2-2007 - Naturvetarna

T i d s k r i f T f ö r s k o g s a k a d e m i k e r n a Årgång 21 

2 

07 

> Delförbundets medlemsmöte och styrelse > Kraftsamling för familjeskogsbruk 

> Ny akademikerförening på SCA Skog 

Katarina Eckerberg 

– jägmästare och statsvetare

annons 

föreningen skogens 

höstexkursion 

se www.skogen.se

sidan fem sidan åtta 

sidan tio 

innehåll 2 

07 

Ledaren 

Verkligheten ur studentperspektiv 4 

rapport från delförbundet 

skogsakademikernas medlemsmöte 5–6 

rapport från Jägmästarnas förening 6 

guldkvist och Bernadottepris 6 

delförbundets förtroendevalda 7 

katarina eckerberg – jägmästare, 

statsvetare och miljöforskare 8–9 

akademikerförening bildad på sCa skog 10 

gender & forestry 2006 dokumenterad 10 

skogspolitiken synad på konferens 10 

Välkomna nya medlemmar! 11 

internationell certifieringskurs 11 

notiser 11 

kraftsamling skog 

satsar på familjejordbruket 12 

Vi och vi 

Den som minns de forna 

högtidliga stunderna i 

Stockholms konserthus fick 

återuppleva minst lika stor 

högtid på Skogsnäringsveckan 

i april. Det tycktes som att 

det nu finns ett behov av att 

träffas och diskutera skogsfrågorna. 

Och att ha trevligt tillsammans. 

Detta nummer av Skogsakademikern speglar 

både traditioner och spännande nytt. Katarina 

Eckerberg berättar om miljöforskning för 

framtiden. Och LRF och skogsägarföreningarna 

kraftsamlar för familjeskogsbruket. 

”Se också Naturvetaren...”, så står det under 

flera artiklar i denna tidning. Mitt arbete med 

Skogsakademikern går parallellt med att medverka 

i Naturvetaren. En del material överlappar, 

annat kompletterar. Att gå i fusion är en 

process där man går från ”vi och dom” till ”vi 

och vi”. Tidningsarbetet är en del i en sådan 

process. Det är spännande och lärorikt. 

Många fusioner har skett i skogsbranschen. 

Vi har skrivit om dem ibland men 

som med allt annat, den verkliga förståelsen 

ges bäst av egna upplevelser. Nu står vi inför 

ny spännande tid då Agrifack flyttar in i 

Naturvetareförbundets lokaler i augusti för 

ett nära samarbete. 

Och innan dess – hela sommaren ligger och 

väntar. Potatisblasten sticker upp i Roslagen, 

de första rädisorna är skördade. Som vanligt, 

ett stort tack till er som medverkat i tidningen. 

Och en trevlig sommar tillönskas alla läsare. 

kersTin diamanT 

redakTör kerstin diamant tel. 08-466 24 57, kerstin.diamant@naturvetareforbundet.se, ansVarig UTgiVare Åke Barklund 

Redaktörens ruta 

förBUndskansLi Box 760, 1 1 24 nacka tel. 08-466 24 80 (vx), fax 08-466 24 79, www.naturvetareforbundet.se 

ordförande deLförBUndeT skogsakademikerna Åke Barklund tel. 08-590 846 06 aake.barklund@telia.com 

redakTionsrÅd malin von essen skogforsk, Björn Lyngfelt sCa forest Products, Lotta möller sLU, Hasse Bengtsson skogsstyrelsen 

annonser Jeanette duvert, tel. 08-466 24 86 jeanette.duvert@naturvetareforbundet.se 

annonspriser 2007: Baksidan (helsida) 10. 00:- omslag ii och iii 8.700:-, 1/1-sida 7.500:-, 1/2-sida 4.500:-, 1/4-sida 2.700:-, 1/8-sida 1.800:- 

PrenUmeraTion skogsakademikern utkommer med fyra nummer per år. Prenumerera: sätt in 140 kr på Plusgiro 5 19 95-6, naturvetareförbundet, 

och ange ditt namn, din adress samt ”prenumeration på skogsakademikern”. 

för osignerat material svarar redaktören. eftertryck medges om källan anges. för insänt ej beställt material ansvaras ej. 

issn 1402-747X Tryckeri norra skåne offset, Hässleholm 

omsLagsBiLden: katarina eckerberg, jägmästare och statsvetare, vicedirektör på stockholm environment institute, sei, utanför gamla 

skogshögskolan vid Brunnsviken i stockholm, nära seis lokaler. se artikel sidan 8–9. foto: kerstin diamant 

foto: Jannis Politidis 

Skogsakademikern 2/07

foto:kerstin diamant 

Ledaren 

Pär Hansson har varit 

studentrepresentant i 

delförbundets styrelse 

åren 2005–2007. Pär 

läser sedan hösten 2004 

på jägmästarprogram- 

met och kommer under 

ett år framöver studera 

vid Cornell University 

utanför new York. 

Skogsakademikern 2/07 4 

Verkligheten ur 

studentperspektiv 

”Jag skulle vilja hälsa alla välkomna och samtidigt 

gratulera till ert val av utbildning, där ni alla kommer 

att få jobb efter examen.” Det är nu snart tre 

år sedan jag satt på Skogis och lyssnade till dekanus 

Jan-Erik Hällgrens öppningstal till oss knappa 90 

studenter. Min första tanke när jag hörde dessa ord 

var: Det där är ett utspel som aldrig kan stämma. 

