Ladda ner tidningen - På Väg

SenaSte nytt varje dag www.pavag.nu 

SverigeS väg- och infraStrukturtidning nummer 3 • 2013 

Nyheter, debatt – och webb-tv 

med intervjuer och reportage 

”Få OECD-länder satsar så lite på 

vägar och järnvägar som Sverige.” 

Mäktigaste 

i Infrastruktur- 

Sverige 

”dags för Krisplan 

för svensK 

infrastruKtur” 

sidan 16–17 

flygplatserna 

som risKerar 

läggas ner 

Stephan Müchler, vd Sydsvenska industri- 

och handelskammaren • Sidan 19 

Politiker, direktörer, byråkrater, forskare och opinionsbildare. 

På Väg rankar de 70 mäktigaste personerna i Infrastruktur- 

Sverige. Sidorna 9–15 

sidan 4–5 

2013 

hårt jobb 

under ytan 

i riddarfjärden 

sidan 22–23

juni 

2 

LEDARE: Charlotte Sandström, ansvarig utgivare 

Guldbladet 2013 till På Väg 

”Den här tiDningen gör samma 

jobb för sina kunder som de i sin 

tur gör för resten av oss: underlättar 

vardagen, för framåt och samman, 

på ett alldeles självklart sätt.” 

För ett och ett halvt år sedan 

lanserade vi nya På Väg som Sveriges 

väg- och infrastrukturtidning. 

Nu har vår idé om att utveckla vår 

gamla kund- och personaltidning 

till ett nyhetsorgan för hela 

infrastrukturbranschen burit frukt: 

i hård konkurrens utsågs På Väg för 

några veckor sedan till ”Sveriges 

bästa kundtidning 2013”. 

Den inledande meningen är en 

del av juryns motivering. 

Det är klart att vi är stolta över 

att få ett kvitto på att vi gör en 

intressant och spännande 

tidning om den svenska 

infrastrukturen. 

Att vi, med hjälp av 

traditionella journalistiska 

metoder, 

driver infrastrukturfrågorna 

som 

är är så viktiga för 

samhällsutvecklingen 

och för vår 

bransch. 

jaG vill PreNumerera På 

Namn 

Gatuadress 

Postadress 

Sverige DraS 

sedan länge med 

ett stort underskott 

när det 

gäller nyinvesteringar 

i infrastruktur, 

men 

också när det 

gäller skötsel, 

drift och underhåll 

av de vägar 

De 55 farligaste 

vägarna i Sverige 

Här dör eller skadas hundratals människor 

varje år. På Väg listar med hjälp av 

Trafikverkets experter Sveriges farligaste 

vägar. Sidan 4–5 

Om du inte vill klippa sönder tidningen går det lika bra att skicka e-post 

med dina adressuppgifter till john.hjertqvist@otw.se 

Nya smarta vägar 

driver bilarna 

Elslingor direkt i vägbanan kan 

vara framtidens miljövänliga lösning 

på fordonsfrågan. I ett nytt svenskt 

projekt testas tekniken. Sidan 10–11 

SVERIGES VÄG- OCH INFRASTRUKTURTIDNING NUMMER 4 • 2011 

Klimatförändringar 

ökar krav på avlopp 

de svenska vatten- och avloppsledningarna 

blir allt äldre. under de kommande åren 

måste kommunerna öka investeringarna 

ledningsnäten med 50 procent.. Sidan 4—5 

Snabbtåg knyter 

ihop Europa 

allt fler länder satsar på att koppla 

ihop storstadsområdena med snabbtåg. 

även i Sverige diskuteras speciella 

snabbtågsbanor. Sidan 16—17 

Torbjörn Torell 

ny vd för Svevia 

Nu är det klart – Torbjörn Torell tar 

över efter Per-Olof Wedin som vd för 

Svevia. ”Det känns spännande och 

utmanande”, säger han. Sidan 8 

”Investeringar i transportsystemet 

viktigt för tillväxten i storstäderna” 

SENASTE NYTT VARJE DAG WWW.PAVAG.NU 

Anders Ygeman (S) • Sidan 19. 

SVERIGES DOLDA 

MILJÖBOMBER 

SverigeS väg- och infraStrukturtidning nummer 2 • 2012 

Det finns cirka 1 300 områden i Sverige som är så kraftigt förorenade att de kan innebära 

mycket stor risk för människors hälsa eller för miljön. ”Ska vi hinna efterbehandla områdena 

inom rimligt tid måste anslagen öka”, säger Erika Skogsjö vid Naturvårdsverket. SIDORNA 6–7 

NYPREMIÄR 

• NY FORM • FLER SIDOR 

• NYHETER VARJE DAG 

PÅ WWW.PAVAG.NU 

Granskning som 

ger färre skador 

med specialutrustning mäter och 

analyserar arbetsmiljöingenjör kristina 

Lundqvist skakningarna som vägmaskinens 

förare utsätts för. Sidan 22—23 

”Våra vägar är i uselt skick och behöver 

en snar upprustning.” 

Andreas Lind, 

VD Norrbottens Handelskammare. • Sidan 19 

LISTA 

LÄN 

FÖR LÄN 



sve1104001 1 2011-09-14 09.40 

storstadsexplosionen 

Tendensen är densamma i stora delar av världen: Allt fler människor bor i allt större i städer som dessutom 

växer allt snabbare. Sverige är inget undantag. 

Om bara några decennier väntas de tre svenska storstadsområdena ha tio miljoner invånare. 

Det ställer mycket stora krav på utbyggnad av bostäder, vägar, järnvägar och annan infrastruktur. 

SenaSte nytt varje dag www.pavag.nu 

Följ med till världens 

längsta tågtunnel 

Om några år ska den nya tunneln genom 

de schweiziska alperna vara klar. Den 57 km 

långa järnvägstunneln blir då världens längsta. 

Bygget kostar 50 miljarder kr. Sidan 12–13 

stor teMaspeCial 

oM 

• STOR-STOCKHOLM 

• STOR-GÖTEBORG 

• ÖRESUNDSREGIONEN 

SiDOrnA 6–14 

TIO 

MILJOnER 

i StorStäderna 

År 2050 



och järnvägar som finns. Att de 

statliga vägarna har brister visar 

inte minst den underökning bland 

Sveriges kommunstyrelseordföranden 

som vår sajt www.pavag.nu har 

gjort. 

Åtta av tio kommunstyrelseordföranden 

anser att vägarna inte 

håller tillräckligt hög standard. Det 

är inte bra ur flera aspekter. Grunden 

för människors och samhällens 

utveckling är fungerande infrastruktur. 

Men att bygga och sköta 

om vägar och annan infrastruktur 

kostar mycket pengar. Ska vi som 

samhälle klara att samtidigt utveckla 

infrastrukturen, öka kvaliteten i 

äldreomsorgen och förbättra skolan 

tror jag att det krävs kreativa finansieringslösningar. 

Om Det är kreativt vet jag inte, men 

i Göteborg rustar man för folkom- 

1 

Svevia AB 

1 

Daniella tar steget 

in i byggbranschen 

Hon är en av Svevias 19 nya traineer. 

Under ett och ett halvt år varvas praktik 

med teori. Möt civilingenjören Daniella 

Odendaal. Sidan 22–23 

SVERIGES VÄG- OCH INFRASTRUKTURTIDNING NUMMER 5 2012 

Vägarna 

som måste 

bli säkrare 

HELA HELA 

LISTAN 

LISTAN 

KOMMUN KOMMUN FÖR FÖR 

KOMMUN KOMMUN 

200 av mil av Sveriges mest trafikerade 90-vägar är inte mötesseparerade. 

Årligen inträ ar på dem flera hundra olyckor, varav en del mycket allvarliga. 

Genom att mötesseparera vägarna går det att spara 25 liv per år. SIDORNA 8–9 

SENASTE NYTT VARJE DAG WWW.PAVAG.NU 

Svenska pengar 

bygger upp Afrika 

Med hjälp av bland annat svenska 

pengar byggs nya vägar i Moçambique, 

en av Afrikas nya lejonekonomier. 

På Väg har besökt bygget. Sidan 20–21 

”Elbilar bör på sikt kunna laddas 

var tionde mil på riksvägnätet” 

C/O OTW Communication 

Box 3265 

103 65 Stockholm 

Mattias Goldmann, 

Gröna Bilister • Sidan 19 



sid_1_omslag.indd 1 2012-10-16 09.14 

På Väg utsågs 

till Årets 

Kundtidning 

B2B i Guldbladet 

2013. 

röstning, för eller emot trängselavgifter... 

En annan kreativ lösning 

kan vara att förbättra samarbetet 

mellan näringsliv och det offentliga 

kring finansiering av infrastrukturen. 

Den reflektionen gör jag utifrån 

vår listning över de mäktigaste 

personerna i Infrastruktursverige. 

Första och andra platsen innehas 

inte oväntat av infrastrukturminister 

Catharina Elmsäter-Svärd och 

Trafikverkets generaldirektör Gunnar 

Malm. 

På tredje och fjärde plats hittar vi 

verkställande direktörer för två 

stora svenska företag: Lars-Eric 

Aaro, vd LKAB (3:a) och Olof Persson, 

vd Volvo (4:a). 

De representerar stora arbetsgivare 

och exportörer där fungerande 

infrastruktur är avgörande för verksamheten. 

Sverige är värlDenS mest trafiksäkra 

land. Nu börjar säsongen för 

vägarbeten och det gäller att vi 

som privatpersoner, bilister, 

entreprenörer och arbetsgivare gör 

allt vi kan för att undvika olyckor 

i trafiken. 

Regeringen föreslog nyligen att 

en ny bestämmelse ska införas i 

trafikförordningen som innebär att 

förare inte får ägna sig åt aktiviteter 

som avleder uppmärksamheten 

från framförandet av ett fordon i 

sådan grad att det uppstår risk för 

trafikolyckor. 

Känns som väldigt logiskt och 

självklart. 

Så därför sänker vi farten och 

ökar uppmärksamheten när vi 

passerar ett vägarbete i sommar. 

Det är klart att vi är stolta över att få 

ett kvitto på att vi gör en spännande 

och intressant tidning om infrastruktur. 

Tidningen På Väg ges ut av Svevia. 

Papperstidningen utkommer med 6 nr/år. 

Webbtidningen www.pavag.nu uppdateras 

dagligen med nyheter. 

Postadress: På Väg, OTW, Box 3265, 103 65 

Stockholm. 

Telefon: 08-50 55 62 00 

E-post: redaktion@pavag.nu 

Prenumeration eller adressändring: 

john.hjertqvist@otw.se 

AnSVArig uTgiVAre: 

Charlotte Sandström 

charlotte.sandstrom@svevia.se 

PrOdukTiOn: 

OTW Communication, www.otw.se 

Frågan 

Vad betyder beslutet 

att arrangera en 

folkomröstning om 

trängselskatten i 

Göteborg? 

Folke Johansson, 

professor emeritus 

i statsvetenskap 

vid Göteborgs 

universitet. 

– Politikerna 

har fått ”hicka” 

efter att folkomröstningen om 

trängselskatten blivit verklighet, 

men är det motiverat? det kommer 

att vara möjligt att få stöd 

för sådana skatter men det kräver 

god förankring hos medborgarna, 

inte bara i partiorganisationerna 

och ingen missledande information 

i början. 

Maria Nygren, 

vice vd Transportgruppen. 

– utfallet i 

frågan om trängselskatt 

i göteborg 

kan påverka 

transportsystemet i stort och är 

därför inte endast lokal. Trots 

ökad statlig investeringsbudget 

räcker inte anslagen till alla infrastrukturbehov. 

den viktiga diskussionen 

gäller därför hur finansieringen 

på sikt ska klaras och här 

behövs det nytänkande. 

Lars Redtzer, 

infrastrukturansvarig 

Sveriges 

Byggindustrier. 

– Vi måste 

våga fatta obekväma 

beslut 

idag som gör att vi tar vårt ansvar 

och skapar förutsättningar för ett 

framtida hållbart samhälle. Att 

bilismen betalar för en förbättrad 

kollektivtrafik är en modell som 

skapar förutsättningar för ett 

ekologiskt hållbart samhälle. Att 

säga nej till den möjligheten 

innebär sannolikt att samhällsutvecklingen 

begränsas. ett ja i folkomröstningen 

visar på insikt och 

skapar möjligheter. 

redAkTör: 

Mikael Bergling 

mikael.bergling@pavag.nu 

Telefon: 0705–58 51 58 

FOrmgiVAre: 

Måns Eriksson 

redAkTiOn: 

Lars Öhman 

Rikard Hellqvist 

OmSlAgSBild: 

Mats Jerndahl. 

