liv” på grund av en endas rättfärdiga gärning. 

Jag vill tillägga ytterligare ett ord av Paulus som med eftertryck betonar att 

alla människor ska få nytt liv: ”Liksom alla (pantas) dör genom Adam, så skall 

också alla (pantas) få nytt liv genom Kristus” (1 Kor 15:22 B2000). Alla människor 

har genom födelsen blivit delaktiga i Adams syndafall och därmed också 

döden. Utan att någon har bett om det, har alla fått detta hemska arv från Adam. 

Guds rättvisa kräver därför att alla (pantas) får nytt liv genom Kristus. Jag 

tror inte, som Tobias vill framhäva, att det är underförstått ”för alla dem som 

tro”. Paulus säger att Gud är ”Frälsaren för alla människor, först och främst för 

de troende (SFB) eller ”som är alla människors Frälsare, först och främst deras 

som tro” (1917 1 Tim 4:10b). 

Det som gör detta möjligt på rättslig grund är Kristi försoning: ”Ty Gud 

beslöt att låta all fullhet bo i honom och att genom hans blod på korset stifta 

fred och försona allt (ta panta) med sig genom honom och till honom, allt på 

jorden och allt i himlen” (Kol 1:19). Jag tror att allt, både i himlen och på 

jorden, har försonats och ska återföras till sitt gudomliga ursprung. 

Kristina: – Efter fruktpausen har vi vår tredje samling denna lördag. Vi ska 

då avsluta samtalen om domen. 

3 

Uppgifterna är hämtade från en debattartikel i Hemmets Vän av SMF:s riksevangelist Jan Erixon. 

182

Kapitel 32 

Den andra döden 

Kristina: – Vi ska nu avsluta våra samtal om vad som händer vid den yttersta 

domen inför den vita tronen. Det handlar nu om eldsjön och den andra 

döden. Jag citerar: ”Och döden och dödsriket kastades i den brinnande sjön. 

Detta är den andra döden, den brinnande sjön. Och var och en som inte fanns 

uppskriven i livets bok kastades i den brinnande sjön” (Upp 20:14-15). 

– Har Stefan någon fråga 

Ska även den andra döden förintas 

Stefan: – Det står att ”den siste fienden som förintas är döden” (1 Kor 

15:26). Kan inte det betyda att till slut även den andra döden kommer att upphävas 

då Gud blir allt i alla 

Mattias (Post): – Om man ska tolka det bokstavligt, just som det står, så 

kan det ju inte finnas någon död kvar – allt kommer att få ett evigt och underbart 

liv, precis så som Skaparen hade tänkt från början, innan Satan kom in och 

förstörde. Hur kan Gud annars bli ”allt i alla” om miljarder människor skulle 

ha ett evigt lidande i en brinnande sjö Kan dessa frivilligt ge ära åt Gud och 

säga att Gud är allt för dem och erkänna Jesus som Herre och Frälsare om de 

inte blir befriade från sitt lidande Jag tror att döden till slut – även den andra 

döden – kommer att bli helt besegrad och utplånad, just som bibelordet säger. 

Rut (Historisk): – Det är just som jag sagt tidigare. Med sådana tankar och 

en sådan förkunnelse kan människor slå sig till ro och mena att det kommer att 

ordna sig och bli bra till slut. Det är en ödesdiger förkunnelse. Om den skulle 

vara riktig, varför sänder vi då ut missionärer och varför försöker vi omvända 

människor De allra flesta exegeter är eniga – de ”eviga straffen” är mycket 

säkert dokumenterade i Skriften och den som förkunnar något annat våldför 

sig på Guds ord och får ta konsekvenserna av det. 

Mattias (Post): – Rut har missuppfattat vad jag sa! Jag har inte sagt att det 

inte finns straff för synden. Jag har sagt att människor utan tron på Jesus som 

sin Frälsare går förlorade, men däremot står det inget om att de går evigt förlorade. 

Det uttrycket finns inte i Bibeln. Det finns upprättelse och återställelse 

efter att straffet är avtjänat. 

Vad jag ville visa på är att Bibeln har ett budskap om en fullkomlig seger 

över synden och döden. Satan ska inte till slut stå som segerherre över större 

delen av mänskligheten. Det betyder alltså inte att det inte finns något straff 

alls. Tvärtom är straffet fruktansvärt för dem som inte tar emot frälsningen som 

183

erbjuds i evangeliet. Det är därför som vi under församlingens tidsålder ska 

lyda Jesu missionsbefallning och gå ut i hela världen och göra alla folk till 

lärjungar. Det är därför som Jesus så många gånger varnar för förförelser och 

för att leva ett syndigt och lättsinnigt liv. 

Än en gång vill jag framhålla det oerhörda i Kristi seger över syndafallet 

och alla dess följder. Vid Kristi tillkommelse i skyn kommer alla frälsta att få 

del av den första uppståndelsen. Men alla övriga döda, som är förvarade i ”hades” 

ska också uppstå, ty dödsriket ska ge igen sina döda. Det är oerhört fascinerande 

att som en följd av Jesu seger och uppståndelse tog han nycklarna från 

döden och dödsriket (Upp 1:18) så att till slut även döden ska bli berövad all 

sin makt. Till och med de ogudaktiga får uppstå, dock med jordiska kroppar 

och för att dömas (Joh 5:28). Kristus ska så regera tills han besegrat alla fiender 

till Guds skapelse. Då allt blivit honom underlagt – vilket jag tror innebär en 

återställelse av allt vad syndafallet har förstört – kommer han att överlämna 

riket åt Fadern, så att Gud blir allt i alla. 

Hanna (Mid): – Det kan ju inte vara någon mening i detta att Gud låter alla 

människor uppstå från de döda – även de ogudaktiga – för att sedan förinta 

dem i den andra döden eller att ge dem ett straff utan slut. Den andra döden kan 

därför inte vara förintelse utan en strafftid som betyder skilsmässa från Gud 

och hans gemenskap. På samma sätt är människor som lever ett syndigt och 

gudsfrånvänt liv andligen ”döda i synder och överträdelser” (Ef 2:1) det vill 

säga saknar gemenskap med Gud. Men när straffet är avslutat ska Herren förinta 

den andra döden och upprätta gemenskapen med dessa arma människor. 

Hur ska annars Gud kunna bli allt i alla 

Vad kommer efter de få slagen och de många slagen 

Hanna (Mid): – Jag har ytterligare ett argument för att straffet inte kan vara 

evigt. Jesus sade: ”Och den tjänare, som hade fått veta sin herres vilja, men 

inte redde till eller gjorde efter hans vilja, han skall bli straffad med många 

slag. Men den som utan att ha fått veta hans vilja gjorde, vad som var slag värt, 

han skall bli straffad med allenast få slag” (Luk 12:47,48 1917). Det måste 

komma ”straffrihet” efter de ”få slagen” och de ”många slagen”. 

Tobias (Dom): – Det ordet handlar inte om ”eviga straff” utan gäller tjänarens 

ställning inför sin Herre – alltså en fråga om olydiga och slarviga kristnas 

bestraffning här i tiden. Paulus skriver: ”Ty den som äter och dricker utan att 

urskilja Herrens kropp, han äter och dricker en dom över sig. Därför finns det 

många svaga och sjuka bland er, och ganska många är insomnade [i förtid]. 

Om vi gick till rätta med oss själva, skulle vi inte bli dömda. Men när vi döms 

fostras vi av Herren, för att vi inte skall bli fördömda 1 tillsammans med världen 

(1 Kor 11:29f). 

1 

Fördömda, se sidan169 

184

Hanna (Mid): – Läser man hela sammanhanget ser man att det handlar om 

straff över de ogudaktiga. Jesus började detta samtal med orden ”Var också ni 

beredda, ty i en stund då ni inte väntar det, kommer Människosonen” (Luk 

12:40). Längre ned i samma text då han talar om ”många slag och få slag” 

finns uttrycket ”När deras Herre kommer”, vilket visar att hela framställningen 

handlar om hur det ska bli vid Kristi återkomst då han ska döma levande och 

döda (Apg 10:42, 17:31). Först blir det en dom av de då levande folken (Matt 

25:31-46) och sedan, efter tusenårsriket, kommer domen för alla de ogudaktiga 

inför den vita tronen (Upp 20:11-15). Alla, både de frälsta och de ogudaktiga, 

ska få höra Guds sons röst och gå ut (ur sina gravar), men vid skilda tillfällen – 

före och efter tusenårsriket (Joh 5:28-29). 

De frälsta kommer inte under någon dom, utan är förlåtna och friköpta för 

Kristi skull (Joh 5:24; Rom 5:18-21; Ef 5:27). De ställs visserligen inför Kristi 

domstol, men inte för bestraffning utan för att, av nåd, få lön för troget arbete 

eller gå miste om lönen om livsverket är så dåligt att det brinner upp. 

Straffet gäller de ohörsamma och ogudaktiga människorna, och deras dom 

blir olika i förhållande till vetskap, motiv och gärningar. En del straffas med 

”många slag” medan andra åter endast med ”få slag” helt beroende på deras 

gärningar. Att det är dessa principer som är grunden för domen inför den vita 

tronen, kommer till uttryck i orden: ”och var och en dömdes efter sina gärningar” 

och då kan det inte handla om tidlösa straff. Guds dom kommer att bli 

fullkomligt rättvis. Jag vill än en gång påminna om att det faktiskt är Jesus som 

sitter som domare på den vita tronen, ty all dom har Fadern överlåtit åt Sonen 

(Joh 5:22,27). Jesus är en mäktig och segerrik Frälsare som har ”all makt i 

himlen och på jorden”. Därför kan jag förtrösta på att Guds plan med skapelsen 

kommer att bli fullkomlig. 

Eldsjön och den eviga elden 

Stefan: – Vid avslutningen av domen inför den vita tronen står det att de 

som inte har sina namn i livets bok kastas i den brinnande sjön vilket är den 

andra döden (Upp 20:15). Är inte det ett bevis på att det finns en evig eld som 

drabbar de ogudaktiga Detta ämne har vi behandlat flera gånger tidigare, men 

jag behöver ett ännu tydligare svar. Vad betyder detta med eldsjön 

Hanna (Mid): – I liknelsen om ”fåren och getterna” säger Jesus till getterna: 

”Gå bort ifrån mig, ni förbannade, till den eviga eld som väntar djävulen 

och hans änglar” (Matt 25:41b). Jesus syftar här på eldsjön. Men Gud har 

inte avsett att någon människa skulle hamna där, den var beredd för de fallna 

änglarna. Gud vill att alla människor ska bli frälsta. Angående eldsjön, ”helvetet” 

eller förtappelsen vet vi ingenting mer än att det blir något fasansfullt. De 

fallna änglarna blir där bundna med ”eviga bojor” fram till ”den stora dagens 

dom” (Jud v6). Därför tror jag att de olyckliga människor som får detta hemska 

185

186 

straff, också ska vara där fram till ”den stora dagens dom” (Jud v6). När den 

domen kommer, vet ingen. Men troligen infaller den vid slutet av ”Sonens 

tidsålder” innan han överlämnar riket åt Fadern och Gud blir allt i alla (1 Kor 

15: 24-28). Då tror jag att Jesus ska förinta även den andra döden och dessa 

olyckliga människor får då del av Jesu seger över alla syndafallets följder. 

Tobias (Dom): – Bibeln talar tydligt om brinnande eld där de förlorade 

vistas. Vi har flera exempel på detta: Luk 16:24 (den rike mannen och Lasarus), 

Mark 9:48 (gehennaelden), Upp 14:10-11 (pina med eld och svavel), Upp 20:14- 

15 (eldsjön). Eller är dessa Guds ord inte giltiga Den ”eviga elden” säger oss 

att alla människor inte kommer att bli frälsta till slut. Det är en sak att Gud vill 

att alla människor ska bli frälsta, men han vet att inte alla tar emot frälsningserbjudandet, 

och Gud tvingar inte någon till något. 

Mattias (Post): – Låt oss först göra klart för oss att det blir ett fruktansvärt 

straff för dem som gör det onda och orsakar andra lidanden. Men det är därmed 

inte sagt att grundtexten betyder att det straffet är evigt eller att det handlar om 

en verklig eld. Låt oss ingående granska dessa bibelställen igen. En del av detta 

har framförts tidigare, så det blir litet repetition. 

Första stället handlar om den rike mannen som efter döden hamnar i 

”hades”, dödsriket. En del bibelöversättningar har den felaktiga översättningen 

”helvetet” som är hämtat från den fornnordiska mytologin. Jag citerar: ”I 

dödsriket, där han pinades... jag plågas här i lågorna (phlogi, dat. sing. fem)” 

(Luk 16 :23-24). Det är alltså helt klart att han pinades i ”hades”. Men det 

grekiska ”phlogi” är i singularis och skulle egentligen vara ”lågan”. Att det 

alltså inte är frågan om någon naturlig eller verklig eld förstår man av det faktum 

att den rike man inte har någon kropp i ”hades” som kan pinas av eld. 

Hans kropp sover i mullen. Men hans själ är i förvar i ”hades” fram till uppståndelsen 

från de döda (Upp 20:13) då han ska träda fram och få sin dom vid 

den vita tronen. Lågan är alltså en metafor för den själspina som han upplever 

i ”hades” över ett förfelat liv. Vad eldslågan egentligen är vet ingen, bara att 

det är ytterligt plågsamt. Men redan i ”hades” börjar hans omvändelseprocess 

och av omtanke för sina bröder vill han att Abraham skulle sända Lasarus för 

att varna dem. 

I Mark 9:48 varnar Jesus för Gehenna straffet ”där deras mask inte dör och 

elden inte släcks”. Med bilden av elden i Gehenna vill Jesus peka på att straffet 

för de ogudaktiga som inte har sina namn i livet bok, blir den brinnande sjön 

(Upp 2014-15). Återigen ställs vi inför frågan om det är en verklig eld eller en 

metafor för ett straff förenat med en reningsprocess så att dessa människor ska 

bli vad Gud ursprungligen tänkt med dem – Guds avbilder.

Alla knän ska böjas 

Hanna (Mid): – Vi har förut citerat en annan beskrivning av eldsjön i Upp 

14:9-11 och påtalat att beskrivningen är en metaforisk framställning med många 

symboliska uttryck såsom ”Guds vredes vin” (inte verkligt vin) och ”röken 

från deras pina stiger i evigheters evigheter (tidsåldrarnas tidsåldrar – inte i 

evighet)”. Hur ser röken från plågor eller pina ut – alltså ett bildspråk. Vidare 

står det ”och han skall pinas med eld och svavel inför de heliga änglarnas åsyn 

och inför Lammet.” Eftersom Lammet är en symbol på Jesus som Frälsaren – 

så kan man antaga att även den första delen av meningen som talar om ”eld och 

svavel” är ett symboliskt uttryck för en reningseld. Som vi förut nämnt är de 

inte helt lämnade åt sitt öde, utan tvärtom under ständig uppsikt av både Jesus 

och av heliga änglar. Varför För att de ska pinas mycket i all oändlighet Det 

kan inte vara möjligt, utan Herren har en avsikt med att denna ”eld” ska föra 

dem fram till den dagen, då de frivilligt och med glädje uppfyller orden i Filipperbrevet: 

”Alla knän skall böjas för Jesu namn, i himlen, på jorden och under 

jorden, och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är herre, Gud fadern till 

ära” (Fil 2:10-11 B2000). 

I allt vad Herren gör finns det en mening och en plan. Så även med straffet. 

När Jesus talar om att han har kommit för att ”tända en eld på jorden” (Luk 

12:49) och att han ska döpa sina lärjungar ”i helig ande och eld” (Luk 3:16, 

Apg 1:5), så talar han inte om någon verklig eld. På samma sätt talar Jesus 

symboliskt om eld när det gäller Gehenna-straffet, fast naturligtvis på ett helt 

annant plan. 

Elia (Real): – Det är som jag alltid har sagt. Uppenbarelseboken har ett 

symbolspråk som man inte kan tolka bokstavligt. Eftersom Andens eld inte är 

en verklig eld behöver väl inte domens eld heller vara det. 

Tobias (Dom): – Symboler betyder inte att det inte beskriver en verklighet. 

Bilderna här är till för att beskriva förfärligheter där vårt språk inte räcker till. 

Vad Jesus säger om den ”eviga elden” är en realistisk varning till dem som 

vänder Gud ryggen. Och uttrycket att ”pinas i eld och svavel” är väl realistiskt 

om något. För folket i Sodom och Gomorra var det säkert en mycket verklig 

eld. 

Kristina: – Då tackar vi varandra för i kväll. Nästa gång blir vår sista samling 

i studiecirkeln. Vårt ämne kommer att handla om den nya skapelsen då 

Herren gör allting nytt. 

187

Kapitel 33 

En ny skapelse 

Kristina: – Detta blir den sista sessionen i vår studiecirkel. Vi kommer nu 

till själva finalen med hela skapelsen, då Gud gör allting nytt, och skapar nya 

himlar och en ny jord. Men innan dess måste vi avsluta detta om de eviga 

straffen och den yttersta domen. Det är mycket svåra ämnen, men vi får räkna 

med Hjälparen, den helige Ande. Jesus sa att han skall leda oss till hela sanningen. 

– Sedan önskar jag att ni som avslutning gör en kort sammanfattning av era 

olika teorier om ”när och hur” Kristi återkomst kommer att gestalta sig. 

– Nå, Andreas 1 vad säger du Du har alltid suttit tyst då de andra har haft en 

het debatt i frågan om de eviga straffen. Vad är din uppfattning 

Vi ser på ett dunkelt sätt 

Andreas (Pre): – Som vi har hört finns det starka argument från bibeltexterna 

både för den dubbla utgången men också för alltings återställelse (universalismen) 

och att försoningens slutmål är att utplåna alla syndafallets följder. 

På ett sätt kan man uppfatta det som att Bibeln har dubbla budskap, men det är 

säkert inte så, utan det beror på hur vi översätter och tolkar det. Men faktum 

kvarstår att Bibeln ofta framställer dessa svåra frågor på ett dunkelt sätt, som i 

en spegel (1 Kor 13:12). Jesus säger att vi ”ska frukta honom som kan förgöra 

både kropp och själ i Gehenna”, men han säger också ”att världen skulle bli 

frälst genom honom” och ”när jag blir upphöjd från jorden skall jag dra alla 

till mig.” 

Inte heller Paulus, den störste bibelläraren av alla – näst Jesus – har ett klart 

och entydigt budskap. Han skriver i Romarbrevet att ”alla som har syndat utan 

lag skall också gå under utan lag” (Rom 2:12a), men han skriver också att 

Jesus är ”allas Frälsare, först och främst för dem som tror” och att ”alla som 

dör genom Adam skall få liv genom Kristus”. Han säger om de ohörsamma att 

”deras straff blir evigt fördärv, fjärran från Herrens ansikte och från hans 

makt och härlighet”, men också att ”alla knän ska böjas för Jesu namn... och 

bekänna att Jesus Kristus är herre...” Vad är anledningen till dessa till synes 

dubbla budskap 

Jag tror att det finns en Guds avsikt och visdom i detta. Han håller en del 

saker hemliga för oss därför att vi kanske inte kan bära det nu. Om vi kände alla 

hemligheter skulle vi kanske missbruka sanningen. Jag påminner mig om vad 

Jesus sa till lärjungarna i sitt avskedstal: ”Jag har mycket mer att säga er, men 

1 

Andreas är författarens ”alter ego” 

188

ni förmår inte ta emot det nu” (Joh 16:12). Även för oss finns det tydligen 

sanningar i Guds rådslut som ännu – i varje fall till en viss del – är beslöjade. 

Men Gud har uppenbarat just så mycket som vi behöver för att vi varken ska 

gripas av en falsk säkerhet eller av likgiltighet för hur vi lever vårt liv på jorden. 

Vi har all anledning att ta Jesu varningar på allvar och att begrunda Pauli 

undervisning så att vi inte vandrar ”som fiender till Kristi kors”, 

Vår store författare August Strindberg levde ett långt och stormigt liv ”utan 

Gud och utan hopp” i världen. Länge var han otrons och förnekelsens hårde 

banérförare, men till slut kom han till insikt och förstod att korset var hans enda 

räddning. Nedbruten av en svår cancersjukdom dog han med Nya testamentet 

på sitt bröst, uttalande orden: ”Nu är allt försonat. Detta är det enda rätta.” På 

August Strindbergs grav står ett enkelt träkors med en inskription på latin: 

”Ave crux spes unica!” 2 

Gör alla folk till lärjungar 

Om jag får runda av debatten vill jag till slut säga att det som jag tycker är 

mest angeläget, är inte att diskutera straffets längd, utan detta faktum, att det 

kommer ett fruktansvärt straff för dem som inte tar emot erbjudandet i Kristi 

försoning. Jesus sade: ”Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen, 

men måste betala med sitt liv [1917: men förlorar sin själ]. Med vad skall 

hon köpa tillbaka sitt liv” (Matt 16:26 B82). Och jag upprepar vad Paulus 

säger nämligen att ”ångest och bedrövelse ska drabba dem som gör det onda”. 

När man läser om den rike mannen och Lasarus, så förstår man hur hemskt det 

måste vara att hamna i ”hades” där den rike mannens själ pinades av svår 

ångest, fastän han var död lekamligen. Detta om något borde motivera oss att 

vinna människor för Gud. 

Nya himlar och en ny jord 

Stefan: – Ni har citerat aposteln Petrus profetia om nya himlar och en ny 

jord där rättfärdighet bor. Finns det fler profetior 

Mattias: – Vi har den välkända profetian i Apokalypsen 21. Enligt denna 

kan man se att Guds ursprungliga plan med ett ”paradis på jorden” blir återupprättat 

på den nya jorden. Skillnaden är att det nu finns många återlösta 

människor där och att paradiset kommer att omfatta hela skapelsen. Jag citerar: 

”Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Och jag hörde en stark röst från 

tronen säga: ´Se, nu står Guds tabernakel bland människorna, och han skall 

bo hos dem och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem. Och 

han skall torka alla tårar från allas ögon. Döden skall inte finnas mer och 

ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta.´ Han 

som satt på tronen sade: Se, jag gör allting nytt” (Upp 21:1a, 2-5a). 

Stefan: – Finns det även GT-profetior om detta 

Kristina: – Tillåt mig att upprepa en sådan underbar profetia: ”För jag 

2 

Var hälsat Kors, vårt enda hopp! 

189

190 

skapar nya himlar och en ny jord, så underbara att ingen längre ens kan tänka 

på dem som fanns förut. Nej, ni skall fröjdas och jubla till evig tid över det som 

jag skapar” (Jes 65:17f). 

Tobias (Dom): – Nya himlar och en ny jord! Varför då detta Millennium 

Andreas: (Pre) – När Jesus kommer på Herrens dag blir de verkligt onda 

människorna borttagna. Men det finns miljoner människor kvar, som inte är 

frälsta. De får sitt tillfälle under Millenniet som blir som en förgård till den nya 

jorden. Om Herren skulle förstöra den gamla jorden med eld med en gång, på 

Herrens dag, då skulle alla dessa miljoner hedningar gå förlorade. Gud är kärlek 

och han vill rädda så många människor som möjligt från straffet för deras 

synder på denna i synd fallna jord. Millenniet kommer att bli en underbar 

evangelisationstid. 

Även om Millenniet inte blir ett fullkomligt paradis på jorden, men näst 

intill, vill Gud med detta visa hur det skulle varit om hans goda vilja fått råda 

och inte hindrats av syndafallet. 

Tobias (Dom): – Vad har du för bibelstöd för att det blir en evangelisationstid 

efter Herrens dag och Harmgedon Säger inte Jesus att när ”evangelium om 

riket har predikats som ett vittnesbörd för alla folks skall slutet komma” (Matt 

24:14). Slutet kommer med Herrens dag. 

Andreas (Pre): – Tillåt mig att få repetera vad jag har sagt tidigare. På 

apostlamötet i Jerusalem tog Jesu bror Jakob till orda och citerade ett profetord: 

”Därefter skall jag vända tillbaka och åter bygga upp Davids fallna boning. 

Dess ruiner skall jag bygga upp och jag skall upprätta den igen, för att 

alla andra människor skall söka Herren, alla hedningar, över vilka mitt namn 

har nämnts. Så säger Herren, som gör detta, det som är känt från evighet” 

(Apg 15:16-18). Den profetian säger tydligt att då Herrens kommer tillbaka 

ska Israel bli upprättat och få den ledande ställning i världen som Gud lovade 

Abraham. Jesus kommer då att regera över hela världen som Kungars Kung 

och den uppståndne David ska åter bli kung över Israel. Då ska alla andra 

människor, alla hedningar, söka Herren. Det blir då som Jesajas underbara 

profetia ska gå i uppfyllelse: ”Ty landet skall vara fullt av Herrens kunskap, 

liksom havsdjupet är fyllt av vattnet” (Jes 11:9). Den profetian kan inte gå i 

uppfyllelse om det inte blir ett Millennium. 

Kristina: – Vi kommer nu till avslutningen av vår studiecirkel och jag vill 

tacka er alla som har deltagit. Även om inläggen ibland har varit ganska så 

motstridiga har vi kunnat bibehålla en god stämning i samtalen. Till stor del 

tror jag att det beror på att ni under livets gång har lärt er att skilja på sak och 

person. Hur viktigt är det inte att man kan uppskatta en person för vad han eller 

hon är, även om man inte alltid har samma uppfattning. Andreas har du några 

ord till slut

Allt ska sammanfattas i Kristus 

Andreas: – Som avslutning vill jag då citera en fantastisk framtidsprofetia: 

”Men Gud, som är rik på barmhärtighet, har för den stora kärleks skull, varmed 

han har älskat oss, gjort oss levande med Kristus, oss som voro döda 

genom våra synder. Av nåd ären I frälsta! Ja, han har uppväckt oss med honom 

och satt oss med honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus, för att i de 

kommande tidsåldrarna bevisa sin nåds översvinnliga rikedom genom godhet 

mot oss i Kristus Jesus” (Ef 2:4-7 1917). 

Detta skriftställe säger oss att Guds plan med framtiden indelas i tidsåldrar 

(eoner). Hebréerbrevets författare skriver om Sonen i Hebr 1:2: ”Honom har 

han insatt till att ärva allting, och genom honom har han också skapat världen”. 

Grundtexten har pluralis för ”världen” och borde översättas med ”världarna”, 

vilket betyder att han skapat både den materiella världen och tidsepokerna. 

(Gr. aiónas: eonerna = tidsåldrarna). Flera engelska biblar har översättningen: 

”the worlds = världarna”, alltså i pluralis. Grundtextens ”aiónas 

epoiesen” betyder egentligen att han har skapat tidsåldrarna (eng. the ages). 

Det säger oss att för Gud är inte enbart skapelsen av det materiella betydelsefullt, 

utan även hur allting utvecklas i enlighet med hans skapade plan med 

tidsåldrarna i framtiden. Jesus är även historiens Herre. 

Huruvida livet i himlen kommer att indelas i ”eoner” finns det väl inga 

konkreta antydningar om, men när det gäller Guds plan med jorden finns det en 

del profetior: Den första ”eonen” på jorden efter Kristi återkomst är givetvis 

Millenniet, då Kristus ska regera på jorden som kungars Kung. Den tidsepoken 

blir i alla avseenden den bästa hitintills på jorden och kan betraktas som en 

förberedelse för den nya jorden och den följande tidsåldern. Men Millenniet är 

ingalunda en fullkomlig tidsålder. Tvärtom slutar den med en katastrof då Satan 

kommer lös och lyckas locka människor att på nytt göra uppror mot Gud. 

Även om upproret slås ned och Satan blir förvisad från jorden för alltid, slutar 

Millenniet i krig och stor förödelse då jorden ödeläggs av eld från himlen. 

Den därpå följande eonen – nu på den nya jorden – har av en del teologer 

kallats för ”Sonens tidsålder”, och blir själva höjdpunkten och den underbaraste 

av alla tidsåldrar i mänsklighetens historia – ingen sorg och klagan, ingen 

förbannelse och död ska vara mer (Upp 21:4-5, 22:3). Hebreerbrevets författare 

kallar den tidsålder för tidsåldrarnas tidsålder – alltså den förnämsta av 

alla tidsåldrar. Jag citerar: ”Men om Sonen säger han: Gud, din tron står i 

evigheters evighet (eonernas eon), och rättens spira är ditt rikes spira” (Hebr 

1:8 SFB). Då ska alla syndafallets följder vara upphävda och mänsklighetens 

fiender slutligen vara besegrade – ty allt har då blivit nytt och underlagt Sonen: 

”Därefter kommer slutet, då han överlämnar riket åt Gud, Fadern, sedan 

han gjort slut på varje välde, varje makt och kraft. Ty han måste regera tills 

han har lagt alla fiender under sina fötter. Som den siste fienden berövas 

döden all makt, ty allt har han lagt under hans fötter. Och när allt har blivit 

191

192 

Jesus – den strålande Morgonstjärnan 

Jag, Jesus, har sänt min ängel till er för att vittna om detta i församlingarna. Jag är 

skottet från Davids rot och hans ättling, den strålande morgonstjärnan.” Upp 22:16

lagt under honom (1917: allt har blivit Sonen underlagt), skall Sonen själv 

underordna sig den som lagt allt under honom, för att Gud skall vara allt i alla 

(1 Kor 15:24-27a, 28 SFB). 

Världens Frälsare går sitt majestätiska segertåg genom världen som 

”tidsåldrarnas Konung” (1 Tim 1:17; Jud v25 HÅ 3 ) och hans frälsningsplan 

med den fallna mänskligheten kommer att förverkligas steg för steg fram mot 

fulländningen – ett syndfritt och härligt paradis på hela jorden. ”Den plan som 

skulle genomföras när tiden var fullbordad: att i Kristus sammanfatta allt i 

himlen och på jorden” (Ef 1:10 SFB), har då gått i fullbordan. Vilken lycka är 

det inte att vi har fått lära känna Kristi outgrundliga kärlek, och att vi under 

kommande tider ska få ta del av hans ”överväldigande rika nåd genom godhet 

mot oss i Kristus Jesus”. 

Till sist vill jag betona vilken oerhörd välsignelse det innebär att nu under 

evangeliets epok hörsamma Guds kallelse och genom tron uppleva frälsning 

från synd, dom och straff. Att i denna tiden bli en lem i Kristi kropp, församlingen, 

och få del i den första uppståndelsen är något så stort att det inte kan 

med ord beskrivas. Detta att få bli ”Kristi brud” och få del av den lycka och 

härlighet som i evighet ska stråla mot oss i Kristi ansikte, är något helt ofattbart 

för våra begränsade sinnen. Vid Kristi återkomst kommer vi, som hans medarvingar, 

dessutom att få en uppgift – där vi får vara med och tjäna när det 

gäller att förvalta denna enorma skapelse. ”Vad vi skall bli är ännu inte uppenbarat” 

(1 Joh 3:23). Men ett är säkert: Hela evigheten kommer att bli full av 

mening och oerhört intressant – vi får leva i överflöd av liv och gudomlig kärlek. 

Trons folk – Kristi församling av Guds utvalda – är den ”Guds pärla” som 

han köpt och återlöst från jorden för att smycka himlen med. 