Hur ska han kunna garantera alla arbete? 

Stor efterfrågan på skogsutbildade 

Till Umeå åkte jag utan någon direkt målbild av 

vad det innebar att läsa till jägmästare. Jag tänkte 

dock, att en av Sveriges längsta utbildningar och 

den mest omfattande inom skogssektorn borde leda 

till något spännande. Då jag växt upp i Smålands 

granskogar blev det ett lätt val att flytta hundra mil 

för detta ändamål. 

Nu drygt halvvägs till examen börjar mina 

framtidsutsikter klarna och jag har fått perspektiv 

på förvärvad kunskap. Då jag gör en snabb analys 

av nuvarande möjligheter att finna ett jobb är det 

ingen tvekan om att dekanus hade rätt. 

Det råder högkonjunktur i skogsbranschen. Sällan 

eller aldrig har efterfrågan på skoglig kompetens varit 

så stor. Generationsväxling och stor konkurrens om 

skogens resurser kan vara två förklaringar. 

Samverkan med näringen 

Utformningen av ett yrkesprogram syftar till att väl 

motsvara det näringen, i detta fall skogsnäringen, 

förväntar sig och önskar. Detta har visat sig i en rapport 

från Svenskt Näringsliv, där SLU hamnar på 

fjärde plats i listan över lärosäten som samverkar med 

näringslivet. I rapporten dras slutsatsen att chansen 

till ett fast jobb ökar med samverkansgraden. Även 

högskoleverket drar en liknande slutsats. 

”Sällan eller aldrig har efterfrågan 

på skoglig kompetens varit så stor.” 

Samverkan är både positiv och negativ. Vi är en 

liten yrkesgrupp med bred kunskap, gamla traditioner 

och stark sammanhållning. Därmed är och blir 

vi ”stöpta i samma form”. Det finns inga alternativa 

skogsutbildningar i Sverige och anledningen för 

nytänkande avtar. Jag anser att det viktigaste en 

högre utbildning ska resultera i är att utveckla ett 

självständigt kritiskt tänkande. 

Den nyligen slutförda skogsutredningen har lite 

större fokus på produktion än miljöfrågor, vilket 

med all säkerhet mottas tacksamt av industrin. 

Men utbildningssystemet lämnas dock utan åtgärd 

eller analys, vilket är beklämmande. Om vi nu ska 

öka tillväxten i skogen med 30 procent borde kanske 

jägmästarprogrammets ”omloppstid” förkortas 

med motsvarande andel eller åtminstone kvaliteten 

öka lika mycket. 

Många små ägare inom privatskogsbruket 

Skogen i Sverige är en viktig samhällsresurs och det 

märks i hela utbildningens struktur och tankesätt. 

Det perspektiv som vi ges är i princip enbart utifrån 

storskogsbrukets tankesätt och önskemål. Inget fel 

med det, då vi är beroende av en industri att förädla 

vår resurs. Men det gäller också att tänka på att 

hälften av vår skog är privatägd och fördelad på 

350 000 ägare. Av dessa bor en tredjedel på annan 

ort och det innebär en större komplexitet. 

Många ägare behöver säkert ekonomisk avkastning, 

men lika många kanske ser skogsägandet mer 

som friluftsliv och rekreation. Det behöver inte vara 

så att den private ägarens mål sammanfaller med 

skogsindustrins intressen. Att påstå att ökad gallring 

är detsamma som lyckad skogsskötsel kan vara 

att se för mycket ur skogsindustriernas synvinkel. 

Det gäller att vara medveten om detta, när jägmästaren 

står i färd att köpa virke av skogsägaren. 

Inte lärt av historien 

Jag har själv upplevt hur gallrade granbestånd blåst 

ner på min mark genom de senaste stormarna och 

dessvärre ser jag hur vi faller i samma tankespår 

med granbestånd som utgångspunkt vid återbeskogningen. 

Detta trots slutsatserna från utredningen 

av stormen Gudrun bekräftade det som 

en doktorsavhandling angående skötselsätt mot 

vindskador fastslog redan efter stormen 1969. 

Tillåt mig därför citera 1700-talsfilosofen Friedrich 

Hegel: Historien lär oss att vi inget har lärt av 

historien. Må jag ha fel! 

Pär Hansson

skogsakademikernas medlemsmöte 2007 

fusionen gav breddad service 

den 24 april hölls medlemsmöte för 

delförbundet skogsakademikerna. 

delförbundets ordförande Åke 

Barklund hälsade välkomna. Han 

blickade tillbaka på de dryga två 

åren sedan fusionen med Naturvetareförbundet. 

– Då var vi två tusen och nu är vi del i ett tio 

gånger större förbund. Vårt inflytande är gott, 

bland annat genom vice ordförandeposten i Naturvetareförbundet 

och att vår förre ordförande 

Erik Petré ingår i förbundets valberedning. 

Åke Barklund pekade på ett stärkt fackligt 

arbete och helt andra ”muskler” i att påverka 

naturvetenskapens ställning i samhället. 

– Att Agrifack flyttar in till Naturvetareförbundet 

i augusti för kanslisamverkan och eventuellt 

framtida samgående är mycket positivt. 

– Delförbundets roll är att driva de skogliga 

frågorna och kamratfrågorna som tidigare. Vi 

verkar inom SLU, där vi sitter i grundutbildningsnämnden. 

Och vi sköter våra fonder – von 

Porat och Kamratfonden, sade Åke Barklund. 