Tyck Till 

SjälV På 

WWW.PAVAg.nu 

Tryck: edita Västra Aros, Västerås 2013 

PAPPer: g-print, 100 g

Foto: laSSE SvEnSSon/kvällSpoStEn/ScanpIx 

4 

nyheter 

Flygplatsen i 

Kristianstad är en av 

de lokala och 

regionala flygplatser 

som har det tufft. 

Skyways konkurs 

bidrog till att antalet 

passagerare i 

Kristianstad förra 

året minskade med 

nästan 40 procent 

jämfört med året 

innan. 

nya finanser? I framtiden kommer infrastrukturinvesteringar i ökad utsträckning finansieras med hjälp av 

avgifter. Det tror en klar majoritet av Sveriges kommunstyrelseordföranden, enligt en undersökning av www. 

pavag.nu. 65 procent av kommunstyrelseordförandena valde att delta i undersökningen. En klar majoritet 

av dem – 79 procent – svarade att de tror att byggen av vägar, broar och tunnlar i framtiden i ökad utsträckning 

kommer att finansieras med hjälp av brukaravgifter, trängselskatter eller liknande. 

Lokala flygplatser 

riskerar läggas ner 

hotade på grund av dålig lönsamhet och minskade 

Dålig lönsamhet och urholkade statsbidrag gör 

att flera lokala och regionala flygplatser riskerar 

att slås ut. 

Många lokala politiker fruktar dessutom att 

eU-kommissionen vill begränsa skattefinansiering 

av flygplatserna. 

ArlAndA, lAndvetter och de 

övriga nio flygplatser som ägs 

av statliga Swedavia gick 2012 

upp emot 800 miljoner kronor i 

vinst. För de trettiotal flygplatser 

med passagerartrafik som 

staten släppt ansvaret för och 

som numera drivs av kommuner 

och regioner är verklighe 

ten en annan. Sammanlagt gick 

de nästan en halv miljard kronor 

back förra året. Hälften av 

dem såg antalet passagerare 

minska. 

– Det driftbidrag vi får av 

staten har legat på samma nivå 

i tio år samtidigt som våra kostnader 

hela tiden ökar. Nu går 

det snart inte att rationalisera 

mer, säger Ralf Lundberg som 

är chef för flygplatsen i Arvidsjaur, 

en av femton kommunala 

flygplatser som tappade passagerare 

förra året. 

Ralf Lundberg räknar med 

att förlusten i år blir två miljoner 

kronor. 

– Vi får ta av aktiekapitalet. 

Av kommunen har vi inte fått 

några pengar på flera år, men 

nu kanske den måste gå in. 

rAlf lundberg är ledamot i 

branschorganisationen Sveriges 

regionala flygplatsers styrelse 

och kan konstatera att lönsamheten 

minskar på många håll. 

Peter Larsson. 

– Den sammanlagda förlusten 

för våra flygplatser närmar sig 

nu en halv miljard kronor. 

Regeringen beslöt 2009 att 

staten via det nybildade bolaget 

Swedavia bara ska äga tio flygplatser, 

en halvering jämfört 

med tidigare. Ägaransvaret flyttades 

över till de kommuner och 

regioner där flygplatserna ligger, 

samtidigt som man ändrade 

villkoren för det statliga bidraget 

som ska täcka delar av underskottet 

i flygplatsernas drift. 

Tidigare kunde varje flygplats 

räkna med 2–4 miljoner 

kronor i årligt driftbidrag. Nu 

sker utbetalningen inte med 

samma automatik för alla. De

17 

miljarder dyrare väntas Förbifart 

Stockholm bli, enligt beräkningar av 

Riksdagens utredningstjänst. Det som 

driver upp priset är projektets räntekostnader. 

”Det är nytt drag i Sveriges Byggindustrier, 

man vill bli en modernare organisation i tiden.” 

Gull-Britt Jonasson, nyligen invald som första kvinnan i BI:s styrelse. 

Så går det för de svenska 

lokala/regionala flygplatserna 

antal passagerare 2011– Passagerare 

2012, förändring i procent 

2012 

pajala 96,3 6 544 

Örebro 19 98 594 

linköping 12 115 596 

Hemavan 9 13 162 

Stockholm-västerås 8,8 163 472 

Borlänge 8 39 319 

växjö 7,6 194 350 

Skellefteå 5 292 081 

kalmar 4,9 185 530 

Göteborg city 4,5 807 763 

ängelholm-Helsingborg 1,9 404 434 

trollhättan/ vänersborg 0,6 43 764 

vilhelmina 0,5 15 056 

Gällivare 0,4 42 351 

Sundsvall/ Härnösand 0,1 282 645 

Sveg -0,9 5 018 

arvidsjaur -1,9 48 391 

norrköping -2,7 111 009 

Örnsköldsvik -5,8 85 591 

Jönköping -6,2 77 670 

karlstad -7,8 100 349 

Halmstad -8,7 95 655 

oskarshamn -9,5 11 502 

Stockholm-Skavsta -10,2 2 317 589 

lycksele -12,6 21 695 

torsby -13,6 2 259 

Hagfors -14,5 2 493 

kramfors/ Sollefteå -15 18 455 

Mora-Siljan -17,5 7 892 

kristianstad -38,6 24 159 

källa: transportstyrelsen 

Statlig översyn även i Finland 

Utvecklingen i Sverige finns i bakgrunden när 

Finland nu ser över sina 25 flygplatser. De ägs 

och drivs av det statsägda bolaget Finavia. 

Helsingfors-vanda är den enda flygplats med 

passagerartrafik som är lönsam vilket innebär att 

den i praktiken håller de övriga under armarna. 

Mikael nyberg, regeringsråd och enhetschef 

på kommunikationsministeriet i Helsingfors, 

konstaterar att statens ägarroll kan minska i 

framtiden och att kommuner och regioner kan 

komma att ta över. 

– vi värderar vad det betyder att ha flygplatser i 

regionerna. Hur stort antal invånare bör man ha 

för att det ska vara klokt att ha en flygplats. 

bidrag – ”staten borde fundera över sin roll” 

kommunala flygplatser som 

Trafikverket upphandlar flygtrafiken 

för får dela på drygt 60 

miljoner kronor i ett direkt 

driftsbidrag. Därutöver får tio 

regioner tillsammans 40 miljoner 

kronor som de kan välja att 

ge till flygplatserna eller använda 

till annat. 

– AntAlet flygplAtser som ska 

dela på pengarna har blivit fler 

utan att staten höjt det totala 

bidragsbeloppet på 100 miljoner 

kronor, säger Peter Larsson, 

Sveriges regionala flygplatsers 

vd. 

Han anser att uppdelningen 

av ägandet och vinstkraven på 

Swedavia har skapat en osund 

situation. 

– Vi får ett A och ett Blag. 

Staten agerar som en kommersiell 

aktör, men borde fundera 

över om sin roll är att vinstmaximera 

eller ta samhällsansvar. 

De flesta kommunpolitiker 

värnar sina flygplatser och 

anser att de måste få kosta. 

Ingen vill försämra näringslivets 

förutsättningar. 

Tvärtom har många protesterat 

mot den översyn EUkommissionen 

gör av riktlinjerna 

för finansieringen av flygplatser. 

Europaforum Norra Sverige 

befarar att kommissionen 

ska stoppa eller åtminstone 

begränsa möjligheten att stötta 

flygplatserna med offentliga 

medel: 

”… ett borttagande av möjligheterna 

till offentligt stöd till 

våra regionala flygplatser skulle 

utan tvekan få förödande verkningar. 

Ett flertal, sannolikt de 

flesta, icke statliga flygplatserna 

skulle komma att läggas ned”, 

skriver organisationen, som är 

en gemensam plattform för 

politiker på lokal, regional, 

nationell och europeisk nivå i 

de fyra nordligaste länen. 

enligt pernillA bArAlt, kommunikationsansvarig 

vid EU 

Pernilla Baralt. 

kommissionen i Sverige, är kommissionen 

väl medveten om det 

utsatta läge flera flygplatser har 

i Sverige. 

– EUkommissionen är inte 

på väg att förbjuda medlemsländerna 

från att stödja regionala 

flygplatser i glesbefolkade 

regioner. Kommissionen har 

sett den oro frågan väckt i Sverige 

och vet att de stora avstånden 

här gör att flygplatserna är 

mycket viktiga för att hålla 

glesbefolkade regioner levande. 

Men till syvende och sist är det 

först när förslaget läggs fram 

någon gång i sommar som vi vet 

hur det blir, säger hon. 

Torbjörn TenfälT 

5

287 

procent ökade antalet byggstarter – byggen på minst 25 

miljoner kronor – i Skåne under perioden mars–maj i år jämfört 

med samma period förra året. Under samma period 

ökade byggena i Stockholms län med 49 procent, medan de 

minskade i Göteborg med 26 procent. 

På Väg prisad i årets Guldbladet 

På Väg har utsetts till Sveriges 

bästa kundtidning i kategorin 

business-to-business. 

– Det känns otroligt roligt 

och är ett kvitto på att vi 

arbetar rätt, säger Charlotte 

Sandström som är ansvarig 

utgivare för På Väg. 

Priset delAdes ut för en tid 

sedan vid en gala på Berns i 

Stockholm. Totalt tävlade 309 

bidrag. 73 av dessa gick vidare 

till final och tävlade i Guldbladets 

olika klasser. 

– Med god journalistik har vi 

arbetat för att På Väg ska bli en 

trovärdig och uppskattad 

tidning i infrastrukturbranschen. 

Seger i Guldbladet är en 

skön bekräftelse på att vi lyckats 

och peppar oss att fortsätta 

spegla våra frågor. Prenumeranterna, 

som ständigt ökar 

i antal, kommer inte att bli 

besvikna. Vi fortsätter oförtrutet 

följa infrastrukturbranschens 

frågor och utveckling 

i På Väg, säger Charlotte Sandström. 

– Vi vet sedan tidigare att 

6 

tidningen uppskattas av vår 

läsekrets. Nu har vi också 

prisats av en helt oberoende 

jury, vilket känns oerhört roligt. 

MotiVerinGen löd: ”Den här 

tidningen gör samma jobb för 

sina kunder som de i sin tur gör 

för resten av oss: underlättar 

vardagen, för framåt och samman, 

på ett alldeles självklart 

sätt. Påläst, saklig och tillgänglig 

informerar den och väcker 

frågor och debatt som berör 

hela branschen och ger eko i 

riksdagshuset, massmedierna 

och folks vardagsrum.” 

Årets jury bestod av Micael 

Dahlén, professor vid Handelshögskolan 

i Stockholm, Claes 

de Faire, chefredaktör Resumé 

och förlagschef Resumé AB, 

Elsa Falk, programchef Expressen, 

Johanna Frelin, rektor på 

Hyper Island, Tony Henschel, 

formgivare, Cecilia SchönJansson, 

vd för Sveriges Kommunikatörer 

och Anne Årneby, vd 

för Rewir tillika juryordförande. 

RIKARD HELLQVIST 

RöRbyTE KRäVS. Många svenska avlopps- och vattenrör är 

i mycket dåligt skick och måste bytas ut till en sammanlagd 

kostnad av 25 miljarder kronor, enligt beräkningar vid Kungliga 

tekniska högskolans centrum för drift och underhåll av infrastruktur. 

Charlotte Sandström och Iréne Skogvold vid Svevias informationsavdelning med diplomet som 

visar att På Väg har vunnit Guldbladet 2013 i kategorin ”Årets kundtidning B2B”. Tävlingen 

arrangeras av Swedish Content Agencys. 

SenaSte nytt 

nyheter varje dag på webben 

WWW.PAVAG.nu 

Foto: UlF lodin

TAxI På SPåRET. Spårtaxi mellan Märsta och Arlanda kan 

bli verklighet om några år. Åtminstone ska planerna utredas. 

Spårtaxibanan är tänkt att lösa passagerartransporter dels 

inom flygplatsområdet, dels mellan Arlanda och Märsta 

station. om den blir av blir den Sveriges första spårtaxibana. 

Göteborgsbaserade Stena är inte bara ett av världens största färjerederier, bolaget är på väg att 

bli en av Sveriges största vindkraftsaktörer. 

Nu satsar rederiet 

på vindkraftspark 

Sveriges största rederi Stena 

är på väg att bli ett av 

Sveriges största – vindkraftsbolag. 

– Vi investerar cirka en 

miljard kronor per år 

i vindkraften, säger Peter 

Zachrisson som är vd för 

Stena Renewable. 

hAn berättAr Att bolaget räknar 

med att om fyra år vara 

dubbelt så stort som i dag på 

vindkraftsområdet. Hittills har 

det investerat tre miljarder 

kronor. 

