Ladda ner tidningen - På Väg

» Fredrick Lekarp: Fokuset måste ligga på att utforma en bättre 

framtid för oss själva och kommande generationer. Sid 13 

Det krävdes en extra stor skopa på 

bandtraktorn. FOTO: PATRICK TRÄGÅRDH 

Ny metod håller 

Sveriges högsta 

väg framkomlig 

» Att köra vägen över Flatruet är som 

att befi nna sig i ett vykort. Den högsta 

punkten, 975 meter över havet, har 

alltid varit ett problem vintertid. Svevia 

snöröjer vägen på ett nytt sätt. 

SID 8 

Enkät: 9 av 10 

kommuner har 

eftersatt vägnät 

» Svevia har nyligen gjort en undersökning 

om infrastruktur och trafi ksäkerhet 

i Sveriges kommuner. 

Undesökningen visar att 87 procent 

av landets kommuner anser att vägnätet 

i kommunen är eftersatt. 

– Medborgarna har rätt att kräva 

framkomliga vägar, säger Erik Lundman, 

chef för affärssutveckling på Svevia. 

SIDAN 7 

Vägen fi xades 

med 320 meter 

pålad sträcka 

» Sveaskog har levererat trädstammar 

för att göra norra länken i Umeå körbar. 

– Det var enda sättet att få vägsträckan 

stabil, säger Jan Lundberg på Svevia. 

SIDAN 9 

Budgeten kollapsade 

under snömassorna 

SPRÄCKTA BUDGETAR. Förra året var det 

många kommuner som fi ck sin gatubudget 

förstörd av ökade kostnader för 

snöröjning. På Väg har frågat Sveriges 

Förutom att vägstandarden har försämrats på många håll i Sverige, har antalet vägkrogar som serverar bra husmanskost 

minskat, enligt Trond Korsmoe, gitarrist i retro-flirtande dansbandet Larz-Kristerz. 

Kvaliteten på mat och vägar 

styr Larz-Kristerz turnérutt 

INTERVJU. Årligen kör de nästan två varv 

runt jorden. 7 500 mil på landets vägar 

för att komma till jobbet. 

– Den som inte är insatt förstår nog 

280 kommuner i vilken utsträckning 

kostnaden för vinterväghållningen har 

ökat i vinter och vilka konsekvenser det 

kan väntas få för väghållningen under 

inte riktigt hur vi arbetar. Tiden vi står 

på scenen är den roliga delen och något 

vi bjuder på. Vi tar betalt för riggandet 

och resandet, säger Trond Korsmoe i 

» 

”En del är helt 

respektlösa” 

Robert Pettersson, 

platschef, Svevia. 

Sid 14 

dansbandet Larz-Kristerz. 

Vissa vägar är extremt dåliga, ibland 

kör vi omvägar på fl era mil för att undvika 

vissa vägavsnitt. « SID 10–11 

SVERIGES VÄG- OCH INFRASTRUKTURTIDNING NUMMER 2, APRIL 2011 

De flesta kommuner räknar med spräckt budget 

resterande del av året. 181 kommuner, 62 

procent har valt att svara på vår enkät. 

61 procent tror att budgeten kommer att 

spricka. « SIDAN 4–5

2 

Ledare 

Svevias vd P-O Wedin På Väg 

Redaktion 

Entreprenad lönar 

sig för kommunen 

” 

Vi lever i en orolig värld. 

Libyen står på randen 

till inbördeskrig när 

detta skrivs. Klimat- och 

miljökatastrofen i Japan skakar om 

oss i våra grundvalar och får oss att 

inse människans litenhet på jorden. 

Framför allt så lider vi med befolkningarna 

i dessa två länder och hoppas 

att deras umbäranden ska få ett 

snabbt slut. 

I förra numret kunde ni läsa om 

Trafi kbarometern. Nu har Svevia 

genomfört en ny undersökning, 

denna gång om kommunernas infrastruktursatsningar 

(se artikel på 

sidan sju). Det här är ett led i vår 

ambition att skaff a oss mer kunskap, 

dels om vad våra kunder tycker i för 

oss viktiga frågeställningar, dels om 

vad trafi kanterna tycker, som i fallet 

med Trafi kbarometern. 

SNÖRIKA VINTRAR, som de två senaste, 

skjuter såväl Trafi kverkets som kommunernas 

kostnader för snöröjning 

i höjden. Trafi kverket har fl aggat 

för minskat beläggningsunderhåll, 

liksom många kommuner som också 

drar ner på vägunderhållet. Självklart 

leder detta till sämre vägar. På Vägs 

enkät visar att över hälften av Sveriges 

kommuner räknar med högre 

kostnader för snöröjning i vinter. Fler 

än sex av tio räknar med en spräckt 

budget, vilket kommer att gå ut över 

vägunderhållet resten av året. 

I Svevias egen kommunundersökning, 

där 150 kommuner har tillfrå- 

gats om sina infrastruktursatsningar 

2011, svarar nästan nio av tio av de 

ansvariga tjänstemännen att vägnätet 

i deras kommun är eftersatt, nära 

fyra av tio tycker att det är mycket 

eftersatt. Med tanke på att eftersatt 

underhåll driver upp kostnaden på 

sikt är det konstigt att kommunerna 

inte avsätter mer pengar på vägunderhåll. 

Kanske beror det på att det 

inte ger så många politiska poäng att 

laga vägar? 

ATT DET SVENSKA VÄGNÄTET lämnar en 

del i övrigt att önska bekräftas i artikeln 

om dansbandet Larz-Kristerz, 

på sid tio. Bandet blev rikskändisar 

2008 när de vann dansbandskampen 

och turnerar 7000 mil per år – nästan 

” Kanske 

ger det inte 

så många 

politiska 

poäng att 

laga vägar? 

P-O Wedin, vd Svevia 

Marknadsledande gäster 

IMPONERAT BESÖK. Svevias Gösta Ljungdahl på vägstationen i 

Täby, tog i mars emot en delegation japaner från företaget Nexco. 

Företaget är marknadsledande i Japan när det gäller drift och 

underhåll av vägar och sköter om inte minde än 360 mil motorväg. 

Delegationen var mycket imponerad av hur Svevia arbetar med 

vinterunderhåll och 2+1-vägar. 

två varv runt jorden – till olika spelningar 

runt om i vårt avlånga land. 

Det de inte vet om det svenska vägnätet 

är inte värt att veta. 

Och Larz-Kristerz dom är klar: 

standarden på de svenska vägarna 

är sämre idag än för 20–30 år sedan. 

Bandet tvingas till och med köra 

långa omvägar för att undvika håliga 

och knöliga vägar. Det här borde vara 

en väckarklocka för svenska kommunpolitiker 

liksom för alla andra 

som har infl ytande över skicket på 

det svenska vägnätet. 

Kommunundersökningen visar 

glädjande nog att de kommuner som 

lagt ut snöröjning och vägunderhåll 

på entreprenad både tjänar pengar 

och får ett bättre jobb 

utfört än om de 

skulle sköta det 

själva. Det är 

goda nyheter 

för oss på Svevia, 

som gärna 

vill hjälpa fl er 

kommuner att få 

en eff ektiv och 

kostnadseff ektiv 

snöröjning. « 

FOTO: SWEROAD 

Tidningen På Väg ges ut av Svevia 

med sex nummer per år och distribueras 

gratis i 20 000 exemplar till 

alla Svevias kunder och medarbetare, 

riksdagens ledamöter, dagspress, 

skolor och andra intresserade. 

Allt redaktionellt material, text och 

bilder, publiceras i en elektronisk 

version av tidningen På Väg, som 

sedan lagras. Externa skribenter och 

fotografer måste meddela eventuellt 

förbehåll mot elektronisk lagring. I 

princip publiceras ej material med 

sådant förbehåll. 

Läs tidningen på: www.svevia.se 

Citera oss gärna, men ange källan. 

Adress: 

Svevia, Box 4018, 171 04 Solna 

Telefon: 08-404 10 00 

Fax: 08-404 10 50 

E-post: redaktor.pavag@svevia.se 

Ansvarig utgivare: 

Charlotte Sandström, Solna 

charlotte.sandstrom@svevia.se 

Redaktör: 

Christer Bergström, Göteborg 

christer.bergstrom@svevia.se 

Redaktion: 

Johanna Berggren, Solna 

johanna.berggren@svevia.se 

Isabella Carlsson, Solna 

isabella.carlsson@svevia.se 

Annika Enström, Umeå 

annika.enstrom@svevia.se 

Annika Holmén, Solna 

annika.holmen@svevia.se 

Ann-Charlotte Jernberg, Falun 

lotte.jernberg@svevia.se 

Iréne Skogvold, Solna 

irene.skogvold@svevia.se 

Katarina Westfeldt, Falun 

katarina.westfeldt@svevia.se 

Redigering: 

JG Communication AB 

www.jgcommunication.se 

På Väg april 2011 

Tryckt hos ett klimatneutralt 

företag: 

Edita Västra Aros, Västerås 2010 

Papper: G-print, 100 g 

Prenumeration och 

adressändring: Christer Bergström 

christer.bergstrom@svevia.se 

Svevia 

Svevia är företaget som valt en 

egen väg. Vi är fokuserade på att 

bygga och sköta om Sveriges vägar 

och infrastruktur. Våra 2 800 

medarbetare fi nns på 130 platser 

i hela Sverige och vi omsätter 

8,1 miljarder kronor.

Svevia bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur. 

Bland annat är vi med om de största och viktigaste reparations- reparations- 

projekten, som när pontonkranen Lodbrok krockade med 

Essingebron. Våra uppdrag ger oss så gott om utmaningar 

att vi behöver bli fl er civilingenjörer och högskoleingenjörer. 

UPPDRAG: FÅ IGÅNG SVERIGES STÖRSTA VÄG. 

En olycka har stoppat trafiken på Essingeleden. 

Vägen som normalt klarar 160 000 fordon per dygn är avstängd. 

Din utmaning: få igång trafiken och laga bron så fort som möjligt. 

För att upptäcka fl er utmaningar och se 

vilka lediga tjänster vi erbjuder just nu, 

besök svevia.se 

EHRENSTRÅHLE BBDO

4 Aktuellt 


Budgetkollaps vä 

efter snötung vin 

Flera kommuner räknar med att tvingas till sämre underhåll 

Vinterns snöröjning beräknas 

kosta de svenska kommunerna 

två miljarder kronor. Och en rad 

spräckta budgetar. 