Naturvetareförbundets karriärservice 

Helena Nicklasson, biträdande förbundsdirektör 

för Naturvetareförbundet, redogjorde för förbundets 

karriärservice: kurser för studenter och 

doktorander i hur man skriver cv och söker jobb, 

möjlighet till cv-granskning för alla medlemmar 

som så önskar och karriärdagar med seminarier 

och enskild rådgivning. 

– Karriärdagarna har varit överbokade. 

Det senaste är Naturvetarförmedlingen, som 

startar i juni. 

– Vi vill både utveckla medlemmarnas kompetens 

och visa arbetsgivare att de bör anställa 

naturvetare, sade Helena Nicklasson. 

Peter Staland berättade om servicen för chefer, 

med utvecklingsdagar och kurser, och för egenföretagare. 

Medlemsmöte 

Så vidtog det ordinarie medlemsmötet med 

Anders Brus som ordförande. Den gångna 

verksamheten diskuterades och Åke Barklund 

berättade om kontakter med medlemmar som är 

foto kerstin diamant 

”...driva de skogliga 

frågorna och 

kamratfrågorna...” 

nöjda med förstärkt medlemsservice. Åke Barklund 

framhöll vikten av fortsatt arbete med de skogliga 

frågorna, tidningen och framför allt matrikeln, 

som nästa gång utkommer som ett ”dubbelnummer” 

2007–2008. 

Verksamhetsberättelser för delförbundet för 

2005 och 2006 samt för fonderna 2005 godkändes. 

En ny styrelse valdes för två år, liksom styrelse för 

stiftelsen Kamratfonden, valberedning och revisorer 

för delförbundet (se s. 7). 

När det gäller stiftelserna – von Porat och 

Kamratfonden – har deras styrelser beslutat om att 

avkastningen från föregående år ska utgöra utdelningen, 

alltså delas avkastningen för 2006 ut 2007. 

På styrelsens förslag utsågs James Tersmeden till 

hedersmedlem i delförbundet för sitt arbete som 

förbundsdirektör i förbundet och i delförbundet 

Skogsakademikerna i totalt mer än 25 år. 

Höjd pensionärsavgift 

Höjda avgifter för pensionärer var en fråga som 

hade väckts till diskussion. 

– Naturvetareförbundets kongress i november 

2006 beslöt att öka avgifterna för pensionärer. Den 

tidigare mycket låga pensionärsavgiften, 15 kronor 

i månaden, höjdes inte 2003 då månadsavgiften för 

de yrkesverksamma ökade från 165 till 200 kronor. 

Nu är månadsavgiften för yrkesverksamma 210 

kronor och för pensionärer 40 kronor. 

Åke Barklund påminde om att Skogsakademikerna 

hade en högre avgift än Naturvetareförbun- 

5 

> 

Delförbundet 

delförbundets ordförande 

Åke Barklund hälsade 

välkomna till medlemsmötet 

2007. 


foto: Jonas Berggren, kosmodrom media 

Skogsakademikern 2/07 

> 

6 

det, 224 kronor per år, som alltså sänktes 2006 till 

180 kronor. 

– För 480 kronor om året får pensionärer Naturvetaren, 

Skogsakademikern, matrikeln och tillgång 

till Naturvetareförbundets övriga information, 

seminarieverksamhet, rådgivning, gruppförsäkringar 

(bland annat en särskild seniorförsäkring), 

rabatterade tidningsprenumerationer och medlemskap 

i professionsorganisationer, kontaktnät etc. 

Likaså är medlemmarna välkomna att kontakta 

medlemsregistret för att få aktuell adress till en 

kollega mellan matrikelns utgivningar. Pensionärsavgiften 

uppgår till 19 procent av avgiften för 

yrkesverksamma, sade Åke Barklund. 

Slutligen riktade mötet ett stort tack till Anna 

Möller och Rolf Lindström, för deras långvariga 

styrelsearbete. Båda har suttit i Skogsakademikernas 

styrelse sedan 1998, och hade nu avböjt omval. 

Mötet riktade också ett varmt tack till Per Olsson, 

valberedningens sammankallande under perioden 

2005–2007. 

”skogsveckan” åter 


Skogsnäringsveckan i slutet av april hölls för 

andra året i rad. Den bjöd temaseminarier, föredrag 

och debatter och högtidlig invigning i en fullsatt 

aula på Norra Latin i Stockholm. Skogsindustrierna 

är huvudarrangör. Många skogliga organisationer 

höll sina årsmöten i anslutning till veckan. Nästa 

år planeras en nya vecka vid samma tid. Efter ett 

upphåll på tio år är ”skogsveckan” tillbaka. 


Läs mer på www.skogsindustrierna.org och i 

naturvetaren 5/2007 

Jägmästarnas förening 

firade med regn, 

föredrag och fest 

övervakade av Carl von Linné sjunger Pär Johansson 

(t. v.) och mats sandgren västvisa på Jägmästarnas förenings 

fest den 21 april i Läkaresällskapets lokaler. dagen 

innehöll också årsmöte, musikal och föredrag och hölls i 

anslutning till skogsnäringsveckan 2007. 

Den 21 april var det åter dags för vårens traditionsenliga 

årsmöte och teaterpaket inom Jägmästarnas 

förening. I år fick deltagarna både på en 

fantastisk och blöt föreställning av Singin’ in the 

rain och en föreläsning av Johan Hansen, Itturkoncernen. 