För bara några veckor sedan 

invigdes den senaste satsningen, 

vindkraftsparken Lemnhult 

utanför småländska Vetlanda 

med 32 verk på vardera 

3 megawatt. 

– Energi är rent allmänt ett 

intressant område för oss att 

investera i. Mest intressant är 

vindkraften, säger Peter 

Zachrisson. 

Varför då? 

– Vi behöver bygga mera 

energi. Vindkraften är både ett 

effektivt, billigt och miljövänligt 

energislag. Men vi har inga 

uttalade mål för hur mycket vi 

ska satsa. Vi investerar efterhand 

som vi hittar bra affärer. 

Vår önskan är att vi ska kunna 

investera en miljard kronor per 

år i vindkraftverk. 

fakta 

Kommuner 

med mest 

installerad effekt(vindkraft) 

2012. 

• Gotland, 

184,5 MW 

• ockelbo, 

156,8 

• Malå, 129,8 

• Strömsund, 

123,4 

• Malmö, 

114,4 

• laholm, 

109,6 

• nordmaling, 

94,7 

• Åsele, 85,8 

• Mjölby, 

83,3 

• Gällivare, 

78 

Är inte vindkraftsboomen på 

väg att klinga av? 

– Jo, det är den. Fallande 

priser på både el och elcertifikat 

gör att lönsamheten för 

vindkraftsinvesteringar har 

fallit, även om det fortfarande 

går att hitta projekt som kan ge 

bra avkastning. Det gäller bara 

att göra sin hemläxa, räkna 

ordentligt, och vara försiktig 

när man investerar. 

– Ett problem för oss är att vi 

delvis konkurrerar med gamla 

– avskrivna – kraftanläggningar 

som dessutom subventionerades 

när de byggdes. 

stenA är lÅnGt ifrån att vara 

ensam om att investera i svensk 

vindkraft. I slutet på maj invigde 

den tidigare Volvochefen 

och svenskt näringslivs nestor 

PG Gyllenhammar Nordens 

största landbaserade vindkraftverksanläggning 

Jädraås i Ockelbo 

kommun utanför Gävle. De 

66 vindkraftverken ska årligen 

producera motsvarande 

114 000 lägenheters elbehov. 

– Investeringar av den här 

typen kräver tålamod och uthållighet 

av en investerare. Det är 

inget man kan ge upp efter bara 

ett par år. En vindkraftspark ska 

stå i 1520 år, säger PG Gyllenhammar, 

till Svenska Dagbladet. 

mIKAEL bERgLIng 

”Jag jobbade för mycket och 

nätverkade för litet.” 

Maud olofsson (C), fd näringsminister. 

krönika Nina Munter 

Vem vill jobba för bolaget som varit inblandade 

i den senaste mutskandalen, det smutsigaste 

miljöutsläppet, det mest omdebatterade 

diskrimineringsärendet eller det som har 

de sämsta arbetsvillkoren? 

Vem har råd att missa 

de bästa talangerna? 

MediernA rAPPorterAr ständigt om företags, 

organisationers och myndigheters oansvarighet i 

form av farliga miljöutsläpp, korrupta affärsuppgörelser, 

osunda arbetsvillkor eller ojämlika 

karriärmöjligheter. 

Det är bra. Öppenhet gagnar såväl hållbar utveckling som 

sunda företag och arbetsplatser. 

Samma sak gäller kampen om de bästa medarbetarna. 

Arbetsgivare som vill attrahera, rekrytera och behålla talanger 

behöver i framtiden i växande utsträckning ta ansvar för 

såväl sina medarbetare som sin omvärld. 

Just nu pratas det mycket om utländska arbetstagare som 

på falska premisser lockas till Sverige för att här utnyttjas 

och tvingas arbeta till oacceptabla villkor. 

Självklart sysslar inte Svevia, eller något av de andra större 

entreprenadföretagen, med något sådant. Men vi kan ändå 

göra skillnad, till exempel genom att agera som föredömen 

och se till att våra underentreprenörer lever upp till de 

krav vi ställer på oss själva. Gör de inte det bör vi avsluta 

samarbetet. 

eftersoM jobbet för många av oss berättar vilka vi är – eller 

vill vara – och vilka värderingar vi står för, vill vi så klart ha 

ett bra svar att ge när vi träffar nya människor, gamla kolleger, 

kursare eller andra som man inte sett på ett tag och som 

undrar vad vi jobbar med nuförtiden. Då handlar det inte 

bara om vilken titel som står på visitkortet, utan även vilket 

företag man valt att jobba för. Vem tror ni 

exempelvis med rak rygg och stolthet i rösten 

vill berätta att de jobbar för bolaget som varit 

inblandade i den senaste mutskandalen, det 

smutsigaste miljöutsläppet, det mest omdebatterade 

diskrimineringsärendet eller det som 

har de sämsta arbetsvillkoren? 

Inte någon. 

Överhuvudtaget. 

tAlAnGernA, och särskilt i vår bransch, 

har stora möjligheter att välja arbetsgivare 

istället för tvärtom. För att inte riskera de 

bästa medarbetarna bör företagen sträva mot 

ett så starkt Employer brand* som möjligt. En 

bit på vägen är att se till att hela företaget 

engagerar sig i ansvarsfullt företagande, 

CSR*, hållbarhet eller vad man vi kalla det. 

jAG Vill PAssA PÅ att uppmana alla studenter 

som är på väg ut i arbetslivet att vid anställningsintervjuer, 

praktik eller sommarjobb att 

fortsätta ställa frågor om hur företagets CSRarbete 

ser ut. Det bidrar till att vi fortsätter att 

röra oss mot ett mer hållbart samhälle. 

nInA munTER, 

Svevias hållbarhetschef 

*CSR= corporate social responsibility, ansvarsfullt företagande 

*Employer Brand= arbetsgivarvarumärke 

77

HIGH VISIBILITY 

WORKWEAR 

BLAKLADER GORE-TEX ® LINE

15 

personer omkom i vägtrafiken 

under april 

månad. Det är åtta 

färre än samma period 

2012. 

grönt bränsle. Metanol från skogen kan radikalt minska det svenska oljeberoendet, enligt en rapport 

från Kungliga vetenskapsakademin. ”Metanol är den enklaste molekylen att framställa och ger det 

bästa utbytet. Det krävs ingen jäsning och är det energimässigt bästa alternativet”, säger professor Richard 

Lundin till tidningen Ny Teknik. Enligt rapporten kan dagens behov av fossila drivmedel på lång sikt 

ersättas av metanol, om skogsproduktionen ökar med 30 procent. 

Dokument: 

Så blev hon 

mäktigast 

FoTo: FREDRicK FRaNcKE 

På Väg rankar vem som har mest 

inflytande i Infrastruktursverige 

Infrastrukturminister Catharina elmsäter-svärd 

(M) är mäktigast i Infrastruktursverige, visar På 

Vägs ranking. 

Politisk rutin, en stark formell roll, en ännu 

starkare partiförankring och social talang har 

placerat henne överst. 

Sommaren 2012: I lobbyn på 

Strand Hotell i Visby under 

Almedalsveckan sitter ett gäng 

västsvenskar och pratar om hur 

man ska få fram sina uppfattningar 

till ministern. 

– Catharina är bra, hon förstår 

det här, säger Gert-Inge 

Andersson, regionråd (S) i 

Västra Götaland. 

Flera andra runt bordet nickar, 

bland annat Annelie Hulthén, 

kommunstyrelsens ordförande 

(S) i Göteborg och Johan 

Trouvé, Västsvenska handelskammarens 

vd. 

Vad frågan handlar om framgår 

inte för den som tjuvlyssnar. 

Men de låter överraskade 

över att kontak- 

ten med 

infrastrukturministern 

är så 

bra. 

Inför en 

infrastrukturminister 

förvandlas 

alla till lobbyister. 

Alla vill 

ha en bit av 

kakan och alla vill 

vara först till kakbor- 

de 

70 

mäktigaste i 

infrastruktursverige 

det. Fram tills att ett beslut 

fattas finns det en massa led 

där Catharina Elmsäter-Svärd 

utgör det sista. 

I princip. 

För när infrastrukturministern 

väl har bestämt sig förvandlas 

även hon till en lobbyist, 

åtminstone inför finansminister 

Anders Borg. 

Själv har hon sagt att hon 

inte räknar lobbyister i antal 

människor utan i antal miljarder. 

med hjälp av 40 ”elektorer” – 

personer med central placering 

och med god insikt i den svenska 

infrastrukturen – har 

På Vägs redaktion 

rankat de 70 mäktigaste 

i Infrastruktursverige. 

Med infrastruktur 

menar vi i 

det här sammanhanget 

den traditionellatransportinfrastrukturen 

det vill säga 

vägar, järnvägar, flyg- 

9

Citybanan ökar kapaciteten i järnvägstrafiken i Stockholm. Men ungefär samtidigt som banan tas i drift 2017 väntar nästa problem för infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd 

– järnvägsbroarna över Stockholm Ström är slitna och måste repareras utan att trafiken störs alltför mycket. Andra utmaningar gäller bland annat Sveriges farligaste väg - E20 genom 

platser, hamnar och det som 

hör till. 

Listan toppas av Catharina 

Elmsäter-Svärd som blev infrastrukturminister 

efter valet 

2010. Då var hon okänd nationellt, 

men hade stark position i 

det egna partiet som ordförande 

för Moderaterna i Stockholms 

län och finanslandstingsråd 

i Stockholms läns landsting. 

Hennes företrädare på infrastrukturposten 

Åsa Torstensson 

(C) plockade få popularitetspoäng 

med tågkaos som ett 

återkommande ord på löpsedlarna 

under hennes ministerperiod. 

Dessutom var hon svår att 

förstå. 

Typiskt nog gjorde trafikstörningar 

att Catharina Elmsäter- 

Svärd blev försenad till sitt 

första framträdande på 

branschkonferensen Transportforum 

i Linköping i januari 

2011. 

När hon till slut kom fram 

konstaterade hon: 

– Allt kan bara bli bättre. 

Med lite tur och kommunika- 

tiv skicklighet har hon under 

sin tid på posten undvikit regelrätta 

haverier. Inte bara västgötar 

tycker att hon lyssnar och 

förstår. Men lika avgörande för 

en ministers framgång som 

kommunikativ förmåga – och 

tur – är att kunna hantera det 

politiska spelet, såväl i som 

utanför regeringen. Och det 

kan Elmsäter-Svärd. 

de nära kallar henne Cathis, 

hon twittrar, gillar hockey 

(SSK), tar med sig medarbetarna 

på departementet för att se 

”Let´s Dance” live, hoppar in 

som DJ i Almedalen, ratar knytbluslooken 

och är gift med 

Vidar, som har ett alldeles vanligt 

jobb som arbetsledare på 

ett vattenverk. 

Kort sagt: hon är mer Nya 

Moderaterna än kanske någon 

annan. 

Den politiska karriären började 

i sjunde klass när hon gick 

med i Moderat skolungdom 

(MSU). Som 19-åring blev hon 

MSU-ombudsman och därefter 

annonssäljare. En av annonsö- 

rerna var Stadshotellet i Södertälje. 

Efter ett år blev hon värvad 

dit som ung hotellchef. 

Politiken släppte hon dock 

inte. 1994 blev hon som 

29-åring gruppledare för Moderaterna 

i Södertälje och 1996 

kom hon in som ersättare i 

riksdagen, året efter på ordinarie 

plats. Efter några år på de 

bakre bänkarna blev hon ordfö- 

”Infrastruktur är livsnerven för att 

vardagsliv och arbetsliv ska fungera” 

10 

rande i riksdagens miljö- och 

jordbruksutskott och sedan i 

arbetsmarknadsutskottet. 

När moderaternas ledande 

politiker i Stockholmslandstinget 

Chris Heister utsågs till 

landshövding i Västerbotten (i 

dag är hon dito i Stockholm) 

kallades Catharina Elmsäter- 

Svärd in som hennes efterträdare. 

Under hela livet har Enhörna, 

på en udde i Mälaren nordväst 

om Södertälje, varit hennes 

fasta boplats. Först som barn 

och nu för familjen Elmsäter- 

Svärd. Statsrådsbilen kör henne 

dagligen de fem milen till jobbet 

i Postens gamla huvudkon- 

tor på Mäster Samuelsgatan i 

centrala Stockholm. 

På väg in finns det gott om 

PM att läsa. 

– Jag ser gärna en kombination 

av grönt och skönt inom 

mitt område. Infrastruktur är 

livsnerven för att människors 

vardagsliv och arbetsliv ska 

fungera och för att näringsliv 

och industri ska ha möjligheten 

att verka och växa. Sverige 

behöver en robust och pålitlig 

infrastruktur, som är både 

framkomlig och trafiksäker. Att 

uppfylla de kriterierna är min 

målsättning när jag går till 

jobbet om dagarna, heter det i 

hennes programförklaring. 