– De ökade kostnaderna gör att 

vi förmodligen tvingas göra färre 

beläggningsarbeten i sommar, 

säger Hässleholms kommuns gatu- 

och parkchef Anders Servin. 

SPRÄCKTA BUDGETAR. För andra året 

i rad har det på många håll i Sverige 

varit en ovanligt kall och snörik vinter. I 

höstas kom snön dessutom extra tidigt. 

I november var i princip hela Sverige 

snötäckt. 

– De två senaste vintrarna har varit 

ovanligt snörika, men inte på något 

sätt extrema. Jag tror att vi lurar oss 

lite av att de senaste decenniets vintrar 

dessförinnan var ganska så snöfattiga, 

säger klimatolog Sverker Hellström 

vid SMHI. 

Redan förra året var det många kommuner 

som fi ck sin gatubudget förstörd 

av ökade kostnader för snörröjning. 

För att klara de extra utgifterna 

drog fl era kommuner i somras ner på 

vägunderhållet, med sämre vägar och 

trafi ksäkerhet som följd. 

I ANDRA KOMMUNER har politikerna 

valt att istället öka anslagen till vägunderhållet. 

Mycket talar för att det blir en liknande 

utveckling i år. 

Blir även nästa vinter snörik? 

– Det är en omöjlig fråga att svara 

på. Bara för att vi har haft två snörika 

vintrar på rad fi nns det inget som talar 

för att det ska snöa mycket även nästa 

vinter, säger Sverker Hellström vid 

SMHI. 

– På lite längre sikt, några decennier 

framåt eller så, talar den förväntade 

temperaturhöjningen för att snösäsongen 

krymper i södra Sverige, alltså 

söder om Stockholm. Å andra sidan 

kan en temperaturhöjning med ett par 

grader leda till mer snö i Norrland. 

Men det är mycket osäkra bedömningar. 

ENLIGT ANNA ANDERMAN vid Sveriges 

kommuner och landsting (SKL) satsar 

kommunerna årligen cirka sex miljarder 

kronor på väghållning. 

Vad kostar vinterväghållningen? 

– Det är det ingen som vet exakt. 

Dessutom varierar utgifterna mycket 

beroende på vädret. En rimlig uppskattning 

är att den senaste vintern har 

kostat kommunerna ett par miljarder 

kronor. 

Anna Anderman berättar att SKL 

är på väg att starta en studie om hur 

kommunerna arbetar och ser på vinterväghållningen. 

Studien ska också 

Fakta Över hälften tror på högre kostnader 

På Väg har frågat Sveriges 290 kommuner om kostnaderna för vinterväghållningen 

har ökat i vinter och vilka konsekvenser det kan väntas 

få för väghållningen under resterande del av året. 181 kommuner, 62 

procent, har valt att svara på vår enkät. 

18 procent av kommunerna räknar med att kostnaderna för vinterns 

väghållning blir ungefär densamma som förra vintern. 

24 procent tror att kostnaderna blir lägre. 

56 procent räknar med högre kostnader. 

Vinterväghållning i Norrköpings kommun. 

innehålla en slags kunskapsöversikt. 

– Vi ska bland annat titta på teknik- 

och upphandlingsfrågor. Vi ska ta 

fram råd och stöd som gör att man kan 

arbeta eff ektivare med upphandling av 

tjänster på det här området. Vi ska även 

studera hur man gör i våra grannländer 

och se vad vi kan lära av dem. 

– Jag räknar med att vi ska vara 

färdiga om ungefär ett år. 

Vad är svårast för kommunerna 

när det gäller vinterväghållning? 

– Att planera och budgetera för något 

som man inte vet om det kommer eller 

hur mycket det kommer. Vintern är 

oförutsägbar. 

– Rent praktiskt kan det på många 

håll vara svårt att få bort all snö som 

samlas i stora högar. Stockholm har till 

exempel svårt att hantera mycket snö. 

Det fi nns ingenstans att göra av den. 

Snöhanteringen är dessutom mycket 

kostsam och omfattas av relativt höga 

miljökrav. 

– Till det ska läggas medborgarnas 

krav som har ökat. På sina håll är det 

nästan som om man förutsätter att 

snön ska vara borta innan den har 

kommit ner. 

TROTS DET TYCKS DE fl esta svenskar vara 

ganska nöjda med hur kommunerna 

sköter vinterväghållningen. När SKL 

förra året gjorde en undersökning om 

vad invånarna i 94 kommuner tyckte 

om den kommunala servicen uppgav 

drygt hälften av de svarande att de 

ansåg att snöröjning och halkbekämpning 

var något som sköttes bra. 

Människor som bor i småhus är 

enligt samma undersökning något

På Väg april 2011 Aktuellt 5 

tar 

ter 

resten av året 

Fakta 6 av 10 väntar 

spräckt budget 

30 procent tror att budgeten 

för vinterväghållning håller. 

61 procent tror inte att den 

håller. 

9 procent uppger att de inte 

vet. 

En majoritet av de som tror 

att budgeten kommer att 

spricka räknar med att de utökade 

utgifterna i vinter leder 

till sämre väghållning under 

resterande del av året. 

FOTO: PATRICK TRÄGÅRDH 

nöjdare med snöröjningen och 

halkbekämpningen ngen än vad boende 

i fl erbostadshus s är. 

Mest nöjda är, enligt undersökningen, 

invånarna na i Bräcke, Orsa, 

Boden, Kungsbacka cka och Tranemo. 

På frågan var man ska börja snöröja 

och halkbekämpa ämpa svarade 48 

procent att det är viktigast att börja 

med de stora gatorna na medan 21 procent 

tycker att det är bäst att börja 

med viktiga gångvägar, gar, till exempel 

vid busshållplatser och skolor. « 

MIKAEL IKAEL BERGLING 

Så löser de snönotan 

Extra anslag, nya effektivare system och neddragningar i 

beläggningsunderhållet. Det är en del av de metoder som 

kommunerna i På Vägs enkät använder sig av för att få siffrorna 

att gå ihop. Här berättar några av kommunerna: 

Hallsberg ”Risk för mindre underhåll” 

Mindre snö, men mer halkbekämpning. 

Åtminstone i Hallsberg. 

HALLSBERG. Gatuingenjör Adina Lundberg 

vid Hallsbergs kommun berättar 

att kommunens kostnader för vinterns 

väghållning väntas bli ungefär desamma 

som för förra vintern, vilket innebär 

att budgeten inte håller. 

– Då arbetade vi mycket med snöröj- 

Trots kraftigt ökade kostnader för 

snöröjning tänker inte Alingsås 

kommun spara på vägunderhållet. 

ALINGSÅS. Enligt gatuchefen Åke 

Aronsson fi nns det inte något samband 

mellan ökade utgifter för snöröjning 

under vintermånaderna och nivån på 

ning. Det kom så mycket 

snö att vi till slut nästan 

inte fi ck plats med all 

snö. 

– I år har det inte varit 

lika mycket snöröjning. Å 

andra sidan har vi haft 

otroligt mycket halkbekämpning. 

Förra året 

drog vi över budgeten med tre miljoner 

kronor. Det ser lite bättre ut i år. 

Alingsås ”Vi begär extra anslag” 

Genom ”smart” upphandling går 

det att få kontroll på kostnaderna 

för vinterväghållning, menar Lena 

Sonning vid Östersunds kommun. 

ÖSTERSUND. Hon säger att det bara är att 

acceptera att det vissa år snöar mycket 

och andra lite. 

– Det är mycket som vi kan påverka 

i världen. Men inte hur mycket det 

snöar och töar. Det är som det är och 

det måste vi kunna hantera. 

Precis som för många andra kommuner 

lär Östersunds budget för vinterväghållning 

spricka. 

– Det är ett problem som vi är vana 

vid. Budgeten är lagd för en ”normalvinter”. 

Det innebär att den ibland är 

Adina 

Lundberg 

underhållet av vägar under övriga delar 

av året. Åtminstone inte i Alingsås. 

– Kommunen har god ekonomi. Det 

innebär att vi kan begära tilläggsanslag 

om inte budgeten räcker till, vilket 

är tur. 

– Under fl era år hade vi lägre kostnader 

än budgeterat. Därför sänktes våra 

för stor, ibland för liten. 

Vi vet att avvikelser kommer, 

bara inte exakt när 

För att utjämna kostnaderna 

mellan snörika 

och snöfattiga vintrar, 

och för att skydda sig 

mot extrema och plötsliga 

kostnadsökningar, 

har Östersund infört ett slags utjämningssystem. 

– I samband med upphandlingar 

utgår vi från att en normal vinter innehåller 

15 snösvängar. Det är också den 

volym som entreprenörerna lägger 

anbud på, säger Lena Sonning. 

– Snörika år kan de få betalt upp 

till 19 snösvängar. Blir det 22 eller 25 

Vad sparar ni på? 

– 2010 sparade vi genom att dra ner 

på beläggningsunderhållet och inte 

tillsätta ett antal vakanta tjänster. Det 

är risk för att det blir mindre beläggningsunderhåll 

i år igen. 

– På sikt försämras vägarna om vi 

hela tiden drar in på beläggningsunderhållet. 

Vi försöker därför hitta omprioriteringar. 

Men det är svårt. « 

MIKAEL BERGLING 

anslag inför vintersäsongen 2009/2010, 

vilket var helt fel med tanke på hur 

mycket snö det kom. 

Går det att sänka kostnaderna? 

– Det är inte mycket vi kan göra åt 

kostnaderna. Kommer det snö så gör 

det, säger Åke Aronsson. « 


Östersund Nytt system löser budgeten 

svängar får de bita i det sura äpplet och 

köra gratis från och med sväng nummer 

20. Blir det å andra sidan lite snö, får 

de betalt för elva svängar även om de, 

som ifj ol, bara behöver köra nio. 

Vilka konsekvenser får den 

spräckta budgeten för vägunderhållet 

under resten av 2011? 

– Det är inte bestämt. Men det troliga 

är att det drabbar beläggningsunderhållet. 

Hittills har vi hyfsat underhåll på 

vägarna. Men om detta blir återkommande, 

om vi får vintrar som hela tiden 

gör att vi tvingas knapra på underhållet, 

får vi till slut raserade vägar vilket i sin 

tur är väsentligt dyrare att reparera än 

att lägga på asfaltstoppar. « 


Grums ”Anpassat efter milda vintrar” 

Fortsatta besparingar på drift- och 

underhåll åll riskerar att förstöra 

åtminstone delar av vägnätet. 