Kvällens västfest drog rekordmånga fest- och danssugna 

jägmästare – från 1950-talets årskurser fram 

till dagens studenter. Nästa gång slår vi nytt rekord! 

marTina garPenkrans 

Läs mer www.jagmastarnasforening.se 

Vid skogsnäringsveckans invigning, ett samarrangemang 

mellan skogsindustrierna och föreningen skogen, 

belönades tre jägmästare. Helene Reiter tilldelades 

föreningen skogens guldkvist för mångårigt arbete med 

att etablera kvinnliga nätverk i skogsbruket. samma 

utmärkelse fick professor Göran Ståhl, sLU, för sitt 

arbete med riksskogstaxeringen och utvecklandet av 

en vetenskapligt robust miljöanalys av skogarna och 

miljöförändringarna. Jan Sandström, Lrf skogsägarna, 

tilldelades greve Carl Bernadottes skogspris 2007 med 

motiveringen att han en viktig opinionsbildare både inom 

skogsnäringen och gentemot omvärlden. en guldkvist 

tilldelades också redaktör Bo Lindewall, välkänd profil 

sedan många år för tidningen skogens läsare. 

Läs mer på www.forestry.se och i naturvetaren 5/2007, 

aktuella naturvetare. 

foto martina garpenkrans

2007–2009 års styrelse 

för Skogsakademikerna 

denna styrelse valdes av medlemsmötet 24 april för perioden 2007–2009 att leda delförbundet 

och tillika utgöra styrelse för kamratfonden. 

Ordförande 

Åke Barklund jm 70, har sedan delförbundets 

bildande 2005 varit dess ordförande. Åke är akademisekreterare 

och vd för Kungliga Skogs- och 

Lantbruksakademien, KSLA. Åke Barklund är 

också vice ordförande för Naturvetareförbundet. 

övriga styrelseledamöter – Omval 

Anna Brockmark sv 01, är områdesinspektor på 

Södra Region Väst med kontoret i Vårgårda. 

Björn Hånell jm 74, är professor vid institutionen 

för skogens ekologi och skötsel, SLU i Umeå. 

Fredrik Maller st 97, är rådgivare för handels- och 

standardiseringsfrågor samt teknisk projektledare 

på Skogsindustrierna i Stockholm. 

Nilla Thomson jm 85, är krishanterings- och beredskapssakkunnig 

vid Enheten för beredskap och 

analys i Statsrådsberedningen. 

övriga styrelseledamöter – nyval 

Karin Hofstedt är skogsvetare 

årskurs -00. Hon har studerat 

med inriktning på skogshushållning. 

Karin är ställföreträdande 

distriktschef på Skogsstyrelsen, 

Sjuhärads distrikt. Hon har 

även områdesansvar för Borås 

stad och arbetet den senaste 

karin Hofstedt 

tiden har handlat mycket om 

att samordna Skogsstyrelsens lokala information 

kring barkborrarna, bland annat genom informationsaktiviteter 

och kurser för skogsägare. 

Karin har arbetat inom Skogsstyrelsen sedan 

2002. Uppdraget i delförbundets styrelse är Karins 

första fackliga uppdrag. 

– Det känns spännande och intressant, säger hon. 

Daniel Johansson är skoglig magister och har 

studerat med inriktning på skogsteknik i Umeå. 

Daniel blev klar 2004 och har arbetat snart tre år på 

Holmen Skog. Sedan december 2006 är han verksamhetsutvecklare 

på skogstekniska avdelningen i 

Örnsköldsvik med inriktning 

på skogsbränsle. Dessförinnan 

var han produktionsledare i 

Robertsfors. Den nuvarande 

tjänsten innebär många kontakter 

både inom och utanför 

företaget. 

– Det som upptar min tid 

daniel Johansson 

mest just nu är ett nystartat 

stubbupptagningsprojekt i Norrköping som jag 

leder. Jag ingår även i Skogforsks nystartade samverkansgrupp 

för skogsbränsle, som är en storsatsning 

från skogsbruket och energisektorns sida. 

Daniel har ett fackligt uppdrag som vice ordförande 

inom akademikerföreningen på Holmen Skog. 

– Det ska bli spännande att sitta i styrelsen för 

delförbundet Skogsakademikerna. Jag har inget 

personalansvar nu men hoppas att lära mig lite 

personalfrågor i det fackliga arbetet. 

studentrepresentanter 

Studenternas representanter adjungeras av styrelsen 

och presenteras senare. Se också aktuell 

information på www.naturvetareforbundet.se under 

Skogsakademikerna. 

Valberedning 2007–2009 

Magnus Norrby jm 89 Forwood Global AB, är 

valberedningens sammankallande. Övriga ledamöter 

i valberedningen är Mattias Gustafsson sm 95 

Holmen Skog, (omval), Kajsa Nilsson sv 01 Södra 

(nyval), Ivar Palo jm 83 SLU (omval) och Karin 

Öhman jm 99 Skogsstyrelsen (omval). 

Förtroendemannarevisorer 2007–2009 

Ordinarie John Arlinger jm 92, Skogforsk (omval) 

Suppleant Per Nilsson jm 89, SLU (nyval) 

(Förkortningar: jm=jägmästare, sm= skogsmästare, 

st=skogstekniker, sv=skogsvetare) 

de omvalda styrelseledamöterna och studentrepresentaterna 

för föregående period presenterades 

mer utförligt i skogsakademikern nr 1-07. 

den kan beställas från kansliet. 