Många frågar sig vad som är livets verkliga mening. Jag tror att vi har 

svaret i Pauli undervisning: ”Då vi alltså förklarats rättfärdiga av tro, har vi 

frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus. Genom honom har vi tillträde 

till den nåd som vi nu står i, och vi jublar i hoppet om Guds härlighet ” (Rom 

5:1-2 SFB). 

Avslutar med en vers som jag skulle vilja kalla för Jesu testamente: ”Fader, 

jag vill att de som du har gett mig skall vara med mig där jag är, för att de skall 

få se min härlighet, den som du har gett mig, eftersom du har älskat mig redan 

före världens skapelse (Joh 17:24). Jag tror att livets djupaste mening är att få 

se Guds härlighet och att bli delaktig av denna härlighet. 

Allt för JESUS som gjort ALLT för oss! 

Kristina: – Varmt tack Andreas för denna fina avslutning! Vi återvänder nu 

till vårt huvudämne om Kristi återkomst. Vad som återstår är att ni kortfattat 

sammanfattar era olika teorier om Kristi ankomst. Det får samtidigt bli en repetition. 

Detta sammandrag får vi efter kaffepausen. 

3 

Citat från Helge Åkessons översättning 

193

Kapitel 34 

Avslutning 

Kristina: – Vi har nu kommit till avslutningen av vår studiecirkel om Kristi 

återkomst och den yttersta tiden. Vi har avslutat debatterna, men jag ber var 

och en av er att ge en kortfattad sammanfattning av era argument för de teorier 

ni representerar med korta repliker från er andra. Det är önskvärt att ni hänvisar 

till de kapitel och versar i Bibeln som ni har som stöd för en viss teori. 

Amillennianism: Utan Millennium teori 

Tobias (Dom): – Min teori går ut på att församlingen ska gå direkt in till 

den nya jorden utan något Millennium. 

1. Jesus talade aldrig om något tusenårsrike. 

2. Församlingen ska finnas kvar på jorden ända fram till Guds dag då 

”himlakropparna upplösas i eld och jorden och allt som människorna gjort 

där förgås”. Hur ska vi annars kunna påskynda den dagen (2 Pet 3:10-13). 

3. Såsom det var i Noas tid – floden kom över dem och gjorde slut på dem 

alla – så skall det bli under Människsonens dagar. Jesus förutsade en ”domedag” 

(Luk 17:26-30). 

4. Jag tror inte på någon 70:de årsvecka och att ”vedermödan” ska var i sju 

år. Det var Jesus som slöt (det nya) förbundet med folken och det var han som 

avskaffade offertjänsten genom sin försoningsdöd. 

Repliker: 

Mattias (Post): – Punkt 1. Det är sant att Jesus aldrig nämnde ordet tusen år, 

men indirekt talade han om ett tusenårsrike genom orden till ”fåren”, de kvarblivna 

barmhärtiga människorna:”Kom, ni som har fått Faderns välsignelse, 

och överta det rike som har väntat er sedan världens skapelse” (Matt 25:34). 

Även versarna i Apokalypsen kapitel tjugo där tusen år är nämnt 6 gånger, är 

Kristi ord förmedlade till Johannes genom en ängel (Upp 1:1; 20:1-7). 

Petra (Analytiker): – Punkt 2. Se mitt inlägg om ”kataklysm” i kapitel 21 

”Jordens undergång”, sidan 119-121. 

Hanna (Mid): – Punkt 3. Gud lovade Noa att aldrig mer sända en syndaflod 

och döda allt levande (1 Mos 8:21). Jesu hänvisning är en ”metafor” för domshandlingen 

i Josafats dal, då han ska skilja ”fåren från getterna”, och de onda 

människorna tages bort från jorden (Joel 3:1-2; Matt 25:31-46). 

Andreas (Pre): –Punkt 4. ”Förbundet med många” kan inte syfta på Jesu 

”nya förbund”. Förbundet i Dan 9:27 gällde endast en vecka, alltså i sju år. Han 

som bröt förbundet efter 3½ år och avskaffade offertjänsten är samma person 

som den som vanhelgar och får domsprofetian: ”Oryggligt beslutad straffdom 

utgjuts över förödaren” (alltså Antikrist). Både Daniels profetia och Uppenbarelseboken 

har en samstämmig uppgift om att tiden för ”det stora lidandet”, 

ska vara i sju år. Under 3½ år predikar de två vittnena och därefter följer Antikrist 

krig mot de heliga vilket också blir i 3½ år fram till Kristi återkomst. 

194

Posttribulationism: Efter vedermödan teori 

Mattias (Post): – Jesu ankomst sker på Herrens dag efter vedermödan. 

1. Jesus sa aldrig att han skulle komma två gånger och ingenting om ett 

”hemligt” uppryckande. Hans ankomst ska bli som ”blixten”, synlig för alla. 

2. Den sista basunen är den som ljuder efter vedermödan då Kristus kommer 

på Herrens dag. Se debatten i kapitel 7, sidan 43-45. 

3. Jesus ska komma tillbaka efter ”den tidens lidanden” på Herrens dag då 

han församlar ”de utvalda”. Se mina argument i kapitel 8, sidan 48-49 

4. Jesus ska komma igen på samma sätt som han lämnade jorden. På Olivberget 

for han till himlen och där kommer han tillbaka (Apg 1: 6-12). 

Repliker: 

Andreas (Pre): – Punkt 1. Jesus talar om två ankomster. Den första: ”Jag 

ska komma tillbaka och hämta er till mig” – till de himmelska boningarna (Joh 

14:3). Den första ankomsten framställs i ett särskilt uppryckande av församlingen: 

”den ene ska tas med och den andre lämnas kvar”. Vid den första 

ankomsten är ”blixten” synlig för alla troende som är redo. Vid ankomsten till 

Olivberget är ”blixten” synlig för alla de övriga som då ”jämrar sig” (Upp 1:7). 

Punkt 2. Den sista basunen är en jubelbasun då de kristna blir förvandlade. 

Hanna (Mid) Punkt 4: Att Jesus kommer åter till Olivberget hindrar inte att 

han flera år tidigare kommer ned till skyn som brudgummen och för att hämta 

hem bruden – församlingen. 

Midtribulationism: Mitt i vedermödan teori 

Hanna (Mid): – Jag tror att församlingens himmelsfärd sker efter halva 

vedermödan vid den sjunde basunen. 

1. Då den sjunde och sista domsbasunen ljuder har tiden kommit för ”konungen" 

att träda fram och för de trogna att få lön (Upp 11: 17-18). 

2. Jesus ska frälsa oss från den kommande vredesdomen som börjar efter 

den sjunde basunen – liksom Noa och Lot blev räddade från de straffdomarna. 

3. ”Uppståndelsen” och ”gå in i kamrarna" sker före vreden (Jes 26:19-21). 

Profetian: ”Mitt folk, gå in i era kamrar och stäng dörren om er. Göm er en kort 

stund tills vreden har dragit förbi”, visar att församlingens hemfärd och ankomsten 

till Olivberget är skilda åt. 

4. Uppståndelsen från de döda är inte omnämnd att ske på Herrens dag. 

5. Det måste finnas en tid för att ställas inför Kristi domstol, presenteras för 

Fadern, se det himmelska hemmet och fira Lammets bröllop, innan församlingens 

uppgifter på jorden börjar. Därför sker uppryckandet före Herrens dag. 

Detta är ett starkt argument mot ”post-teorin”. 

Repliker: 

Mattias (Post) : – Punkt 1: Konungen träder inte fram förrän 3½ år efter 

den sjunde basunen och det är då de trogna ska få sin lön vid Kristi domstol. 

Andreas (Pre): – Punkt 5: Ska Jesus hämta bruden vid ljudet av en domsbasun 

Vad händer vid den sjunde basunen De två vittnena blir dödade och Sa- 

195

tan kastas ned till jorden i stor vrede, ty han vet att hans tid är kort. Antikrist 

sätter sin bild i templet. Om uppryckandet sker vid den sjunde basunen, så kan 

vi med anledning av dessa händelser räkna ut när detta sker, men ”dagen och 

timmen känner ingen (Matt 24:36a). 

Pretribulationism: Före vedermödan teori 

Andreas: – Jag har följande skäl till att det finns två tillkommelser och att 

Herren hämtar dem ”som är redo” före vedermödan: 

1. Jesus förutsäger indirekt två tillkommelser genom att dels förklara att 

han kommer att ”hämta de troende till Faderns hus” och dels att han ska 

”komma tillbaka” för att döma jorden och församla de utvalda (israeliterna). 

2. Skillnaden i beskrivningarna av tillkommelsen i skyn och tillkommelsen 

till jorden är alltför stora för att vara en och samma händelse. 

3. Om de kristna genomlever hela vedermödan – där de flesta (kanske alla) 

blir martyrer – blir det inte många kvar som kan bli ”uppryckta”. Det ”saliga 

hoppet” inför Kristi ankomst blir då förvandlat till ett martyrskap i vedermödan. 

Hur kan Paulus då säga: ”Ge nu varandra tröst med dessa ord” (1 Thess 4:18) 

4. Antikrist börjar sin hemska bana av krig och förödelse efter att det första 

sigillet har brutits – den vita hästen som drar ut för att segra i början av sjuårsperioden 

av vedermöda. Han – den Laglöse – kan inte träda fram med kraft 

förrän det som hindrar honom är borta nämligen församlingen. Därför rycks 

församlingen bort före vedermödan. 

5. De 24 äldste – representanter för bruden – är redan i himlen när det 

första sigillet bryts vid början av vedermödan. De har därför blivit uppryckta 

före vedermödan. 

6. Församlingen nämns inte någon gång i Apokalypsen under vedermödans 

tid, kap 4-19. Den är då borta från jorden. 

7. ”Be att ni får kraft att undfly det som väntar och kan stå upprätta unför 

Människosonen” (Luk 21:36). Det är Antikrists vedermöda som Herren vill att 

vi ska undfly genom att vara redo då han kommer för att hämta oss. 

8. ”Eftersom du har bevarat mitt ord om uthållighet, skall jag bevara dig 

och rädda dig ur prövningens stund, som skall komma över hela världen och 

sätta dess invånare på prov.” (Upp 3:10). Herren ska rädda oss undan prövningen 

– vedermödan – som ska komma över hela världen. Därför sker 

uppryckandet före vedermödan. 

9. Jesus uppmanar oss att ”vaka och be, ty ingen vet dagen eller stunden.” 

Uppmaningen får ingen mening om vi ska vänta på vedermödan och Antikrist. 

Repliker: 

Petra (Analytiker): – Enligt denna teori ska vi inte invänta några tecken, 

vare sig templets återuppbyggande – vilket kan ske under de första 3½ åren – 

de två vittnena, eller på vedermödans tid och Antikrists framträdande. Jesus 

kan komma ”när som helst”. 

196

Hanna (Mid): – ”Konungen” visar sig i skyn då den sjunde basunen ljuder. 

Mattias (Post): – Jesu ankomst ska ske ”Efter den tidens vedermöda”. 

Vilket skulle bevisas 

Andreas (Pre): – Jag skulle vilja göra ett tillägg. När jag studerade matte på 

Teknis avslutade vi ofta en lösning på ett problem med satsen VSB, som betydde 

”vilket skulle bevisas”. Jag har försökt att på ett litet ”matematiskt sätt” 

med bibelordets hjälp bevisa när ”uppryckandet” kommer att ske – eller inte 

kan ske – i förhållande till vedermödan. Mitt utgångsord är: ”Ingen känner 

dagen eller stunden, inte ens Sonen, ingen utom Fadern” (Matt 24:36 ). 

1. Mitt i vedermödan då den 7:de basunen ljuder ska vittnena ha profeterat 

i 1260 dagar. De blir då dödade av Antikrist. För att få veta när den 7:de 

basunen ljuder blir det att räkna dagarna från att vittnena började att profetera. 

Men eftersom vi ”inte kan veta dagen eller stunden” utesluter det möjligheten 

att räkna ut dagen. Ankomsten blir alltså inte då den 7:de basunen ljuder. VSB. 

2. Avslutningen av vedermödan kommer 3½ år efter att vittnena har blivit 

dödade och Antikrist har fört krig mot de heliga samma tid. Dagen då Jesus 

återkommer till Olivberget och odjuret och den falske profeten blir dödade vid 

Harmagedon, kan vi också räkna ut. Jesus kan alltså inte heller komma då för 

att hämta församlingen, ”ty den dagen eller stunden vet ingen”. VSB. 

3. Bekännelse eller förnekelse. Jesus säger: ”Var och en som känns vid 

mig inför människorna, honom skall jag kännas vid inför min Fader i himlen. 

Men den som förnekar... skall jag förneka..” (Matt 10: 32-33). ”Alla som inte 

tillber odjurets bild blir dödade” (Upp 13: 15b). De citerade bibelversarna 

säger oss: Det är de som inte förnekar Jesu namn som får del av uppryckandet 

när Jesus kommer i skyn. Men ordet säger också att de som inte tillber odjuret, 

alltså inte förnekar Jesus, blir dödade. Det betyder att det inte finns några levande 

och bekännade kristna kvar att rycka upp då Jesus kommer som domaren 

på Herrens dag. De har alla blivit martyrer. Detta är ett starkt argument mot 

”post-teorin”. VSB. 

Avslutning 

Kristina: – Nå Stefan, har du kommit till någon klarhet 

Stefan: – Bibelutläggningarna och samtalen har varit både intressanta och 

och ofta väldigt spännande. Men klarhet... ämnet har varit mycket mer omfattande 

och komplext än jag kunnat drömma om. Nu förstår jag verkligen hur 

svårt det är att tolka profetiorna, och ingen kan väl påstå att han sitter inne med 

hela sanningen. Kanske gäller Sokrates ord om ödmjukhet även här: ”Den är 

vis som förstår hur litet han egentligen vet.” 

Men det finns vissa saker som gjort ett starkt intryck på mig och som manar 

till eftertanke. Kanske är det så, som någon uttryckte det, att detta med om ”hur 

och när” församlingen ska lyftas upp till himlen, har blivit så litet eller dunkelt 

197

198 

beskrivet i Bibeln, beror på att Herren vill att det ska vara en hemlighet – just så 

som Paulus uttrycker det: ”Jag säger er en hemlighet” (1 Kor 15:51). Sedan 

har jag tänkt mycket på detta med att himlen ska vara vårt hem i evigheten. Då 

verkar det litet egendomligt om alla de som uppstår från de döda, och som 

tillsammans med de levande kristna får möta Herren i skyn, inte alls får se 

himlen, utan redan samma dag – på Herrens dag – ska ned till jorden för att 

regera med Kristus. 

Samtalen om de ”eviga straffen” och om Guds plan med tidsåldrarna har 

varit oerhört berikande. Jag tror faktiskt att jag fått en ny och djupare gudsbild. 

Men trots all denna insikt får jag nog fortsätta att be om att ”komma till en full 

förståndsvisshets hela rikedom” (Kol 2:2b 1917). 

Petra (Analytiker): – Andreas sa att vi nu ser saker på ett dunkelt sätt som i 

en spegel. Samma uppfattning har man kommit fram till i Studiebibeln beträffande 

Kristi ankomst. Jag citerar: ”Att avsluta med någon sammanfattning eller 

slutledning går inte. Saken är för komplicerad. Meningarna är för delade. 

Förmodligen kan inte frågeställningarna slutgiltigt lösas rent teoretiskt eller 

teologiskt. Först i uppfyllelsens ljus kommer vi att fullt förstå det som vi nu 

anar som i en spegel och en gåta. Vi får slå oss till ro med att veta att detta är 

precis så klart och så dunkelt som Herren vill ha det. Och låt oss minnas Jesu 

ord: ´Jag säger det redan nu, innan det sker, för att ni, när det har skett, skall 

tro att jag är den jag är” (Joh 13:19). Vi förstår bara styckevis, men det ska inte 

föra oss in i tvivel eller osäkerhet. Vår bristande insikt ska i stället väcka oss till 

sann vaksamhet. Vi vet tillräckligt, varken mer eller mindre, för att vi ska inse 

att det är nödvändigt att vaka och vänta på vår Herres återkomst.” (Slut citat) 

Kristina: – Vi började med att tala om profeten Daniels uttydning av bildstoden. 

Vi ska även avsluta med Daniel. Ni kommer säkert ihåg att när han fick 

sin sista vision, så fick han också befallningen att gömma den under ett sigill, 

”ty dessa ord skall förbli gömda och förseglade intill ändens tid”. Endast 

vissa antydningar fick han skriva ned. Det handlade om en ”stor vedermöda” 

och om ”förödelsens styggelse” men också om de dödas uppståndelse och om 

lön för dem som varit Herren trogna. 

Vi tror att vi nu lever i ändens tid och vi har mycket mer vetskap om vad 

som ska hända genom Nya testamentets undervisning. Skulle det inte vara intressant 

att få uppleva vad profeten Daniel verkligen såg, men inte fick skriva 

ned. Ingen kan göra det utom Daniel själv men man kan göra ett försök att 

komma så nära som möjligt med hjälp av den uppenbarelse vi nu har. Andreas 

har gjort ett sådant försök – en sammanställning av sin syn på de yttersta dagarna 

av vad han tror att Daniel såg – och berättar för sin vän Hananja. I denna 

beskrivning kan vi få se hela utveckligen som i ett fågelperspektiv. 

Ni får en utskrift som ni kan studera. Med fantasins vingar kan vi flyga in i 

eskatologins värld. Jag skulle önska att även ni andra hade framställt er ”syn” 

på samma sätt som Andreas. Kanske vi får det en annan gång.


av de yttersta dagarna 

Kristina: – Som avslutning av vår bibelstudiecirkel gör Andreas 1 ett försök 

till en mera detaljerad bild av vad han tror att Bibeln lär om denna tidsålders 

avslutning. Ängeln Gabriel öppnade Sanningens bok för profeten Daniel, men 

mycket av vad han fick veta och se skulle han ”hålla hemliga och förseglade” 

med beskedet att det skulle uppenbaras i ändens tid. I ljuset av Nya testamentets 

eskatologi finns det många detaljer som när de sammanställs kan ge oss en 

helhetsbild av skeendet, som kommer att kulminera i Kristi återkomst. Denna 

framställning blir dock enbart Andreas syn på avslutningen av vår tidsålder. 

Han tänker sig att Daniel berättar för sin vän Hananja, vad han fick se och 

uppleva. 

Kapitlen har följande rubriker: 

35 De yttersta dagarna 199 

36 En profetia om tidens slut 203 

37 Församlingens himmelsfärd 211 

38 Den stora nöden 217 

39 Avslutningen av hedningarnas tid 224 

40 Konungen kommer 229 

41 Guds rike på jorden 234 

42 Se, jag gör allting nytt 238 

Appendix: 243 


Kronologiskt schema, 6500 år 246 

Litteratur, förkortningar av Bibelns böcker 250 

Rubrikförteckning: Kristi återkomst 251 

Rubrikförteckning: De yttersta dagarna 254 


Indexsiffrorna i texten hänvisar till fotnoter nederst på sidan. 

I slutet av boken finns ett rubrikregister. 

1 

Andreas är författarens ”alter ego” 

199

Kapitel 35 

De yttersta dagarna 

– då inseglen bryts 

Vi kommer in i handlingen i Danielsbokens tionde kapitel. 

Daniel och Hananja träffades ibland. I sin ungdom hade de varit med om 

den långa marschen från Jerusalem till Babylon. De hade blivit kaldeernas fångar 

och deras framtid var oviss. Nu var de gamla och kunde se tillbaka på ett händelserikt 

liv. Under många år hade de varit hovmän åt kungen i Babylon. 

En gång när Hananja kom på besök var Daniel i ett mycket upprymt tillstånd, 

överväldigad av en syn han nyligen fått av himmelens Gud. 

Daniel: – Nu måste jag genast berätta. Jag har varit med om den mest underbara 

upplevelse som någon människa kan få vara med om. Jag har fått skåda 

Guds härlighet och se vad som ska hända i en avlägsen framtid. 

Hananja: – Det låter otroligt, men jag vet ju att du fått gåvan att se syner 

och att tyda drömmar. Jag glömmer aldrig bönenatten i vår ungdom då du fick 

uppenbarat vad kungen hade drömt och kunde uttyda det. Det räddade inte 

bara våra liv utan även alla de vise i Babylon. 1 

Daniel: – Nog har jag fått flera profetiska drömmar och sett underbara 

syner, men vad jag nu såg var det underbaraste jag varit med om. Det övergår 

allt. Och detta fastän jag nu är över nittio år. 

Hananja: – Det säger mig att så länge en människa är kvar på jorden kan 

hon få vara med om förunderliga ting. Gud kan uppenbara sig för både ung och 

gammal. 

Daniel: – Många upplevelser av Gud har jag fått. Många drömmar har jag 

fått tyda, men detta var det mest fantastiska jag varit med om. Jag fick se in i 

framtiden ända fram till tidens slut – till de yttersta dagarna. Men detta var inte 

allt. Först fick jag en syn av Gud så härlig och mäktig att den inte går att beskriva. 

Hananja: – Det påminner mig om mitt livs underbaraste upplevelse när jag 

tillsammans med Misael och Asarja fick se ”Israels Härlige” inne i den brinnande 

ugnen. 2 

Daniel: – Då det hände var jag på en tjänsteresa till Elam annars hade säkert 

jag också blivit kastad i ugnen och fått möta Gudasonen. En gång fick jag 

se en mäktig syn av Herren som världens domare på en upphöjd tron. Men vad 

jag nu fått uppleva, fastän gammal, övergår allt. Jag fick ett personligt möte 

med honom och nåden att få se honom och hans härlighets utstrålning. 

Hananja: – Nu måste du berätta! 

Daniel: – Låt mig då ta det från början. 

1 

De vise i Babylon Dan 2: 45-49 2 

Den brinnande ugnen Dan 3:25 

200

Synen vid Hiddekel 

– Jag hade gått sörjande under tre veckors tid. Jag åt ingen smaklig mat. 

Jag var bedrövad över att tempelbygget i Jerusalem hade avstannat. Då jag 

vandrade längs stranden av den stora floden Hiddekel, fick jag plötsligt se en 

mäktig syn av en strålande man klädd i linnekläder med ett bälte av guld. 

Hans ansikte var som en blixt, hans ögon som eldsfacklor och hans armar och 

fötter som glänsande koppar. Då jag såg synen försvann all min kraft och jag 

föll som bedövad ner med mitt ansikte mot jorden. 3 

–Då rörde en hand vid mig och hjälpte mig upp på mina darrande knän och 

händer. Han som rörde vid mig sade: ”Daniel, du högt älskade man, ge akt på 

de ord jag vill tala till dig. Jag har kommit för att undervisa dig om vad som 

skall hända ditt folk i kommande dagar, för synen syftar på framtiden. Jag skall 

meddela dig vad som är skrivet i sanningens bok. Det du får veta skall du 

hålla hemligt och försegla ända till den sista tiden. Då skall förseglingen brytas 

och många skall få ta del av vad som är skrivet i sanningens bok.” 4 

Daniel: – Vad jag nu ska berätta för dig är en hemlighet på så sätt att jag inte 

får skriva ned det i min bok. Men det kan ju inte betyda att jag inte får delge dig 

vad jag upplevde om du lovar att inte offentliggöra det. En dag i den yttersta 

tiden ska sigillen brytas och många ska då få ta del av dessa profetior om tidens 

avslutning. 

Vårt folks lidandehistoria 

Om jag skulle berätta allt vad jag såg skulle det ta alldeles för lång tid. Jag 

vill koncentrera mig på själva avslutningen vid tidens slut. Helt kort ska jag 

dock först berätta vad som händer med vårt folk fram till de yttersta dagarna. 

Det ena världsriket avlöser det andra. En mäktig kung uppstår i ett litet 

land i väster som lägger under sig hela världen. Men hans rike delas i fyra delar 

precis som jag har sett i mina tidigare syner av bocken som fick fyra horn, och 

av leoparden med de fyra huvudena. 5 Det blir många krig mellan Nordriket och 

Sydriket. Der slutar med att en ond kung ska inta Jerusalem och skända templet. 6 

Men vårt folk ska resa sig och kasta av sig inkräktarna fram till dess att ett 

annat ännu mäktigare världsrike – det fjärde världsriket från min horisont – ska 

intaga hela världen även vårt land. 7 Vid den tiden ska Messias komma, men 

ledarna för vårt folk nonchalerade hans budskap. Hans jordiska namn är Jesus 

vilket betyder frälsare. Han kallade sig själv för Människosonen. Under 3½ års 

tid vandrade han omkring och gjorde gott och botade alla som var under djävulens 

våld. Han blev utan jämförelse den störste förkunnaren i både lära och liv 

som levat på jorden. Men av avundsjuka utlämnade judarna honom till hedningarna 

för att korsfästas. 8 Guds dom över Israel som dödar sin egen Messias 

– Livets furste – blir fruktansvärt hård. Jerusalem blir ödelagt, templet nedbränt 

och vårt folk förskingrat ut över världen. 9 

3 

Daniels syn vid Hiddekel (Tigris) Dan 10:9 Synen indikerar att Daniel fick se en syn av 

”förbundet ängel” – Kristus i GT som Försonaren, klädd i prästdräkt (3 Mos 16:4), jmf 1 Kor 

10:4. Den som hjälpte Daniel upp på benen var troligen ängeln Gabriel. 4 Sanningens bok Dan 

10:21 Vårt folks lidandehistoria 5 En leopard med fyra huvuden (Alexanders rike delades i 4 

delar) Dan 8: 8-12 6 En arglistig kung (Antiokus Epífanes) Dan 11: 21-3 7 Det fjärde riket 

(romarriket) Dan 2:31-49 8 Den Smordes död Dan: 9:26-27 9 Jerusalems ödeläggelse Dan 9:26 

201

Vårt folk får gå igenom hemska lidanden. Men genom allt lever tron på 

Israels Gud vidare och vi bevarar vår särart. Mycket långt fram i tiden börjar 

en del judar i förskingringen att återvända till Israel som då var så gott som 

öde. Med sinnrika bevattningssystem, nya odlingsmetoder och trädplantering 

får man åter ”ödemarkerna” att blomstra. Några årtionden senare startar en 

galning med stor ondska ett världskrig. Då han är på höjden av sin makt genomdriver 

han en fruktansvärd utrotning av judar i diasporan då miljoner av vårt 

folk går under. När galningen blivit besegrad beslutar världssamfundet att vi 

ska få vårt land tillbaka. Inte enbart judar utan även israeliter 10 från hela världen 

kommer nu i skaror för att åter intaga löfteslandet som gavs åt Abraham. 

Men därmed är det inte slut på problemen. Då de israeliska kolonisatörerna 

har stora framgångar med att utveckla landet, flyttar många fler av Ismaels 

söner 11 in i närområdet för arbete och utkomst i det expanderande Israel. Samtidigt 

anklagar folket som bor i Kanaan, som nu kallas för Palestina, att de 

hemvändande israeliterna tagit deras land. Det är mycket om kampen mellan 

israelier och palestinier som ändtidens dramatiska händelser handlar. 

Hananja: – Tack Daniel, för denna fascinerande inblick i framtidshistoriens 

värld. Jag både häpnar och blir överväldigad av historiens oväntade vingslag. 

Daniel: – Detta blev endast en kort redogörelse för judafolkets förskingring 

och återförening i löfteslandet. Nu ska jag berätta fortsättningen av vad jag 

fick se av ändtidens märkliga värld. 

Britannia 

Frankia 

Scweiz 

Ungarn 

Romania 

Spania 

Italia 

Jugoslavia 

Bulgaria 

Armenia 

Hellas 

Tyrkia 

Marocko 

Algerie 

Tunis 

Syria 

Irak 

Israel 

Transjordania 

Libya 

Egypt 

202 

Denna karta av IMPERIUM ROMANUM med romarikets utbredning 

år 117, lät Mussolini sätta upp i skulpterad marmor på en gata i Rom 1936. 

10 

Israelier = invånare i staten Israel. Israeliter = Abrahams barn genom löftessonen Isak, de 

tolv stammarna. 11 Ismaels söner = Araber. De tolv stammarna till Ismael, Abrahams son med 

den egytiska tjänstekvinnan Hagar.

Kapitel 36 

En profetia om tidens slut 

– Berättelsen utgår från Danielsbokens tolfte kapitel 

Kunskapen skall förökas 1 

Daniel: – Medan Gabriel talade fick jag åter se det han framställde i mäktiga 

syner. Jag blev nu förflyttad fram till de allra sista åren – de yttersta dagarna 

– av den tidsepok som kallas för hedningarnas tid. 

Hananja: – Hur ser världen ut då 

Daniel: – Ängeln nämnde att i den yttersta tiden kommer kunskapen att bli 

mycket stor. Jag fick se in i framtidens värld, som i de flesta avseenden var 

mycket olik vår egen. Jordens befolkning hade ökat kolossalt. De vilda djuren 

var nästan helt utrotade. Det fanns väldiga städer med höga hus och förnämliga 

byggnader. På nätterna var städerna upplysta av ett magiskt ljus och på avstånd 

såg de ut som gnistrande diamanter. Överallt fanns det vägar och det vimlade 

av olika slag av självgående fordon, både stora och små. Människorna for fram 

och tillbaka, inte bara på land och till sjöss, utan även i luften fanns det stora 

maskiner, som forslade miljontals människor mellan de stora städerna. 

I synerna jag såg fanns det jättelika arenor där skaror av människor samlades 

för att se på kampsporter, som är helt okända för oss. Jag såg underbara 

konstverk och musiken hade utvecklats på ett sätt som jag inte hade förväntat 

mig. I de stora städerna fanns det väldiga bibliotek, och det såg ut som om alla 

kunde både läsa och skriva. Man kunde bota människor genom att skära upp 

dem och även byta ut hela organ, till och med både hjärta och lungor. En sak 

var mycket underlig. Många människor hade en vit pinne i handen som utvecklade 

en svag rök när de förde den till munnen. Jag fick ingen förklaring till det 

fenomenet. En annan märklig sak var att det låg massor av nakna människor 

vid kusterna som till synes helt frivilligt lät bränna sina kroppar. Emellanåt 

svalkade de sig i vattnet. Soldyrkarnas antal var i legio. 

Det fanns maskiner som framställde allt – kläder, mat, möbler, hus och 

böcker. I hem, i skolor och på arbetsplatser fanns det ett fönster genom vilket 

man kunde se allt som hände i hela världen. Den yttersta tidens värld var oerhört 

fascinerande, och när den öppnades för mig blev jag övermåttan häpen. 

Men vad som gjorde mig så betänksam och förvånad var, att trots den fantastiska 

tekniken, kunde jag samtidigt se att det fanns många krig på jorden. I 

det ena landet efter det andra höll man på att förgöra varandra med mycket 

utvecklade vapen, som kunde förinta hela städer och döda mängder av oskyldiga 

människor. 