Det menar Johan Rosqvist som är 

gatuchef i Grums kommun. 

GRUMS. Han berättar att vinterns kostnader 

för vägunderhåll blir ungefär lika 

stora som förra vintern. 

– Tyvärr drar vi över budgeten. Den 

är anpassad till de milda vintrar som 

vi har haft många av under det senaste 

decenniet. 

Vad händer om budgeten 

spricker? 

– Det blir mindre 

Lena 

Sonning 

barmarksunderhåll och beläggningsarbeten. 

Till slut kommer vi till en 

obehaglig brytpunkt. 

– Det går att släpa efter med underhållet 

under ett år, två och kanske tre 

år. Men efter tio år kan vägnätet vara 

på så låg nivå att man inte mäktar med 

att få ordning på det. 

Är ni där nu? 

– Nej. Vi har många små vägar med 

låg trafi k som är i bekymmersamt skick. 

Men matalederna är ännu så länge bra. 

Vad händer om det blir ytterligare 

en snörik vinter? 

– Då måste vi få en större budget för 

vinterväghållning. « 

MIKAEL BERGLING

6 Aktuellt 


Håkan Pettersson från Svevia och Wojtek Mizgalewicz från Danderyds kommun har hittat en samarbetsform som fungerar. FOTO: HANNA TELEMAN 

Wojtek Mizgalewicz från Danderyds kommun efter nya rutiner: 

”Jag känner mig mycket 

tryggare med Svevia nu” 

Ibland förstår man helt enkelt inte 

varandra. Ofta är det svårt att veta 

varför. Så var fallet när Svevia fi ck 

uppdraget att sköta om Danderyds 

kommuns vatten- och avloppsnät. 

EGENKONTROLL. I Danderyds kommun 

fi nns en lång tradition att lägga ut drift- 

och underhållsuppdraget för vatten och 

avlopp (VA) på entreprenad. Efter en 

anbudsförfrågan 2009 stod det klart att 

Svevia hade lämnat in det förmånligaste 

anbudet. Och allt var frid och fröjd – 

till en början. 

– Vi hade i vanlig ordning ett startmöte 

där vi gick igenom uppdragets 

omfattning, säger Wojtek Mizgalewicz 

som är VA-ingenjör på Danderyds kommun. 

Det kändes som vi var överens 

men snart visade det sig att vi hade 

olika syn på hur egenkontrollen skulle 

utföras. 

Egenkontroll är den del av uppdraget 

som innebär att utförda åtgärder ska 

Fakta Danderyd 

Invånare: 31 000. 

Abonnenter ansluta till VA-nätet: 

6000. 16 spillvattenpumpstationer, 

6 dagvattenpumpstationer och 

5 tryckstegringsstationer. 

Ledningslängd: 60 mil. 

Svevias uppdragstid: 2009–2012 

med 4 optionsår. 

dokumenteras. Den är också ett sätt för 

kommunen att få reda på i vilket skick 

VA-nätet är. Dokumentationen sparas 

hos kommunen och kan också plockas 

fram vid exempelvis synpunkter från 

allmänheten. 

– På detta sätt kan vem som helst 

kontrollera hur arbetet har utförts 

och vilka material som använts, berättar 

Wojtek Mizgalewicz. Likaså kan 

vi lättare hantera exempelvis skadeståndsärenden 

eftersom vi vet exakt 

när entreprenören var på plats och 

vilka åtgärder som vidtogs. 

FÖR SVEVIAS DEL ÄR en korrekt utförd 

egenkontroll en förutsättning för att få 

betalt – dokumentationen utgör nämligen 

faktureringsunderlaget. Felaktig 

dokumentation innebär rent krasst att 

Svevia inte får betalt för sina fakturor. 

Diskussionerna om hur dokumentationen 

skulle utformas var många och 

långa. 

Platschef Håkan Pettersson och 

arbetsledare Pernilla Sjöman hade 

ingen lätt uppgift att ta sig an när de 

knappt ett år in på kontraktet fi ck 

överta ansvaret för uppdraget. 

– Att komma in som utomstående 

var faktiskt rätt bra, säger Håkan Pettersson. 

Vi kunde vara objektiva och 

fokusera på att hitta lösningar och att 

återuppbygga relationen med kunden. 

Lösningen blev bland annat att Sve- 

Genom att använda färgade nålar på kommunkartan kan arbetsledare Pernilla 

Sjöman få överblick var olika åtgärder har satts in. FOTO: HANNA TELEMAN 

via tillsatte fl er administrativa resurser 

för att hjälpa till med dokumentationsbiten. 

Nya blanketter och checklistor 

infördes och de fasta arbetsuppgifterna, 

som till exempel tillsyn av pump- och 

tryckstegringsstationer, planerades in 

i enlighet med kontraktet. 

Alla åtgärder syftade till att få ett 

mer systematiskt arbetssätt och ett 

jämnare arbetsfl öde som medger tid 

för dokumentation – ett arbete som tar 

extra lång tid innan entreprenören blir 

varm i kläderna. Svevia valde också att 

dra ner på antalet underentreprenörer 

och göra mer av arbetet i egen regi. 

Och Wojtek Mizgalewicz är nöjd 

med Svevias åtgärder. 

– Vi har ett öppnare diskussionsklimat 

och jag känner mig mycket 

tryggare i min relation med Svevia. 

Jag vet att jobbet blir gjort och att 

kommunen får den dokumentation 

som vi behöver. 

JOHANNA BERGGREN


Vägunderhållet 

brister i 9 av 10 

kommuner 

... men bara en av fyra planerar satsa mer på vägar 

Svevia har nyligen låtit göra en 

undersökning om infrastruktur och 

trafi ksäkerhet i Sveriges 

kommuner. 

– Det vi vill med den här undersökningen 

är dels att lära oss hur 

en av våra viktigaste kundgrupper 

ser på sitt vägnät, dels att lyfta 

upp drift- och underhållsfrågorna i 

debatten, säger Erik Lundman, chef 

för affärsutveckling på Svevia. 

EFTERSATT VÄGNÄT. Undersökningen 

visar att 87 procent av Sveriges kommuner 

anser att vägnätet i kommunen är 

eftersatt men bara 28 procent planerar 

att öka sina satsningar på infrastruktur 

under 2011. Undersökningen omfattar 

150 svenska kommuner. Kommunerna 

har fått frågor om bland annat infrastrukturinvesteringar, 

vägunderhåll och 

trafi ksäkerhet. 

– Med tanke på att nästan nio av tio 

kommuner tycker att vägunderhållet är 

eftersatt så är det förvånande att bara 

Läget viktigt 

när Svevia 

utökar täkter 

I Järna, strax utanför Södertälje, 

ligger Wennerströms bergtäkt där 

man säljer jord, grus och krossprodukter. 

Sedan sommaren 2010 

är företaget ett dotterbolag till 

Svevia. 

KROSSPRODUKTER. Wennerströms 

bergtäkt startade redan 1964 som ett 

åkeri och har sedan dess utvecklats och 

drivits som ett familjeföretag med en 

etablerad kundkrets. Jimmy och Lena 

Wennerström jobbar vidare i bolaget 

men nu som anställda i dotterbolaget. 

Svevia har över 200 täkter i Sverige. 

Den geografi ska spridningen är 

viktigt för att transporterna inte ska 

bli för långa. Det var ett av skälen till 

att Svevia bestämde sig för att köpa 

Wennerströms. 

– Vi såg att det fanns ömsesidiga 

fördelar, säger Marcus Nilsson, chef 

för Svevias ballastverksamhet. Vi hade 

sedan tidigare ett gott samarbete och 

visste att verksamheten fungerade väl. 

Täktläget kompletterade också Svevias 

behov, med en bra täckning i de södra 

delarna av Stockholms län. 

Både små och stora entreprenadfö- 

Erik 

Lundman 

drygt var fj ärde kommun 

planerar att öka sina satsningar 

på infrastruktur, 

säger Erik Lundman. 

Enligt undersökningen 

sparar kommunerna 

pengar på att lägga ut 

vägunderhåll och snöröjning 

på entreprenad. 

AV DE KOMMUNER SOM lagt ut vägunderhåll 

på entreprenad svarar 73 procent 

att de sparar pengar på att göra detta. 

Dessutom blir de nöjda. Hela 97 procent 

av dem som lagt ut vägunderhåll och 

snöröjning på entreprenad är nöjda med 

sin entreprenör. 

– Medborgarna har rätt att kräva 

framkomliga vägar. När ambulanser, 

hemtjänst eller färdtjänst inte kommer 

fram till bostäder på grund av för dålig 

snöröjning eller hindras på grund av 

gropar i vägarna drabbas den enskilde, 

säger Erik Lundman. 

Hela 86 procent av kommunerna 

retag och även privatpersoner vänder 

sig till Wennerströms. Bland annat 

fi nns färdiga så kallade storsäckar med 

anläggningsjord eller grus. Nyligen blev 

Wennerströms antagna som grusleverantör 

till Järna kommundel. 

– Den lokala anknytningen är viktig. 

Här i Järna så tänker man Wennerströms 

när man behöver jord eller grus. 

Nu får vi också fördelen av att höra 

till Svevia och vara en del av ett större 

nätverk, säger Jimmy Wennerström. 

ETT ANNAT VIKTIGT område är uthyrningen 

av spontboxar. En spontbox gör 

det möjligt att gräva en mindre och mer 

rak schaktgrop eftersom boxen säkrar 

schakten från ras. De kan passa speciellt 

bra när det är ont om utrymme, till 

exempel i stadsmiljö. 

– Förutom att man slipper schakta 

mer än nödvändigt så är det framför allt 

en säkerhetsfråga. Säkerheten skulle 

öka om spontboxar användes oftare 

än vad man gör, säger Jimmy Wennerström. 

Man måste givetvis bedöma 

de geotekniska förutsättningarna och 

fatta beslut utifrån dessa. « 

ANNIKA HOLMÉN 

har en plan för trafi ksäkerhet och 

sex av tio kommuner har ökat andelen 

hastighetsdämpande åtgärder på 

vägarna det senaste året. Drygt sex av 

tio kommuner anser att trenden är att 

den högsta tillåtna hastigheten i kommunen 

minskar. 

64 procent av kommunerna kommer 

under det kommande året satsa mer 

pengar på att bygga cykelbanor. 