7 

Delförbundet 


8 

katarina eckerberg, jägmästare och statsvetare: 

– också naturvetare 

behöver samhällskunskap 

katarina eckerbergs karriär startade i natur- 

vetenskapen. Hennes önskan att veta mer 

om hur man påverkar och styr mot en bättre 

miljö förde henne in på statskunskapen. 

katarina Eckerberg är sedan augusti 

2006 vicedirektör på SEI, Stockholm 

Environment Institute. SEI är 

internationellt förgrenat och Katarinas 

arbete innebär många internationella kontakter. 

Men främst fungerar hon som chef för de runt 

50 anställda i Stockholm av institutets totalt 130 

runtom i världen. 

– Jag har det övergripande forskningsansvaret. 

En stor del av mitt jobb är att vara personalchef 

– men så klart kan jag delegera mycket, säger hon. 

Nybildat tvärvetenskapligt centrum 

SEI flyttade hösten 2006 till lokaler vid Stockholms 

universitet nära gamla Skogshögskolan. Att 

leda flytten blev en av Katarinas första arbetsuppgifter. 

Flytten berodde på det nybildade Stockholm 

Resilience Centre, som ska forska om hur sociala 

och ekologiska system kan styras för att förmå att 

klara av förändring och vidareutvecklas. 

OM > Katarina Eckerberg 

Utbildning och arbete >Jägmästarutbildning, 

sLU 1980, lic. sLU, doktorsexamen i 

statskunskap Umeå universitet 1987, fao 

1987–1990, professor i statskunskap Umeå 

universitet, vicedirektör sei sedan augusti 

2006 på 80 procent. (katarinas CV omfattar 

sju a4-sidor, se www.pol.umu.se.) 

Bostad,familj, fritid > Bosatt i gröndal, stockholm och i Umeå. Två 

vuxna barn, ett bonusbarn och ett bonusbarnbarn genom maken. 

skogspromenader och fjällturer står på önskelistan på fritiden. 

Stolt över > att jobba med frågor som handlar om mänsklighetens 

utmaningar och överlevnad i en alltmer komplicerad värld. 


– Det är en spännande verksamhet och ett enormt 

arbete med ett hundratal personer inblandade, säger 

Katarina. Hon betonar samarbetet mellan SEI, 

Stockholms universitet och Beijerinstitutet. 

Truckförare, sedan jägmästare 

En jägmästare som är professor i statskunskap 

– hur ser den karriärvägen ut? Katarina var en 

intresserad och duktig elev på naturvetenskaplig 

linje. Efter gymnasiet var hon studietrött. Det blev 

tre år som truckförare på Domnarvets järnverk i 

hennes dåvarande hemstad Borlänge. 

– Jag körde olika legeringar till smältverket. Idag 

fattar jag inte att jag vågade. 

Katarina var också fackligt aktiv i Metall. 

– Jag lärde mig jättemycket under de där åren. 

Studieintresset kom tillbaka, en god vän tipsade 

om jägmästarutbildningen. Efter året i Garpenberg 

1976 gjorde hon ett uppehåll och läste kursen 

Miljövård vid Stockholms universitet. 

– Jag var lite tveksam för jag kände att jag inte 

ville bli sågverkschef, säger hon. 

Inspirerad av miljövårdskursen fick Katarina 

uppdraget att göra en skötselplan för Österplana 

vall på Kinnekulle. Den blev också hennes examensarbete 

på Skogis, som hon ovanligt nog alltså 

avverkade tidigt i studierna. 

– Länsstyrelsen i Mariestad gav mig uppdraget 

just för att jag studerade till jägmästare. 

Hon hoppade på jägmästarutbildningen igen i 

Stockholm och var med i flytten till Umeå. 

– Det var betydligt mer forskning i Umeå, vilket 

passade mig. 

Naturvårdsverket och doktorandstudier 

1980 var Katarina färdig jägmästare. Hon fick 

ett vikariat på Naturvårdsverket och hamnade i 

verkets skogsgrupp. Det ledde vidare till en forskningsansökan 

kring skogsbrukets genomförande av 

naturvårdshänsyn. 

Hon fick pengarna, blev doktorand i skogsekonomi 

och avlade en lic-examen. Under den här tiden 

fick hon också sina två barn. 

Katarinas doktorandstudier gled över till statskunskapen 

genom hennes kontakt med Gunnel

Gustafsson, då docent i statsvetenskap i Umeå, som 

blev hennes handledare. 

– En del av jägmästarutbildningen gränsade mot 

samhällskunskap och resten läste jag in. 

Katarinas doktorsavhandling, Environmental 

Protection in Swedish Forestry – A Study of the Implementation 

Process, blev klar 1987. Direkt därefter 

bar det väg till Rom och arbete hos FAO. 

– Jag arbetade med byskogsbruk och metodutveckling 

kring deltagande i naturresursförvaltning, 

och även med att planera projekt runt om i världen. 

Bra på tvärvetenskap 

1990 blev Katarina forskare och lärare i statskunskap 

i Umeå och sedan gick det vidare ända till 

professor tio år senare. 

– Jag fick många spännande akademiska uppdrag 

tack vare bredden i min utbildning, mina yrkeserfarenheter 

och inte minst mina språkkunskaper. 

På statskunskapen hade Katarina Eckerberg 

många samarbeten och fick kontakt med SEI i sin 

forskning kring styrmedel för att minska urlakningen 

i Östersjön. Hon ledde i mitten av 1990-talet 

ett projekt med sju länder inblandade, där SEIs 

Tallinnkontor deltog. Också med SEIs huvudkontor 

i Stockholm samarbetade hon på senare år i ett 

forskningsprojekt om miljöintegrering i sektorernas 

arbete, främst jordbruk och energi. 