Catharina elmSäter-SvärdS 

hittills största politiska motgång 

kom visserligen under 

hennes tid som finanslandstingsråd, 

men har stor bäring 

på infrastrukturområdet. 

Då drev hon på för att Sveriges 

andra stora OPS-lösning 

(efter Arlandabanan) skulle se 

dagens ljus i och med byggan-

Skaraborg – och nya finansieringsmodeller. När Catharina Elmsäter-Svärd var finanslandstingsråd i Stockholm drev hon igenom att sjukhusbygget Nya Karolinska i Solna skulle ske i 

form av OPS (offentlig privat samverkan) mellan landstinget och Skanska. Efter kritik förhandlades avtalet om och skattebetalarna i Stockholmsregionen sparade fler miljarder kronor. 

det av sjukhuset Nya Karolinska 

i Solna. 

Upphandlingen skulle ske i 

konkurrens var tanken. Men 

bara byggbolaget Skanska (tillsammans 

med riskkapitalbolaget 

Innisfree) lämnade anbud. 

NCC funderade, gjorde tummen 

ner och förklarade att 

projektet inte alls passade för 

en OPS-lösning. Att upphandlingen 

skedde hösten 2008, 

under brinnande finanskris, 

gjorde inte saken bättre. 

Det dåvarande S-oppositionsrådet 

Ilija Batljan, i grunden 

för OPS-lösningar, konstaterade 

efter intensivt räknande 

att Stockholms läns landsting 

var på väg att besluta om att 

bygga världens dyraste sjukhus 

med en slutnota på 60 miljarder 

kronor. 

Ändå röstade landstingsfullmäktige 

i maj 2010 ja till Catharina 

Elmsäter-Svärds förslag. 

Ett halvår kvar till valet gjorde 

Socialdemokraterna Nya 

Karolinska till en valfråga. Samtidigt 

fick finansminister Anders 

Borg (M) nog och förklarade 

att ingen kan låna billigare 

än staten eller det offentliga. 

En månad senare revs beslutet 

upp. Landstinget omförhandlade 

ersättningen till 

Skanska och står numera själv 

för en större del av finansieringen. 

Enligt bedömare innebär 

det att prislappen krympt 

med åtta miljarder kronor, till 

gagn för skattebetalarna i 

Stockholmsregionen. 

När första spadtaget togs i 

september 2010 stod Catharina 

Elmsäter-Svärd vid spaden 

tillsammans med kronprinsessan 

Victoria, stukad efter att 

precis har upplevt sin värsta 

politiska kris. 

Några veckor senare var det 

därför en dämpad ”OPS-kramare” 

och nytillträdd infrastrukturminister 

som uttalade sig. 

– Det vore kul om man kunde 

ha något vägprojekt som man 

faktiskt kunde prova OPS på, 

förklarade hon försiktigt. 

I maj i år öppnade hon dörren 

åt motsatt håll, för ett större 

statligt agerande. 

Åtminstone när det gäller 

Gotlandstrafiken. 

– Om intresset för trafiken 

blir svalt kan staten gå in och 

beställa två stora färjor som tar 

1 500 passagerare var. 

trotS att hon betraktades som 

”vinnarminister” i höstbudgeten 

med en infrastrukturram på 

522 miljarder (fram till 2025) 

kommer hon likt övriga ministrar 

att tvingas slåss inför varje 

årlig budget för att det verkligen 

ska bli några pengar. 

Decenniers erfarenhet visar 

att planer och ramar långt ifrån 

är detsamma som verkliga 

pengar och satsningar på spår 

och vägar. 

Reda pengar är inte den enda 

utmaningen för Catharina 

Elmsäter-Svärd under de kommande 

åren: 

• Svavelrestriktionerna för 

Östersjön. 2015 ska Östersjöfartygen 

använda olja med 0,1 

procents svavelhalt jämfört 

med dagens 1 procent. Olja 

med låg svavelhalt är 

dyrare än olja med hög 

vilket gör sjötransporterna 

i norra 

Europa betydligt 

dyrare än i södra 

Europa. 

• Avregleringen av 

järnvägen. När en av 

de mest uttalade 

kritikerna är tidigare 

M-ledaren och SJ-ordföranden 

Ulf Adelsohn räcker 

det inte med en utredning för 

att tysta kritikerna. 

• Slussen och Stockholms 

kollektivtrafik. Slussenfrågan 

kan ge alla betonggrå hår. 

T-bana till Nacka ställs mot 

Hagastaden och Barkarby 

och trängselavgifterna riskerar 

gå till Förbifarten i stället 

för till kollektivtrafik. 

• Värsta vägarna. Varken skaraborgarna 

eller smålänningarna 

lär nöja sig med 2+1-vägar 

på E20 och E22. I stället 

kräver de motorväg. 

• Helsingborg–Helsingörförbindelse. 

Helsingborgs 

stad har avtal med fem 

pr-byråer att få hjälp med att 

driva lobbying för en ny fast 

de 

70 

mäktigaste i 


förbindelse. Måltavlan är 

främst danska politiker och 

den svenska infrastrukturministern. 

• Götalandsbanan upprustas 

på delar av sträckan Göteborg–Borås. 

Regionen 

pressar på för att få en 

fortsättning för att bättre 

knyta samman Jönköping 

och Göteborg. I bakgrunden 

spökar drömmarna 

om höghastighetståg. 

• Västsveriges geting- 

midja i Lerum. Västsvenskainfrastrukturpaketet 

riskerar göra 

halt redan innan passagerarna 

och godset anlänt till 

rikets andra stad. 

• Norska kollegan Marit Arnstad 

trycker på för bättre 

förbindelser ned till kontinenten. 

Norrmän och 

svenskar har startat lobbygruppen 

”8 million cities” för 

att krympa nordiska avstånd. 

• Norr om Dal älven slåss man 

för Norrbotniabanan och 

Ostkustbanan. Norrlandsargumentet 

är inte alltid underbyggt, 

men biter – särskilt 

på stockholmare. 

Janne sundlIng 

VänD för hela liStan: 

här är De Som Styr 

infraStrukturSVerige 

11

Gunnar Malm. 

Christer G 

Wennerholm. 

hela listan: Personerna som 

Annelie Hulthén. Martin Lundstedt. 

Politiker, direktörer, byråkrater, 

forskare och opinionsbildare. 

de här är de 70 mäktigaste 

i Infrastruktursverige, enligt 

På Vägs ranking. 

vad Som är makt går givetvis att 

diskutera, samma sak gäller vad 

som ska räknas som samhällets 

infrastruktur. 

Vägar? Hamnar? Järnvägar? 

Avloppssystem? Skolsystemet? 

Sjukvården? 

För att begränsa oss har vi 

utgått från en klassisk definition 

av transportinfrastruktur, det vill 

säga vägar, järnvägar, flygplatser, 

hamnar och det som hör till. 

När det gäller vilka personer som bör finnas 

med på listan har vi fokuserat på de som är aktiva 

inom det här området, som beslutsfattare, opinionsbildare, 

forskare eller liknande. 

Rankningen bygger på en enkät där vi bad 40 

personer med central placering och god insikt i 

infrastrukturfrågor peka ut de tio mäktigaste på 

infrastrukturområdet. 

Resultatet av enkäten har sedan bearbetats av 

På Vägs redaktion. 

I bedömningen har elektorerna utgått från en 

samlad bedömning av personernas synlighet som 

makthavare (till exempel i media), deras faktiska 

maktposition och möjlighet att påverka, hur 

mycket de företräder ett starkt intresse i form av 

pengar eller antal människor och deras utsikter 

att påverka vad som sker i framtiden. 

12 

de 

70 

mäktigaste i 


Sten Nordin. Olof Persson. Maria Rankka. Peter Wågström. Torbjörn Torell. 

Ingela Bendrot. 

Catharina Elmsäter-Svärd (M), 

1infrastrukturminister. 93 poäng. 

Gunnar Malm, generaldirektör 

2Trafikverket. 87 poäng. 

Utredde sammanslagningen av 

Vägverket och Banverket 

och fick själv ta hand 

om chefskapet i 

den nya trafikbjässenTrafikverket.Transportveteran 

som varit 

vd för aSG och 

finansdirektör 

på SJ. Nämndes 

som tänkbar 

SJ-chef redan på 

90-talet. Har regeringens 

öra och fick 

utreda höghastighetståg i 

Sverige. Borlängebo med ett upphandlingsansvar 

som gör att ingen 

av branschens aktörer vill bli ovän 

med honom. civil ekonom som har 

tagit greppet om både räls och 

resurser. 

Lars-Eric Aaro, vd LKAB. 

370 poäng. 

LKaB står för nära hälften 

(45 procent) av godstransporterna 

på järnväg, är statens kassako 

och på väg att lyckas med bedriften 

att flytta ett samhälle (Malmberget) 

och en stad (Kiruna). 

Vittangison och långvägare i LKaB 

som började som lastare i gruvan. 

Malmens ekonomiska betydelse 

och väg ut i världen ger aaro stor 

Pia Kinhult. Marcus Wallenberg. 

Johan Castwall. 

tyngd också i infrastruktursammanhang. 

Olof Persson, vd Volvo. 

467 poäng. 

Volvo har alltid intagit en särställning 

bland svenska storföretag när 

det gäller makt och inflytand. 

Även om det är kineserna som i 

dag rattar Volvos personvagnar är 

Volvo aB:s inflytande markant 

både när det gäller världens och 

Sveriges infrastruktur. Volvos vd är 

inte bara mäktigast i Göteborg 

(enligt GP) utan har även makt 

som sträcker sig in i förarhytten på 

en stor del av de svenska vägtransporterna. 

Annelie Hulthén (S), ordförande 

5i kommunstyrelsen Göteborg. 

64 poäng. 

Fick den tuffa uppgiften att ta över 

efter Göteborgs ”starke man” Göran 

Johansson. Har fått bita i det sura 

äpplet genom korruptionsskandaler 

i Göteborgs kommunförvaltningar. 

central i förhandlingarna om det 

Västsvenska infrastrukturpaketet. 

Resultatet i den kommande folkomröstningen 

om trängselskatterna 

lär avgöra framtiden för ”alternativ” 

finansiering av infrastruktur, inte 

bara i Göteborg vilket gör annelie 

Hulthén till en extra central aktör. 

Har dessutom en nationell maktposition 

som ledamot i Socialdemokraternas 

verkställande utskott. 

Maria Rankka, vd Stockholms 

6Handelskammare. 60 poäng. 

Mats Paulsson. 

Under henne har Stockholms 

Handelskammare fått en starkare 

roll som opinionsbildare i frågor 

om infrastruktur och bostäder. 

Kammaren hittade den starkt 

retoriska bilden av Stockholms 

problem genom att förklara att det 

dagligen flyttar in motsvarande 

två fulla SL-bussar till regionen. 

Maria Rankka är ett pr-proffs med 

bakgrund i Prime PR och Timbro 

som gör den politiska vardagen 

svettig för länets allianspolitiker. 

Johan Karlström, koncernchef 

7Skanska. 58 poäng. 

Snickaren som blev väg- och vatteningenjör 

var under flera år 

Skanskas problemlösare ute 

i världen. Sedan 2008 är han 

koncernchef för Skanska. Som 

sådan ska han greppa över mycket 

och har ett större globalt arbetsfält 

än konkurrenterna. Kan ta med 

sig viktiga internationella erfarenheter 

hem till Sverige. Hans bror 

Urban Karlström var planeringschef 

under Mats odells tid som 

kommunikationsminister och har 

varit chef på VTi. 

Peter Wågström, koncernchef 

8NCC. 55 poäng. 

På posten sedan 2011 och med 

tydligare inriktning på hus och 

fastigheter än sin Skanskakollega. 

Har inte haft så lång tid på sig. 

Ncc tar hem störst andel av de 

offentliga jobben i landet. Även 

om de tidigare storskaliga projekten 

utomlands inte varit någon

Lars-Eric Aaro. Magnus Kårestedt. 

Ingemar Skogö. 

Ulrika Francke. Gert-Inge Andersson. 

Ilmar Reepalu. 

Per-Ingemar Persson. Peter Wolodarski. Stefan Engdahl. 

HG Wessberg. 

Karl-Petter 

Thorwaldsson. 

Jonas Eliasson. 

styr infrastruktursverige 

given succé, vill Ncc vara med och 

slåss med storebror Skanska om de 

riktigt stora svenska projekten. 

Stefan Engdahl, chef investe- 

9ring Trafikverket. 54 poäng. 