Vill du veta mer om Svevias kommunundersökning, 

kontakta Erik Lundman, 

chef för aff ärsutveckling på Svevia, tfn 

08-404 10 45. Rapporten från undersökningen 

kan också läsas i sin helhet 

på www.svevia.se/nyheter/pressmeddelanden. 

« 

IRÉNE SKOGVOLD 

” Medborgarna 

har rätt att kräva 

framkomliga vägar. 

EXPANSIVA OMRÅDEN. Ballastmaterial 

till vägar och andra byggen kräver 

en bra geografi sk täckning för att 

transporterna inte ska bli för långa, 

med tanke på både ekonomi och 

miljö. Svevia har därför nyligen börjat 

bedriva verksamhet i nya områden. 

I täkten i Härseby i Motala kommun 

kommer Svevia att krossa 

material för förstärkning, bärlager, 

väggrus och makadamfraktioner till 

beläggningsarbeten. 

– Vi kommer att ha försäljning 

och tillverkning och vi har börjat 

lite smått med att krossa. Vi väntar 

på besked om en anslutningsväg 

innan vi kan starta för fullt. Området 

Det krävande arbetet gick bra. 

FOTO: CHRISTER BERGSTRÖM 

24 timmar 

brogjutning 

SKIFTARBETE. Klockan 06.00 på 

tisdagen den 1 mars startade den 

24-timmar långa gjutningen av den 

drygt 200 meter långa bron över 

järnvägen vid Angesberg utanför 

Göteborg. 

– 44 personer jobbade i skift med 

gjutningen, säger Jonas Fahlsing 

på Svevia. 

– Totalt använde vi 1 060 kubikmeter 

betong på den 150 meter 

långa gjutsträckan, säger Lennart 

Bäckström, blockchef bro på entreprenaden. 

– Det hela gick över förväntan, 

vädret var perfekt, runt noll grader 

och vindstilla. Betongleveranserna 

fungerade bra. Var sjätte minut kom 

en betongbil och fyllde på de två 

pumparna som användes. 

Jobbet utfördes av två arbetslag 

om vardera 22 personer. « 

Jimmy och Lena Wennerström och Svevias platschef Karl-Erik Pettersson 

arbetar numera inom samma koncern. ANNIKA HOLMÉN 

Ny täkt tar vara på spillmaterial 

kring Motala är mycket expansivt 

och det är viktigt att vi fi nns här, 

säger Thomas Hydén, arbetschef 

Ballast. 

STRAX UTANFÖR Kristianstad i Hanaskog 

har Svevia startat verksamhet i 

ytterligare en täkt. Även här krossas 

material till förstärkning, bärlager 

eller väggrus. 

– Här krossar vi så kallad skrotsten. 

Naturstenskompaniet har haft 

tillverkning här och nu kan vi ta till 

vara överblivet spillmaterial och 

krossa för andra användningsområden. 

Det känns mycket positivt. « 

ANNIKA HOLMÉN

8 Aktuellt 


Nya grepp håller Sve 

högst belägna väg sn 

Sveriges högst belägna allmänna 

väg snöröjs på ett väldigt speciellt 

sätt. 

Det fi nns inga plogvallar intill 

vägen som går över fjället Flatruet 

i Härjedalen. I stället styrs snön 

bort upp till hundra meter från 

vägkanten. 

Att köra vägen över Flatruet är som att 

befi nna sig mitt i ett vykort. Fjäll runt 

om, utsikten är makalös. Klara dagar 

når blicken ända in i Norge. 

Men den högt belägna vägen –högsta 

punkten är 975 meter över havet – har 

alltid varit ett problem vintertid. Vägen 

har drevat igen och det har ibland tagit 

upp till en vecka med snöröjning innan 

den blivit körbar igen. 

SEDAN TRE ÅR TILLBAKA använder sig 

Svevia av ett helt nytt sätt att snöröja 

den dryga milen väg över Flatruet. 

Först kör en väghyvel med en kraftig 

snöslunga. Sedan styrs all snö iväg av 

en bandtraktor, ända upp till hundra 

meter från vägen. 

– Nu fi nns det inga plogkanter vid 

vägen som fångar upp drevsnön. I stället 

blåser snön förbi vägen och stannar 

vid snöhögarna som ligger långt 

från vägbanan, säger Jimmy Åslund, 

arbetsledare hos Svevia. 

ENTREPRENÖREN Lennart Edsund sköter 

snöröjningen av Flatruetvägen. Han har 

varit med och tagit fram den speciella 

snöröjningsmetoden. 

– Jag jobbade några år på Arlanda 

och såg snöslungorna de använde för 

att snöröja landningsbanorna. Det var 

så jag fi ck idén, berättar han. 

Lennart Edlund satte en likadan 

snöslunga på sin väghyvel. Men han 

var tvungen att bygga om den rejält 

för att den skulle fungera efter vägen. 

Dessutom satte han på en extra stor 

skopa på den bandtraktor som han 

använder för att styra bort snön. 

– Numera tar det bara en timme 

att snöröja Flatruetvägen när det har 

stormat, säger Jimmy Åslund. 

Det fi nns mer att läsa om Flatruet 

på www.svevia.se. « 

ANNIKA RYDMAN 


Lennart Edlund har monterat en extra stor skopa på bandtraktorn. 

Ny E4 ska få bort ökänd fl as 

Nu byggs falskhalsen förbi centrala 

Sundsvall bort. 

Nya E4:an dras utanför stan och 

innebär både kortare restider, 

höjd trafi ksäkerhet och vinster för 

miljön. 

– Det här är ett lyft för hela 

regionen, säger Palle Sjölander, 

Sundsvalls kommuns samordnare 

för E4-projektet. 

Kilometervis med 50- och 70-sträckor, 

tolv trafi kljus och massor med anslutningsvägar. 

Långa köer i rusningstrafi k 

och många trafi kolyckor. Dagens E4:a 

förbi Sundsvall är på gränsen till ökänd. 

Allt sammantaget har gjort att vägsträckan 

tillhör en av de hundra mest 

olycksdrabbade i Sverige. 

– Det händer incidenter nästan varje 

dag och vi har haft många dödsolyckor, 

berättar Ulf Carlsson, informationsansvarig 

för E4 Sundsvall. 

Men nu har arbetet med den nya 

dragningen inletts. Svevia bygger för 

fullt på trafi kplatsen Skönsmon söder 

om stan. Totalt ska 20 kilometer ny väg 

byggas varav 17 kilometer är motorväg. 

Fem trafi kplatser och 33 broar ska byggas 

varav den längsta är två kilometer 

och går över Sundsvallsfj ärden. 

– Vi går från 50- och 70-väg till motorväg. 

Tidsvinsterna blir stora för alla som 

kör vägen, säger Palle Sjölander. 

I rusningstrafi k visar beräkningarna 

att restiden kan förkortas med ända upp 

Magnus 

Lundberg 

till 25 minuter. För en person 

som pendlar betyder 

det upp till 50 minuter 

kortare restid per dag. 

– Den nya vägen innebär 

ökade möjligheter till 

regionförstoring. Analyserna 

visar att kommu- 

nerna söder om Sundsvall kommer 

att få stor nytta av vägen eftersom 

pendlingstiden förkortas så mycket, 

säger Palle Sjölander och fortsätter: 

– Det har varit svårt att utveckla 

delar av kommunen och centrala 

Sundsvall som ligger längs gamla E4. 

Nu öppnas nya möjligheter för bostäder 

och verksamheter. 

I dag passerar 40 000 fordon förbi 

centrala Sundsvall. Färre än var tionde 

fordon kör förbi – resten är på väg till 

eller ifrån stan. 

– Arbetspendlingen är stor, Sundsvall 

är den enda stora industriorten i 

regionen, säger Magnus Lundberg, projektchef 

E4 Sundsvall på Trafi kverket. 

PÅ GRUND AV INDUSTRIERNA passeras 

också centrum av mycket tung trafi k 

– och farligt gods. Med den nya dragningen 

av E 4:an kan lastbilarna välja 

en annan väg. 

– Jag tycker inte att dom samhällsekonomiska 

beräkningsmodellerna är 

riktigt rättvisa för ett nybyggnadsprojekt 

av denna karaktär. De tar inte 

tillräcklig hänsyn till trafi kmiljön i


iges 

öröjd 

hals 

Numera tar det bara 

en timme att snöröja 

Flatruetvägen för 

Lennart Edsund och 

Sven Nilsson. Till 

höger Jimmy Åslund 

arbetsledare på 

Svevia. 

centrum och de stora vinsterna för 

lokalsamhället när det gäller miljön 

eller till den ökade trafi ksäkerheten, 

säger Magnus Lundberg och fortsätter: 

– Nu kommer 15 000 färre fordon 

per dygn att passera genom centrala 

Sundsvall och istället passera på bron 

över Sundsvallsfj ärden, på en mycket 

säkrare väg med rejält förkortade restider. 

Det blir bra för E4-trafi kanterna 

men det blir också ett jättelyft för 

Sundsvallsborna! 

Hela investeringen beräknas kosta 

4,5 miljarder kronor. Sundsvalls kommun 

medfi nansierar bygget med 250 

miljoner kronor. Vägen ska slutbesiktas 

senast den första november 2015. « 

ANNIKA RYDMAN 

Västerslätt krävde 

320 meter pålad väg 

7 500 pålar av gran har bankats 

ner i backen för att göra nya norra 

länken i Umeå körbar. 

– Det var enda sättet att få vägsträckan 

stabil, säger Jan Lundberg, 

platschef på Svevia. 

När Jan Lundberg ska beskriva markförhållandena 

på Västerslätt där den 

nya sträckan byggs säger han så här: 

– Jag har jobbat med vägarbeten 

sedan 1987 och aldrig varit med om 

sådana här markförhållanden. 

Området, som består av gamla 

åkrar, är fullt av så kallat artesiskt 

vatten. Det är grundvatten som teoretiskt 

har en högre nivå än själva 

markytan men som hålls tillbaka av 

täta jordar. 

När man börjar schakta i marken 

och tar bort det täta lagret blir vattentrycket 

för stort. Då bryts marken 

sönder, eller också blir det skred. 

– Det är svår mark att bygga väg på, 

den uppträder inte normalt, konstaterar 

Ingvar Mosesson, projektledare 

på Trafi kverket. 

INGVAR MOSESSON berättar att tanken 

till att börja med var att bygga en 

fl ytkropp som hölls samman med 

hjälp av geonät. Men när Trafi kverket 

gjorde mätningar på vägavsnittet 

i somras, upptäckte de att det inte 

fungerade. 