– Tvärvetenskap är svårt, men det är väl just 

tvärvetenskap som jag är känd för att klara av, och 

det som fick dem att hämta mig till det här jobbet. 

Och nu trivs Katarina Eckerberg bra i Stockholm. 

Hon bor i närförorten Gröndal, tack vare att 

hon ställde sig en kooperativ bostadskö redan när 

hon arbetade på Naturvårdsverket på 1980-talet. 

Katarina har kvar sin professur i statskunskap vid 

Umeå universitet på 20 procent. 

– Ja, jag har en fot kvar där. Jag vill inte mista 

”...hoppa på det som 

du tycker är intressant...” 

min professorstitel, men framför allt vill jag leda 

mina fyra doktorander till disputation. 

Kurs för chefer 

Katarina har deltagit i Naturvetareförbundets 

utvecklingsdagar för kvinnliga chefer under våren. 

– Det var spännande och lärorikt och särskilt att 

vi var bara kvinnliga chefer. Sedan fanns i gruppen 

flera jägmästare som jag känner sedan tidigare. Det 

var stimulerande att träffa både dem och de övriga. 

Följ ditt intresse – och läs språk 

Kombinationen naturvetenskap och samhällsvetenskap 

kom med Katarinas intresse inte bara för 

hur naturen och miljön fungerar utan också hur 

man kan påverka miljöpolitiken. 

– Instrumenten – politiken – kan jag studera i 

statskunskapen. 

Med en så intressant karriär – vilka är Katarinas 

råd till studenter och nya på arbetsmarknaden? 

– Ett är att ”gå efter hjärtat”, alltså hoppa på det 

som du tycker är intressant, antingen det dyker 

upp eller du letar upp det, säger Katarina. 

– Det andra är att läsa språk. Jag behärskar engelska, 

franska, ryska och lite italienska. Främst ryska 

och även franska har varit till extra nytta. Engelska 

är så klart en nödvändighet i akademiskt arbete. 

Till sist slår Katarina Eckerberg ett slag för att 

även naturvetare ska studera samhällsvetenskap. 

– Många naturvetare ska jobba med samhällsfrågor, 

planering, tillsyn etc. och det är bra att veta 

hur beslutsprocesser och genomförande fungerar 

när man föreslår olika tekniska lösningar. 

OM > Stockholm Environment Institute och Stockholm Resilience Centre 


Stockholm Environment Institute, sei, är ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut som grundades 

1989 på initiativ av den svenska regeringen. sei går tillbaka till fns banbrytande miljökonferens i 

stockholm 1972. sei har forskningscentra i sverige, estland, storbritannien, Thailand och Usa, och 

forskar om miljö och utveckling på lokal, regional och global politisk nivå mot de mål som uttrycks i 

agenda 21 och i konventioner om klimatförändring, skydd av ozonlagret och biologisk mångfald. 

Bakom Stockholm Resilience Centre står stockholms universitet, Beijerinstitutet för ekologisk 

ekonomi (Bi) vid kungliga Vetenskapsakademin och stockholm environment institute (sei). Centret 

ska fokusera på social-ekologisk resiliens, det vill säga förmågan att klara av förändring och vidareutvecklas. 

inriktningen ligger på de sociala och ekologiska systemens beroende av varandra på lokal 

och global nivå. mistra, stiftelsen för miljöstrategisk forskning är medfinansiär. 

mer information: www.sei.se, www.stockholmresilience.su.se, www.mistra.org 

sei och stockholm 

resilience Centre 

delar lokaler nära 

gamla skogis. 

9 


foto: Per-anders sjöquist 

den intressanta 

dokumentationen från 

symposiet kan beställas 

från gun Lidestav, 

gun.lidestav@srh.slu.se, 

tel. 090-786 8 91. 

10 

Akademikerförening bildad på SCA Skog 

d 

en 25 april bildades en akademikerförening 

vid SCA Skog. En stor andel 

av de runt 55 akademikerna i företaget 

är naturvetare och skogs-akademiker 

men även medlemmar i andra Sacoförbund 

finns och alla är välkomna i föreningen. 

deltagarna i mötet som bildade akademikerföreningen vid sCa skog. övre raden fr.v.: 

nils Persson, lantmätare, erik Larsson, Hans djurberg, föreningens ordförande magnus 

Larsson, magnus Bergman, mattias eriksson, samtliga jägmästare. nedre raden, fr.v.: 

Peter näsholm, lantmätare, Bo renander, Petter karltun, anna Lundström, alla tre 

jägmästare och daniel flordal, lantmätare. 


nu finns dokumentation 

från Gender & Forestry 

Nu finns en gedigen dokumentation från det internationella 

seminariet Gender and Forestry som 

hölls i Umeå 17–21 juni 2006. Samtliga inlägg 

och bidrag finns med: allt från hur ”glastaket” 

fungerar för kvinnliga indiska skogstjänstemän, 

kvinnors situation i skogsbruket i Ghana, USA, 

Armenien och Bangladesh till hur kvinnliga 

mässbesökare bemöts på SkogsNolia, svenskt 

(Sveaskogs) och norskt jämställdhetsarbete 

i skogsbruket för att nämna några exempel. 

Naturvetareförbundets studie Har vi råd med 

diskriminering? återges. 