Har, som den i särklass största 

beställaren av infrastrukturjobb i 

Sverige med en årlig volym på 

30-35 miljarder, branschens viktigaste 

visitkort. Basar över sju 

linjechefer, 750 medarbetare och 

600 interna konsulter. Väg- och 

vatteningenjör som började som 

trainee på Vägverket. Ska hålla koll 

på både grus och Krus (Kompetensrådet 

för utveckling i staten). 

Magnus Kårestedt, vd Göte- 

10borgs hamn. 53 poäng. 

Tog över Göteborgs hamn 2003 

och har sedan dess krympt det 

kommunala ansvaret i takt med att 

privata operatörer tagit över terminaldriften. 

Med 42 miljoner ton 

gods årligen är Göteborgs hamn i 

särklass störst i Sverige och den 

enda svenska hamnen med transoceantrafik. 

Slåss med hamnarna 

Rotterdam och Hamburg om att 

vara den givna importhamnen för 

Norden. 

Mats Paulsson, vice ordföran- 

11de Peab. 50 poäng. 

Peab-bröderna Erik och Mats Paulsson 

har byggt stommen till det som 

nu är landets tredje största byggföretag. 

Än så länge har tyngdpunkten 

funnits i hus, de riktigt stora 

infraprojekten har låtit vänta på sig. 

Processen runt nya nationalarenan i 

Solna har skapat en hel del badwill 

och på sistone har ledningsproblemen 

i Peab varit märkbara. 

Ingemar Skogö, styrelseord- 

12förande Swedavia. 48 poäng. 

Statssekreterare på Kommunikationsdepartementet 

när de avgörande 

besluten om Öresundsförbindelsen 

togs. Senare chef på 

både Luftfartsverket och Vägverket. 

i dag har han kvar greppet om 

frågorna som ordförande för 

Swedavia, men också som landshövding 

i Västmanland. infrastruktursveriges 

grå eminens. 

Tomas Carlsson, vd Sweco. 

1347 poäng. 

Ledde som chef för Ncc Roads 

bolagets försök till erövringståg i 

Östeuropa. Blev senare chef för 

Ncc construction och ordförande i 

Sveriges Byggindustrier. Är sedan 

hösten 2012 vd på teknikkonsulten 

Sweco och hamnade i hetluften 

direkt efter mutmisstankar mot 

Sweco i Ukraina. 

Sten Nordin (M), finansbor- 

14garråd Stockholm. 46 poäng. 

Fryntlige Sten Nordin gillas av de 

flesta, men anses av många som 

svag. Till skillnad mot Malmö och 

Göteborg har inte Stockholms stad 

någon regional medaktör när den 

slåss för nya infrastruktursatsningar, 

vilket försvagar. Engagerad i 

kommunikationsfrågor, satt som 

riksdagsledamot i trafikutskottet. 

Johan 

Karlström. 

Crister Fritzson. 

Johan Castwall, vd Stock- 

15holms Hamnar. 45 poäng 

Störst när det handlar om passagerartrafik. 

Genom utbyggnaden i 

Norvik, Nynäshamn, stärks godstrafiken. 

alla pratar om asientrafiken 

i Göteborg, men Stockholm 

har en minst lika god tillväxtpotential 

i Östersjötrafiken om inte 

svaveldirektivet sätter käppar i 

hjulet. 

Ilmar Reepalu (S), avgående 

16kommunstyrelseordförande i 

Malmö. 44 poäng. 

Slutar som kommunstyrelseordförande 

i sommar, då han enligt egen 

uppgift ska gå ned till heltid. 

ingen tror att den tidigare attackdykaren 

och arkitekten satsar på 

PRo, utan att han kommer att 

ägna mer tid åt att slåss för stärkta 

och nya förbindelser i Skåneregionen, 

till Danmark och Norge och 

mellan Sveriges tre storstäder. 

Claes Tingvall, trafiksäker- 

17hetsdirektör Trafikverket. 

42 poäng. 

Sveriges främste opinionsbildare i 

trafiksäkerhetsfrågor. Växte in i 

rollen redan som Folksams trafikexpert. 

Pappa till nollvisionen och 

2+1-vägarna. adjungerad professor 

på chalmers. 

Peter Wolodarski, chefredak- 

18tör Dagens Nyheter. 

42 poäng. 

Har på senare tid utvecklats till en 

Mini-Keynes som jagar rikshushål- 

laren anders Borg med krav på 

infrastruktursatsningar nu när 

staten kan låna billigt. Makt-Sverige 

lyssnar på Wolodarski, uppväxt 

i en samhällsbyggarfamilj. 

Ingela Bendrot, statssekrete- 

19rare näringsdepartementet. 

40 poäng. 

Statssekreterare hos Elmsäter- 

Svärd. Har i karriären växlat mellan 

politiken och näringslivet, först 

genom Moderata ungdomsförbundet, 

MUF, sedan som samordnare 

under carl Bildts statsministerperiod. 

Fortsatte som miljöchef på 

Skanska och biträdande stadsdirektör 

i Stockholm. Kemiingenjör 

som nu styr vilka frågor som hamnar 

på Elmsäter-Svärds bord. 

Ulrika Francke, vd Tyréns. 

2040 poäng. 

Sedan 2006 vd för teknikkonsultbolaget 

Tyréns. Bakgrund både 

som borgarråd (FP) i Stockholm 

och som gatu- och fastighetsdirektör 

i staden. Ledde som ordförande 

iVa-projektet Transport 2030. 

Jonas Eliasson, professor 

21KTH. 39 poäng. 

Transportekonomiskt orakel. Leder 

centret för Transportstudier på 

KTH. Viktig röst i debatten. 

Torbjörn Torell, vd Svevia. 

22 38 poäng. 

Störst i Sverige på drift och underhåll 

av det statliga vägnätet. 

Resultatinriktad Burmakännare. 

Tomas Carlsson. 

Åsa Bergman. 

Claes Tingvall. 

Johan Trouvé. 

13

Mats Sjöstrand. 

Tomas Billing. 

Göran Grosskopf. Åsa Romson. 

Markus 

Petäjäniemi. 

näringslivsprofiler, politiker, 

Crister Fritzson, vd SJ. 

23 37 poäng. 

Ganska ny som vd på SJ med förbindelser 

på marken efter att 

tidigare ha lett Teracom med 

förbindelser i luften. 

Marcus Wallenberg, 

24 styrelseordförande LKAB. 

35 poäng. 

En av svenskt näringslivs mäktigaste. 

Hanterar Wallenbergsfärens 

inflytande och styrelseklubban i 

LKaB. 

25 Anders 

Ygeman 

(S), ordförande 

riksdagens 

trafikutskott. 

34 poäng. 

Pratglad och 

mycket aktiv 

trafikpolitiker. 

Försvagad ställning 

efter att ha 

petats ur den 

socialdemokratiska 

partistyrelsen. 

Christer G Wennerholm (M), 

26 landstingsråd Stockholms 

läns landsting. 34 poäng. 

Fd officer som älskar spårvagnar, 

men inte arga kollektivtrafikresenärer. 

Kämpar för att få nytt 

förtroende efter valet 2014. 

Åsa Bergman, vd Sweco 

27 Sverige. 33 poäng. 

Prisad väg- och vatteningenjör 

som leder Swecos svenska verk- 

14 

Rikard 

Appelgren. 

de 

70 

mäktigaste i 


samhet. Långpendlare med basen i 

Östersund. 

Per-Ingemar Persson, 

28 koncernchef Veidekke 

Sverige. 32 poäng. 

Har tidigare ansvarat för entreprenadverksamheten 

i Sverige och 

Danmark, bakgrund i Skanska. 

Karl-Petter Thorwaldsson, 

29 ordförande LO. 32 poäng. 

Småländsk biodlare som blivit en 

tuff kravställare som vill 

”runda” överskottsmå- 

let för att kunna 

investera i infrastruktur, 

helst 

höghastighetståg. 

30 Martin 

Lundstedt, 

vd Scania. 

32 poäng. 

Långvägare inom 

Scania som hittills 

inte varit lika profilerad 

som den tidigare 

chefen Leif Östling. 

Johan Trouvé, vd Västsven- 

31 ska handelskammaren. 30 

poäng. 

Kraftsamlar näringsliv och politiker 

i Västsverige. Stark infrabakgrund 

som chef på Schenker och 

SJ. 

HG Wessberg (M), tunnelba- 

32 neutredare och fd statssekreterare. 

29 poäng. 

Jan Colliander. Karin Svensson 

Stephan 

Smith. 

Müchler. 

Major som en gång ledde 

industriförbundet. Tidigare 

statssekreterare under Fredrik 

Reinfeldt. Nu EU-revisor som ska 

utreda när, hur och var framtidens 

tunnelbana ska gå i Stockholmsregionen. 

Gert-Inge Andersson (S), 

33 ordförande Västra götalandsregionen. 

28 poäng. 

Kämpade med Trollhättans 

framtid som kommunalråd under 

Saabs kriser. Leder nu regionstyrelsen. 

Pia Kinhult (M), ordförande 

34 Region Skåne. 28 poäng. 

Trots att M styr i regionen och S 

i Malmö går de i infrastrukturfrågor 

påfallande ofta i samma riktning. 

Göran Grosskopf, styrelse- 

35 ordförande Peab. 27 poäng. 

Skatterättsprofessor som även är 

ordförande i ikeas ägarbolag ingka 

Holding. För många kommuner är 

ett nytt ikeavaruhus detsamma 

som en kommersiell vinstlott – och 

behov av ny infrastruktur. 

Kjell-Åke Westin, chef 

36 Stockholm Arlanda Airport. 

25 poäng. 

Leder en växande storflygplats 

som slåss för att behålla tillståndet 

för tredje landningsbanan. 

Jonas Bjelfvenstam, general- 

37 direktör VTI. 24 poäng. 

Anders Ygeman. 

Svante Hagman. 

Per Sjöstrand. 

Sverker Martin-Löf. 

Statssekreterare under infrastrukturminister 

Ulrika Messing, nu chef 

för Sveriges främsta transportforskningsinstitut. 

Sverker Martin-Löf, 

38 styrelseordförande Skanska. 

23 poäng. 

Näringslivsveteran från 

skogsindustrin som länge också 

har varit basindustrins röst 

i debatten. 

Sven Hulterström (S), 

39 ordförande Göteborgs 

hamn. 23 poäng. 

Tidigare kommunikationsminister. 

Stark man i Göteborg innan Göran 

Johansson. 

Per Sjöstrand, 

40 chef stora projekt 

Trafikverket. 22 poäng. 

Ännu en väg- och vatteningenjör 

med bakgrund på Peab och Skanska. 

Anders Lindström, vd SL. 

41 22 poäng. 

Pansargeneral som tagit befälet 

över Stockholms lokaltrafik. 

Jan Sundling, 

42 styrelseordförande SJ. 

22 poäng. 

infraveteran som bland annat varit 

Sverigechef på SaS och vd på 

Green cargo. 

Jan Kihlström, 

43 vd Green Cargo. 22 poäng. 

Ny vd med bakgrund i Scania och

Charlotte Ljunggren. Frida Boisen. 

Madeleine Raukas. Jonas Bjelfvenstam. 

Peter Danielsson. Jan-Eric Nilsson. Susanne Lindh. Torborg Chekovich. 

Janne Rudén. Susanna Baltscheffsky. 

Kjell-Åke Westin. Ola Månsson. Jan Sundling. 

Peter Jeppsson. Caroline Ottosson. 

Jan-Evert Jan Pettersson. Anders 

Rådhström. 

Lindström. 

forskare och opinionsbildare 

inom livsmedelslogistik. Ska styra 

5 900 godsvagnar rätt. 

Mats Sjöstrand, styrelse- 

44 ordförande Trafikverket. 

22 poäng. 

Skatteverkets tidigare chef utreder 

framtidens regionala förvaltning 

och leder Trafikverkets styrelse. 

Peter Danielsson (M), 

45 ordförande kommunstyrelsen 

i Helsingborg. 21 poäng. 

Kommunalråd med en fast Helsingborg-Helsingörförbindelse 

högst på önskelistan. 

Sven-Erik Österberg, 

46 landshövding Norrbotten. 

20 poäng. 

S-veteran med rätt kontaktnät på 

en av tradition tung 

landshövdings post. 

Charlotte Ljunggren, 

47 chef Göteborg Landvetter 

Airport. 19 poäng. 

chef på Stena Line som gick till 

lufttransporter och blev chef över 

Sveriges näst största flygplats. 

Åsa Romson, språkrör 

48 Miljöpartiet. 19 poäng. 

Doktor i juridik som drev fram 

trängselavgifterna i Stockholm. 

aktiv i trafikfrågor. 