– Det fanns ingen stabilitet i underlaget. 

Vi fi ck tänka om och påla i 

stället, säger Ingvar Mosesson. 

Pålning är ingen ny byggmetod. 

Delar av Gamla stan och under Riksdagshuset 

i Stockholm har till exempel 

pålning använts. 

Pålarna ruttnar inte i marken eftersom 

syret inte når dem. Men det gäl- 

Pålat har man gjort sedan 1700-talet. Pålarna ruttnar inte i marken eftersom 

syret inte når fram till dem. FOTO: PATRICK TRÄGÅRDH 

ler att vara noggrann med att täcka. 

DET ÄR SVEASKOG som levererat 

pålarna som är i olika längder, från 

2,5 meter upp till 11,5 meter. Pålarna 

har bankats ner till dess de nått fast 

mark och med en meters mellan- 

rum. Vägsträckan som pålats är 320 

meter lång. 

– Visst kostar det mer att bygga 

så här, men vägen kommer att hålla. 

Man slipper göra något med den på 

årtionden, säger Jan Lundberg. « 

ANNIKA RYDMAN 

Sofi a Ringh, Trafi kverkets informatör på E4-projektet visar den nya dragningen av E4 förbi Sundsvall. 

FOTO: PATRICK TRÄGÅRDH

10 Intervju 


Det retrofl irtande dansbandet Larz-Kristerz låter kvaliteten på vägarna och matutbudet väga in när de drar upp turnérutterna. FOTO: WWW.LARZ-KRISTERZ.COM 

Larz-Kristerz, dansbandsveteraner 

med många tiotusentals vägmil: 

” Vägarna 

var bättre förr” 

rligen kör de drygt 7 000 

mil för att komma till 

spelningar runt om i 

Sverige. Det motsvarar 

nästan två varv runt 

jorden. 

– Tyvärr har standarden på det 

svenska vägnätet sjunkit, säger dansbandet 

Larz-Kristerz gitarrist Trond 

Korsmoe. 

Han är även en av bandets chauff örer 

och tillbringar en betydande del av sin 

tid bakom turnébussens ratt. 

– Vi är tre i bandet som kör bussen. 

Det händer även att vi hyr in en extra 

chauff ör. Det gjorde vi till exempel 

under turnén i somras, vilket var guld 

värt. Den extra chauff ören driver ett 

bussbolag här i Älvdalen och följde 

med oss på sin semester. 

– Den som inte är insatt i dansbandsvärlden 

förstår nog inte riktigt hur vi 

arbetar. Vi har ofta långt till jobben, vi 

riggar scenen själva och ordnar med 

ljudet. Tiden vi står på scenen är den 

roliga delen och något vi bjuder på. 

Det vi tar betalt för är riggandet och 

transporterna. Det här är ett riktigt 

hästjobb. 

Trond Korsmoe säger att det svenska 

vägnätet på sina håll är av betydligt 

sämre standard idag än för 20 eller 30 

år sedan då han började turnera som 

dansbandsmusiker. 

– Vissa vägar är extremt dåliga, 

det gäller till exempel väg 45 mellan 

Orsa och Sveg. Sommartid är den 

knölig och dålig. Vintertid är den en 

ren katastrof. 

– Ibland kör vi omvägar på fl era mil 

för att undvika vissa dåliga vägavsnitt. 

Vi gör det av säkerhetsskäl, men också 

för att spara bussen. Det sliter mycket 

på fordonen när det är fullt med hål 

i vägen och det skramlar och har sig. 

Vilka vägar är bra? 

– Motorvägarna. En klar favorit är 

E6:an mellan Göteborg och Malmö. 

Den är stor, trevlig och säker. Det är 

dessutom lätt att sova i bussen när 

vägen är bra. När vägarna är knöliga 

rullar man fram och tillbaka i sängen 

och får ingen ro. 

I dagarna är det tio år sedan Larz- 

Kristerz, som en hyllning till 1970-talets 

dansband, bildades i samband med 

Barnens dag-fi rande i Älvdalen. 

De fl esta av medlemmarna spelade 

tidigare i band i eller runt om Älvdalen. 

Bandets stora genombrott kom i och

På Väg april 2011 Intervju 

Fakta Larz Kristerz resor 2010 

– nästan två varv runt jorden 

Januari: Rättvik, Gävle, Örebro, 

Stockholm, Sveg, Ersboda, Stockholm, 

Växjö, Stockholm, Katrineholm 

och Törringelund. 

Februari: Stenungsund, Borås, 

Mora, Sala, Södra Vi, Degerfors och 

Ekebo. 

Mars: Luleå, Mora, Norrköping, 

Kalmar, Stockholm, Skara och 

Lönsboda. 

April: Malung, Bollnäs, Borlänge, 

Östersund, Helsingborg, Eringsboda, 

Sundsvall, Älvdalen, Stockholm 

och Björnholmen. 

Maj: Sätila, Örsåsa, Ekshärad, Norrtälje, 

Eringsboda, Degerfors, Kungälv 

och Stockholm. 

Juni: Årjäng och Söderbärke. 

Juli: Kalmar, Högsby, Ekebo, Öre- 

med m segern 2008 i Sveriges Televisions 

tävling täv Dansbandskampen. Från att ha 

varit va ett lokalt band som mest spelade 

i Dalarna D blev Larz-Kristerzt en nationell 

ne angelägenhet med spelningar över 

hela he Sverige, framträdanden i Allsång 

på på Skansen och skivkontrakt. 

– Att vi överhuvudtaget var med i 

Dansbandskampen Da 

var en ren slump. 

Vi tackade faktiskt nej två gånger, säger 

Trond Tr Korsmoe. 

Varför ändrade ni er? 

– Vi tyckte först att vi med våra 

lite lit speciella kläder och stil avvek för 

mycket från de andra banden och skulle 

åka ut direkt. Vi trodde inte att vi skulle 

ha en chans i tävlingen. Som tur är blev 

vi övertalade att ställa upp och sedan 

har det rullat på. Att det går så bra nu 

beror till stor del att vi var med i Dansbandskampen 

och syntes mycket i tv. 

Trond Korsmoe berättar att bandet 

uppträder inför publik ungefär 100 

kvällar per år. 

– Vissa veckor spelar vi fyra eller 

fem kvällar, andra veckor är vi kanske 

lediga eller har bara en spelning. Till 

det ska läggas tv-jobb, skivinspelningar 

och liknande. Även om vi turnerar året 

runt, är det mest intensivt på somrarna. 

Flera av medlemmarna i bandet 

har arbeten vid sidan om musiken. 

Trummisen Mikael Eriksson driver ett 

data- och ljudföretag i Mora tillsammans 

med sin bror, organisten Torbjörn 

Eriksson arbetar halvtid som 

rörmokare och Trond Korsmoe har 

en ljudfi rma. 

– Jag arbetar ungefär 20 procent i 

fi rman och försöker hålla igång den för 

att ha något att göra om det här med 

musiken skulle gå ner. Men också av 

sociala skäl. Det är trevligt att ha något 

annat att göra. Det berikar att arbeta 

med båda sakerna. 

Häromåret skaff ade sig bandet en 

ny turnébuss, en Volvo Ikarus årsmodell 

1999. 

– Vi har byggt om den och anpassar 

den efter våra behov. Vi har till exempel 

satt in sex ordentliga sängar och 

byggt en speciell tv-hörna. Inte minst 

bro, Stockholm, Älvdalen, Sundborn, 

Frösön, Laneloge, Sandhem, 

Björka, Malung, Bergvik, Tidan, 

Hedesunda, Korskrogen, Skellefteå, 

Boden och Täfteå. 

Augusti: Näs, Urshult, Stockholm, 

Målilla, Insjön och Mora. 

September: Skirö, Herrljunga, 

Ekenäs, Närpes, Motala och Bäckhult. 

Oktober: Tidaholm, Växjö, 

Norrköping, Eringsboda, Stockholm, 

Sundsvall, Lycksele, Sälen 

och Jacobstad. 

November: Hässleholm, Falkenberg, 

Helsingborg, Norrköping, 

Stockholm, Frändefors och Kalmar. 

December: Tierp, Borlänge och 

Törringelund. 

när vi har långa resor till spelningarna 

är det skönt att kunna sova ordentligt 

i bussen. 

Bor ni inte på hotell? 

– Jo, så ofta vi kan. Att kunna duscha 

på morgonen är guld värt, precis som 

en god hotellfrukost. 

Förutom att vägstandarden har försämrats 

på många håll i Sverige, har 

antalet vägkrogar som serverar bra 

husmanskost minskat, enligt Trond 

Korsmoe. 

– Vi är jättetrötta på schnitzlar, hamburgare 

och korvar och försöker anpassa 

våra rutter och körtider till ställen 

där vi vet att det går att få bra mat. Ett 

sådant smultronställe ligger utanför 

Borlänge. Där går det till exempel att 

få mycket goda stuvade makaroner. 

– När man, som vi, sitter still i bussen 

under långa sträckor är det lätt att 

lägga på sig, speciellt om man äter fel 

mat. Jag tror att de fl esta i bandet har 

gått upp rejält i vikt under de senaste 

två åren. 

Hur mycket? 

– Det vet jag inte. Men min scenkostym 

var väldigt trång ett tag i vintras 

och höll på att spricka. Då bestämde jag 

mig för att det får vara nog och sedan 

dess har jag försökt ta tag i vikten. 

Enligt Trond Korsmoe kör de fl esta 

han möter ute på vägarna bra, men ofta 

alldeles för fort. 

– Det gäller inte minst när det är 

dåligt väder. Ibland får vi möten som 

gör att man sätter andan i halsen. Vi ser 

överhuvudtaget mycket ”fultrafi k” på 

nätterna. Inte sällan är det utländska 

långtradare som har väldigt bråttom. 

Jag tycker att polisen borde kolla dem 

bättre. Det är ofta också de utländska 

långtradarna som först fastnar när det 

kommer snö. 

– Vi har kostat på oss att ha riktigt 

bra vinterdäck på vår buss. Det är en 

säkerhetsfråga. Bussen väger ändå 20 ton. 

Borde det vara krav på vinterdäck 

på tung trafi k? 

– Ja, åtminstone om man kör när det 

är halt ute. « 


Bandet har investerat i riktigt bra vinterdäck. FOTO: CHRISTER BERGSTRÖM 

” Vi är jättetrötta på schnitzlar, hamburgare och korvar och försöker 

anpassa våra rutter och körtider till ställen där det går att få bra mat. 