1 

Kunskapen ska förökas Dan 12:4b, ”Många skall fara fram och tillbaka, och kunskapen skall 

öka.” = översättning från King James Version: ”Many shall run to and fro, and knowledge shall 

be increased.” Dake s882 

203

Trots de tekniska framstegen eller kanske gå grund av dem, blev problemen 

i världen allt större. För att hindra krigsutbrott bildades det mäktiga försvarspakter 

mellan länderna, men som en följd av detta blev många fler länder 

indragna i krigen, som flera gånger utvecklades till världskrig där miljontals 

människor dödades. Hela världen förenades då i ett slags fredsförbund. Men 

det hjälpte inte, ty när själviska nationella intressen fick övertaget, kunde världssamfundet 

inte mycket göra av rädsla för nya världskrig. 

Striden om Jerusalem 2 

Jag, Daniel, såg att ett av de stora världsproblemen i den yttersta tiden var, 

som jag redan nämnt, de ständiga striderna mellan Israel och dess grannar. De 

folk, som till en del befolkade Israels gamla land, och kallas för palestinier – 

såg på de hemvändande judarna som inkräktare. Då det uppstod strider, var 

israelierna överlägsna och många palestinier flydde till grannländerna, varifrån 

de fortsatte sin kamp för det som de ansåg vara deras land. De kunde inte se att 

judarna hade någon rätt till det land, som de varit borta ifrån i så många år. Men 

världssamfundet hade tillåtit judarna att återvända till Israel. 3 Därför blev det 

konflikter mellan flera av de länder i världssamfundet, som tog judarnas parti 

och mellan palestiniernas grannländer, som tog parti för den befolkning, som 

fanns där innan judarna började återvända i stor skala. Det största kampen handlade 

om Jerusalem. Båda parter ville ha den som huvudstad. Tvisten fokuserades 

gång på gång i världspolitiken. Många länders statschefer försökte att lösa 

konflikten, men ingen lyckades. Jerusalem förblev en allt för tung ”lyftesten” 4 

för alla folk i hela världen. Var och en som försökte lösa detta problem fick se 

sin maktlöshet och skadade sig själv då de ingrep för att ändra situationen. 

Utöver vanliga krig fanns det ett nytt förskräcklig fenomen som kallades 

för terrorism. Med små laddningar av ett explosivt ämne kunde man spränga 

hela hus i luften och döda många oskyldiga människor. Det hemska är att det då 

ska finnas människor som vill offra sina egna liv för att döda så många som 

möjligt av dem man hatar. Vårt folk blev särskilt utsatt för dessa terroristattacker. 

Som på Sodom och Gomorras tid 5 

Hedningarnas tider led mot sitt slut. Jag såg att ondskan på jorden utbredde 

sig alltmer. Lagbrotten, rofferiet och olyckorna och de många krigen medförde 

att det inte längre gick att upprätthålla någon moralisk standard. 

Våld och mord hörde till vardagen. Det blev accepterat att män levde med 

män och kvinnor med kvinnor som likvärdigt med naturlig samlevnad. Det 

perversa levnadssättet, som rådde på Sodom och Gomorras tid, men då på ett 

begränsat område, var nu allmänt i hela världen. Vinstbegär och maktlystnad 

förde med sig den ena korruptionsskandalen efter den andra. Höga chefer och 

makthavare levde ett dubbelliv där mutor och falsk bokföring hörde till rutinen. 

På alla områden tog laglösheten överhanden och kärleken mellan människorna 

kallnade. Många sysslade med ockulta seanser. Astrologi, spådom och magi 

204 

2 

Striden om Jerusalem Sak 12:2-3 3 Israel är det namn på landet som användes på Jesu tid, 

Matt 2:21 4 En lyftesten Sak 12:3 5 Som på Sodom och Gomorras tid Luk 17:28-30

lev mycket vanligt. Till och med satansdyrkare började att uppträda helt öppet. 

Jag, Daniel, såg allt detta och undrade över att världen kunde bli så ond. 

Det moraliska förfallet 6 kom inte på en dag. Det ökades gradvis år efter år. 

Folk var villrådiga och rädda. Det hjälpte inte att stifta lagar eftersom de 

inte efterlevdes. Det var då som folk började att ropa efter en stark ledare som 

kunde bestämma. Det skulle vara en som hade sådan auktoritet att de andra 

politikerna åtlydde honom. 

En profetia fram till tidens slut 

I levande bilder hade jag, Daniel, fått se vilka fruktansvärda lidanden som 

skulle drabba vårt folk. När jag uppmärksamt lyssnade på fortsättningen av 

ängeln Gabriels utläggning, förstod jag, att jag ännu inte sett allt. Det allra 

värsta lidandet skulle komma vid slutet av denna tidsålder. Ty då Gabriel åter 

började tala, beskrev han en stor vedermöda, som skulle drabba hela världen 

och särskilt Israel och Jerusalem just innan Messias kommer 7 tillbaka som konung 

i makt och härlighet. Ondskan ska då kulminera i en hemsk och gudlös 

person, som kommer att uppträda vid slutet av hedningarnas tider. Det ska 

nämligen vid den tiden finnas en ogudaktig kung, liknande den onde kungen i 

Nordriket, som kommer att sätta sig upp mot allt vad Gud 8 heter. Ängeln kallade 

honom för Antikrist 9 eftersom han ska bli raka motsatsen till Messias – 

Kristus. Ett annat namn på den onde potentaten är den Laglöse. 10 Gabriel beskrev 

den tiden och detta gudlösa monster med följande ord: 

– Även en del av de gudfruktiga ska komma på fall i de yttersta dagarna, 

men de ska bli renade och bli förberedda 11 inför den vedermöda som ska bli vid 

tidens slut, när Guds tid är inne. Den onde kungen 12 – Antikrist – ska göra 

precis som han vill och framhäva sig själv och påstå att han är större än alla 

gudar. I sina hädelser och sin självhävdelse ska han tala så förmätna ord om 

Gud att alla häpnar och detta utan att han blir straffad. Tvärtom kommer han att 

ha framgång i allt vad han företar sig tills dess hans tid är ute, ty Guds planer 

med honom ändras inte. Inte ens för sina fäders gud ska han ha någon respekt, 

inte heller för någon annan gud, ty han ska skryta och påstå att han är förmer än 

dem allesammans. 

Satansdyrkan i ändens tid 13 

– Antikrist ska vara under inflytande av ”fästenas gud” – av ondskans 

andemakter i himlarymderna. Denne gud ska uppträda under ett nytt namn som 

hans fäder inte känner till. Antikrist ska nämligen dyrka den onde fursten i 

andevärlden och till Satans präster ska han ge dyrbara gåvor av guld och silver. 

Med denne främmande guds hjälp ska han inta starka befästningar och gå segrande 

fram vart han än vänder sig. Alla som böjer sig för honom ska han hedra 

och göra till makthavare med betydelsefulla poster och ge stora rikedomar i det 

imperium, som han på en kort tid ska bygga upp. 

6 

Det moraliska förfallet Matt 24:12; 2 Tim 3:15 En profetia om tidens slut 7 Just innan Messias 

kommer... Matt 24:29 8 Sätta sig upp mot Gud.. 2 Thess 2:3f 9 Antikrist 1 Joh 2:18, 4:3 10 Den 

Laglöse 2 Thess 2:3-10 11 Bli renade Dan 11:35 12 Den onde kungen Dan 11:36-39 13 Satansdyrkan 

i ändens tid Fästenas Gud Dan 11:38,39; Ef 6:12 

205

Jorden delas upp i maktsfärer 

Vad Gabriel hade sagt om den Laglöse, Antikrist, fick jag strax därefter se 

förverkligas genom den politik som bedrevs i ändens tid. Jorden delades upp i 

stora maktblock. I stället för att bilda försvarspakter, enades världen alltmer – 

särskilt i Västvärlden – i stora handelsblock för att genom den fria handeln öka 

välståndet i världen och höja levnadsstandarden för alla. Genom detta skulle de 

många krigen dem emellan förhindras. I Västerlandet – Europa 14 – bildades ett 

handelsförbund mellan starka makthavare som gjorde upp regler för handeln. 

I väster fanns det ytterligare en maktsfär. Den låg på andra sidan ett stort 

hav, längre västerut. Detta väldiga land upptäcktes av européerna när de fick så 

stora båtar att de kunde korsa havet. Många från de gamla länderna emigrerade 

till detta land och startade ett nytt liv där. Där bildades flera länder och det 

uppstod en union av förenade stater som blev ett av världens starkaste länder. 

I nordost uppstod ett annat maktblock som blev väldigt mäktigt. Mellan 

detta Nordrike i öster och Västerlandet rådde länge en stark rivalitet om världsmakten, 

men som hölls stången av det faktum att båda sidor hade så fruktansvärda 

vapen att den ene kunde förinta den andre. Därför var det ingen som 

vågade starta ett krig. Det kallades för ”terrorbalans”. Längre österut såg jag 

ännu en maktsvär som gick under namnet ”Österns kungar”. Ytterligare ett 

mäktig maktblock bildades bland länderna runt Israel. 

Synen av världsriken i from av en bildstod 15 

När jag såg denna utveckling drog jag mig till minnes drömsynen av en 

bildstod jag fick se i min ungdom och som jag fick uttyda för kung Nebukadnessar. 

Synen handlade om mäktiga världsriken under hedningarnas tider. Ängeln 

Gabriel visade mig dessa världsriken som i ett panorama och jag fick även 

veta namnen på dem. 

Bildstoden bestod av fyra delar: Huvudet var av guld – det syftade på 

Babylonien, det rike som jag levat i nästan hela mitt liv. Nästa världsrike – med 

bröst och armar av silver – var alliansriket Medien-Persien. Buken och höfterna 

av brons blev ett mäktig rike genom en stor härförare vid namn Alexander 

den store som på kort tid erövrade det persiska riket och lade grunden till 

det grekiska imperiet. Romarriket hette det fjärde riket som utgjordes av bildstodens 

båda ben av järn. Det blev det största och mäktigaste av alla världsrikena 

och lade under sig nästan hela världen. Men när det var som störst delades det 

i två hälfter och upplöstes sedan i många mindre nationer. 

Hananja: – Jag minns mycket väl uttydningen av synen. Vi samtalade ofta 

om den i vår ungdom. När du nu såg in i framtidens historia, så sa du att det 

fjärde riket delades och sedan upplöstes i andra stater. Men var det inte det 

riket som skulle krossas vid Messias ankomst. Han var ju ”den lilla stenen” 

som ska slå sönder ”fötterna och tårna” på bildstoden så att det hela kollapsar. 

Du sa ingenting om den delen av bildstoden som ju var av ett annat material, 

järn blandat med lera. 

Jorden delas upp i maktsfärer 14 Europa – ett assyrsikt ord som betyder Solnedgångens land. 

15 

Synen av världsriken i form av en bildstod - fyra världsriken, Dan 2:36-45

Daniel: – Vi kommer snart till det. Först vill jag säga att de två benen på 

bildstoden var en ”profetia” om att det fjärde riket skulle delas i två delar. Det 

var just vad som skedde. När det stod på höjden på sin makt delades det i 

Västrom och Östrom, vilka sedan upplöstes. Men i ändens tid ska det fjärde 

riket uppstå på nytt i en reviderad form. Det kommer endast att vara en kort tid. 

Synen av de fyra odjuren 16 

Hananja: – Hade du inte också en syn av världsriken i from av olika odjur 

Daniel: – Jo, och det handlade om samma världsriken fram till Messias 

ankomst som kung i makt och härlighet. De har det gemensamt att de alla har 

förföljt Israel. Jag ska återge de synerna helt kortfattat: 

Först såg jag ett lejon med vingar, det var Babylonien. Nästa syn var en 

björn, vilket symboliserade Medien-Persien. Därefter såg jag en leopard med 

fyra vingar och fyra huvuden, vilket syftade på det grekiska imperiet som delades 

i fyra delar. Det fjärde odjuret ”var fruktansvärt, skräckinjagande och omåttligt 

starkt.. och det hade tio horn.” Det syftade på rommarriket. 

Det fjärde riket uppstår på nytt 17 

Jag fick se hur det fjärde riket som delades i Västrom och Östrom kom 

tillbaka i en avslutande del med ”fötterna och de tio tårna” på bildstoden och 

med ”de tio hornen” på det fjärde odjuret. Dessa maktblock i öst och väst 

utvecklades steg för steg. Det började i den forna östromsdelen. Där bildades 

ett förbund med många länder under benämningen ”arabförbundet”. 18 Det som 

höll dem samman var, dels att de alla var efterkommande till Abrahams son 

Ismael som fick tolv söner, och dels att de alla hade ”profetens” religion som 

statsreligion, vilken de ansåg vara den enda rätta läran om Gud. Ett tredje sammanhållande 

motiv var tyvärr deras aggression mot judarna och staten Israel. 

När man i Västerlandet hade bildat den handelsunion som påminde om 

Västrom var grunden för sammanhållningen en pakt som kallades för ”romfördraget”. 

Det hade en sådan framgång att allt fler länder ville vara med, både 

norrut och österut. Efter en tid utvecklades detta handelsblock till en stark union 

som inte enbart gällde handel utan även hade en politik på alla nivåer med egen 

armé och utrikespolitik. Mer än trettio länder ingick i europaunionen och varje 

land hade en hel stab av tjänstemän med en president som högste ledaren. Medan 

välståndet växte i väst, var de flesta länderna i öst fattiga. Detta medförde att 

nästan alla östländerna ville ansluta sig till handelsunionen i väst. 

Jag såg att i ändens tid skulle det fjärde riket komma igen, först som ett 

östblock och ett västblock. När slutligen handelsblocket i väst utvidgades att 

även omfatta länder i öst, hade det antika romarriket ”återuppstått” men i en 

annan form. Förutom alla länderna runt Medelhavet omfattade det även Israel 

och flera andra länder i öster och i norr. Hela tiden växte detta rike i styrka och 

inom en kort tid blev det världens mäktigaste. Jag såg att odjurets tio horn var 

16 

Synen av de fyra odjuren Dan 7:7-8,23-27 17 Det fjärde riket uppstår på nytt Dan 7:7-8,23f 

18 

Arabförbundet bildades år 1945 med syfte att återupprätta det arabiska väldet. Med PLO har 

det 23 medlemsstater.

tio presidenter 19 som tillsammans regerade över den väldiga unionen. Det gamla 

Roms dödssår hade läkts. 

Hananja: – Jag vill minnas att du talade mycket om ett litet horn som skulle 

slå ut tre andra horn och sedan ta makten över det fjärde riket. Hur gick det till 

Daniel: – Jag kommer till det. Men först ska jag berätta att jag fick se ännu 

ett par märkliga syner – av en eldröd drake och av ännu ett odjur, som var en 

sammansättning av alla de andra odjuren, och som ”uppstod” i ändens tid. 

En eldröd drake 20 – en metafor för Satan 

Efter återbildandet av det fjärde riket fick jag se en eldröd drake med sju 

huvuden med sju kronor på sina huvuden. Drakens stjärt drog ned en tredjedel 

av himlens stjärnor till jorden. Jag såg tydligt att draken var en symbol för 

Satan och den onda andevärlden. Satan, som en gång var en strålande kerub 

med namnet Lucifer – som betyder ljusbringaren – drog i sitt fall med sig en 

tredjedel av himlens änglar i sitt uppror mot Gud. De är nu verksamma i mörkrets 

tjänst på jorden. Drakens sju huvuden med sina kronor betydde sju 

världsriken med sina kungar. 21 De har det gemensamt att de alla har försökt att 

utrota Israel, Guds utvalda folk på jorden. Gabriel nämnde namnen på dem 

alla. Ett åttonde 22 och sista världsrike symboliserades av hela draken. 

Det första huvudet: Egypten – hebreiska gossebarn kastades i Nilfloden. 

Det andra huvudet: Assyrien – krossade norra Israel och förde de tio stammarna 

i fångenskap. Det tredje huvudet: Babylonien – krossade Juda, brände 

Jerusalem och förde folket i fångenskap. Det fjärde huvudet: Persien – kung 

Darejaves skrev under ett dekret om att alla judar skulle utrotas. Det femte 

huvudet: Det grekiska imperiet (Syrien) – Antiokus Epifanes försökte utrota 

judarna under sin terrorregim i Jerusalem. Det sjätte huvudet: Rom – brände 

Jerusalem och förskingrade alla judar utöver världen. Det sjunde huvudet: De 

tio hornens rike – börjar kriget mot de heliga. Hela draken: Antikrist rike, de 

sista sju åren av hedningarnas tid – ska försöka förinta Israel och utrota alla 

judar vid Harmagedon. 

Ett odjur med sju huvuden 23 – det sjunde världsriket 

Gabriel lät mig nu se ännu en syn av ett fruktansvärt odjur som skulle 

symbolisera det sista världsriket på jorden. Det var både likt och olikt det fjärde 

odjuret i min gamla syn om de fyra världsrikena. Det hade sju huvuden och tio 

horn och på hornen fanns det kronor. Ett av dess huvuden hade fått ett dödligt 

hugg, men det dödliga såret hade läkts. 

Kroppen hade detaljer av flera andra djur. Gapet var som ett lejons gap. Det 

påminde mig om Babylonien, 24 som symboliserades av ett lejon med två vingar. 

208 

19 

10 horn - 10 kungar (presidenter) Dan 7:7, Upp 17:12 20 En eldröd drake Upp 12:3-4,7-17, 

13:4 21 Sju världsriken Upp 17:9-10 22 Ett åttonde rike Upp 17:11. Vid uppräkningen av de 

världsriken som förföljt Israel, ställer man sig frågan varför inte andra stormakter som det 

spanska väldet och Hitlers tredje rike kommer med. Svaret är att profetian gäller endast den tid 

då Israel aktivt är Guds redskap i världen. Mellan den 69:e och 70:e årsveckan under den 

kristna församlingens period, ligger Israel i en andlig träda. 23 Ett odjur med sju huvuden Odjuret 

symboliserade det sjunde världsriket - odjuret Antikrist Upp 13:1-8

Vidare hade odjuret ramar som en björn. Världsriket efter Babylonien var 

Medien-Persien, 25 symboliserat av en björn. Själva kroppen på odjuret var 

en leopards, vilket var en symbol för det tredje världsriket, nämligen Grekland, 

26 som var en leopard med fyra huvuden och fyra vingar. Slutligen hade 

odjuret tio horn liksom det fjärde hemska odjuret i min tidigare syn. 27 

Jag såg nu att odjuret med de sju huvudena var det sjunde världsriket som 

ska uppstå i ändens tid och regera över hela det territorium som dessa länder en 

gång härskat över, och som nu var symboliserade i odjurets kropp. De sju huvudena 

hade samma betydelse som de sju huvudena på draken, nämligen 

världsriken, men kronorna hade flyttas över från huvudena till de tio hornen 

som nu var kungar 28 och regerade i det sjunde världsriket. Liksom draken – 

Satan – hade haft de sju världsrikenas kungar under sin kontroll, vilka alla hade 

försökt att utrota Israel, så var även det sjunde världsriket med de tio hornen 

under Satans inflytande för att förgöra Israel. 

24 

Babylonien - ett lejon Dan 7:4 25 Medien-Persien - en björn Dan 7:5 26 Grekland - en leopard 

Dan 7:6 27 Odjuret med 10 horn Dan 7:7 28 Horn med kronor Upp 13:1, 17 

= Väst-Europa 

= Ryssland 

= Islamländer 

Ryssland 

K = Kirgisistan 

T = Tadsjikistan 

A = Aralsjäön 

Kazachstan 

Marocko 

Algeriet 

VÄSTROM 

Tunisien 

Libyen 

ÖSTROM 

Egypten 

Turkiet 

Israel 

Syrien 

Jordanien 

Kaukasus 

Irak 

Uzbekistan 

Turkmenistan 

LEOPARDENS RIKE 

Saudarabien 

Det sjunde världsriket. Odjuret med sju huvuden i Upp13, blir det sjunde världsriket under 

hedningarnas tid och enligt symboliken blir det en sammansättning av Västrom och Östrom och 

alla de andra tidigare världsrikena som förföljt Israel. Både ”björnens” (Persien) och ”leopardens 

rike” (Det grekiska imperiet) sträckte sig ända till Indien. Länderna i öst är sammansvetsade 

genom Islam och i sitt hat mot Israel. 

A 

Iran 

Oman 

K 

T 

Afghanistan 

Pakistan 

Kina 

Indien 

Länder i Kaukasus 

-I södra Ryssland: 

Abchazien 

Nordossetien 

Ingusjien 

Tjetjenien 

Dagestan 

Sydossetien 

- Fria länder: 

Georgien 

Azerbaijan 

Armenien 

209

Antikrists rike – det åttonde och sista världsriket 29 

Hananja: – Sa du inte att det skulle bli ett åttonde rike 

Daniel: – Jo, Gabriel visade mig ett 8:de världsrike – som blir det sista och 

det allra värsta. Det kommer att uppstå ur det sjunde riket. Det är Antikrists rike 

som symboliseras av det lilla hornet, vilket växer och blir större än alla de 

andra hornen och tar makten över det sjunde världsriket – de tio hornens rike. 

Antikrist är först en av kungarna 30 i det 7:de riket men blir diktator i det åttonde 

och sista världsriket under hedningarnas tider som varar en kort tid. Odjuret är 

en symbol både på Antikrist och på det imperium han ska härska över. 

Jag såg vidare att Satan gav sin tron och sin makt 31 till Antikrist. Att odjuret 

fått ett dödligt hugg, betydde att det fjärde riket (romarriket) i min tidigare syn 

om de fyra odjuren gick under av dödliga hugg från anfallande folk, men att 

dess dödssår 32 nu var läkt. Det uppstår igen som de tio hornens rike i ändens 

tid. Det dödliga såret hade en dubbel betydelse för det betydde också att en 

gudlös person, som förut på ett grymt sätt förföljt Guds utvalda och blivit dödad 

och förvarad i avgrunden, 33 uppstår på nytt i ändens tid för att fortsätta att 

kriga mot de heliga. Han är odjuret som var och inte är mer, 34 men som ska 

stiga upp ur avgrunden och gå mot sin undergång. 

Det lilla hornet började växa 35 

Det var i denna union av stater i öst och väst, som jag, Daniel, fick se den 

onde kungen, Antikrist, framträda. Det var precis som jag sett i min syn om det 

fjärde odjuret många år tidigare, nämligen hur ett litet horn skulle växa upp 

mellan odjurets tio horn. I början hade han inte så stor makt, men efter en tid 

slog han ut tre horn och sedan tog han makten över hela imperiet. 

Detta var just vad som hände när Antikrist trädde fram i historien. Han gick 

från seger till seger. 36 Den väldiga administrationsapparaten, som fanns i unionen 

passade honom väl, och genom list och fagra löften tillvällde han sig makten 

och blev med tiden den som bestämde. Genom hot om terror från en del av 

hans anhängare som redan hade utfört hemska illdåd, blev slutligen Västvärlden 

tvingat till underkastelse och att acceptera honom som ledare. Fem makthavare 

från väst flyttades över till öst som tillsammans utgjorde imperiets högsta 

beslutande organ med honom själv som president. Sedan han fått tre av dem 

under sin kontroll, kunde de övriga inte stå honom emot, utan de gav honom en 

diktators makt. I början var han mycket framgångsrik med sina briljanta idéer 

som duperade de flesta, och allt vad han företog sig lyckades. Välståndet steg 

och han skaffade arbete åt alla. Han blev prisad av de flesta för sin stora intelligens 

och klokhet. Ett snille hade tagit ledningen. 37 

Hananja: – Allt ser ut att kretsa kring Israel. 

Daniel: – Ja, Satans hela strategi går ut på att krossa Guds utvalda folk. 

Men han ska inte lyckas. 

210 

29 

Antikrists rike – det åttonde och sista världsriket Upp 17:11 30 En av kungarna Upp 17:9-11 

31 

Sin tron och sin makt Upp 13:2 32 Dödssår läkt Upp 13:3,12 33 Förvarad i avgrunden Upp 

11:7, 17:8 34 Var och inte är, men ska komma Upp 17:8,11 35 Det lilla hornet började växa Dan 

7:8 36 Han gick från seger Upp 6:2 37 Ett snille i ledningen Dan 11:3-6

Kapitel 37 

Församlingens himmelsfärd 

Hananja: – Sist slutade du med att Antikrist – det lilla hornet – hade tagit 

ledningen. Vad hände sen 

Otroliga händelser 1 

Daniel: – Under en kort tid var det faktiskt fred och ro. De många striderna 

mellan Israel och dess grannar bilades. Den nye härskaren visade sin diplomatiska 

förmåga genom att lösa Jerusalemproblemet och avstyrde därmed ett större 

krig i området. Han fick judarna att gå med på att dela huvudstaden med palestinierna 

för att de i gengäld ostört skulle få bygga upp sitt efterlängtade tempel 2 

på den gamla tempelplatsen som låg strax norr om ett tempel som hette klippdomen. 

3 Men Antikrists avsikt med utspelet var att framöver sätta upp sin egen 

staty i templet. Offertjänsten återinfördes, och alla judar väntade nu på att 

Messias snart skulle komma då Jerusalem skulle bli centrum för ett världsvitt 

fredsrike. 

Innan templet var återinvigt hände märkliga saker. Överallt på jorden försvann 

plötsligt en massa människor. Det skrevs mycket om detta, och flera 

journalister drog den slutsatsen att det endast rörde sig om så kallade kristna 

fanatiker, som genom sina ”ockulta” övningar hade kommit fram till ett stadium 

i sin karismatiska förmåga där de kunde göra sig själva osynliga. Överallt 

varnade den tidens vise för att ha något att göra med dessa så kallade ”karismatiska 

sekter”. De menade att de hade funnit en metod varmed de kunde 

upplösa materien – ett slags trolleri, som skulle bli förödande om det blev en 

allmän trend bland levnadströtta ungdomar. Så löd den officiella förklaringen 

och varningen. 

Den första uppståndelsen 4 

Men jag, Daniel, såg vad som faktiskt hände. Det var en strålande syn av 

härlighet – av gudomlig prakt och makt. Tusen och åter tusen änglar uppenbarades 

i skyn. Hela himlen blev som ett enda ljushav, i vars mitt jag kunde urskilja 

Messias – Människosonen. 

1 

Otroliga händelser Fred och ro, Dan 9:27a, 2 Thess 2:9; 2 De fick bygga sitt tempel, Dan 

9:27b; Matt 24:15; 2 Thess 2:4 3 Författarens antagande. En del forskare har kommit fram till 

att den gamla tempelplatsen ligger i parken norr om klippdomen. 4 Den första uppståndelsen 

När Daniel fick uppenbarelsen om vad som skulle ske i ändens tid fick han befallningen att 

”gömma dessa ord och försegla den skrift intill ändens tid”, Dan 12:4 och ”dessa ord skall 

förbli gömda och förseglade intill ändens tid”, Dan 12:9. Detta leder till antagandet att Daniel 

i verkligheten såg mycket mer än vad han fick skriva ned, en uppenbarelse som apostlarna fick 

genom Jesu eskatologiska tal och genom Uppenbarelseboken och som vi nu i ändens tid kan ta 

del av. 

211

Hans gestalt strålade! Jag hörde mäktiga fanfarer av basunljud och befallningen 

från en överängel om att alla de rättfärdigas gravar skulle öppnas. Vid 

det första basunljudet uppstod alla de heliga från Israels folk från tiden före 

Messias död. Det betydde ingenting om deras kroppar var helt förmultnade, 

sönderbrända eller hade fått sin grav i havet. Vid nästa basunfanfar hörde jag 

Människosonen kalla fram alla de döda som tillhörde ”den kristna församlingen”. 

Överallt uppstod de till liv och lyftes upp i skyn under jubel och lovsång. 

Deras kroppar strålade av evig ungdom! Vilken härlighet! Vilket jubel! 

Vilken skönhet! 

Jag hörde en röst som sade: ”På den tiden skall 5 av ditt folk alla de bli 

frälsta, som finns skrivna i boken. Många av dem som sova i mullen ska vakna 

upp, somliga till evigt liv och somliga till vanära och evig skam.” 

”Detta är den första uppståndelsen. .6 Salig och helig den som får vara med 

i den första uppståndelsen.” Vad jag såg var de rättfärdigas uppståndelse till 

evigt liv. Den kallas för den första uppståndelsen. De ogudaktiga ska också 

uppstå för att dömas för sina gärningar, men det ska ske längre fram i tiden. 

Den kristna församlingens himmelsfärd 7 

Därnäst såg jag något som gjorde mig om möjligt ännu mera häpen och 

förundrad. Åter hördes mäktiga basunljud! 8 Från Messias genomstungna händer 

utgick då strålar av gudomlig kraft över hela jorden. Varje levande person, 

som träffades av dessa strålar av härlighet, förvandlades i ett nu till en ljusgestalt, 

som under jubel och överjordisk glädje lyftes upp i skyn. Jag såg många 

människor, vilka var mitt uppe i sina förvärsarbeten, som plötsligt blev förvandlade 

och uppryckta och fick lämna sina arbeten. Av två personer, som 

arbetade på åkern, blev en uppryckt medan den andre blev lämnad kvar. Två 

låg i samma säng, den ene blev upptagen, 9 medan den andre lämnades kvar. Jag 

såg hur gamla människor fick nya, ungdomliga kroppar. Människor som var 

handikappade och sådana som hade förvridna och fula ansikten blev förvandlade 

till himmelska skönheter, och barn blev i ett nu fullväxta. Jag såg hur de 

lidande och de sjuka fick ikläda sig oförgängliga och underbart sköna, felfria 

kroppar. Jublet och lovsången var öronbedövande! Glädjen går inte att beskriva! 

Vilket makalöst skådespel! 

Det blev en väldig skara, som samlades vid Mästarens fötter. Under tonerna 

av änglakörer, drog de så bort från jordens vedermöda in i ljusets och 

härlighetens himmel. Men på jorden var det inte många som förstod vad som 

hände. Endast de, som kände till vad de profetiska skrifterna sade om Människosonens 

uppenbarelse i skyn, var medvetna om att nu hade det skett. Jesus 

hade kommit tillbaka men många av dem själva hade de inte varit redo. De 

ogudaktiga människorna, som var kvar på jorden, såg ingenting av vad som 

egentligen skedde. De såg inte ens ljuset och hörde inte lovsången. De såg 

212 

5 

På den tiden Dan 12:1-2. 6 Den första uppståndelsen Joh 5:28-29a; Upp 20:6 7 Den kristna 

församlingens himmelsfärd 1Thess 4:14-18 8 Vid basunljud 1 Kor 15:52 9 En upptagen en 

lämnas kvar Matt 24:40-41; Luk 17:34-37

aldrig de förvandlade människorna – de bara försvann. De flesta skakade på 

huvudet och sade inbördes att dessa fanatiker får skylla sig själva för att de blev 

offer för sina ockulta experiment. 

Men bland många av de kvarlämnade kristna, de som inte var redo vid 

Människosonens uppenbarelse i skyn, blev det en stor bestörtning. Skaror av 

dem ropade och grät när de förstod vad som hade hänt. En del hade föräldrar 

eller någon annan anförvant eller vän som plötsligen var borta, och som ofta 

hade talat om Kristi återkomst, och om hur viktigt det var att vara redo för att 

hämtas hem till de himmelska boningarna. Trots alla offentliga varningar för 

de karismatiska kyrkorna, fylldes dessa nu överallt av de kvarblivna som började 

att söka Gud. De visste att det inte handlade om något slags trolleri utan att 

det var ett av Jesu löften som hade gått i uppfyllelse. Över hela jorden utspelades 

nu kristenhetens största väckelse då miljontals människor blev omvända. 10 

De som förut varit ljumma och endast levt för världsliga och materiella värden 

blev nu gripna av en enda sak – att få del av Guds nåd och vinna det eviga livet. 