Tomas Billing, styrelsord- 

49 förande NCC. 18 poäng. 

Nordtstjernan-vd som är ordförande 

i Ncc. En allt aktivare påtryckare. 

Frida Boisen, chefredaktör 

50 GT. 18 poäng. 

Fick kampanjen för folkomröstning 

om trängselavgifterna i Göteborg 

att lyfta och resultera i att det nu 

blir en folkomröstning. Plötsligt 

har infrastrukturens finansieringsmodeller 

blivit en fråga för en var. 

Åtminstone i Göteborg. 

Jan-Eric Nilsson, professor 

51 i transportekonomi vid VTI. 

15 poäng. 

Ledande forskare om transportsystemen. 

Debattglad. 

Markus Petäjäniemi, vd 

52 LKAB Malmtrafik. 15 poäng. 

Har Sveriges största konto för 

godstransporter. 

Chris Heister, landshövding 

53 Stockholms län. 14 poäng. 

Fd toppmoderat som leder huvudstadens 

länsstyrelse. 

Torborg Chekovich, 

54 vd Svedavia. 13 poäng. 

Basade tidigare för tunnelbanedriften 

i Stockholm, nu de största 

flygplatserna. 

Susanne Lindh, 

55 stadsbyggnadsdirektör 

Stockholm. 13 poäng. 

Mäktig chefstjänsteman med 

chefsbakgrund i Vägverket. 

Jan Colliander, vd Vectura. 

56 13 poäng. 

Teknikkonsult-vd med bakgrund 

på flera branschföretag. 

Stephan Müchler, vd Syd- 

57 svenska handelskammaren. 

13 poäng. 

Leder den sydligaste handelskammaren 

som inte nöjer sig med en 

fast Öresundsförbindelse. 

Karin Svensson Smith (MP), 

58 klimat- och transportansvarig 

i Miljöpartiet. 13 poäng. 

Tappade riksdagsplatsen 2010. 

Fortfarande drivande i trafikfrågor. 

Roger Danell, chef Luleå 

59 hamn. 12 poäng. 

Styr den växande verksamheten i 

den för exportindustrin så viktiga 

Luleå hamn. 

Rikard Appelgren, vd WSP. 

60 12 poäng. 

Vd för kanadensiskägda WSP både 

i Sverige och Europa. 

Svante Hagman, chef NCC 

61 Construction. 11 poäng. 

Tog över som vd förra året efter 

att ha lett Ncc Housing. 

Madeleine Raukas, vice vd 

62 SJ. 11 poäng. 

Bakgrund i SL och SaS. Har suttit i 

Moderaternas partistyrelse. 

Peter Jeppsson, vd Trans- 

63 portgruppen. 10 poäng. 

Leder arbetet med att få transportnäringen 

att dra åt samma håll 

i lobbyarbetet. 

Leif Zetterberg, lobbyist 

64 Tågoperatörerna. 10 poäng. 

Leif Zetterberg. Chris Heister. 

Tidigare statssekreterare åt Åsa 

Torstensson och Vd för LRF som nu 

agerar lobbyist. 

Ola Månsson, 

65 vd Byggindustrierna. 

10 poäng. 

Väg- och vatteningenjör med 

bakgrund i Skanska som leder 

byggbranschens egen organisation. 

Susanna Baltscheffsky, 

66 chefredaktör Ny Teknik. 

10 poäng. 

Svd:s tidigare miljöreporter leder 

tidningen som branschfolket läser. 

Janne Rudén, 

67 ordförande Seko. 9 poäng. 

Största kritikern av järnvägens 

avreglering. 

Jan-Evert Rådhström (M), 

68 vice ordförande 

i riksdagens trafikutskott. 9 poäng. 

Glad värmlänning som ska ratta 

regeringsförslagen genom utskottsbehandlingen 

i riksdagen. 

Caroline Ottosson, 

69 chef trafikledning 

Trafikverket. 8 poäng. 

Tidigare vägdirektör i region mitt, 

stf generaldirektör. 

Jan Pettersson, 

70 chef underhåll Trafikverket. 

7 poäng. 

Får skäll när inte tågen går i tid på 

grund av snö eller när vägarna 

proppar igen. 

Sven Hulterström. 

Roger Danell. 

Sven-Erik 

Österberg. 

Jan Kihlström. 

15

intervju 

det krävs en krisplan för att rusta upp den svenska infrastrukturen. 

det hävdar fackförbundet Sekos ordförande janne rudén. 

– järnvägen tillhör de sämsta i europa. även vägnätet har stora 

brister. en infrastruktur som inte fungerar blir på sikt förödande 

för den svenska industrin, säger han. 

Men det räcker inte med att bara satsa 

pengar, enligt Janne Rudén. 

– Det behövs en ordentlig kartläggning av 

infrastrukturens status. Egentligen borde 

varenda meter järnväg, kraftledning och 

statlig väg inventeras. Patienten måste 

undersökas ordentligt innan det går 

att ställa en ordentlig diagnos och 

skriva ut rätt medicin. 

Vet man inte redan vad som 

är problemet? 

– Delvis, men inte fullt 

ut. Vi vet att det krävs en 

kraftfull upprustning, men 

kanske inte exakt hur kraftfull. 

Egentligen borde man 

för flera år sedan tagit reda på 

vad som ska göras, lagt en plan, 

skakat fram pengarna och börjat 

upprusta. 

Hur mår den svenska transportinfrastrukturen? 

– När det gäller järnvägen är standarden 

bland de sämsta i Europa. Många av vägarna 

har en väldigt sliten beläggning. 

Vad säger politikerna när du pratar med 

dem? 

–Det beror på vem du pratar med. Företrädare 

för regeringen brukar berätta om 

hur duktig den är och hur mycket pengar 

den har satsar på infrastrukturen. Företrädare 

för oppositionen brukar säga att regeringen 

satsar för lite och att det borde satsas 

betydligt mer. 

– Sanningen är att alla som suttit vid 

makten under de senaste 50 åren har ett ansvar 

för att det ser ut som det gör nu, även 

oppositionen. 

Men med en tydlig upprustningsplan och 

mer pengar så blir den svenska infra 

strukturen bra? 

– Ja, det är faktiskt så enkelt. Det måste 

satsas mer pengar. Antingen får man fram 

pengar snabbt eller så fortsätter den utförsbacke 

som vi är inne i nu. En infrastruktur 

som inte fungerar blir på sikt förödande för 

industrin i Sverige. 

Det säger alla. 

– Jo, men när man hör vissa politiker kan 

16 

järnvägen under lupp. Gunnar Alexandersson, ekonomie doktor från Handelshögskolan i Stockholm och 

tidigare bland annat vice vd hos Branschföreningen Tågoperatörerna, har fått regeringens uppdrag att göra en 

översyn av järnvägens organisation. I ett första steg, som ska avrapporteras senast 15 oktober i år, ska han göra en 

funktionell beskrivning av järnvägssystemet samt inventera potentiella förbättringsområden. I ett andra steg ska 

Gunnar Alexandersson analysera och lämna förslag till hur järnvägens organisation kan förbättras. 

Janne Rudén, ordförande Seko: 

”Det skulle löna sig att 

låna till investeringar” 

läS HelA 

InTervjun på 

www.pavag.nu 

man funderar över vad som är viktigast, 

budgettak eller en fungerande infrastruktur. 

– Jag tycker att vi borde bestämma att en 

viss andel av bruttonationalprodukten ska 

gå till infrastrukturen. Då ökar anslagen 

automatiskt när ekonomin – och därmed 

behoven – växer. Med den ekonomi 

som Sverige har i dag skulle det 

dessutom löna sig att låna pengar 

till de infrastruktursatsning- 

ar som behövs. 

Varför gör man inte det om 

det är så enkelt? 

– Budgetreglerna gör det 

svårt att få fram de pengar som 

behövs. I dag finansieras infrastrukturen 

över statsbudgeten. Det 

innebär att man till exempel inte vet hur 

mycket pengar det finns till infrastruktur 

nästa år eller året efter. Allt beror på vilka 

politiska uppgörelser som görs. 

– Det enda rimliga vore att göra som när 

man bygger ett hus, alltså lånefinansiera 

och se till att det finns pengar till att bygga 

klart hela projekten och inte lösa finans ieringen 

år från år. 

Är det inte så nu? 

– Nej, tyvärr inte. Dagens system är ungefär 

som om man bara hade pengar till att 

bygga stommen till ett hus och därefter 

tvingades vänta i tre år tills man fått fram 

pengar till taket. Det är ett helt orimligt 

system. 

Varför är det sådan kris för järnvägen 

i Sverige? 

– Det går många fler tåg på de svenska 

spåren i dag än för 15 eller 20 år sedan och 

det är så klart inget negativt. Men ökar man 

flödet måste man ju samtidigt öka kvaliteten 

på infrastrukturen, annars funkar det 

inte. Det är lite som med vägarna i Stockholm. 

De har inte byggts ut i takt med behovet, 

med kaos som resultat. 

– Allt kokar egentligen ner till samma sak 

– pengar och satsningar. Sedan kan det 

tillsättas hur många utredningar som helst. 

Det hjälper inte. 

Bör Trafikverket och andra beställare ställa 

tuffare säkerhetskrav i samband med upphandlingar? 

– Ja, och vi tycker att säkerhetskraven 

måste följa med ut i entreprenörskedjan. De 

som är längst ut i kedjan ska självklart uppfylla 

samma säkerhetskrav som huvudentreprenörerna. 

Är det så i dag? 

– Nej, inte alltid. Framför allt offentliga 

beställare bör utnyttja beställarmakten till 

att ställa tuffa krav på bland annat säkerhets- 

och arbetsvillkor. I dag fokuserar man 

nästan helt på att få ett så lågt pris som 

möjligt. 

Det är väl bra, åtminstone för skattebetalarna? 

– Nej, det är fullständigt galet att bara 

fokusera på lägsta pris. Priset är så klart en 

viktig variabel, men det finns många andra 

viktigare faktorer till exempel säkerhet, 

sociala villkor och kvalitet. Genom att 

ensidigt fokusera på priset släpper man in 

företag som inte har de kvaliteter som de 

bör ha. 

– Dessutom blir det osund konkurrens 

om vissa företag satsar på att upprätthålla 

god säkerhet, bra arbetsförhållanden och 

hög kvalitet medan andra struntar i det. 

Vad gör ni för att ändra på det? 

– Vi kan ju inte precis gå ut i en konflikt 

för att Trafikverket väljer lägsta pris vid 

upphandling. Ytterst är det politikerna som 

ska agera i den här frågan. 

Kräver inte EU–regler att priset ska avgöra? 

– Står det pris i regelverket så utgår vi 

i Sverige från att det bara är pris som ska 

gälla. Men så är det så klart inte. I Sverige 

anpassar vi oss i alldeles för stor utsträckning 

till EU:s regelverk. Vill vi finns det 

oanade möjligheter att åstadkomma saker. 

Tyvärr finns det ingen vilja på ansvarigt 

håll. Ofta är man dessutom väldigt skraj för 

att det ska bli processer i samband med 

upphandlingarna. Men behandlar man bara 

alla lika så blir det inga processer. 

Mikael bergling 

fakta 

Seko 

• Fackförbundet Seko har 122 955 medlemmar 

och organiserar anställda inom bland 

annat områdena energi, försvar, post, 

tele, trafik och väg & ban. 

• Förbundet hette tidigare Statsanställdas 

förbund och är ett av lO:s 14 medlemsförbund.

det SvenSka vägnätet: 98 500 km statliga vägar. ● 41 600 km kommunala 

gator och vägar. ● 74 500 km enskilda vägar med statsbidrag. ● I det statliga 

vägnätet ingår 16 018 broar, ett tjugotal tunnlar och 37 färjeleder. ● Av det 

statliga vägnätet är cirka 19 300 km grusväg. Det är ungefär 20 procent av den 

totala väglängden. ● I skogslänen finns de flesta svenska grusvägarna. 

det SvenSka järnvägSnätet: 13 642 kilometer spår (trafikerad bana), 

varav 8 154 kilometer är enkelspår. ● 11 152 kilometer av järnvägsnätet är elektrifierat. 

● Det finns 11 130 spårväxlar, varav 6 906 är eluppvärmda. ● riksgränsen 

intill Storlien är järnvägsnätets högsta punkt (601 meter över havet). Triangelns 

station i Malmö är den lägsta (17 meter under havet). 

namn: janne rudén. 

Ålder: 61 år. 

bor: Stenungsund. 

Familj: Fru, två vuxna barn och 

två barnbarn. 

gör: Ordförande i Seko (facket 

för service och kommunikation). 

Sitter i Socialdemokraternas och 

lO:s styrelse. 

bakgrund: Kraftstationsmaskinist. 