Det är lättare att döda restid i it-samhället. FOTO: CHRISTER BERGSTRÖM 

Medlemmarna tar sig tid att skriva autografer. FOTO: CHRISTER BERGSTRÖM 

11

12 Teknik & forskning 


Så byggs en mo 

Så bygger vi broar 

Schaktning för grundläggning 

inom stålspont 

Gjutning av bottenplatta och 

brostöd 

Byggt broar har människan gjort 

sedan urminnes tider. Först i trä 

senare i sten. I dag byggs 70–80 

procent av alla broar i betong och 

20 procent är kombinerade stål- 

och betongbroar. Resterande är 

stålbroar. 

EN BRO BYGGS. Svevia är en stor brobyggare, 

varje år uppförs broar för mellan 

200 och 300 miljoner kronor, främst 

väg- och järnvägsbroar. Thomas Österberg 

i Växjö är Svevias betongspecialist 

och bistår med kunskaper i samband 

med broentreprenader. 

– Att bygga broar på land eller över 

vattendrag är ingen större skillnad, 

mer än att man måste hålla vattnet 

Gjutning av bropelare 

Betongen pumpas från bil 

Färdig bropelare 

Formen riven 

Färdig överbyggnad där armering 

och betong samverkar 

Färdig körbana med tätskikt 

(isolering), beläggning, 

vägmarkering, räcken och 

belysning 

 

Hårdast bli ingenjör i Göteborg Super-Lindgren snabb som 35 000 Ipad 

UTBILDNING. Tidningen Ny Teknik har 

sammanställt statistik från Verket för 

Högskoleservice över vilka gymnasiebetyg 

som krävdes för att komma 

in på olika civilingenjörsutbildningar 

i Sverige hösten 2010 och våren 2011. 

Listan toppas av programmet ”teknisk 

design” vid Chalmers tekniska 

högskola i Göteborg. För att komma 

in krävdes 22,0 i gymnasiebetyg, 

vilket är detsamma som maximal 

poäng. 

1. Chalmers civilingenjörsutbildning 

i teknisk design 22,0. 


i industriell ekonomi 21,92 

3. Kungliga tekniska högskolans 

(KTH) civilingenjörsutbildning 

borta i samband med schaktning och 

gjutning av till exempel bottenplattor. 

Är marken dålig har man dessförinnan 

slagit ner pålar i backen och översta 

delen av pålarna gjuts in i bottenplattorna 

och bär på så sätt upp även 

resten av bron. 

Yrkesskickligheten hos Svevias brobyggare 

är mycket stor, enligt Thomas 

Österberg. En bro ska stå mellan 

125–200 år och det duger inte att fuska 

sig fram. 

PÅ FRÅGAN OM DET fi nns något samband 

mellan byggmetod och hållbarhet 

tillägger han att noggrannhet är 

A och O. 

Och han tar Ölandsbron som ett 

i industriell ekonomi 21,80. 

4. KTH:s civilingenjörsutbildning i 

teknisk fysik 21,50 

5. Lunds tekniska högskolas (LTH) 

civilingenjörsutbildning i industriell 

ekonomi 21,50. 


i teknisk matematik, 21,36. 

7. LTH:s civilingenjörsutbildning i 

teknisk nanovetenskap 21,07. 

8. KTH:s civilingenjörsutbildning i 

datateknik med internationell inriktning 

(kinesiska) 20,93. 


i bioteknik 20,92. 

10. Linköpings universitet civilingenjör 

i industriell ekonomi – internationell 

inriktning 20,90. « 

exempel på att kunskaperna var betydligt 

sämre på 60-talet och att det 

fuskades. 

– Man kunde inte så mycket om tätskiktets 

betydelse, inte heller att man 

måste använda i stort sett dricksvatten 

i stället för salthaltigt vatten när 

betongen blandades. Kunskaperna och 

vikten av att kompaktera betongen var 

också bristfälliga. 

Broanläggare utövar en egenkontroll 

under byggets gång och byggherren 

brukar också låta en byggledare 

följa projektet. Trafi kverket är största 

beställare, men även kommuner, industrier 

och exempelvis fl ygplatser beställer 

broar. 

När bron är färdigbyggd görs en 

DATORKRAFT. KTH:s uppgraderade 

superdator har en kapacitet motsvarande 

35 000 Ipad och räknas 

till en av de kraftfullaste i Europa 

efter att databehandlingskapaciteten 

utökats från 93 terafl ops till 

drygt 305. 

– Uppgraderingen 

förser forskarna med 

hårdvaruresurser som 

möjliggör forskning i 

absolut framkant, säger 

Erwin Laure som är chef 

för superdatorcentrum 

PDC på KTH. 

Superdatorn har 

döpts till Lindgren och 

beräknas vara cirka 

Ingen match för 

”Lindgren”. 

överlåtandebesiktning innan trafi ken 

släpps på. Entreprenörens garantitid 

är fem år, därefter övergår drift och 

underhållsansvaret på ägaren. 

Nästan alla broar i Sverige ligger i 

ett förvaltningssystem, BaTMan, Bro 

och tunnelmanagement. Med olika 

tidsintervaller ses broarna över, ofta av 

ett certifi erat specialistföretag. 

NYA KUNSKAPER OM broar och byggmetoder 

utvecklas ständigt. Thomas 

Österberg tror att informationsteknologin 

med 3D- och 4D-projektering 

samt BIM (Building Information 

Modelling red.anm), kommer att 

innebära kortare byggtider och än 

hållbarare broar. 

10 gånger snabbare än den superdator 

som nyligen presenterades 

vid Nationellt superdatorcentrum 

i Linköping. 

Prestandamässigt motsvarar 

”Lindgren”, som bland annat används 

vid medicinsk, material- 

och klimatforskning, 18 000 

dubbelkärniga datorer. 

– Bara några dagar efter 

uppgraderingen lyckades 

forskarna göra beräkningar 

som involverade nästan alla 

36 000 processorkärnor. Det 

är det största jobbet som 

någonsin körts på en svensk 

superdator, säger Erwin 

Laure. «

På Väg april 2011 Teknik & forskning 13 

dern bro 

MILJÖ. Buller från havsbaserad vindkraft påverkar 

fi skars beteende, enligt ny forskning vid Stockholms 

universitet. 

Under de kommande decennierna väntas det 

byggas åtminstone 30 000 nya vindkraftverk i 

europeiska vatten. Kraftverkens fundament fungerar 

som konstgjorda rev och kan lokalt öka antalet 

fi skarter och antalet fi skar inom en vindkraftpark. 

Samtidigt fi nns det risk för att det ljud som 

uppstår när verken byggs skadar fi sken. På långt 

håll kan ljudet också störa viktiga funktioner som 

till exempel reproduktion och förmågan att hitta 

byten, enligt forskaren Mathias Andersson. 

– Lax och ål kan höra en vindkraftpark på ett 

avstånd av en kilometer medan sill och torsk som 

har bättre hörselförmåga kan upptäcka parken på 

mer än en mils avstånd, säger Mathias Andersson i 

ett pressmeddelande. « 

Älvsborgsbron i all sin prakt. FOTO: N-O SJÖLDÉN 

Medellivslängden på en bro är 65 år 

• En bro leder en väg över ett 

hinder. 

• I Sverige ska den ha två meters 

spännvidd för att få kallas en bro. 

• De första broarna bestod av 

sammanfogade trädstammar. 

Dessa åtföljdes av mer avancerade 

träbroar och stenvalvsbroar, för 

att i slutet av 1800-talet övergå till 

betongbroar och broar i stål. 

• I Sverige utgör broar ungefär en 

procent av det totala vägnätet. 

• Sveriges längsta bro är Ölandsbron. 

Öresundsbron är längre men 

till hälften dansk. Störst spännvidd 

har Höga Kusten bron. 

– Nu kan man modellera och bygga 

bron i datorn. Om några år kan brobyggarna 

själva se i vilken följd bron ska 

armeras och formarna byggas via en 

storbildsskärm kopplad till en terminal 

på arbetsplatsen och på så sätt få all den 

information som behövs under bygget. 

– I dag är den icke värdeskapande 

tiden cirka 30 procent av den mantid 

det tar att bygga en bro. I framtiden 

kan den kanske minskas med upp till 

30 procent med hjälp av BIM och Lean 

Production som vi just börjat arbeta 

med, säger Thomas Österberg. 

PREFABRICERING ÄR EN byggmetod 

som han också tror blir allt vanligare. 

Rullarmering fi nns redan i bostads- 

• Medellivslängden på en bro är 

65 år. De kan stå längre, men ofta 

rivs de för att de varit för svaga för 

dagens trafi k, eller att vägsträckningen 

fl yttats. Urgamla stenvalvsbroar 

från romartiden har också 

reparerats fl era gånger. 

• De fl esta broar byggdes på 

60- och 70-talen, men även i dag 

byggs mycket broar. 

• Varje medborgare betalar 

5 000 kronor per år för landets 

infrastruktursatsningar. En familj 

med två vuxna och 2 barn äger 

tillsammans en förmögenhet på en 

miljon kronor i infrastruktur. 

byggandet, nu börjar den på allvar 

komma till brobyggen. Självkompakterande 

betong och prefabricerade 

armeringskorgar är också på gång. 

– Formsystemen kan säkert också 

standardiseras och förenklas även om 

arkitekterna gärna vill att alla broar 

ska se olika ut. 

En stål- och betongbro som Svevia 

byggt och som han tycker är speciell är 

Tranarpsbron över Rönneå i Skåne. Får 

han välja en järnvägsbro blir det bron 

över Öre älv i Nordmaling. 

– Men världens allra vackraste är nog 

hängbron Akashi Kaikyo-bron utanför 

Ozaka i Japan, avslutar Thomas 

Österberg. « 

CHRISTINA ADLERS 

Vindkraftverk påverkar livet under ytan 

Orsakar buller för fi skar med god 

hörsel. FOTO: ISTOCKPHOTO 

KRÖNIKA. En ordentlig satsning på forskning 

och utveckling är nödvändig för att lösa 

dagens problem och framtidens utmaningar. 

Vårt fokus: En 

bättre framtid 

för kommande 

generationer 

Flera läsare har hört av sig efter min krönika i förra 

numret av På Väg om forsknings- och utvecklingsplanerna 

(FoU) i anläggningsbranschen. De fl esta 

kommentarerna går ut på att FoU ska vara behovsanpassat. 