De två eldsprofeterna 11 

Den tredje märkliga händelsen som jag fick se, var att det i Israel plötsligt 

uppträdde två män, som påstod att de levt en gång förut på jorden för länge 

sedan. De hade nu kommit för att predika bättring för människorna, ty Guds 

vredesdom var nära. De uppträdde på en öppen plats utanför Jerusalem, klädda 

i säcktyg. På den tiden kunde hela världen både se och höra de två vittnenas 

budskap. Den kristna församlingens uppgift att förkunna Guds budskap och att 

vara jordens ljus och salt var slutfört. Genom de båda eldsprofeterna blev Israel 

åter sanningens budbärare på jorden. 

Under flera år före de två profeternas uppträdande hade det pågått en messiasväckelse 

bland judarna. Medlemmarna i denna nya rörelse trodde att den 

Jesus som blivit korsfäst, var deras verklige Messias. De kallade sig för 

yeshouatroende. Genom de två profeternas ihärdiga predikande blev det många 

fler som anslöt sig till denna väckelse. Även för de ljumma kristna som blivit 

kvarlämnade, blev de båda eldsprofeternas framträdande ett avgörande tidstecken 

som bidrog till väckelsen bland dem. 12 

Men det var långt ifrån alla som trodde på de två profeterna. Tvärtom hårdnade 

motståndet mot dem och deras budskap bland den stora massan så mycket, 

inte bara i Israel, utan i hela världen, att man försökte ta död på dem. Men de 

hade en underlig makt, ty alla som försökte att förgöra dem, blev antingen offer 

för sina egna vapen eller så blev de stråldödade. Fastän man inte kunde se att 

vittnena hade några vapen, kunde de sända ut dödande strålar av eld. Därför 

gick de under namnet ”eldsprofeterna”. 

10 

Det är de som kommer ur det stora lidandet. De har tvättat sina kläder rena och gjort dem vita 

i Lammets blod” Upp 7:14b 11 De två eldsprofeterna Upp 11:3-12 Enok och Elia är de enda 

personer i GT som aldrig har dött. Mose dog och blev begraven och kan därför inte dö en gång 

till. ”Det är förelagt människan att en gång dö och sedan dömas” 5 Mos 34:5-6; Hebr 9:27. 

12 

Eldsprofeterna var två andesmorda vittnen – symboliserade av två olivträd och två ljusstakar 

– som vittnar om sanningen, både dom och nåd Apg 2:21; Upp 11: 

213

En av anledningarna till det väldiga hat som riktades mot de två männen, 

var att de förutsade flera olyckor och katastrofer, som faktiskt gick i uppfyllelse, 

den ena efter den andra. Men det var inte vittnena som var orsaken till 

förödelserna, utan på grund av att när ”syndamåttet var rågat” kunde Satan slå 

till med olika ”vedermödor”. Den tidens visa män menade att de två judarna 

hade förmågan att besvärja elementen – ett ockult fenomen, som måste bekämpas 

med alla medel. Men ingen lyckades skaffa undan dem. 

Som på Noas tid 13 

Vad eldsprofeterna talade om var inte enbart straffdomar från Gud. De 

profeterade mest om den sataniska verksamheten på jorden. Sedan den kristna 

församlingen hade lämnat jorden, fanns det ingen barriär mot ondskan längre. 

Församlingen av troende var jordens samvete, men när den var borta skedde 

det en märkbar förändring. Själviskhet, förförelse och ondska uppträdde nu i 

all sin nakenhet utan någon som helst förklädnad. Skamkänslan var borta! Det 

brutala våldet exploderade. Mörkrets andemakter fick nu fritt spelrum och deras 

verksamhet blev allt intensivare. De tog bort friden och utbredde laglösheten. 

Världen var nu lika fördärvad som på Noas tid. Till slut kunde ingen känna 

sig säker. Överallt var det terror och våld. Ondskan på jorden blev så hemsk att 

det inte gick att leva ett normalt liv längre. Kidnappningar och våldtäkter på 

barn hörde till vardagen. Rån, överfall och mord blev så vanliga att nästan 

ingen reagerade längre. Begäret efter narkotika och perversa njutningar var så 

stort att ingen gick säker. Alla måste skydda sig och sin familj, och även vanligt 

folk skaffade sig vapen. Samhälle efter samhälle fick permanent utegångsförbud. 

Polisstaten blev ett faktum. När polisen stod maktlös måste även militären 

gripa in och patrullera gatorna i många städer mitt på ljusa dagen för att upprätthålla 

ordningen. 

Den stora skökan 14 

Därefter visade Gabriel mig åter en märklig syn. Jag såg en kvinna som var 

klädd i purpur och scharlakan och lyste av guld och ädla stenar och pärlor. Hon 

red på odjuret som hade sju huvuden och tio horn och var fullt med hädiska 

namn. I handen hade hon en guldbägare, som var full av skändligheter från den 

otukt hon bedrev. Och på hennes panna var ett namn skrivet, en hemlighet: 

”Det stora Babylon, moder till alla skökor och skändligheter på jorden”. Och 

jag såg att kvinnan var berusad av blodet från de heliga och blodet från Messias 

vittnen. Och jag såg på henne med förundran. Eftersom jag inte förstod vad 

synen skulle betyda, förklarade Gabriel den för mig: 

– Avguderiet började i Babylon. Det är modern till alla skökor för där 

började människor att göra sina egna gudar med åtföljande tempelprostitution, 

slavhandel, sodomi och maktkorruption. Genom Satans präster fortsatte detta 

13 

Som på Noas tid Matt 24:37-39 

14 

Den stora skökan Upp 17:1-6 

214

skökoväsende i alla de följande världsrikena med förföljelse av de heliga – av 

Guds folk – av alla dem som tror på Gud Allsmäktig, himlens och jordens 

skapare. 

Skökan rider på odjuret 

Att du, Daniel, såg ”skökan rida på odjuret och hålla i tyglarna” betyder 

att det är hon som har den verkliga makten. Satans präster har härskat genom 

lögn och liderlighet. Många av jordens kungar och mäktiga män har horat med 

henne. Skökan som du såg klädd i purpur och scharlakan symboliserar alltså de 

falska religioner som genom sina avgudapräster har styrt kungarna på jorden. 

Hon är också en symbol för en avfallen kristen kyrka. 15 När det fjärde riket 

(romarriket) gick under, och den kristna kyrkan blev statsreligion, intog hon 

efterhand alla dess maktpositioner och var under lång tid den dominerande 

världsmakten i Västerlandet. Med ökad makt fick skökoväsendet fäste där och 

en stor del av kyrkans folk blev namnkristna till en politisk och ekonomisk 

institution som gradvis avföll från den kristna tron. Man förbjöd äktenskap för 

präster och införde kvinnodyrkan, helgondyrkan och magiska riter i det som 

skulle vara sanningens grundval på jorden. Följden blev ett djupt moraliskt 

förfall bland många präster och hos dess överstepräst. Det som en gång var 

Guds utvalda församling blev en sköka, medan den sanna kyrkan fick ”gå under 

jorden”. 

Det stora Babylon 

Att du såg kvinnan vara drucken av de heligas blod betyder att under de 

tider då hon haft den politiska makten, har hon förföljt, torterat och dödat dem 

som opponerat sig mot hennes falska läror. För att behålla sin maktställning 

blev hon orsaken till att miljontals människor blev martyrer för sanningen. 

Att skökan var ”klädd i purpur, guld och ädla stenar” visar att hon även 

blir en stark ekonomisk makt som samlar på sig stora rikedomar och smyckar 

sina kyrkor, katedraler och tempel med guld och silver. Den gyllene kalken hon 

hade i sin hand var full av styggelser och orenhet. Det visar att hon tvärtemot 

vad hon representerade lever i otukt och all slags perversa njutningar. Hennes 

begär efter materiella tillgångar gör denna fallna kyrka och dess anhängare till 

mammonsdyrkare och allt slags köpenskap och plundring av lättrogna frodas 

under hennes hägn. Man säljer även syndernas förlåtelse för att därmed kunna 

bygga ännu större katedraler och smycka dem med torn och tinnar av guld. 

Mystiken och materialismen går hand i hand, allt under namnet av heliga plikter 

och heliga offer. Skökan är det stora Babylon, gudlöshetens och hedendomens 

moder på jorden. 

15 

Påven Johannes Paulus II bad onsdagen den 1. september 1999 om förlåtelse för de ”historiska 

synder”, som romerska katoliker hade begått. Den 12 mars 2000 höll påven Johannes Paulus II 

ett försoningstal i Vatikanen, vilket beskrivs som en milstople i den katolska kyrkan. Han bad då 

om förlåtelse för de kristnas förföljelser mot judar, urbefolkningar och andra förtryckta grupper. 

– Men det kommer likväl en dom över deras fortsatta maria- och helgonkult, deras orättfärdiga 

rikedomar och maktutövning, som t. ex. det obibliska påbudet om prästernas celibat. – Påven 

Johannes Paulus II dog den 3 april 2005. Se: www.tidstecken.se 

215

Karismatisk väckelse i den fallna kyrkan 

Men i ändens tid ska ”denna fallna kyrka” få flera ledare som förnyar kyrkan 

i både tro och lära. Trots att det då finns många förnekare, ska de stå fasta 

i sin tro på Messias gudom. De ska även be om förlåtelse för kyrkans synder i 

det förgångna – deras förföljelse, tortyr och död av oliktänkande. 15 Det blir 

även en stark karismatisk väckelse inom denna kyrka. Genom en gudfruktig 

ledare för den gamla kyrkan, som i ändens tid ska ha över en miljard anhängare, 

öppnas ett koncilium där tusentals av dess präster blir samlade. Han öppnar 

samlingen med bönen: ”Kom helige Ande, Skapare!” Den nya öppenheten 

för den helige Ande, som blir följden av det konciliet, blir en av de grundläggande 

orsakerna till att en karismatisk väckelse kunde bryta igenom i den gamla 

kyrkan utan något allvarligare motstånd. Under de yttersta dagarna blir hundratusentals 

av dess medlemmar sanna kristna och fyllda med den helige Ande. 

Enhetskyrkan i ändens tid 

Då den stora unionen bildades har skökokyrkan en stor politisk makt. För 

att stärka sin makt ytterligare bildas en enhetskyrka av flera kyrkosystem. Trots 

de väckelser som har väckt många till sant andligt liv, blir det fritt fram för ett 

liv i sedeslöshet, ockultism och spiritism inom denna så kallade enhetskyrka i 

ändens tid. När Antikrist stiger i makt som det lilla hornet i det sjunde världsriket, 

så måste han underordna sig skökokyrkan i väst och hennes religiösa 

system eftersom det är hon som i början styr de tio hornen. 

Som en följd av väckelsen i den gamla kyrkan och i de karismatiska kyrkorna 

efter de kristnas himmelsfärd, blir det en stor utvandring 16 av medlemmar 

från den döda kyrkan. Skökan går då till angrepp på väckelsens folk och 

vill att alla samlingar för dem som tillhör vad de kallar för ”karismatiska sekter” 

borde förbjudas. Alla måste istället registrera sig i enhetskyrkan – i skökokyrkan. 

De motiverar sitt ställningstagande med att det finns en fara för att karismatikernas 

läror om ”förvandlingen” kan sprida sig och orsaka kaos. 

Hananja: – Vilken strid det blir om makten på alla nivåer. Det ser ut att bli 

trångt för religionsfriheten och sanningen under den sista tiden. 

Daniel: – Antikrist kommer att utnyttja skökan för sina syften. Han ska 

”med lögnens alla tecken och under och med alla slags orättfärdighet bedra 

dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot sanningen och älskade den 

så att de kunde bli frälsta”. 17 Han ska dupera alla dem som tror sig vara säkra 

inom den gamla kyrkans maktsvär. 

16 

Författarens antagande. Det blir förföljelse av dem som har Jesu vittnesbörd efter uppryckandet 

Upp 12:17 17 2 Thess 2:10 

216

Kapitel 38 

Den stora nöden 

– de sista sju åren 

Daniel: – Då fick jag höra ängeln Gabriel säga: ”Det kommer en tid av nöd, 

som inte har haft sin like ända från den dag då människor blev till, ända till 

den tiden.” 1 Många kommer att mista sina liv under denna fruktansvärda tid, 

som dock blir kort. Men det eviga livets härlighet väntar alla dem som blir 

martyrer för sanningen. 

Mikael kastar ut Satan 2 

Efter detta förändrades scenen, och jag, Daniel, fick se en väldig strid i 

andens värld. Mikael, den mäktige änglafursten, som vakade över Israel, hade 

börjat strida mot Satan och hans änglar i lufthimlen. Jag såg Satans högkvarter 

i rymden. Det var inte bara en väldig stad utan ett helt pärlband av städer och 

platser, som han hade byggt upp av ett slags andligt material, som var osynligt 

för människorna på jorden. Det var därifrån han dirigerade alla krig och olyckor 

på jorden. På allt sätt försökte Satan att stressa människorna och få dem att jaga 

efter njutning och pengar, karriär och makt. Därav följde att många blev sjuka 

och vanmäktiga. Människorna, som inte är skapade för sådan hets, förlorade 

friden, och till slut även livsviljan. När sabbatsbudet om att vila var sjunde dag 

nonchalerades, ökade de psykiska sjukdomarna katastrofalt. 

På grund av syndafallet har Satan stor makt på jorden. Där syndamåttet är 

rågat kan han förändra väderleken, både hindra regnet att falla och åstadkomma 

störtfloder och orkanvindar. Han kan förorsaka både jordbävningar och svältkatastrofer. 

Satan är en häxmästare i ondska och hans demoner arbetar febrilt 

under den yttersta tiden med att sända sjukdomar och lidande över människorna. 

Ett av hans främsta vapen är de många böldsjukdomarna, som han formligen 

kastar ut på helt oskyldiga människor. För att plåga och döda manipulerar 

han med skapelsen så att det uppstår den ena farsoten efter den andra. Djävulen 

är fruktansvärt ond och hans mål är att hämnas på Gud och hans skapelse, för 

att han en gång före människans skapelse hade blivit fråntagen sin furstehöghet 

och blivit utkastad från tronhimlen. 

Mikaels änglar var starkare än Satans. Efter en våldsam strid blev Satans 

änglar utvisade från sina boningar. Ljusets änglar intog det ena fästet efter det 

andra och snart fanns det ingen plats för Satan och hans anhang i lufthimlen. 

Satan blev fruktansvärt vred när han blev nedkastad till jorden. Då han visste 

att hans tid därefter var kort, 3 ville han göra största möjliga skada på Guds 

skapelse. Han gav därför all sin makt och sin tron åt Antikrist – den onde kungen 

– som därmed började föra krig mot de heliga 4 för att övervinna dem. 

1 

En stor vedermöda Dan 12:1b SFB. 2 Mikael kastar ut Satan Upp 12:7-12 3 Hans tid härefter 

var kort Upp 12:12. 4 Föra krig mot de heliga Upp 13:7. Förklaring: Vilka är de heliga ”De som 

håller Guds bud och har Jesu vittnesbörd” = Judar och kristna Upp 12:17 

217

Friden är borta från jorden 5 

Fruktansvärda krig och epidemier rasar nu på flera håll på jorden. Flera 

länder i avlägsna kontinenter sluter sig samman för att försöka få ett slut på den 

nye diktatorns makt. Men han förekommer dem alla och skickar ut sina arméer 

för att krossa motståndarnas planer. Människorna bokstavligen slaktar varandra 

i ett fruktansvärt krig, då en fjärdedel av jordens befolkning går under, dels 

i själva kriget men också i de åtföljande sjukdomarna och svälten. Redan efter 

något år blossar kriget upp på nytt, då ett massförstörelsevapen kommer till 

användning. En tredjedel av världen brinner och en avlägsen kontinent utplånas 

nästan helt. 6 

Många gav Gud skulden för detta lidande i världen. Men den stora vedermödan 

var ett verk av Satan och Antikrist i samverkan. Antikrist skydde ingenting 

för att nå sina mål. På den korta tid, som han hade regerat, hade ett världskrig 

utkämpats, då fler människor hade dödats än under alla andra krig. Jordens 

befolkning hade decimerats till hälften. När folk såg allt detta hända förlorade 

de flesta modet och blev helt uppgivna. De ville skydda både sig själva 

och sina barn men stod maktlösa inför allt detta vanvett. Många blev tokiga av 

skräck när de såg det fruktansvärda öde som nu drabbade jorden. 7 

Bland de dödade i dessa katastrofer fanns det många av väckelsens folk. 

Deras tid av nöd och lidande blev därför i många fall inte så lång. De uppmuntrade 

varandra att hålla ut i tro och bekännelse till slutet. Ofta kom döden som 

en befrielse för dem. Jag såg att de aldrig behövde gå till dödsriket. Deras 

kroppar förvandlades i dödsögonblicket till härlighetskroppar, som rycktes upp 

till tronhimlen, där det samlades en väldig skara av de kristna som kommit ”ut 

ur vedermödan”. 8 

Antikrist bryter förbundet och intar Jerusalem 9 

Men Antikrist fick röna starkt motstånd från Egyptens kung, som förklarade 

krig mot honom. 10 Då drog Antikrist ut med väldiga arméer och en stark 

flotta. Eftersom han vid den tiden var i förbund med Israel, fick han tillåtelse 

att tåga genom deras land på sin väg söderut. Han besegrade såväl Egypten 

som alla dess allierade och lade under sig hela Afrika. 

Innerst inne var Antikrist en judehatare och hade som sitt mål att intaga 

Jerusalem 11 för att där sätta upp sin egen tron. När hans trupper tågade tillbaka 

bröt han därför plötsligt det sjuåriga förbundet med Israel 12 och besatte alla 

viktigare platser med sina trupper och intog Jerusalem i ett överraskande anfall. 

Judarna förstod ingenting förrän de fick se Antikrists bildstod på det stora 

offeraltaret på templets förgård. 13 Det blev strider över hela Israel. Nu skulle 

Israel kastas ut i havet! Många judar fick ge sina liv i närkamp med förrädarna. 

5 

Friden är borta från jorden Upp 6:4. 6 En tredjedel av världen brinner Upp 8:7. Se David 

Wilkerssons bok ”Basunen”. 7 Ge upp andan av skräck Luk 21:26 8 Ut ur vedermödan Upp 7: 9- 

14, 9 Antikrist intar Jerusalem Motstånd från Egyptens ”kung” Dan 11:40-42 10 Författarens 

antaganden bygger på Dan 9:27; 11:40-45; Upp 12:13-16 11 Intaga Jerusalem Dan 11:41; Upp 

11:2,7 12 Det 7-åriga förbundet Dan 9:27 13 Antikrists bildstod Matt 24:15; 2 Thess 2:4 

218

Skaror av judar flydde i panik mot öknen österut. Antikrist sände sina elitförband 

efter dem, ty hans avsikt var att helt utplåna den judiska nationen och ge 

landet till Ismaels söner, palestinierna. Men då hans trupper förföljde 14 den del 

av folket, som lyckades fly, gick de förföljande förbanden under i en jordbävning. 

Stora sprickor öppnade sig i marken där de störtade ner. Antikrist förlorade 

därmed en hel armékår, och förföljandet måste upphöra. 15 

Jag, Daniel, såg att omkring en tredjedel 16 av den judiska befolkningen var 

i öknen. De bodde i grottor och i tältläger. De hade brist på allt! Där fanns 

varken mat eller vatten, och efter ett par dagar var förråden slut och de var nära 

att förgås av törst och hunger. Jag påminde mig då Jeremias profetia om Jakobs 

nöd: ”Ve! Detta är en stor dag, 17 en sådan att ingen är den lik. Ja, en tid av nöd 

är inne för Jakob, dock ska han bli frälst ur den.” Jag, Daniel, såg hur folket 

ropade till Herren om förbarmande! Då hände något mycket underbart! Det 

flödade vatten från klipporna och det började att regna manna från himlen 18 , 

precis som det gjort i forntiden på deras långa vandring i öknen efter flykten 

från Egypten. Folket blev väldigt tröstat av vad de såg och hoppet om överlevnad 

växte. Deras Gud var inte död. 

Antikrist dödar de två vittnena 19 

Sedan fick jag se att Antikrist tog på sig uppgiften att undanröja de två 

profeterna. När han lyckades döda dem redan i sitt första försök, blev han storligen 

prisad över hela världen. Nu skulle det äntligen bli ordning och ro igen. 

Många hade nämligen kommit till den uppfattningen att det var profeternas 

”självuppfyllande ödesprofetior” som fördärvade världen. Överallt firade man 

kungens triumf. Det festades bland alla politiker och makthavare. De sände 

gåvor till varandra 20 för att presidenten hade lyckats förgöra de båda ”olyckorna” 

som hade ”terroriserat” världen i ett tusentvåhundrasextio dagar. 

Kriget mot de heliga börjar 21 

Även om skaror av kristna på ett övernaturligt sätt blivit bortryckta från 

jorden, fanns det miljontals kristna kvar, som tillsammans med messiasjudarna 

och israeliterna kallades för ”de heliga” 22 , vilket betyder ”de avskilda” eller 

”de utkallade”. Bland dem fanns ”midnattsväckelsen folk”, som hade vaknat 

upp efter att den kristna församlingen hade tagits bort från jorden och ”messiasjudarna” 

som tog emot den korsfäste som sin Messias. Men ”skökan” under 

beteckningen den allmänna enhetskyrkan kyrkan blev alltmer aggressiv 

mot dem som tillhörde väckelsefolket. 

Antikrist och hans profeter ville egentligen helt avskaffa den kristna religionen, 

och införa sin egen, men han kunde inte eftersom skökokyrkan hade en 

mycket stor politisk makt och kontrollerade de tio hornen. Men när Antikrist 

14 

Hans trupper Upp 12:13-18 15 Antikrist förlorade.. Upp 12:16 16 En tredjedel i öknen Sak 13:9 

17 

Ve! Detta är en stor dag Jer 30:7 18 Kvinnan blir livnärd Upp 12:14 19 Antikrist dödar de två 

vittnena Upp 11:2,7 20 De sänder gåvor till varandra Upp 11:10 21 Antikrists krig mot de heliga 

2 Thess 2; Upp 13:7 22 De heliga Upp 12:17; 13:7 

219

fick veta att enhetskyrkan förlorade mycket folk till de karismatiska rörelserna, 

såg han tillfället att ställa in sig hos skökan för att sedan få makt över henne. 

Tillsammans med de tio hornen beslöt han att gå med på enhetskyrkans krav att 

förbjuda alla frikyrkor och starta en förföljelse mot alla väckelsekristna. Om de 

inte ville registrera sig i den allmänna kyrkan, beslagtogs deras egendom och 

de blev på olika sätt trakasserade. Efterhand blev förföljelsen allt brutalare och 

dessa kristna fick löpa gatlopp och gömma sig för diktatorns patruller. Antikrists 

krig mot de heliga hade börjat. 

Diktatorn upphöjer sig själv till gud 23 

Fram till nu hade Antikrist prisats som den store ledaren och den som gick 

segrande ur varje drabbning. Hans fiender hade åsamkats fruktansvärda nederlag 

genom hans blixtanfall. Men ganska snart fick världspolitiken en oväntad 

vändning. Den högt beundrade ledaren blev besatt av storhetsvansinne. Han 

hade genom sina seanser kommit i kontakt med den osynliga världen och fått 

ett budskap om sin världsmission. I all hemlighet dyrkade han en främmande 

gud – fästenas gud – Satan själv. I flera tal framhöll han att han var den messias 

som världen väntat på. Liksom de två profeterna, påstod han, att han hade levat 

på jorden förut. Han hade nu kommit tillbaka som världens frälsare. 

220 

Den falske profeten 24 

Ytterligare ett odjur trädde fram på scenen. Gabriel 25 kallade honom för 

den falske profeten. Det hade två horn och kroppen liknade ett lamm, men det 

talade som en drake. Många blev förvillade av hans framträdande och hans 

budskap. Han uppträdde nämligen som om han vore en mycket gudlig och 

andlig ledare. Han talade verkligen som en drake full av hat och död mot alla 

otrogna i den ”dekadanta” västvärlden. Till dem som miste sina liv i ”det heliga 

kriget” lovade han ett underbart paradis efter döden. Han kunde göra många 

tecken i Antikrists närvaro och även kalla ned eld från himlen. Det var han som 

inspirerade Antikrist att utnämna sig själv som gud. Inför folket utropade han 

potentaten Antikrist som den ende sanne guden, nu inkarnerad i människogestalt 

som fordrade allas tillbedjan. Han fick stora människoskaror att falla ned 

och tillbedja odjuret som fått sitt dödssår läkt. Han kunde till och med ge ande 

åt odjurets bild i templet och få det att tala. Han såg till att alla i hans närhet 

som inte tillbad Antikrists bildstod 26 blev dödade. 

En satanisk treenighet är nu verksam på jorden. Satan, symboliserad av 

draken, imiterar Faderns allmakt och ger stor makt och auktoritet till odjuret. 

Antikrist, symboliserad av odjuret, imiterar Kristi död och uppståndelse genom 

dödssåret som blivit läkt. Liksom draken fordrar han tillbedjan och proklamerar 

sig själv som världens frälsare. Den falske profeten, symboliserad av 

lamm-odjuret som talade som en drake, imiterar den helige Ande genom att 

kalla ned eld från himlen. Genom sina profetiska uttalanden och åtföljande 

tecken blir han ett pekfinger åt Antikrist och förvillar många. 

23 

Diktatorn upphöjer sig själv till gud 2 Thess 2:4-10 24 Den falske profeten Upp 13:11-18; 

16:13 25 Författaren tänkter sig att det är ängeln Gabriel som hela tiden visar Daniel vad som 

står i Sanningen bok. Dan 9:21; 10:21 26 Tillbedjan av hans bildstod Upp 13:15;14:11

Vad blir slutet på allt detta 27 

När jag sett dessa syner fördes min ande tillbaka till mitt naturliga jag vid 

floden Hiddekel. Jag, Daniel, fick då se två andra män stå där, en på ena sidan 

och en på den andra. En av dem sade till mannen som var klädd i linnekläder 

och befann sig ovanför flodens vatten: ”Hur länge ska det dröja innan detta 

lidande tar slut” Mannen som var klädd i linnekläder och befann sig ovanför 

flodens vatten lyfte sin högra hand och sin vänstra hand mot himlen, och jag 

hörde honom svära vid honom som evigt lever: ”Ännu en tid, två tider och en 

halv tid 28 dröjer det. När det heliga folkets makt är fullständigt krossad kommer 

allt detta att nå sin fullbordan.” 

Jag lyssnade, men jag förstod inte utan sade: ”Herre, vad blir slutet på allt 

detta 29 ” Han svarade: ”Gå, Daniel. Orden hålls hemliga och förseglade intill 

den sista tiden. 30 Många kommer att rensas, renas och luttras, men syndarna 

fortsätter att synda, utan att förstå det. Från den tid 31 då det dagliga offret 

avskaffas och en vanhelgande skändlighet ställs upp skall det gå 1 290 dagar. 

Salig den som väntar 1 335 dagar.” 

En tid, tider och en halv tid 32 

Hananja: – Förklara detta med en tid, tider och en halv tid. 

Daniel: – En tid är ett år och uttrycket en tid, tider och en halv tid blir 3½ år 

vilket är en halv årsvecka. I ett tidigare budskap från Gabriel hade jag fått veta 

att det skulle bli 70 årsveckor i Guds rådslut innan Jerusalem och vårt land 

skulle återupprättas. När vårt folk korsfäste den Smorde efter 69 veckor 33 upphörde 

Israel 34 att vara ett redskap för gudsuppenbarelsen i världen. Förlåten 

rämnade då i templet och Guds härlighet 35 lämnade detta och kom över den 

kristna församlingen, som fick uppgiften att vara sanningens budbärare. 36 

Men det fanns en årsvecka kvar för Israel – den sjuttionde – en sjuårsperiod. 

37 När församlingen lämnar jorden börjar Israel att åter bli Guds redskap 

genom de två eldsprofeterna. De skulle profetera i 1260 dagar 38 eller en halv 

årsvecka, 3½ år. När vittnena blir dödade av odjuret – Antikrist – som kommit 

upp ur avgrunden får han makt att föra krig mot de heliga 39 också i 3½ år eller 

42 månader. Under samma tid är kvarlevan av Israel gömd i öknen 40 där den 

blir försörjd av Gud under en tid, tider och en halv tid, alltså i 3½ år. 

Hananja: – Du talar ofta om Antikrist. När träder han fram 

Daniel: – Antikrists despotiska verksamhetstid blir under den sju-årsperiod 

som sammanfaller med den sjuttionde årsveckan just innan Millenniet upprät- 

27 

Vad blir slutet på allt dettaHiddekel = Tigris. Hur länge dröjer det innan detta lidande tar 

slut Dan 12:6 BOKEN 28 Efter en tid, två tider och en tid = 3½ år Dan 12:7; Jmf Upp 10:5 

29 

Herre, vad blir slutet Dan 12:8 30 Intill den sista tiden Dan 12:9 31 Från den tid då Dan 12:11- 

12 B (Citatet visar att det inte var Jesus som avskaffade det dagliga offret). 32 En tid, tider och 

en halv tid. Tider och stunder Apg 1:7 33 Efter 69 årsveckor Dan 9:26 34 Israel upphörde vara - 

Israels förstockelse Rom 11:25 35 Guds härlighet (Anden) kom över den kristna församlingen 

Apg 2:1;41-42 36 Församlingen, sanningens budbärare i världen Ef 3:10; 1 Tim 3:15 37 Den 

70:de årsveckan - 7 år. Dan 9:27 38 Vittnena profeterar i 1260 dagar = 3½år Upp 11:2 39 Odjuret 

för krig mot de heliga i 42 månader = 3½ år Upp13:7 40 Kvarlevan av Israel i öknen under en tid 

och tider och en halv tid = 3½ år Upp 12:14 

221

tas på jorden. Han kan vara politiskt aktiv även före sju-årsperioden, men det är 

i början av den perioden som han ingår ett förbund för sju år med många länder 

däribland Israel. Efter en halv vecka dödar han de två eldsprofeterna, som då 

har profeterat färdigt efter 3½ år eller 1260 dagar. Han bryter förbundet med 

Israel och sätter upp ”den vanhelgande skändligheten” i templet och börjar sitt 

krig mot de heliga som varar de sista 3½ åren fram till Messias återkomst som 

kung i makt och härlighet. Det blir sammanlagt sju år. 

Hananja: – Vad betyder de 1 290 och de 1 335 dagarna 

Daniel: – Förklaringen till dessa tider i Guds rådslut kommer senare. 