Materialet ger många exempel på att bra 

saker är på gång för att se till att skogsnäringen 

inte går miste om kompetens på grund av bristande 

jämställdhet. 

Läs mer i Naturvetaren nr 7/2006 och Skogsakademikern 

nr 3/2006. 


Ordförande är Magnus Larsson, som har varit 

fackligt ombud på SCA Skog i runt tio år och länge 

önskat sig en akademikerförening. Också företaget 

har varit varit mycket positivt inställt till bildandet 

av denna fackliga förening. 

– Det är mycket glädjande att vi nu äntligen 

kommit till skott. Det har varit ett stort engagemang 

från många intresserade medlemmar, säger 

Magnus Larsson. 

Marknadsmässiga villkor 

– Vi har fått ett större antal yngre medlemmar och 

kommer att rekrytera fler. Företaget måste hänga 

med för att attrahera och konkurrera om arbetskraften. 

Därför vill vi verka för att löner och andra 

ersättningar, arbetsvillkor, kompetensutveckling 

etc. är marknadsmässiga och håller måttet. 

– Utfyllnad av föräldrapenning från företaget 

är en annan fråga som är viktig både för män och 

kvinnor. Vi vill helst driva frågorna tillsammans 

med företaget, säger Magnus Larsson. 

Styrelsen för akademikerföreningen på SCA Skog 

har fem ordinarie ledamöter och två suppleanter. 


en intervju med magnus Larsson om det fackliga 

arbetet på sCa skog publicerades i skogsakademikern 

4/200 och kan beställas. 

den svenska modellen 

för skogsbruk synad 

Den 9 maj hölls Skogsstyrelsens skogspolitiska seminarium 

på temat Den svenska modellen – ett hållbart 

skogsbruk för framtiden? 

Kraven på skogen ökar. Produktion, miljöhänsyn 

och människors tillgång till skog för rekreation ska 

samsas. Skogen som möjlig energiresurs allt mer intressant. 

Frågor som: Håller den svenska modellen av 

skogsbruk för de ökande kraven på skogen? Om inte, 

vilka är alternativen? debatterades stundtals hetsigt. 

Förutom minister Eskil Erlandsson medverkade 

Håkan Wirtén och Göran Enander, Skogsstyrelsen, 

Carina Håkansson, Stora Enso Skog, Anders Portin, 

Finnish Forest Industries, Urban Emanuelsson, SLU, 

Linda Hedlund, LRF Skogsägarna, Erik Normark, 

Holmen Skog, Håkan Strotz, UrNatur, och Göran 

Greider, Dalademokraten. Det dryga hundratalet i 

publiken bidrog till en levande diskussion tillsammans 

med moderatorn Göran Rosenberg. 

Läs mer www.skogsstyrelsen.se.

nästa tidning 

nästa nummer av skogsakademikern 

beräknas utkomma 

i mitten av oktober. 

material vill vi ha senast 

10 september. 

Platsannonser 

ska du anställa en skogsakademiker? 

med vår platsannonsservice 

når du hela 

eller delar av skogsakademikerkåren 

per brev. annonsen 

läggs också på www. 

naturvetareforbundet.se. se 

webben,”annonsörer”, eller 

kontakta gunilla gidlund, 

08-466 24 55, gunilla. 

gidlund@naturvetareforbundet.se. 

saCo på sLU 

den fackliga webbplatsen 

www.saco.slu.se har ständigt 

uppdaterad information 

om det mesta som rör sig 

på sLU. 

ny skogstidning 

nu startar skogsaktuellt, ny 

rikstäckande skogstidning 

som delas ut som en sektion 

i Jordbruksaktuellt. den ska 

främst fokusera på möjligheterna 

istället för problemen. 

skogsaktuellt är en annonsfinansierad 

posttidning med 

en upplagan om runt 88 000 

exemplar och utkommer med 

sex nummer i år. Läs mer 

www.skogsaktuellt.se. 

allt om den skogliga 

arbetsmarknaden 

Ja, om inte allt så i alla fall 

mycket får man veta i naturvetareförbundetsArbetsmarknadsinformation 

för 

jägmästare och skogsmästare. 

foldern informerar om 

arbetsmarknad, befattningar, 

arbetsgivare och innehåller 

en uppställning med 

aktuell lönestatistik. foldern 

ingår i en serie liknande för 

olika naturvetenskapliga ar- 

nya medlemmar – 

välkomna! 

Nya medlemmar i Naturvetareförbundet/delförbundet 

Skogsakademikerna från den 1 mars till och med 

den 23 maj 2007. 

gert andersson jägmästare 

marco Boudreau skogsmästare 

Per-martin eriksson jägmästarstuderande 

gunnar Jönsson skogsmästarstuderande 

Jon kippel skogsvetare 

Lars J klint jägmästare 

andrew Landström skoglig magister 

Björn Lehto skoglig magister 

aura Lourenco skogsmästarstuderande 

emma sandström jägmästarstuderande 

Hanna Triumf jägmästarstuderande 

kristina Wallertz doktorand skogsskötsel 

Camellia Yordanova nirell skogsvetare 

ann österström studerande skogshushållning 

betsområden, och är främst 

avsedd för information till 

studenter men är användbar 

för alla. Beställ från kansliet 

eller ladda ner från www. 

naturvetareforbundet.se under 

rubriken student/yrken. 

allt om trä visas 

upp i Virserum 

i sommar visas ”sveriges 

största utställning om 

konsten att skapa och bygga 

i trä”. med start den juni 

visas i Virserums konsthall 

utställningen Trä 2007. 