Vad det konkret innebär råder det dock olika 

uppfattningar om. 

En del läsare hävdar till exempel att vi måste fokusera 

på dagens produktionsnära problem och att satsningar 

på stora långsiktiga FoU-projekt är bortkastade pengar, 

medan andra är av motsatt uppfattning: Anläggningsbranschen 

bör satsa på framtidsprojekt, gärna i strategisk 

allians med andra framåtriktade industrier. 

JAG MENAR ATT vi måste 

göra båda sakerna samtidigt. 

FoU-verksamheten 

ska både lösa dagens problem 

och förbereda oss för 

att bättre möta framtida 

utmaningar. 

Även om kortsiktiga 

och verksamhetsnära 

satsningar behövs, måste 

vi vara observanta så att 

de inte enbart handlar om 

att släcka bränder och lösa 

stundens mest akuta problem. 

Om så sker är risken 

överhängande att vi ham- 

nar i vad som på engelska uttrycks som ”making a living, 

instead of designing a life”. 

Även om vi har ansvar för att tackla vardagsproblemen, 

måste fokuset ligga på att utforma en bättre framtid både 

för oss själva och för våra kommande generationer. 

Det fi nns en rad problem som dels kräver snabba och 

akuta förbättringsinsatser, dels mer långsikta lösningar. Det 

gäller till exempel områden som miljöpåverkan och klimatanpassning 

av konstruktioner, produktionsmetoder samt 

materialteknologi. Sådana områden anser jag är ytterst viktiga 

ur ett FoU-perspektiv på såväl lång som kort sikt och 

som bör få stort utrymme i ett balanserat FoU-program. 

CENTRALA NYCKLAR och begrepp i det här arbetet är bland 

annat produktivitet och resursutnyttjande, nanoteknik 

och polymermodifi ering, ITS- och GPS-applikationer, 

eff ektivare entreprenadformer samt alternativa fi nansieringsformer 

för infrastrukturinvesteringar. 

Dessa är områden som har 

det gemensamt att de berör 

hela vår bransch liksom fl era 

andra industrier. FoU-satsningar 

inom sådana områden 

har stor potential att 

engagera olika intressenter 

kring gemensamma 

mål. De kan också 

lättare drivas genom 

samverkan och inom 

ramen för branschgemensamma 

program 

liknande BVFF (Bygga 

Väg För Framtiden) 

som nyligen initierats 

av Trafi kverket, Statens 

väg- och transportforskningsinstitut 

(VTI) och 

Kungliga tekniska högskolan 

(KTH). « 

” En rad 

problem 

kräver dels 

snabba 

insatser, dels 

långsiktiga 

lösningar. 

Fredrick 

Lekarp 

Chef för Svevias 

verksamhetsutveckling

14 Aktuellt 


”Många beter sig dåligt” 

Två-tre gånger om året körs TMA-fordon på vid vägarbeten 

Trots återkommande kampanjer 

är det många bilister som struntar 

i att sakta ner farten när de passerar 

vägarbeten. 

STOCKHOLM. – En del är 

totalt respektlösa, säger 

Robert Pettersson som 

är platschef vid Svevias 

vägstation i Tumba söder 

om Stockholm. 

De 14 anställda på stationen 

arbetar framför 

allt med att skylta, spärra 

Robert 

Pettersson 

av och leda om trafi k i samband med 

vägarbeten i södra Stockholmsområdet. 

För att störa trafi ken så lite som 

möjligt sker en stor del av arbetet under 

kvällar och nätter, ofta på hårt trafi kerade 

vägavsnitt. 

– En natt till exempel, arbetade vi 

med avspärrningar och skyltningar på 

riksväg 73 och på E4:an. För att såväl 

trafi ken som vägarbetena ska fl yta är 

det viktigt att den nya skyltningen 

fi nns på plats när trafi ken kommer 

igång på morgonen, berättar Robert 

Pettersson när På Väg träff ar honom 

på hans kontor. 

Vad är det svåraste? 

– Att hinna med och all logistikhantering. 

Varje år inträff ar det fl era allvarliga 

trafi kolyckor i anslutning till vägarbetsplatser. 

Drygt hundra personer 

omkommer eller skadas allvarligt, 

enligt statistik för de senaste åren. 

– Många trafi kanter beter sig mycket 

dåligt, det gäller inte minst på de stora 

vägarna runt Stockholm där det kan 

vara väldigt hård trafi krytm även under 

kvällar och nätter. Det saknas respekt 

för vårt arbete och vår säkerhet, säger 

Robert Pettersson. 

– Trots att vi kanske har sänkt hastigheten 

till 50 kilometer i timmen, är 

Trafi ken ska på ett säkert sätt ledas förbi arbetsplatsen som samtidigt ska vara säker arbetsplats för vägarbetarna. 

det många som kör förbi i 90 kilometer 

när vi står ute och arbetar. Ibland när 

man åker hem efter jobbet känner man 

att idag var det verkligen nära att det 

inträff ade en olycka 

Hur ofta inträffar det olyckor? 

– Ett par tre gånger per år blir våra 

TMA-fordon påkörda. Under senare 

år har vi inte haft någon allvarlig personskada 

i det här området. Men det 

är nog mest tur. 

– Idag är tempot i samhället oerhört 

uppskruvat vilket ökar olycksrisken. 

Inte minst de som kör lastbilar och 

liknande har tryck på sig att komma 

i tid. Det tycks inte spela någon roll 

att hastigheten är sänkt på grund av 

vägarbeten, och sådana är det många 

av, inte minst runt Stockholm. Vissa 

nätter måste vi hyra in extern personal 

för att hinna med. I somras till exempel 

var det bara under en natt ute 29 

TMA-bilar på E4:an mellan Södertälje 

och Essingeleden. 

EN TMA-BIL KAN LITE förenklat beskrivas 

som ett arbetsfordon eller lastbil med 

ett deformationsblock – en slags krockkudde 

– monterad baktill. 

Skyddet minskar skadorna vid en 

olycka, både på de inblandade fordonen 

och de åkande. 

Robert Pettersson och hans kollegor 

svarar även för tvätten av Södra 

Länkens tunnlar i Stockholm, något 

som inte är minst viktigt under vinterhalvåret 

då dubbdäck river upp farliga 

partiklar ur vägbanan. 

26 gånger per år stängs tunneln helt 

för tvätt. 

Går det inte att även stänga av 

trafi ken vid vägarbeten? 

– Jo, men det vill inte många kommuner 

eftersom det innebär att man då 

kanske måste leda in tung trafi k genom 

ett bostadsområde på det kommunala 

vägnätet. « 


Unga lär av äldre – och tvärtom 

Att anställa oerfarna ungdomar är 

något många drar sig för. Men på 

Svevia Maskin i Växjö arbetar nu 

ett par unga grabbar, som snabbt 

kommit in i både arbetsuppgifterna 

och arbetslaget. 

GENERATIONSUTBYTE. Ofta pratas det 

om vikten av att rekrytera i god tid, 

så att medarbetare som går i pension 

hinner föra över sina kunskaper och 

erfarenheter. Mer sällan blir det så i 

verkligheten. Men hos Svevia Maskin 

i Växjö fi nns Jonathan Gustavsson och 

Lenny Wilsson, båda 21 år, och anställda 

sedan drygt två år. Deras mentorer, 

Karl-Ivar Olofsson och Göte Andersson, 

båda med 35 års yrkesverksamhet. 

Under åren har de levererat många 

goda råd och visat nyttiga exempel. 

Mycket i mekanikervärlden lärs nämligen 

bäst ut genom ”learning by doing” . 

– Ta en bromsreparation till exempel. 

Det är en komplex reparation och 

den måste man vara med om för att 

förstå fullt ut. Dessutom är många av 

specialverktygen vi använder uppfunna 

och tillverkade av oss själva, vilket gör 

det svårt att lära sig handgreppen om 

man inte är med i skarpt läge, säger 

Göte Andersson. 

Patrik Sunnegårdh, depåområdeschef 

i Växjö, anser att fl er borde göra verklighet 

av ambitionerna att anställa yngre, 

mer oerfarna medarbetare. Dels för att 

de bidrar med nytänkande och energi, 

dels för att över huvud taget släppa in 

ungdomar på arbetsmarknaden. 

– NÄR VI ÖVERFÖR kunskap och erfarenhet 

till yngre förmågor så säkerställer vi 

också att vi behåller strategisk kompetens 

och då behåller vi viktiga aff ärer. 

Jonathan Gustavsson och Lenny 

Wilsson har båda studerat vid gymnasieskolans 

fordonsprogram, med 

inriktning på tunga fordon. I utbildningen 

ingick praktik och det var då 

Jonathan kom till maskinverkstaden 

i Växjö. Ett halvår senare rekommen- 

Mycket lärs bäst genom ”learning by 

doing”, anser Karl-Ivar Olofsson, här 

med Jonathan Gustavsson och Lenny 

Wilsson. FOTO: SARA SÖDERGÅRD 

derade han klasskamraten Lenny till 

en annan ledig tjänst på verkstaden. 

De båda killarna delar också ett 

starkt maskinintresse även utanför 

jobbet, och mekar gärna med bilar tillsammans 

och kör motocross. Karl-Ivar 

Olofsson uppskattar sina lärlingar och 

FOTO: MIKAEL BERGLING 

ser skillnader mellan sin egen generation 

och dagens ungdomar. 

– Nu för tiden är ungdomarna mer 

öppna och inte så styrda av de äldre, 

som min generation var. Numera tänker 

de på ett annat sätt och kommer med 

djärva nya idéer . 

Även de andra arbetskamraterna 

på verkstaden tycker det är kul med 

Jonathan och Lenny. 

– Det är väldigt roligt med de här 

två killarna. De är inte bara duktiga 

på sina jobb, de bidrar också till den 

goda stämningen vi har här, intygar 

fl era arbetskamrater. 

Målet för Jonathan Gustavsson och 

Lenny Wilsson är att specialisera sig 

och bli riktigt vassa på vinterutrustning. 