Den vanhelgande skändligheten – en bildstod i templet 41 

När Antikrist intagit Jerusalem avskaffade han genast den judiska offertjänsten 

och fordrade att alla skulle tillbedja den staty av honom själv som han 

satt upp på det stora kopparaltaret. Även i templets allra heligaste satte han upp 

sin bild. Det var den ”vanhelgande skändligheten på helig plats”. Han gjorde 

Jerusalem till sin huvudstad och därifrån dirigerade han sina operationer. 

Jag, Daniel, såg att det blev precis så som jag fått veta i profetian om den 

sjuttionde och sista årsveckan: ”För en veckas tid kommer han att sluta ett 

starkt förbund med många. Under en halv vecka avskaffar han både slaktoffer 

och matoffer. På skändlighetens vingar kommer han som vanhelgar, ända till 

dess att det fastställa slutet drabbar honom.” 42 

Antikrists märke 43 

Efter de många krigen och farsoterna var förödelsen ohygglig i hela världen. 

I Antikrists imperium var det stor brist på allt och all mat ransonerades. 

För att stärka sin makt fordrade Antikrist allas tillbedjan och införde ett märke 

som alla blev tvingade att bära annars fick de inte köpa eller sälja. Att bära 

märket innebar att erkänna Antikrist som gud och härskare. 

Eftersom han såg sig själv som en inkarnation av den ende guden, befallde 

han folk att vallfärda till Jerusalem för att tillbedja hans bildstod. De som trotsade 

blev hotade med döden. Många av de nykristna var ståndaktiga och nekade 

att ta hans märke. Men tvärtemot alla beräkningar och trots all förföljelse 

ökade de verkligt kristustroende i antal, ty många, som förut varit ganska likgiltiga, 

förstod nu att Skriftens profetior var sanna. Men de fick uppleva liknande 

förföljelser som de första kristna fick uppleva. 

Den stora vedermödan 44 

Nu följde en fruktansvärd tid. Som en följd av sina ”uppenbarelser”, startade 

Antikrist ett utrotningskrig mot alla judar 45 inte bara i Israel utan i hela sitt 

imperium. Åter upprepades gamla teser om att judarna var en undermålig ras 

som levde som parasiter på andra. Antikrist understödd av den falske profeten 

kände sig nu kallad av högre makter att befria jorden en gång för alla från detta 

222 

41 

Den vanhelgande skändligheten Dan 9:27; 11:31; Matt 24:15 SFB = Förödelsens styggelse 

42 

Dan 9:27 B2000; Upp 7:9 43 Antikrists märke Antikrists reg.märke Upp 13:16 44 Den stora 

vedermödan En stor vedermöda Dan 12:1; Matt 24:21 45 Utrotningskrig mot alla judar och 

kristna Sak 12:8; Upp 6:9-11; 20:4

avskum. Överallt förföljdes de! Synagogor brändes och judar samlades ihop 

för att förintas. Hatet mot judarna predikades överallt! De som kunde, flydde 

till andra världsdelar eller gömde sig, eller försökte byta identitet. 

Jämsides med förföljelsen av judarna fortsatte Antikrist sin aggression mot 

väckelsefolket i hela sitt imperium och så långt hans makt sträckte sig. Eftersom 

de nekade att taga hans märke drabbades de av hans raseri och många led 

martyrdöden. Den värsta förföljelse och vedermöda för ”de heliga” som världen 

någonsin hade skådat utspelades nu på jorden. Kyrkor plundrades och brändes. 

Deras ägodelar blev beslagtagna och deras skrifter eldades upp. Den som 

inte var märkt med Antikrists registreringsmärke, fick inte köpa eller sälja. De 

kristna fick gå igenom fruktansvärda lidanden. Men nu upprepades fenomenet 

att dessa ”fanatiska” kristna bara försvann. Först skedde det i enstaka fall, men 

efterhand blev det fler och fler och sedan var det stora skaror kristna bekännare 

som plötsligt var borta. 46 

Antikrist ville bli världshärskare 

Antikrists mål var inte enbart att utplåna Israel, utan att lägga hela världen 

under sig och införa en religion där han själv skulle bli tillbedd. Hans plan var 

att utrota alla andra religioner och göra sig själv till den förste verklige världshärskaren. 

En Gud – en religion – och en diktator, skulle ena världen och införa 

det tusenåriga fredsriket. Han menade att han därmed gjorde freden och mänskligheten 

en tjänst, eftersom de olika religionerna ansågs vara orsaken till de 

många krigen på jorden. Alla otrogna skulle nu dödas. Med sina mäktiga vapen 

fortsatte han att terrorisera stora delar av världen. Ingen vågade att opponera 

sig mot honom på grund av att han i ett nu kunde utplåna hela städer och lamslå 

hela länder. 

Jag, Daniel, kände mig alldeles omtumlad. Det var så mycket jag fick höra 

och se på en gång att jag hade svårt att fatta det hela. Först de underbara synerna 

av uppståndelsen från de döda och förvandlingen av de levande människorna 

som trodde på Messias. Sedan kom de båda eldsprofeterna och Messiasväckelsen 

i Israel. Därefter såg jag den väldiga striden i himlen då Satan och 

alla hans demoner blev nedkastade till jorden, vilket blev upptakten till ett 

fruktansvärt lidande och krig mot de heliga, då så många fick ge sina liv. Sedan 

såg jag synen av odjuret som fordrade allas tillbedjan. 

Många hade trott att den superintelligente Antikrist var den starke ledare 

som skulle frälsa världen och återställa ordningen. Även vårt folk, judarna, 

trodde på honom och gick med i förbundet. Men när han visade sitt verkliga 

jag, var det för sent att få bort honom. Strax efter att han kom till makten 

började jordens värsta vedermöda med världens största krig. Han bröt de ingångna 

avtalen och satte sin bildstod i vårt heliga tempel och startade ett utrotningskrig 

av vårt folk. 

Hananja: – Hur kommer det hela att sluta Blir det aldrig någon ände på 

allt lidandet och det meningslösa dödandet När ska Messias komma 

46 

Författarens antagande. Flera partiella uppryckanden är nämnda i Upp 11:12; 12:5; 20:4. 

223

Kapitel 39 

Slutet på hedningarnas tider 

Daniel: – När jag, Daniel, såg att Antikrist hade satt upp sin tron i Jerusalem, 

undrade jag hur det hela skulle sluta. En främmande ond kung, som dyrkade 

Satan och fordrar allas tillbedjan härskar i vår heliga stad! Fruktansvärt! 

Hans bildstoder fanns både på kopparaltaret och inne i templet. Är det så det 

ska se ut i ändens tid Överallt förföljdes oliktänkande! Ingen fick dyrka någon 

annan gud än den som diktatorn bestämt. Hur ska det gå för vårt folk som flytt 

ut i öknen Hur blir det med Jerusalem Hur kunde utvecklingen spåra ur så 

totalt 

Sedan fick jag åter se in i det fördolda – om vad som ska hända i ändens tid. 

Ännu fler av Guds stora hemligheter, som jag inte skulle teckna ned i ord, 

uppenbarades för mig. Ty än en gång fick jag uppmaningen att gömma vad jag 

såg under ett sigill, eftersom det skulle bli känt först när tiden var inne. 

Avgrundens brunn 1 

Jag, Daniel, såg hur en av de fallna änglarna, 2 vilken liksom Satan hade 

blivit utkastad från himlen, fick en stor nyckel. Med den öppnade han avgrundens 

brunn. Då började genast otäcka demoner att välla ut över jorden. Demoner 

är de fallna änglarnas ”barn” och är, liksom hela den onda andevärlden, helt 

osynliga för människorna. Men folk kände av plågorna och greps av en mardrömsliknande 

ångest. Livet blev så bittert att människor önskade sig döden. 

Sedan fick jag se fyra fasansfulla svarta änglar, som var bundna vid den 

bottenlösa avgrunden, komma loss ur sitt fängelse. När de blev lössläppta, följde 

i deras släptåg en armé av ryttare på flera hundra miljoner demoner. De såg ut 

att rida på något som liknade hästar men hade huvud som lejon och många 

svansar. De sprutade eld både från gapet och svansarna. De hade makt att 

sprida pest på jorden. En ny, fruktansvärt plågsam och dödlig sjukdom spred 

sig som en löpeld runt hela jorden och en tredjedel 3 av jordens kvarvarande 

befolkning gick under. Avgrunden hade kommit lös! 

224 

Skökans dom och undergång 4 

Att Antikrist inte från början förföljde skökan berodde på att han länge var 

beroende av hennes makt och måste underordna sig hennes system och de som 

stödde henne. Men när han fick makt över tre av presidenterna, dröjde det inte 

länge förrän de återstående presidenterna också gav all sin makt och sin myndighet 

åt Antikrist, den store ledaren. När nu Antikrist hade blivit riktig säker 

på sin maktställning, blev hans gränslösa hat mot skökan uppenbar. Hans stora 

budskap var att kristendomen var en falsk religion, som måste utrotas om det 

1 

Avgrundens brunn Upp 9:1-21 2 En av de fallna änglarna Upp 9:11 3 En tredjedel gick under 

Upp 9:18 4 Skökans dom och undergång Upp 17:16. Odjuret med de tio hornen är det sjunde 

världsriket som förföljer Israel. Det är också en symbol för Antikrist – det lilla hornet i Dan 7:8 

– vilken i ett senare skede tar makten över detta världsrike.

skulle bli fred i världen. Hans store profet som alltid var vid hans sida, framhöll 

gång efter annan att Antikrists krig var ett heligt krig då alla otrogna skulle 

förgås. Nu skulle alla ”falska” religioner utrotas en gång för alla, och den enda 

religion som tilläts var hans egen, där Antikrist själv var en inkarnerad gud och 

dess högste representant. 

Åter såg jag synen av skökan som red på ett odjur med sju huvuden och tio 

horn. Antikrist tillsammans med de tio hornen kastade nu av sig skökan och 

trampade på henne för att förgöra henne och ta alla hennes rikedomar. Tillsammans 

”åt de hennes kött” och slutligen brände de upp resten i eld. Vad som 

hände var att Antikrist tillsammans med de tio presidenterna plundrade de gamla 

rika kyrkorna på alla dess tillgångar och att fanatiska antikristanhängare tände 

eld på många vackra katedraler. Kyrkorna förlorade sina dyrbara mässkrudar 

och de fina altarna av guld bröts ned. Det var Guds dom över skökan. 

Guds vredesdom 5 

Samtidigt som Antikrist fortsatte sitt krig mot de heliga inträffade nya fenomen. 

Världen drabbades av en mängd egendomliga plågor. Det blev en enorm 

fiskdöd 6 i de stora haven och i floderna blev vattnet som förvandlat till blod. 7 

En komet närmade sig jorden som med sin svans förgiftade dricksvattnet 8 på 

stora områden. En annan svår plåga var att solstrålarna blev så heta 9 att ingen 

längre kunde vistas ute mitt på dagen. Alla fick hålla sig inomhus. 

Guds vredesdom, som de två eldsprofeterna hade förutsagt, hade tagit sin 

början. Dessa plågor drabbade i första hand de ogudaktiga och i synnerhet 

Antikrist och hans rike, medan Guds folk som ännu fanns kvar – de sanna 

kristna – blev på olika sätt skyddade. En av plågorna var att alla som tagit 

Antikrists märke och aktivt deltog i förföljelserna av de heliga fick hemska 

utslag av bölder 10 på hela kroppen. Antikrist själv drabbades av denna pest. En 

annan plåga som hemsökte Antikrist själv, var att hans tron bildlikt talat blev 

förmörkad. 11 Han blev stundtals helt sinnesförvirrad och fick sådana raseriutbrott 

att ingen kunde tro att han hade sitt förstånd kvar. 

En av de olyckor, som berörde hela världen, var en stor ekonomisk kollaps. 

12 På den tiden hade man papperssedlar och värdepapper som betalningsmedel 

i stället för silver och guld. När det systemet inte fungerade längre måste 

alla köpa och sälja med ”märket” som betalkort. Men då ett av världens största 

handelscentrum rasade samman, blev det en kedjereaktion över hela världen. I 

ett nu blev alla värdepapper totalt värdelösa och betalkorten hade inte längre 

någon täckning. Handelsmännen vred sina händer i förtvivlan. Allt var förlorat! 

Det var en olycka som berörde alla, och det blev kaos överallt med arbetslöshet 

och svält i släptåg. 

När Guds vredesdomar drabbade de ogudaktiga, var de visserligen mycket 

plågsamma och kännbara, men likväl blev inga människor dödade av dessa 

plågor. Men jag, Daniel, undrade över varför Gud tillät dessa olyckor och plå- 

5 

Guds vredesdom 1 Thess 1:10, 5:7 6 Fiskdöd Upp 16:3 7 Vattnet förvandlat Upp 16:3 8 Förgiftade 

dricksvattnet Upp 16:4f 9 Solens hetta Upp 16:8-9 10 Utslag av bölder Upp 16:2 11 Antikrists 

tron förmörkad Upp 16:10 12 Ekonomisk kollaps Upp 18:19 

225

gor. Att Antikrist och hans medhjälpare var orsaken till den hemska vedermödan 

på jorden, kunde jag förstå, eftersom de var under inflytande av de onda andemakterna, 

men att Gud, som är barmhärtig och nådig, själv skulle utgjuta sin 

vrede över en del människor, var svårare att fatta. 

Då förklarade Gabriel för mig att Gud genom dessa lidanden ville få de 

ogudaktiga att förstå, att de inte kunde undgå straff för allt det lidande de orsakade 

andra. Avsikten med vredesdomarna var att väcka de ogudaktiga 13 till besinning 

och omvändelse. När människan hårdnackat fortsätter på sin onda väg, 

måste Gud ta till lidande och plågor för att få henne på andra tankar. 

Den sista kallelsen 14 

Ända in i det sista sände Gud sitt budskap och sina budbärare till den gudsförgätna 

mänskligheten för att få dem att ändra sitt leverne innan det var försent. 

Som ett sista försök sände Gud ut änglar som förkunnade evangelium om 

det eviga livet. De flög högt på himlen, och deras budskap kunde höras av 

många människor på jorden. Det var tre änglar, som uppenbarades efter varandra 

och varnade människorna för att tillbe Antikrist och ta hans märke. De 

varnade för den kommande domen och uppmanade alla att tillbe Gud, den Allsmäktige 

som skapat himmel och jord. Många människor som hörde detta tog 

till sig budskapet och blev bekännande kristna. Men de fick vara beredda att 

offra sina liv. 

Trots de svåra förföljelserna då skaror av kristna och judar jagades, torterades 

och dödades, så fanns det många sanna kristna kvar. De var villiga att försaka 

allt, lida de hemskaste kval för att övervinna och få del av den eviga härligheten. 

Kristenhetens första martyrtid upprepades. De blev uppmuntrade till 

att kämpa till döds när de gång på gång fick se hur Herren kallade hem frimodiga 

bekännare genom en plötslig förvandling. 15 Men ingen kunde på förhand 

veta vem som skulle bli martyr eller vem som skulle uppleva himmelsfärd och 

slippa se döden. Detta övernaturliga inslag bland de kristna blev ett mäktigt 

tecken för de troende att till varje pris hålla ut, ty snart skulle vedermödans tid 

få sitt slut och en ny tid bryta in. Gabriels budskap var: ”De övervann honom 

[Satan] 16 genom Lammets blod och genom sitt vittnesbörds ord. De älskade 

inte sitt liv så högt att de drog sig undan döden.” Lammet är ett symboliskt ord 

för den Korsfäste – Frälsaren. 

226 

Den stora vita skaran 17 

Sedan visade Gabriel mig en syn av tronhimlen. Jag fick se en stor skara av 

alla folkslag och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och Lammet, 

klädda i vita kläder med palmblad i händerna. Och de ropade: ”Frälsningen 

kommer 18 från vår Gud som sitter på tronen, och från Lammet.” 

Då jag undrade vilka dessa var och varifrån de hade kommit, fick jag se hur 

de hade samlats från hela jorden. De hade kommit ut från de hemskaste lidan- 

13 

Väcka de ogudaktiga Upp 16:11 14 Den sista kallelsen Upp 14:6-12 15 Författarens antagande 

16 17 

De övervunno Satan Upp 12:11 SFB Den stora vita skaran Upp 7:9-17 18 Frälsningen 

kommer Upp 7: 7-14

den – från jordens nöd och natt. Först var det en och en men till slut blev det allt 

fler som förvandlades och lyftes upp. Det var vedermödans kristna! Vid själva 

avslutningen av den stora vedermödans tid fick alla de kvarvarande kristna 

bekännarna uppleva himmelsfärden. Plötsligt rycktes de upp från jorden till 

den himmelska härligheten. Även de som blev martyrer under denna tid stod 

upp från de döda och förenades med den stora vita skaran. 

Vedermödans kristna – en efterskörd 19 

Dessa kristna som ännu var kvar fick vid slutet av vedermödans tid, fick 

alltså uppleva vad församlingen tidigare hade fått uppleva – de rycktes plötsligt 

upp från jorden till den himmelska härligheten. De som kom ut ur den stora 

vedermödan fick vita skinande kläder, som är ett tecken på de heligas rättfärdighet. 

De har tvagit sina kläder vita i Lammets blod. Vedermödans kristna 

blev en efterskörd till den stora församlingen av återlösta och evigt förlossade 

människosjälar. 

I himlen blev det en skara så stor, att det var omöjligt för mig att göra någon 

beräkning av antalet. Alla var de strålande övervinnare med segerpalmer i sina 

händer. Deras jubel och lovsång var något så underbart att det inte finns ord för 

att beskriva det. Vilka kontraster de hade fått vara med om! De hade i ett nu 

blivit tagna från världens värsta vedermöda in i himlens eviga glädje. Nu skulle 

ingen nöd kunna nå dem. De skulle inte behöva gråta fler bittra tårar – ingen 

törst och hunger skulle nå dem. Messias själv skulle leda dem till det eviga 

livets vattenkällor. Nu stod de där som segrare! Nu var de bärgade för evigt! 

De som hade blivit martyrer under Antikrists förföljelser och nekat att ta 

hans märke, skulle få följa med Messias när han skulle återvända till jorden 

som konung. 20 De skulle få regera med honom på jorden under tusen år. Men 

innan dess skulle de få se de himmelska boningarna. De skulle även få sin 

belöning för jordelivets gärningar inför Kristi domstol. Därefter skulle de presenteras 

inför Fadern och vara med om Lammets bröllopsfest då de skulle få 

uppleva ett av skapelsens största under på ett nytt sätt – den gudomliga och 

eviga kärleken. 

En förstlingsskörd från Israel 21 

Ängeln Gabriel visade mig ännu en syn – en av de märkligaste av dem alla. 

Jag såg en kvinna som var klädd i solen och hade månen under sina fötter och 

en krans av tolv stjärnor på sitt huvud. Hon ropade i barnsnöd och var färdig att 

föda ett gossebarn som skulle regera över folken. 22 Just när hon skulle föda 

visade sig draken med de sju huvudena och de tio hornen, som gjorde sig redo 

att uppsluka barnet när det var fött. Men barnet rycktes upp till Gud och hans 

tron mitt framför gapet på draken. Kvinnan flydde då ut i öknen undan draken. 

Sedan förändrades scenen och jag fick åter se in i tronhimlen. Nu fick jag 

en förklaring till vem solkvinnan var. Hon var en symbol för Israel. Solen, 

19 

Vedermödans kristna – en efterskörd De kom ut ur vedermödan Upp 7:14 20 Återvända till 

jorden som konung Upp 20:4 21 En förstlingskörd från Israel Upp 14:4 22 Regera över folken 

Upp:2:26-27; 12:5 

227

månen och de tolv stjärnorna syftade på patriarken Jakobs familj med sina tolv 

söner. Han fick namnet Israel som betyder Guds kämpe. Sonen som kvinnan 

födde var en förstlingsfrukt 23 av frälsta från Israel i ändens tid. Det var de judar 

som kom till tro på den korsfäste Messias som deras verklige Messias. Jag 

hörde att deras antal var ett hundra fyrtiofyra tusen 24 – tolv tusen från varje 

stam i Israel. Kanske var det ett symboliskt tal, men det var en ansenlig skara, 

som blivit räddad. De flesta hade kommit till tro genom de två eldsprofeternas 

brinnande predikningar om den korsfäste och himlafarne Messias. Även denna 

skara av ”yeshouatroende” judar fick uppleva de svåraste lidanden, inte bara 

från Antikrist och hans bödlar utan även från sina egna – från de judar vilka 

förkastade den Korsfäste som sin verklige Messias. Nu upplevde dessa heliga 

från Israel att de – symboliserade av ett gossebarn – förvandlades och lyftes 

upp, även de, till Guds tron i himlen. De hörde till övervinnarna, som ska regera 

med Kristus i fridsriket. 

Jag, Daniel, fick höra deras sång inför tronen och inför himlens hela härskara. 

De stod på berget Sion och sjöng en sång om Mose och Lammet. 25 Sången 

var som bruset av stora vatten. 26 De sjöng en segersång om att de blivit friköpta 

från jorden som en förstlingsskörd åt Gud och Lammet. De strålade av härlighet 

och Faderns namn, 27 och Lammets namn var skrivet på deras pannor. 

228 

Den stora jordbävningen 28 

Vid avslutningen av hedningarnas tider, fick jag, Daniel, se hur ett våldsamt 

oväder drog fram över jorden. Åskan mullrade och dånade. Blixtrarna 

flammade i ett och det blev en fruktansvärd hagelstorm med hagel så stora som 

barnhuvuden. Men det var bara början, ty därefter blev det en jordbävning så 

stor, att dess like inte har förekommit så länge människor funnits på jorden, så 

väldig var den. De flesta av jordens städer föll samman som korthus. De höga 

husen jämnades med marken! Väldiga brandstormar blossade upp och svepte 

fram över de raserade städerna. Vackra broar störtade ned i floderna. Jordbävningen 

åtföljdes av enorma flodvågor som sköljde långt upp på land. Detta var 

utan jämförelse världens kraftigaste jordbävning både i styrka och omfattning 

– helt utan motstycke i historien. Den skördade miljontals människoliv. 

Denna jordbävning var olik alla andra, ty den drabbade hela jorden samtidigt. 

Det var som Jesaja en gång profeterat: ”Jorden brister, 29 ja, den brister. 

Jorden rämnar, ja, den rämnar. Jorden vacklar, ja, den vacklar. Jorden raglar, 

ja, den raglar som en drucken, den gungar som vaktskjulet i trädets topp. Dess 

överträdelse vilar tung på den, och den faller och kan inte mer stå upp.” 

Hananja: – Vilken dramatik! Vilket skådespel! Men kommer inte Messias 

snart 

23 

En förstlingsfrukt i Israel Upp 14:4 24 De 144.000 Upp 7.2-8; 14:1. Förklaring: De 144.000 

är israeliter som får Guds insegel vilket betyder att de får den helige Ande, med andra ord är 

pånyttfödda kristna (Yeshouatroende). De är också en förstlingsfrukt av frälsta ur Israel som är 

uppryckta till Guds tron i himlen. Den solklädda kvinnan (Israel) föder ett gossebarn under 

vedermödans tid. Barnet ryckes upp till himlen framför gapet på draken. Upp 12:5; 14:4. 

25 

Mose och Lammet Upp 15:3 26 Som bruset av stora vatten Upp 14:2 27 Faderns namn Upp 14:1 

28 

Den stora jordbävningen Upp 16:17-21 29 Jorden brister Jes 24:19

Kapitel 40 

Konungen kommer 

Hananja: – Det du berättar är oerhört spännande, men också sant, ty det 

stämmer med profetiorna. 

Daniel: – Jag förstår nu varför jag måste gömma allt detta som ska hända i 

ändens tid under ett sigill. Våra egna bröder skulle fördöma min bok som en 

fantasiprodukt om jag skrev ned allt detta. 

Harmagedon 1 

Därefter visade ängeln Gabriel mig hur själva avslutningen skulle gestalta 

sig. Medan han berättade såg jag liksom förut hela händelseförloppet spelas 

upp för mig i övermåttan dramatiska bilder. 

När Antikrist nått höjden av sin makt och sina drömmars mål med att få sin 

tron i Jerusalem, ska han höra rykten som förskräcker honom. 2 Stora arméer 

från öster och norr är på marsch mot honom. Flera länder i Östern sluter sig 

nämligen tillsammans för att med sina samlade armékrafter göra ett desperat 

försök att besegra Antikrist som orsakat världen så hemska lidanden. 

Då ska Antikrist i ursinne dra ut med väldiga arméer för att möta ”Konungarna 

från Östern”. 3 Han lämnar endast en mindre vaktstyrka kvar i Jerusalem. 

Han trodde inte att det fanns någon, som skulle kunna hota hans tron i den 

heliga staden. Han tänkte att judarna, som hade flytt ut i öknen, 4 hade gått 

under för länge sedan. 

Judarna i öknen såg nu sitt tillfälle att återvända. Genom en skicklig strategi 

lyckades de eliminera hela fiendens vaktstyrka och befria Jerusalem. 5 Deras 

första åtgärd blev att rena templet och kasta ut Antikrists bildstoder. Det 

skedde 1150 dagar efter Antikrist styggelse blivit uppsatt eller efter tre år, tre 

månader och tio dagar. Judarnas nödtid i öknen, som skulle vara 3½ år, hade 

förkortats med 110 dagar. Jag kom ihåg synen av det lilla hornet på bocken. 

Det var en profetisk bild på den onde fursten Antikrist, han som skulle avskaffa 

offertjänsten under 2300 aftnar och morgnar, vilket är 1150 dagar. Detta gick 

nu i uppfyllelse. Den judiska offertjänsten återinfördes, och en stor del av folket 

återvände från öknen för att offra. Alla var stolta och glada! De hade vunnit 

seger och de var åter i Jerusalem. Nu hoppades de att den onde ledaren skulle 

möta sin överman i striden med de stora arméerna från norr och öster. 

Men deras glädje varade inte länge. Antikrists segerrika arméer återvände 

snart och nu samlade de sina härar runt Jerusalem. Denna gång skulle ingen av 

judarna kunna fly. En stor armé 6 kom från Afrika och andra arméer kom från 

1 

Harmagedon Antikrists tron i Jerusalem Dan 11:45 2 Rykten som förskräcker Dan 11:44 

3 

Konungarna från östern Upp 16:12 4 Judarna i öknen Upp 12:13-14 5 Judarna återvänder och 

befriar Jerusalem. Enligt Sak 14:1-5 finns judarna åter i Jerusalem vid Kristi återkomst till 

Olivberget. Helgedomen kom till sin rätt igen efter 2300 kvällar och morgnar = 1150 dagar, 110 

dagar mindre än 3½ år Dan 8:14. Nödtiden blev förkortad Matt 24:22 6 

En stor armé Upp 

16:14-16; Sak 12:2-3; 14:1-5; 12-15 

229

norr och nordost. En mäktig flotta hindrade judarna att fly mot havet västerut. 

De fientliga härarna hade sitt högkvarter i Harmagedon. 7 De gjorde upp planer 

för att krossa judarna. Detta folk skulle för alltid försvinna från jorden. Jag såg 

hur järnringen runt Jerusalem drogs åt. Snart skulle det vara ute med inte bara 

den judiska nationen utan även med det judiska folket. Israelerna skulle kastas 

i havet för att aldrig mer komma upp till ytan igen. 

Den lilla judiska armén hade vältränade soldater, men vad hjälpte det mot 

en sådan övermakt. Snart trängde fiendetrupperna in i staden och det blev 

gatustrider. 8 Det gick inte att hålla stånd mot denna armada av soldater, som 

vällde in från alla håll. Delar av staden blev intagen. Husen plundrades och 

kvinnorna våldtogs. En stor del av invånarna blev bortförda för att avrättas. 

Men ännu pågick striderna i de inre delarna. De som kunde, flydde till templet. 

Nu var snart det tappra judiska försvaret färdigt att ge upp. Det var nära slutet 

för det judiska folket. ”Det heliga folkets makt var nu fullständigt krossad” 9 

som mannen i linnekläderna hade sagt att de skulle bli. Deras hopp stod nu 

endast till Herren. Endast ett under kunde rädda dem. I sin nöd ropade de till 

Herren om förbarmande och hjälp. 

Messias kommer tillbaka 10 

Det var då som jag, Daniel, fick se Herren komma i stor makt och härlighet 

i sällskap med mångtusen änglar. Åter satte Messias sina fötter på Olivberget, 

varifrån han hade lämnat jorden flera tusen år tidigare. 

Dagen då Herren kom var enastående i sitt slag! Hans uppenbarelse föregicks 

av mäktiga tecken på himlen. 11 Solen miste sitt sken 12 och egendomliga 

ljusfenomen visade sig på den mörka himlen. Antikrist och hans profet med 

hela sin stab av medhjälpare trodde, att det var ett av judarnas hemliga vapen 

som nu tagits i bruk. De riktade därför sina vapen mot himlen och började att 

skjuta. Men det var helt verkningslöst! Antikrist beordrade då alla sina styrkor 

att rikta sina vapen mot ljusfenomenen på himlen. Men deras annars så mäktiga 

vapnen hade ingen som helst effekt. Tvärtom fick de erfara att ljuset bara 

blev starkare och starkare. Strålglansen 13 blev så mäktig att de inte kunde stå 

emot den, och en efter en föll de döda ned. Antikrist själv blev träffad av strålarna 

när han skådade mot himlen genom sin kikare. Hela hans stab och de 

väldiga arméerna med miljontals soldater gick under, och inom några timmar 

låg de flesta döda. De hade mött sin överman, ty deras tid var ute. Hedningarnas 

tid hade kommit till sitt slut. 14 Aldrig mer skulle Jerusalem förtrampas av 

hedningar. 

Konungen kommer 15 

Den lilla kvarlevan av judarna hade förskansat sig i tempelbyggnaderna. 

Hela förgården var full av folk. Alla ropade och bad! Prästerna hade pålyst 

fasta och vaknatt inför Herren. Men det blev ingen morgon! Ett mörker gömde 

230 

7 

Harmagedon Upp 16:12-16 8 Gatustrider Sak 14:2 9 Fullständigt krossad Dan 12:7 10 Messias 

kommer tillbaka Sak 14:4-5, Apg 1:9-10; Juda v14-15; Upp 19:11-21 11 Mäktiga tecken på 

himlen Joel 2:30-32 12 Solen miste sitt sken Joel 3:15; Sak 14:6 13 Glansen vid sin ankomst 2 

Thess 2:8 14 Slutet på hedningarnas tider Luk 21:24 15 Konungen kommer Dan 7:13-14; Matt 

24:29-31; Upp 19:11-16

solen, och månen var blodröd. Märkliga ljusbilder började att visa sig på himlavalvet 

även för dem. De såg Människosonens tecken! De fick se vem det var 

som bodde i det mäktiga ljuset, som uppenbarades på den mörka himlen. Det 

var Messias den korsfäste! Det var honom som de hade förnekat i så många år! 

Han, som de hade skymfat och smädat, kom och räddade dem i deras yttersta 

nöd. När de var vid undergångens brant, uppenbarade han sig med stor makt 

och härlighet! 

Alla greps av en ödesmättad stämning. Det var ett mäktigt och överjordiskt 

panorama som rullades upp på himlen. I bakgrunden kunde de höra den himmelska 

jubelsången. Judarna på förgården stod som förlamade av hänryckning. 