Fritid: lite av varje. 

äter: nästan allt utom fiskbullar. 

gillar: Min hustru. 

vana: Snusar. 

Ovana: Snusar. 

Fordon: volvo v60, made in 

Hising Island. 

Favoritväg: Atlanterhavsveien, 

norge. 

Motionerar: ja, men tyvärr för 

lite. 

Favoritverktyg: Skruvdragare. 

Skulle vilja kunna: Italienska. 

läser just nu: Två soldater 

(roslund & Hellström). 

Såg senast på bio: var med 

barnbarnen, men vad hette 

filmen? 

Ser på tv: robin och fotboll. 

"alldeles för många kör alldeles för fort 

förbi vägarbetsplatser vilket är livsfarligt 

för dem som jobbar där. Omdömet hos 

en del bilister är inte alltid det bästa. 

Förutom dubbla böter för fortkörning 

vid vägarbeten vill vi också att det ska 

finnas hastighetskameror på alla 

vägarbetsplatser", säger Janne Rudén, 

ordförande i Seko. 

17 

Foto: ulF lodin

TUNGAVSTÄNGNINGAR 

UTTER PASSAGE 

GABIONER 

SORTIMENT VÄG & VILT 

Ring oss på 0371-335 40 eller besök demex.se 

“Sinnesfrid på natten” 

med Demex områdesskydd 

BÅGRÄCKEN 

“ENASTÅENDE ROSTSKYDD” 

GODKÄNT VÄGNÄT 

UPPÅTGÅENDE BOM 

“Sinnesfrid på dagen” 

med Demex områdesskydd 

AVÅKNINGSSKYDD 

HELGE VÄGNÄT 

MOBILSTÄNGSEL

opinion 

Sverige har råd med investeringar 

Kraven på att finansminister Anders Borg ska 

skrota den finanspolitik som präglat Sverige 

sedan 1990-talskrisen kommer från allt fler. 

Självaste Göran Persson har förklarat att överskottsmålet 

spelat ut sin roll. Assar Lindbeck, 

något av nestor i svensk nationalekonomi, var 

redan 2008 klar med att Sverige nått en så låg 

skuldnivå att överskottsmålet i de offentliga 

finanserna passerat bäst-före-datum. Även 

Lars Calmfors, professor i internationell 

ekonomi vid Stockholms universitet, 

har gjort klart att överskottsmålet bör 

revideras. Sverige har råd med större 

investeringar är budskapet, att spara 

ytterligare kostar mer än det smakar 

eftersom jobb och konsumtion går 

förlorade. Trelleborgs Allehanda 

Inlägget Stephan Müchler 

Debatten om vägar har sällan varit 

särskilt upphetsande. Vi har tagit 

vägarna för givna och förutsatt att allt 

fungerar. Men så är det inte riktigt 

längre. 

Det är sedan många år klart att vi i det här 

landet inte förmått att sköta våra vägar och 

järnvägar. Underhållet har varit undermåligt 

och det har byggts på tok för lite. Och när det 

väl har byggts har det varit korta snuttar som i 

långa loppet innebär att vi betalat för mycket 

för det lilla vi fått. 

Trots det har regering efter regering hävdat 

att man gjort vad man kunnat på infrastrukturområdet. 

Men det är inte sant. Få OECD-länder 

satsar så lite på vägar och järnvägar som 

Sverige. 

Många är vi som sedan länge har påtalat 

dessa brister; i debatter, media, utredningar och 

inte sällan i samtal direkt med politiker. Resenärerna 

– oavsett om de åkt egen bil, buss eller 

med försenade tåg – har förstått att något inte 

står rätt till. 

Och såväl LO som Socialdemokraterna har 

på allvar börjat tala om att verkligen göra något 

åt infrastrukturen. 

men en rejäl engångssatsning är långt ifrån 

lösningen på de problem vi nu ser. 

Anledningen till att Sverige halkat efter när 

det gäller vägar och järnvägar är att vi har ett 

systemfel när det gäller hur besluten fattas. 

I långa tolvårsplaner läggs riktlinjerna för 

utbyggnad och underhåll upp. Dessa planer 

Var aktsam om skattekronorna 

Överskottsmålet behövs för att Sverige även 

fortsatt skall kunna ha en stark ekonomi. Men 

nu vill allt fler avskaffa detta …//… Givetvis är 

det så att en rad satsningar, som till exempel 

bättre infrastruktur, kräver lån. Det går förstås 

att lösa. Men spärren för överskottsmålet 

håller tillbaka så många andra utgifter och 

tvingar staten att rätta mun efter matsäck. 

Är det något staten, eller kommunerna, 

skall vara aktsam om så är det 

skattebetalarnas pengar. Och något 

som det alltid är lätt att göra är att 

slösa med andras pengar. 

Nya Wermlands-Tidningen 

Under de senaste åren har regering efter regering hävdat att man gjort vad man kunnat på 

infrastrukturområdet. Men det är inte sant. Få OECD-länder satsar så lite på vägar och järnvägar 

som Sverige, skriver Stephan Müchler som är vd för Sydsvenska industrioch handelskammaren. 

Få OECD-länder satsar så lite 

på infrastrukturen som Sverige 

Ska det bli ordning på torpet måste investerings beslut 

som fattas i riksdagen också följas av omedelbara 

finansieringsbeslut, skriver Sydsvenska industrioch 

handelskammarens vd Stephan Müchler. 

beslutas av riksdagen, men någon finansiering 

anvisas inte. Finansieringen får tas över budgeten 

år för år. Det är som om en bolagsstyrelse 

skulle fatta beslut om en stor investering i en ny 

fabrik utan att tala om hur den ska finansieras. 

Det får ledningen lösa efterhand. 

resultatet blir då givetvis korta sträckor, som 

vi vet är dyrare. I en utredning till Sydsvenska 

”Inget kan få mig att önska mer 

miljögifter som spanska skogssniglar.” 

mer debatt på www.pavag.nu 

Maria Wetterstrand (M), fd språkrör. 

Mångmiljonelefanten i rummet 

Det finns en grå elefant i rummet. Förr eller 

senare kommer folkhemmets största och 

fulaste arv, mångmiljonshusen, tvingas till 

upprustning, ja, kanske rentav omfattande 

rivningar. Hallandsposten 

En blind kan se tågets problem 

Tågen står när det är vinter. Tågen står när 

det är sommar. Resenärer och godskunder 

lämnas åt sitt öde när alla skyller på alla så fort 

något går snett. Det är inte konstigt att en enig 

riksdag vill utreda saken. Det var ett enigt 

Trafikutskott som i december ålade regeringen 

att utreda järnvägens organisation. Utskottet 

var enigt om att järnvägssystemet inte i alla 

delar lever upp till kraven på ”hög kvalitet och 

punktlighet”. Det kan ju en blind se. 

Dagbladet Sundsvall 

handelskammaren har konsultföretaget WSP 

visat att om man i stället byggt ut vägar i dubbelt 

så långa sträckor (i genomsnitt 21 i stället 

för 10,5 kilometer) så hade vi fått 30 procent 

mer väg för samma pengar! 

Detta är något de flesta politiker känner till. 

I stort sett alla man talar med är fullt medvetna 

om att systemet inte fungerar och att resultatet 

blir därefter. Men hittills tycks ingen ha haft 

kraften att åstadkomma en reell förändring. 

Ursäkterna är många, till exempel att varje 

riksdag är suverän och därför inte kan fatta 

beslut om så långsiktiga åtaganden. 

Det resonemanget håller inte. 

Det finns flera exempel på långa statliga 

åtaganden som riksdagen fattat beslut om. 

ska det bli ordning på torpet måste investeringsbeslut 

som fattas i riksdagen också följas 

av omedelbara finansieringsbeslut. Pengar 

måste fram direkt så att vi slipper dagens dyra 

snuttifiering. Det måste helt enkelt införas en 

riktig balansräkning i statens finanser. Dessutom 

kan man mycket väl öppna för andra 

former av finansiering, där entreprenörer bygger 

och finansierar för att därefter, när vägen är 

klar, få en årlig ersättning från staten för att 

vägen tillhandahålls. Så gör man på många håll 

runt om i världen, också i våra skandinaviska 

grannländer. 

Hur svårt kan det vara? 

stephan müchler 

vd, sydsvenska industrioch 

handelskammaren 

19

utblick 

Görs E39 färjefri kan kryssningsfartyg och andra 

större fartyg som kör in i exempelvis Sognefjorden 

tvingas navigera mellan pontoner som håller 

uppe flytande rörbroar. Fjorden, nästan fyra 

kilometer bred och med ett djup på 1 300 meter, 

anses vara en av projektets största utmaningar. 

Norge är på väg att bygga om väg E39 och göra 

den ”färjefri” för över 100 miljarder svenska 

kronor. 

I projektet ingår bland annat vad som kan bli 

världens längsta och djupaste vägtunnel. 

Bygget väntas ta åtminstone 

20 år att genomföra. 

E39 är en kustväg som löper 

utmed och över fjordarna på 

det norska västlandet. Vägen 

går från Trondheim till Kristiansand, 

en sträcka på drygt 100 

mil som det i dag tar runt 20–21 

timmar att köra inklusive färjeöverfarter. 

Att rusta och göra E39 ”färjefri” 

anses ha stor betydelse för 

både privatpersoner och 

näringslivet längst kusten. 

Körtiden mellan Trondheim 

och Kristiansand skulle minska 

med åtskilliga timmar – mellan 

fem och sju beroende på 

i vilken utsträckning även 

vägarna byggs ut – och innebära 

stora besparingar för både 

privatpersoner och näringsliv. 

– Vi räknar med besparingar 

på mellan fyra och sex miljarder 

norska kronor per år i form 

av minskade tids och drifts 

20 

kostnader, säger Norges infrastruktur 

och kommunikationsminister 

Marit Arnstad (C). 

Utmaningen ligger framför 

allt i att bygga tunnlar eller 

broar under eller över de breda 

och djupa norska fjordarna som 

i dag delar upp E39. 

– Vi vill integrera den offshoreteknik 

som används på 

oljeplattformarna i Nordsjön 

i projektet. Det gör att vi kan 

utnyttja Norges kunskaper om 

flytande konstruktioner, flytteknologi 

och förankringsteknik. 

Även om de flesta fjordarna 

är mellan 500 och 600 meter 

djupa, kan vi i dag till exempel 

rent tekniskt förankra på djup 

ner till 1 300 meter, säger Olav 

Ellevset som är projektledare 

för E39 vid det norska trafikverket. 

– Det är teknik som gör att 

broarna kommer att klara påverkan 

av tidvatten, vågor, 

358 

miljarder kronor satsar Ryssland på vinter-OS i Sotji 

nästa år. Det gör spelen till de dyraste genom tiderna. 

Den största delen av pengarna går till infrastrukturinvesteringar. 

Bland annat byggs 26 mil nya vägar 

och nya järnvägsspår. 

Miljardbygget under 

de norska fjordarna 

E39 längs västkustEn byggs om och görs ”färjEfri” 

Marit Arnstad. 

Se film 

om projektet på 

www.pavag.nu 

En av projektets kanske mest spektakulära idéer 

handlar om flytande tunnlar bestående av rör 

som sänks ner i vattnet ungefär 20 meter under 

ytan och som hålls på plats med hjälp av gigantiska 

pontoner på vattenytan. Det finns även planer 

på att använda de nya broarna/tunnlarna längs 

E39 som energiproducenter. 

väder, vindar och liknande på 

ett bra sätt. Om vi inte hade 

haft offshoretekniken hade vi 

kanske tvingats bygga i de grundaste 

delarna av fjordarna 

vilket skulle inneburit omdragningar. 

Nu behöver vi inte det, 

utan kan i stället bygga nya 

typer av broar. 

sognefjorden, nästan fyra 

kilometer bred och med ett djup 

på 1 300 meter, anses vara en av 

projektets största utmaningar. 

I nuläget finns det olika förslag 

till lösning för fjorden, 

bland annat: 

• En helt ny typ av flytande 

hängbro där pelarfundamenten 

med en diameter på 75 

meter flyter samtidigt som de 

är förankrade i botten. Idén 

är hämtad från offshoreindustrin 

där stora plattformar 

förankras på djupt vatten på 

liknande sätt. 

• Traditionell hängbro. Anses 

dock tekniskt mycket svårt. 

Huvudspannet skulle till 

exempel behöva vara nästan 

dubbelt så långt som det 

längsta i världen i dag. Pylonerna 

skulle behöva vara 

ungefär 450 meter höga, 

alltså bra mycket högre än 

Eiffeltornet. 