Programmet rymmer aktiviteter 

som måleri, snickeri, 

jakt och lapptäckssömnad på 

tema Trä. ämnen som Skogen 

och den hållbara utvecklingen 

och Den moderna trästaden 

tas upp på smålands trädagar 

i september. 

se vidare www.virserumskonsthall.com. 

Beställ 

extra 

matrikel 

matrikeln 

utkom i slutet 

av december 

2006. alla 

medlemmar 

i delförbundetskogsakademikerna 

får matrikeln 

hem utan kostnad. för 

övriga kostar matrikeln 450 

kronor. Porto tillkommer. 

Beställ gärna extra matrikel 

till jobbet! 

Beställ från gunilla gidlund, 

tel. 08-466 24 55, e-post 

gunilla.gidlund@naturvetareforbundet.se, 

eller via www. 

naturvetareforbundet.se. 

nästa matrikel beräkas 

utkomma under början av 

2008, och blir alltså ett 

”dubbelnummer”. 

internationell certifieringkurs 

29 kursdeltagare från Sydamerika, 

Afrika och Asien 

samlades i maj på Skogsmästarskolan 

för att lära sig mer 

om skogscertifiering. Svensk 

Skogscertifiering (SSC) arrangerade 

tillsammans med 

Skogsmästarskolan, Sida 

finansierade. Deltagarna 

representerar olika organisationer 

och är experter inom 

miljö, skog och förvaltning. 

De får möta svenska och 

utländska gästföreläsare och 

diskutera skogscertifiering 

och uthålligt skogsbruk. 

En inblick i det svenska 

skogsbruket ges genom olika 

exkursioner och besök hos 

såväl privata skogsägare 

som skogsbolagen Bergvik 

foto: Cecilia Lundin 

och Sveaskog men också 

organisationer som Svenska 

FSC, Världsnaturfonden 

och certifieringsföretag. 

Kursen avslutades 2 juni. 

Läs mer www.ssc-forestry.com 

och www.smsk.slu.se. 

skogsbiolog Börje drakenberg 

visar föremål i olika träslag, 

tillverkade av jägmästare Bengt 

andersson (firma gott Virke), 

för några av kursdeltagarna. 

11 

Notiser 


Posttidning B 

naturvetareförbundet 

Box 760, 1 1 24 nacka 

inloggning: www.naturvetareforbundet.se 

användarnamn: ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) 

Lösenord: Personnummer (10 siffror) 

foto: mellanskog 

martina garpenkrans är 

produktionsrådgivare på 

mellanskog och arbetar i 

kraftsamling skog 

tillsammans med 

marianne eriksson, Lrf 

skogsägarna, som är 

projektledare, maria 

Boström, norrskog, kristin 

gustafsson, södra, och 

Helena gålnander, norra 

skogsägarna. de fem fick 

den 8 mars diplom av 

skogsminister eskil 

erlandsson som ”förebilder 

i skogsbruket”. 

se naturvetaren /2007. 

kraftsamling skog satsar 

på familjeskogsbruket 

det svenska familjeskogsbruket kan växa 

mycket framöver. skogsägarföreningarna och 

Lrf satsar stort i projektet kraftsamling skog. 

det svenska familjeskogsbruket har 

möjligheter. Resultat från Skogforsk 

visar på en tillväxtpotential i 

privatskogsbruket på 20 procent de 

närmaste femtio till hundra åren. För att omsätta 

detta i praktiken gör skogsägarföreningarna och 

LRF i ett unikt samarbete en stor nationell satsning 

genom projektet Kraftsamling Skog. 

Kunskap och aktiva beslut 

För att öka tillväxten på den enskilde skogsägarens 

fastighet krävs inget klonskogsbruk eller några 

genmodifierade plantor, men det krävs kunskap 

om god skogsskötsel och aktiva beslut som leder 

till handling i skogen. Genom Kraftsamling Skog 

lägger landets fyra skogsägarföreningar stort fokus 

på att öka lönsamheten för våra privata skogsägare. 

Tillväxthöjande åtgärder som förädlade plantor, 

röjning, gödsling och dikesrensning lyfts fram och 

effekten av dem konkretiseras. 

Vad blir resultatet om jag låter bli att röja? Vilken 

effekt har en gödsling på min tallbacke? Det är frågor 

Helena gålnander och marianne eriksson i kraftsamling 

skogs projektgrupp studerar här fångstvirkesfällor för 

granbarkborre utanför Växjö tillsammans med staffan 

nilsson, södra skog. 

som skogsägarna ska få svar på genom beräkningar 

av volym- och intäktsskillnader baserade på Skogforsks 

nyligen framtagna kalkylverktyg. 

Runt om i landet kommer drygt hundra demonstrationsgårdar 

ställas i ordning under sommaren 

och öppna för besökare till hösten. Där ska teorin 

visas i praktiken i samband med skogsdagar och 

exkursioner. 

Studiecirklar, webbaserad utbildning och seminarier 

finns också med i planeringen. Till hösten 

kommer även en reviderad version av boken Alla 

tiders skog, nu med titeln Nya tiders skog. Allt för 

att få aktivitet i familjeskogsbruket och ta tillvara 

den potential som finns. 

marTina garPenkrans 

Vi önskar alla 

en riktigt skön sommar! 

foto martina garpenkrans

2-2007 - Naturvetarna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?