De såg delar av Messias liv på jorden spelas upp för dem. De såg hur han gick 

omkring och gjorde väl och hjälpte alla – hur han botade de sjuka, öppnade de 

blindas ögon och bjöd de lama att gå. Men de såg också att han förkastades av 

prästerna och att allt folket ropade: ”Korsfäst, korsfäst!” 16 De hörde att han bad 

för bödlarna och hörde ropet från korset: ”Allt är fullbordat” – jag har betalat 

priset! 17 Skakade och djupt gripna över den gudomliga kärlek och nåd som 

mötte dem, såg de nu upp till honom, som deras förfäder hade stungit! 18 Medan 

tårarna strömmade ut från deras kinder, hyllade de sin Messias och konung! 

Fyllda av hängivenhet över en sådan kärlek jublade de mot honom med en 

outsäglig och himmelsk glädje! En del av dem mindes profetens ord: 

”Solen skall vändas i mörker och månen i blod, förrän Herrens dag kommer, 

den stora och fruktansvärda. Men det skall ske att var och en som åkallar 

Herrens namn, han skall bli frälst. Ty på Sions berg 19 och i Jerusalem skall 

finnas en räddad skara, som Herren har sagt, och till dem som kommit undan 

skall höra de som Herren kallar.” 

Som en förlossare för Sion 20 

Judarna som ännu var kvar ute i öknen 21 var de första som såg Herren komma. 

De såg det mäktiga ljuset och hörde änglarnas sång. Mörkret förbyttes i ett 

himmelskt ljus, lika ljust, som om det vore mitt på dagen. Den ena vågen efter 

den andra av himmelska härskaror landade på jorden. Men störst av allt var 

synen av Människosonen i sin kungliga makt och skönhet. Överallt jublade 

judarna! Deras Gud var inte död. Detta var det underbaraste de hade sett! Just 

då de var utom sig av förtvivlan och undergångens avgrund låg öppen under 

dem, kommer deras Gud själv och frälser dem, precis som profeten Jesaja hade 

sagt: ”På den tiden skall 22 man säga: Se, där är vår Gud, som vi hoppades på, 

och som skulle frälsa oss. Ja, där är Herren, som vi hoppades på, låt oss fröjdas 

och vara glada över hans frälsning. Som en förlossare kommer Herren för 

Sion och för dem i Jakob, som omvänder sig från sin överträdelse, säger Herren.” 

Hananja: – Ursäkta att jag avbryter. Men detta var det underbaraste jag har 

hört i hela mitt liv! 

16 

Korsfäst, korsfäst Matt: 27:23-25 17 Allt är fullbordat - jag har betalat priset. Joh 19:30. Gr. 

tetelestai betyder: fulländad, avslutat, fullbordat, betalat (göra slut på skuld) Studiebibeln V- 

897. 18 Såg upp till honom som de stungit Sak 12:10 19 Ty på Sions berg Joel 2:32 20 Som en 

förlossare för Sion Jes 59:20 21 Judarna.. ute i öknen var de första Jes 42:11-13 Jubla ni 

klippornas invånare – Herren drar ut som en hjälte 22 På den tiden skall Jes 25:9 

231

Tecken i skyn 23 

Jag, Daniel 24 , såg att Herrens återkomst blev synlig över hela jorden. Det 

märkliga mörker som föregick Messias uppenbarelse, drabbade hela jorden. 

Det var ingen solförmörkelse och alla undrade vad det kunde bero på. Solen 

upphörde helt enkelt att lysa, som om man hade dragit en svart säck över den. 

En del menade att det var stoft från den stora jordbävningen, som hindrade 

solstrålarna att tränga igenom. Det var varken dag eller natt och månen blev 

röd som blod. Himlens stjärnor föll 25 ner på jorden, liksom när höstfikonen 

faller ner från trädet, när det skakas av stormen. Alla upphörde med sina sysslor 

och gick ut för att beskåda de egendomliga himlafenomenen. Det var en 

märklig ödesstämning. Det var då som alla jordens inbyggare fick se Människosonens 

tecken. Alla såg honom, som när blixten kommer från öster och 

lyser ända till väster. Det var som om hela himlen rullades upp – som när man 

öppnar en bokrulle. 

Ingen kunde undgå att se scenerna från Messias liv. Alla såg korsets tecken, 

men alla såg också den förhärligade Messias i sin himmelska prakt och majestät. 

Alla släkter på jorden jämrade sig vid hans åsyn – alla som hade förnekat 

honom. De såg honom, som de hade stungit, begabbat och förnekat både med 

sina ord och sina liv – honom, som de hade hädat och smädat – honom, som de 

med sina synder hade stridit mot och bekämpat – honom, som de hade hatat 

och skrattat åt. 

Det var en dag som var enastående i sitt slag. När dessa tecken visade sig i 

skyn, försökte alla jordens kungar, världens ledare och de höga militärerna 

skyla sina ansikten. Alla, de rika och mäktiga, stora som små, slavar som fria, 

försökte gömma sig i hålor och bland klippor i bergen och sade till bergen och 

klipporna: ”Fall över oss 26 och göm oss för honom som sitter på tronen och för 

Lammets vrede. Ty deras stora vredesdag har kommit och vem kan då bestå” 

Se – Han kommer med skyarna! 27 

Hela den mörka himlen lystes upp gång efter annan av vågor av ljus. Men 

det var inte solen som strålade, utan det var skenet från skyar av miljontals 

änglar. Det var en dag, som var ensam i sitt slag, en dag då det varken var dag 

eller natt, en dag då det blev ljust, när aftonen kom. 28 Alla fick se himlens konung 

komma till jorden! Alla såg honom komma med skyar fulla av Guds 

härlighet! 

Det var en dag då hela världen stannade av och liksom höll andan. I ett nu 

förändrades allt på hela jorden samtidigt. Allting måste omvärderas! Allting 

fick en annan betydelse. Fruktan och ångest grep de ogudaktiga och hädarna. 

Stilla glädje och förundran fyllde de ödmjuka och rättsinniga på jorden. Hela 

världen kom till ett halt! Stridsmannen lade ner sina vapen. De som förbannade 

slutade att svära. Terroristerna blev plötsligt fredliga som vita duvor. Vålds- 

232 

23 

Tecken i skyn Jes 11:10; Matt 24 :30 24 Författaren tänker sig att profeten Daniel såg mycket 

mer av tidens avslutning än han fick skriva ned i sin bok. Vad han såg skulle han gömma under ett 

sigill fram till ändens tid 25 Himlens stjärnor föll Upp 6:12-15 26 Fall över oss Upp 6:16-17 27 Han 

kommer med skyarna Dan 7:13; Matt 26:64; Upp 1:7 28 Ljust när aftonen kommer Sak 14:6-7

verkarna blev tama som lamm. Hela världen stod plötsligen stilla. Ingen kunde 

besluta sig för något. Alla var som förlamade! Man frågade varken efter mat 

eller nöjen. Världen var i ett chocktillstånd. 

Natten efter Människosonens ankomst blev det vaknatt för alla jordens inbyggare. 

Så var det ändå sant vad de kristna hade predikat! Det fanns en Gud i 

himlen! Det fanns en Skapare som höll i trådarna. Det fanns En som var större 

än människan. Det fanns En som såg människornas syndiga gärningar. Det 

fanns En som hade deras liv och framtid i sin hand. Det fanns En som skulle 

döma deras gärningar gjorda i mörkret. De kunde inte gömma sig. Det starka 

ljuset genomlyste dem alla. Alla såg sina förfelade, syndiga liv och ropade i 

ångest och förskräckelse. Herren – den rättvise Domaren var här! 29 

Israels frälsning 30 

Den natten förvandlades en nation. När har det hänt förut att en hel nation 

har blivit omvänd på en enda dag 31 Judarna grät som om de sörjde den förstfödde 

sonen. Det var sorgetårar över deras förfäders synder och deras eget 

hårdnackade motstånd mot den Korsfäste. Men sorgetårarna var blandade med 

glädjetårar över att han frälste dem i den mörkaste av alla nätter och ut ur den 

svåraste av alla vedermödor. Det Sakarja hade profeterat om blev nu uppfyllt: 

”Men över Davids hus 32 och Jerusalems invånare skall jag utgjuta en nådens 

och bönens ande, så att de ser upp till mig, och ser vem de har genomborrat. 

Och de skall hålla dödsklagan efter honom, som man håller dödsklagan 

efter ende sonen och skall bittert sörja honom, som man sörjer sin förstfödde.” 

Det var underbart att se så många änglar på jorden. De var febrilt sysselsatta 

med att församla alla judar, som var kringspridda över hela jorden. Många 

av dem hade flytt eller gömt sig för att överleva förföljelserna. Israel hade alltid 

församlats till högtid 33 under trumpetljud. Nu samlades de till den största av 

alla högtider! De skulle få möta Messias, Livets furste. De skulle få se 

Konungarnas Konung 34 och Herrarnas Herre i hans gudomliga makt och härlighet. 

Änglarnas trumpetfanfarer hördes över hela jorden, och alla judar som 

hörde dem, blev förflyttade till Israel genom änglars försorg. 

Den lilla kvarlevan i Jerusalem såg med förundran hur skaran av överlevande 

snabbt förökades. Från alla jordens hörn kom israeliterna hem till det 

land som Herren en gång lovat deras fader Abraham. Nu äntligen skulle de i 

fred och ro få bo i löfteslandet. Det var en utvald och luttrad skara som upphöjde 

och lovprisade Messias – Konungen – på Sions berg i Jerusalem. 

Hananja: – Vilken seger! Vilken avslutning! Vilken triumf! Jag har inga 

ord för att beskriva detta himmelska drama! 

Daniel: – Jag har ett enda ord! Upprättelse! 35 Vad Gud hade lovat Abraham, 

David, Jesaja, Jeremia och genom alla de andra profeterna går nu i uppfyllelse. 

29 

Herren den rättvise domaren Jes 11:3-5 30 Israels frälsning Jes 59:20-21; Rom 11:25-29 

31 

Omvänd på en enda dag Jes 66:8 32 Men över Davids hus Sak 12:10 33 Församlas till högtid vid 

basunljud Matt 24:29-31 34 Konungarnas konung 1 Tim 1:17, 6:15; Upp 17:14 35 Upprättelse, 

Apg 3:20-21, gr. apokatastasis, Eng = ”A complete restoration or re-establishment” = en 

fullständig återställelse. 

233

Kapitel 41 

Guds rike på jorden 

Daniel: – Du har fått höra många otroliga saker, men nu ska du få höra 

vilken förvandling det blir när Messias kommer för att regera i makt och härlighet. 

Hananja: – Kan verkligen i en ny värld födas efter allt detta lidande och all 

denna förstörelse som du har skildrat 

Daniel: – Ja, Herren kan göra långt mer än vi kan tänka eller be om. Nu ska 

du få förklaringen till de 1290 dagarna och de 1335 dagarna. 

Förberedelser för fridsriket 1 

Efter konungens ankomst började en ny tid i Israel, ja, för hela världen. 

Upprensningen efter de förintade fiendehärarna tog mycken tid. Mängder av 

vapen samlades ihop och bildade skrothögar, väldiga som berg. De största gravarna 

i historien grävdes för de omkomna soldaterna. En massgrav 2 blev slutet 

på hedningarnas tid – slutet på en världshistoria full av krig och blodsutgjutelser. 

Nu avskaffades alla vapen 3 och inga fler människor skulle tvingas att lära 

sig strida. En bedrövlig epok i mänsklighetens historia var avslutad. 

Ängeln Gabriel talade om för mig att Messias återkomst till jorden blir 

precis”en tid, och tider och en halv tid” efter att ”den vanhelgande 

skändligheten” hade blivit uppställd i templet. Det är detsamma som en halv 

årsvecka eller tre och ett halvt år vilket blir 1260 dagar. När det gått 1290 dagar 

eller en månad efter 4 sin ankomst kommer Messias att sätta sig på sin härlighetstron 

i Jerusalem för att döma världen. Det blir domen över folkens förhållande 

till israeliterna som Messias kallar för ”sina minsta bröder”. I Josafats dal samlades 

folk från hela världen. Regeringarnas representanter fick stå till svars för 

hur de hade behandlat Israel. De hade delat landet och kastat lot om folket. 

Många höll inte måttet och fick med skam gå bort från Herren, medan andra 

mottog det glädjande beskedet att de skulle få del av det nya riket med alla dess 

välsignelser. De som blivit martyrer under Antikrists 5 regim hade uppstått från 

de döda och kunde vittna om, att de blivit torterade och dödade, därför att de 

hade nekat att taga odjurets märke. 

Det upprättades även domstolar i varje land 6 för att döma folken och avgöra 

vilka som skulle få vara med i fredsriket. Alla människor blev som genomlysta 

av Herrens Ande och hela världen upplevde en sållningstid. 7 De, som 

hade gripit till våld och terroriserat oskyldiga människor, fick inte vara med. 

Herren skiljde människor åt, som man skiljer agnarna från vetet, 8 eller som när 

man kastar bort dåliga fiskar 9 och samlar goda i kärl. Det blev som att skilja 

234 

1 

Förberdelser för fridsriket Mängder av vapen Hes 39:8-10 2 En massgrav Hes 39:11-16 3 Nu 

avskaffades alla vapen Jes 9:5 4 En månad enligt Dan 12:11; Matt 25:31. Förklaring: 3½ år = 

1260 dagar. En månad senare blir 1290 dagar enligt Dan 12:11; Josafats dal Joel 3:1-2; 12-13 

5 

Martyrer under Antikrist De har del i den första uppståndelsen Upp 20:4-6 6 Domstolar i varje 

land Upp 20:4; Matt 19:28 7 En sållningstid Am 9:9-15 8 Agnarna från vetet Matt 3:12

getter från får. 10 ”Getterna” som stångades och brukade våld blev utestängda – 

endast ”fåren” fick lov att gå in i det nya riket av fred och överflödande välsignelser. 

Alla blev rättvist behandlade. Det blir som Jesaja en gång profeterade om 

Messias: ”Han skall ha sitt välbehag 11 i Herrens fruktan, och han skall inte 

döma efter som ögonen ser eller skipa lag efter som öronen hör. Utan med 

rättfärdighet skall han döma de arma och med rättvisa skipa lag åt de ödmjuka 

på jorden. Och han skall slå jorden med sin muns stav och med sina läppars 

anda döda de ogudaktiga.” 

Barmhärtighetsprovet 12 

Jag, Daniel, såg allt detta förverkligas inför mina ögon. Alla de som hade 

visat vanlig mänsklig barmhärtighet och godhet hade ingenting att frukta i domen. 

Endast de som gjort vad skamligt och ont var, blev utgallrade. En ”prövosten” 

blev hur de hade behandlat de förföljda judarna och de kristna bekännarna. 

De som hade hjälpt dem och visat dem välvilja, fick gå in i fridsriket. 

Herren sade alltså, att vad de hade gjort mot ”en av dessa hans minsta bröder”, 

det hade de gjort mot honom. Därför skulle de få del av den nya världens välsignelser. 

Men de som understödde Antikrist i hans utrotningskampanj och inte 

gjorde något för att hjälpa de förföljda, var inte värdiga att få del av ett långt liv 

i det messianska riket. 

Ängeln Gabriel sade vidare att lycklig var den 13 som kunde nå fram till 

1335 dagar. Ty på den sjuttiofemte dagen efter Messias ankomst skulle det nya 

riket ta sin början. Det var alltså 1335 dagar från det att Antikrist hade satt upp 

sin avgud i templet. De som kunde bestå i domen och nå fram till den dagen, 

hörde till de lyckliga, som fick uppleva det nya riket. Efter alla krig, katastrofer 

och sjukdomar som svept över jorden, hade jordens befolkning minskat katastrofalt. 

Efter att domarna var avslutade och många blivit bortrensade, blev det 

endast en kvarleva på omkring en tiondel av den ursprungliga befolkningen 

före vedermödan kvar att ärva det tusenåriga riket. 

Jag, Daniel, fick se glädjetårarna från de människor som fick beskedet att 

de skulle få vara med i den nya tidsåldern och det rike, som skulle regeras av 

Messias och av uppståndna förhärligade människor. Ty nu skulle Guds rike 

förverkligas på jorden. Alla de utvalda gladdes med varandra och samtalade 

mycket om vad som skulle hända. Hur skulle livet gestalta sig, när Herren själv 

skulle regera på jorden Det var med stor förväntan, som alla såg fram till den 

dagen, då det messianska riket skulle ta sin början. 

Millenniet 14 

När det nya riket proklamerades blev det en fest över hela jorden, vars like 

aldrig har skådats. Jorden var nu renad från allt det blod, som flutit under de 

många krigen. Domarna över de ogudaktiga, över våldsverkarna, krigshetsarna 

och hatförkunnarna hade rensat luften i hela världen. 

9 

Kastar bort dåliga fiskar Matt 13:47-49 10 Skilja getter och får Matt 25:32-40 11 Han skall ha 

sitt välbehag Jes 11:3-4 12 Barmhärtighetsprovet Vad de har gjort mot en av dessa... Matt 

25:40 13 Lycklig.. når fram till 1335 dagar Dan 12:12 14 Millenniet Upp 20:2-7 

235

Men det var inte enbart det faktum att krigen vara slut, som utgjorde ett 

stort glädjeämne. De fantastiska förändringar, som skedde med jorden gjorde 

alla övermåttan häpna och glada. Först och främst blev Satan och han änglar 

bundna 15 och bortvisade från jorden. De änglar som kom i sällskap med Messias, 

hade haft ett stort arbete under de sjuttiofem dagarna för att få tag i alla 

dessa demoner och sataniska makter som hade gömt sig överallt på jorden. 

Men nu var jorden befriad från all ondskans makt. De onda människorna hade 

tagits bort och var nu i ”hades” där de fick vänta på sin dom 16 till efter 

Millenniets slut. 

Man upplevde nu en frid på jorden 17 som var av sällsamt slag. Människorna 

blev mättade av Guds välbehag och en ljuvlig upplevelse av något oförklarligt 

skönt i själva atmosfären. Man såg inga deprimerade människor mer. 

De behövde inte vare sig alkohol eller narkotika för att höja stämningen och 

fylla den inre tomheten. Hela atmosfären vibrerade av Guds närvaro med en 

känsla av harmoni och tillfredsställelse. Hela jorden var full av Guds härlighet. 

Alla som överlevde och fick del i det nya riket, upplevde en slags föryngringsprocess. 

18 Sjukdomar blev sällsynta och människornas möjligheter att leva 

länge tiodubblades. De kunde bli gamla som träd. 19 Varken sjukhus eller ålderdomshem 

behövdes mer. De upplevde att deras kroppar fick en förut okänd 

vitalitet – en genetisk förnyelse – med en hälsa, som ingen kunnat drömma om. 

Mycket på jorden förändrades radikalt. Hela skapelsen blev förvandlad och 

frigjord. 20 Djurens rovdrift försvann och alla djur livnärde sig på växtriket. En 

förändring, som märktes väldigt mycket, var väderleken. Det blev ett skönt 

klimat över hela jorden med regn och solsken i väl avvägda proportioner. 

Öknarna började att blomstra, 21 och det blev ett överflöd av föda. 

Konungarnas konung 22 

Även politiskt och religiöst blev det stora förändringar. Jerusalem blev världens 

huvudstad. Kristus regerade där på Davids tron som kung över hela världen. 

Han blev den förste verklige världshärskaren. Jag, Daniel, fick nu med 

mina egna ögon se hur profetian gick i uppfyllelse som jag fått om Messias 

kommande, som hela världens kung! ”Åt denne gavs välde och ära och rike 

och alla folk och stammar och tungomål måste tjäna honom. Hans välde är ett 

evigt välde, som icke skall tagas ifrån honom och hans rike skall icke förstöras!” 

När Herrens härlighet uppenbarades i Jerusalem hade det återverkningar ut 

över hela världen. Alla andra religioner försvann av sig själv. Världen fick en 

gudomlig administration genom att Guds söner inträdde i styrelsen av världen. 

Det var människor som uppstått från de döda i den första uppståndelsen 23 med 

förhärligade, eviga kroppar, som aldrig mer kan dö. Bland dem fanns välkända 

profeter och de kristna som lidit martyrdöden under Antikrists regim. Dessa 

236 

15 

Satan och hans änglar Upp 20:1-3 16 Vänta på sin dom Upp 20:5 17 Frid på jorden Jes 6:3; 9:7; 

66:12 18 Föryngringsprocess Jes 65:20 19 Gamla som träd Jes 65:22 20 Skapelsen förvandlad 

Rom 8:19-22 21 Öknarna ska blomstra Jes 35:1 22 Konungarnas konung Åt denne gavs välde 

Dan 7:14; Luk 1:32-33 23 Den första uppståndelsen Upp 20:5; 1 Kor 15:23

fick nu regera tillsammans med Kristus. Övriga kristna blev kvar i den himmelska 

världen som var deras nya och rätta hem. 

Genom allt det som hände blev Guds närvaro, det eviga livet och uppståndelsen 

från de döda något som nu uppfattades mycket naturligt och verkligt. 

Alla såg detta hända i deras vardag, där Guds söner ofta uppenbarade sig för att 

medverka i regeringen av det tusenåriga riket. Många människor besökte Jerusalem 

för att se kung David, som nu åter regerade som kung över Israels tolv 

stammar. Andra välkända personer var Messias tolv apostlar, som nu var ministrar 

i Israels regering med stort inflytande över hela världen. När det gäller 

Jesu tolv apostlar blev det just så som Messias hade sagt: ”Sannerligen, vid 

världens återfödelse, när Människosonen sätter sig på sin härlighets tron, skall 

också ni som har följt mig sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar.” 24 

Därmed uppfylldes även en annan av de profetior, som jag fått av Herren: 

”Och herradömet, väldet och storheten hos rikena under himlen skall ges åt 

det folk som är den Högstes heliga. Deras rike skall vara ett evigt rike, som alla 

välden kommer att tjäna och lyda.” 25 

Hednafolken söker Herren 26 

Det tusenåriga riket var den bästa tiden hitintills på jorden. Inga krig, ingen 

terrorism, inget våld. Det fanns inte heller någon fattigdom eller svält, inga 

epidemier och inga plötsliga naturkatastrofer. Människorna levde i fred och ro, 

och alla hade ett förut oanat välstånd. Israelierna blev nu Guds ambassadörer 27 

över hela världen. Överallt undervisade de i Guds ord och om hur man vinner 

frälsning och evigt liv. Vad Jesaja sagt om att hednafolken ska söka Herren, där 

han står som ett baner för folken, 28 gick nu i uppfyllelse. Som en följd av detta 

missionerande upphörde allt avguderi, och kristendomen blev hela världens 

religion. Hela jorden blev full av Herrens kunskap, 29 liksom havsdjupet är fyllt 

av vattnet. Vad Jesaja profeterat om flera tusen år tidigare fick jag nu se förverkligas: 

”I de sista dagarna 30 ska Herrens tempel på Sions berg i Jerusalem utöva 

dragningskraft på hela världen, och folk från många länder ska resa dit för att 

tillbe Herren. Man kommer att säga till varandra: ’Kom, låt oss gå upp till 

Herrens berg, till Israels Guds tempel. Där ska han undervisa oss om sina 

lagar, och vi ska lyda dem.’ Då ska lag utgå från Jerusalem, och Herrens ord 

ska styra världen. Herren ska döma mellan nationerna. Svärden ska smidas om 

till plogbillar och spjuten till trädgårdsredskap. Alla krig ska upphöra, och 

man kommer att nedrusta och inte ens vara förberedd för krig. Israel, kom och 

låt oss vandra i Herrens ljus!” 

Hananja: – Det är knappt man vågar tro att det är sant när man hör om 

denna förvandling av en värld som nu är så fylld av hat, våld och förstörelse. 

Daniel: – Allt vad Gabriel visade mig stämmer med profetiorna. Hela världen 

kommer att födas på nytt när Messias kommer. 

24 

Vid världens återfödelse Matt 19:28 25 Och herradömet, väldet och storheten Dan 7:29 

26 

Hednafolken söker Herren Apg 15:17 27 Israelerna blev nu Guds ambassadörer Jes 2:2-5; 

51:1-5; 52:7-10; 66:19 28 Baner för folken Jes 11:10 29 Full av Herrens kunskap Jes 11:9b 

30 

Under de sista dagarna Jes 2:2-5 B 

237

Kapitel 42 

Se, jag gör allting nytt 

Hananja: – Blir Millenniet ett paradis på jorden 

Millenniet – en förgård till paradiset 1 

Daniel: – Nej, det tusenåriga riket blir inte den fullkomliga värld som en 

del förväntar sig. Det blir den bästa tiden på jorden hitintills men inte det paradis 

som Gud ursprungligen hade tänkt. Fortfarande dog människor på jorden 

även om de kunde bli mycket gamla. Det fanns fortfarande sorg och saknad. En 

del av förbannelsen var kvar. Det fanns alltjämt många som levde i synd och 

brott, även om straffet för synden kunde dröja länge. En del människor invaggades 

i ett slags säkerhet i sitt dåliga leverne och likgiltigheten för Herrens 

lagar spred sig efter hand allt mer. Millenniet var endast en förgård eller en 

förskola till det verkliga paradiset. Trots en intensiv undervisning i Guds ord 

levde inte alla upp till de förväntningar som ställdes på dem. 

Guds plan med tusenårsriket var, att människorna skulle bli skolade till ett 

liv i kärlek och gemenskap. Under de sista åren av Millenniet blev därför människorna 

prövade och fick regera utan hjälp av Guds söner. 2 Även Messias 

lämnade jorden och sin tron i Jerusalem och människorna fick ett tillfälle att 

härska efter sin egen förmåga och på sina egna villkor. 3 

Det dröjde inte länge förrän det uppstod missnöje bland en del människor, 

vilka ville ändra på det system, som varit rådande under det teokratiska styrelsesättet. 

Varför skulle man alltid vara beroende av vad som bestämdes i Jerusalem 

Varför skulle judarna vara den härskande överklassen Var det inte på 

tiden att vi andra fick litet mera att säga till om Till en början var det en 

lågmäld och dold önskan om mera makt och ära. Samarbetet började gnissla 

litet varstans. Efterhand som åren gick, fick länderna större självbestämmanderätt 

och möjligheter att driva en egen politik. Ingen var tvingad att mot sin vilja 

följa Herrens lagar. Men med den ökade självständigheten blev det inte bättre 

utan tvärtom. Man mindes de gyllene tiderna när Messias regerade, men med 

judarnas förvaltning var man väldigt missnöjd, och överallt knorrade man över 

deras dominans. 

1 

En förgård till paradiset Straffet för synden Jes 65:20 2 Guds söner Rom 8:19 3 En tänkbar 

utveckling som förklarar hur världens sista krig uppstod. 

238

Jorden sista prövotid 4 

Det led nu mot det tusenåriga rikets slut. Herren ville än en gång sålla 

jordens befolkning. Under en kort tid skulle Herren pröva dem för att se vilka 

som skulle få vara med på den nya jorden som Herren skulle skapa. Gud ville 

även pröva Satan och hans änglar och ge dem en chans till omvändelse. Herren 

tillät därför Satan att komma ut ur sitt fängelse. Tillsammans med sina änglar 

fick han åter besöka jorden för en kort tid. Under nära tusen år hade Satan varit 

bunden och overksam. Skulle han ha ändrat sig Var han nu villig att samarbeta 

med Gud den Högste 

Satan tog friheten som ett bevis på att hans tid nu var kommen. Han menade 

att han hade blivit orättvist behandlad och att jorden var hans rättmätiga 

egendom. Nu skulle han återinta den och åter skaffa sig makt över mänskligheten. 

Han fick snart kännedom om den otillfredsställelse och motvilja mot styret 

i Jerusalem som fanns ute i länderna, särskilt i norr och öster. 

Den sista striden på jorden 5 

Sedan fick jag, Daniel, se hur väl Satan lyckades i sina planer med att 

förvilla människorna på nytt. På en ganska kort tid fick han tag i personer, som 

var villiga att göra uppror och skaffa fram vapen. Den förnämste ledaren var 

Gog från Magogs land. 5 Han var en mäktig furste, som visste vad han ville och 

han hade inte någon rädsla för de Högre makterna. Han samlade en väldig 

armé under sig. Eftersom inga vapen hade behövts under det tusenåriga riket 

och tillverkning av stridsmedel hade varit förbjuden, så blev de utrustade med 

mycket enkla och gammalmodiga vapen. 6 De största brigaderna kom från Magog, 

Rosh, Mesek och Tubal. 

När det blev känt, att Gog tänkte anfalla Israel, anslöt sig även många andra 

folk till deras armé. Perser, etiopier och putéer 7 tillika med folk från Gomer 

med alla dess härskaror, folk från den yttersta norden, ja, många folk fick han 

med sig. Detta var den största samling arméer, som någonsin funnits och de 

tågade alla mot en och samma plats – mot Jerusalem – jordens medelpunkt. 8 

Den tusenåriga freden hade gjort Jerusalems innevånare aningslösa och säkra. 

Staden var naturligtvis helt obefäst 9 och hade inga utbildade soldater och ännu 

mindre någon armé, som kunde försvara dem. De bodde alla där i trygghet och 

hade inte en tanke på att det skulle kunna bli krig igen. 

När judarna fick höra ryktena om att flera arméer var på marsch mot dem 

från olika håll samtidigt, greps folket och ledarna av bestörtning och ångest. 

De hade ingenting att sätta mot. Deras enda hopp och förtröstan stod till Herren. 

Templet fylldes av bedjare. Man ropade till Gud, man fastade och bad. 

4 

Jorden sista prövotid Upp 20:7-10 5 Den sista striden på jorden Gog från Magogs land Hes 

k38-39; Upp 20:8 6 Enkla vapen Hes 38:4 7 

Perser, etiopier och putéer Hes 38:5 8 Jordens 

medelpunkt Hes 38:12 9 Helt obefäst Hes 38:8,11 

239

Himmel och jord skall brinna 

När staden var helt omringad av de fientliga härarna och undergången var 

nära, fick Israels folk se hur Herren stridde för dem. 10 De behövde själva inte 

använda ett enda vapen. Herren lät eld regna från himlen 11 på de mäktiga fiendehärarna 

och förtärde dem. 

Satans sista tid på jorden 12 blev mycket kort – endast tre och ett halvt år. 

Han blev sedan åter bunden och dömd till ett evigt straff, för alltid borta från 

jordens domäner. Alla hans änglar och demoner gick samma öde till mötes. 

Elden, som Herren sände från himlen fortsatte att brinna ett bra tag, då de 

gudlösa människorna och deras verk brändes upp. 13 Hela jorden förnyades i 

eld. Det sista upproret, då många människor villigt följde Satans lockelser, medförde 

att det inte fanns många gudfruktiga människor kvar. Jesaja hade profeterat 

om ödeläggelsen, som drabbade jorden: ”Se, Herren ödelägger jorden 14 och 

föröder den, han omvälver vad som är på den och förströr dess inbyggare. Ty 

jorden har blivit ohelgad under sina inbyggare, de har överträtt lagarna, de 

har förvandlat rätten, brutit det eviga förbundet. Därför uppfräter förbannelse 

jorden och de som bor där måste lida vad de har förtjänat. Därför förtärs 

jordens inbyggare av hetta, så att ej många människor finns kvar.” 