– När man jobbar på en verkstad för 

tunga maskiner så får man en bredare 

kompetens än på en märkesverkstad 

där man bara arbetar med deras egen 

utrustning. « 

IRÉNE SKOGVOLD

På Väg april 2011 15 

Nya order: 

Drift- och underhållsarbeten 

driftområde 

Mariestad 

63,6 miljoner kronor 

Kund: Trafikverket 

Drift- och underhållsarbeten 

driftområde Norra 

Bohuslän 



Engsö naturreservat, 

del B 


Kund: Länsstyrelsen i 

Västmanlands län 

Om- och nybyggnad av 

väg och gång- cykelväg i 

Norrköping 


Kund: Norrköpings kommun 

Ramavtal mindre markentreprenader 

inom 

Göteborg 


Kund: Göteborgs Stad, 

Park- & naturförvaltningen 

Nybyggnad av fundament 

för vindkraftverk i 

Vansbro/Malung/Sälens 

kommun 


Kund: o2Vindkompaniet AB 

Reparation av broar i 

K län 

2,3 miljoner koronor 


Markarbete Kristinebergs 

gård i Oxie utanför 

Malmö 


Kund: Kristinebergsgård 

samfällighetsförening 

Ombyggnad av korsning 

väg 13/1011 i Hedeskoga, 

Ystad 



Drift och underhåll av 

belysning i Upplands-Bro 

Malmö är känt för sina trygghetsskapande 

och upplevelsefulla 

ljusinsättningar. Och inte sällan är 

det Svevias avdelning Trafi ksystem 

som med sin nischverksamhet står 

för elinstallationerna, vilka kan 

vara både komplicerade och kräva 

mycket kvällsarbete. 

LJUSFEST. Under en vecka förra hösten 

pågick ljusfesten, Stadens ljus: Rosengård, 

som syftade till att lyfta fram 

området och få människor från övriga 

Malmö att besöka stadsdelen. Flera 

ljusprojekt var tillfälliga, andra lyser 

fortfarande upp stadsrummet. 

– Vi satte exempelvis upp tillfälliga 

höga master som ljussattes med olika 

ljus för att skapa attraktiva mötesplatser 

och installerade belysning i en 

ljusfontän som inte heller fi nns kvar. 

Och det var inget lätt jobb, vi fi ck dra 

kablar långa vägar i marken för att få 

kontakt. Men vi belyste också permanenta 

verk som en uppförstorad hand 


Kund: Upplands-Bro kommun 

Offentlig belysning Håbo 

kommun 


Kund: Håbo kommun 

Sportby Kalhyttan 1:96, 

Filipstad 


Kund: Filipstad Sportby 

Extraordinära vintertjänster 

Mellersta 



Läderfabriken sanering 

av villaträdgårder, Klippan 


Kund: Klippans kommun 

Marksanering vid Annebergsskolan 

i Malmö 


Kund: Malmö Stad, 

Stadsfastigheter 

Sanering av mark och 

rivning på gasverkstomten, 

Kristianstad 


Kund: Kristianstads kommun 

Bro 7 361-1, Traryd, Markaryd 



Bro 7 65-1, Tingsryd 



Bro över gång- och 

cykelväg, Växjö 



Bro över gång- och 

cykelväg, Tingsryd 



Bro över Kårestadån, 

Växjö 



Bro över Lagan och 

enskild väg, Markaryd 



Bro över Mörrumsån 

norra bron, Växjö 



Byggledning för vägmarkering, 

Växjö 



Nybyggnad av fl äktnisch, 

Björndammen, 

Partille 


Kund: Gryab AB 

Pålnings- och betongarbeten, 

kvarteret Skräddaren 

1, Götene 


Kund: GePe-Biwex AB 

Ramavtal extraordinära 

vintertjänster driftområde 

Västra 



Stålrörspålning för 

nybyggnad av hotell Röd 

103:1, Torslanda, Göteborg 


Kund: Tipp Fastighets AB 

Underhåll av Skåpesundsbron 

inom Tjörn 

och Orust kommuner 



Exploatering av bostadsområdeBrottkärrsvägen, 

etapp 1, Göteborg 


Kund: Göteborgs Stad, 

Trafikkontoret 

Nybyggnad av cirkulationsplats 

vid Rödbomotet, 

Kungälv 



Underhåll av Gnistängs- 

på en tegelfasad som ger ett tredimensionellt 

intryck, säger René Kristiansson, 

platschef på Trafi ksystem. 

Än så länge sitter konstverken kvar 

och skadegörelse och brott har minskat 

med den uppseendeväckande belysningen. 

ÄVEN LJUSSÄTTNINGEN PÅ Suellsbron vid 

Citytunneln bär Svevia och Trafi ksystems 

signum. Strax före invigningen 

monterade de sex, 28 meter höga, 

belysningsmaster för väg- gång- och 

cykelbanan, också för att ge ett estetiskt 

intryck. 

– Det här uppdraget fi ck vi väldigt 

sent och sista dagen satte vi upp tre 

master, men så höll vi också på till elva 

på kvällen. Och det är kanske problemet 

med vårt jobb, ofta ska det ske på kort 

tid och det är på kvällarna vi kan rikta 

ljusen så att de stämmer överens med 

designerns och ljussättarens intentioner. 

Men jobbet är jättetrevligt och det 

bästa är att man genast ser resultat. 

tunneln, Göteborg 



Anläggning av parkmark 

i Kärrvallen Södra, 

Genarp 


Kund: Lunds kommun, 

Kommunkontoret 

Abisko bangårdsförlängning 

E2 



Nybyggnad av vatten- 

avloppsledning till Tofta, 

Växjö 


Kund: Växjö kommun 

BViV E34 Bohus- 

Nödinge, Ale 



Ramavtal bygg-, mark- 

och anläggningsarbeten 

inom Ringhals, Varberg 


Kund: Ringhals AB 

Björna- och Bredbyområdet, 

Örnsköldsvik 


Kund: Örnsköldsviks kommun 

Ombyggnad av Sundsgatan 

i Piteå 


Kund: Piteå kommun 

Inventering och utsättning 

vägmarkering, Jönköping 


Kund: trafikverket 

Solna park och tomtmarksskötsel 

mitt, Solna 

2 700 000 kr/år (2+4år) 

Kund: Solna Stad 

Restaurering av Krusenbergsallé, 

väg 255, 

Uppsala 

930 000 kr 


– Och det fi nns mycket att göra på 

belysningssidan. Vi är en tio, tolv man 

bara i Malmö men måste säkert anstäl- 

Svevia plogar även kommunala 

vägar. FOTO: PERNILLA PETTERSSON 

Svevia plogar 

Mariestad 

VÄGSKÖTSEL. Trafi kverket har upphandlat 

skötsel av de statliga vägarna 

i Mariestad till en summa av 63,6 

miljoner kronor. 

Svevia har fått förnyat förtroende 

i Mariestad, vars driftområde omfattar 

87 mil statlig väg. Uppdraget 

omfattar vinterväghållning samt barmarksunderåll 

och gäller i tre år med 

möjlighet till tre års förlängning. 

– Naturligtvis är detta jätteroligt, 

det betyder att vi får en god grund 

att stå på framåt. Nu går vi vidare 

med planerna på att sametablera oss 

till några centralorter, så att vi drar 

bättre nytta av våra resurser och får 

synergieff ekter, säger Björn Johnsson, 

arbetschef, Svevia. « 

Driftområden 

slås ihop 

SAMMANSLAGNING. Svevia har fått 

förnyat förtroende av Trafi kverket 

att sköta de statliga vägarna i 

driftområdena Lysekil och Norra 

Bohuslän. 

Driftområde Lysekil omfattar 47 

mil väg och Norra Bohuslän 60 mil. 

I det nya kontraktet slås Lysekil och 

Norra Bohuslän nu samman till ett 

driftområde. 

Uppdraget omfattar vinterväghållning 

samt barmarksunderåll och 

gäller i tre år med möjlighet till tre 

års förlängning. « 

Givande jobb att ljussätta Malmö 

FOTO: CHRISTINA ADLERS 

”Ljusmässan visade Rosengårds positiva sida”, säger René Kristiansson. 

la ytterligare fyra till sex montörer 

inom kort, säger René Kristiansson. « 

CHRISTINA ADLERS

16 

På Väg april 2011 Posttidning B 

Om adressaten är okänd 

returneras tidningen till 

Svevia, Box 2025, 422 02 Hisings Backa 

Christian Öhlin ser på när Kenneth Larsson skär bort is med kopparröret. Idén med koppaarröret blev en succé när vägtrumman i Duved skulle rensas. 

Som att skära i ett smörpaket med 

en varm kniv. 

Så enkelt var det att få bort 

svallisen i den långa vägtrumman 

i Duved. 

Allt som krävdes var en – uppfi nning. 

INNOVATIVT. För andra vintern i rad svallade 

vägtrumman i Mångån igen nästan 

helt. Bara en rännil vatten sipprade igenom 

när Svevia fi ck uppdrag att öppna 

upp den sexton meter långa trumman 

inför den kommande vårfl oden. 

– Det är den kalla vintern som gjort 

att det blivit så mycket svallis, berättar 

Lisa Bexar, arbetsledare på Svevia 

i Krokom. 

NÄR CHRISTIAN ÖHLIN och Kenneth Larsson 

kom till vägtrumman, som är 3,5 

meter bred och tre meter hög, såg de 

framför sig många dagar av hårt arbete. 

– Vi räknade ut att vi skulle behöva 

såga loss 40 kubikmeter is, säger Kenneth 

Larsson. 

Att använda vanlig motorsåg är 

omöjligt inne i vägtrumman på grund 

av avgaserna. I stället är det elsåg som 

gäller och de är inte lika eff ektiva. 

DET VAR DÅ CHRISTIAN Öhlin kom på 

idén med kopparröret. Han och kollegan 

fi ck tag på ett sex meter långt 

kopparrör som de borrade massor med 

hål i. Sedan kopplade de röret till ångpannan. 

– Vi la in röret längst upp i vägtrumman 

och slog på ångpannan. Värmen i 

röret gjorde att vi kunde skära skåror 

i isen, berättar Christian Öhlin. 

Det varma röret visade sig vara väl- 


Hans uppfi nning får isen 

i vägtrumman att smälta 

digt eff ektigt – det skar en decimeter 

is i minuten. 

– Vi skar massor med fåror med 

20-30 centimeters mellanrum så att 

vattnet skulle få många fåror att fara i. 

Nu kan också luften cirkulera i isen och 

skynda på smältningen, säger Christian 

Öhlin. 

Nu funderar han på att utveckla 

uppfi nningen ytterligare. 

– Nästa steg blir att sätta ihop fyra 

kopparrör. Då går det ännu fortare att 

tina svallis i trummor, säger han. « 

ANNIKA RYDMAN

Ladda ner tidningen - På Väg

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?