• En nedsänkt rörbro eller 

flytande tunnel bestående av 

två rör som sänks ner i vattnet 

ungefär 20 meter under 

ytan och hålls uppe med 

hjälp av gigantiska pontoner. 

Kryssningsfartyg och andra 

större fartyg får navigera 

mellan pontonerna. 

• En kombination av flytbro 

och nedsänkt rörtunnelbro. 

sedan en tid tillbaka samarberar 

projektet med Chalmers 

tekniska högskola i Göteborg 

och Norges tekniska och naturvetenskapliga 

högskola i 

Trondheim kring en del tekniska 

lösningar, bland annat på 

energiområdet. 

Det är inte bara tankarna 

kring projektets bro och tunnellösningar 

som är innovativa. 

Det finns även idéer om att 

broarna ska producera energi 

genom att bland annat utnyttja 

kraft ur vågor och tidvatten. 

– Vi kommer att leta efter ny 

teknik som gör det möjligt för 

broarna att producera egen 

energi. På det området har 

Sverige kommit långt. Det är

fEl placErINg. Sol- och vindkraft byggs ut på fel ställen 

i Europa, enligt den tyska industrikoncernen Siemens. 

Om sol- och vindkraften bara byggdes ut på de platser i 

Europa som har de bästa förutsättningarna går det att fram 

till 2030 spara 400 miljarder kronor i investeringar. 

skälet till att vi vill samarbeta 

med Chalmers, säger Olav 

Ellevset. 

e39 är en näringspolitiskt viktig 

transportväg. 

– Vägen binder samman sex 

län som står för runt häften av 

all traditionell norsk export. 

Näringsverksamheten här är 

mycket exportinriktad med 

bland annat produktion av 

möbler och fartyg. Oljeindustrin 

är också av mycket stor 

betydelse. Jordbruk, fiskeri, 

fiskodling, turism och matproduktion 

är viktiga näringar som 

kommer att ha stor nytta av en 

färjefri E39, säger infrastruktur 

och kommunikationsminister 

Marit Arnstad (C). 

Stortinget väntas inom kort 

fatta beslut om projektet. 

– Det finns en bred politisk 

enighet kring E39, berättar Olav 

Ellevset. 

Så fort beslutet är fattat kommer 

han börja med planläggningen. 

– I Sognefjorden har vi teknologistrukturen 

på plats. I början 

kommer vi dock ha störst fokus 

på två sträckor: BergenStavanger 

och MoldeÅlesund. Det 

är de mest trafikerade delarna 

och de avsnitt som politikerna 

har störst fokus på. Mycket av 

exporten går den vägen. 

Olav Ellevset säger att det 

i dag är för tidigt att avgöra när 

själva bygget kan komma igång. 

Det är många faktorer att ta 

hänsyn till, inte minst miljön. 

– Vi kommer att lägga merparten 

av den första halvan av 

projektet till att få klarhet i allt 

från teknik till miljö, säger Olav 

Ellevset. 

UlrIka HäggrotH 

GRaFIk: maTS JERnDaHl OcH STaTEnS vEGvESEn 

Storfjorden 

Nordfjorden 

Sognefjorden 

Bjørnafjorden 

Boknafjorden 

E39 

Moldefjorden 

Bergen 

Stavanger 

Halsafjorden 

”Danmark ska vara det mest ambitiösa 

landet i världen på energiområdet.” 

Inspirerade av oljeindustrins offshoreteknik har 

konstruktörerna arbetat fram förslag på hängbroar 

med flytande pelarfundament – med en diameter 

på 75 meter – som är förankrade i botten. 

Helle Thorning-Schmidt (S), Danmarks statsminister 

Molde 

NORGE 

Kristiansand 

Färja till 

Danmark 

Trondheim 

OSLO 

21

arbetsliv 

Trots att han nästan inte ser något i det mörka 

och kalla vattnet ska han mäta, svetsa, montera 

och gjuta. Dessutom med en 20 kilo tung hjälm 

på huvudet. 

– Man bli ganska slut av att arbeta där nere, 

säger Roger newton Daly som är en av de anläggningsdykare 

som förbereder Citybanans 

väg mellan söder Mälarstrand och Riddarholmen 

i centrala stockholm. 

När roger NewtoN Daly kommer 

upp efter två timmar i 

Riddarfjärdens vatten väntar 

kollegerna James Watson, 

Amish Cory och Danny Tonni 

på plattformen. De hjälper 

honom av med utrustningen. 

– Man blir ganska slut där 

nere, men en god kopp te fixar 

det. Jag ska ner en sväng till 

senare i dag, säger Roger Newton 

Daly. 

Han tittar på medan de andra 

klär på Danny Tonni som står 

vägskanning. En ensam laserskanner räcker för att hitta minimala ojämnheter i vägbanan 

– i 100 km i timmen. Hittills har 15 000 kilometer tyska vägar analyserats med tekniken, skriver 

tidningen Ny Teknik. Det är forskare vid Fraunhofer Institute i Freiburg som utvecklat en ny 

mätmetod som ska göra det lättare och billigare att hitta skador i vägbanan. Målet är att upptäcka 

och laga små skavanker innan de vuxit sig stora och kostsamma att reparera. 

en dag på jobbet 

Riskfyllt uppdrag 

22 

näst i tur att gå ner. Tolv dykare, 

i team om fyra, arbetar med 

Citybanan i Stockholm. Varje 

dykare kräver tre medarbetare 

på land som samordnar och 

övervakar arbetet. Med hjälp av 

en videokamera på dykarens 

hjälm följer de vad som händer 

nere i vattnet. 

UppDraget är att förbinda tre 

tunnelelement i betong och 

stål, 100 meter långa, 20 meter 

breda och 10 meter höga, som 

ska monteras samman till en 

så kallad sänktunnel mellan 

Citybanans södra och norra 

delar. 

Det första elementet är redan 

på plats, två återstår. 

Dykarna är till stor del frilan 

sare och de kommer från världens 

alla hörn. 

Chef för gänget här vid Slussen 

är walesaren Doug Hale, 51, 

med över tjugo års erfarenhet 

av dykning. 

– Jag trodde jag skulle vara 

här i ett par månader för att 

köra igång det hela, men nu blir 

det fyra år innan det är färdigt. 

Vad är den största skillnaden 

mot att arbeta över ytan? 

– Du kan ju försöka jobba på 

ett vanligt bygge med boxhandskar, 

säger han och demonstrerar 

samtidigt de trefingervantar 

som dykarna använder och som 

är utformade för att hålla 

värmen och därmed rörligheten 

i det kalla vattnet. 

– En annan viktig sak är att 

Roger Newton 

Daly. 

Doug Hale.

700 

Dykarna som arbetar med tunneln 

till Citybanan i Stockholm jobbar 

sex veckor i taget. Sedan är de 

lediga tre veckor. ”Man vänjer 

sig”, säger Doug Hale. 

fartkameror ska bytas ut under de kommande 

åren, enligt beslut av Trafikverket. ”Det är viktigt 

att systemet är pålitligt och därför byter vi kamerorna 

innan de blir för gamla”, säger Eva Lundberg 

vid Trafikverket. 

FOTO: ULF LODIN 

James Watson övervakar vad som händer nere i vattnet med hjälp av 

kameror och en speciell monitor. 

under ytan 

förberedelserna måste vara 

minutiösa. Du har inte lång tid 

på dig i vattnet och det är inte 

många millimeter det får bli fel 

på, konstaterar han. 

DoUg Hale berättar att det 

nästan i alla delar finns backup 

till backupen som han uttrycker 

saken. 

Händer det något, till 

exempel att strömmen går, 

finns det alternativ. 

Ändå kan saker och ting gå 

fel. Någon medarbetare kan till 

exempel drabbas av den så 

kallade dykarsjukan. 

Ombord på arbetsplattformen 

finns därför alltid en 

tryckkammare. Doug Hale 

säger att den är livsviktig. 

fakta 

CiTybanan 

• Budget 16,8 miljarder 

kronor (prisnivå 2007). 

• Klar 2017. 

• 6 kilometer tunnel. 

• 2 nya stationer Stockholm 

City och Stockholm 

Odenplan. 

• Fördubblar spårkapaciteten 

genom Stockholm. 

• Beräknas ge tätare, punktligare 

och snabbare tågförbindelser 

i Stockholmsregionen 

och i övriga 

Sverige. 

• 9 års byggtid. 

• 6 arbetstunnlar. 

• Motsvarande 30 hötorgsskrapor 

schaktmassor, 

mest berg, fraktas bort. 

• 3 hötorgsskrapor betong 

går åt till bygget. 

• 2 500 personer jobbar 

som mest med Citybanan. 

– Hamnar du i den ligger du 

illa till. Men du måste ligga där 

eftersom det uppstått bubblor i 

blodet och de måste hävas. Det 

kan ta fem timmar, det kan ta 

flera dygn. Det kanske inte går. 

Men det är den chans du har 

om du har drabbats. 

HaN Har själv en gång tvingats 

ligga i en tryckkammare. 

– Jag fick en bubbla i armbågen, 

det gjorde obeskrivligt 

ont. Men jag klarade mig genom 

att ligga i kammaren i fem 

timmar. 

Är du aldrig rädd? 

– Du kan inte vara rädd, då 

kan du inte hålla på med det här. 

Du kan känna en viss nervositet, 

men rädd, nej då går det inte. 

Ombord på arbetsplattformen finns 

alltid en tryckkammare, utifall någon av 

dykarna skulle drabbas av dykarsjuka. 

Hur går arbetet? 

– Bra. En del går precis som 

det ska, andra moment försenas. 

Så är det alltid i den här typen av 

projekt, säger Doug Hale. 

HaN berättar att han hemma i 

Wales har fru och tre barn och 

säger att en negativ sida av 

jobbet är att han är borta så 

mycket hemifrån. 

I dag jobbar han sex veckor i 

Riddarfjärden och är därefter 

hemma i Wales i tre veckor 

innan han återvänder till Stockholm. 

– Man vänjer sig. En av mina 

söner är också dykare och har 

faktiskt varit med här och 

jobbat. 

Håkan söDeRbeRg 

”Man har en skyldighet att 

hålla sig i fysisk trim.” 

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M). 

vart är vi på väg? 

Kan du lista ut vilka platser vi tänker på? 

Läs ledtrådarna och försök komma på 

svaret så tidigt som möjligt. 

En stad 

5 

Den här sydsvenska järnvägsstaden utsågs 

av BBC till ”Europas grönaste stad” 2007. 

4 

Härifrån kommer bland andra Nobelpristagaren 

Pär Lagerkvist och tvprofilen 

Fredrik Belfrage. 

3 

Regementet I 11 lades ned 1997. Nu har det 

gamla kasernområdet blivit företagscenter. 

2 

Residensstad i Kronobergs län. Stadens 

idrottsliga stoltheter Öster och Lakers 

spelar i högsta serierna i fotboll och ishockey. 

1 

Stadens namn härstammar från ordet ”vägsjö” 

efter sin placering vid sjön där vägarna 

strålade samman. 

En artist 

5 

Uppväxt i en fattig familj i Arkansas och 

började arbeta på bomullsfälten redan som 

liten. Skrev kontrakt med klassiska Sun 

Records 1955. 

4 

Den Oscarsbelönade filmen ”Walk the line” 

handlar om de tidigare delarna av hans liv. 

3 

Bildade supergruppen The Highwaymen 

tillsammans med Waylon Jennings, Willie 

Nelson och Kris Kristofferson 1985. 

2 

Blev mycket känd för sina fängelsekonserter. 

Bland annat finns spelningarna på 

Folsom Prison – och på Österåkeranstalten – 

förevigade på skiva. 

1 

Den här countrystjärnan kallades för ”The 

man in black” eftersom han alltid uppträdde 

i mörka kläder. Avled 2003, 71 år gammal. 

För rätta svaren – gå till WWW.PAVAG.NU 

TÄVLING! 

23

Nummer 3, 2013 

Om adressaten är okänd returneras tidningen till: 

OTW, Box 3265, 103 65 STOCKHOLM 

Posttidning B 

Svevia bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur. Bland 

annat är vi med och bygger vägar som är så säkra det bara är möjligt. 

Våra uppdrag ger oss så gott som utmaningar att vi behöver bli fl er 

civilingenjörer och högskoleingenjörer. För att upptäcka fl er utmaningar 

och se vilka tjänster vi erbjuder just nu, besök svevia.se 

24 

UPPDRAG: BYGG EN VÄG SOM RÄDDAR LIV. 

En av infarterna till Stockholm har fått öknamnet ”Dödens väg”. 

Nu ska vägen dras om för att åtgärda problemen. 

Din utmaning: bygg vägen så att ingen skadas i trafiken. 

BBDO EHRENSTRÅHLE

Ladda ner tidningen - På Väg

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?