Med eldens hjälp skapade Gud ett nytt ansikte på den gamla jorden. Även 

lufthimlen, där Satan haft sina osynliga boningar, förstördes av eld. Om detta 

har Jesaja profeterat och sagt: ”På den tiden skall Herren hemsöka 15 höjdens 

här uppe i höjden, och jordens kungar nere på jorden.” Då jag såg både himmel 

och jord brinna, 16 trodde jag att nu var det slut på det hela. Jorden var så totalt 

ödelagd att den aldrig skulle kunna återställas. Men vad Guds skaparhand åstadkom 

var helt enastående. Det blev en ny himmel och en ny jord. 

Den yttersta domen 17 

Då fick jag, Daniel, åter se en mäktig syn, ja, så fruktansvärd att jag darrade 

av fruktan. Både himmel och jord försvann för min åsyn. Jag såg en stor vit tron 

och han som satt på den liknade en ljungeld. Det var Gud själv som uppenbarades 

som den store Domaren. Jorden gav igen alla sina avsomnade. Det uppstod 

människor överallt på jorden, både på berg och i dalar, både på slättland och där 

de stora städerna legat. Även haven gav igen sina avsomnade. En väldig skara 

av både stora och små, kvinnor och män, miljoner och åter miljoner stod nu där 

inför tronen för att dömas för sina gärningar på jorden. 

Domen var rättvis. Deras gärningar talade sitt tydliga språk. Allt var registrerat 

in i minsta detalj. Ingen kunde förneka sin handlingar och sina ord. Varje 

motiv beaktades, varje gärning blev granskad som vore de genomlysta av ett 

övernaturligt ljus. Det fanns inte heller någon som kunde klaga på sin dom, ty 

deras domar var helt i överensstämmelse med gärningarna. 

240 

Himmel och jord skall brinna 10 Herren stridde för dem Hes 38:18-23 11 Herren lät eld regna 

från himlen Hes 38:22; 39:6; Upp 20:9 12 Satans sista tid blev kort Upp 20:3b 13 Människorna 

och dess verk brändes upp Jes 24:6, 66:15-16; 2 Petr 3:10 14 Se, Herren ödelägger jorden Jes 

24:1-6 15 På den tiden skall Herren Jes 24:21 16 Himmel och jord ska brinna Upp 21:1, Matt 5:18, 

24:35; 2 Petr 3:7 17 Den yttersta domen Upp 20:11-15

Det var väldigt många som fick ingå i livet och befolka den nya jorden. 

Alla dessa som blivit frälsta under tusenårsriket 18 fick nu uppleva att deras 

namn var skrivna i Livets bok och de skulle få del i Guds nya skapelse. Men 

om någon inte befanns vara skriven i Livets bok, blev han straffad med den 

andra döden. Det betydde ett långvarigt straff – utanför all gudsgemenskap – i 

överensstämmelse med de syndiga gärningarna: ”Den som vetat Guds vilja, 19 

men ändå gjort vad ont var, blev straffad med många slag. Men den åter som 

inte vetat Guds vilja och gjort vad ont var, blev endast straffad med få slag.” Så 

blev var och en fullkomligt rättvist dömd och straffad i förhållande till sin 

kunskap och till sina motiv och gärningar. 

En ny himmel och en ny jord 20 

Slutligen fick jag, Daniel, se en glimt av den nya jorden och den nya himlen. 

Det var så underbart och så vackert att inga ord kan beskriva det. Hela 

jorden strålade som en juvel. Det var en helt ny skapelse, det gamla var borta 

och något helt nytt hade kommit. Jag påminde mig om Jesajas profetia: ”Ty se, 

jag vill skapa nya himlar och en ny jord, och man skall ej mer komma ihåg det 

förgångna eller tänka på det. Nej, ni skall fröjdas och jubla till evig tid över det 

som jag skapar. 21 

Många av träden och växterna var nya och mycket annorlunda. Blomsterprakten 

var enorm. Våra välkända djur fanns där, men det fanns även många 

nya djur. Allt andades en underbar harmoni. Även människorna, som hade levat 

över från tusenårsriket, hade upplevat en ny skapelse som var helt underbar. 

De hade samma natur som Adam och Eva hade före fallet. Det var sköna och 

lyckliga varelser, klädda i Guds strålande härlighet. De var fyllda av Guds 

kärlek – en kärlek som hindrade dem att göra det som var ont och orätt. De 

kunde inte synda, ty deras fallna natur var borta. Därför fanns det inte någon 

sjukdom eller död. 

Men de var likväl fortfarande naturliga människor, 22 som bildade familjer 

och födde barn. Ty Gud ville att jorden åter skulle befolkas och bilda nationer. 

Nu härskade det eviga livet på den nya jorden och det fanns ingen förbannelse. 

23 Ingen sorg och klagan, inte heller smärta eller lidande fanns mer. Gud 

hade återställt jorden till vad han ursprungligen hade tänkt sig och dessutom 

gjort den ännu skönare och bättre. Det som en gång var Edens lustgård på en 

liten del av jorden omfamnade nu hela jorden. 

Det sista jag såg var en stad 24 som kom ner ur himlen från Gud. Den svävade 

som en gnistrande diamant uppe i skyn. Staden var väldigt stor och längden, 

bredden och höjden var lika och den var full av Guds härlighet. Jag häp- 

18 

Att frälsning kommer att förkunnas under tusenårsriket framgår av Apg 15:16-17. 19 Den som 

vetat Guds vilja Luk 12: 47-48 20 En ny himmel och en ny jord Upp 21:1-7 21 Det som jag 

skapar Jes 65:17-18a 22 Naturliga människor Jes 66:22. I Upp 21:26 talas det om folk i pluralis. 

Enligt Jesaja var det ej många människor kvar efter eldsdomen. Om jorden åter skulle befolkas 

enligt Guds ursprungliga plan måste det åter finnas ”naturliga” människor med jordiska kroppar 

som bildar familjer och föder barn på jorden. *Människor som får del av den första uppståndelsen 

blir lika änglarna, alltså könlösa. Men här handlar det om människor som skall befolka och 

uppfylla den nya jorden. Se Dake NT s313 4 : ”2 classes of eternal people”. Jes 66:22-23. 23 Ingen 

död och ingen förbannelse Upp 21:4, 22:3 24 En stad från himlen Upp 21:2-3; 10-27 

241

nade över vad jag såg, ty det var så oväntat och så märkligt. Inne i staden fanns 

det sköna trädgårdar och en flod med kristallklart vatten. 25 Den staden var 

Guds boning på jorden. Himmel och jord var förenade för alltid. Himmelriket 

hade kommit till jorden för att stanna. Nu skedde Guds vilja på jorden, som den 

sker i himlen. Gud själv bodde i den sköna, pärlvita staden – i det himmelska 

Jerusalem – bland människorna för evigt. 

Se, jag gör allting nytt 26 

Daniel : – Och han som satt på tronen sade: ” Se, jag gör allting nytt. Jag är 

A och O, början och slutet. Jag skall låta den som törstar dricka fritt ur källan 

med livets vatten. Den som segrar skall vinna allt detta, och jag skall vara hans 

Gud och han skall vara min son.” 26 

Hananja: – Vilket budskap! Allting blir nytt! En ny himmel och en ny jord 

med förvandlade människor. Tänk om man får vara med på något så underbart! 

Daniel: – Tvivla inte! Du får vara med. Löftet gäller alla! Alla kan få del av 

denna nya och underbara skapelse. 

Hananja: – Men det är något som är så avlägset och långt fram i tiden! 

Daniel: – Gud är mycket större än vi kan fatta. Han håller noga reda på oss 

och våra namn blir skrivna i Livets bok om vi dricker av livets vatten. 

Hananja: – Hur kan vi dricka av källan med livets vatten 

Daniel: – För att kunna dricka av livets vatten måste vi först upptäcka källan. 

Kung David har en fin vägledning i sina psalmer: ”Du visar mig vägen till 

liv. Inför ditt ansikte mättas jag av glädje. Ty hos dig är livets källa, i ditt ljus 

ser vi ljus” 27 David visar på Guds löften: ”Herren säger: Jag vill skaffa frälsning 

åt den som längtar efter det. 28 Ty så hög som himlen välver sig över jorden, 

så väldig är hans nåd över dem som fruktar honom. Så långt som öster 

är från väster, så långt från oss förvisar han vår synd.” 29 Jesaja undervisar oss 

om att grunden för vår frälsning inte är våra egna gärningar utan Guds offerlamm. 

Så här skriver Jesaja:”Vi gick alla vilse som får, var och en av oss tog sin 

egen väg, men Herren lät vår skuld drabba honom. Han fann sig i lidandet, han 

öppnade icke sin mun, lik ett lamm som förs bort att slaktas. ...Hans liv blev ett 

skuldoffer. Min tjänare, den rättfärdige, ger rättfärdighet åt många och bär 

deras skuld.” 30 Källan med livets vatten finns i Guds rika löften om försoning 

och syndaförlåtelse. 

Hananja: – Betyder ”livets vatten” att vi får evigt liv 

Daniel: – Då vi upplever hjärtats rening öppnas en källa i vårt inre som 

flödar med andligt liv och frälsningsglädje. Jesaja :”Jag [Herren] bor i helighet 

uppe i höjden, men också hos den som är förkrossad och har en ödmjuk 

25 

Flod med kristallklart vatten Upp 22:1 26 Se, jag gör allting nytt Upp 22:5a,6b-7 27 Du visar 

vägen (Ps 16:11; 36:10) 28 Jag skall skaffa frälsning Ps12:6b 29 Ty så hög som himlen Ps 103:11,12 

30 

Ett skuldoffer Jes 53: 6,7a,10b,11b 

242

ande. Ty jag vill ge liv åt de ödmjukas ande och liv åt de förkrossades hjärtan”. 

31 Jesaja visar att detta sker genom Guds helige Ande: ”Han [Herren] lade 

sin helige Ande i deras bröst”. 32 När Guds Ande tar sin boning i oss får vi 

andligt liv och det livet är lika evigt som Gud själv. 

Hananja: – Hur blir man då en segervinnare! 

Daniel: – Genom att göra rätt val i livet, söka Gud och ta emot den syndaförlåtelsens 

nåd som Messias erbjuder oss genom att han blev vårt skuldoffer. 

Genom tro och bön med överlåtelse till Herren blir vi nyskapade inifrån och vi 

kan ”dricka ur källan livets vatten”. Vi upplever då att Guds kärlek genomströmmar 

oss så att vi kan älska vår nästa. Vi ska inte övervinnas av det onda 

utan övervinna det onda med det goda. När andra förbannar ska vi välsigna. 

När man hatar oss, ska vi visa vänlighet. När vi får möta missunsamhet ska vi 

vara givmilda. Detta parat med en klar bekännelse av vår tro gör oss till segervinnare! 

Men vi lever inte alltid upp till detta. Vi gör många fel och begår många 

misstag och synder. Vi får lita till Guds nåd, från ”mannen i linnekläderna”. 33 

Ty det är nåden som gör oss till Guds barn och vi får ärva allt detta som han har 

skapat som ”gör allting nytt”. 

Avslutning 

Det sista jag, Daniel, fick höra var ett budskap från Gud till mig personligen 

– från mannen i linnekläderna:”Men gå nu vidare mot slutet av ditt liv och 

mot din vila, för du ska uppstå igen och få din rättmätiga del av arvet.” 34 

Vilket löfte! Vilken nåd! Även om min jordevandring nu snart är över, så är 

det inte slutet. Jag ska uppstå igen och få ta del av allt det underbara som Gud 

har skapat i evighetens värld. Det eviga livet i härlighet och ljus måste var 

livets största gåva! 

Hananja: – Tack Daniel, för att jag fick ta del av dina mäktiga syner! Av 

detta förstår jag att Guds plan med mänskligheten slutar med en fullkomlig 

värld, just som Gud hade tänkt från början. 

Daniel: – Herren är A och O, början och slutet. Han är mäktig att föra hela 

sin skapelse till fulländning i en jublande triumf. 

31 

Jag Herren bor Jes 57:15 32 Han lade sin helige Jes 63:10b 

33 

”Mannen i linnekläderna” är en GT uppenbarelse av Messias som Försonaren och Frälsaren. 

Jmf 1 Kor 10:4. Prästen måste alltid vara ”klädd i heliga linnekläder” då han gjorde tjänst i 

templet och frambar offer för folkets synder (3 Mos 16:4). Det finns två möjliga översättningar 

av ”linnetyget” i Upp 19:8:”Linnetyget är de heligas rättfärdiga gärningar”(B2000) och 

”Linnetyget är de heligas rättfärdighet” (SFB). Genom tron är Kristus vår rättfärdighet (Rom 

5:9; 1 Kor 1:30) 34 Du ska uppstå igen Dan 12:13 

243

Appendix 

244 

Bibelns kronologi 

Det har upprättats många kronologier av Bibeln men med olika resultat. En av de 

mest kända är ärkebiskop Usshers kronologi från 1600-talet, som blev införd i 

'King James Version of the Bible'. Enligt honom blev tiden från Adam till Kristus 

4004 år. Att det inte blev jämna 4000 år, berodde på att Jesus föddes 4 år före vår 

tideräkning. 

Bakom denna kronologi fanns en bärande tanke om att Guds tidsplan med 

mänskligheten innehöll en vecka av årtusenden varav de första 6000 åren skulle 

avslutas år 1996 (2000 minus 4 år). Därefter skulle Kristus komma tillbaka för att 

upprätta sitt rike, som skulle bli det sjunde årtusendet – ett rike av tusenårig fred 

och sabbatsvila för hela skapelsen. Men om man noga följer de tidsangivelser 

som Bibeln själv uppger, visar det sig att denna teori om jämna 6000 år fram till 

1996 inte stämmer. År 2000 e Kr har vi överskridit den tiden med ca 181 år. Det 

blir alltså omkring 6181 år från Adam fram till år 2000.* 

En annan känd teolog Dr W Hales (1778-1821) framställde 'A New System of 

Chronology', enligt vilken han kom fram till ett årtal av 5311 från Adam till Kristi 

födelse. Han byggde uppgifterna på den grekiska översättningen av den hebreiska 

bibeltexten, den s k Septuaginta-översättningen. Den är känd för att innehålla 

flera manipulationer av grundtexten där även årtalen på flera ställen skiljer 

sig från den ursprungliga hebreiska texten. 

Det finns flera stora problem vid beräkningen av Bibelns kronologi. Ett ofta 

förekommande misstag är en felöversättning eller misstolkning av 2 Mos 12:40: 

”Israelerna hade bott i Egypten i 430 år ” (B2000). Den versen bör i stället ha 

följande lydelse: ”Främlingstiden för Israels barn, som bodde i Egypten, var 430 

år.” (Översatt från King James version: ”Now the sojourning of the children of 

Israel, who dwelt in Egypt, was 430 years”). Många förlägger hela främlingstiden 

till slaveriets tid i Egypten, medan det rätteligen även bör innefatta tiden av 

främlingsskap för patriarkerna i Kanaan. Historieskrivaren Josefus har också denna 

uppfattning och anger tiden från Abrahams kallelse till Jakobs flyttning till Egypten 

till 215 år och tiden i Egypten fram till uttåget till 215 år. Att tiden i Egypten 

endast var 215 år stämmer också med att Mose endast var den fjärde generationen 

från patriarken Jakob. (Jakobs son, Levi, fick Kehat, Kehat fick Amran och Amran 

fick Mose och Aron. 2 Mos 6:16-20). Här följer vad Josefus skrev om främlingstiden: 

”De lämnade Egypten i månaden xantikus (april) på den femtonde dagen. 

Det var 430 år efter deras fader Abrahams invandring i Kanaan och 215 år 

efter Jakobs bortflyttning till Egypten.” 

Att Israels barn endast var 215 år i Egypten stämmer även med vad Paulus 

säger i Gal 3:14-17: ”Nu gavs löftena åt Abraham och hans säd... ett förordnande, 

som Gud redan givit gällande kraft, kan icke genom en lag, som utgavs 

430 år därefter blivit ogiltigt..” Löftet till Abraham gavs 430 år före lagen, därför 

skall tiden 430 räknas från när Abraham fick löftet vid 75 års ålder. Dessa 430 år 

av främlingsskap och träldom innefattar såväl Abraham, som hans säd, även Isak 

* Den judiska tideräkningen utgår från Adam och skriver år 5760 år 2000 e Kr. Men då är inte exilen 

i Egypten och tiden i den babyloniska fångenskapen inräknade. Det judsika året har endast 360 dagar. 

För att inte komma fel med årstiderna lade man till skottmånader vid behov.

och Jakob, fram till uttåget. Tiden 400 år, som är angivet i 1 Mos 15:13 och Apg 

7:6, gäller enbart Abrahams säd. Isak föddes 25 år efter att Abram fått löftet. 

Isak blev förklarad arvinge vid 5 års ålder, då Ismael blev utkastad, (25+5=30), så 

att pilgrims- och träldomstiden för Abrahams avkomma blev 400 år fram till uttåget 

ur Egypten (430-30=400). 

En annan stor svårighet är tolkningen av uppgiften i 1 Kung 6:1, där det står: 

”I det 480:e året från uttåget ur Egypten, i det 4:e året av Salomos regeringsår 

över Israel... började han att bygga huset (templet) åt Herren.” Men när man 

summerar de faktiskt angivna deltiderna blir det hela 645 år mellan uttåget fram 

till att Salomo började bygga templet. De 480 år som uppges gäller endast 

regeringstiderna, ty om man räknar bort tiden vid Sinai (1) vandringen i öknen 

(40), intagandet av Kanaan (10), tiden för plågorna under domartiden (111) och 

tiden för domaren Abimeleks anarki, återstår nämligen 480 år av regeringstid. I 

uttrycket ”I det 480:e året” är därför ” då någon regerat i Israel” underförstått. 

Under kungatiden anges alltid varje kungs regeringstid, med ett undantag, 

nämligen för kung Saul. Vi finner hans regeringstid i Apostlagärningarna. Efter 

rikets delning i Juda och Norra riket (Israel), anges alltid tiden för kröningen av 

en ny kung med under vilket regeringsår i det andra riket den skedde. Detta innebär 

att det blir ett pussel att få fram de exakta årtalen, eftersom ett regeringsår ej 

stämmer överens med kalenderåret, utan kan börja när som helst under året. Därför 

kan ingen med säkerthet fastställa den exakta kronologin för kungatiden. 

Dessutom finns det vissa överlappningar av regeringstiderna som t ex att kung 

Joram kröntes till kung medan Josafat ännu levde, 2 Kung 8:16. Vidare framgår 

det av Israels kung Jerobeam II:s långa regringstid, som varade i 41 år, att Juda 

var utan kung mellan hans 16:e och 27:e regeringsår. Dessa elva år måste räknas 

med i kungariket Judas kronologi. 

Innan jag presenterar mitt försök till en biblisk kronologi vill jag åter betona 

att svårigheterna är många och att osäkerheten därför är stor. I denna kronologi 

har jag utgått från den hebreiska grundtext som vi har till 1917 års bibelöversättning, 

den s k massoretiska texten. Enligt denna har jag kommit fram till att det 

blir 4181 år från Adam till Kristi födelse. Här följer en jämförelse med Usshers 

och Hales kronologi. Märk att det finns vissa tidsperioder som helt sammanfaller 

i dessa tre kronologier. Om man räknar samman de årtal som är angivna från 

Adam till Noa-floden kommer man till årtalet 1656. Från Abrahams kallelse till 

uttåget från Egypten blir det 430 år och från Jerusalems förstöring fram till Kristi 

födelse är det 587 år. 

Ussher Hales N.Ibstedt 

1. Från Adam till floden 1656 2156 1656 

2. Från floden till Abrahams kallelse 427 1077 428 

3. Från Abrahams kallelse till uttåget 430 430 430 

4. Från uttåget till kung Saul 396 588 561 

5. Kungatiden 508 473 519 

6. Från Jerusalems förstörelse tillKristi födelse 587 587 587 

4004 5311 4181 

245

Den bibliska kronologien 

Denna kronologi följer de årtal som den hebreiska 

grundtexten anger i de hänvisade bibelställena fram 

till Jerusalems förstöring år 587 f Kr. Från Adams 

skapelse fram till år 2000 e Kr blir det 6181 år. 

•Tiden för Kristi födelse skiljer sig från världshistoriska 

uppgifter med 3 till 7 år. I allmänhet räknar 

man med att Kristus föddes 4 år före vår tideräkning. 

Tämligen säkra världshistoriska årtal: 

1.Det första fångenskapståget: 606 f Kr.* 

2.Jerusalems förstöring på Sidkias tid: 587 f Kr.* 

3.Kores frihetsedikt, då den 70-åriga fångenskapen 

upphörde och ca 50 000 judar fick återvända till Jerusalem: 

536 f Kr. (606-70=536). 

4.Philip av Maked. besegrade Darius III 330 f Kr. 

5.Rom övertog det grekiska imperiet 146 f Kr. 

6. Jerusalem intogs av kejsar Pompei 63 f Kr. 

7. Kristus föddes år 4 f Kr. 

8. Kristus korfästes år 30. 

9.Titus förstörde Jerusalem år 70. 

* Även årtalen 605 och 586 f Kr förekommer. 

I. Från Adams skapelse till floden: 1656 år 

Här följer tidsintervaller enligt 1 Mos 5:1-29, som 

omfattar tiden från Adams skapelse fram till Noafloden: 

Antal år f Kr 

0. Adam skapades 4181 

1. Från Adam till Sets födelse 130 4051 

2. Från Set till Enos 105 3946 

3. Från Enos till Kenan 90 3856 

4. Från Kenan till Mahalalel 70 3786 

5. Från Mahalalel till Jered 65 3721 

6. Från Jered till Enok 162 3559 

7. Från Enok till Metusela 65 3494 

8. Från Metusela till Lemek 187 3307 

9. Från Lemek till Noa 182 3125 

10. Från Noas födelse till floden 600 2525 

Summa perioden 1656 

Syndafloden blir år 2525 f Kr (= 3125 - 600) 

När Noa var 500 år föddes Sem, Ham och Jafet. 

1 Mos 5:32, 1 Mos 7:11: 

4. Från Eber till Peleg 34 2423 

5. Från Peleg till Regu 30 2393 

6. Från Regu till Serug 32 2361 

7. Från Serug till Nahor 30 2331 

8 Från Nahor till Tera 29 2302 

9. Fr Tera till Abraham, 1 Mos 12:4 130 2172 

10. Fr Abrahams födelse till kallelse 75 2097 


Från Adam till Abrahams kallelse: 2084 år 

Abraham kallades år 2097 f Kr. 

•Abraham föddes då Tera var 130 år. Tera blev 

205 år och dog innan Abraham drog till Kanaan 

vid 75 års ålder (205-75=130). 1 Mos 11: 32; 

12:4; Apg 7:4. 

lII. Från Abrahams kallelse till uttåget ur 

Egypten: 430 år 

l Mos 21:5, 25:26, 47: 9, 28, 50: 22,26, 

2 Mos 12: 40-41, Gal:3:14-17 


Från Abr:s kallelse till Isaks födelse 25 2072 

Från Isaks födelse till Jakobs födelse 60 2012 

Fr. Jakobs föd. till flyttn. till Egypten 130 1882 

215 

Jakob levde i Egypten till sin död 17 1865 

Från Jakobs död till Josefs död 54 1811 

Från Josefs död till uttåget 144 1667 

215 


Från Adam till uttåget från Egypten: 2514 år 

Uttåget från Egypten var år 1667 f Kr. 

•Löftets tidsålder på 430 år är fördelat på 215 års 

pilgrimstid** i Kanaan och 215 år i Egypten. Jakob 

var 91 år då Josef föddes efter 14 års äktenskap (1 

Mos 30:22-34, 31:41). Josef var 39 år då Jakob 

kom till Egypten vid 130 års ålder. Då Jakob dog 

vid 147 års ålder var Josef 56 år (39+17=56). 

**Att leva som främling, eng: sojourn. Jmf 5 Mos 

26:5, Dom 17:7 

II. Från floden till Abrahams kallelse: 428 år 


1 Mos 8:13: Floden varade i ett år 1 2524 

Enligt släktregister i 1 Mos 11:10-26: 

1.Sem fick Arpaksad 2 år efter floden 2 2522 

2. Från Arpaksad till Selas födelse 35 2487 

3. Från Sela till Eber 30 2457 

246

IV. Från uttåget fram till kung Saul: 561 år 


Tiden för laggivningen vid Sinai 1 1666 

Vandringen i öknen 40 1626 

Tiden från intåget i Kanaan fram tills Saul blir 

kung är minst 520 år enligt följande bibelställen: 

Jos 14:7: Josuas tid i Kanaan 30 1596 

Jos 24:39: Josua var 40 år då han blev 

spejare. Han vandrade i öknen i 40 år. 

Josua dog vid ll0 års ålder. (110-80=30). 

Den s k domaretiden innehåller tiden för 

16 domare och 7 plågor: 

Dom 2:7-3:7 Tiden de äldste överlevde Josua * 

Dom 3:7-8, 1:a plågan 8 1588 

Dom 3:9-11, 1:a domaren Otniel 40 1548 

Dom 3:12-14, 2:a plågan 18 1530 

Dom 3:15-20, 2:a domaren Ehud 80 1450 

Dom 3:31, 3:e plågan * 

Dom 3:31, 3:e domaren Samgar * 

Dom 4:1-3, 4:e plågan 20 1430 

Dom 4:4, 4:e domaren Debora 40 1390 

Dom 5:31, 5:e domaren Barak * 

Dom 6:1-10, 5:e plågan 7 1383 

Dom 6:11-8:32, 6:e dom Gideon 40 1343 

Dom 8:33-9:57, 7:e dom Abimelek 3 1340 

Dom 10:1-2, 8:e dom Tola 23 1317 

Dom 10:3-5, 9:e dom Jair 22 1295 

Dom 10:6-18, 6:e plågan 18 1277 

Dom 11:1-12-7, 10:e dom Jefta 6 1271 

Dom 12:8-10, 11:e dom Ibsan 7 1264 

Dom 12:11-12, 12.e dom Elon 10 1254 

Dom 12:13-15, 13.e dom Abdon 8 1246 

Dom 13:1, 7.e plågan 40 1206 

Dom 13:2-16-31, 14.e dom Simson 20 1186 

Dom 17:1-21:25 Inbördeskrig * 

1.Sam 4:1,15-18, 15:e dom Eli 40 1146 

1 Sam 7:2-15, 16:e dom Samuel 40 1106 

1 Sam 8:1- Samuels söner * 0 

Från intåget tills Saul blir kung 520 

Plus 41 år i öknen enligt ovan 41 


Från Adam till Saul: 3075 år 

Saul blev kung år 1106 f Kr. 

(Fr uttåget år 1667-561 = 1106 f Kr) 

•Där inget tidsintervall finns angivet (), kan det röra 

sig om månader. I så fall blir tiden från uttåget till 

Saul 561 år. 

V. Från Saul till Jerusalems förstöring: 519 år. 

Antal reg. år f Kr 

Apg 13:21, Sauls regeringstid, 40 år 1106-1066 

2 Sam 5:5, Davids regeringstid, 40 1066-026 

Kung 11:42, Salomos regeringstid,40 1026-986 

Kungar i Juda: 

1 Kung 14:21, Rehabeams reg.tid, 17 år 986-969 

1 Kung 15:2, Abiams reg tid, 3 969-966 

1 Kung 15:10, Asas reg tid, 41 966-925 

1 Kung 22:41-42, Josafats reg tid, 25 925-900 

2 Kung 8:17, Jorams reg tid, 8 *904-896 

2 Kung 8:26, Ahasjas reg tid, 1 896 

2 Kung 11:3, Ataljas, 6 895-890 

2 Kung 12:1, Joas, 40 889-850 

2 Kung 14:1-2, Amasjas, 29 *850-821 

2 Kung 14, Juda utan kung, 11 822-811 

2 Kung 15:1-2, Asarjas(Ussia), 52 811-759 

2 Kung 15:32, Jotams, 16 759-743 

2 Kung 16:1-2, Ahas, 16 743-727 

2 Kung 18:1-2, Hiskias, 29 728-699 

Samarias fall i Hiskias 6:e reg. år 722 

2 Kung 21:1, Manasses, 55 698-643 

2 Kung 21:19, Amons, 2 642-640 

2 Kung 22:1, Josias, 31 640-609 

2 Kung 23:31, Joahas (3 månader) 609 

2 Kung 23:36, Jojakims, 11 609-598 

1:a fångeskapståget 605 f Kr i Jojakims 4:e 605 

2 Kung 24:8, Jojakin (3 månader) 598 

2 Kung 24:18, Sidkias regeringstid, 11 598-587 

Jerusalems förstöring, Sidkias 11:e reg. år 587 

Sammanlagd reg.tid = 513 år plus 11 år utan kung 

minus ca 5 år då regeringstiderna sammanföll med 

föregående regent (*Joram = 4 år, Amasjas = 1 år), 

ger 519 år för perioden. Regeringstiderna kan vara 

överlappade det år då regeringsbytet sker. 

Från Adam till Jerusalems förstöring: 3594 år 

SAMMANSTÄLLNING år f Kr 

I Från Adam till floden 1656 år 

Floden var år f Kr: 2525 

II Fr floden t Abrahams kallelse 428 år 

Fr Adam till Abrahams kallelse 2084 år 

Abraham kallades år 2097 

III Fr Abrahams kallelse t uttåget 430 år 

Från Adam till uttåget 2514 år 

Uttåget från Egypten år 1667 

IV Från uttåget till Saul 561 år 

Från Adam till Saul 

3075 år 

Saul blev kung år 1106 

V Fr Saul t Jerusalems förstör. 519 år 

Från Adam t Jerusalems förstör. 3594 år 

VI Fr Jer. förstör.t. Kristi födelse 587 år 

Från Adam till Kristi födelse 4181 år 

247

6500 år 

Det mest betydelsefulla forskningsresultatet från år 1997 har äntligen börjat uppmärksammas 

av media. Forskare som undersöker människans arvsmassa har gjort en upptäckt som visar att 

människans knappast har kunnat existera under mer än ca 6500 år. Hur kan man dra en sådan 

slutsats 

Huvuddelen av människans arvsanlag finns i 

cellernas kärnor, liksom på ett pärlband där fyra 

olikfärgade pärlor bildar olika ord, alla bestående 

av tre bokstäver. En sådan kod, DNA-molekylen, 

kan föra vidare hur mycket information som helst. 

Som jämförelse kan nämnas att morsekoden kan 

förmedla vilken information som helst med hjälp 

av bara två symboler. Datorerna har inte heller mer 

än två symboler till sitt förfogande. 

Varje cell i människan innehåller en text som 

om den skrevs ut i bokform skulle fylla 3500 band, 

vart och ett med en miljon bokstäver. Om man skulle 

sätta en enda människas alla cellers pärlband i en 

enda kedja skulle den räcka från jorden till solen 

och tillbaka 30 gånger. Informationstätheten i pärlbandet 

är så stort, att man kunde lagra all information 

i alla världens bibliotek i en kubikmillimeter 

DNA. 

När cellen delar sig, kopierar den bokstav för 

bokstav alla 3500 banden på några minuter. Cellkärnans 

korrektursystem garanterar en noggrann 

kopiering genom korrekturläsning av texten.Trots 

detta uppstår fel vid kopieringen. Av tre och en halv 

miljard bokstäver är det i medeltal en som blir felaktigt 

kopierad. Men resultatet är trots allt så bra 

att livet kan fortsätta, åtminstone en viss tid. 

Mitokondrierna 

Men det finns en svag länk som hotar livets fortbestånd. 

I cellens kraftverk, mitokondrierna, som är 

placerade utanför cellkärnan, finns en liten databank, 

som inte tillräckligt bra rättar kopieringsfelen. 

I mitokondrierna kan vi räkna de kopieringsfel 

som har samlats under tusentals år. Felen samlar 

sig med över tusen gånger större hastighet än de 

eventuella rättelser som görs i texten. Cellen kan 

inte göra sig av med de tryckfel som uppstår här, så 

som den gör med tryckfel i cellkärnan. Därför hopas 

tryckfelen. 

Man har antagit att åldrandet är beroende av 

detta. Människans energiproduktion försvagas så 

småningom och följden blir döden. Samma problem 

kan hota hela livets existens på vår planet. Energiproduktionen 

kan helt enkelt dö ut. 

Nya mutationer i mitokondriernas DNA dyker 

upp med ganska konstant hastighet över tiden. Därför 

kan mängden tryckfel i mitokondrierna användas 

för att räkna ut tidpunkten då det inte borde ha 

funnits några tryckfel. 

DNA-alfabetet består av fyra bokstäver: Ett DNAord 

består av tre bokstäver. Varje ord är koden för 

en aminosyra. Det blir 64 olika möjligheter. 

Aminosyror kan dessutom förekomma i spegelvända 

varianter, ”höger- och vänsterhänta”. Det ger 128 

varianter, men det är bara 20 av den ena typen som 

används. Dessa 20 aminosyror bygger sedan 

proteinerna som utgör de egentliga deltagarna i 

kroppsprocesserna. (Ill.: Vorel/EÖ.) 

Det finns upp till 10 000 mitokondrier i varje 

cell. Mitokondrierna ärvs i princip enbart från modern, 

därför att spermiernas mitokondrier, som befinner 

sig i svansen, nästan alltid lämnas utanför 

äggcellen vid befruktningen. 

Mitokondrierna har blivit till ett mycket stort 

problem för evolutionsförespråkarna, också därför 

att de använder ett språk som är annorlunda än 

DNA-språket i cellkärnan. Det har man tolkat som 

en ”design-signal” från en skapare (Scherer-Junker, 

”Evolution – ein kritisches Lehrbuch” 1998 

Weyel Lehrmittelverlag, Giessen). 

Mitokondriemutationer 

En grupp rättsmedicinare undersökte nyligen den 

försämring av data från en generation till nästa som 

sker i mitokondriernas databank. De kunde konstatera 

att databanken degenererar mycket snabbare 

än man hittills antagit. Enligt deras första beräkningar 

kunde frekvensen av tryckfelens uppkomst 

vara tjugofaldigt större. I September 2000 skrev 

man i en ny artikel att mutationshastigheten kanske 

är ännu större – 100 gånger större än man antagit 

(29 Sept 2000, Science, vol 289, p. 2342-2344). 

Detta forskningsresultat från den empiriska vetenskapen 

tyder på att den moderna människan bara 

har funnits till i ca 6500 år. 

248

Genom den nyligen gjorda kartläggningen av 

människans DNA har man funnit att vi har ungefär 

99,9% gemensamt DNA. Också detta visar att vi 

har uppstått ganska nyligen, eftersom vi haft mycket 

litet tid för variation. Det finns i detta resultat inte 

någon genetisk grund för olika raser, utan vi är alla 

medlemmar av en stor familj. Den rådande uppfattningen 

om människosläktets höga ålder har 

byggt på rena spekulationer. 

Mitokondrie-Eva 

För ett par år sedan visade mitokondrieforskning 

att alla människor har en gemensam urmoder, som 

man kallade Mitokondrie-Eva. Då antog man att 

denna ”Eva” hade levt i Nordafrika för ca 200 000 

år sedan. Men nu förstår man att Eva i verkligheten 

bör ha levt för ca 6500 år sedan. 

Förutom kopieringsfelen uppstår i kroppens alla 

cellkärnor också 5.000-talet mutationer dagligen på 

grund av radioaktivitet, ultraviolett strålning, miljögifter 

osv. Det gör det mycket svårt att förstå varför 

människan inte har dött ut om hon har varit här ett 

par hundratusen år! 

Y-kromosom-Adam 

Hur är det då med Adam Åldersbestämningen passar 

också in på honom. Nyligen kunde man konstatera, 

genom att jämföra Y-kromosomer från män, 

att alla män med största sannolikhet har samma 

urfader. Skillnaderna mellan män från olika nationaliteter 

är mycket små, men däremot är skillnaderna 

i förhållande till chimpanser och gorillor så 

stora att man inte kan tala om släktskap. Man påstår 

ofta att det bara finns 1-2% skillnad mellan 

människa och chimpans. När man gör sådana 

jämnförelser, berättar man inte att man bara använder 

sådana DNA-sekvenser som mest liknar varandra. 

Då får man naturligtvis de resultat man önskar 

(källa: http://socrates.berkeley.edu/jonmarks/ 

DNAhyb.html). Till exempel är skillnaden mellan 

hjärnstorleken hos människan och chimpansen en 

kubikdecimeter, en skillnad som inte går att bortförklara 

som 1-2% olika DNA. 

Arvsmassan i cellkärnan 

I mänsklighetens arvsmassa i cellkärnan har redan 

samlats över 6000 tryckfel som förorsakar sjukdom, 

och man hittar hela tiden nya fel. Också detta stämmer 

överens med Bibelns berättelse om människans 

syndafall i Edens lustgård, efter vilket Guds fullkomliga 

skapelseverk började degenerera. 

SAMMANFATTNING 

Färska forskningsresultat tyder på att människan 

existerat en kort tid, och att vi har en gemensam 

urmoder och urfader. Likheten mellan människors 

DNA tyder också på att människosläktet har gått 

genom en s k ”flaskhals”, där bara några individer 

har överlevt (Noas flod). Detta och mycket annat 

kan vi utläsa i våra cellers faktabibliotek när dessa 

öppnar sig inför vår blick. 

Man kan konstatera att Guds uppenbarelse om 

människans ursprung i Bibeln stämmer bra med de 

fakta som vetenskapen upptäcker. 

PEKKA REINIKAINEN 

Källa: Parsons, Thomas J., et al., A high 

observed substitution rate in the human mitochondial 

DNA control region, Nature Genetics, vol 15, 

April 1997, s 363-367. – Se även webbsidorna 

www.crsc.org och arn.org. 

Denna artikel var införd i tidningen Genesis nr 

1 1998. Med benäget tillstånd av Pekka Reinikainen 

och tidningens redaktör Erik Östlund har jag fått 

införa artikeln i reviderad form av Reinikainen i 

min bok som ett komplement till studien av den 

bibliska kronologien. 

Avslutning 

Författarens kronologi bygger inte på några 

arkeologiska upptäckter, utan uteslutande på 

de årtal som finns i den hebreiska grundtexten. 

Mitt tillvägagångssätt har varit att utgå från 

ett säkert och erkänt historiskt årtal, nämligen 

det av Jerusalems förstöring år 587 f Kr. Sedan 

har jag räknat baklänges först i kungalängderna 

i Juda (519 år). Därefter har jag fortsatt 

med domartiden och Israels barns vandring 

i öknen (561 år), deras vistelse som slavar 

i Egypten (215 år) och patriarkernas 

främslingstid i Kanaan efter Abrahams kallelse 

(215 år). Sedan följer tiden mellan Abraham 

och Noafloden (428 år) och slutligen från floden 

till Adam (1656 år). Sammanlagt 4181 år 

från Kristi födelse. Resultatet skiljer sig från 

Usshers kronologi med 177 år och stämmer 

ganska väl med den engelske forskaren David 

Rohls arkelogiska fynd som medfört nya 

dateringar av gammaltestamentlig tid. 

249

Källor och litteraturlista 

Kristi återkomst & Apokalypsen 

Litteratur. Förkortningar med fetstil: 

Bibelfakta i färg, Libris 1979, Bibel Fakta 

Bibelns land, S Terrleb, B-Land 

Bra böckers världshistoria 1983, BRA 

Nordisk familjebok, Nordens boktryckeri 1951 

Dake´s Annotated Ref Bible, 1980, Dake 

Illustrerat Bibellexikon, 1967, BLex 

Josephus Complete Works, Kregel, JOS 

Halley´s Bible Handbook, 1989, Halley 

Number in Scripture, Bullinger 1967, NIS 

Apokalyptik, Ingemar Lindén, 1980 

Approaching Events, Ernest Petree, 1975 

Västerlandet vid skiljevägen, Marius Baar, 1981 

Från urkristendom till katolsk kyrka, Alf Lindberg, 1992 

Människans väg, Alf Lindberg, 1996 

Det eoniska evangeliet, A. Einar Mellquist 

Lammet & Odjuret, Mikael Tellbe, 1997 

EG – i den bibliska profetians ljus, Samuel Svensson, 1992 

Tusenårsriket – dröm eller verklighet, Millard J Erickson, 1997 

Eskatologisk reformation, Stigåke Gerdvall 

Pre-Tribulation teaching, John L Bray 

Encyclopaedia Britannica, CD-rom 1999. 

År 2000 och den nya tidsåldern, Thoralf Gilbrant, 1999 

Evigt liv – evig död, Dan Johansson 1996 

Hur kommer det att gå, Dan Johansson 2003 

Kommer Jesus före vedermödan Aron Andersson, 1959 

Den kristna friförsamlingen... Gunnar Westin, 1957 

Snart är han här: Olle Sandstedt, Förlaget Filadelfia 1992 

Erik Bernspång: Uppenbarelseboken: InterSkrift Förlag 1985 

Den som segrar: Hans Lindholm, Artos förlag, 2004 

Jesus kommer – synligt för alla, Bertil Swärd, 2002 

Bibelöversättningar: 

De flesta bibelcitaten är hämtade från Folkbibeln 1998 (SFB) 

och några citat är från B82, Sv Bibelsällskapets Revision (SB) 

av 1917 års översättning. BOKEN, 1995 (B) och Levande 

Bibeln, 1977 (LB) är översättningar från parafrasbibeln: THE 

LIVING BIBLE, 1971.Vid generella hänvisningar till Bibeln 

som ej är citat har dessa lämnats utan angivande av någon 

översättning. N75 är en norsk översättning år 1975. 

Förkortningar: 

GT = Gamla Testamentet. NT = Nya Testamentet. f Kr = före 

Kristus, e Kr = efter Kristus, hebr = hebreiska, gr = grekiska, 

kap = kapitel, s = sida, reg = regera, repr = representera 

Exempel på hänvisningar: 

Jes 53: 3-6, 12 = Jesaja kapitel 53, vers 3 till 6 samt vers 12 

Jer k12-k15 = Jeremia kapitel 12 till 15 

Dake 833-1e = Dake sidan 833 i GT, kolumn 1, kommentar e 

Halley 44-47 = Halley sidorna 44 till 47 

JOS 220-3 = Josefus sida 220, kol. 3. 

Förkortningar av GT:s böcker 

De historiska böckerna: 

Första Moseboken, 1 Mos 

Andra Moseboken, 2 Mos 

Tredje Moseboken, 3 Mos 

Fjärde Moseboken, 4 Mos 

Femte Moseboken, 5 Mos 

Josua, Jos 

Domarboken, Dom. Rut 

Första Samuelsboken. 1 Sam 

Andra Samuelsboken, 2 Sam 

Första Kungaboken, 1 Kung 

Andra Kungaboken, 2 Kung 

Första Krönikeboken, 1 Krön 

Andra Krönikeboken, 2 Krön 

Esra, Esr. Nehemja, Neh 

Ester, Est 

De poetiska böckerna: 

Job. Psaltaren, Ps 

Ordspråksboken, Ords 

Predikaren, Pred 

Höga Visan, HV 

Profeterna: 

Jesaja, Jes 

Jeremia, Jer 

Klagovisorna, Klag 

Hesekiel, Hes 

Daniel, Dan 

Hosea, Hos 

Förkortningar av NT:s böcker: 

Matteusevangeliet, Matt 

Markusevangeliet, Mark 

Lukasevangeliet, Luk 

Johannesevangeliet, Joh 

Apostlagärningarna, Apg 

Romarbrevet, Rom 

1 Korintierbrevet, 1 Kor 

2 Korintierbrevet, 2 Kor 

Galaterbrevet, Gal 

Efesierbrevet, Ef 

Filipperbrevet, Fil 

Kolosserbrevet, Kol 

1 Thessalonikerbrevet, 1 Thess 

2 Thessalonikerbrevet, 2 Thess 

1 Timoteusbrevet, 1 Tim 

2 Timoteusbrevet, 2 Tim 

Titusbrevet, Tit 

Filemonbrevet, Filem 

Hebreerbrevet, Hebr 

Jakobs brev, Jak 

1 Petrusbrevet, 1 Petr 

2 Petrusbrevet, 2 Petr 

1 Johannesbrevet, 1 Joh 



Judas brev, Jud 

Johannes uppenbarelse, Upp 

250

Rubrikförteckning 

Tidens tecken 


– de yttersta dagarna 

Innehållsförteckning 4 

Inledning 6 

Kristi tillkommelse 6 

Tre tolkningsteorier 7 

Kapitel 1 

Bild 1: Se, Brudgummen kommer 8 

Tidstecken 9 

Kristi återkomst – vårt saliga hopp 9 

Citat från Daniels profetior 10 

Hedningarnas tid 10 

Tecken på Kristi återkomst 11 

Början på födslovärkarna 11 

Falska messias 12 

Bar Kochbaupproret 13 

Kapitel 2 

Falska profeter 14 

Det stora avfallet från tron 14 


Folk skall resa sig mot folk 17 

Hungersnöd, pest och jordbävningar 17 

Fursten över luftens härsmakt 18 

Kapitel 3 

Laglösheten tilltar 19 

Organiserad laglöshet 19 

Kärleken skall kallna 20 


Maffialaglösheten 21 

Antikrist – den Laglöse 22 

Som på Sodoms tid 23 

Krig och farsoter under vedermödan 24 

Kapitel 4 

Evangelium om riket till alla folk 25 

Evangelium till alla folk 25 

Andeutgjutelse under de sista dagarna 26 

Bibeln är översatt till alla större språk 27 

Fynden av Dödahavsrullarna 28 

Yeshuatroende judar 29 

Kunskapsutvecklingen under 100 år 29 

Martyrer under de yttersta dagarna 31 

Kapitel 5 

Israel – det stora tidstecknet 32 

Fikonträdet – en bild på Israel 32 

Jerusalem i centrum för världspolitken 33 

Antalet judar i världen 33 

Israels moderna historia 34 

Sionismen 34 

Staten Israel 35 

Detta släkte 36 

Israel under vedermödan – Jakobs nöd 37 

Bevara tron 37 

Vår befrielse närmar sig 38 

Kapitel 6 

De kristnas himmelsfärd 39 

Tre teorier om när uppryckandet skall ske 39 

Speciella tecken i tiden för Kristi återkomst 40 

Templets uppbyggande och de två vittnena 41 

Anikrist – den laglöse – skall först framträda 41 

Kan vi räkna ut tiden för Jesu ankomst 42 

När börjar vedermödan 42 

Kapitel 7 

Den sista basunen 43 

Vid den sista basunen 43 

Basunen på Herrens dag 44 

Jesus varnar de utvalda för falska profeter 46 

Flera basunstötar 47 

Kapitel 8 

Efter den tidens vedermöda 48 

Skriften allena 48 

Efter vedermödan-teorin 48 

De utvalda församlas genom änglars försorg 49 

Vilka är de utvalda i Matt 24 49 

Vilka är de heliga 50 

Första uppståndelsen sker i etapper 51 

Kapitel 9 

Två kristusuppenbarelser 53 

Två tillkommelser 53 

Två förbund 53 

Jesus ska hämta oss till himlen 53 

Himlen är vårt hem 54 

Inte en uppenbarelse för världen 55 

Vaka och be 56 

Kapitel 10 

Darbyismen 57 

Kyrkofädernas skrifter 57 

Konstantins tolerans-edikt 58 

Augustinus och frikyrkan 58 

Den katolska eran 59 

Emmanuel Lacunza 59 

Endast en helgad skara 59 

Edward Irwing 60 

MacDonalds uppenbarelse 60 

Bild 2: Människosonen 62 

251

Kapitel 11 

John Nelson Darby 64 

De 70 årsveckorna 64 

Darbyismen 64 

Församlingen – den stora parentesen 65 

Den katolska bekännelsen 65 

Het debatt 65 

Pingstpionjärerna 65 

Lacunzas läropunkter 65 

Darbys läropunkter idag 67 

Partiellt uppryckande 68 

Av frukten skall man känna trädet 68 

Apostlarnas förkunnelse 69 

Kapitel 12 

Vreden och Herrens dag 71 

Herrens dag 71 

Frälsta undan vredesdomen 73 

Gå in i dina kamrar 74 

Kristi brud – Lammets bröllop 75 

Kapitel 13 

Vad hindrar Antikrist 76 

För de utvaldas skull 76 

Laglöshetens människa 76 

Församlandet till honom 77 

Avfallet 77 

Vad betyder ”Apostasia” 78 

Vad är det som hindrar 79 

Kapitel 14 

De tio jungfrurna 81 

Tio jungfrur 81 

Vikten av att vara redo 82 

Väckelse under vedermödan 82 

Evangelium under vedermödan 83 

C.I.Scofields tolkning 84 

Nådens dörr ej stängd 84 

Liknelsen skall inte tolkas symboliskt 85 

Många feltolkningar 86 

Kapitel 15 

Upptagen eller kvarlämnad 87 

Upptagen till himlen 87 

Gamarna 88 

Inte uppryckande – utan borttagande 88 

Martyrer under vedermödan 89 

Vilka är redo 90 

Kapitel 16 

Frälst eller förlorad 91 

En gång frälst alltid frälst 91 

Gud verkar i vilja och gärning 92 

Den trånga porten 92 

Dödssynd 93 

Jag har aldrig känt er 94 

Ingen kan rycka dem ur min hand 95 

Jesus ber för oss 96 

Bild 3: Översteprästen 97 

Kapitel 17 

Kristi domstol 99 

Helgelse 99 

Kristi domstol 99 

Syndfrihetsläran 100 

Inför Fadern 101 

Lagen om sådd och skörd 102 

Lammets bröllop 103 

Kapitel 18 

Som på Noas och Lots tid 105 

Amellinnianismen 105 

Som på Noas och Lots tid 106 

Blir det ett andra tillfälle 107 

Bild 4: Profeten 108 

Kapitel 19 

Som blixten 109 

En synlig återkomst 109 

Identiska skildringar 110 

Som en tjuv 112 

Som blixten 113 

Kapitel 20 

Domedagen 114 

Säden och ogräset 114 

Därefter kommer slutet 115 

Kapitel 21 

Jordens undergång 117 

Allt går mot sin upplösning 117 

En ödesdiger förkunnelse 118 

Messiansk teori om de 70 årsveckorna 119 

Kosmisk kataklysm 120 

Jordens undergång 121 

Kapitel 22 

Kristi ankomst och U-boken 123 

Uppryckandet i Apokalypsen 123 

Kom hit upp 124 

Kom Jesus genom Anden 125 

De tjugofyra äldste 125 


252

Bild 5: Lammet 128 

Hur förkortas vedermödan 129 

Kapitel 23 

Segraren på den vita hästen 130 

Ingen tid ska givas mer 130 

De två vittnena 131 

Kristus på en vit häst 132 

Bild 6: Den vita hästen 133 

Johannes åtta visioner av Jesus 134 

Tolv profetiska titlar på Jesus 134 

Bild 7: Jesus kommer åter till Olivberget 135 

Kapitel 24 

Gog och Magog 136 

Ett anfall mot Israel 136 

Folkens släktregister 137 

Det ryska folkets ursprung 138 

Meshek och Tuval 139 

Jafets söner 139 

Europeernas ursprung 140 

Hams barn 140 

Stamfäder för meder och perser 140 

Magogs land 141 

Maktsfärer i den yttersta tiden 141 

Vem är Gog 142 

Ett anfall från Ryssland i vår tid 142 

Kapitel 25 

Gog eller Harmagedon 144 

Gog och Harmagedon 144 

Inga semiter med i anfallet 145 

Goganfallet – avslutad historia 146 

Storfursten över luftens härsmakt 147 

Det sista kriget på jorden 148 

Gog och Magog i NT 149 

En dubbelprofetia 150 

Kapitel 26 

Fåren och getterna 152 

Tusenårsriket – finns det 152 

Fåren och getterna 153 

Vilka är det liknelsen avser 154 

Bild 8: Skördens Herre 155 

Fåren är inte pånyttfödda 156 

Tidsålder – eonisk tid 157 

En liknelse måste tolkas i sitt sammanhang 158 

Kapitel 27 

Eviga straff 159 

Dödsrike eller helvete 159 

Evigt liv i Joh 3:16 160 

Eviga straff 161 

Skärselden 162 

Kapitel 28 

Straffets mening 164 

Har straffet en mening 164 

Gudsbildens betydelse 166 

Vad innebär straffet 160 

Kvantitét eller kvalitét 168 

Evigt förlorad 168 

Dömd eller fördömd 169 

Kapitel 29 

Millenniet 170 

Är Millenniet det 7:e årtusendet 170 

Vår nuvarande tidräkning 171 

Usshers kronologi 172 

Millenniet en förgård till paradiset 173 

Kapitel 30 



Jesus är domaren 176 

Jesus predikade i dödsriket 177 

Evigheters evigheter 177 

Kapitel 31 

Himmel eller helvete 179 

Evangelium till de döda 179 

Den andra döden – förintelse 179 

Den dubbla utgången 181 

Vad menade Paulus 181 

Kapitel 32 

Den andra döden 183 

Ska även den andra döden förintas 183 

Få slag och många slag 184 

Eldsjön och den eviga elden 185 

Alla knän skall böjas 186 

Kapitel 33 

En ny skapelse 188 

Vi ser på ett dunkelt sätt 188 

Gör alla folk till lärjungar 189 

Nya himlar och en ny jord 189 

Allt sammanfattas i Kristus 191 

Bild 9: Morgonstjärnan 192 

Kapitel 34 

Avslutning 194 

Amillennianism: 194 

Posttribulationism: 195 

Midtribulationism: 195 

Pretribulationism: 196 

Vilket skulle bevisas 197 


253


av de yttersta dagarna 199 

Kapitel 35 

De yttersta dagarna 200 

Synen vid Hiddekel 201 

Vårt folks lidandeshistoria 201 

Bild 10: Mussolinis karta av romarriket 202 

Kapitel 36 

En profetia om tidens slut 203 

Kunskapen ska förökas 203 

Striden om Jerusalem 204 

På Sodom och Gomorras tid 204 

En profetia till tidens slut 205 

Satansdyrkans i ändens tid 205 

Jorden delas upp i maktsfärer 206 

Synen av världsriken som en bildstod 206 

Synen av de fyra odjuren 207 

Fjärde riket uppstår på nytt 207 

En eldröd drake 208 

Ett odjur med sju huvuden 208 

Bild 11: Karta av det sjunde världsriket 209 

Antikrists rike – det åttonde världsriket 210 

Det lilla hornet började växa 210 

Kapitel 37 

Församlingens himmelsfärd 211 

Otroliga händelser 211 

Den första uppståndelsen 211 

Församlingens himmelsfärd 212 

De två eldsprofeterna 213 


Den stora skökan 214 

Skökan rider på odjuret 215 

Det stora Babylon 215 

Karismatisk väckelse 215 

Enhetskyrkan i ändens tid 216 

Kapitel 38 

Den stora nöden 217 

Mikael kastar ut Satan 217 

Friden är borta från jorden 218 

Antikrist bryter förbundet 218 

Antikrist dödar de två vittnena 219 

Kriget mot de heliga börjar 219 

Diktatorn upphöjer sig själv till gud 220 


Vad blir slutet på allt detta 221 

En tid, tider och en halv tid 221 

Förödelsens styggelse 222 

Antikrists märke 222 

Den stora vedermödan 222 

Antikrist blir världshärskare 223 

Kapitel 39 

Avslutningen av hedningarnas tider 224 

Avgrundens brunn 224 

Skökans dom och undergång 224 

Guds vredesdom 224 

Den sista kallelsen 226 


Vedermödans kristna – en efterskörd 227 

En förstlingskörd från Israel 227 

Den stora jordbävningen 228 

Kapitel 40 


Harmagedon 229 

Messias kommer tillbaka 230 


Som en förlossare för Sion 231 

Tecken i skyn 232 

Han kommer med skyarna 232 

Israels frälsning 233 

Kapitel 41 

Guds rike på jorden 234 

Förberdelser för fridsriket 234 

Barmhärtighetsprovet 235 

Millenniet 235 

Konungarnas konung 236 

Hednafolken söker Herren 237 

Kapitel 42 


En förgård till paradiset 238 

Jorden sista prövotid 239 

Den sista striden på jorden 239 

Himmel och jord skall brinna 240 


En ny himmel och en ny jord 241 



Appendix: 244 


Kronologiskt schema 246 

6500 år 248 

Litteratur 250 

Förkortningar, GT:s böcker 250 

Rubrikförteckning: Kristi Återkomst 251 

Rubrikförteckning: De yttersta dagarna 254 


254

IBE-förlaget 

Kungasönerna 

Kungasönerna på marsch (Kung I). 36 kapitel, 288 sidor. Illustrerad 

med 36 teckningar och 8 akvareller. En bok i romanform om Daniel 

och hans vänners strapatsrika färd i det första fångenskapståget från 

Jerusalem till Babylon 605 f Kr. Tryckt i januari 2003. 

Pris: 150:- inkl moms + porto. 

Kungasönerna i Babylon (Kung II). Fortsättning av föregående bok 

och handlar om Daniel och hans vänners händelsrika liv som Herrens 

representanter i världsstaden Babylon samt om Daniels profetior fram 

till vår tid. 36 kapitel, 320 sidor. Illustrerad med 39 teckningar och 21 

akvareller. Tryckt i augusti 2004. 

Pris: 150:- inkl moms + porto. 

Kungasönerna på marsch och Kungasönerna i Babylon är lämpliga 

presentböcker till ungdomar – bibelskolelever och konfirmander 

som därmed kan få veta mer om kristendomens rötter i judendomen. 

Både del I och del II kan vara av intresse för alla som vill fördjupa sin 

kunskap i Bibeln och i dess historiska bakgrund (Ur förordet). 

Pris för båda böckerna: 250:- inkl moms + porto. 

Rekommendationer: 

Pastor Sten-Gunnar Hedin: En alldeles utomordentlig presentbok med 

värde som jag varmt rekommenderar (Om Kung I). 

Bibelläraren Olle Sandstedt: En guldgruva att hämta skatter ur för den 

som är intresserad av Guds plan med Israel genom tiderna. Böckerna ger också 

en klar inblick i de eskatologiska tidshändelserna som berör vår egen tid fram 

till denna tidsålders avslutning. 

Inger Lindau i tidningen Shalom: Sällan har GT:s skildringar och personer 

kommit mig så nära, som genom Nils Ibstedts skildringar och målningar. 

Han har lyckats ge liv åt de bibliska personerna. 

Staffan Swahn i Pingst.nu: Böckerna är en form av historisk roman där 

författarens rika kunskap är stommen för en berättelse med stor sannolikhet. 

Läsaren får en fantastisk miljö uppritad, både i text och illustrationer, och 

Danielsboken blir på det här sättet mycket levande. 

Redaktör Henry Nordin i Israels Vän: Genom sin litterära dramatisering 

har Nils Ibstedt på ett skickligt sätt skapat en medryckande skildring, som 

tar läsaren med in i spännande händelser och profetiska framtidsvisioner. 

255

DANIELS VISIONER 

& Apokalypsen 

Illustrerad kommentar till Danielsboken och Apokalypsen med varje vision debatterad 

i dialogform mellan representanter för tre olika tolkningar: epifanesteorin, romteorin 

och adventsteorin. Illustrerad. 192 sidor, inbunden. 150:- inkl moms + porto. 

Recensioner 

Olle Sandstedt, bibellärare: Författaren, Nils Ibstedt, har lyckats att genom ett 

nytt grepp göra dessa böcker högintressanta och aktuella för vår tid. 

Inger Lindau i Shalom över Israel: En guldgruva för studier av profetiorna. 

Teol Dr Alf Lindberg: Ibstedt behandlar högaktuella frågor och förhållanden för 

vår tid, och han gör det på ett sätt som inger förtroende för Skriftens undervisning på 

detta område. Det är mig en glädje att rekommendera denna bok. 

Staffan Swahn i Pingst.nu: Samtalsformen blir väldigt levande och det blir lättare 

att hänga med i de riktigt tunga bitarna med det rika symbolspråket. 

Tidens tecken 

KRISTI ÅTERKOMST 


Fortsättning av studiecirkeln:”Daniels Visioner & Apokalypsen”. 

Illustrerad. 256 sidor, inbunden. 150:- inkl moms + porto. (Båda 250:-) 

Böckerna kan beställas på följande adress: 

Nils Ibstedt Pl 2034, Glimminge 280 60 Broby 

E-post: post@nils-ibstedt.com 

Fax/tel 044 471 87 Pg179 84 86-5 

Vid större beställningar lämnas rabatt. 

Se webbsida: www.nils-ibstedt.com 

Planerade och påbörjade projekt: 

Uppenbarelsen – Johannes berättar. Ett nytt sätt att läsa Uppenbarelseboken 

på! – I en lättläst romanform låter författaren Johannes själv berätta och förklara synerna. 

Boken blir illustrerad med ca 70 bilder i färg och grafik. 

Lärjungarna – En bokserie om Jesus lärjungar: 

Lärjungarna I – Åskans söner. Handlar om bröderna Jakob och Johannes vilka fick 

tillnamnet Åskans söner. Genom föredrag i synagogan får man veta om Israels utkorelse 

och dess historia, den grekiska kulturen och romarrikets dominans. Den handlar 

om lärjungarnas uppväxttid, judisk tradition och samtidskultur, och om Johannes första 

möten med Jesus. 

Lärjungarna II – I brytningstider. Om lärjungarnas ungdomstid, framtidsdrömmar – 

med och motgångar i brytningstider och om Johannes döparens verksamhet fram till 

Jesu dop. 

Lärjungarna III – kallelsen. Tre avgörande upplevelser i samband med kallelsen att 

bli Jesu lärjungar, och om den första tiden av Jesu verksamhet. 

256

Återkomst kap 1-42.pdf - Nils Ibstedts

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?